som tillhör detaljplan för del av kvarteret PAPEGOJAN i Limhamn i Malmö

Transkript

1 Dp 5183 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för del av kvarteret PAPEGOJAN i Limhamn i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, samrådsredogörelse och denna planbeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planen är att göra det möjligt att ge permanent bygglov för den förskola som funnits ca 20 år på platsen. Förskolan är kommunal och har två avdelningar med totalt 32 barn. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Vilken grad av miljöpåverkan genomförandet av en detaljplan kan komma att medföra ska alltid bedömas. Vid behov ska erforderliga utredningar samt konsekvens- och åtgärdsanalyser göras. Planen bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan såsom avses i miljöbalken 6 kap 11. PLANDATA Planområdet är beläget på Järnvägsgatan 65 i Limhamn i sydvästra delen av Malmö. I öster begränsas planområdet av Järnvägsgatan och i övriga vädersträck av villabebyggelse. Sidan 1 av 13

2 Områdets area är ca 560 m 2 och består av en yta som är omkring 27 x 20 meter. Detaljplanen utgörs av fastigheten Papegojan 9. Fastigheten ägs av Malmö kommun. Karta över planområdet TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN Planområdet ligger inom riksintresset kustzon. Riksintresset bedöms dock inte påverkas av planen. ÖVERSIKTSPLAN / FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN I Malmö 2005 Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan (antagen av kommunfullmäktige 2006) anges markanvändningen för området till bostäder. GÄLLANDE DETALJPLAN För planområdet gäller PL Planen föreskriver bostäder. GÄLLANDE TOMTINDELNINGAR/FASTIGHETSPLANER För planområdet gäller tomtindelning, akt 1280K-66P, som idag gäller som fastighetsplan. Fastighetsplanen ska även i fortsättningen gälla för fastigheten. 2

3 ÖVRIGA PROGRAM OCH UTREDNINGAR HANDLINGSPROGRAM FÖR ARKITEKTUR OCH STADSBYGGANDE Planområdet ingår i karaktären småskalig bebyggelse enligt Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggande (antaget av kommunfullmäktige 2005). Enligt programmets rekommendationer ska vegetationen i dessa områden värnas. Det är viktigt att olika byggnadsepoker kan urskiljas och att tillbyggnader underordnar sig den ursprungliga byggnaden. BOSTADSPOLITISKA MÅL Bostadspolitiska mål för Malmö antogs av kommunfullmäktige Målen är indelade enligt hållbarhetsprincipen i mål för en socialt hållbar bostadsförsörjning, mål för en ekonomiskt hållbar bostadsförsörjning samt mål för ett ekologiskt långsiktigt hållbart byggande. ÖVRIGA Dialog-PM Förskolor i stadsbyggandet (2006) används som underlag vid detaljplaneläggning av förskolor. Detta arbete ligger till grund för detaljplanens kapitel om lekvärde. När det gäller miljöfrågor ska den generella strävan vara att bidra till att nå miljömålen som finns angivna i Miljöprogram för Malmö stad Energistrategi för Malmö, pr 3083, godkänd av kommunfullmäktige , är vägledande i energifrågor. Trafikbullerpolicy för Malmö Stad antogs under 2007 och anger principer och riktlinjer för hur arbetet med trafikbuller i samband med nybyggnation ska bedrivas. Behov av bil- och cykelparkering för olika verksamheter redovisas i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, (antagen av kommunfullmäktige i september 2010). Den generella parkeringspolicyn i Malmö är att en fastighets parkeringsbehov ska lösas inom den egna fastigheten. Parkeringsnormen ska alltid följas vid ny- och ombyggnadsprojekt. Avfallsplan 2006 för Malmö och Burlöv, antagen av kommunfullmäktige 2006, innehåller målsättningar beträffande utformningen av avfallssystem att beakta i stadsplaneringsprocessen. PROCESSEN FÖR DENNA DETALJPLAN Stadsbyggnadsnämnden gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja planarbetet med enkelt planförfarande. Planen beräknas kunna antas av stadsbyggnadsnämnden i juni

