Mål och budget

Transkript

1 Mål och budget -

2 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 God ekonomisk hushållning... 4 Karlskoga kommuns styrmodell Omvärldsanalys Budget Driftbudget (tkr) Investeringsbudget (tkr) budget (tkr) Kassaflödesanalys (tkr) Balansräkning (tkr) Kommunkoncernens låneskuld Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden Gymnasienämnden Kommunala bolag Övriga bolag Övriga nämnder och förbund

3 Mål och budget Kommunstyrelsens ordförande har ordet Mål och budget - Mål och budget är ett av de viktigaste dokumenten för kommunens verksamhet under. Det anger våra förutsättningar och våra ambitioner inför det kommande året. Vi är nu över invånare i Karlskoga och det är vi stolta över. Samtidigt känner vi ett stort ansvar för att leva upp till våra invånares förväntningar på god service och omsorg. Nu går vi in i en ny treårsbudget och för andra året i rad arbetar vi framgångsrikt med en förkortad central budgetprocess. Det har skapat utrymme för verksamheterna att planera sin verksamhet och lägga mer tid på uppföljning och analys av resultat. En nyhet i årets budget är att vi inför en verksamhetspott på motsvarande en procent av skatter och generella statsbidrag. Det innebär att vi avsätter cirka 16,8 miljoner som ska kunna användas när det inträffar förändringar som inte kunnat förutses vid budgetarbetet. Det kan till exempel vara volymförändringar eller lagändringar som har en stor påverkan på verksamheterna. Det ger oss en mycket större flexibilitet än tidigare. I årets budget har vi avsatt 15 miljoner i nysatsningar och inte genomfört några neddragningar. Satsningarna tar framförallt sikte på barn och ungdomar, bland annat avsätter vi pengar för att starta ett ungdomsfullmäktige och till det mycket lyckade projektet Dansa Pausa. Förutom att ungdomar till och med 19 år får gratis inträde på BIK Karlskogas hemmamatcher har vi också satsat mer på jämställdhet inom idrotten, framförallt genom satsningar på flick- och damlag inom fotboll och ishockey. Vi satsar även på en konstgräsplan som främst riktar sig till flick- och damfotbollen. Totalt innebär budgeten även detta år att vi kan arbeta med en fortsatt utveckling av vår kommun - ett viktigt arbete som jag är övertygad om kommer att attrahera fler att vilja leva, bo och verka i Karlskoga. Det är som vanligt viktigt att vara varsam med våra pengar, SKL:s skatteunderlagsprognoser för och visar svaga siffror. Men, vi politiker har till uppgift att skapa framtidstro. Det är tillsammans och genom samverkan som vi säkerställer en fortsatt positiv utveckling av vår kommun. Vi i majoriteten kommer att arbeta vidare med att utveckla Karlskoga för invånarnas bästa. Jag vill passa på att tacka alla som bidragit i arbetet med denna budget. Sven-Olov Axelsson Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Mål och budget God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning (kommunallagen 8 kap 1). Begreppet god ekonomisk hushållning har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bl.a. att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Med andra ord - ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv avser kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs bl.a. en god planering, framförhållning, handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om resultat och avvikelser gentemot uppställda mål. God ekonomisk hushållning uppnås för Karlskoga kommun genom att de finansiella målen och verksamhetsmålen (d.v.s. de av fullmäktige fastställda fullmäktige- och nämndmålen) uppfylls. Regler för resultatutjämningsreserv (RUR) Allmänt Syftet är att ge Karlskoga kommun möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när till exempel skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna. RUR ska kunna användas i en balanskravsutredning när en svag utveckling av skatteunderlaget gör att kommunen redovisar ett negativt resultat efter balanskravsutredningen. Med RUR kan kommunen vid en tillfällig intäktsdämpning undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt senare måste byggas upp igen. Avsikten med RUR är således inte att göra det möjligt att skjuta upp långsiktigt nödvändiga beslut om en verksamhet eller ekonomin i stort, det vill säga inte hämma åtgärder som är viktiga ur effektivitetssynpunkt. RUR ska inte heller användas för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen. 4

5 Mål och budget När får medel sättas av till RUR Reservering till en resultatutjämningsreserv av årets resultat får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om kommunen har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när avsättningen får ske i stället uppgå till 2 procent av summan av de ovan nämnda posterna. Vid beräkningen får endast det resultat som avser finansförvaltningen inräknas. från nämnderna hanteras över åren via treårsbudget och kan inte ligga till grund även för RUR. Beslut om kommande års reservering fattas i samband med att budgeten fastställs. Det slutliga beslutet om avsättning till RUR görs i samband med årsredovisningen. Den totala storleken på reserverat belopp i RUR får högst uppgå till 1 % av detta års skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. När får RUR disponeras En förutsättning är att medlen från RUR ska täcka negativa resultat, d v s så mycket som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Detta gäller såväl i budgeten som i årsredovisningen. Medel från resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Om skatteunderlagsprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) under innevarande år avviker negativt från den skatteunderlagsprognos som låg till grund för budgeten får RUR-disponeras. Detta förutsätter dock att den negativa avvikelsen påverkar skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning med mer än 2 %. Den slutliga beslutet om disponeringen av RUR görs i samband med årsredovisningen. KF kan fatta beslut om att hela RUR får disponeras vid ett och samma tillfälle. Ett beslut om att disponera RUR får inte äventyra kommunens likviditet. 5

