Innehållsförteckning Resultatredovisning Verksamhetsöversikt Verksamhetsgren Rättslig prövning Marknadsdomstolens mål...

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Resultatredovisning Verksamhetsöversikt Verksamhetsgren Rättslig prövning Marknadsdomstolens mål Återrapportering Antal inkomna och avgjorda mål/ärenden per måltyp samt antal mål/ärenden i balans per måltyp Antal mål/ärenden som avskrivits med anledning av återkallelse per måltyp Mediantid i månader för avgjorda mål/ärenden per måltyp Genomsnittlig tid i månader för avgjorda mål/ärenden per måltyp Genomsnittlig kostnad per måltyp Antal mål/ärenden som givits in av Konsumentombudsmannen, Konkurrensverket respektive enskild part per måltyp Antal pågående mål/ärenden där Marknadsdomstolen har begärt förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol eller inhämtat yttrande från Europeiska kommissionen I vilken utsträckning målen har nåtts Kostnad för Marknadsdomstolens ärendehandläggning Verksamhetsgren Information Marknadsdomstolens mål Återrapportering Antal besökare per månad respektive totalt på Marknadsdomstolens webbplats jämfört med föregående år I vilken utsträckning målen har nåtts Kostnad för det löpande arbetet med domstolens webbplats Organisationsstyrning 4.1 Ökad effektivitet OH-kostnader Kompetensförsörjning Marknadsdomstolens domar Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter till årsredovisningen Sammanställning över väsentliga uppgifter... 37

3

4 Marknadsdomstolens ledamöter och ersättare (med undantag för ordföranden förordnade för tiden ) Ordförande: Christer Fallenius Vice ordförande: Mynd.chef Anna-Lena Järvstrand Juristledamot: Hovr.råd Ingela Perklev Ekonomiska experter: Gen.dir. Yvonne Fredriksson Prof. Lars Hallén Prof. Jonas Häckner Dir. Anders Stenlund Ersättare för vice ordföranden och juristledamoten: Hovr.råd Lars Borg F.d. hovr.råd Per Eklund F.d. riksrevisorn Karin Lindell (fr.o.m ) F.d. kanslichef Ingrid Larén Marklund Rådman Johan Rosén Hovrättsrådet Magnus Ulriksson (fr.o.m ) Ersättare för de ekonomiska experterna: Prof. Maria Bengtsson F.d. stf. gen.dir. Lennart Göranson Ek.dok. Maria Jakobsson Prof. Claes-Robert Julander Marknadsdomstolens personal under 2010 Kanslichef: Elisabeth Sundlöf Sekreterare: Byrådir. Ylva Aversten (t.o.m ) Byrådir. Sofia Blomgren ( Kamr.ass Robert Johansson (fr.o.m ) Hovr.ass. Mikael Pauli Hovr.ass Louise Petrelius Byrådir. Anna Söderberg Ziesnitz Registrator: Eva Jularbo Ekonomiansvarig ass.: Monica Stenderup Expeditionsvakt och it-ansvarig: Bo Persson

5 1 (38) Resultatredovisning 1. Verksamhetsöversikt Enligt 3 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska resultatredovisningen främst avse hur myndighetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Utöver detta ska eventuella återrapporteringskrav enligt regleringsbrev eller annat särskilt beslut redovisas. Marknadsdomstolen har liksom tidigare år, vid sin redovisning av verksamheten delat in resultatredovisningen med utgångspunkt i domstolens två huvudsakliga uppgifter, den rättsliga prövningen, dvs. den egentliga mål- och ärendehanteringen, respektive informationen om domstolens marknadsrättsliga ställningstaganden i domar och beslut samt domstolens roll och funktion inom det marknadsrättsliga området i stort. Marknadsdomstolen är en specialdomstol som handlägger mål och ärenden enligt bl.a. marknadsföringslagen (2008:486), MFL, och konkurrenslagen (2008:579), KL. Domstolens avgöranden kan inte överklagas. Det ankommer på Marknadsdomstolen att svara för prejudikatbildningen inom domstolens kompetensområden. Konsumentombudsmannen liksom enskilda företag som berörs, en sammanslutning av konsumenter, näringsidkare eller löntagare kan väcka talan vid domstolen om förbud vid vite avseende marknadsföringsåtgärder som strider mot marknadsföringslagen. I vissa fall väcks talan vid Stockholms tingsrätt. Så sker t.ex. när Konsumentombudsmannen väcker talan om marknadsstörningsavgift eller när ett företag väcker en skadeståndstalan i samband med en förbudstalan. Tingsrättens avgöranden överklagas till Marknadsdomstolen som då är sista instans. När det gäller överträdelserna av konkurrenslagen kan Konkurrensverket bl.a. ålägga företag att upphöra med ett beteende som strider mot KL. Ett sådant beslut kan överklagas till Marknadsdomstolen. Konkurrensverket kan vidare föra talan vid Stockholms tingsrätt om dels att ett företag ska åläggas att betala en konkurrensskadeavgift på grund av en överträdelse mot KL, dels att staten, en kommun eller ett landsting får förbjudas att i en säljverksamhet, under vissa förutsättningar, tillämpa ett visst förfarande, dels ock om näringsförbud i vissa fall. Tingsrättens beslut kan överklagas till Marknadsdomstolen. Beslutar Konkurrensverket i ett visst fall att inte vidta någon åtgärd kan ett företag som berörs av en överträdelse väcka talan i Marknadsdomstolen med yrkande att domstolen ska ålägga ett företag att upphöra med en viss påtalad överträdelse av KL. Marknadsdomstolen är då både första och sista instans. Talan om förbud enligt lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden tas upp av Marknadsdomstolen efter ansökan av Konsumentombudsmannen. Beslutar Konsumentombudsmannen att i ett visst fall inte göra någon ansökan får en