4 FÖRUTSÄTTNINGAR BAKGRUND Det råder stor brist på förskoleplatser i området likväl som i hela Malmö. Förskolan har bedrivits med tillfälliga bygglov i ca 20 år på platsen. För att göra det möjligt att bedriva en permanent förskola på platsen måste planen tillåta förskoleverksamhet. Planområdet består av en fastighet med en 1,5-plans byggnad och en mindre gårdsmiljö. ARKITEKTURHISTORIA Fastighetens byggnad har ett kulturhistoriskt värde som karaktäristiskt gathus i Limhamn och är q-märkt i gällande detaljplan. Byggnaden är uppförd under andra halvan av 1800-talet, troligen som bostadshus till två eller flera familjer. Byggnadens utformning är typisk för den tidens byggande i Limhamn. Den är uppförd med fasader i tegel, entré mot gatan och fönster med stickbågsvalv. Kring fönstren finns utsmyckning i form av enkla tegelomfattningar. Ursprungligen var fasaderna inte målade, utan i rött tegel med ljust dekortegel. Taket var ursprungligen belagt med papp på trekantsläkt, och de två skorstenarna var i tegel. Fönstren i bottenvåningen var sidohängda, utåtgående korspostfönster med nedre luften delad av en spröjs. I frontespisen fanns fem fönster, utåtgående sidohängda tvåluftsfönster med sex rutor. Fotografi taget 1916 över byggnaden. Källa: Limhamns Museiförenings bildarkiv. TOPOGRAFI LANDSKAP OCH VEGETATION Förskolegården är nedsänkt i förhållande till gata och byggnad. Den är platt och öppen med bara ett större träd och ett fåtal buskar. Här finns 4

5 flera mindre lekredskap och picknickbord. På husets norra gavel finns en yta som används till sophantering och cykelparkering. TRAFIK Järnvägsgatan går förbi planområdet och används för parkering och angöring till förskolan. Hastighetsbegränsningen är 30km/h utanför förskolan. Längs delar av gatan får man parkera, medan andra delar är avsedda för angöring/lastning mellan kl Det kan vara problem att hitta parkering/angöring precis utanför förskolan. Trafikbuller på gården är inget problem då den ligger skyddad av byggnaden mot gatan. PLANFÖRSLAGET ÖVERENSSTÄMMELSE MED ÖVERSIKTSPLANEN Översiktsplanen anger bostäder för området. Planen syftar till att tillåta förskola och bostäder inom planområdet. Mindre förskolor kan ses som en slags lokal boendeservice och därmed ingå i översiktsplanens utpekade bostadsområden. STRUKTUR Planförslaget innebär i stort att förutom bostad tillåta förskola på platsen. Byggnadshöjden förblir max. 3,5 m och antal våningar högst två. Den fina byggnaden skyddas genom rivningsförbud samt varsamhetsbestämmelser. Varsamhetsbestämmelserna får dock inte hindra de åtgärder som är nödvändiga att genomföra i syfte att förbättra inomhusmiljön på förskolan. Förrådsbyggnaden tillåts medan resterande del av tomten inte får bebyggas för att ge så stor gård som möjligt för barnen. Ett skärmtak på maximalt 15 m 2 tillåts i planen. Såväl inomhusmiljö som utomhusmiljö är enligt Miljöförvaltningen för liten för de 32 barn som idag går på förskolan. Det kommer därför bli nödvändigt att minska antalet barn för att anpassa antalet till förskolans förutsättningar. Miljöförvaltningen avser att följa upp detta i samband med tillsyn enligt miljöbalken. Klagomål har framförts av grannar dels på trafiksituationen och dels på störande ljud från lekande barn. För att minska risken för störning ska en bulleravskärmning, exempelvis plank eller mur, uppföras mot grannfastigheterna. Höjden på denna ska bestämmas i samråd med grannarna och utifrån förutsättningarna på platsen. Gården ligger upphöjd i förhållande till granntomterna. Detta medför att ett plank upplevs väldigt olika högt beroende på vilken sida man står på. Den avskärmning som uppförs måste sluta tätt nertill så att inte vatten, sand och dylikt rinner ner på granntomterna. Gården bör dock inte 5

