Gestaltningsprogram tillhörande detaljplan för Åkers-Järsta 10:4 och del av Södra skogen 4:3 m.fl. Södra Årby Strängnäs kommun

Transkript

1 Gestaltningsprogram tillhörande detaljplan för Åkers-Järsta 10:4 och del av Södra skogen 4:3 m.fl. Södra Årby Strängnäs kommun samrådshandling

2 Innehållsförteckning Inledning Allmänna riktlinjer Gator, gång- och cykelstråk Byggnader Utemiljö Hållbar stadsbyggnad Uppdraget Projektgrupp Orienteringskarta Illustrationsplan Illustrationsplan del 1 Illustrationsplan del 2 Plan över gatuhiearki Gatusektioner Bil- och cykelparkering Plan över karaktärsområden Byggnader Grönstrukturplan Utemiljö - Visuella kopplingar till kulturmiljö och åkerholmar Social hållbarhet Ekologi och miljö Trafik Planområdet Principsektion Parkeringsberäkningar Karaktär på torg Vatten och avlopp Detaljutsnitt Grönytefaktor Tillgänglighet/trygghet Utemiljö Karaktär på stadsdelspark och dagvattenparker Karaktär på idrottsplats Karaktär på grön förgårdsmark och bostadsgård Avfall Energi Byggnader Zonering i utemiljön Delfaktorer för grönytefaktor Karaktär på grön allmänning på kvartersmark Bulleråtgärder

3 1 Inledning 3 Uppdraget Projektgrupp Detaljplanen syftar till att möjliggöra för en ny stadsdel i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, gruppboende, icke miljöstörande verksamheter samt kontor, skola och service. Bostäderna utgörs i huvudsak av småskalig bebyggelse med en stor andel markbostäder i trädgårdsstadens form. Kring torget i Småstaden är bebyggelsen högre. Gestaltningsprogram Det här programmet innehåller riktlinjer för att säkerställa en hög kvalité i den yttre miljön och för byggnader utöver det som anges i detaljplanen. Dokumentet ska på kort och lång sikt säkra en hög kvalitet i stadsdelen vad det gäller: 1. arkitektonisk utformning av byggnader och utemiljö 2. materialval, färg, form och gestaltning 3. tillgänglighet och trygghet 4. socialt liv mellan husen 5. hållbart samhällsbyggande Målet är att skapa en attraktiv och hållbar stadsdel med cirka 1300 bostäder och lokaler. Medverkande tjänstemän Mikael Rojek, samhällsbyggnadsstrateg Gunilla Östling, planchef Ingalill Strengbom, planhandläggare Fredrik Granlund, exploateringschef Daniel Edvardsson, exploateringsingenjör Johan Karlkvist, trafik Cecilia Huss, trafik Johan Barenfeld, SEVAB Crafton Caruth, SEVAB Fredrik Tinglöw, SEVAB Exploatör Marcus Vallin, Fastighets LE Lundbergs AB Joakim Mellqvist, Medverkande konsulter Björn Odéen, Tema Annika Persson, Anna Pettersson, Emily Lidman, Tema Martin Öhlund, Bygganalys Lisa Granå, Structor Akustik AB Hrund Skarphedinsdottir, Tyréns trafik Stig Larsson, ÄC-konsult geoteknik Sven-Olof Walleräng, Per-Ola Nilsson, Ramböll VA Orienteringskarta Strängnäs Södra Årby E20 Södra Årby Gripsholms Golf klubb Mariefred Mälaren NORR Mariefred Gripsholms slott E20 Läggesta station Mälaren NORR Planområdets läge vid Mariefred

4 2 Allmänna riktlinjer - Illustrationsplan 4 Planområdesgräns X Sektionshänvisning X B Detaljutsnitt 1, 2, 3 Befintlig bebyggelse 1 3 A 2 A NORR B Illustrationsplan, ej skalenlig

5 5 Illustrationsplan del 1, ej skalenlig NORR

6 6 NORR Illustrationsplan del 2, ej skalenlig

7 2 Allmänna riktlinjer - Principsektioner 7 Småstaden Torg Småstaden Dagvattenpark Trädgårdsstad 1 Sektion A-A, 1:2000 (A3) Trädgårdsstad 2 Trädgårdsstad 2 Radbyn Åkerholme Tun Skog Sektion A-A, 1:2000 (A3) Skog Skogsby 3 Gruppboende Förskola Trädgårdsstad 1 Fornlämningsområde Sektion B-B, 1:2000 (A3) Lilla Mariefred Sektion B-B, 1:2000 (A3)

8 2 Allmänna riktlinjer - Detaljutsnitt 1, Lilla Mariefred & Villastaden NORR Detaljutsnitt av Lilla Mariefred och Villastaden, skala 1:400 (A3) Förklaringar 1. Privat trädgård 2. Gröngjord förgårdsmark 3. Miljöhus 4. Platsbildning 5. Allmän lekplats 6. Bollspel 7. Allmän dagvattenpark 8. Dagvattendamm 9. Natur 10. Åkerholme 11. Gång- och cykelväg 12. Lokalgata 13. Kvartersgata 14. Häck 15. Plank 16. Dike 8