6 2 (38) sådan göras hos Marknadsdomstolen av en sammanslutning av näringsidkare, konsumenter eller löntagare. Talan om förbud enlig lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare tas upp av Marknadsdomstolen efter en ansökan av en sammanslutning av näringsidkare, av en annan sammanslutning som har ett befogat intresse av att företräda näringsidkare eller av en enskild näringsidkare mot vilken det aktuella avtalsvillkoret har ställts upp. Genom sina avgöranden skapar och vidareutvecklar Marknadsdomstolen rättspraxis till ledning för tillämpningen av de bestämmelser inom det marknadsrättsliga området som domstolen har att pröva. Utöver mål- och ärendehanteringen ankommer det på Marknadsdomstolen att svara på remisser och sköta administration. Marknadsdomstolens ordförande är ordinarie domare och anställd i domstolen. Vice ordföranden, övriga ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för viss tid. För dessa är ledamotskapet i Marknadsdomstolen ett sidouppdrag. De juridiska ledamöterna tjänstgör eller har tjänstgjort som bl.a. hovrättsråd, rådman eller verkschef. De ekonomiska ledamöterna rekryteras som regel bland professorer i ekonomi. Vid domstolen tjänstgör sekreterare, företrädesvis hovrätts- eller kammarrättsassessorer, och en kanslichef. På domstolens kansli finns en registrator, en person som sköter vissa ekonomi- och personaladministrativa frågor och domstolens webbplats samt en vaktmästare/it-kunnig. Vissa kamerala och löneadministrativa uppgifter sköts av Kammarkollegiet enligt särskild överenskommelse. Verksamhetsgren 2. Rättslig prövning Marknadsdomstolen redovisar och kommenterar i det följande hur verksamheten inom verksamhetsgrenen rättslig prövning under de senaste tre åren, dvs. 2008, 2009 och 2010, har utvecklats med avseende på kostnader och volym. Marknadsdomstolen har under våren och hösten 2010 under en period om vardera tre veckor genomfört ett tidredovisningsprojekt för att kunna uppskatta hur mycket tid som går åt till mål- och ärendehandläggning. I den kostnadsredovisning avseende målhanteringen som angivits i föregående årsredovisningar har även kostnaden för pågående mål inkluderats. Skälet härtill är att Marknadsdomstolen ansett att det med hänsyn till arten och omfattningen av domstolens verksamhet innebär att tidsåtgången och till viss del även bemanningen har varierat med de enskilda målens/ärendenas komplexitet och att det skulle krävas en

7 3 (38) oproportionerligt tidskrävande och kostsam intern administration för att åstadkomma en fullständig kostnadsfördelning på varje enskilt mål och ärende. Under 2010 har emellertid Marknadsdomstolen, med hänsyn till de förändringar som genomfördes i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag inför verksamhetsåret 2009 och med beaktande av synpunkter från Riksrevisionen, beslutat att med början 2011 införa löpande tidredovisning för att kunna beräkna kostnaden för prestationer för enbart avslutade mål och ärenden. Vidare kommer tidsåtgången för information och administration att framgå. När det gäller kostnader för 2010 kommer därför endast en genomsnittlig kostnad för 2010 jämte kommentarer att redovisas. När det gäller kostnader för 2008 och 2009 lämnas uppgifter avseende genomsnittlig kostnad så som angivits i resultatredovisningen för dessa år. Nämnda förhållanden innebär att redovisningen kommer att vara enhetlig när det gäller den genomsnittliga kostnaden för åren men inte till fullo uppfylla de krav som numera framgår av förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie 2008:5 och verkets handledning Resultatredovisning, publikationsnummer 2009:29 samt vad som framförts från Riksrevisionen när det gäller de krav som bör kunna ställas på Marknadsdomstolens redovisning. Det kan noteras att även beräkningarna rörande kostnaderna för information, OH-kostnader och kostnaden för ärendehandläggningen kommer att beröras av kommande förändringar 2011 (jfr 2.2.5, och 4.2). 2.1 Marknadsdomstolens mål är - Prövningen av tvister är effektiv och rättssäker. En tänkbar definition för ett rättssäkert avgörande är att avgörandet är korrekt, dvs. att utgången överensstämmer med givna författningar och övriga rättskällor, att lika fall har avgjorts lika och att avgörandet givits inom skälig tid samt att skälen för avgörandet är begripliga. Domstolens mål är mångfasetterat och måluppfyllelsen kan inte mätas på ett heltäckande sätt. I de närmast följande avsnitten ges en redovisning av domstolarnas resultat och måluppfyllelse med fokus på de delar som kan kvantifieras. 2.2 Återrapportering Av lagen (1970:417) om marknadsdomstol framgår att Marknadsdomstolen handlägger mål och ärenden enligt följande lagar: konkurrenslagen (2008:579), marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, lagen (2000:1175) om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., lagen (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet, lagen (2010:510)

8 4 (38) om lufttransporter och lagen (1986:436) om näringsförbud. Därtill finns i vissa s.k. annexlagar t.ex. prisinformationslagen, tobakslagen och alkohollagen hänvisningar till marknadsföringslagen. Härtill kommer att Marknadsdomstolen i konkurrensrättsliga mål i förekommande fall kan ha att tillämpa artikel 101 och 102 i EUFfördraget. Vidare kan noteras att den nuvarande marknadsföringslagen har sin grund i direktivet 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden. EUrättsliga frågor har således fått ökad aktualitet i Marknadsdomstolens rättstillämpning. Marknadsdomstolen har även i vissa fall skyldighet att inhämta förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol Antal inkomna och avgjorda mål/ärenden per måltyp samt antal mål/ärenden i balans per måltyp Konkurrenslagen (2008:579) Inkomna därav ingivna/överklagade av enskild part Avgjorda Balanserade Marknadsföringslagen (2008:486) Inkomna därav ingivna/överklagade av enskild part Avgjorda Balanserade Lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden Inkomna Därav ingivna av enskild part Avgjorda Balanserade 1 1 4

9 5 (38) Lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare Inkomna Därav ingivna av enskild part Avgjorda Balanserade Summa inkomna mål och ärenden Inkomna Därav ingivna av enskild part Avgjorda Balanserade Marknadsdomstolen har under 2008, 2009 och 2010 inte handlagt något mål enligt följande lagar: lagen om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer, lagen om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., försäkringsavtalslagen, lagen om franchisegivares informationsskyldighet, lagen om lufttransporter eller lagen om näringsförbud. Marknadsdomstolen har under året avgjort färre mål enligt marknadsföringslagen än Anledning till detta är bl.a. att det under året har kommit in färre mål till domstolen och att antalet anställda under året periodvis har varit färre än under föregående år. Det kan vidare i anslutning till de statistiska uppgifterna anmärkas att enbart uppgifter om antalet inkomna och avgjorda mål inte ger en fullständig bild av hur arbetsläget har utvecklats. De av domstolen handlagda målen uppvisar sinsemellan stora variationer beträffande omfång och svårighetsgrad. Generellt kan sägas att de konkurrensrättsliga målen är mer arbetskrävande än mål enligt marknadsföringslagen. Enligt Marknadsdomstolens mening tenderar emellertid målen generellt sett att bli allt mer omfattande och komplexa. EU-rättsliga frågor förekommer i ökad omfattning vilket även gör målen mer krävande än när enbart nationell rätt behöver tillämpas. Det kan också framhållas att i de fall Marknadsdomstolen måste inhämta ett förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol handläggningstiderna blir särskilt långa enbart av denna anledning.