6 sänkas då den redan idag ligger lågt i förhållande till byggnaden och tillgängligheten för exempelvis rörelsehindrade i så fall försämras. Ett gammalt fint äppelträd står mitt på gården och är värdefullt ur flera aspekter. För att skydda trädet införs en bestämmelse om att marklov krävs för fällning av trädet. Gården är i behov av mer vegetation bl.a. för att ge skugga och skydda barnen mot stark sol. Vegetation, exempelvis på bulleravskärmningen, kan även hjälpa till med att dämpa ljud. Tillgängligheten måste förbättras då det idag är stora nivåskillnader mellan byggnaden och gatan/gården. Det finns en ramp mellan förskolebyggnaden och gården, men denna är för brant och måste åtgärdas. LANDSKAP OCH VEGETATION LEKYTOR Gården är liten med en friyta på endast ca 310 m 2, vilket motsvarar ca 10 m 2 /barn. Möjligheten att utvidga gården har undersökts men utan framgång. Det finns dock flera mindre parker och lekplatser i närheten av förskolan. Närmsta allmänna lekplatser finns på Viängen och i Grönalundsparken ca 200 m respektive 300 m från förskolan. LEKVÄRDESFAKTOR PÅ FÖRSKOLEGÅRDEN Malmö stad rekommenderar att förskolegårdar ska ha en friyta (uteyta tillgänglig för lek) på minst 30 m 2 per barn. Av omsorg för att kvaliteten på förskolegårdarna ska bli så hög som möjligt har en så kallad lekvärdesfaktor tagits fram. En mindre friyta kan genom lekvärdesfaktorn till viss del kompenseras genom ett kvalitativt innehåll. Arbetet med förskolegårdarnas kvalitet tar utgångspunkt i Dialog-PM Förskolor i stadsbyggandet (2006). Kvalitetsaspekterna är hämtade från den uppdatering av Riktlinjer för tomtytor och utemiljö vid förskolor som har arbetats fram i en grupp sammankallad av Anna Sohlberg med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret och Stadsfastigheter i Malmö stad samt Malmö Naturskola och en förskolerektor i Kirseberg. Utifrån detta underlag har Kravspecifikation för förskolegårdar i Malmö arbetats fram på Stadsbyggnadskontoret. I detta arbete har en så kallad lekvärdesfaktor tagits fram. Relevanta delar av arbetet följer nedan. Lekvärdesfaktorn innehåller sju kvalitetsaspekter som poängsätts och tillsammans ger ett värde på friytans totala kvalitet. En mindre yta har då möjlighet att godkännas genom ett rikt innehåll. Det överordnade syftet med riktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljöprogram för Malmö stad som ett av de övergripande miljömålen Att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. 6

7 Den uppnådda lekvärdesfaktorn ska redovisas vid bygglovsgivningen. För att möjliggöra detta ska markplaneringen, inklusive huvudsakliga material, växtförteckning, utrustnings- och planteringsplan redovisas vid bygglovsansökan. De sju kvalitetsaspekterna ges en poäng mellan -1 och +1 beroende på i vilken mån de uppfyller kriterierna för respektive aspekt. Om gården endast delvis når upp till kriterierna inom respektive poängnivå, finns möjlighet att ge halva poäng. Som grund för lekvärdesfaktorn ligger en inventering av ett stort antal förskolegårdar. Utifrån inventeringen har ett lekvärde på minst +3 poäng bedömts utgöra gränsen för en godkänd förskolemiljö. Förskolegården inom det aktuella planområdet har vid inventering bedömts ha ett lekvärde av -5 poäng och måste alltså höjas för att bygglov ska kunna ges. Nedan följer en förklaring av kvalitetsaspekterna, uträkningen av gårdens lekvärde, samt förslag på förbättringar av gården. Lekvärdesfaktorns sju kvalitetsaspekter 1. Friyta Till friytan räknas de ytor som barnen har tillgång till och kan använda vid sin utevistelse. Ytor för exempelvis förrådsbyggnader och cykelparkering, där barnen inte kan vistas, räknas bort. +1 p Gården är 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 0 p Gården är m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. -1 p Gården är 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 2. Zonering av gården En förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner, en trygg, en vidlyftig och en vild. +1 p Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 0 p Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 p Gården upplevs endast som en zon. Trygg zon: Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet som bakbar sand, lekhus eller odlingar bör även förekomma. Vidlyftig zon: Erbjuder utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett flertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Redskapen kan exempelvis främja klätterlek och balansgång av olika slag. I denna zon hör bland annat gungor och rutschkanor hemma. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den vidlyftiga leken. Vild zon: Bör vara placerad utanför den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegetation med buskar och träd och ska gärna utgöra minst en tredjedel av förskolegården. Varierad topografi förstärker den vilda karaktären. 7

