efterlysning Ekologiska producenter sökes

Transkript

1 ng i n s y l efter Ekologiska producenter sökes

2 Till Sveriges lantbrukare, frukt- och grönsaksproducenter! Marknaden för ekologiska produkter är i obalans. Cirka hälften av de ekologiska livsmedlen som konsumeras i Sverige är importerade och importen ökar. Det finns produkter som det råder ständigt underskott av. Den ekologiska konsumtionen förväntas öka till det dubbla inom åtta år. Det borde innebära en dubblering av nuvarande svensk ekoproduktion. Det finns många fördomar som motverkar en omläggning till ekologiskt. Syftet med denna skrift är att öka kunskapen om ekomarknaden och ge incitament till att lägga om så att svensk produktion når regeringens mål: 20 procent ekologiskt odlad jordbruksmark. Denna skrift är en del i ett projekt som genomförs av EkoMatCentrum med stöd av Jordbruksverket: Ökad svensk ekoproduktion genom marknadsinformation och kompetensutveckling. EkoMatCentrum Informationscentrum för Ekologiska Produkter, ideell förening. Syftet med EkoMatCentrums verksamhet är att öka intresset för och efterfrågan av klimatsmarta och ekologiska livsmedel i livsmedelskedjans alla led. Kontakter LRF, , Ekologiska Lantbrukarna, , KRAV, , Miljöstyrningsrådet, , Jordbruksverket, , HS Certifiering AB, , SMAK AB, , , ,0 Kiwa Sverige AB, , Valiguard AB, , , ControlCert Scandinavia AB, , Debio, (+47) ,

3 Vi behöver mer ekologiskt från Sverige! Intresset för ekologiska livsmedel är större än någonsin. Störst är efterfrågan från landets kommuner och landsting, som strävar efter att nå det nationella målet 25 procent ekologiskt till År 2011 hade de nått nästan 18 procent ekologiska inköp. Totalt köptes ekologiska livsmedel för 1,35 miljarder i offentlig sektor och 0,75 miljarder i privata hotell- och restaurangsektorn under Sammanlagt blir det 2,1 miljarder kronor, lika mycket som ICA eller Coop sålde ekologiskt för under (Ekoweb 2012) Den allt mer ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel driver på importen. Det finns frukt och grönsaker att köpa som till största delen är importerade. Det finns kaffe och te och det finns miljömärkt fisk, även denna till största delen import. Dessa varugrupper prioriteras helt enkelt för att de finns i butiken elller hos grossisten. Traditionella svenska baslivsmedel som potatis, chark och kyckling produceras och säljs i alltför liten omfattning ekologiskt. Man får tjata på leverantörerna så att de plockar fram det ekologiska Tomas Karlsson, inköpschef MartinServera

4 Grossister, kommuner och landsting efterlyser mer svenska ekologiska produkter. Det behövs ett bredare utbud av storskaligt producerade ekologiska livsmedel för att kunna sträva vidare mot högt uppsatta ekomål. efterlysning Den svenska ekomarknaden efterlyser följande ekologiska produkter Bröd hårt och mjukt Mjöl av olika slag Mysli, gryner och grynblandningar Kyckling och annan fågel Griskött Charkprodukter Hårdost och dessertost Odlad miljömärkt fisk Svensk frukt: äpplen, päron och plommon Svenska bär: jordgubbar och hallon Växthusodlade grönsaker: tomat, gurka och sallat Potatis Vilka produkter ser ni en ökande andel import av? Bananer, Tomater, Avokado, Äpple, Klementiner, Citroner, Morötter, Kiwi, Gurka, Päron Everfresh Importen kan komma att öka om det inte kommer fram mer kött och fågel på marknaden. Det kan bli så att man satsar på EUekologiskt från Europa. Tomas Karlsson, inköpschef MartinServera

5 Bra framtid för svenska ekologiska äpplen Svensk fruktodling har 50 procent av marknaden under höst och vinter en säsong som kan förlängas betydligt när det finns tillräcklig produktion. Lars-Olof Börjesson, vd för Äppelriket, är mycket positiv när han pratar om svensk fruktodling. Ekologisk frukt har definitivt en roll i utvecklingen. Äppelriket är en organisation för fruktodlare i södra Sverige. Äppelrikets drygt 90 odlare producerar miljoner ton frukt, främst äpple. 7 odlare producerar 150 ton ekologiska äpplen och mer är på gång. Äppelriket har en egen odlingsrådgivare som kan både konventionell och ekologisk fruktproduktion. Målsättningen är att det inom fem år ska finnas minst 10 ekologiska odlare. Lars-Olof tror att de ekologiska odlingarna skall vara relativt små, då det krävs väldigt mycket närvaro i en ekologisk odling, man måste ha kunskap om utvecklingen i varje träd hela tiden och det hinner man inte i en stor odling på 20 hektar. Lars-Olof betonar att det finns ett utrymme på marknaden för svensk ekologisk frukt. - svensk frukt har ett mycket gott renommé och ekofrukt skulle fylla ett tomrum. n

