Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (URBSEC) Utvärdering av verksamhetsperioden

Transkript

1 Göteborgs universitet Chalmers (13) Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet () Utvärdering av verksamhetsperioden INLEDNING a Syftet med denna utvärdering är att ge underlag för lärosätenas bedömning av a) vad Göteborgs universitet och Chalmers uppnått genom inrättandet av Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet (); och b) vad som sannolikt annars inte skulle ha uppnåtts. Syftet är också att ge underlag för beslut om: 1) den ansökan om förlängning av :s verksamhet med en andra treårsperiod som inges samtidigt med utvärderingen; 2) eventuella förslag och rekommendationer avseende :s fortsatta verksamhet i den mån förlängning beviljas. Utvärderingen är internt genomförd i samverkan mellan styrgrupp och föreståndare. Den är organiserad under följande rubriker: 1) Övergripande bedömning 2) Organisation, personal och styrning 3) Möten för kommunikation 4) Prioriterad tematisk forskning 5) Forskning i samverkan 6) Utbildning i samverkan 7) Finansieringsfrågor 8) Ekonomisk redovisning Utvärderingen utgår från de generella regler och mål som anges i: Policy för centrum vid Göteborgs universitet Handläggningsordning för inrättande och uppföljning samt utvärdering av centrum vid Göteborgs universitet Policy för centrum vid Chalmers Riktlinjer för centrum vid Chalmers Utvärderingen utgår vidare från de specifika mål för verksamheten som anges i: 1) Ansökan om inrättande av Centrum för forskning om urban trygghet och samhällssäkerhet () [Bilaga 1] 2) Preliminär verksamhetsplan för [Bilaga 2] 3) : Verksamhetsplan [Bilaga 3] Utvärderingen bedömer måluppfyllelsen utifrån dokumentationen i: 4) : Verksamhetsrapport [Bilaga 4] 5) : Verksamhetsrapport [Bilaga 5] 6) : Verksamhetsrapport [Bilaga 6] 7) : Ekonomisk rapport [Bilaga 7] Underlag för lärosätenas beslut 2011 att inrätta var de mål som anges i [1] och [2] ovan. Den detaljerade verksamhetsplanen [3] med i högre grad mätbara mål utgjorde inte grund för beslut utan tillkom under det första verksamhetsåret.

2 Göteborgs universitet Chalmers (13) I Ansökan om inrättande [1] är det främst under rubriken Syfte som mål för verksamheten sammanfattande och kortfattat anges. I Verksamhetsplan [3] anges fyra verksamhetsområden: Möten för kommunikation; Forskning i samverkan; Prioriterad tematisk forskning; samt Utbildning i samverkan. För varje område anger verksamhetsplanen sedan: Övergripande verksamhetsmål; Insatser och indikatorer för dessa; samt Årsvisa mål för hela treårsperioden. Centrumbildningen har därmed genom Verksamhetsplan [3] lagt grunden för en utvärdering med avseende på dess internt preciserade mål, i sin tur grundade på de mer allmänna mål och det syfte som anges i Ansökan om inrättande [1], vilken lärosätena genom inrättande fastställt. Centrumbildningens verksamhetsrapporter [4, 5, 6] redovisar under rubriker identiska med Verksamhetsplan [3] och med tämligen hög upplösning det som gjorts inom de fyra verksamhetsområdena. Detta systematiska upplägg innebär att verksamhetsplanen tillsammans med de årliga rapporterna medger en slags årsvis utvärdering. Föreliggande utvärdering syftar i ljuset av detta inte till upprepning, utan till att på en övergripande och sammanfattande nivå bilda underlag för lärosätenas bedömning av hur väl enskilda insatser sammantaget kan sägas ha bidragit till effekter som motsvarar de övergripande mål och förväntningar lärosätena satt. 1. ÖVERGRIPANDE BEDÖMNING Den kontrafaktiska frågan huruvida ovan sammanfattade aktiviteter hade kommit till stånd utan är i en viss bemärkelse oavgörbar, men samtidigt uppenbar. Givet de tidsmässiga och ekonomiska ramarna, kan sägas ha etablerat en verksamhet som motsvarar men inte i alla avseenden ännu uppfyller de överordnade mål som anges som syfte i den ursprungliga ansökan om inrättande, och på grundval av vilken beslut fattades: att på vetenskaplig grund i samverkan med aktörer utanför akademien utveckla ny kunskap som kan ligga till grund för innovationer och lösningar för att motverka, reducera och hantera risker, hot, sårbarheter och osäkerheter i en globaliserad värld under kontinuerlig förändring att utveckla forskning som syftar till att höja samhällets förmåga: att förebygga olika slags olyckor, kriser och katastrofer att sammanföra olika slags såväl lokala och regionala som nationella och internationella aktörer i verksamhet som överskrider gränserna mellan forskare och praktiker att i öppenhet och flexibilitet utveckla ny tydligt fokuserad forskning som samtidigt tar ett helhetsgrepp som svarar mot trygghets- och säkerhetsfrågors komplexitet att uppnå sektorsöverskridande samhällsrelevans [såväl som] kunskapsbaserade bedömningar av vad som är demokratiskt önskvärda lösningar Utvärderingen ser i en jämförelse mellan ursprunglig ansökan om inrättande och de aktiviteter som genomförts under den gångna treårsperioden så som de redovisas i verksamhetsrapporterna att en expansion av samarbeten är tydlig. Forskare från följande institutioner vid GU och Chalmers är f n inbegripna i samverkan i olika former genom centrumbildningens arbete (där