10 6 (38) Antal mål/ärenden som avskrivits med anledning av återkallelse per måltyp Konkurrenslagen Marknadsföringslagen Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden Lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare Summa Av de mål som avskrivits 2010 inkom fyra stycken 2010, fyra stycken 2009 och ett mål Ett av målen har handlagts under ca ett år och fyra månader medan ett annat har handlagts drygt ett år och ytterligare ett mål har handlagts i nästan ett år innan det återkallades av part några dagar innan huvudförhandling i målet skulle äga rum. Två mål har handlagts mellan fyra till fem månader medan ytterligare två mål har handlagts mellan en till två månader samt ett mål har handlagts i cirka 20 dagar. Slutligen kan anmärkas att i målet som inkom 2005 har såväl skriftväxling mellan parterna som huvudförhandling förevarit varefter Marknadsdomstolen i slutet av 2006 beslutade att inhämta ett förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol. Efter att förhandsavgörandet meddelats i december 2008 fortsatte skriftväxlingen vid Marknadsdomstolen och målet förbereddes för en ny huvudförhandling. Målet återkallades emellertid av part i april 2010 sedan parterna träffat en förlikning. Det anförda visar att även mål och ärenden som inte företas till ett slutligt avgörande ändå kan ha krävt en mycket resurskrävande handläggning från domstolens sida Mediantid i månader för avgjorda mål/ärenden per måltyp Konkurrenslagen 3(3) 13(11) 20(13) Marknadsföringslagen 12(12) 12(11) 13 (11) Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden 13(-) 12(-) 16(-) Lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare 11(-) - - Totalt antal 12(11) 12(11) 14(13) Anm: Siffrorna inom parentes avser mål och ärenden inklusive sådana som avvisats eller avskrivits med anledning av återkallelse eller där prövningstillstånd inte har meddelats. Som framgår under har vissa mål enligt där angivna lagar inte blivit föremål för handläggning av Marknadsdomstolen under 2008, 2009 eller 2010.

11 7 (38) Bland de mål som företagits till avgörande genom dom eller beslut har handläggningstid, arbetsinsats och kostnader varierat beroende på främst målens art och komplexitet samt även i viss mån på faktorer som domstolen inte kan disponera över, t.ex. parts sjukdom. I en del fall har handläggningstiden fördröjts på grund av att part kort före en utsatt huvudförhandling åberopat nya omständigheter eller ny bevisning som innebär att motparten begär uppskov. I de flesta fall blir följden att huvudförhandlingen måste ställas in och ny huvudförhandling hållas vid ett senare tillfälle. När det gäller konkurrensmålen har dessa sinsemellan uppvisat förhållandevis stora variationer och förhållandena under året kan sägas ha varit annorlunda än tidigare år. De två mål som företagits till avgörande genom dom har rört överklaganden av Stockholms tingsrätts beslut angående interimistiskt åläggande och avgjorts inom en relativt kort tid. När det gäller de övriga fyra konkurrensmålen har tre stycken avskrivits. Två av dessa hade handlagts under två respektive fyra månader. Det tredje konkurrensmålet rörde ett mål som kom in till domstolen I det återstående målet beslutade Marknadsdomstolen att inte meddela prövningstillstånd. Handläggningstiden i det målet blev mycket kort. Med anledning av att de genom dom avgjorda konkurrensmålen har haft en helt annan karaktär än tidigare år har handläggningstiden varit betydligt kortare än brukligt. Detta påverkar mediantiden, som sålunda är mycket kortare än tidigare år. Det ovan redovisade visar också att handläggningstiden för avskrivna mål kan variera. Den av Marknadsdomstolen tidigare noterade utvecklingen mot mer omfattande och komplexa mål påverkar verksamheten på så sätt att arbetsbelastningen ökar. Detta kan även innebära att handläggningstiderna förlängs i vissa fall. Ett mål som avslutas med en huvudförhandling är som regel mera resurskrävande för domstolen eftersom det kräver planering och förberedelse, bl.a. att hitta en tid som passar alla involverade personer, skicka ut kallelser och delge sökta personer. Vid tolkningsbehov måste domstolen även boka och kalla tolkar Genomsnittlig tid i månader för avgjorda mål/ärenden per måltyp Konkurrenslagen 3(13) 13(12) 20(15) Marknadsföringslagen 12(11) 12(11) 12(10) Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden 13(-) 11(-) 16(-) Lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare 11(-) - - Totalt antal 11(11) 12(11) 13(11) Anm: De siffror som återfinns inom parentesen inkluderar de mål som avvisats eller avskrivits med anledning av återkallelse eller där prövningstillstånd inte har meddelats.

