MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 2017

Transkript

1 MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 217 De internationella priserna har i år stigit för samtliga mejerikategorier. Smörpriserna är nu de högsta någonsin. Mjölkföretagens ekonomi har haft en positiv utveckling efter en lång tid med låg intjäning. Rapporten handlar om konsumtions- och produktionsutvecklingen inom mjölksektorn samt effekterna för svenska mjölkföretag. I fördjupningsdelen beskrivs den internationella smörmarknaden. RYSSLAND KINA 275 MEXIKO TOPP IMPORT 1 TON EU-28 USA NZ FÖRÄNDRING PRODUKTION, % 5 4 EKO 3 KONV 2 1 OKT 216 SEP 217 AVRÄKNINGSPRIS, KR/KG Konsumtion. De genomsnittliga världsmarknadspriserna är nu 42 procent högre än för ett år sedan. Marknaden präglas framför allt av rekordhöga smörpriser. Även de genomsnittliga priserna för mjölkprodukter som säljs inom EU har länge haft en stark utveckling. Kinas mejeriimport har tagit fart de senaste månaderna. I juli ökade Kinas mejeriimport med 19 procent. EU:s mejeriexport har stigit med 4 procent hittills i år. Framför allt ökar EU:s export av ost och skummjölkspulver. s. 2 Produktion. Efter åtta månader av minskad produktion har den samlade mjölkproduktionen hos de fem största exportaktörerna successivt ökat sedan i mars 217. Under juli steg mjölkproduktionen i dessa fem områden med 1,9 pro cent jämfört med samma månad förra året. Endast Argentina minskade produktionen i juli. EU:s mjölkproduktion låg i juli i år 2,1 procent högre än i juli 216. Den svenska mjölkinvägningen har un der årets åtta första månader minskat med 1,7 procent. Prognosen för hela 217 är en minskad svensk mjölkinvägning med 1,3 procent. s. 4 Mjölkföretagen. Mjölkföretagens ekonomi har haft en positiv utveckling de senaste månaderna. Uppgången har skett relativt snabbt efter en förhållandevis lång period med låg intjäning. Förstärkningen av ekonomin är därför mycket välkommen. Den gynnsamma konjunkturen märks i ökad optimism bland annat genom ökad mjölkavkastning, färre mjölkföretag som lagts ner och att vissa regioner visar på en positiv vändning i mjölkinvägningen. s. 6

2 Konsumtion Utvecklingen på den globala mejerimarknaden präglas för närvarande av stigande priser för alla typer av mejeriprodukter. Som en effekt av högre internationella priser ökar nu mjölkproduktionen runtom i världen. Smörpriserna har fortsatt att stiga till ännu högre nivåer. De genomsnittliga världsmarknadspriserna var i augusti 42 procent högre än för ett år sedan och ligger nu på den högsta nivån sedan juli 214. Import av mejeriprodukter 1 ton, januari juni 217 KINA 177 JAPAN 813 RYSSLAND SMÖR SMP WMP MEXIKO ALGERIET 161 OST MJÖLK & GRÄDDE Källa: GTIS Under första halvåret 217 ökade importen till de fem största importländerna med 8 procent. Störst procentuell ökning hade Mexiko, men även importen till de fyra övriga länderna ökade. Störst ökning hade handeln med skummjölkspulver och smör. Global handel. Under januari juli 217 ökade mejeri exporten från de fem största exportländerna med,2 procent. Endast EU ökade sin mejeriexport medan USA:s mejeriexport låg på i stort sett samma nivå som under de sju första månaderna 216. Exporten från Nya Zeeland, Australien och Argentina minskade på grund av lägre mjölkproduktion i dessa länder. Från EU har exporten av ost, helmjölkspulver och skummjölkspulver ökat, medan exporten av övriga produkter har minskat. Mest har EU:s export av skummjölkspulver ökat. Efter en stabil inledning på 217 har Kinas mejeriimport tagit fart de senaste månaderna. I juli ökade Kinas mejeriimport med 19 procent. Framför allt ökade importen av skummjölkspulver och helmjölkspulver stort. Den kinesiska konsumtionen av mjölkprodukter fortsätter att öka. Enligt en färsk rapport från Euromonitor International stod den kinesiska marknaden för 18,9 procent av den globala försäljningen av mjölkprodukter under 216. Endast USA har idag en högre andel av den globala försäljningen. Enligt rapporten förväntas Kina vara den största marknaden 222, med en andel på 2,4 procent av den globala försäljningen. Även Indiens efterfrågan på mjölkprodukter tros öka kraftigt framöver. 