6 Mål och budget Finansiella mål Karlskoga kommun har två finansiella mål som är viktiga för att få en stark, långsiktig och hållbar ekonomi. Förändring av eget kapital ska vara positiv och utgöra minst 2 % av skatter och bidrag. Det innebär 33,7 mnkr, 34,5 mnkr och 35,2 mnkr år. Syftet med målet är att verksamheten varje år skall generera likviditet till egenfinansiering av investeringar, skapa förutsättningar för att minska låneskulden, skapa resurser för utveckling och ta ansvar för samtliga pensionsåtaganden. Ambitionen är att öka nivån på resultatet successivt från år och framåt i syfte att konsolidera kommunens ekonomi. Investeringarna skall som huvudregel uppgå till maximalt avskrivningsnivå. Detta ger följande investeringsnivå per år enligt fastställd investeringsplan: 70,8 mnkr år 77,0 mnkr år 78,0 mnkr år Syftet med målet är att egenfinansiera investeringar, minska låneskuld och stärka soliditeten. Investeringar utgörs av summan av varje års investeringsbudget och omföring av tidigare års icke utförda investeringar. Båda målen syftar också till att kommunens ekonomi skall vara så stark att man klarar framtida pensionsåtaganden utan negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter. Fullmäktigemål och styrmått för - Kommunfullmäktiges mål ska spegla politikens intentioner och ska bidra till att Karlskoga når ambitionen i Vision Kommunfullmäktigemålen ska också bidra till en god ekonomisk hushållning i ett verksamhetsperspektiv. Ur ett finansiellt perspektiv finns det finansiella mål. Fullmäktigemålen följs upp i augusti samt i årsredovisningen. Måluppfyllelsen för fullmäktigemålen bygger på en bedömning utifrån resultaten av fullmäktiges styrmått. snivåer sätts upp som en inriktning och ett realistiskt delmål att nå inom den givna tidplanen. Kommunfullmäktiges slutliga mål är alltid 100 % eller motsvarande beroende på mätmetod, (kan ex. vara 0 % eller plats 1). 6

7 Mål och budget Medborgar-/brukarperspektiv Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Karlskoga ska vara en bra kommun att leva och verka i, för både kommuninvånarna, besökarna och företagarna. Karlskoga ska vara möjligheternas stad, där alla får lyckas oavsett bakgrund eller kön. Här finns öppenhet för nya influenser och nytänkande. Kultur- och fritidsutbudet är stort och erbjuder något för alla. Befolkningen har successivt ökat sedan 2012, vilket är viktigt för att Karlskoga ska utvecklas som serviceproducent, boendeort och besöksmål. Det ska kännas tryggt att bo och vistas i Karlskoga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott och arbetar tillsammans med andra aktörer för att minska klotter och för att stärka folkhälsan. Mål 1 mäts genom Styrmått 1.1: Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga (index 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 59 kv 57 m 62 (2012) 57 kv 52 m Styrmått 1.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som känner sig trygga i Karlskoga (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder 88 (2011) 88 F 83 P Styrmått 1.3: Andel elever i grundskolans åk 5 och 8 samt i grundsärskolan som uppger att de känner sig trygga i skolan. (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Folkhälsonämnden och barn- och utbildningsnämnden 93 Grsk 91 F 92 P 89 Grsär 100 Grsk 93 F 92 P 93 Grsär

8 Mål och budget Styrmått 1.4: Andel av Karlskoga kommuns egna publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla (procent) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder Styrmått 1.5: Andel ensamkommande barn och ungdomar som upplever att kommunens mottagande är gott (procent). Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Socialnämnden, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, gymnasienämnden, kultur- och föreningsnämnden, folkhälsonämnden Styrmått 1.6: Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd- Region-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 56 kv 56 m 55 (2012) 57 kv 59 m Styrmått 1.7: Kommunens placering enligt undersökningen Bäst att bo (plats av 290) Mätning: Tidningen Fokus undersökning Bäst att bo Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med brukare Nyckeltal Anmälda våldsbrott (antal per invånare) Rapporteringsansvar: Kommunstyrelsen 11,1 10,3 Se, eftersläpning 8

9 Mål och budget Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Karlskoga kommun ska tillhandahålla god service och god kvalitet på sina tjänster. Karlskogaborna ska känna att de kommunala verksamheterna är väl fungerande och tillgängliga och att de får valuta för sina skattepengar. Kommunen arbetar med att ständigt förbättra verksamheten. Brukarna och medborgarna är viktiga aktörer i förbättringsarbetet och det ska därför finnas möjligheter för karlskogaborna, oavsett ålder, att vara med och påverka kommunens verksamheter. Mål 2 mäts genom Styrmått 2.1: Hur nöjda kommunens brukare är med verksamheterna/tjänsterna (procent mycket nöjd/ganska nöjd) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder som har brukare Styrmått 2.2: Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon (procent) Mätning: Extern serviceundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Styrmått 2.3: Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter som helhet (Nöjd-Inflytande-Index, 0-100) Mätning: SCB:s medborgarundersökning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder 37 (2012) 37 kv 36 m Styrmått 2.4: Kvalitetsaspekter inom särskilt boende (% av maxpoäng) Mätning: Egen mätning + palliativa registret (KKiK) Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: Socialnämnden