8 3. Tillgänglighet +1 p Även rörelsehindrade kan ta sig runt förskolebyggnaden och ut på stora delar av gården, till områden i alla förskolegårdens zoner. Markmaterialet möjliggör att även rörelsehindrade kan komma intill de flesta av gårdens lekredskap. Ett flertal av lekredskapen är möjliga även för rörelsehindrade att använda på egen hand. Färgsättning med kontraster ökar orienterbarheten för barn och vuxna med nedsatt syn. 0 p Rörelsehindrade kan röra sig runt byggnaden och utnyttja en större del av gården på egen hand. Det ska finnas exempel på lekredskap som är tillgängliga även för funktionshindrade. -1 p Rörelsehindrade kan inte att ta sig runt byggnaden på egen hand. På grund av markens utformning kommer rörelsehindrade inte fram till lekredskapen och kan heller inte använda dessa. 4. Vegetation och topografi +1 p Minst hälften av gården har varierad topografi. Det finns ytor med naturlig vegetation eller planterad varierad vegetation som går att leka i. 0 p Gård med enstaka kulle. Den största delen av vegetationen går inte att leka i, men en del av vegetationen är lekbar. -1 p Platt gård med vegetation som inte går att leka i. 5. Integration av lekutrustning i landskapet +1 p På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap som är integrerade i landskapet. Dessa står således inte inom inramade ytor för lek. Naturliga element på gården kan används som lekutrustning i barnens lek. 0 p Det finns lekredskap som är integrerade i landskapet, men de flesta står inom avgränsade områden utan kontakt med det omkringliggande landskapet. -1 p I princip all lekutrustning står inom inramade lekområden. Landskapet utanför detta erbjuder en torftig lekmiljö. 6. Möjlighet till omvärldsförståelse +1 p Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra här under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen kan följa det naturliga kretsloppet. 0 p Ett flertal naturliga inslag på gården förändras med årstiderna. Delar av gården är möjliga för barnen att undersöka och påverka. Det finns någon form av praktiskt experiment, exempelvis odling, på gården. -1 p Den största delen av gården är hårdgjord och inte möjlig att 8

9 påverka. Färdiga lekredskap och anvisade lekytor styr leken. 7. Utsikt över grönska/samspel mellan ute och inne +1 p Både små och stora barn har god utsikt över grönska. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården finns från såväl kapprum, som från verksamhetsrummen. Direktkontakten gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten. 0 p Barnen kan uppleva grönska inifrån avdelningarna. Direktutgångar finns från kapprummen till gården. -1 p Ingen eller nästan ingen grönska upplevs inifrån avdelningarna. Det finns inga direktutgångar till gården utan barnen måste invänta personal för att få tillgång till gården i dess helhet. Bedömning av lekvärdesfaktor på Papegojans förskola Total friyta -1 p 310 m 2 Friyta/barn: 10 m 2 Zonering av gården -0,5 p Gården har en ordentlig trygg zon. Den vidlyftiga zonen är begränsad av små ytor och få redskap som manar till rörelse. Vild zon förekommer inte. Gården skulle förbättras väsentligt av plantering av lekvegetation och genom fler redskap som lockar till fysisk aktivitet. Tillgänglighet -1 p Trappor och ramper från byggnaden till gården gör tillgängligheten svår för rörelsehindrade. All lekutrustning står på sandytor med kanter runt. Vegetation och topografi -0,5 p Gården har svaga topografiska variationer. Enstaka träd bidrar med skugga, men endast mycket få buskar förekommer. Komplettering skulle kunna göras av såväl träd som buskage och örter. Integration av lekutrustning i landskapet -1 p All lekutrustning är inramad av kanter och inte alls integrerad i landskapet. Genom att bygga landskap runt lekutrustningen och ta bort kanter, skulle detta förhållande kunna ändras. Möjlighet till omvärldsförståelse -0,5 p De växter som finns förtydligar årstidsväxlingarna. Odlingslådor finns men används knappt. Vattenkran finns tillgänglig liksom sand för konstruktiv lek. 9

10 Samspel mellan ute och inne -0,5 p Viss utsikt över grönska erbjuds från byggnadens fönster, som sitter något för högt upp för att de små barnen ska kunna se ut. Trappor och ramper leder ner till gården, vilket försämrar kontakten mellan ute och inne. Totalt: -5 poäng Förskolan har möjlighet att genom förbättringar av gården nå upp till +3 poäng och därmed godkännas. Det krävs dock att flera olika funktioner integreras på gården. Nedanstående skiss visar exempel på hur gården skulle kunna förbättras. Ingen detaljstudering har gjorts utan skissen ska bara ses som en principskiss över ungefär vilka funktioner som kan rymmas. Principskiss över hur gården kan förbättras. TRAFIK GATOR OCH VÄGAR Järnvägsgatan sträcker sig förbi öster om planområdet. Utanför förskolan gäller 30 km/h. 10