9 2 Allmänna riktlinjer - Detaljutsnitt 2, Trädgårdsstad 2 9 Förklaringar 1. Privat trädgård 2. Gröngjord förgårdsmark 3. Platsbildning 4. Gemensam allmänning 5. Vårdträd 6. Bollspel 7. Allmän dagvattenpark 8. Dagvattendamm 9. Dagvattendike 10. Sittgradäng/brygga 11. Natur 12. Stig mot naturmark 13. Huvudgata 14. Kvartersgata 15. Pumpstation 16. Häck 17. Gatuträd 18. Kantstensparkering 19. Angöring till ev. förskola 20. Lokalgata NORR Detaljutsnitt av Trädgårdsstad 2, skala 1:400 (A3)

10 2 Allmänna riktlinjer - Detaljutsnitt 3, Bostadsgård i Småstaden Förklaringar 1. Innergård 2. Gröngjord förgårdsmark 3. Privat uteplats 4. Lekplats 5. Platsbildning 6. Plats för entrébänk och cykelparkering 7. Odling 8. Kvartersgata 9. Kantstensparkering 10. Kvartersparkering 11. Häck 12. Gatuträd 13. Entréträd 14. Huvudentré mot gata 15. Gårdsentré mot innergård V IV IV IV NORR Detaljutsnitt av Bostadsgård i Småstaden, skala 1:400 (A3) 10

11 2 Allmänna riktlinjer 11 Grönytefaktor En grön stadsdel Grönytefaktorn är en del i ambitionen om en grön stadsdel i Södra Årby. Grönytefaktor är ett relationstal för att mäta fördelningen mellan växtlighet/dagvattenhantering i förhållande till bebyggd kvadratmeteryta. Beräkningar Grönytefaktorn räknas fram som ett genomsnittligt värde för hela markytan. Det vill säga de olika delytorna inom en fastighet får ett värde mellan 0,0-1,0 beroende på vilka förutsättningar ytorna erbjuder växtligheten och den lokala dagvattenhanteringen. Bygglov Grönytefaktorn redovisas i bygglovshandlingarna och granskas av bygglovsavdelning. Grönytefaktorn styrs av bestämmelser på plankartan. Sammanfattningsvis kan grönytefaktorn bidra till att: säkra och förbättra mikroklimatet och luftkvalitén förbättra boendemiljön skapa och förbättra miljöer för djur och vegetation säkra och utveckla dagvattenhanteringen och jordens funktion Delfaktorer se nästa sida. Tillgänglighet och trygghet Byggnader Alla huvudentréer ska placeras mot gata, gårdsentré placeras mot gård resp. park eller natur. Entréer på byggnader förstärks med ett väl avbländat och nedåtriktat ljus som ger en tydlig orienterbarhet och en ljuskälla som förstärker gatumiljön. Entrédörrar till trapphus, bostäder och källare utformas robust för att försvåra inbrott och skadegörelse. Porttelefoner bör undvikas och ersättas med lösning anpassad till hörselskadade. Affärer och lokaler bör ha en enhetlig fasadbelysning. Samtliga entréer ska utformas med hänsyn till funktionshindrade, äldre och barnfamiljer. Samtliga entréer ska utformas med hänsyn till synskadade bland annat med avseende på omfattning av glaspartier, bländrisk, belysning, färgmarkering och skyltning. Entréer till flerbostadshus ska anslutas till trottoar, förgårdsmark och gård utan nivåskillnad i form av trappa, ramp eller kantsten. Nivåskillnad tas upp inne i byggnadens entré med hiss/ ramp och trappa. Entréepartier/entrédörrar ska vara genomsiktliga och belysta. Vid torget ska entréplan för lokaler vara ljusa och öppna med skyltfönster och belysning. Entréer, tvättstugor, förråd och garage ska utformas på ett sätt som ökar tryggheten för de boende. Utemiljö Belysning ska vara icke bländande. Det ska finnas bra överblickbarhet på bostadsgårdar och stråk. Planteringar ska vara låga (max 1.1 meter höga). Träd med lövkronor med underkant lövkrona ska vara minst 2 meter ovan mark. Det vill säga ett uppstammat träd och inte ett buskträd. Markens lutning ska följa BBR och kommunens riktlinjer. Zonering i utemiljön Utemiljön i Södra Årby delas in i zoner med tydligt utformade gränser. Detta för att skapa identitet, karaktär, plats för möten och sist men inte minst för de boendes trygghet och för god tillgänglighet. Allmän zon Med den allmänna zonen menas platser, gator, parker, gång- och cykelvägar och parkeringar. Gatorna anläggs med tydliga gaturum. Större gator har gatuträd och alla gator har kantsten. I parker och stråk skapas fri sikt och utblickar. Gångstråk beläggs med plattor eller grus. Planen innehåller mötesplatser där innehållet i dessa är tänkt att varieras avseende möblering, funktion och utseende. Mötesplatserna kan innehålla planteringar, träd, sittplatser, boulebana etc. Halvprivat zon Med den halvprivata zonen menas entréer, förgårdsmark, gårdar, trapphus och tvättstugor. Flerbostadshus, villor och radhus möter gata med gröngjord förgårdsmark. Entréer utformas med entrébelysning, mindre träd, cykelställ och en entrébänk. Gröna innergårdar avgränsas med häckar vid flerbostadshusen. Där parkering är placerad på innergård avgränsas även den med häckar. Trapphus och tvättstugor utformas med generösa ytor, fönster för dagsljusinsläpp och i centrala lägen inom området. Privat zon Med den privata zonen menas den egna lägenheten och uteplatsen. Uteplatsen markeras med plattor på marken, blommor, häckar, murar eller skärmar. Tillgängligt för alla Tryggt dygnet runt Allmän zon med torg Halvprivat zon med grön förgårdsmark Halvprivat zon med grön förgårdsmark Privat uteplats