10 Mål och budget Styrmått 2.5: Vad kommuninvånarna tror eller tycker om idrotts- och motionsanläggningarna 1 (index 0-100) Mätning: Medborgarundersökningen Samordningsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Berör: Kultur- och föreningsnämnden 60 kv 61 m 58 (2012) 59 kv 61 m Styrmått 2.6: Vad kommuninvånarna tror eller tycker om kulturverksamheten 2 (index 0-100) Mätning: Medborgarundersökningen Samordningsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Berör: Kultur- och föreningsnämnden 71 kv 77 m 65 (2012) 68 kv 71 m Måttet består av tre delfrågor som behandlar öppettider, skötsel i motions- och idrottsanläggningar och belysning i motionsspår 2 Måttet består av tre delfrågor som behandlar biblioteksverksamheten, utställnings- och konstverksamheter samt teaterföreställningar och konserter. 10

11 Mål och budget Mål 3. Karlskoga kommun prioriterar främjande och förebyggande insatser för ekonomiskt utsatta barn och unga. För att skapa en socialt hållbar utveckling och förhindra en utveckling mot bland annat social oro, konflikter och utanförskap är det av största vikt att minska skillnader i hälsa och dess orsaker. Karlskoga kommuns arbete ska därför präglas av ett främjande och förebyggande förhållningssätt och ha ett tydligt barnperspektiv. Kunskap om skydds- och riskfaktorers påverkan på individers utveckling och hälsa används för att stärka barn och unga och framförallt de mest utsatta. Att leva i en ekonomiskt utsatt familj påverkar och begränsar ofta barns hela vardag och förutsättningar. Karlskoga kommun prioriterar insatser som stärker barns och ungas fysiska, psykiska, kulturella och sociala utveckling för en jämlik hälsa och möjlighet till en aktiv fritid. Mål 3 mäts genom Styrmått 3.1: Antal erbjudna ferieplatser (antal/år) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Styrmått 3.2: Hur nöjda kommunens feriepraktikanter är med sin feriepraktik som helhet (procent mycket nöjd/ganska nöjd) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Nollmätning Kommentar till 3.2: Ingen nollmätning gjordes. Nollmätning görs istället. Därefter kan nivåer för delmål sättas. Styrmått 3.3: Antal timmar/vecka i snitt som fritidsgårdarna 3 är öppna efter skoltid under verksamhetsåret (tim/vecka) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden, gymnasienämnden Fritidsgårdarna är till för barn och ungdomar i åldern 7-18 år. 11

12 Mål och budget Styrmått Andel barnhushåll som blivit självförsörjande efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Socialnämnden Berör: samtliga nämnder 2012 nollmätning Nyckeltal Antal nyttjade feriepraktikplatser Rapporteringsansvar: Socialnämnden Antal barn berörda av verkställda avhysningar i Karlskoga (antal per invånare) Rapporteringsansvar: Kommunstyrelsen Antal utrustningslån i fritidsbanken (antal per år) 5 Rapporteringsansvar: Kultur- och föreningsnämnden Hur nöjda besökarna till den kommunala öppna förskolan är som helhet (procent mycket nöjda/ganska nöjda) Rapporteringsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Andel hushåll med barn (0-18) år som långvarigt 6 uppbär ekonomiskt bistånd. 7 Rapporteringsansvar: Socialnämnden Nytt mått 5 Öppnade i januari. 6 Definition av långvarigt är 6 månader eller mer. 7 Nytt nyckeltal. 12

13 Mål och budget Medarbetarperspektiv Mål 4. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har likvärdiga möjligheter. Karlskoga kommun är en stor och viktig arbetsgivare som erbjuder många arbetstillfällen både för karlskogaborna och för inpendlare från andra kommuner. Att vara en bra arbetsgivare med medarbetare som är motiverade och engagerade är en förutsättning för att kunna fullfölja kommunens uppdrag om att leverera service med god kvalitet till kommuninvånarna. Kommunens arbetsmiljö ska vara god och hälsofrämjande. Mål 4 mäts genom Styrmått 4.1: Medarbetarindex 8 (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 66 (2012) Styrmått 4.2: Ledarskapsindex 9 (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 67 (2012) Styrmått 4.3: Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen (procent) Mätning: Medarbetarundersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 69 (2012) Frågor om arbetsklimatet, t.ex. mål och befogenheter, möjlighet att påverka, arbetets effekt för brukare, konflikter på arbetsplatsen, arbetstillfredsställelse. 9 Frågor om närmaste chef, t.ex. ge och ta kritik, ge hjälp och stöd samt förmåga att hantera konflikter och att förnya och utveckla verksamheten. 13

14 Mål och budget Styrmått 4.4: Medarbetarnas upplevda motivation i arbetet 10 (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 79 (2012) Styrmått 4.5: Medarbetarnas uppfattning om sin närmaste chef 11 (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 78 (2012) Styrmått 4.6: Medarbetarnas uppfattning om tydligheten i styrningen på arbetsplatsen 12 (index 0-100) Mätning: Medarbetarundersökningen och HME-undersökningen Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med anställd personal 80 (2012) Måttet består av tre delmått: arbetets meningsfullhet, medarbetarens utveckling i arbetet och medarbetarens syn på att gå till jobbet. 11 Måttet består av tre delmått angående medarbetarens närmaste chef: uppskattning för medarbetarens arbetsinsatser, förtroende för medarbetaren samt förutsättningar för medarbetaren att ta ansvar. 12 Måttet består av tre delmått angående arbetsplatsens mål och förväntningar: hur väl medarbetaren är insatt i målen, hur väl målen följs upp och utvärderas samt att medarbetaren kännedom om vad förväntas av hen i arbetet. 14