3 Göteborgs universitet Chalmers (13) asterisk saknas finns f n ingen aktiv samverkan i projektformat, men kontakter med forskare som i flera fall tillsammans med har vilande ofinansierade projektidéer). Arkitektur (Chalmers)* Energi och miljö (Chalmers)* Teknikens ekonomi och organisation (Chalmers)* Tillämpad informationsteknologi (Chalmers och GU)* Data- och informationsteknik (Chalmers och GU)* Arbets- och miljömedicin (Sahlgrenska akademien, GU)* Förvaltningshögskolan (Samhällsvetenskaplig fakultet) Globala studier (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU)* Journalistik, medier och kommunikation (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU)* Psykologi (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU) Socialt arbete (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU)* Sociologi och arbetsvetenskap (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU)* SOM-institutet (Samhällsvetenskaplig fakultet, GU)* Gothenburg Research Institute (Handelshögskolan) Juridik (Handelshögskolan)* Geovetenskaper (Naturvetenskaplig fakultet, GU) Kulturvård (Naturvetenskaplig fakultet, GU)* Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (Humanistisk fakultet, GU) Litteratur, idéhistoria och religion (Humanistisk fakultet, GU)* Högskolan för design och konsthantverk (Konstnärlig fakultet, GU)* Därutöver har föreståndaren etablerade kontakter med särskilt följande enheter (med asterisk avses att forskare f n är involverade i aktiv samverkan). Vad gäller Lindholmen Science Park (LSP) är samverkan främst men inte uteslutande med Security Arena. Security Arena finansieras med medel från MSB, och samverkan var etablerad innan inrättades men har vidareutvecklats. Vad gäller Johanneberg Science Park (JSP) är samverkan av senare datum, anknytning till denna nu dels genom ett större projekt med Arkitektur som bas, dels genom att finns med i den Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling som VINNOVA beviljade stöd till i juni Mistra Urban Futures Centrum för kultur och hälsa Centrum för urbana studier Lindholmen Science Park* Johanneberg Science Park* Vid Chalmers är anknutet till tre styrkeområden, Samhällsbyggnad, IKT, Transport, det första som värdstyrkeområde, de andra två som associerade styrkeområden. Föreståndaren har under den gångna verksamhetsperioden haft en aktiv kontakt särskilt med vice styrkeområdesledaren för Samhällsbyggnad. Forskare från fyra av de fem institutioner som ingår i Samhällsbyggnad är f n också aktiva i -anknutna projekt. Från IKT är DoIT och Tillämpad IT viktiga aktörer i sedan inrättandet. Transport är i högre grad berört av andra arenor än Security Arena vid Lindholmen Science Park, men i relation till och Security Arena har kontakt etablerats kring ett projekt om farligt gods.

4 Göteborgs universitet Chalmers (13) Samhällsbyggnad Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Transport Vad gäller samverkan med andra lärosäten, sker sådan samverkan mellan Chalmers- och/eller GU-forskare genom -genererad verksamhet i projekt eller program tillsammans med nedanstående (kontakter om projekt finns också med forskare vid Högskolan i Halmstad). Högskolan i Borås Högskolan i Skövde Högskolan Väst Kungliga tekniska högskolan Linköpings universitet Lunds tekniska högskola Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Örebro universitet Ovanstående visar att fungerat som en produktiv länk inom lärosätena och mellan akademin och externa forskningsbehov, samt indikerar att åstadkommit resultat som inte hade uppnåtts utan centrumbildningen. Lärosätenas delade ansvarstagande och medverkan motsvaras av de utmaningar fältet rymmer. I centrumbildningens tematiska bredd har såväl forskare som externa parter kunnat känna igen egen kompetens och eget ansvarsområde som beroende av andras. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har t ex ansvar för allt från fallolyckor i hemmet över cybersäkerhet till nationell civilsäkerhet och scenarion kring klimatförändringar. Den akademiska samordning som bidrar till är därför väsentlig också i relation till omgivande samhälle. Utvärderingen ser således att värdet är stort i lärosätenas satsning på en centrumbildning som inte skiljer på utan söker överbrygga gränserna mellan samhälls- och teknikvetenskaper, och mellan dessa och human- och naturvetenskaper. Lärosätenas syften med etablering av centra handlar om att uppnå: 1) Akademiskt mervärde; 2) Flervetenskaplighet; 3) Öppenhet; 4) Nyttiggörande; 5) Nyskapande; och 6) Samverkan med andra lärosäten. Ovanstående korta sammanfattning ger en tydlig bild av att uppnått resultat inom alla dessa områden. 