12 2 Allmänna riktlinjer Delfaktorer för grönytefaktor Nedanstående finns ett förslag om hur delfaktorerna kan se ut och hur mycket poäng de kan generera. Förslagslistan kan ses som inspiration. Delfaktorerna kan och ska även kunna förändras, utökas eller anpassas till målbilden och de förutsättningar som finns i planeringsområdet. Följande beräkningar är hämtade från Strängnäs kommun. 1,0 0,9 0,7 0,6 Delfaktorer för växtbädden Grönska på marken med fullgoda förutsättningar för växtbäddens dränering, rotpenetrerbarhet etc. Växtbädden ska ge förutsättningar för en naturlig infiltration och perkolation till grundvattnet. Växtbädd på bjälklag ( 800 mm djup), d.v.s. på taket till garage och parkeringshus, takterrasser, balkonger etc. Till växtbäddsdjupet räknas endast det som är möjligt för växternas rötter att tränga in i och som är biologiskt aktivt. Överbyggnader under rotspärr av t.ex. gummiduk får således inte räknas in i växtbäddstjockleken. Ej heller isoleringsmaterial typ frigolit som inte är möjligt för rötterna att växa in i. Däremot dräneringsskikt av t.ex. lecakulor eller grus kan ingå i växtbädden om det inte avgränsas av rotspärr. Växtbädd på bjälklag mellan 200 och 800 mm djup. Här gäller samma förutsättningar som ovan dock ges mindre poäng för tunnare växtbädd. Gröna tak/växtbädd på bjälklag upp till 200 mm djup med tunna växtbäddar där torktålig växtlighet som används som ytskikt istället för, eller som komplement till, andra ytskikt. Taken räknas med verkligt antal kvadratmeter takgrönska och inte med yta enligt takens projektion på marken. När samma typ av växtlighet (sedummattor) används på marken räknas den som vilken annan växtlighet som helst och delfaktorn beräknas enligt förutsättningarna för växtbädden. Delfaktorer för grönska Grönska på väggar. Kläng- och klätterväxter med eller utan stöd av spaljéer, linor etc. Ytan räknas för den del av väggen upp till högst 10 meters höjd, som inom loppet av 5 år kan förväntas bli övervuxen. Det innebär att artvalet påverkar vilken yta som kan tillgodoräknas. En klängande växt som kräver stöd kan bara täcka den yta där det finns stöd monterat. En självklättrande växt beräknas täcka alla ytor inom den bredd som de planterade plantorna kan förväntas täcka (detta är artberoende), exklusive fönsterytor. (Ska redovisas med skiss av fasaden och förväntad täckning efter 5 år). 0,7 1,0 1 m, 15 m och 20 m Träd ger poäng om de planteras såväl på mark som på bjälklag. För bjälklag gäller dock den begränsningen att växtbäddens tjocklek och uppbyggnad ska ha förutsättningar för att långsiktig bära träden och ger dem en god utveckling. Träd med stamomfång cm beräknas ha en ekoeffektiv yta av 10m2 per träd. Träd med stamomfång cm beräknas med 15m2 och träd med stamomfång större än 30 cm beräknas med 20m2. Måttet gäller vid tidpunkten där trädet planteras. 2 m Solitärbuskar ger poäng såväl på mark som på bjälklag. Även här gäller att växtbäddens tjocklek och uppbyggnad ska ha förutsättningar för att långsiktigt bära buskagen och ger den en god utveckling. Vid plantering måste solitärbusken vara högre än 2 meter. Måttet gäller vid tidpunkten där busken planteras. Faktorn beräknas med 2 m2 per buske. 1 m Häckar som inom loppet av 3 år efter planteringen kan förväntas ha en höjd av minst 1 meter och en djup av minst ½ meter ska redovisas med skiss av förväntad tillväxt efter 3 år. Planteringen ska ha en minsta längd av 2 meter för att kunna betraktas som häck. Faktorn beräknas med 1m2 per löpande meter häck. 0,2 0,2 0,0 0,2 0,4 Delfaktorer för lokal dagvattenhantering Vattenytor i dammar, bäckar, diken etc., dock ej swimmingpool. Avser vattenytor som finns under minst 6 månader av året. Uppsamling och fördröjning av dagvatten. Dagvatten från täta ytor (faktor 0,0) och hårdgjorda ytor med fogar (faktor 0,2) som samlas upp i damm eller andra magasin där vattnet kan hämtas för användning på gården eller i husen, ger tillläggsfaktor för den avvattnade ytan under förutsättning att magasinet rymmer minst 20 l/m2 avvattnad yta. Detta gäller inte för vattnet från takytorna. Avvattning av täta ytor till omgivande grönska på marken. Täta ytor (faktor 0,0) och hårdgjorda ytor med fogar (faktor 0,2) som inte har några brunnar och som höjdsätts så att de avvattnas till intilliggande ytor med grönska på marken (faktor 1,0), ger en tilläggsfaktor. Faktorn beräknas för den ytan som avvattnas, dock högst det antal m2 som vegetationsytan omfattar. Delfaktorer för hårdgjorda ytor Täta ytor. Takytor, asfalt och betong som inte har någon form av växtbädd eller annan möjlighet att utveckla biotoper för växtlighet och som inte släpper igenom något dagvatten. Hårdgjorda ytor med fogar. Traditionellt lagda platt- och stenytor som betong-plattor, gatsten och klinker med normala fogar fogade med sand som ger en viss genomsläpplighet för dagvattnet. Trädäck som monterats på genomsläpplig underbyggnad och öppen asfalt beräknas också med delfaktor 0,2. Halvöppna till öppna hårdgjorda ytor. Gräsarmerad betongeller natursten, grus, singel, sand och andra ytor med hög genomsläpplighet för dagvatten. 12