222 förväntas Indien ha klättrat från åttonde till fjärde plats bland världens största mjölkmarknader. Den ryska handelsblockaden fortsätter under 217 och 218. Rysslands mjölkproduktion steg under årets tre första månader med 1,1 procent. En dämpad utveckling har noterats för den ryska mjölkproduktionen de senaste månaderna. Landets mejeriimport ligger hittills i år på samma nivå som under motsvarande pe riod 216. Importen av smör och mjölkpulver har ökat, medan importen av ost och flytande mjölkprodukter har gått ned. Internationella priser. De internationella priserna har under större delen av 217 fortsatt att stiga för samtliga mejerikategorier. Smörpriserna är nu de högsta någonsin och låg i mitten av september över 8 1 USD per ton, vilket motsvarar cirka 65 SEK per kg. Priserna för helmjölkspulver är för närvarande 36 procent högre än för ett år sedan. Motsvarande siffror för skummjölks -s- MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 217 2

3 USD/ton Världsmarknadspriser Källa: USDA 8 7 SMÖR OST WMP SMP Världsmarknadspriserna har stigit med 14 procent sedan början av året. Dagens prisnivå är 42 procent högre än för ett år sedan. pulver och ost är en uppgång med 7 respektive 19 procent det senaste året. Auktionspriserna i GlobalDairyTrade har varit relativt stabila hittills i år. Sedan början av året är den genomsnittliga uppgången cirka fyra procent. Priserna för smör och ost har stigit medan priserna för skummjölkspulver och helmjölkspulver har sjunkit. I auktionen den 19 september låg smörpriserna 4 procent högre än i början av året. För helmjölkspulver och skummjölkspulver har priserna gått ned med 5 respektive 28 procent sedan årsskiftet. Även de genomsnittliga priserna för mjölkprodukter som säljs inom EU har länge haft en stark utveckling. Smörpriserna har stigit med 49 procent sedan början av året. EU-priserna för skummjölkspulver har dock fallit med 2 procent, medan priserna för övriga mejeriprodukter ligger på i stort sett samma nivå som i januari 217. Sverige. Under första halvåret 217 minskade den svenska importen/införseln av mejeriprodukter med 1,8 procent, medan exporten/utförseln sjönk med 3,7 procent. Importen av förpackad mjölk, smör, hårdost och färskost ökade, medan importen av förpackad grädde, yoghurt och övrig ost minskade. Exporten av skummjölkspulver, hårdost, färskost, övrig ost, yoghurt, smör samt förpackad mjölk och grädde steg, medan exporten av helmjölkspulver sjönk. Värdet av importen steg under årets sex första månader med 14 procent, medan exportvärdet steg med 16 procent. ton Auktionsvolymer i GlobalDairyTrade Källa: GlobalDairyTrade 6 OST 5 4 SMÖR SMP WMP JUL 28 JUL 29 JUL 21 JUL 211 JUL 212 JUL 213 JUL 214 JUL 215 JUL 216 JUL 217 Volymerna i GlobalDairyTrades auktioner för de fyra största produkterna har minskat med,5 procent under januari september 217 jämfört med 216. Genomsnittsvolymen per auktion ligger hittills i år på 21 ton. Auktionerna för helmjölkspulver svarar för 6 procent av volymen. MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 217 3

4 Produktion Den globala mjölkproduktionen har sedan i mars i år åter börjat stiga. Uppgången förklaras av fortsatt ökad mjölkproduktion i USA samt återhämtning för produktionen i EU, Nya Zeeland och Australien. Globalt. Efter åtta månader av minskad produktion har den samlade mjölkproduktionen hos de fem största exportaktörerna successivt ökat sedan i mars 217. Under juli steg mjölkproduktionen i dessa fem områden med 1,9 procent jämfört med samma månad förra året. Mjölkproduktionen ökar i USA, Nya Zeeland, EU och Australien, medan produktionen fortfarande minskar i Argentina. Efter att produktionsvolymerna minskade under 