2. ORGANISATION, PERSONAL OCH STYRNING Beskrivning har en föreståndare, en styrgrupp, samt administrativt stöd från värdinstitutionen. I och med att centrumbildningen är gemensam mellan GU och Chalmers ansågs viktigt att en lärosätesgemensam institution skulle vara värdinstitution. Tillämpad IT valdes utifrån forskningsinriktning och närheten till Lindholmen Science Park. Lösningen har fungerat utmärkt. är i enlighet med lärosätenas regelverk en immateriell enhet och har således ur administrativ synvinkel ingen personal och är ej medelsförvaltande. Forskare och institutioner är knutna till centrumbildningen (och synliga på enbart på grundval av intresse. Forskare som medverkar i projekt är fortsatt anställd/a på sin/a heminstitution/er eller förordnas vid lämplig/a institution/er. Alla inkommande forskningsmedel

5 Göteborgs universitet Chalmers (13) fördelas efter överenskommelse inom forskargrupper och eventuellt mellan prefekter från huvudsökandes institution till övriga medverkande parter. I samverkansprojekt med externa parter har för dem aktuella medel distribuerats av medelstilldelande instans. Ansökan om inrättande av angav att styrgruppen på sikt avsåg att tillsätta en rådgivande grupp (Advisory Board) med företrädare från såväl privat som offentlig sektor och civilsamhälle. Sådan grupp har under treårsperioden inte tillsatts, men representant från MSB namngavs på ett tidigt stadium av myndigheten efter styrgruppsmöte med dåvarande chefen för Enheten för inriktning av forskning. Styrgruppen har träffats tre gånger per termin, varvid diskuterats principiella och strategiska frågor, fattats beslut kring sådana frågor, och har föreståndaren redovisat den dagliga verksamheten i termer av gjorda och planerade insatser. Kring vissa frågor har beslut fattats som inneburit att styrgruppsmedlemmar engagerats i särskilda uppdrag (ett sådant har varit den Utbildningsgrupp som tillsattes och till vilken under en kortare tid också knöts en av avlönad sekreterare), men i övrigt har verksamheten drivits av föreståndaren. Den kostnadsram haft har medgett 75% tjänst för föreståndaren. Styrgruppsmedlemmar har gjort sina insatser inom ramen för sina tjänster. Rekommendationer Vad gäller rådgivande grupp bör centrumbildningens nuvarande mer omfattande verksamhet åter aktualisera denna fråga, och vid eventuell förlängning bör den tillträdande styrgruppen tydliggöra vilken roll ett sådant Advisory Board skulle kunna ha och därefter undersöka intresset hos lämpliga medlemmar för att om möjligt inrätta sådan rådgivande grupp. Vad gäller jämställdhets- och mångfaldsfrågor vill utvärderingen inledningsvis framhålla att :s verksamhet under treårsperioden inte pekar på några problem i dessa avseenden. Den ursprungliga styrgruppen hade en könsfördelning av tre män och två kvinnor. Styrgruppen är införstådd med dokument såsom: Jämställdhet och likabehandling vid Göteborgs universitet ; Chalmers Policy och handlingsplan för arbetsmiljö och jämlikhet ; och Chalmers Föreskrifter för arbetet mot sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Samtidigt kan utvärderingen konstatera att som immateriell enhet inom vilken samverkan sker på grundval av intresse och frivillighet inte formellt kan besluta över forskargruppers sammansättning. Föreståndaren och styrgrupp kan påtala problem, men samverkande forskare kommer från enheter inom linjeorganisationen vilka ansvarar för tillämpningen av regelverk kring jämställdhets-, mångfalds-, och andra personalfrågor. Som noterats ovan bygger forskares medverkan helt på intresse och frivillighet. Men disciplinbundna strukturer inom lärosätena, liksom publikationers och konferensers disciplinära karaktär innebär att mång- och tvärvetenskaplig samverkan för den enskilde forskaren inte nödvändigtvis framstår som attraktiv. Sådan samverkan kan tvärtom vara olönsam i etablerade belöningsstrukturer (inom och utanför lärosätena). Verksamheten inom centrumbildningar lika skulle stödjas av att centrala regelverk innehöll uttalade incitament som gjorde samverkan med och inom centrumbildningar meriterande för såväl den enskilda forskaren som för institutioner/prefekter. I det att centrumbildningar lika inte syftar till grundforskning skulle exempelvis fullgörandet av samverkansuppgifter kunna knytas till incitament för forskare och institutioner att samverka med centrumbildningar där samverkan med externa parter är central.