12 8 (38) När det gäller konkurrensmålen har, som tidigare angivits, målen sinsemellan uppvisat förhållandevis stora variationer och förhållandena under året kan sägas ha varit annorlunda än tidigare år. I lämnas en redovisning av handläggningen av konkurrensmålen. Med anledning av att de genom dom avgjorda konkurrensmålen har haft en helt annan karaktär än tidigare år har handläggningstiden därmed varit betydligt kortare än brukligt. Detta påverkar den genomsnittliga tiden som sålunda är mycket kortare än tidigare år Genomsnittlig kostnad per måltyp Som inledningsvis anmärkts har Marknadsdomstolen under föregående år redovisat kostnader för t.ex. mål och ärenden utan att särskilt beakta att i denna kostnad ingår även kostnaden för hanteringen av mål och ärenden som är pågående vid årets slut. Mot bakgrund av att Marknadsdomstolen, när det gäller redovisningen av t.ex. konkurrensmål, har ganska få mål innebär det att kostnadsredovisningen inte till fullo speglar kostnaderna för de mål och ärenden som under året avgjorts enligt konkurrenslagen. Marknadsdomstolen har, sedan den 1 januari 2011, infört tidredovisning för att bl.a. kunna ange kostnaden för avklarade prestationer. Det nämnda innebär emellertid att en mer rättvisande redovisning av kostnaderna inte kommer att kunna genomföras förrän i och med 2011 års redovisning. I årsredovisningen för 2010 kommer därför den genomsnittliga kostnaden att anges på sätt som tidigare gjorts för åren 2008 och 2009, för att i vart fall säkerställa jämförbarhet med tidigare år. Det innebär dock att den genomsnittliga kostnaden inte är helt rättvisande (jfr 2, och 4.2). Genomsnittlig kostnad i tkr Konkurrensmål Marknadsföringsmål Mål om avtalsvillkor i konsumentförhållanden Mål om lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare Anm.: Marknadsdomstolen har för 2008, 2009 och 2010 beräknat kostnaden för alla mål och ärenden oavsett om dessa avslutats genom dom, avskrivning eller avvisning. Det bör noteras att det i kostnaderna även ingår mål som alltjämt är under handläggning, se skälen härtill ovan, varför siffrorna inte är helt rättvisande. År 2008 och 2009 har uppskattats att 70 procent av domstolens totala kostnader är hänförliga till ärendehantering. För 2010 har uppskattats att 67 procent av domstolens totala kostnader är hänförliga till ärendehantering. Denna uppgift i årets och i föregående års redovisningar bygger på uppskattningar baserade på genomförd tidredovisning under fyra till sex veckor per år, varför uppgifterna inte med säkerhet kan sägas vara helt rättvisande (jfr 2, och 4.2).

13 9 (38) Som framgår under har vissa mål enligt där angivna lagar inte handlagts av Marknadsdomstolen under 2008, 2009 eller Den genomsnittliga kostnaden är högre än föregående år. Detta förhållande torde bero på att domstolen av skäl som redovisats ovan har avgjort färre mål i år (41) än under 2009 (59) Antal mål/ärenden som givits in av Konsumentombudsmannen, Konkurrensverket respektive enskild part per måltyp Mål som ingivits av Konsumentombudsmannen varav mål enligt marknadsföringslagen mål enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden Mål som ingivits av Konkurrensverket Mål som ingivits av enskild part varav konkurrenslagen mål enligt marknadsföringslagen mål enligt lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden mål enligt lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare Andelen mål som ingivits av Konsumentombudsmannen har under 2010 sjunkit i förhållande till tidigare år och uppgår till omkring 11 procent av totalt antal ingivna mål. Motsvarande andel 2008 och 2009 uppgick till omkring 23 procent vardera året. Under 2008, 2009 och 2010 har inte något konkurrensmål ingivits av Konkurrensverket.

14 10 (38) Antal pågående mål/ärenden där Marknadsdomstolen har begärt förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol eller inhämtat yttrande från Europeiska kommissionen Marknadsdomstolen begärde genom beslut den 4 mars 2010 ett förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol. Handläggning av denna begäran pågår alltjämt och rör tolkningen av artikel 2 och artikel 7.4 c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder). Marknadsdomstolen har under året inte inhämtat något yttrande från Europeiska kommissionen I vilken utsträckning målen har nåtts För sin verksamhet är Marknadsdomstolen beroende av att såväl Konsumentombudsmannen som Konkurrensverket och övriga intressenter använder sig av möjligheten till tvistlösning i domstolen. Marknadsdomstolen har begränsade möjligheter att i detta hänseende påverka domstolens verksamhet. Vad särskilt gäller övriga intressenter kan dock en ökad information om lagstiftningen och Marknadsdomstolens verksamhet vara av betydelse. Målen och ärendena är av olika art och omfattning, varför resursbehovet varierar mellan dessa. Mål med flera parter och/eller omfattande vittnesbevisning ställer särskilda krav på planering och förberedelse som i sin tur innebär mer arbete än mindre omfattande mål. Mål som avgörs efter huvudförhandling kräver också mer resurser än mål som kan avgöras på handlingarna genom föredragning. Vid Marknadsdomstolen pågår sedan flera år ett fortlöpande effektivitetsarbete. De planer för målens och ärendenas hantering som upprättas i syfte att effektivt uppnå domstolens målsättning med snabba och rättssäkra avgöranden spelar en mycket viktig roll. Till skillnad från föregående år, då Marknadsdomstolen handlade ett konkurrensmål som pågick under 27 förhandlingsdagar varav 13 dagar under 2009, har inte något konkurrensmål som avgjorts under 2010 företagits till huvudförhandling. Marknadsdomstolen anser, mot bakgrund av tidigare erfarenheter och med hänsyn till de mål som alltjämt var under handläggning 2010, att det ändå finns fog för uppfattningen att konkurrensmål generellt sett är mer arbetskrävande än övriga marknadsrättsliga mål. Tidigare redovisade förhållanden visar emellertid på de olikheter som kan förekomma mellan olika mål under skilda år.