11 PARKERING/ANGÖRING Malmö stads parkeringsnorm ska följas, vilket innebär att det ska finnas två bilplatser för anställdas parkering och tre bilplatser för angöring. Enligt parkeringsnormen och med stöd av PBL 3 kap 15 accepteras personbilsangöring i befintlig stadsmiljö på gatan under förutsättning att plats inte finns på tomten, vilket här är fallet. Finns inte tillräcklig plats för att anordna både parkering och friyta ska i första hand friyta anordnas. Angöring sker idag längs med Järnvägsgatan och längs Hyllie Kyrkogata. Parkeringsnormen för anställda kan inte följas då parkering på fastigheten inte är möjlig. Avsteget från parkeringsnormen motiveras genom att; verksamheten har funnits där under lång tid och är begränsad, samt att det finns mycket gatuparkering i närheten av förskolan. Dessutom står det i parkeringsnormen; ambitionen är att arbetstagarna ska ges möjlighet att lämna bilen hemma. Tillgången till parkering vid arbetsplatserna bör därför inte prioriteras. Även parkeringsnormen för cykelparkering ska följas, vilket innebär att det ska finnas minst sju cykelplatser till personal och besökare. Det finns idag plats för minst tio cyklar på tomten. Det finns även plats för cykelkärror och dylikt. VARUMOTTAGNING Förskolan lagar sin mat själva och får matleveranser ca 3 ggr/vecka. Transporter, av mat och andra förbrukningsvaror, stannar längs närliggande gator. KOLLEKTIVTRAFIK Det är ca 100 m till Öresundsgårdens hållplats där stadsbuss nr. 1 stannar och ca 200 m till Hyllie kyrkovägs hållplats där stadsbuss nr. 33 stannar. Stadsbussarna går ca var 10:e min dagtid måndag-fredag. GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Cykelvägar i området följer i princip Cykelplan för Malmö. Där anges att en cykelväg planeras längs Hyllie Kyrkoväg, vilket skulle vara positivt för förskolan. TEKNISK FÖRSÖRJNING Förskolan är ansluten till befintligt nät för el-, värme- och VAförsörjning. Möjlighet till anslutning av gas finns, då gasledningar finns längs Järnvägsgatan. Förskolans avfallsutrymmen ska vara dimensionerade så att avfallet kan sorteras och vara belägna i markplan med kortast möjliga avstånd till uppställningsplats för hämtningsfordon. 11

12 EKONOMISKA OCH SOCIALA KONSEKVENSER BARNPERSPEKTIV Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Barns behov av god utemiljö har beaktats genom att kraven på gårdens kvalitet höjs för att kompensera för den knappa friytan. Ett lekvärde på minst +3,0 poäng ska uppnås för att bygglov ska kunna ges. KOMMERSIELL SERVICE Det finns dagligvaruhandel bara ca 100 m bort och Limhamns centrum, med ett större utbud av affärer, ligger ca m bort. Ett flertal skolor ligger nära förskolan. MILJÖKONSEKVENSER RISKHÄNSYN Inga åtgärder med hänsyn till risker är nödvändiga i området. HÄLSA OCH SÄKERHET MILJÖKVALITETSNORMER Området har låga halter av kvävedioxid och det finns ingen risk för att miljökvalitetsnormen ska överskridas. MARKFÖRORENINGAR För att säkerställa markens lämplighet för förskoleverksamhet, vilken klassas som känslig markanvändning, bör en riskklassificering av fastigheten, samt i förekommande fall även markprover, genomföras med avseende på förekomst av markföroreningar. BULLER Följande riktvärden för trafikbuller vid nybyggnad av bl.a. undervisningslokaler ska hållas enligt Boverkets Allmänna råd 2008:1: Utomhus 55 dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå. Inomhus 30 dba ekvivalent ljudnivå och 45 dba maximal ljudnivå kl Gården är skyddad från trafikbuller genom placeringen bakom byggnaden. Detta bekräftas av kartan på följande sida som visar en bullerberäkning utförd år 2007 av ÅF-Ingemansson AB på uppdrag av Malmö stad. Ljudnivåerna är beräknade utifrån 2006 års trafiksituation, och visar enbart buller från vägtrafik. Enligt beräkningen håller sig bullernivåerna på gården mellan db. 12

13 Karta som visar de ungefärliga bullernivåerna i kvarteret. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för detaljplanen är fem år från det datum planen vunnit laga kraft. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har handlagts av Sara Lööf SBK, plankarta har ritats av Katarzyna Borowiecka. För Malmö Museer svarar Olga Schlyter. Ingemar Gråhamn Sara Lööf 13