6 Göteborgs universitet Chalmers (13) Utvärderingen ser också att i de fall forskargrupper de facto formerats har en väsentlig svårighet varit att frigöra forskare i tillräcklig omfattning för att effektivt och koncentrerat kunna arbeta med t ex större ansökningar. Dessa svårigheter finns också inom institutioner, men blir mer påtagliga för en centrumbildning såsom av två skäl. Det första är vetenskapligt/ epistemologiskt och har att göra med de särskilda ansträngningar som krävs för mång- och tvärvetenskaplig samverkan, det andra är administrativt/organisatoriskt och har att göra med att en immateriell enhet utanför linjeorganisationen inte har någon möjlighet att påverka arbetsinnehåll för aktuell personal. En centrumbildning såsom saknar helt mandat för att hantera dessa svårigheter, men de är eventuellt också svårare att lösa genom incitament i de regelverk som fastslås på central nivå. Utvärderingen ser samtidigt att dessa för centrumbildningar såsom specifika problem i en viss bemärkelse klargör att dess (tvärvetenskapliga) verksamhet inte skulle kunna bättre placeras i någon annan (disciplinär) del av GU och/eller Chalmers. Trots svårigheter som kan kopplas till centrumbildningens samverkansuppdrag ger utvärderingen vid handen att utvecklat en kreativ och konstruktiv roll i förhållande till andra verksamheter vid lärosätena. 3. PRIORITERAD TEMATISK FORSKNING Övergripande verksamhetsmål Enligt verksamhetsplanen ska sammanföra naturvetenskapliga, teknologiska, samhälls- och humanvetenskapliga ansatser i forskning om risk, kris, säkerhet och trygghet. ska tillsammans med externa parter utveckla verkningsfull kunskap och expertis som svarar mot samhälleliga behov av robusthet och förmåga till resiliens inom området urban trygghet, samhällssäkerhet och krisberedskap. Sammanfattade resultat har under den knappa treårsperioden juli 2011-mars 2014 etablerat sig som ett redskap för samverkan. De forskare och forskningsmiljöer vid GU och Chalmers som bildade utgångspunkt för inrättandet av hade begränsad samverkan såväl inom det egna som med det andra lärosätet. Fyra prioriterade tematiska forskningsområden identifierades som ansågs ha förutsättningar att kunna utvecklas till mång- och tvärvetenskapliga noder. Under perioden har genom föreståndaren gått vidare och etablerat kontakter med fler forskare och institutioner, med centrumföreståndare och styrkeområdesledare, liksom med Mistra Urban Futures och Johanneberg Science Park i tillägg till den på Lindholmen. Föreståndaren har på centrumbildningens interna sändlista drygt 100 forskare som uttalat att de vill ha information och vid lämpligt tillfälle är intresserade av samverkan. Inför utlysningar och andra aktiviteter finns därmed beredskap för att identifiera och mobilisera mång- och tvärvetenskapliga team. Föreståndaren har omvärldsbevakning särskilt avseende relevanta utlysningar som ett centralt uppdrag och har kontinuerligt informerat forskare om sådana. Under andra verksamhetsåret fattades beslut om att avsätta medel för såddpengar till forskare för projektutveckling. Konkret har flera projekt startats med samverkan över lärosätesgränserna, de flesta genom Security Arena vid Lindholmen Science Park till ett värde av totalt drygt 7 miljoner, de största två vunna i konkurrensutsatta MSB-utlysningar, resulterande i 7,5 respektive 13 miljoner. Alla dessa projekt involverar såväl stöd från som aktiv samverkan med externa parter i både offentlig och privat sektor (se [4, 5, 6] för detaljerade uppgifter).

7 Göteborgs universitet Chalmers (13) Rekommendationer Utvärderingen ser en uppenbar styrka i den uppsökande, konstruktiva och mäklande verksamhet som föreståndaren bedrivit och som lett fram till såväl former för tämligen komplex samverkan som finansiering av projekt som utan centrumbildningen inte skulle ha formulerats och utvecklats. Detta arbete har varit en nyckel till den framgång som kan noteras och bör fortsättas och om möjligt utvidgas. Samtidigt ser utvärderingen en svaghet i att centrumbildningen inte funnit en form för att konsolidera och ge kontinuitet till de fyra redan i Ansökan om inrättande [1] identifierade prioriterade forskningsområdena. Styrgruppen har berört denna fråga under treårsperioden och identifierat särskilt två problem i detta avseende: dels att identifiera personer/forskare lämpliga och med möjlighet att ta ett ansvar för en sådan konsolidering; dels att de finansiella ramarna för verksamheten begränsat möjligheten att förverkliga fyra sådana roller. En lösning av denna fråga bör beaktas i samband med förlängning av verksamheten. Vad gäller vetenskaplig kvalitet avseende de projekt som startats genom ser utvärderingen en rimlig oklarhet beroende på den ännu relativt korta verksamhetsperioden, men också en svaghet i återrapportering och uppföljning. En svårighet här är att projekt som väl startats i praktiken bedrivs utanför, som därmed saknar mandat att kräva avrapportering. En annan svårighet är den administrativa insats uppföljning skulle kräva givet centrumbildningens bemanning. Utvärderingen kan konstatera att de forskare som medverkar i samverkansprojekt byggda genom har t ex internationella meriter, liksom att de kan ha nya sådana meriter genom de -anknutna projekt de medverkar i. Men utvärderingen ser en svaghet i att det vad gäller vetenskaplig kvalitet efter tre år inte är möjligt att de facto bedöma denna i termer av t ex nationell och internationell konferensmedverkan, publikationer i ledande internationella tidskrifter osv. I den mån förlängning beviljas, bör den tillträdande styrgruppen pröva hur dessa uppföljningsbehov ska kunna realiseras. Vad gäller frågan om prioriterade forskningsområden finns också stora möjligheter. En av styrkorna med är förmågan att mobilisera ur lärosätenas rikedom av olika intellektuella resurser. Samtidigt behöver arbetet med att profilera fortsätta. I analogi med utvecklingen av processorer ser utvärderingen möjlighet till effektiv flerkärnighet där samverkande forskare kan röra sig mellan kärnområden vid behov, och från projekt till projekt. Prioriterade forskningsområden bör prövas och strategiskt identifieras i relation till innehåll, samverkanspotential och konkurrenskraft visavi främst nationella men också internationella miljöer. Detta kan leda till en attraktiv profilering av kärnområden som bättre tydliggör lärosätenas särskilda kompetenser och kapaciteter inom urban trygghet och samhällssäkerhet. Utvärderingen ser ur vetenskaplig synvinkel inga direkta hot mot verksamheten med avseende på prioriterad tematisk forskning. Mång- och tvärvetenskaplighet är epistemologiskt utmanande, men utvärderingen rekommenderar fortsatt en pragmatisk hantering av denna fråga på det sätt som kännetecknat :s gångna treårsperiod. En parallell fråga här rör att lärosätena tillsammans med Ansökan om inrättande [1] tillställdes en förteckning över pågående forskning vid Chalmers och GU som av sökande PIs ansågs falla inom området urban trygghet och samhällssäkerhet. Sådan forskning pågår och fortsätter initieras utan anknytning till centrumbildningen. Detta utgör ur en synvinkel varken ett hot mot eller en svaghet hos. Grundforskning och disciplinär forskning inom området bör inte nödvändigtvis kanaliseras genom, vars uttalade roll är att bygga intern och extern samverkan.