13 3 Gator, gång- och cykelstråk - Plan över gatuhiearkier 13 Planområdesgräns Planerad cirkulationsplats Planskild gångoch cykelväg Allmänna gator Huvudgata 1 bef. Ärjavägen ny dragning Huvudgata 2 bef. Mariefredsvägen Huvudgata 3 Huvudgata 4 Möjlig framtida koppling från huvudgatan Plats för möjlig cirkulationsplats alt. minirondell Mariefredsvägen Lokalgata 1 Lokalgata 2 Lokalgata 3 Cykelväg, separat Plats för svängfiler Planerad minirondell Gator inom kvartersmark Kvartersgata A* Planerad cirkulationsplats Kvartersgata B *samma gatusektion som lokalgata 2 Planskild gång- och cykelväg Mot E20 Ärjavägen Koppling mot framtida verksamhetsområde NORR Gatuhierarkiplan, ej skalenlig

14 3 Gator, gång- och cykelstråk - Huvudgata 1, Ärjavägen 14 Jordbruksmark Ägoslagsgräns Principsektion Ärjavägen idag, befintlig vägsektion (ungefärliga mått) då vägen är lång skiljer sig sektionen något längs sträckan 5m Bef. krondike Varierande bredd 8m Bef. Ärjavägen med körbana och vägren 18m 4-5m Bef. krondike Varierande bredd Ägoslagsgräns Jordbruksmark Förslag Befintliga krondiken behålles Nya dagvattendammar på östra sidan Befintlig Körbana - asfalt Gång- och cykelväg - stenmjöl Tomter gränsas av med häckar mot gatan Träd i grupper alt. som solitärer placeras på båda sidor där plats finns Anmärkning Sydöstra delen av gatan som ansluter mot Mariefredsvägen är ny sträckning. Denna del utformas lika bef. Ärjavägen. Privat tomt 1,5m 3m 5m 8m Varierande bredd 0,25m 0,25m Gång- och cykelstråk Bef. krondike Varierande bredd Bef. Ärjavägen med körbana och vägren Övergångsställe utförs med mittrefug för ökad säkerhet Bef. krondike och/eller nya dagvattendammar Häck längs gata skapar rum Principsektion Ärjavägen, förslag till ny gatusektion intill bef. vägbana och för gatans nya sträckningen i sydost mot Mariefredsvägen då vägen är lång skiljer sig sektionen något längs sträckan Principsektion ej skalenlig

15 3 Gator, gång- och cykelstråk - Huvudgata 2, Mariefredsvägen 15 Förslag Mariefredsvägen behålles lika befintlig väg. Norra sidan Diken med varierande bredd och läge Sektionen är en princip och läge på diken, gång- och cykelstråk mm varierar. och läge Södra sidan Principsektion ej skalenlig

16 3 Gator, gång- och cykelstråk - Huvudgata 3 Sektion Huvudgata 3 16 Körbana - asfalt Gång- och cykelväg - asfalt Kantstöd längs körbana - granit Kantstöd runt trädgrop - granit Fris mellan körbana och parkering - betongplattor Stamskydd runt träden Marktäckande perenner under träden Betongförstärkt trädgrop c/c träd = 14m Skolbyggnad Förgårdsmark Förgårdsmark Småstaden Skala 1:200/A3, alla mått i meter Tydlig separering mellan gång och cykel Blommande körsbär ger gatan identitet Kantstensparkering och träd längs gata Marktäckande växter under gatuträden ger gatan grön karaktär Kantsten av granit separerar gatans indelning Gatuträd skapar ett tydligt gaturum

17 3 Gator, gång- och cykelstråk - Huvudgata 4 Sektion Huvudgata 4 17 Körbana - asfalt Gång- och cykelväg - asfalt Gångbana - asfalt Kantstöd längs körbana - granit Kantstöd runt trädgrop - granit Fris mellan körbana och parkering - betongplattor Marktäckande perenner alt. stenmjöl under träden Sammanhållen trädgrop i gröngjord yta c/c träd = 10m Tomter gränsas av med häckar mot gatan Skala 1:200/A3, alla mått i meter Kantstensparkering och gatuträd Cykelväg på asfalt Träd på gatan Marktäckande murgröna Häck mellan gata och trädgård Kantstöd längs körbana