15 Mål och budget Mål 5. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Det finns många välmående företag i Karlskoga och många innovativa idéer som ger gott hopp om framtiden. Karlskoga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom såväl privat som offentlig sektor. Karlskoga är känd för sin höga tekniska kompetens och gynnsamma villkor för industriell tillverkning, forskning och utveckling. God tillgänglighet och service från kommunens alla verksamheter är viktigt för företagens utveckling. Företagarnas nöjdhet med servicen har utvecklats mycket positivt de senaste åren. Mål 5 mäts genom Styrmått 5.1: Hur nöjda företagarna är med kommunens service 13 (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Stockholm Business Alliance och SKL:s Insikten Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder, Näringsliv & Turism AB Styrmått 5.2: Karlskogas placering i Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimatet (plats av 290). Mätning: Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimat Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder Styrmått 5.3: Företagarnas nöjdhet med Näringsliv & Turism AB:s kontaktskapande åtgärder/företagsservice (Nöjd-Kund-Index, 0-100) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Näringsliv & Turism AB Berör: Näringsliv & Turism AB - - Nollmätning Företagarnas nöjdhet med kommunens service mäts bland de företag som varit i kontakt med kommunens under de senaste 12 månaderna. 15

16 Mål och budget Mål 6. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Karlskoga kommun strävar efter att vara ett hållbart samhälle ur alla tre perspektiv. Kommunen ska vara en god förebild genom att minska sin klimatpåverkan så långt möjligt. Ekonomiskt tar kommunen ansvar för att inte förbruka och belasta kommande generationers resurser. För att nå god ekonomisk hushållning behövs ett positivt ekonomiskt resultat, vilket ger möjligheter att finansiera investeringar, beakta samtliga pensionsåtaganden, parera konsumtionssvängningar samt ha resurser för utveckling. Socialt arbetar kommunen aktivt med att stärka sociala nätverk, både på grupp- och individnivå. Karlskoga ska vara ett demokratiskt, jämlikt och jämställt samhälle. Mål 6 mäts genom Styrmått 6.1: Andel ungdomar i årskurs 9 som anger att de mår mycket bra/bra (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder 83 (2012) 80 F 75 P Styrmått 6.2: Andel ungdomar i årskurs 9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Liv, hälsa - ung Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Samtliga nämnder 86 (2012) 81 F 79 P Styrmått 6.3: Andel ungdomar i årskurs 7-9 som ser mycket ljust/ganska ljust på framtiden (procent) Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Samtliga nämnder F 84, P 87 (2012) 96 F 97 P F 75, P Styrmått 6.4: Förbrukning av energi, el och uppvärmning, i den kommunala organisationen (procent i förhållande till basåret 2009) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder

17 Mål och budget Styrmått 6.5: Miljöfordon i kommunorganisationen (%) Mätning: Egen mätning enligt definition i KKiK Samordningsansvar: Samhällsbyggnadsnämnden Berör: Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag 29 (2012) Styrmått 6.6 Andel inköpta ekologiska livsmedel av totalt inköpta livsmedel till kommunen (%) Mätning: Egen mätning enligt definition i KKiK Samordningsansvar: Folkhälsoförvaltningen Berör: Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden 9 (kvartal 1) Styrmått 6.7: Kostnad för brukarnöjdheten 15 (kr/invånare och nöjdhetspoäng) Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Berör: Samtliga nämnder med brukare Styrmått 6:8: Andel barn och unga som uppger att de mår bättre genom kommunens riktade, främjande och förebyggande insatser (%). Mätning: Egen undersökning Samordningsansvar: Folkhälsonämnden Berör: Folkhälsonämnden, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kultur- och föreningsnämnden, gymnasienämnden nollmätning 14 Uppgifterna för är hämtade från Miljöfordon Syd. Tidigare uppgifter är från egen mätning. 15 Måttet består av tre komponenter för ett visst år: brukarnöjdheten som helhet (resultatmått), verksamhetens nettokostnad (resursmått) och invånarantalet den sista december (volymmått). Tillsammans bildar de tre måtten ett mått för kostnaden för brukarnöjdheten per invånare. 17