8 Göteborgs universitet Chalmers (13) Likafullt rekommenderar utvärderingen att om förlängning beviljas söker finna en form för att samlat redovisa utifrån lärosätenas förväntningar om profilering av området också forskning inom området som inte initierats genom centrumbildningen. 4. FORSKNING I SAMVERKAN Övergripande verksamhetsmål Enligt verksamhetsplanen ska etablera former som gör centrumbildningen till en plats för integrerad kunskapsutveckling genom Triple och Quadruple Helix-samverkan mellan lärosätena och mellan dessa och andra aktörer inom området urban trygghet och samhällssäkerhet. Sammanfattade resultat har under perioden etablerat sig som en part på den svenska arenan och skapar intresse för samverkan särskilt genom den till skillnad från andra i högre grad specialiserade centra inom området uttalade ambitionen att bygga forskning som i konkreta projekt överbryggar gränserna mellan samhälls- och teknikvetenskaper, och mellan dessa och humanoch naturvetenskaper. börjar därmed spela en väsentlig roll som aktiv gränsyta vad gäller forskningsanknytning av frågor om urban trygghet och samhällssäkerhet i bred bemärkelse mellan de båda lärosätena och parter i både privat och offentlig sektor. Centrumbildningens placering i närhet till Lindholmen Science Park (LSP) signalerar också tydligt samverkan, öppenhet och Triple Helix-ambitioner, något som svarar mot :s övergripande verksamhetsmål. Genom lärosätenas tidigare satsning på LSP och den roll centrumbildningen fått som lärosätenas aktör i Security Arena finns kontinuerlig kontakt med företrädare för MSB, Ericsson, Saab AB, och Volvo. Genom nya initiativ har etablerat kontakter och former för möten och samverkan med såväl flera verksamheter inom Göteborgs stad, som Länsstyrelsen Västra Götalands län. (För detaljerade uppgifter, se Forskning i samverkan i de årsvisa verksamhetsrapporterna [4, 5, 6].) Rekommendationer har etablerat sig som en neutral plattform för samverkan, möjliggörande och projektmäkleri inom lärosätena, mellan lärosätena och gentemot externa samarbetsparter. Det finns ett värde för lärosätena i att kunna erbjuda en gemensam kontaktpunkt och ingång för forskningsområdet urban trygghet och samhällssäkerhet, vilket också bidrar till att ytterligare synliggöra Chalmers och GU:s forskning inom området. Denna verksamhet bör fortsättas. Forskningsproblem som emanerar ur offentliga såväl som privata aktörers praktik, liksom aktualiseras av utlysningar från finansiärer av relativt praktiknära forskning, kan attrahera forskare till samverkan. Sådana problem innebär ofta både samhällsrelevanta och komplexa vetenskapliga frågor som kräver mer än bara tillämpning av tidigare kunskap. Det finns en styrka i att kan medverka till forskarsamverkan kring utlysningar av mång- eller tvärvetenskaplig karaktär. En möjlig svaghet med frivillighet, samverkan och mång- eller tvärvetenskaplighet kan vara att samverkansprojekt istället kan bli samfinansierade projekt där respektive part sitter på sin egen kammare. Utvärderingen kan se att de projekt som initierats genom i olika hög grad inneburit samverkan i alla de olika avseenden som är möjliga inom projekt (t ex mellan parter,

9 Göteborgs universitet Chalmers (13) och mellan olika nivåer inom respektive parts organisation). Detta är snarast generiska problem i all samverkan där :s arbete för långsiktiga samverkansprocesser bör ses som ett sätt att på sikt minska sådana problem. Utvärderingen vill också uppmärksamma frågan om kritisk massa. Som immateriell funktion kommer som sådant aldrig att uppnå kritisk massa. Vad gäller kritisk massa ser utvärderingen detta som i en viss bemärkelse relaterat till lärosätena snarare än. Lyckas bygga kontinuitet i forskarrelationer och framgångsrikt bidra till kontinuerlig extern finansiering och uppskalning kan samverkan mellan och kring institutioner vid GU och Chalmers inom området urban trygghet och samhällssäkerhet nå kritisk massa. Efterfrågan på system- och sektorsöverskridande kunskap från den ansvariga myndigheten MSB, liksom de breda sätt på vilka både Societal Security och hållbarhetsfrågor (med de implikationer för trygghets- och säkerhetsområdet som ryms där) definieras internationellt, förefaller utgöra fortsatta möjligheter att utveckla verksamheten. VINNOVA har sedan flera år tillbaka också arbetat för innovationer på tjänstesidan, och utvärderingen ser att skulle kunna spela en roll för att utveckla