15 11 (38) Marknadsdomstolen har även under 2010 handlagt ett antal marknadsföringsmål med fler än en förhandlingsdag. Allmänt sett kan sägas att även marknadsföringsmålen ökat i komplexitet. Ett skäl är att Marknadsdomstolen efter införandet av den nya marknadsföringslagen 2008 måste beakta EU-rätten i högre grad än tidigare. Den skyldighet som Marknadsdomstolen har att i vissa fall inhämta ett förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol förlänger naturligtvis handläggningstiderna med åtskilliga månader. Allmänt sett har handläggningstiden emellertid under 2010 kunnat hållas inom det av domstolen självpåtagna åtagandet att mål och ärenden ska avgöras inom ett år. Marknadsdomstolen bedömer att målet att prövningen av tvister är effektiv och rättssäker väsentligen uppnåtts under året Kostnad för Marknadsdomstolens ärendehandläggning Kostnaden för domstolens ärendehandläggning uppgick 2010 till kr. Denna kostnad har beräknats på sätt som gjorts under ett antal år, varför den i och för sig är jämförbar med tidigare redovisningar. Mot bakgrund av vad som redovisats om en omläggning av kostnadsredovisningen fr.o.m. år 2011 (jfr 2, och 4.2) kan inte heller denna kostnad sägas vara helt rättvisande. Verksamhetsgren 3. Information Av 1 a förordningen (1988:1564) med instruktion för Marknadsdomstolen följer att Marknadsdomstolen ska informera allmänheten om domstolens avgöranden och om domstolens verksamhet Marknadsdomstolens mål är - Informationen om avgöranden och verksamhet är lättillgänglig och tillförlitlig Återrapportering Antal besökare per månad respektive totalt på Marknadsdomstolens webbplats jämfört med föregående år En central roll i domstolens informationspolicy spelar Marknadsdomstolens webbplats. Genom denna kan domstolen fortlöpande tillse att allmänheten och andra

16 12 (38) intressenter har möjligheter att på ett enkelt, lättillgängligt, lättfattligt och snabbt sätt ta del av domstolens verksamhet. Marknadsdomstolens avgöranden sedan 2000 är sökbart tillgängliga på domstolens webbplats ( Avgörandena redovisas vidare i det offentliga rättsinformationssystemet som publiceras på Sveriges domstolars webbplats ( under fliken vägledande avgöranden. Ansvarig myndighet för den webbplatsen är Domstolsverket. Domstolens avgöranden uppmärksammas, refereras och kommenteras i media i allt större utsträckning. Tidningar, etermedia och Internet har således under senare år fått en allt mer framträdande roll i rapporteringen från Marknadsdomstolen. Domstolens informationsverksamhet har ökat genom dessa mediers medverkan, vilket underlättar för konsumenter och näringsidkare att få kännedom om viktiga förhållanden på marknadsrättens och konkurrensrättens område. Information om Marknadsdomstolens avgöranden finns också i olika rättsdatabaser, t.ex. Lagrummet, som är en tjänst som tillhandahålls gratis, och som är den offentliga förvaltningens gemensamma webbplats för svensk rättsinformation. Domstolens avgöranden publiceras också i rättsdatabaser där sökning på avgöranden tillhandahålls mot betalning, t.ex. Infotorg, Karnov och Zeteo. Ytterligare information om domstolens verksamhet ges t.ex. genom att ordföranden eller övrig personal från Marknadsdomstolen medverkar i olika arrangemang som rör domstolen och dess verksamhetsområden. På Marknadsdomstolens webbplats finns, förutom den 2009 installerade sökfunktionen, bl.a. dels information om domstolens verksamhet, inkomna mål och ärenden, kommande förhandlingar, dels av domstolen angivna remissvar, dels ock domstolens avgöranden, vilka läggs ut på webbplatsen i omedelbar anslutning till att de meddelas. På webbplatsen finns även samtliga avgöranden sedan 2000 jämte eventuella domsbilagor tillgängliga för nedladdning. Marknadsdomstolens ambition är att webbplatsen ska fortsätta att utvecklas som en lättillgänglig och aktuell informationsskälla för allmänhet, media och andra intressenter.

17 13 (38) Antal besök januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Totalt I vilken utsträckning målen har nåtts Marknadsdomstolen anser att målen för verksamhetsgrenen Information har uppnåtts Kostnad för det löpande arbetet med domstolens webbplats Kostnaden för den av Marknadsdomstolens anställda som ansvarar för det löpande arbetet med domstolens webbplats har beräknats till kr (motsvarande en arbetsinsats om 15 tim/mån). Även denna kostnadsredovisning kommer att påverkas av de förändringar som domstolen avser att införa 2011, varför denna kostnad inte är helt rättvisande (jfr 2, 2.2.5, och 4.2). Det kan vidare noteras att nämnda förändring även torde leda till att den av domstolen redovisade kostnaden för information, kan komma att omfatta ytterligare informationskostnader. När det gäller åren 2008 och 2009 har kostnaden för den av Marknadsdomstolens anställda som ansvarar för det löpande arbetet med domstolens webbplats beräknats till kr (motsvarande en arbetsinsats om 10 tim/mån) respektive kr (motsvarande en arbetsinsats om 15 tim/mån).

18 14 (38) 4. Organisationsstyrning 4.1 Ökad effektivitet Marknadsdomstolen fortsätter det kvalitetsarbete som pågått under senare år i syfte att rättssäkert och effektivt hantera domstolens mål och ärenden. Planer för målens och ärendenas hantering upprättas på ett tidigt stadium av handläggningen för att därigenom styra upp såväl det interna arbetet som parternas och ombudens planering. Detta är en förutsättning för att kunna minska antalet förhandlingar som måste inställas på grund av sent inkomna inlagor med t.ex. ny bevisning. Vidare ska domstolens avgöranden och beslut vara skrivna på ett korrekt och lättbegripligt sätt och alla som kommer i kontakt med domstolen ska känna sig vänligt och korrekt bemötta och behandlade. På detta effektivitetsarbete kommer stor kraft att läggas. Inom domstolen behandlas vid veckomöten frågeställningar rörande, bl.a. mål- och ärendehandläggningen och hur denna kan ändras och/eller effektiviseras, ev. förändringar av mallar samt olika språkliga frågor. Vidare förekommer diskussioner om rättsliga förhållanden inom de för domstolen relevanta områdena. För att ytterligare höja medarbetarnas kompetens satsar domstolen på vidareutbildning inom relevanta rättsområden. När det gäller det administrativa området har Marknadsdomstolen kontakter och samråd med andra domstolar och myndigheter. Vidare förekommer ett visst samråd inom ramen för Arbetsgivarverket avseende arbetsrättsliga frågor. 4.2 OH-kostnader Redovisningen av overheadkostnaderna visar dels summan, dels hur kostnaderna beräknats. Overheadkostnader per anställd i tkr I beräkningsunderlaget för overheadkostnader ingår lönen för den person som i huvudsak arbetat med administration. Därtill kommer kostnaderna för lokalhyra, el, tele, post, amorteringar och räntor på lån i Riksgäldskontoret. Beloppet har för 2010 dividerats med antalet anställda, dvs. 8,5 stycken. Kostnaden är i år något högre än föregående år vilket torde bero på att kostnaden då hade dividerats med nio stycken.