18 Mål och budget Mål 7. Karlskoga kommun säkerställer att varje barn och elev uppnår läroplanens mål och i övrigt får de kunskaper och förutsättningar som de behöver för att möta vuxenlivet och morgondagens samhälle. Att alla elever i kommunens grundskolor når läroplanens mål är en av de viktigaste uppdrag som kommunen har. Andelen elever som minst får godkänt i alla ämnen i årskurs 9 måste öka. Karlskoga har ett stort och brett utbildningsutbud. Det livslånga lärandet börjar redan i förskolan genom att skolan bygger grunden för fortsatt inlärning. Att ha en bra förskola, grundskola och gymnasieskola med barn och elever som stimuleras och utvecklas är därför viktigt både för individen och för samhället. Möckelngymnasiet har ett bra samarbete med näringslivet, vilket ger eleverna goda kunskaper och förutsättningar för att gå vidare till fortsatta studier eller arbete. Vuxenutbildningen och samverkan med Örebro universitet bidrar till kompetensutvecklingen i det lokala näringslivet. Mål 7 mäts genom Styrmått 7.1: Andel elever som uppnått kunskapskraven (godkänt betyg) i alla ämnen i årskurs 6 16 (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden, socialnämnden - 73,7 74,3 F 75,5 P 73, Styrmått 7.2: Andel elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden 74,5 F 77 P 72 69,8 F 78 P 60 71, Styrmått 7.3: Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 (meritpoäng) 17 Mätning: Egen mätning Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Berör: Barn- och utbildningsnämnden, folkhälsonämnden 206,5 F 216,1 P 196,3 199,8 F 218,7 P 177,2 201,5 F 222,1 P 193, , Avser resultatet i kommunala skolor i lägeskommunen. 17 Första raden avser meritvärdet beräknat på16 betyg. Andra raden avser meritvärdet redovisat på 17 betyg. 18

19 Mål och budget Styrmått 7.4: Genomsnittlig betygspoäng för samtliga avgångselever i gymnasiet, skolkommun Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden ej jämförbar 13,4 Nivå: 13,5 : Kga 14,2 Dfrs: 12,6 Riksnivå: 14,0 13,7 14,2 14,2 14,2 Styrmått 7.5: Fullföljd gymnasieutbildning med examen inom 3 år 18 (procent) Mätning: Skolverket Samordningsansvar: Gymnasienämnden Berör: Gymnasienämnden, folkhälsonämnden, barn- och utbildningsnämnden - 78 Nivå: 79 : Kga 83 Dfrs Uppgifterna gäller de elever som påbörjat sin utbildning i skolkommunen för första gången höstterminen för tre år sedan, exklusive introduktionsprogrammet. 19

20 Mål och budget Karlskoga kommuns styrmodell Vision 2020 Vision 2020 omfattar Karlskoga som ort betraktat. Den övergripande ambitionen är att vi ska ha ett livskraftigt och dynamiskt Karlskoga med en befolkning kring även i perspektivet Visionen består av fem delar: Tradition och förnyelse Teknik, tjänster, kultur och upplevelser Stad och vatten Förskola till högskola Samverka göra skillnad Karlskoga kommun ansvarar för frågor som är viktiga för att människor ska trivas med att bo och verka här. Visionen lyfter särskilt fram den kommunala verksamhetens betydelse för Karlskogas utveckling. Visionen anger att Karlskoga år 2020 har en kommunal service som möter invånarnas och näringslivets förväntningar. Varje medarbetare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att arbeta för att de politiska målen och verksamhetens mål uppnås. Varje möte och varje kontakt är viktig. Genom medarbetarnas kompetens och engagemang påverkas upplevelsen av kommunens verksamheter. För att vi ska nå ytterligare mål i riktning mot visionen är det nödvändigt att invånare och näringsliv engageras. Kommunens roll är att skapa förutsättningar för att detta engagemang tillvaratas så att det kan bli till konkreta resultat. 20

21 Mål och budget Målkedja och perspektiv Visionen och de politiskt fastställda målen anger den politiska viljeinriktningen. En förutsättning för en väl fungerande styrning och uppföljning är att ett ställningstagande i fullmäktige ska kunna följas genom organisationen. Fyra nivåer ingår i styrkedjan vision, fullmäktigemål, nämndmål och förvaltningsmål/aktiviteter. Tillsammans ska målen på de olika nivåerna bilda en helhet. Samtliga mål på samtliga nivåer ska vara mätbara. Detta görs genom att styrmått kopplas till respektive mål. Ett styrmått anger vad som ska mätas. Ett styrmått ska säga något om målet, ange rimlig nivå samt vara tidsatt. För att de förtroendevalda ska få en helhetsbild av hur kommunens verksamheter styrs, planeras och följs kommunens verksamheter upp utifrån följande perspektiv: medborgar-/brukarperspektiv medarbetarperspektiv utvecklingsperspektiv. 21

22 Mål och budget Kommungemensam rapportering Det ska finnas en tydlig koppling mellan planeringsprocessens ambitionsnivåer och uppföljningen under och efter verksamhetsåret. Den kontinuerliga uppföljningens syfte är två. Det ena syftet är att återkoppla hur det går till den politiska nivån - om verksamheterna når mål och resultat. Det andra syftet är att ge verksamheterna möjlighet att omplanera sina aktiviteter och vidta åtgärder om resultaten inte pekar åt det håll man ville nå. Uppföljningen ska därför ge signaler som kan innebära att åtgärder måste vidtas direkt eller inför kommande års verksamhetsplanering. Uppföljning och rapportering sker på flera olika nivåer. Rapporteringen sker enligt nedanstående modell. Gemensam rapporteringsmodell Utöver rapporteringen till kommunstyrelsen och fullmäktige kan varje nämnd besluta om mer frekvent eller annan typ av rapportering. 22