18 3 Gator, gång- och cykelstråk - Lokalgata 1 Sektion Lokalgata 1 Skala 1:200/A3, alla mått i meter 18 Körbana - asfalt Cykelväg - asfalt Gångbana - betongplattor Kantstöd längs körbana - granit Kantstöd runt trädgrop - granit Fris mellan körbana och parkering - betongplattor Marktäckande perenner alt. stenmjöl under träden Sammanhållen trädgrop i gröngjord yta c/c träd = 10m Tomter gränsas av med häckar eller träplank mot gatan 3 Gator, gång- och cykelstråk - Lokalgata 2 Sektion Lokalgata 2 (illustrerat utan förgårdsmark) Körbana - asfalt Gångbana - asfalt Kantstöd längs körbana - granit Tomter gränsas av med häckar, träplank eller murar mot gatan När hus är placerat utan förgårdsmark mot gata skall en fris av betongplattor anläggas längs fasad * Huset kan stå placerat intill trottoar, 3 eller 6 meter ifrån Skala 1:200/A3, alla mått i meter

19 3 Gator, gång- och cykelstråk - Lokalgata 3 19 Sektion Lokalgata 3 Körbana - asfalt alt. grus Tomter gränsas av med häckar mot gatan Gatan har öppna gräsdiken vid sidan om körbanan Skala 1:200/A3, alla mått i meter Villorna gränsas av med häckar mot gatan 3 Gator, gång- och cykelstråk - Kvartersgata B Sektion Kvatersgata B Körbana - asfalt Gångväg - asfalt Kantstöd längs körbana - granit Kantstensparkering - granit Fris mellan körbana och parkering - betongplattor Skala 1:200/A3, alla mått i meter

20 3 Gator, gång- och cykelstråk - Bil och cykelparkering 20 Fris med gatsten av betong Gröngjord förgårdsmark Plattyta Asfalt Parkering inbäddas i gröna häckar Parkering Parkeringsgata, Kvartersgata B i Småstaden, Skala 1:200 (A3) Parkeringar markeras tydligt Förgårdsmarken skapar plats för cyklar Parkeringar ramas in av lägre häckar och marktäckande växter under träd Mindre parkeringar nära bostäderna Parkering med marktäckande perenner och träd Trädplantering med marktäckande perenner

21 3 Gator, gång- och cykelstråk - parkeringsberäkningar Allmänt Kommunens parkeringsnorm är för bostäder inklusive besöksparkering: stadsvillor 1,2p/lgh villor, kedjehus, parhus, radhus 2,2p/lgh handel 3,7 p/100 kvm bta För lägenheter i småstaden är parkeringsnormen något lägre med tanke på det stationsnära läget med goda möjligheter till kollektivtrafik. lägenheter i småstaden 0,8p/lgh Beräkningarna baseras på: 100 kvm bta = 1 bostad 1st stadsvilla 1 1st stadsvilla 2 = 4 bostäder = 2 bostäder Parkering för besökande sker på gemensamma markparkeringar och på kvartersgator. Ovanstående parkeringsnormer innehålls i samtliga områden. Småstaden Parkeringsnorm flerbostadshus 0,8 p/lgh Antal bostäder 563 st lgh Antal parkeringar som krävs 450 st p Parkering på gård (boende) 172 st p Parkering på kvartersgata (boende/besökare) 174 st p Parkering under torg (boende) 100 st p Parkeringsnorm handel 3,7 p/100 kvm bta Antal kvm bta handel 1260 kvm bta Antal parkeringar som krävs 47 st p Parkering på torg 10 st p Parkering längs allmän gata 57 st p Parkeringsnorm övriga bostäder (4 lgh/hus) 1,2 p/lgh Antal bostäder 20 st lgh Antal parkeringar som krävs 24 st p Gemensam markparkering (boende/besökare) 32 st p Trädgårdsstad 1 Parkeringsnorm bostäder 2,2 p/lgh Antal bostäder 77 st lgh Antal parkeringar som krävs 170 st p Parkering på tomt (boende) 154 st p Gemensam markparkering (besökare) 5 st p Parkering på kvartersgata (besökare) 11 st p Parkeringsnorm bostäder (2 lgh/hus) 1,2 p/lgh Antal bostäder 12 st lgh Antal parkeringar som krävs 15 st p Parkering på tomt (boende/besökare) 24 st p Parkeringsnorm bostäder (4 lgh/hus) 1,2 p/lgh Antal bostäder 12 st lgh Antal parkeringar som krävs 15 p Gemensam markparkering (boende/besökare) 18 st p 21 Lilla Mariefred Parkeringsnorm bostäder 2,2 p/lgh Antal bostäder 116 st lgh Antal parkeringar som krävs 256 st p Parkering på tomt (boende) 232 st p Gemensam markparkering (besökare) 24 st p Trädgårdsstad 2 Parkeringsnorm bostäder 2,2 p/lgh Antal bostäder 79 st lgh Antal parkeringar som krävs 174 p Parkering på tomt (boende/besökare) 158 st p Parkering på kvartersgata (besökare) 16 st p