215 och 216 har Nya Zeelands mjölkproduktion successivt återhämtat sig hittills under 217. Under ja nuari juli steg landets mjölkproduktion med 3,3 procent jämfört med samma period 216. I juli låg den nyzeeländska mjölkinvägningen 7,4 procent högre än för ett år sedan. Hårdare miljörestriktioner kommer framöver att dämpa tillväxten i den nyzeeländska mjölksektorn. Enligt Fonterras senaste prognos förväntas Nya Zeelands mjölkproduktion öka med 3,2 procent under produktionsåret 217/18. Utvecklingen för mjölkproduktionen i Australien har varit svag sedan början av 216. Pressad lönsamhet har medför minskat antal mjölkkor och lägre mjölkavkastning. Under perioden juli 216 juni 217 minskade landets mjölkproduktion med 6,6 procent. Gynnsamma väderförhållanden sedan slutet av våren 217 har gett bättre betesförutsättningar och sedan i juni stiger åter Australiens mjölkproduktion. I juli var mjölkproduktion 2,7 procent högre än för motsvarande månad 216. För produktionsåret 217/18 är den senaste prognosen en produktionsökning med mellan 2 och 3 procent. Mjölkproduktionen i USA har alltjämt en stabil utveckling. Mjölkavkastningen per ko ökar långsammare än i början av året, medan antalet mjölkkor stiger. Landets mjölkproduktion ökade i augusti med 1,8 procent. USDA:s senaste prognos för helåret 217 är en produktionsökning i USA med 1,8 procent. För 218 bedöms den amerikanska mjölkproduktionen öka med 2,1 procent. Antalet mjölkkor förväntas öka med,6 procent under 218, medan mjölkavkastningen bedöms öka med 1,5 procent. Efter en lång period med flera tuffa år har kraftigt höjda mjölkpriser inneburit en successiv återhämtning för den argentinska mjölkproduktionen under 217. I juli var Argentinas mjölkproduktion 2, procent lägre än i juli 217.j Den ryska mjölkproduktionen steg i slutet av 216 Förändring mjölkinvägning (216/217 januari juni) Procentuell förändring (%) *Totalen 217 januari juni i miljarder kg ,9 mdr kg* EU-28 -,1 3,2 2, USA NYA ZEELAND 49,4 mdr kg* 8,7 mdr kg* 4, mdr kg* 4, mdr kg* AUSTRALIEN ARGENTINA -4,2-4 -8, Under andra kvartalet i år ökade mjölkinvägningen hos de fem största mejeriexportörerna med 1, procent. Nya Zeeland, USA och EU ökade sin mjölkmängd, medan övriga länder fortsatte att minska mjölkinvägningen. Källa: Eurostat, USDA, DCANZ, Dairy Australia, SAGPyA MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 217 4

5 Länsvis förändring av mjölkinvägning januari juli 217 (jämfört med januari juli 216) - 1 % % % - 5 % > För hela Sverige är förändringen -2,5 procent. en ökning av mjölkproduktionen med,7 procent för kalenderåret 217 jämfört med 216. För 218 är prognosen en ökning av mjölkinvägningen med,9 procent. Sverige. En stark återhämtning för den svenska mjölkinvägningen startade under våren och försommaren i år. Sedan slutet av juni har mjölkinvägningen legat på i stort sett samma nivå som för ett år sedan. Under ja nuari augusti minskade landets mjölkinvägning med 1,7 procent. Under vecka 36 var mjölkinvägningen,4 procent högre än för ett år sedan. Färre mjölkgårdar har lagts ned under sommaren och nedgången för antalet mjölkkor är nu något lägre än i början av året. Samtidigt har den genomsnittliga mjölkavkastningen fortsatt att öka. Under de tre senaste månaderna var mjölkavkastningen 1,5 procent högre än under motsvarande period förra året. Efter tre år med i stort sett oförändrad ekologisk mjölkinvägning har en ökning skett under 217, framför allt tack vare ett tillskott av nya ekologiska mjölkföretag. Under årets sju första månader har den ekologiska mjölkinvägningen ökat med 8,4 procent och utgör nu 14,4 procent av den totala mjölkinvägningen. I juli 217 hade 14,7 procent av de svenska mjölkföretagen ekologisk mjölkproduktion. Antalet 1: a inseminationer har under de 12 senaste månaderna (augusti 216 juli 217) minskat med 4,3 procent. Källa: LRF Mjölk Mjölkinvägningen minskade under årets första sju månader i samtliga län. I