23 Mål och budget Ramfördelning Tillämpade principer I fördelningen av de ekonomiska ramarna - för kommunstyrelsen och nämnderna har politiska värderingar beaktats. De demografiska förändringar (minskat/ökat elevantal, antal äldre, antal brukare etc.) som påverkar ramfördelningen är framförallt en markant ökning av antalet elever hos Barn- och utbildningsnämnden. Detta medför ett behov av ökad driftram för Barn- och utbildningsnämnden. Beräknade löneökningar budgeterats centralt och nämndernas ramar ska sedan i möjligaste mån korrigeras efter avtalsrörelsens utfall. Anslags- och självkostnadsstyrd verksamhet Inom den kommunala verksamheten ingår dels enheter som är anslagsstyrda, d.v.s. bedriver verksamhet inom ett anvisat anslag och dels enheter vars uppgift är att mot betalning ge intern service till övriga kommunala verksamheter. De verksamheter som inte är anslagsfinansierade fungerar som interna serviceenheter, t ex folkhälsoförvaltningen, vars verksamhet är anpassad till övriga förvaltningars efterfrågan. Interndebiterade tjänster beräknas och prissätts efter självkostnadsprincipen. Kommunfullmäktige tilldelar respektive nämnd ett budgetanslag. Budgetanslaget är netto, d.v.s. nämndens beräknade kostnader minus nämndens beräknade intäkter. Budgetanslagen benämns ofta också för kommunbidrag, d.v.s. av kommunens totala skatte- och statsbidragsresurs tilldelas nämnderna ett s.k. kommunbidrag. 23

24 Mål och budget Omvärldsanalys Konjunkturutvecklingen Konjunkturutvecklingen mild högkonjunktur Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt med en ökning av BNP på närmare 4 procent i kalenderkorrigerade termer. Framöver beräknas tillväxten bli något lägre och BNP väntas och nästa år öka med omkring 3 procent. Den svenska ekonomin fortsätter därmed att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Förklaringen är en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna och inte minst byggnadsinvesteringarna växer snabbt. växer också den offentliga konsumtionen rejält som en konsekvens av den omfattande flyktinginvandringen. Jämfört med bedömningen som presenterades i februari av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har en del förändringar skett. Den mest avgörande är en ny befolkningsprognos som innebär att befolkningen framöver inte växer lika mycket som i tidigare bedömning. I bedömningen från februari antogs befolkningen öka med uppemot 1 miljon mellan och, men i den nya befolkningsprognosen begränsas ökningen till cirka Skillnaden hänger samman med en inte lika omfattande nettoinvandring. Förändringen av befolkningsprognosen har resulterat i en något svagare bedömning av den ekonomiska utvecklingen jämfört med vad SKL räknade med i februari och inte minst då vad avser utvecklingen av offentlig konsumtion. Till det ska läggas att den svenska ekonomin under början av i år har utvecklats svagare än beräknat vilket dragit ner bedömningen för i år. Trots de nedjusteringar som gjorts är bilden att den svenska ekonomin utvecklas i relativt god takt i år och nästa år. Det innebär att svensk ekonomi lämnar lågkonjunkturen bakom sig och når konjunkturell balans. Konjunkturläget nästa år kan beskrivas i termer av mild högkonjunktur. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar och nästa år med drygt 2 procent i reala termer vilket är ungefär dubbelt mot normalt. Samtidigt når arbetslösheten nästa år ner mot 6,5 procent. För åren och har ingen egentlig prognos gjorts. Den svenska ekonomin förutsätts nå konjunkturell balans och därefter utvecklas i linje med potentiell tillväxt. Det innebär BNP-ökningar på 1,8 procent dessa båda år och en tillväxt i inhemsk efterfrågan som är av ungefär samma omfattning. Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de växande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. Samtidigt utvecklas hushållens konsumtionsutgifter långsammare än under och till följd av en väsentligt svagare inkomstutveckling. För att kommunsektorn ska kunna klara sina åtaganden beräknas skatten behöva höjas med sammantaget 1 krona och 82 öre fram till jämför med i dag. Dessa skattehöjningar tillsammans med högre räntor innebär att hushållens disponibla inkomster under dessa båda år minskar i reala termer räknat per invånare. 24

25 Mål och budget Skatteunderlagstillväxten Den aktuella prognosen (april ) innebär en kraftig nedrevidering jämfört med den prognos SKL publicerade i februari. Det beror till övervägande del på att SKL nu förutser betydligt svagare utveckling av arbetade timmar. Delvis förklaras detta av att BNP-tillväxten innevarande år ser ut att bli lägre än SKL räknade med i februari, med mindre sysselsättningsökning som följd. Men SKL räknar även med svagare utveckling av arbetade timmar framöver. Det beror på att SKLs nuvarande beräkningar utgår från att arbetsmarknaden når balans år på en lägre sysselsättningsnivå än vad SKL räknade med i februari. Detta är en följd av att Statistiska Centralbyråns nya befolkningsprognos visar mindre ökning av befolkningen i arbetsför ålder än deras förra prognos, som låg till grund för SKLs beräkningar i februari. Olika skatteunderlagsprognoser SKL, apr-16 5,0% 5,0% 5,2% 4,3% 4,3% Reg, apr-16 5,0% 5,7% 5,4% 4,6% 4,3% ESV, april-16 5,6% 5,4% 4,7% 4,1% 3,8% SKL, feb-16 4,9% 5,6% 5,6% 5,2% 4,4% Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. Befolkningsutveckling Prognos Den 31 december hade Karlskoga invånare enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Befolkningen har ökat varje år sedan Ökningen är totalt 667 personer under perioden varav 229 personer under. Födelseöverskottet är -72, invandringsöverskottet är 281, inrikes flyttningsöverskott är 10 och SCB:s justeringspost är 10 personer för. Befolkningsprognoser är svåra att göra med tanke på vad som händer i vår omvärld. Den senaste prognos vi har från SCB beskriver fortfarande en utveckling med en befolkningsminskning för Karlskoga. Det finns en fördröjning i SCB:s prognoser vilket gör att befolkningsutvecklingen de närmsta åren är mycket osäker. Den befolkning vi hade 31 december räknar SCB i prognosen att vi kommer att uppnå kring år Även de första månaderna visar på en fortsatt positiv befolkningsutveckling. Befolkningsutveckling i Karlskoga Förändring