6 Ica Torgkassen i Uppsala Torgkassen har en utpräglad miljöprofil sedan flera decennier. Torgkassen är den enda butiken i landet som är märkt med både Svanen, KRAV, Bra Miljöval och MSC. Det innebär bland annat ett stort sortiment ekologiska varor. - Är det något som är slut hos leverantören så är det KRAVprodukter, säger Örjan som är ansvarig för Frukt & Grönt på ICA Torgkassen i Uppsala. - Ekologisk gurka har vi både svenskt och import för att täcka efterfrågan och tomater finns nästan inte svenska, och absolut inte körsbärs- eller cocktailtomater. Det är import alltsammans, fortsätter Örjan. Till köttavdelningen handlar Siv Lejdefors, som är ansvarig för avdelningen, svenskt och det mesta lokalt. Mycket är KRAV-kött från Upplandsbonden som också levererar charkprodukter. Siv tycker inte att det är svårt att få tag i ekologiskt nöt- och lammkött. Det köper hon från Svenskt Butikskött, som profilerar sig med ekologiskt kött. Däremot är det brist på gris. - Varför finns det inte fler ekologiska grisuppfödare? - Fågel, säger butikschefen Petra Flygare spontant på frågan vilka varugrupper som det är brist på av ekologiska produkter. När hon funderar vidare så kommer hon på att det är brist inom flera varugrupper. - Bröd, framför allt mjukt bröd. Det är ju konstigt eftersom det finns svensk spannmålsodling. Och pasta, de sorter som finns är ju importerade. Det är inte något stort utbud av svenska ekologiska dessertostar. Vi har provat några småskaliga leverantörer och vi köper gärna om kvalitet och livsmedelssäkerhet är bra, fortsätter Petra. n

7 Trosa kommun - Det är ingen tvekan om att det finns möjlighet för lokala producenter att vara med och fajtas om avtalen inom offentlig marknad. Det är en marknad i förändring, säger Kerstin Tibbling, chef för kostverksamheten i Trosa kommun. Kerstin Tibbling och Helén Rundqvist får utmärkelse för Trosa kommuns framgångsrika arbete med ekologisk mat. Prisutdelare är landsbygdsminister Eskil Erlandsson. I Trosa har man tillsammans med Nyköping, Oxelösund och Gnesta sedan flera år medvetet arbetat för att få in lokala ekologiska producenter som leverantörer till kommunens kostverksamheter. Trosa har aktivt bjudit in de lokala producenterna till att lämna anbud. Man har också anpassat kraven så att mindre leverantörer ska ha möjlighet att svara på anbudsförfrågan. Men det är brist på producenter. Det finns till exempel ingen som producerar ägg. Bröd är också en bristvara. - Att få in mer ekologiskt som är närodlat är en lång process, menar Kerstin. -E tt framgångsrikt sätt skulle kunna vara att kommunen och producenterna arbetar tätt tillsammans med regelbunden kontakt. Då kan man jobba fram rätt förutsättningar så att det lokalt ekologiska får en chans att vinna anbuden. Kerstin har sett att producenterna skulle behöva mer stöd, kanske från LRF. De borde ha intresse av att utveckla den offentliga marknaden. n

8 Årets Omläggare Årets Omläggare Anders Davidsson har lagt om sina 120 hektar stora växtodling på Östgötaslätten till KRAV. Jag är övertygad om att ekonomin är god i KRAVodlingen, säger Anders. Men det finns fler skäl till att Anders lägger om till KRAV: - Ju äldre man blir, dessto jobbigare blir det att köra ut med sprutan. Jag är nervös att det ska bli fel. Och jag gillar utmaningen i eko-odlingen. Det är ett nytt sätt att tänka på, säger han. Anders har redan de maskiner som krävdes för omläggningen, antingen egna eller i samarbete med andra. Gödsel har han tillgång till från grannen som har KRAV-höns. Det som förändrats mest är valet av grödor att odla. Nu blir det mer åkerbönor, ärtor och klöverfrö. Vilken är den största utmaningen med att bli KRAV-odlare? - Det är att kunna hantera ogräsen och få fram bra grödor som konkurrerar med dem, svarar Anders. Särskilt lyfter han fram flerårig vall som guld värd för att få bukt med ogräsen. - Anders tycker att KRAV-odlingen är ett bra sätt att tillvarata marken vår viktiga resurs. Och jag väljer själv gärna ekologiska produkter när jag handlar, säger han. KRAVs Marknadsrapport 2012