juli månad hade sju län en högre mjölkinvägning än i juli 216. Störst ökning i juli hade Västernorrlands, Uppsala och Skåne län. och början av 217. Under våren och sommaren har produktionstakten dämpats och i juli låg Rysslands mjölkproduktion,2 procent högre än i juli förra året. EU. Efter nio månader av fallande mjölkproduktion började EU:s mjölkinvägning åter öka i mars i år. I juli låg EU:s samlade mjölkinvägning 2,1 procent högre än under motsvarande månad 216. Under första halvåret 217 är EU:s totala mjölkinvägning lika stor som under första halvåret i fjol. Hittills i år har mjölkinvägningen stigit i 13 av EU:s 28 medlemsländer. Mest har mjölkinvägningen ökat i Cypern, Bulgarien, Irland, Rumänien, Polen och Tjeckien med en ökning på över 4,5 procent jämfört med samma period 216. Mest har mjölkinvägningen minskat i Kroatien, Malta, Tyskland, Sverige och Frankrike med en nedgång på mellan 2 och 4 procent. EU-kommissionens senaste prognos talar om EU:s mjölkinvägning 216 (fördelning %) TYSKLAND 21, FRANK- RIKE 16,2 STOR- BRITANNIEN 9,5 152 MILJARDER KG TOTALT ÖVRIGA EU 36,6 POLEN 7,3 NEDERLÄNDERNA 9,4 Källa: EU-kommissionen Fem EU-länder svarade för drygt 63 procent av EU:s totala mjölkinvägning under 216. Sverige stod för 1,9 procent av EU:s mjölkinvägning. MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 217 5

6 Mjölkföretagen Mjölkföretagens ekonomi har haft en positiv utveckling de senaste månaderna. Upp gången har skett relativt snabbt efter en förhållandevis lång period med låg intjäning. Förstärkningen av ekonomin är därför mycket välkommen. Den gynnsamma konjunkturen märks i ökad optimism bland annat genom ökad mjölkavkastning, färre mjölkföretag som lagts ner och att vissa regioner visar på en positiv vändning i mjölkinvägningen. Avräkningspris* oktober 216 september 217, kr/kg Källa: LRF Mjölk 5, Konventionell produktion Ekologisk produktion 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, OKT 216 NOV 216 DEC FEB 217 MAR 217 APR 217 MAJ 217 JUN 217 JUL 217 AUG 217* SEP 217* Genomsnittligt avräkningspris i Sverige under de senaste 12 månaderna (vid 4,2 procent fett och 3,4 procent protein). * Exklusive efterlikvider, tilläggs- och säsongsbetalning. Augusti september 217 prognos. I prognosen ingår endast avräkningsprisförändringar per den 13 september 217. Lönsamhetsutveckling. I september 217 beräknas ny ckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad vara cirka 2,1 kr/kg för konventionell mjölk, enligt LRF Mjölks kalkyl för ett typiskt mjölkföretag. Det är en betydande förstärkning som skett under de senaste månaderna. Utvecklingen har också varit positiv för mjölkföretag med ekologisk produktion, men där har nyckeltalet haft en mer måttlig ökning då avräkningspriserna har varit mer stabila. Motsvarande netto för ett typiskt mjölkföretag med ekologisk produktion ligger på 2,35 kr/kg i september 217. Utsikterna den närmaste tiden ser relativt goda ut. Mejerimarknaden är stark och fodermarknaden pekar på något vikande priser. Om mjölkavkastning, avräkningsoch foderpriser skulle stabilisera sig på nuvarande nivå skulle det för helåret betyda att nettot mjölkintäkt minus foderkostnad förbättras med storleksordningen 69 kronor för ett typiskt mjölkföretag med konventionell produktion och genomsnittlig besättningsstorlek. Det är en förbättring med 65 procent. För ett företag med eko logisk produktion, skulle mot svarande netto innebära en förstärkning på cirka 3 kronor, eller nära 2 procent för helåret 217. Mjölkintäkt. En stark mejerimarknad med bland annat rekordhöga internationella priser på smör har resulterat i höjda avräkningspriser för mjölkföretag, både i och utanför EU. I EU beräknar Kommissionen att det viktade genomsnittliga priset i september är cirka 35 euro/1 kg. Det är en uppgång med 24 procent på ett år. I Finland och Sydeuropa har avräkningspriset haft en svagare utveckling under samma period. I Sverige beräknas det genomsnittliga avräkningspriset vara cirka 3,6 kr/kg för konventionell mjölk i september. Det är en prisuppgång på nära 1, kr, eller 38 procent sedan samma tid förra året. Även för den ekologiska mjölken har det skett en kraftig prisuppgång, men prisökningen har varit något lägre. För ekologisk mjölk MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 217 6