26 Mål och budget Övriga ekonomiska förutsättningar Skatteutjämningssystemet Utjämningssystemen syftar till att garantera alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett strukturella förhållanden, som befolkningens sammansättning och möjlighet att ge välfärd till invånarna. Utjämningen för LSS-kostnader ligger i ett separat system då man inte kunnat hitta faktorer som är opåverkbara och som speglar behovsskillnaderna i denna verksamhet. Samtliga angivna siffror för skatteintäkter och för generella statsbidrag samt utjämning som anges i detta dokument är hämtade från skatteunderlagsprognosen som ingår i SKLs cirkulär 16:17 daterad Skatteunderlagsprognos Karlskoga kommun (tkr) Skatteintäkter Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag Införandebidrag LSS-utjämning Summa intäkter Fastighetsavgift Summa intäkter+fastighetsavgift Befolkningsprognos 1 november året innan: Källa: SKL

27 Mål och budget Pensionskostnader Karlskoga kommuns pensionskostnader för har beräknats till 105,0 mnkr inklusive löneskatt. Som underlag för beräkningen har prognos från KPA använts som kompletteras med beräkningar för de åtaganden som förvaltas av SPP. I plan beräknats pensionskostnaden bli 114,5 mnkr och för motsvarande 126,5 mnkr. Utöver ovanstående pensionskostnader har kommunen ett stort åtagande i den ansvarsförbindelse som genom blandmodellen redovisas inom linjen under balansräkningen. I bokslut uppgick denna ansvarsförbindelse till 870,4 mnkr vilket var en minskning med 33,9 mnkr jämfört med året innan. Kommande års kostnadsökningar för pensioner påverkar kommunens nettokostnad. För att inte minska satsningar på kärnverksamheterna i kommunen krävs god ekonomisk hushållning och att det finansiella målet på 2 procents överskott årligen uppfylls. Lönekostnadsutveckling och inflation Prisförändringen på arbetskraft innevarande år (3,0 %) är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år (3,2 % - 3,5 %) baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos (dock justerad för den statliga lärarlönesatsningen), och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. För och påverkar lärarlönesatsningen med 0,3 procentenheter per år, SKL räknar även med högre pensionskostnader framöver. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. SKL betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen. I likhet med tidigare år budgeteras Karlskoga kommuns lönekostnadsökningar centralt. Under budgetåret fördelas verkligt utfall till respektive nämnd när avtalsförhandlingarna är klara. 27

28 Mål och budget Budget - Nedan presenteras förslaget till drift-, resultat- och investeringsbudget för perioden -. Nuvarande kommunledningen anser att de två finansiella målen som kommunfullmäktige beslutat, resultatöverskott 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag samt att investeringar varje år maximalt skall uppgå till avskrivningar, årligen skall uppfyllas. För att kunna uppnå detta krävs ett kontinuerligt arbete att effektivisera i verksamheterna. Driftbudget (tkr) Driftsbudget (tkr) Budget Budget Plan Plan Enligt KF beslut 15 juni Kommunfullmäktige och revision Kommunstyrelsen Ö:a V-d överf nämnd Administrativ nämnd Valnämnd Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Gymnasienämnd Kultur- och föreningsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Folkhälsonämnden KF Verksamhetspott 1,0% av skatt Summa verksamhetskostnader Finansförvaltning Årets resultat

29 Mål och budget Investeringsbudget (tkr) Investeringsbudget - (tkr) Summa Kommunstyrelsen Socialnämnden SN uppdrag till SBN Barn- och utbildningsnämnden Gymnasienämnden Kultur- och föreningsnämnden KUF uppdrag till SBN Folkhälsonämnden FHN uppdrag till SBN Myndighetsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Summa

30 Mål och budget budget (tkr) budget (tkr) Budget Budget Plan Plan Enligt KF beslut 15 juni Nettokostnader, verksamhet Pensioner inkl motbokn Löneökningar Skatteväxling trafik åter buffert Motbokning kapitalkostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter (Cirkulär 16:17 fr ) Generella statsbidrag (Cirkulär 16:17 fr ) Finansiella intäkter Finansiella kostnader efter finansiella poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Årets resultat i % av skatt+gen statsbidr 2,0% 2,0% 1,0% 0,1% KF mål +2 % Delta Årets res mot mål +2% Summa skatteintäkter+gen statsbidrag Förändring av skatteintäkter+gen statsbidrag i % mot föregående år 4,1% 2,3% 2,1% 30

31 Mål och budget Kassaflödesanalys (tkr) Kassaflödesanalys (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Justering för realisationsvinster/-förluster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortsiktiga fordringar Ökning/minskning kortsiktiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Investeringsbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamhet ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