nya samverkansprojekt kring tjänsteinnovationer och nya former för innovativ paketering av tjänster tillsammans med t ex offentlig sektor. Vad gäller samverkan med externa parter ser utvärderingen inte några principiella hot. Utvärderingen kan se att samverkan med externa parter kan riskera att hamna i otakt eller att inte kunna genomföras i enskilda fall p.g.a. olika ledtider för och skala på projekt i olika slags organisationer. Detta problem är snarast generiskt. Utvärderingen ser lösningen på detta problem främst i ömsesidig kännedom mellan och externa parter, och i fortsatt intern förankring av och kännedom om centrumbildningen, vilket bör medge ökad smidighet och möjlighet att hitta lösningar i extern samverkan. 5. MÖTEN FÖR KOMMUNIKATION Övergripande verksamhetsmål Enligt verksamhetsplanen ska öka kunskapen om GU:s och Chalmers forskning inom området urban trygghet, samhällssäkerhet och krisberedskap, såväl internt som externt, såväl nationellt som internationellt. ska fungera som en mötesplats för en mångfald aktörer inom området urban trygghet och samhällssäkerhet. Sammanfattade resultat :s hemsida öppnade i komplett format hösten Hemsidan ger omfattande och uppdaterad information om verksamheten. Enligt styrgruppsbeslut presenteras den på engelska. :s utåtriktade publika verksamhet har i övrigt koncentrerats till seminarieserien. Med årsvisa aktuella teman relaterade till båda lärosätenas forskning (såsom: Svarta svanar om osäkerhet, oförutsägbarhet och sårbarhet ; Civilsamhällets informationssäkerhet ) har serien syftat till en såväl bred som fördjupad bild av främst centrumanknutna forskares kompetens inom området. Seminarierna, med inbjudningar till ca 400 personer inom och utom akademin, har vad gäller antal gäster inte motsvarat förväntningarna. Med ett snitt på tolv för de första två årens seminarier, är snittet på 19 för innevarande år en viss förbättring som förefaller ha att göra med det nya format som infördes under hösten 2013: från eftermiddags- till lunchseminarier.

10 Göteborgs universitet Chalmers (13) genomför redan sedan våren 2011, innan centrumbildningen formellt inrättades, en årlig intern forskarkonferens med inbjudna externa gäster för intresseväckande keynotes och workshop-liknande forskarpresentationer och diskussioner. Det omedelbara syftet är att dels uppmärksamma omvärlden, inbjudna gäster, på :s kapacitet, dels verka för att informella kontakter knyts mellan personer som annars inte skulle mötas för att på så sätt bygga förutsättningar för långsiktig samverkan. I förlängningen är syftet också att bidra till en långsiktig uppbyggnad av ett varumärke både externt och internt, och till skapandet av en tillhörighet och identitet som kan ytterligare motivera forskare till samverkan genom. Det sistnämnda utgör en väsentlig svårighet för en immateriell verksamhet utanför linjeorganisationen som egentligen inte äger annan attraktionskraft än den som kan genereras genom forskares tilltro till, och ett ökande antal exempel på, konkurrenskraftig samverkan. :s interna sändlista då ansökan gjordes 2011 omfattade 32 forskare, som nämnts ovan omfattar den nu drygt 100. Forskarkonferensen får anses vara framgångsrik. Utöver externa gäster hade 2013 års konferens 30 deltagande forskare (30 anmälde förhinder med beklagande). (För detaljerade uppgifter, se Möten för kommunikation i verksamhetsrapporterna [4, 5, 6].) Rekommendationer Seminarieserien återspeglar i jämförelse med konventionella forskar- och högre seminarier framgångsrikt centrumbildningens samverkansuppdrag avseende deltagarnas tillhörighet. Sett över hela den gångna perioden har 23% av deltagarna kommit från privat sektor, 24% från offentlig sektor (annan än akademin), och 53% från akademin. Vad gäller sammansättningen av dessa grupper kan noteras att :s lägesanknytning till värdinstitutionen Tillämpad IT på Lindholmen avspeglar sig i en högre andel akademiska deltagare verksamma där, liksom en stor andel deltagare från privat sektor med anknytning till Lindholmen. Med ökad substans i verksamheten och därmed förutsättningar för gemensamma publika aktiviteter mellan -anknutna forskare och samverkansparter bör den utåtriktade verksamheten, förutsatt att förlängning beviljas, vidgas för att bättre motsvara både lärosätenas och internt satta mål för att synliggöra centrumbildningen. I förhållande till möten för kommunikation och en sådan ambition att vidga exponeringen av