22 3 Gator, gång- och cykelstråk - parkeringsberäkningar Villastaden Skogsby 1 Tun 22 Parkeringsnorm bostäder (2 lgh/hus) 1,2 p/lgh Antal bostäder (stadsvilla 2) 26 st lgh Antal parkeringar som krävs 32 st p Parkering på tomt (boende/besökare) 52 st p Parkeringsnorm bostäder (4 lgh/hus) 1,2 p/lgh Antal bostäder (stadsvilla 1) 52 st lgh Antal parkeringar som krävs 63 st p Gemensam markparkering(boende/besökare) 64 st p Parkeringsnorm bostäder 2,2 p/lgh Antal bostäder (villa/parhus) 41 st lgh Antal parkeringar som krävs 90 st p Parkering på tomt (boende) 82 st p Gemensam markparkering(besökare) 8 st p Radbyn Parkeringsnorm bostäder 2,2 p/lgh Antal bostäder 83 st lgh Antal parkeringar som krävs 183 st p Parkering på tomt (boende/besökare) 166 st p Gemensam markparkering(besökare) 12 st p P-platser på kvartersgata (besökare): 5 st p Parkeringsnorm bostäder (Radhus) 2,2 p/lgh Antal bostäder 28 st lgh Antal parkeringar som krävs 62 st p Gemensam markparkering(boende) 48 st p P-platser på kvartersgata (boende/besökare) 14 st p Parkeringsnorm bostäder 2,2 p/lgh Antal bostäder 50 st lgh Antal parkeringar som krävs 110 st p Parkering på tomt (boende/besökare) 100 st p Gemensam markparkering (besökare) 10 st p Skogsby 2 Parkeringsnorm bostäder 2,2 p/lgh Antal bostäder 76 st lgh Antal parkeringar som krävs 167 st p Parkering på tomt (boende/besökare) 152 st p Gemensam markparkering (besökare) 16 st p Skogsby 3 Parkeringsnorm bostäder 2,2 p/lgh Antal bostäder 45 st lgh Antal parkeringar som krävs 99 st p Parkering på tomt (boende/besökare) 90 st p Gemensam markparkering (besökare) 9 st p Skola/Förskola Parkeringsnorm gruppboende 0,8 p/lgh Antal bostäder 10 st lgh Antal parkeringar som krävs 8 st p Parkeringar på tomt (boende/besökare) 8 st p Antal parkeringar förskola/skola 102 st p Parkeringsnorm bostäder (Tun) 2,2 p/lgh Antal bostäder 21 st lgh Antal parkeringar som krävs 46 st p Parkering på tomt (boende/besökare) 42 st p Parkering på kvartersgata (besökare): 4 st p Parkeringsnorm bostäder 2,2 p/lgh Antal bostäder 19 st lgh Antal parkeringar som krävs 42 st p Parkering på tomt (boende/besökare) 38 st p Parkering på kvartersgata (besökare): 4 st p

23 4 Byggnader - Plan över karaktärsområden 23 Karaktärsområde Antal bostäder 1. Småstaden 583 st 1260 m 2 bta Handel 2. Lilla Mariefred 116 st Skogsby Trädgårdsstad st m 2 bta Förskola 4. Trädgårdsstad 2 79 st 5. Villastaden 119 st 6. Radbyn Lilla Mariefred 6. Radbyn 111 st 7. Skogsby 1 50 st 8. Skogsby 2 76 st 10. Tun 4. Trädgårdsstad 2 5. Villastaden 3. Trädgårdsstad 1 1. Småstaden Skola/Förskola Skogsby 3 45 st 10. Tun 40 st 11. Skola/Förskola 600 m 2 bta Gruppboende m 2 bta Skola/Förskola/Idrottshall Totalt antal bostäder: ca Skogsby 2 9. Skogsby 3 NORR Plan över karaktärsområden, ej skalenlig