32 Mål och budget Balansräkning (tkr) Balansräkning (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital vid året början Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensionsskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

33 Mål och budget Kommunkoncernens låneskuld Kommunens och kommunkoncernens låneskuld (tkr) Bokslut Budget Budget Karlskoga kommun Karlskoga Kommunhus AB Karlskoga Energi och Miljö AB * Karlskogahem AB Summa låneskuld * Avser de lån Karlskoga kommun borgar för 33

34 Mål och budget Kommunfullmäktige Ordförande Anders Olsson Andel av kommunens kostnad 0,5 % Driftbudget - (tkr) (enligt KSAUs förslag , ej uppdaterad efter ) (Tkr) Bokslut Budget Budget Budget Budget Kostnader varav personal Intäkter Nettokostnader Nettobudget i förhållande till budget Investeringsplan - (tkr) Fastställd enligt KF XX Budget Budget Plan Plan Investeringsprojekt Budget från - Voteringsutrustning Summa Kommentarer till investeringsplan Investeringsbudget till voteringsutrustning på 500 tkr har förts över från till. För åren - finns ingen investeringsbudget för kommunfullmäktige. 34

35 Mål och budget Kommunstyrelsen Ordförande Sven-Olov Axelsson (S) Andel av kommunens kostnad 8 % Förvaltningschef Karin Björkman Sammanfattning År Huvuddelen av nu kända uppdrag för kommer att kunna hanteras inom den preliminära driftramen, med externa medel eller inom treårsperioden genom anpassning av verksamhetens ambitionsnivå i förhållande till den politiska prioriteringen. Detta med undantag för att vi ännu inte har kännedom om en eventuell höjning av driftsbidraget till BRT. Kommunstyrelsen begär dock att få anslag motsvarande det ökade beloppet när driftsbidraget är fastställt av BRT. Förutom det löpande arbetet som ligger under kommunstyrelsens ansvarsområde kommer ett särskilt fokus att ligga på utvecklingen av kommunens chefer och ledare, intern och extern kommunikation, värdegrundsarbete, service och bemötande, integrationsfrågorna, bostadsfrågor och ett mer systematiskt kris- och säkerhetsarbete samt utvecklandet av kommunens analysarbete. Kommunens nya servicecenter beräknas starta under hösten men den stora implementeringsfasen sker under. Servicecentret ska ge enklare och bättre service till kommuninvånarna men kommer också att kräva nya arbetsformer för förvaltningsorganisationen. Satsningen på demokratiutvecklingen kommer att fortsätta genom fortsatta medborgardialoger men också genom att medborgarförslagen upphör till förmån för de folkmotioner som föreslås inrättas. Ett beslutstödssystem kommer att upphandlas och införas, vilket kommer att underlätta och effektivisera hantering av resultat på olika nivåer i organisationen och uppföljning och analys av resultat. Kommunen kommer också att aktivt delta i det regionala samarbetet med att utveckla servicen till medborgarna via e-tjänster. Vilka kostnader det kommer att medföra för kommunstyrelsen är i dagsläget oklart. Förutsättningar för e-möten med video och delbara dokument för internt och externt bruk kommer att arbetas fram. Kommunstyrelsens preliminära driftbudget för är tkr vilket är en ökning med tkr. 35

36 Mål och budget År - Såväl som är valår varför stora resurser går åt till valarbetet samt utbildningsinsatser för nya förtroendevalda. Under ska ett nytt ärendehanteringssystem inköpas vilket också kommer att innebära stora utbildningsinsatser för såväl tjänstemän som förtroendevalda. En ny kommunallag föreslås träda i kraft. Förslaget innebär ett förändrat arbetssätt för kommunstyrelsen som föreslås kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. Kommundirektörsrollen förtydligas. På nationell nivå pågår utredning inför införandet av storregioner i Sverige. Oavsett slutresultat kommer Karlskoga kommun att påverkas och nya samarbetsformer att utvecklas. En lag om ny kommunal redovisningslag har presenterats under mars. Datum för remissbehandling är ännu inte bestämt. Utredningen föreslår vissa förändringar jämfört med nuvarande lagstiftning. Lagstiftningen föreslås träda ikraft den 1 januari. Kommunstyrelsens preliminära driftsramar för åren - är tkr respektive tkr. Verksamhet och uppdrag Ekonomi bereda budget och övriga ekonomiska ärenden ansvara för den dagliga ekonomiska driften och upprätta ekonomiska rapporter stödja och serva förvaltningarna i ekonomiska frågor hantera finansiella frågor inom kommunkoncernen upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling Information och kommunikation strategiskt ansvar för kommunens övergripande information samordning av kommunens övergripande information/kommunikation och dess kanaler ansvarar för kommunens servicecenter IT samordning, drift och service samt utveckling inom IT och telefoni för kommunens verksamheter infrastrukturfrågor som rör bredbandsutvecklingen inom kommunens geografiska område Kansli sammanträdeshantering och sekreterarskap avseende kommunstyrelse och kommunfullmäktige, valnämnd, krisledningsnämnd samt kommunens moderbolag Karlskoga Kommunhus AB övergripande ansvar för kommunens ärendehanteringsprocess posthantering inklusive diarieföring och arkivering utredningar, utbildningar, all hantering kring de förtroendevalda samt kommunrevisionen 36