samverkan finns ett problem, om inte en svaghet, som ännu en gång hänger samman med centrumbildningars immateriella karaktär. Projekt som initieras genom centrumbildningen bygger i sig nya samverkansytor och möten, som liksom i fallet med forskning (jfr ovan) inte nödvändigtvis kanaliseras genom som sådant. Utan mandat att kräva avrapportering syns inte sådan verksamhet som en del av :s och är det omöjligt att fastställa hur centrumbildningens roll i sådana sammanhang exponeras. Utvärderingen ser dock att centrumbildningens uttalade roll är att expandera intern och extern samverkan, och att den de facto inte kan tyngas av administrativ uppföljning för vilket den saknar mandat. Centrumbildningen bör dock söka utöka publika aktiviteter för exponering av samverkan. Utifrån den frivillighet som all samverkan inom centrumbildningen bygger på är en central fråga om och hur relationen mellan och av centrumbildningen initierade och redan pågående projekt skulle kunna förtydligas vad gäller ansvar för sådan utökad exponering. Utvärderingen uppfattar den interna konferensverksamheten som relevant och som en viktig del för att förstärka både intern och extern samverkan. Genom inbjudan av externa aktörer kring ett för centrumbildningen aktuellt tema skapar forskarkonferenserna kontaktytor mellan såväl forskare som mellan dessa och centrala nationella aktörer inom området. Centrumbildningen

11 Göteborgs universitet Chalmers (13) bör i enlighet med ursprunglig ansökan och Verksamhetsplan verka för att den också placerar sig på, inledningsvis, den nationella konferenskartan genom att t ex i någon form bygga ut den nuvarande interna forskarkonferensen. Utvärderingen ser att detta kräver utökade resurser. 6. UTBILDNING I SAMVERKAN Övergripande verksamhetsmål Enligt verksamhetsplanen bör utveckla utbildningsverksamhet på fyra områden: avancerad nivå (dvs. utbildning för magister och masterexamina), utbildnings på forskarnivå, fortbildning och annan uppdragsutbildning. Sammanfattade resultat Efter beslut av styrgruppen arbetade en särskild utvecklingsgrupp under perioden december 2012 till mars 2013 med att utforma ett förslag till en utbildning på avancerad nivå. Baserat på en kartläggning av svenska, nordiska och europeiska utbildningar inom området urban trygghet och samhällssäkerhet valde utvecklingsgruppen att inrikta uppdraget till att inledningsvis gälla en tvärvetenskaplig kurs om IT-säkerhet/IT-brottslighet. Förutom den tvärvetenskapliga betoningen fick kursen två andra utmärkande drag: en case-baserad pedagogik med nätbaserad distans som undervisningsformat. Ifråga om utbildningsplatser för att kunna ge kursen ansökte centrumbildningen hos de båda lärosätenas rektorer om särskild tilldelning. Under tidig höst meddelade dock både Chalmers och GU att beslut om fördelning av tilldelade platser görs på institutions- respektive fakultetsnivå, till vilka ansökan därför hänvisades. Givet den då aktuella situationen med indragning av platser vid båda lärosätena riktade aldrig någon ansökan till de enheter på dessa nivåer som hade kunnat vara lämpliga utifrån förslagets inriktning. Istället omarbetades kursen till en kurs på forskarutbildningsnivå, möjlig att ge i både campus- och nätbaserat distansformat. I början av december 2013 ansökte om bidrag i den särskilda GU-satsningen för utveckling och inledande drift av fakultets- och disciplinövergripande kurser på forskarnivå, dock utan framgång vad gäller beviljande. Rekommendationer Utvärderingen ser, trots bakslag hittills gällande platstilldelning, en stor potentiell styrka med de utvecklade kurserna, vilka kan ges på både avancerad nivå och forskarutbildningsnivå. Den nämnda kartläggningen visar att kombinationen tvärvetenskaplighet, case-baserad pedagogik och campus- respektive nätbaserat distansformat bör vara en konkurrensfördel. En svaghet är att kurserna på grund av oklarheter om platstilldelning och avtalad värdinstitution inte har kunnat utvecklas vidare från kursplaner till mer konkreta schemautformade och bemanningsklara kurser. Möjligheter föreligger att designa ett alternativ med särskild inriktning på uppdragsutbildning. I den ansökan som ett stort antal företag och universitet nyligen gått in med till VINNOVA, gällande samhällssäkerhet som ett strategiskt innovationsområde, nämns IT-brottslighet (cyber crime) som ett särskilt viktigt område och satsningar på utbildningsinsatser på olika nivåer efterlyses.