19 15 (38) Fr.o.m. årsredovisningen 2011 kommer Marknadsdomstolen att genomföra en delvis annan beräkning av OH-kostnaden i samband med att redovisningen av kostnaderna för domstolens prestationer kommer att redovisas på ett annat sätt än idag. Bl.a. kommer ytterligare kostnadsposter att medräknas. En sådan beräkning är dock för närvarande inte möjlig att genomföra fullt ut. Mot denna bakgrund har domstolen valt att inte modifiera beräkningen av OH-kostnaden detta år eftersom resultatet ändå inte blir korrekt och skulle därtill medföra sämre jämförbarhet med tidigare år. Det anförda innebär att redovisningen av OH-kostnaden inte är helt rättvisande (jfr 2, och 2.2.9). Lokalkostnad per anställd i kr Det kan anmärkas att varken domstolens vice ordförande, vilken formellt inte är anställd av domstolen men som har tillgång till ett tjänsterum, eller domstolens övriga ledamöter, vilka har tillgång till lokalerna har inkluderats i denna beräkning. Vidare gäller att cirka 30 procent av den totala lokalkostnaden är hänförlig till förhandlingssal och partsrum. En relativt stor andel av lokalkostnaderna är sålunda en följd av domstolsfunktionen och påverkas inte av antalet anställda. Förhandlingssal och partsrum står tillgängliga även för övriga domstolar och för kursverksamhet inom bl.a. universitet och högskolor. Kostnaden har beräknats på antalet anställda som uppgår till 8,5. Kostnaden i år är högre än föregående år vilket i huvudsak torde bero på att kostnaden då hade dividerats med nio. 5. Kompetensförsörjning Enligt 3 kap. 3 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheten redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att uppnå verksamhetens mål. I redovisningen ska det ingå en analys och en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål. Domstolens övergripande målsättning, att kvalitetssäkra rekryteringsrutiner, tillse att det föreligger icke-diskriminerande arbetsförhållanden, arbeta för att utveckla och behålla kompetent personal samt verka för en god arbetsmiljö kan i princip sägas ha varit i allt väsentligt uppfyllda under Detsamma gäller målsättningen att bibehålla domstolens kompetens inom ekonomiadministration, kvalitetssäkring och budgetuppföljning samt att stärka kompetensen avseende EU-rätten inom relevanta rättsområden.

20 16 (38) Marknadsdomstolen vill i detta sammanhang dock tillägga följande. För arbetet med beredning och föredragning av mål vid domstolen tjänstgör ett antal sekreterare. Arbetet kräver en mycket hög kompetens. Sekreterarna är jurister och de har i regel en bakgrund som assessor i hovrätt eller kammarrätt., dvs. inom domstolsväsendet. Eftersom tillgången på jurister med sådan utbildning minskat har domstolen inte alltid kunnat rekrytera sådana utan istället rekryterat tingsmeriterade jurister utan den speciella domarutbildningen. När det gäller rörligheten bland personalen kan noteras att en sekreterare, hovrättsassessor, har varit föräldraledig t.o.m. mitten av augusti 2010 och en annan sekreterare, hovrättsassessor, har varit föräldraledig från februari Vidare har en sekreterare som började i mars slutat i början av augusti. Ytterligare en sekreterare slutade den 1 september. I början på oktober anställdes en sekreterare, kammarrättsassessor. Under hösten har en sekreterare varit ledig för volontärarbete i ca åtta veckor. Någon ytterligare rörlighet har inte förekommit bland personalen. För personalförsörjningen är löneutvecklingen inom framförallt rättsväsendet av stor betydelse. Detta gäller särskilt mot bakgrund av den höga kompetens som är erforderlig för domstolens verksamhet. För att klara kompetensförsörjningen måste därför domstolen kunna erbjuda konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Marknadsmässiga löner är därvid av stor betydelse. Marknadsdomstolen verkar för en långsiktig och god personalförsörjning med en för verksamheten ändamålsenlig kompetens samt en god arbetsmiljö. Marknadsdomstolen ska vara en arbetsplats där det råder jämställdhet och mångfald bland personalen. Domstolen strävar efter en jämn könsfördelning och att vid nyanställning väga in vikten av etnisk och kulturell mångfald. Några på kön grundade löneskillnader förekommer inte på myndigheten. Åldersfördelningen mellan de anställda är spridd. Under året har utvecklingssamtal hållits med personalen. Dessa samtal har bl.a. syftat till att ge underlag till eventuella förändringar i arbetsmiljön och klarlägga behovet av ytterligare kompetensutveckling. Den fysiska arbetsmiljön bevakas löpande. Marknadsdomstolen har under året höjt den allmänna kompetensnivån inom domstolen genom olika insatser, t.ex. fortbildning genom deltagande i konferenser inom konkurrensrättens område. Domstolen har också prioriterat friskvård. Marknadsdomstolen har även under 2010 haft ett avtal om företagshälsovård och alla anställda över 40 år har erbjudits möjlighet till hälsoundersökning. Enligt Marknadsdomstolens bedömning har de av domstolen vidtagna åtgärderna på ett verksamt sätt bidragit till att domstolen kunnat fullgöra sina uppgifter.

21 17 (38) Marknadsdomstolens mål för kompetensförsörjningen budgetåren kommer att följa samma linje som hittills, nämligen att vidmakthålla kompetens bland de anställda, behålla kompetent personal, verka för en god arbetsmiljö, tillse att det föreligger icke-diskriminerande arbetsförhållanden samt kvalitetssäkra rekryteringsrutiner. En särskild utmaning är att säkerställa hög kompetens och utbildningsnivå på domstolens sekreterare. Som ytterligare särskild målsättning för de kommande budgetåren gäller att bibehålla domstolens kompetens inom ekonomiadministration, kvalitetssäkring, budgetuppföljning och kunskap om EUrätten inom relevanta rättsområden.