7 Förändring mjölkintäkt minus foderkostnad* Procentuell förändring under de senaste månaderna** 3 månader 6 månader 12 månader 24 månader Konventionell produktion Ekologisk produktion Mjölkintäkt minus foderkostnad är ett nyckeltal som speglar lönsamhetstrenden för svenska mjölkföretag. * Exklusive efterlikvider, tilläggs- och säsongsbetalning. Juni september 217 prognos. I prognosen ingår endast avräkningsprisförändringar per den 13 september 217. ** Antalet månader tillbaka i tiden från september 217. Källa: LRF Mjölk är det genomsnittliga priset knappt 4,7 kr/kg i september 217, vilket är 17 procent över den genomsnittliga prisnivån i Sverige i september ifjol. För både konventionell och ekologisk mjölk ligger avräkningspriset i september 217 nära de senaste tio årens toppnoteringar. Foder. I Sverige pågår slutskedet av spannmåls skörden. Det rapporteras om höga spannmålsskördar, trots en sen vårsådd, en torr sommar och en regnig höst. De måttliga temperaturerna under växtodlingssäsongen har därför varit gynnsamma i år. Den stora skörden i Sverige beror också på större arealer. De internationella spannmålspriserna för vete, majs och korn har gått ner de senaste månaderna. Prisnedgången beror bland annat på rapporter om lägre men förhållandevis god skörd och förväntningar om något svagare efterfrågan, förutom på foderspannmål. Den totala lagersituationen för spannmål i världen bedöms därför vara relativt god, trots lägre produktion. Även för sojamarknaden bedöms balansen mellan tillgång och efterfrågan vara relativt god. Stora ingående lager och större arealer, samt relativt hög avkastning har bidragit till att priserna har gått ner något under de senaste veckorna. För raps är balansen mellan tillgång och efterfrågan mindre gynnsam. Lägre priser för flera foderråvaror på de internationella börserna har även genererat sänkta priser för konventionellt kraftfoder i Sverige. En svagare US-dollar har också bidragit till de lägre priserna. Under de senaste sex månaderna har priset på koncentrat sänkts med omkring fem procent. Prisnedgången på färdigfoder har varit lägre. Priserna på ekologiska kraftfodermedel har däremot varit stabila det senaste halvåret. Att prognoserna för volymer och kvaliteter för årets skörd blir allt mer säkra och att US-dollarn är fortsatt svag, tyder på vikande till stabila priser för konventionella kraftfoder kommande månader. Marknadssituationen för ekologiska foderråvaror och fodermedel är mer osäker. Vädret under innevarande odlingssäsong har i stora delar av landet kännetecknats av sent vårbruk, låga temperaturer och låga nederbördsmängder, vilket till och med inneburit torka i vissa regioner. Det har medfört låga volymer vallensilage i vissa regioner. Det förekommer också att mjölkföretag tagit helsädesensilage, även då det inte har varit planerat, på grund av låga mängder vallensilage. Det kommer troligtvis också bli en större mellangårdshandel med vallensilage under stallsäsongen i vissa regioner. Som vanligt är det en stor variation i landet. Samma gäller även för kvaliteten. Produktionskostnaden för grovfodret beräknas bli något högre denna säsong. I LRF Mjölks kalkyl är prognosen att kostnaden ökat med knappt 7 öre/ts, eller drygt fyra procent för konventionellt vallensilage. LRF Mjölks kalkyl för ekologiskt vallensilage visar att produktionskostnaden är något högre jämfört med den konventionella, men att kostnadsökningen har varit lägre 217. Kostnadsökningen beror framför allt på dyrare utsäde, gödning och diesel. Indikator internationellt foderpris, per 1 kg Källa: Chicago board of trade, Egen bearbetning SEK Indikator över utvecklingen av det internationella foderpriset. Indikatorn består av 7 procent majs och 3 procent sojamjöl. En svagare US-dollar har varit gynnsam de senaste månaderna. USD 3 15 MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 217 7