12 Göteborgs universitet Chalmers (13) Tillgången på utbildningsplatser i konkurrens med andra angelägna satsningar i en period av neddragningar framstår som ett för centrumbildningen svårhanterligt hot mot denna utbildningssatsning inom området samhällssäkerhet. 7. FINANSIERINGSFRÅGOR Förutsättningar Centrumbildningen beviljades genom lärosätenas beslut om inrättande sammanlagt 4,5 miljoner kronor för perioden , varav totalt 3 miljoner från GU, och 1,5 från Chalmers. Sammanfattning Utvärderingen kan konstatera att den huvudsakliga kostnaden har utgjorts av föreståndarens lön. Föreståndaren har under perioden varit förordnad på 75%. Övriga kostnader har utgjorts av dels en post för administrativt stöd från värdinstitutionen Tillämpad IT, samt för lokaler och IT; dels en större post för att utveckla de samverkansformer som utgör centrumbildningens uppdrag. Denna post har i huvudsak utgjorts av lönemedel i form av såddpengar till forskare, och i form av lön för mindre uppdrag och sekreterarstöd i samband med utveckling av bl a utbildningsförslag. Genom de medel lärosätena ställt till förfogande har bidragit till att 27,5 miljoner kronor i projektbidrag tillförts lärosätenas forskning och innovation för urban trygghet och samhällssäkerhet. Utvärderingen kan också konstatera att det totala värdet på de genom Security Arena vid Lindholmen Science Park finansierade samverkansprojekten är mer än dubbelt så stort som de medel (drygt 7 miljoner) som tilldelats GU och Chalmers. Utöver sådan extern projektfinansiering har föreståndaren och styrgruppen vid flera tillfällen och bl a i dialog med MSB diskuterat och försökt identifiera former av verksamhet som skulle kunna bidra också till extern finansiering av centrumbildningens kärnverksamhet. Utvärderingen kan här konstatera att under perioden har sådan extern finansiering inte kunnat säkras. Föreståndare och styrgrupp uppfattar att det mervärde som de genom centrumbildningen samverkande parterna ser, inte anses ha karaktären av produkt eller tjänst för vilken man ser sig beredd att betala. Det förefaller som att externa parter tydligt ser centrumbildningen som en effektiv samlande länk in i lärosätena och för samverkan med dessa, men att detta ses som ett ömsesidigt vinstgivande utbyte som inte motiverar ekonomiskt stöd till centrumbildningen. Rekommendationer Centrumbildningen bör om förlängning av verksamheten beviljas fortsatt söka finna former för extern finansiering också av dess kärnverksamhet. I ljuset av de framgångar centrumbildningen haft vad gäller att generera extern projektfinansiering ser utvärderingen det som rimligt om verksamheten förlängs med ytterligare en treårsperiod att lärosätesfinansiering för kärnverksamheten ges i samma storleksordning som för den gångna perioden. Utvärderingen kan samtidigt konstatera att flera av de rekommendationer som nämns ovan innebär insatser som kräver utökad finansiering. Utvärderingen är gjord utifrån de mål för verksamheten som satts av såväl lärosätena som av centrumbildningen och dess styrgrupp. Det förefaller här som att vissa mål inte kunnat uppfyllas under centrumbildningens hittills korta verksamhet; men också som att vissa mål inte kan uppfyllas inom de ekonomiska ramar

13 Göteborgs universitet Chalmers (13) centrumbildningen getts. Utvärderingen ser inte att någon egentlig omprioritering under en kommande period skulle kunna göras för att uppnå de mål som nuvarande verksamhetsplan anger men som inte uppnåtts. Den verksamhet som föreståndare och styrgrupp under den gångna perioden prioriterat förefaller under en ny period att fortsatt behöva insatser i minst lika stor omfattning. Utvärderingen rekommenderar därför, vid beslut om förlängning av verksamheten, dels att centrumbildningen i utformandet av ny verksamhetsplan utifrån gjorda erfarenheter bedömer vad som är angeläget givet de ekonomiska ramar som lärosätenas beslut sätter; dels att lärosätena bedömer om ekonomisk förstärkning bör ges för att centrumbildningen ska kunna uppnå ytterligare effekter genom vidgad verksamhet. 8. EKONOMISK RAPPORT Ekonomisk rapport bifogas denna utvärdering som separat dokument (Bilaga 7). Utvärderingen kan se att lagd budget för de tre åren i huvudsak motsvarar faktiskt utfall fram till Med kända kostnader inräknade för de sista tre månaderna fram till verksamhetsperiodens slut är det uppskattade utfallet ett ackumulerat överskott om knappt 450 kkr. Detta överskott motsvaras enligt föreståndaren dels av att inga kostnader belastade verksamheten de två första månaderna efter dess formella inrättande eftersom föreståndaren förordnades först , dels av att budgeterade medel för såddpengar vårvintern 2013 liksom vårvintern 2014 inte kom att till fullo utnyttjas. Göteborg Styrgruppen och föreståndaren för Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet () Bilagor 1) Ansökan om inrättande av Centrum för forskning om urban trygghet och samhällssäkerhet 2) Preliminär verksamhetsplan för [ ] 3) : Verksamhetsplan ) : Verksamhetsrapport ) : Verksamhetsrapport ) : Verksamhetsrapport ) : Ekonomisk rapport