22 18 (38) 6. Marknadsdomstolens domar 2010 Dom Datum 2010: : Parter Lokaldelen i Sverige AB mot D. A. R. ExpoGraf CardKeep International AB mot Contribo AS *Texten motsvarar i allt väsentligt domens rubrik. Avgörandet i korthet* Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga en uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införande i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 MFL. Förbudet har meddelats före detta styrelseledamot då denne ansetts ha haft ett bestämmande inflytande över bolagets verksamhet och tagit aktiv del i bolagets marknadsföring. Ett bolags marknadsföring av korthållare och yoyoar har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat företags korthållare och yoyoar eftersom produkterna saknar särprägel. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Bolaget har även använt påståenden som gett intryck dels av att bolaget tagit över försäljningen av det andra företagets produkter under ett annat namn, dels att bolaget säljer de bästa korthållarna och yoyoarna samt har det största utbudet. Påståendena har ansetts vilseledande och otillbörliga enligt 8 och 10 MFL

23 19 (38) 2010: : : : : : C. International Aktiebolag mot Dahl Medical AB Red Bull GmbH mot SM Group AB Luftfartsverket mot Konkurrensverket KPA Pensionsförsäkring AB (publ.) mot SPP Livförsäkring AB och SPP Liv Fondförsäkring AB Ekfors Kraft AB mot Konkurrensverket Toyota Sweden AB mot Volvo Personbilar Sverige Aktiebolag Ett bolags första hjälpentavla har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags kända och särpräglade första hjälpentavla enligt 14 MFL eftersom det inte befunnits föreligga någon risk för förväxling mellan tavlorna. Inte heller har renommésnyltning ansetts föreligga. Ett bolags marknadsföring av energidryck har ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags energidryck enligt 14 MFL eftersom det förstnämnda bolagets dryckesförpackning ansågs förväxlingsbar med det sistnämnda bolagets kända och särpräglade produkt. Överklagande av ett av Konkurrensverket meddelat interimistiskt åläggande i fråga om tilldelning av taxifiler på Arlanda har inte bifallits. Två bolag som har marknadsfört tjänstepensionsförsäkringar har jämfört sina fonder med ett annat bolags sparform vilket ansetts vilseledande och otillbörligt eftersom jämförelsen dels saknat väsentlig information, dels brustit i aktualitet. Bolagens påstående om att det har varit bråttom och att bolagens tjänstepensionsförsäkringar har givit 400 procent mer i avkastning än ett annat bolags sparform har också ansetts vilseledande och otillbörligt att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om avvisning. Överklagande av ett av Konkurrensverket meddelat interimistiskt åläggande att ansluta ett gatu- och vägbelysningsnät till koncessionshavares elnät har inte bifallits. Ett bolag har i en annonskampanj för en personbil använt påståendet säkrast i världen. Påståendet har såsom obestyrkt ansetts vilseledande och otillbörligt enligt 8 och 10 MFL. Bolaget har därför meddelats förbud att använda påståendet.

24 20 (38) 2010: : Mars Sverige AB mot Lantmännen Doggy AB Konsumentombudsmannen (KO) mot Kuoni Scandinavia AB Ett bolag har vid marknadsföring av djurfoder använt en reklamfilm samt ett flertal påståenden. Filmen har ansetts utgöra en allmän jämförelse mellan å ena sidan importerat hundfoder och å andra sidan i Sverige producerat hundfoder varvid inhemskt producerat foder från såväl miljömässiga som kvalitets- och innehållsmässiga utgångspunkter påstås vara bättre. Bl.a. påståendena Varför ska svenska hundar äta importerad mat? och Varför ska svenska valpar äta importerad mat? har ansetts förmedla ett intryck av att importerad hundmat är sämre än svensk hundmat. Filmen och påståendena har, såsom obestyrkta, ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 MFL. Även påståendet Närproducerat har ansetts vilseledande när produkten endast produceras på en plats i Västra Götaland men säljs över hela landet. Förbud har således meddelats bolaget att använda filmen och påståendena. Ett resebolag har i avtal mot konsumenter avseende paketresor använt avtalsvillkor som dels inneburit att resenären inte haft rätt till annan kompensation än frånträde då flygprogrammet ändrats med mer än åtta timmar, dels inneburit att resenären - vid ovan nämnda ändring - aldrig haft längre tid än fyra dagar, från det att denne fick reda på ändringen, att frånträda resan. Villkoret har befunnits strida mot tvingande bestämmelser i lagen (1992:1672) om paketresor. De berörda avtalsvillkoren har ansetts oskäliga enligt avtalsvillkorslagen. Även fråga om rättegångskostnad.

25 21 (38) 2010: : : Konsumentombudsmannen (KO) mot Skanska Nya Hem AB Svenska Fotografers Förbund mot Svenska 360 visningar Kommanditbolag Procter & Gamble Sverige Aktiebolag mot Reckitt Benckiser (Scandinavia) A/S Ett bolag har vid marknadsföring av bostadsrätter använt sig av s.k. förhandsavtal. Dessa har inte innehållit någon information om förutsättningarna för att säga upp ett sådant avtal eller den närmare omfattningen av ett eventuellt skadeståndsansvar utan endast information om att ett skadeståndsansvar kunde bli aktuellt. Mot bakgrund av de förhållanden som förelegat i målet har den utelämnade informationen inte bedömts som väsentlig enligt 10 tredje stycket MFL. Ej heller har informationen om skadeståndet bedömts som oklart eller otydligt utformad. Talan har därför ogillats. Ett bolag har när det ingått avtal med annan näringsidkare ställt upp avtalsvillkor avseende konkurrensförbud. Avtalsvillkoret har inte ansetts oskäligt enligt lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Även fråga om bolagets medkontrahenter intagit en underlägsen ställning i avtalsförhållandet och om rättegångskostnader. Ett bolag har vid marknadsföring av diskmaskinstabletter, använt påståendena...+% EXTRA, formulerat på olika sätt, och Fler tabletter till samma pris. EXTRA-påståendet har funnits på s.k. overfillförpackningar - vilka innehåller ett större antal doseringstabletter än en reguljär förpackning, basförpackning. Påståendena har befunnits ge intryck av att en konsument vid köp av aktuell overfillförpackning erhåller ett visst antal doseringstabletter extra till samma pris som han eller hon skulle ha fått betala för basantalet. I avsaknad av en basförpackning att jämföra overfillförpackningens pris med har påståendena ansetts vilseledande och otillbörliga i strid med 8 och 10 MFL.