24 4 Byggnader - Karaktärsområden Trädgårdsstad i Södra Årby Södra Årbys byggnader och offentliga rum ska i huvudsak ha samma skala, tydliga gaturum och regelbundna kvarter som småstaden. Bebyggelsens karaktär och arkitektur är stadsmässig, modern och speglar vår tids värderingar med bland annat hållbart stadsbyggande vilket kan avspegla sig i fasadmaterial, solfångare, gröna tak och väggar. Bebyggelsen bör vara varierad och kontrastrik. Terrasser och trädgårdar skapar spännande rum. Här finns plats för en variation av bebyggelse med villor, stadsradhus, parhus, kedjehus och flerbostadshus; både större och mindre. Fasadmaterial skall vara trä, tegel eller puts med sammanhållen kulörsättning för varje karaktärsområde. Takmaterial skall vara tegel, slät plåt eller sedumtak. Taksäkerhetsanordning skall infärgas i takets färg. Skolan ligger intill Småstaden och ingår som en naturlig del av bebyggelsen med hus som orienterar sig mot gaturummen. Skolgården på baksidan ansluter mot trädsluttningen i väster. Gruppboendet placeras i anslutning till centrum med god tillgänglighet i lugn miljö nära skogen. Småstaden Flerbostadshus Stadsvilla Lokaler för icke miljöstörande verksamheter I Småstaden planeras bebyggelse med en tät småstadskaraktär. Byggnaderna är mellan två till sju våningar och består i huvudsak av flerbostadshus men även av några stadsvillor. Flerbostadshusen placeras med en gröngjord förgårdsmark om tre meter och gemensamma gröna gårdar bildas på insidan av kvarteren med plats för lek och privata gemensamma uteplatser. Stadsvillorna är två våningar och placeras med en gröngjord förgårdsmark om sex meter mot gata. Planen möjliggör för lokaler för handel eller annan icke miljöstörande verksamhet i samtliga flerbostadshus. Vid torget skall lokaler för denna typ av verksamheter finnas i bottenvåningen. Alla byggnader har huvuden- trén mot gata eller torg. Flerbostadshusen har genomgående entréer ut mot gården och huvudentré mot gata. Parkering för flerbostadshusen sker på kvartersgata där kantstensparkering löper längs båda sidor av gatan. Mindre parkeringsplatser placeras även inom kvarteren. Parkering för stadsvillorna sker på gemensam parkeringsplats. Besöksparkering sker som kantstensparkering. Parkering till handel och verksamheter sker på torget, i garage under torg och som kantstensparkering på intilliggande gator. I området finns en park med dagvattendamm. Grön förgårdsmark Lilla Mariefred Småstadshus Småstadsparhus Lokaler för icke miljöstörande verksamheter Detta område tar sin inspiration från gamla Mariefred med enfamiljshus i två våningar längs gata som tillsammans bildar en småskalig kvartersstad. Husliv placeras direkt mot trottoar. Både gavlar och fasader kan exponeras mot gata för att skapa variation. Gata och tomt skiljs åt med plank, mur eller häck. En mindre trädgård bildas bakom husen som också kopplar till gemensam allmänning och/ eller naturmark på baksidan. Parkering sker inom tomten och gästparkering på särskild plats och på gatan. Små platsbildningar och parker ger karaktär och liv åt området. I de centrala delarna av området ger planen möjlighet till kontor och handel i bottenplan i bostadshusen. I området finns en park med dagvattendamm. Trädgårdsstad 1 Radstad villa Parhus Stadsvilla 24 Området bildar glesare kvartersstad med en blandning av fristående hus. Byggnaderna placeras så att en gröngjord förgårdsmark med ett djup av 3-6 meter bildas mellan fasad och gata. Stadsvillor placeras så att en gröngjord förgårdsmark på 6 meter bildas mellan fasad och gata. Huvudentré placeras mot gatan. Privat trädgård finns på baksidan av husen. Parkering sker i huvudsak på den egna tomten och gästparkering på gemensamma parkeringsplatser eller längs kvartersgata. I området finns en park med dagvattendamm. Flerbostadshus med grön förgårdsmark Omhändertagna entréer Smala gångar och släpp mellan husen Hus placeras utan förgårdsmark Grön förgårdsmark

25 4 Byggnader - Karaktärsområden 25 Trädgårdsstad 2 Villastaden Radbyn Tun Skogsby 1 Skogsby 2 och 3 Radstad villa Kedjehus Parhus Stadsvilla Stadsvilla Radstad villa Parhus Lokaler för icke miljöstörande verksamheter Radstad villa Parhus Radhus Tunbebyggelse Radstad villa Parhus Skogsby villa Parhus Radstad villa Kedjehus Parhus Området bildar glesare kvartersstad med en blandning av hus. Byggnader placeras så att en gröngjord förgårdsmark med ett djup av 3-6 meter bildas mellan fasad och gata. Stadsvillor placeras så att en gröngjord förgårdsmark på 6 meter bildas mellan fasad och gata. Huvudentré placeras mot gatan. Privat trädgård finns på baksidan av husen. Parkering sker i huvudsak på den egna tomten och gästparkering på gemensamma parkeringsplatser eller längs kvartersgata. I området finns en park med dagvattendamm. Området består till stor del av mindre flerbostadshus, så kalllade stadsvillor. Villorna utförs i två våningar med två till fyra lägenheter i vardera hus. Området varieras med fristående villor och parhus i en till två våningar. Stadsvillorna placeras sex meter från gatan så att en gröngjord förgårdsmark bildas framför husen. Detsamma gäller för villorna och parhusen med en gröngjord förgårdsmark om 3-6 meter. Parkering sker på den egna tomten och gästparkering på gemensamma parkeringsplatser eller längs kvartersgata. I stadsvillorna tillåts icke störande verksamheter i bottenvåning. I området ligger en återvinningscentral placerad. I Radbyn har ett varierande innehåll av olika hustyper längs en gata. Här blandas villor, radhus, och parhus i en till två våningar. Husen placeras oftast så att en gröngjord förgårdsmark om 3 meter bildas mellan fasad och gata med vissa undantag då husen skjuts in ytterliggare för att skapa variation i gaturummet. Parkering sker på den egna tomten och på gemensam parkeringsyta. Gästparkering sker på gemensamma parkeringsplatser eller längs kvartersgata. I området finns en park med dagvattendamm. På den norra sidan av den planerade huvudgatan planeras tunbebyggelse där förslagsvis tre bostäder (friliggande villor eller parhus i en till två våningar) inom en tomt placeras så att de tillsammans skapar en gårdsstruktur. Dessa hus har möjlighet till gemensam gård, parkering och förrådsutrymme (gemensamhetsanläggning). Privat trädgård finns på baksidan av huset och husen placeras förslagsvis så att en gröngjord förgårdsmark bildas mellan fasad och gemensam gård. På den sydöstra sidan planeras för mer traditionella hus likt områdena med trädgårdsstad. Tomterna placeras varsamt i det känsliga landskapet. Husen placeras med utblickar och öppningar till landskapet/ naturen. Eftersom det är ont om plats används mindre villor och mindre tomter. Husen uppförs i två våningar och placeras i linje med en gröngjord förgårdsmark om 4 meter. Parkering sker inom den egna tomten. Områdena består av byggnader i två våningar som placeras i linje med varandra med en gröngjord förgårdsmark om 3-6 meter. Byggnaderna placeras i skogsmark där befintliga lövträd och åkerholmar i vissa fall utgör den naturliga gränsen för tomtmark. Parkering sker inom den egna tomten och på några mindre gemensamma parkeringar. Gröna gångar mellan husen Stadsvillor med gemensam plats Radby Tun Skogsby 1 Skogsby 2-3