8 Fördjupning: Den internationella smörmarknaden Historiskt har smör betraktats som en lyxprodukt med högre kvalitet än margarin och vegetabiliska oljor. Smörmarknaden dominerades tidigt av starka varumärken som signalerade smör av hög kvalitet. I början av 197-talet blev smör en överskottsprodukt på grund av överproduktion och stagnerande efterfrågan. Stora överskottslager byggdes upp i framför allt USA och EU. Överskottet nådde en topp 1986 då EU hade ett smörlager på 1,2 miljoner ton, motsvarande över ett års konsumtion inom EU. Överskotten ledde till låga priser och smörpriset på den internationella marknaden låg under större delen av 198- och 199-talen mellan 1 och 1 5 USD per ton, vilket motsvarar 8 12 SEK per kg smör. Både USA och EU använde länge olika stödsystem, som interventionsköp och exportbidrag. Under 198- och 199-talen svängde konsumenternas attityd från att betrakta smör som en lyxprodukt till att istället förknippas med mättade fetter och kolesterolproblem. Detta medförde en markant nedgång av smörkonsumtionen och mejeriindustrin har istället utvecklat nya produkter med lägre fetthalt och olika matfettsblandningar. På senare år har dock synen på smör och mättat fett förändrats i samband med LCHF-trenden, där intresset för fetare mat har ökat. Även ett ökat intresse att använda smör och grädde i matlagning och bakning samt efterfrågan på naturliga produkter har gett ett ökat tryck på produkter med mjölkfett. Kritiken mot att palmolja produceras på ett icke hållbart sätt har dessutom intensifierats. Konsekvensen är att smör allt oftare ersätter andra typer av fett. En annan drivkraft mot ökad efterfrågan på smör är den växande befolkningen i världen och en allt högre andel medelklass i tillväxtekonomier som efterfrågar allt mer mjölkprodukter, inte minst smör. Fettinnehållet i den mjölk som produceras i världen används även till andra mjölkprodukter som mjölk, syrade produkter, grädde och helmjölkspulver. 214 användes ungefär 6 procent av den tillgängliga fettråvaran till smör, smörolja och matfettsblandningar. Prisdifferensen mellan smör och skummjölkspulver har aldrig varit så stor som den är för tillfället. Ökad efterfrågan och minskad mjölkproduktion har det senaste året lett till fördubblade smörpriser. Inom EU har försälj ningen av margarin och matfettsblandningar de senaste fyra åren minskat med 6 procent medan försälj ningen av smör har ökat med 3 procent. Industrins användning av smör och grädde har vuxit markant, framför allt för bagerier och konditorier och inte bara i Europa. 216 steg den globala handeln med smör med 11 procent. Under 217 har utvecklingen dämpats på grund av råvarubrist, inte minst i Nya Zeeland som är den världsledande smörexportören. Under 217 förväntas EU:s smörproduktion minska med 3 procent, som en följd av bristen på fettråvara. Lägre energiinnehåll i fodret har dessutom gett lägre fetthalt i mjölken. Konsumtionen av smör på EU-marknaden tros öka med cirka 1 procent under 217 och EU:s smörexport förväntas samtidigt minska med 2 procent. Världens konsumtion av smör ökade med drygt 6 procent mellan 2 och 215. Konsumtionen för vän tas fortsätta att stiga och mellan 215 och 22 beräknas den globala smörkonsumtionen stiga med 12 procent. Större delen av den förväntade tillväxten kommer fortsatt att ske i tillväxtländer i Asien, Latinamerika och Afrika. Redaktion ANSVARIG UTGIVARE ANALYS OCH TEXT GRAFIK OCH LAYOUT KONTAKTA REDAKTIONEN Fredrik von Unge Lennart Holmström Jan Petersson mjolkrapporten@lrf.se Agneta Hjellström Birgitta Checa Citera oss gärna, men ange källa! MJÖLKRAPPORTEN NR 3 SEPTEMBER 217