9 Frågor och påstående om svenskt ekologiskt lantbruk Fler frågeställningar och fylligare svar finns i EkoMatCentrums skrift Fakta, frågor och myter om ekologiskt jordbruk som kan beställas eller hämtas från Dålig lönsamhet i ekologisk odling. Den lägre avkastningen kompenseras av högre pris på ekologiska grödor, mindre insatsvaror. Miljöersättningarna är också betydligt högre. Konsumenten vill hellre ha närodlat än ekologiskt. Det ekologiska jordbruket importerar varken bekämpnings medel eller handelsgödsel och blir därför mer nära än många konventionella jordbruk. Det går inte att försörja världens befolkning med ekologiska metoder Halva jordens befolkning försörjs av småbönder som odlar utan bekämpningsmedel och handelsgödsel. Deras skördar kan dubbleras med att utveckla enkla ekologiska metoder. Ekologiskt jordbruk ger större skördar i u-länder, högre grundvattennivåer, bördigare jordar, minskad sårbarhet vid torka. Ekologisk produktion är inte miljövänligare Det ekologiska har miljöfördelar: man använder inte kemiska bekämpningsmedel, har större biologisk mångfald, högre mullhalt och mindre kväveläckage. Så farligt är det väl inte med bekämpningsmedel. Bekämpningsmedelsrester hittas i 60 procent av de prov på frukt och grönsaker som Livsmedelsverket tar, cirka 6 procent ligger över gränsvärdet. Nästan 40 procent av alla prover innehåller rester av flera bekämpningsmedel. Cocktaileffekten när två eller flera kemiska ämnen blandas bekymrar de flesta forskare.

10 Äggta pannkakor ger fördel på marknaden Att en pannkaksfabrik behöver mycket ägg, det förstår alla. På Laggen i Ludvika är det KRAV-ägg som gäller. Företaget ökar sin produktion av ekologiska pannkakor för att hävda sig i den hårda konkurrensen. Gun-Britt Malmkvist är vd för Laggen i Ludvika, sedan många år leverantör av både konventionella och KRAVmärkta pannkakor, samt färdigmat i portionslådor. De KRAV-märkta pannkakorna har blivit något av företagets signum. Produktionen av konventionella pannkakor har dragits ned på grund av hårdnande import. - Men det vi tappade på konventionellt ökade vi på KRAV istället. Och det tycker vi är trevligt, säger Gun-Britt. - Vi vill växa ännu mer på KRAV-sidan. De ekologiska pannkakorna levereras till både dagligvaruhandel och storkök över hela landet, men Laggen jobbar också helt lokalt. Det närmsta året kommer Laggen att utveckla sitt sortiment och tillverkningen av färdiga rätter. - nu letar vi efter en leverantör av potatis så att vi kan göra ekologisk raggmunk. KRAVs Marknadsrapport 2012 Nu letar vi efter en leverantör av potatis så att vi kan göra ekologisk raggmunk.

11 så lite tomater på marknaden då måste det finnas en marknad för ekotomater. Marcus och Emma Söderlind driver Söderlinds Ekologiska Grönsaker i Habo. Det är ett trädgårdsföretag med 1500 m 2 växthusodling och cirka 1 ha frilandsodling. Växthuset värms med biogas från grannens kogödsel. Där odlar de främst tomat och gurka allt ekologiskt. Marcus är förtjust i udda grönsaker så på friland odlar han morötter i olika färger, orange, gult och rött. Vinröd blomkål eller aptitligt ljust grön, tillsammans med vanlig vit blomkål. Mångfalden av grönsaker är ett eldorado för de lokala gourmetrestaurangerna med ekologiska matambitioner. För Marcus var det självklart att välja ekologisk inriktning. Ekologiskt ger bättre priser och det är lättare att profilera lokalt med ekologiskt. Två inriktningar ger optimal lönsamhet: ekologiskt på närmarknad samt att skicka iväg de stora partierna. Marknaden finns och efterfrågan finns men den stora knäckfrågan är att hitta de rätta säljkanalerna. - det gäller att alliera sig med en grossist, säger Marcus som har valt Samodlarna. Försök hitta de lokala grossisterna, då hittar de lokala restaurangerna dina unika produkter och produkterna kommer ut i butik utan att du åker runt och levererar. - det gäller att värdera sin egen tid och använda den till det du är bäst på, att odla, tipsar Marcus. n