26 4 Byggnader - Flerbostadshus Byggnadselement Entrée Entréer markeras tydligt i byggnadens fasad, vilket ger ett välkomnande intryck. Entréer bör vara väl tilltagna och omsorgsfullt utformade med individuell karaktär. Bostadsentréer ska vara genomgående med huvudentré mot gata och en gårdsentré mot gården. Entré till lokal mot torg ska vara uppglasad och utan trappsteg eller höga trösklar. Fasad Fasaderna får inte upplevas som stumma med få fönster. Tak och takfot Takfall och hushöjder bör medge att installationer rymms under tak. Synliga hängrännor och stuprör bör gestaltningsmässigt integreras i byggnadernas yttre gestaltning. Indragna takvåningar bör finnas på flerfamiljshusen för ett varierat taklandskap. Byggnadernas tak kan med fördel beklädas med sedum. Eventuella anläggningar för tillvaratagande av passiv solenergi bör utformas som arkitektoniskt integrerade delar av taket och byggnaden. Balkong Balkongfronter bör utföras så de i huvudsak ger en transparent karaktär. Balkonger förläggs till soligt väderstreck. Fönster Stora glaspartier i flerfamiljens trapphus släpper in ljus och skapar ett allmänt positivt och tryggt intryck. Trapphus har fönster mot gata. Färgsättning/material Alla kvarter bör upplevas som sammanhållna utan att vara monotona och alltför enhetliga. Varje kvarter bör innehålla en variation av färg, form och fönstersättning för en välbalanserad helhet. Flerbostadshusen kan exempelvis gestaltas och färgsättas som individuella byggnader för varje trapphus. Likaså med radhusen så att varje hus upplevs individuellt. Det viktiga är att valet av material och färg är genomtänkt och anpassat till stadsdelen som helhet. Både vad det gäller material och färg på byggnader som i utemiljön. 26 Häckar skapar gräns mellan privat och gemensamt på innergården Sedumtak Balkong med transparent karaktär och ljus undersida Omhändertagen entré Gröna innergårdar Öppna entréer till innergården

27 4 Byggnader - Flerbostadshus, stadsvilla 1 och 2 27 Flerbostadshus - V våningar ca 3 lgh/vån Parkering på gemensam gård och på kvartersgata Stadsvilla 1 våningar 4 lgh/byggnad 40-80m 2 /lgh 600m 2 tomt Gemensam markparkering på kvartersmark Stadsvilla 2 våningar 2 lgh/byggnad m 2 /lgh ca 900 m 2 tomt 2 garage/tomt 2 markparkering/tomt Karaktär på bebyggelse - Flerbostadshus Karaktär på bebyggelse - Stadsvilla 1 Karaktär på bebyggelse - Stadsvilla 2

28 4 Byggnader - Småstadshus 1 och 2, småstadsparhus 28 Småstadshus 1 Småstadshus 2 Småstadsparhus våningar m 2 /hus m 2 tomt 1 garage/tomt 1 markparkering/tomt våningar m 2 /hus ca 300 m 2 tomt Passage till gård 1 garage/tomt 1 markparkering/tomt våningar m 2 /hus m 2 tomt 1 garage/tomt 1 markparkering/tomt Karaktär på byggnad - Småstadshus 1 och 2 Småstadshus placeras direkt i gata Småstadshus med plank skapar rumslighet Småstadshus med plank och ljus färgsättning Småstadshus med plank ramar in tomt

29 4 Byggnader - Radhus och kedjehus 29 Radhus våningar ca 105 m 2 /hus m 2 tomt Gemensam markparkering på kvartersmark Kedjehus våningar ca 120 m 2 /hus m 2 tomt 1 parkering i carport/tomt Kedjehus med gröngjord förgårdsmark Karaktär på byggnad - Radhus Karaktär på byggnad - Kedjehus Karaktär på kedjehus

30 4 Byggnader - Parhus 1 och 2, radstad villa 30 Parhus 1 våningar ca 130 m 2 /hus m 2 tomt 1 garage/tomt 1 markparkering/tomt Parhus 2 våningar ca 150 m 2 /hus m 2 tomt 1 garage/tomt 1 markparkering/tomt Radstad villa våningar ca 150 m 2 /hus m 2 tomt 1 garage/tomt 1 markparkering/tomt Karaktär på byggnad - Parhus 1 Karaktär på byggnad - Parhus 2 Karaktär på byggnad - Radstad villa