26 22 (38) 2010: : : Konsumentombudsmannen (KO) mot TeliaSonera Aktiebolag (publ) och TeliaSonera Sverige Aktiebolag Svensk Mjölk AB mot Valio Sverige Aktiebolag Lokaldelen i Sverige AB mot Comple Entreprenad AB i konkurs Ett bolag har vid marknadsföring av mobilabonnemang på en webbplats använt begreppet Fastpris och påståenden som givit intryck av en obegränsad användning av abonnemanget till ett visst fastställt pris och att inga ytterligare kostnader kan tillkomma. Då tjänsten varit begränsad i sin omfattning ansågs marknadsföringen vilseledande om det faktiska innehållet och begrepp och påståenden sådana att de sannolikt har kunnat påverka mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Även fråga om utelämnande av information och om ansvarigt bolag för marknadsföringen (jfr MD 2005:11). Ett bolag har marknadsfört en matfettsblandning som smör trots att den inte uppfyllt de lagstadgade krav som ställs för att få kalla en produkt för smör. Marknadsföringen har därmed befunnits vara otillbörlig. Därtill fråga om onödig rättegång. Ett bolag har tillställt ett annat bolags kunder handlingar betecknade orderbekräftelser och fakturor avseende annonsering i viss företagskatalog. Handlingarna har varit utformade på sådant sätt att det ansetts föreligga uppenbar risk för att kunderna får uppfattningen att bolagen har anknytning till varandra och att handlingarna avser införandet i en företagskatalog som marknadsförs av det sist nämnda bolaget. Förfarandet har ansetts vara vilseledande i fråga om båda bolagens verksamhet och kännetecken och därmed bedömts vara otillbörligt i strid mot 8 och 10 MFL. Även fråga om rättegångskostnader.

27 23 (38) 2010: : Eniro Sverige Online AB mot Penciltriss Media AB Manpower Aktiebolag mot Proffice Aktiebolag Ett bolag har bedrivit telefonförsäljning avseende införande av företags uppgifter i ett sökregister/företagskatalog och därvid uppgett sig representera ett annat bolag och dess sökregister. Det har ansetts föreligga uppenbar risk för att mottagarna av samtalen får uppfattningen att marknadsföringen avser införande i det sökregister/företagskatalog som marknadsförs av det sistnämnda bolaget. Förfarandet har ansetts innebära ett vilseledande om det kommersiella ursprunget och bedömts vara otillbörligt i strid med 8 och 10 MFL. Därtill har marknadsföringen ansetts vara otillbörlig i strid med 8 och 9 MFL, varför åläggandet har meddelats bolaget att ange vem som svarar för marknadsföringen. Ett bolag har vid marknadsföring av bemanningstjänster använt påståendena Vi har Nordens bästa avbytarbänk, Vi har marknadens bästa garantier och Vi har den bästa servicen. Eftersom bolaget inte styrkt sina påståenden har förbud meddelats bolaget att använda dem.

28 24 (38) 2010: : Glasögonfabriken i Göteborg AB mot Optik Smart Eyes AB Specsaver Sweden AB mot Synoptik Sweden Aktiebolag Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon genom tidningsannons använt sig av påståendet Glasögon till fast pris inklusive allt. Påståendet har ansetts ge genomsnittskonsumenten intrycket att det vid köp av glasögon enligt de i annonsen angivna fasta priserna ingår vad som normalt kan förväntas ingå vid ett basköp av glasögon, vilket ur konsumentens synvinkel har ansetts innebära ett par glasögon i ett kundanpassat grundutförande fullt färdiga att användas. Då erbjudandet bedömts tämligen nära överensstämma med konsumentens förväntan samt då erbjudandets innehåll har angetts i annonsen, har marknadsföringen inte ansetts vilseledande. Vidare har det förhållandet att det i annonsen inte har angetts att kostnad kan tillkomma för vissa tilläggsprodukter och specialutföranden inte ansetts utgöra något vilseledande utelämnande. Ett bolag har vid marknadsföring av glasögon använt formuleringarna 2 för 1 och 0 kr samt påståendena Du avgör själv vilken typ av glasögon du vill komplettera med, ett par identiska i reserv och Vad väljer du?. Förbud har meddelats bolaget att dels använda påståendet ett par identiska i reserv, om detta inte kan erhållas inom ramen för erbjudandet, dels underlåta att ange att erbjudandet endast gäller för glasögon som kan erhållas enligt ett och samma recept. Bolaget har också ålagts att ange vissa begränsningar som rör pris och sortiment av glas och bågar. Ett yrkande om förbud mot att använda formuleringen 0 kr har ogillats på närmare angivna skäl.

29 25 (38) 2010: : Golden State Vintners mot V&S Vin & Sprit Aktiebolag et. v.v. samt Golden State Vintners mot Systembolaget Aktiebolag GATE Rehab Development AB mot Parir Aktiebolag Marknadsföring av vin i viss förpackning har varken ansetts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper eller renommésnyltning eftersom det inte visats att förpackningen tillkom käranden. Ej heller angivandet av vissa artikelnummer avseende vinet har ansetts utgöra vilseledande marknadsföring eller renommésnyltning då det inte visats att artikelnumren var kända och förknippades med käranden i huvudkäromålet. Även ett i genstämning yrkat förbud för käranden i huvudkäromålet att marknadsföra en vinförpackning som påståtts utgöra vilseledande efterbildning, vilseledande om kommersiellt ursprung och renommésnyltning har ogillats eftersom förväxlingsrisk inte förelegat och förpackningen inte bedömts ha en tillräckligt stark anknytning eller association till genkärandens förpackning. Även fråga om MFL:s tillämplighet på varningsbrev och pressreleaser och om fördelning av rättegångskostnader. Ett bolags marknadsföring av madrasser avsedda för trycksårsprevention har inte ansetts utgöra vilseledande efterbildning av ett annat bolags madrasser eller vilseledande om kommersiellt ursprung eftersom produkten saknade särprägel. Inte heller renommésnyltning har ansetts föreligga eftersom produkten inte har befunnits vara känd på sådant sätt att den är bärare av ett renommé.