12 ALLT ekologiskt till år 2020 Malmö stad handlar livsmedel för 180 miljoner kr årligen varav 40 procent läggs på ekologiska livsmedel. Staden har två djärva mål: år 2020 ska all mat som serveras i kommunens regi vara ekologisk och staden ska minska sina växthusgaser med 40 procent. Vi restar väldigt ofta det ekologiska miljöförvaltningen i Malmö. Malmös ambitioner är höga och det är inte alltid leverantörerna kan leverera det ekologiska. Vissa produkter saknas helt, t.ex färskt mjukt bröd. Det finns fryst men inte färskt. Frukt och grönt är det begränsad tillgång på och den ekologiska potatisen är ett sorgebarn. I Malmö har de fått sänka andelen serverad potatis eftersom det inte finns tillräckligt med ekologisk potatis av bra kvalitet. - Vi restar väldigt ofta det ekologiska, säger Gunilla Andersson, projektledare på För att nå allt ekologiskt och minskad klimatpåverkan till 2020, krävs ett mycket större och bredare utbud av ekologiskt framöver. - För att Malmö ska kunna häva sig upp från 40 procent till allt ekologiskt krävs bland annat mer ekologisk kyckling, särskilt förädlade kycklingbitar säger Gunilla och fortsätter: - Det behövs fler varianter av fågelkött, till exempel kalkon. Svensk hårdost som komplement till den holländska Goudan. Det behövs också ett större utbud av färdigrätter, gärna vegetariska. n

13 Ekologiskt efterfrågas av offentlig sektor Att servera ekologiska livsmedel i offentlig sektor har varit en växande trend från 1990-talet. Nu närmar sig andelen ekologiskt 20 procent mycket av det är import. Samtidigt är opinionen för svenska livsmedel stark. Kvaliteten på mat i skola och på äldreboenden debatteras flitigt i media. Det finns all anledning att se den offentliga sektorn som en stark köpare av ekologiska produkter. Alltfler kommuner har en kostpolicy som innefattar ekologiskt och närproducerat. En kostpolicy är en förutsättning för att kommunen ska ställa krav som gör det möjligt för mindre leverantörer att sälja till offentlig sektor. Ta kontakt med den kommun som du är intresserad av att leverera till! Eftersom många kommuner prövar olika vägar för att upphandla smartare så finns det möjligheter att påverka din kommun. Ett vanligt sätt är att möjliggöra anbud på en mindre del av förfrågningsunderlaget. Beskriv för kommunen hur du skulle kunna leverera! Man kan också försöka bli ekologisk leverantör via en grossist, gärna lokal. Om kommunen frågar efter ekologiskt och närproducerat så måste ju grossisterna få tag på produkterna. - tänk långsiktigt, säger Axel. Även om du inte lyckas bli leverantör vid första försöket så har du förmodligen lärt dig mycket, fått bra kontakter för en dialog. Vi är bara i början av utvecklingen. n Axel Hansson är expert på offentlig upphandling på LRF LRF har gett ut handledningen Ställ krav och Den offentliga måltiden Broschyrerna kan laddas ner från hemsidan eller beställas från: info@distributionsservice.se

14 Det gäller att vara innovativ och att marknadsföra det positiva Magnihill är en modern produktionsanläggning för förädlade råvaror från växtriket. Magnihill drivs och ägs av familjen Pehrsson-Almgren. Wiveca P. Almgren, vd för bolaget, levererar sina produkter både i Sverige och utomlands, till industri, storhushåll och butik. 31 procent av produktionsvolymen är ekologisk. Wivecas och Magnihills strategi är att satsa på svenska produkter. För att få ekonomi med dyrare kvalitetsprodukter investerar de i egen energiförsörjning. Wiveca brinner för livsmedel med bra egenskaper. För henne innebär det smakrikedom, kvalitet, hållbar produktion och marknadsmässiga löner. - närproducerat och ekologiskt är den enda framgångsvägen. Därför är svensk produktion så enormt viktig och speciellt ekologisk. Alltfler konsumenter, även storhushåll inser vikten av mat av hög kvalitet. - kina kommer att behöva sin egen mat och transporterna kommer ett bli dyrare i framtiden, menar Wiveca. För att ta kunna och våga ta steget från konventionell produktion till en framgångsrik ekologisk odling behöver man se långsiktigt och ha uthållighet. - alla kan inte göra samma sak. Bara för att det är brist på vitkål ett år så kan inte alla odla vitkål nästa år, då blir ju priset lågt, säger Wiveca med en liten suck. Man ska gå sin egen väg och satsa på en produktion som är långsiktig och unik. Och man måste sälja, inte bara producera. Ett råd är att sprida riskerna genom att sälja till flera marknader. n

15

16 Informationscentrum för Ekologiska Produkter, ideell förening. Syftet med EkoMatCentrums verksamhet är att öka intresset och efterfrågan på klimatsmarta och ekologiska livsmedel i livsmedelskedjans alla led. Tel , info@ekomatcentrum.se,