8 Beskrivning av konsekvenser
|
|
- Stina Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 8 Beskrivning av konsekvenser 8.1 Allmänt Nedan följer en sammanställning av sociala-, ekonomiska- och miljömässiga konsekvenser. De aspekter som studerats tar sin utgångspunkt i den checklista för hållbar utveckling som antagits av kommunfullmäktige i Karlskoga kommun. Frågeställningarna som återfinns i checklistan och som bedömts som relevanta för denna utredning har nyttjats som bakgrundsmaterial. 8.2 Konsekvenser ur ett samhällsplaneringsperspektiv Allmänt om befolkningsutvecklingen Utöver vad som framkommer nedan hänvisas till det PM som Samhällsbyggnadschefen upprättat med anledning av denna utredning, biläggs separat, daterat Under en lång rad av år har Karlskoga kommun haft ett vikande befolkningsunderlag med negativa födelsetal. Enligt de prognoser som SCB utarbetat är trenden vad avser födelsenetto även framgent vikande. Som framgått av tidigare utredningar och rapporter inträffade en förändring och avvikelse från denna trend under Från 2012 till 2014 har befolkningen ökat och antalet innevånare är idag ca personer. Anledningarna till befolkningsökningen är flera som till exempel ökad invandring och ett positivt inrikes flyttnetto. Globala omvärldsfaktorer som krig, fattigdom och ofrihet är några orsaker som kan ses som förklaringar. Karlskoga kommun har ingen rådighet över sådana situationer utan måste i likhet med alla andra kommuner ställa sin tillit till beslut som fattats nationellt av regering och riksdag samt beslut som fattats av myndigheter. Den synbara effekten lokalt är att antal flyktingar ökat, likaså antalet barn i skolåldern som ursprungligen kommer från andra länder. Det finns även regionala förklaringar till befolkningsutvecklingen. En sådan är det faktum att den kraft som större städer har får en överspridning till närliggande och mindre orter. Fenomenet är särskilt tydligt i de tre storstadsregionerna där människor väljer att bosätta sig allt längre från det som tidigare ansetts som centrum. Människor accepterar pendling i allt större omfattning under förutsättning att boende- och familjesituationen kan ordnas på bra sätt. I Örebro län finns också sådana effekter då Örebro som kommun och stad är ett starkt regionalt centra med en stor och differentierad arbetsmarknad. Örebro har en kraft som drar till sig människor som studerar och arbetar. Bostadssituationen i Örebro har vissa likheter med storstadsregionerna vad avser bostadsförsörjning. Trots en ambitiös bostadsmarknad med flera stora projekt förefaller detta inte tillgodose det verkliga behovet av bostäder. Det finns därmed en överspridningseffekt som kommer grannorter till godo. Det kan konstateras att orter som Kumla och Hallsberg har dragit nytta av detta, bland annat tack vare väl fungerande kollektivtrafik och ett bra vägnät. Karlskoga kan också dra nytta av detta om förutsättningarna är de rätta. Ett tecken på att även Karlskoga drar till sig ett allt större intresse än vad som förevarit tidigare är förfrågningar och diskussioner med externa aktörer vad avser bostadsbyggande. Exempel på detta är bostadsprojekt i centrumnära områden och förfrågningar om och kring de östra stadsdelarna. Det finns även bostadsprojekt som kan komma att realiseras i de södra stadsdelarna. I ljuset av de omfattande rivningarna som skedde tidigare kan det sannolikt konstateras att det blivit ett helt annat synsätt på bostadsförsörjningen i Karlskoga. 24
2 Inom näringslivet har det under de senaste åren förekommit flera handelsetableringar både i centrala lägen samt i de södra stadsdelarna. I de södra stadsdelarna planeras ett nytt etableringsområde, sannolikt för handel. Detta kan också tjäna som en indikator på en positiv trend Om framtida befolkningsutveckling Att ge säkra och robusta prognoser om framtida befolkningsutveckling är nära nog omöjligt. Inom ramen för denna utredning ingår det inte att lämna uttalande om detta. Dock finns det anledning att uppmärksamma frågeställningen då detta har en koppling till behov och dimensionering. Som framgått tidigare har projektgruppen åsatt ett 10-års perspektiv på utredningsarbetet. Projektgruppen konstaterar att elevutvecklingen under de senast 2-3 åren har resulterat i att storleken på skolklasser har maximerats för att klara av rådande situation. Därtill har beslut fattats att öppna Häsängsskolan hösten 2015 för att klara av rådande läge. Som framgår ovan är en av flera förklaringar ett stort antal elever med utländsk härkomst. När förelagda alternativ i denna utredning studeras behöver en viss framtidstanke finnas. Till stöd för detta finns det inom migrationspolitiken ambitioner som framförs av regering, riksdag och myndigheter. Men på grund av det rådande omvärldsläget med flera stora konflikthärdar är det inte relevant att bygga upp ett framtidsscenario med detta som utgångspunkt. Framförhållningen som till exempel Migrationsverket har är mycket kort, veckor till månader och tjänar inte som ett vederhäftigt planeringsunderlag för framtiden Konsekvenser Alternativ 1 och 2 I det fall att Alternativ 2 väljs kringskärs handlingsfriheten att möta en tillväxt vad avser elevantal. Om beslut fattas som innebär att detta alternativ väljs kan inte högstadiedelen inrymma fler elever än idag, det vill säga fortsatt 4-parallelligt högstadium. Om Rävåsskolan avvecklas och verksamheten flyttas till Bregårdsskolan samtidigt som en fortsatt positiv befolkningsutveckling sker, kommer det inom 5 10 år att behöva tillskapas en ny F 3 skola (alternativt F - 6 skola) någonstans i kommunen. Om ett sådant scenario inträffar kan situationen hanteras genom nyproduktion eller utökning av kapaciteten vid någon av de befintliga skolorna. 8.3 Om utemiljöer Allmänt Friyta för lek och utevistelse omfattar enligt Boverket den yta som barnen kan använda på egen hand vid sin utevistelse. En friyta är ytan som går att leka på och som är tillgänglig för barnen i huvudsak under skoltid men även i viss mån på fritiden. Byggnader, bil- och cykelparkering och lastningsytor ingår inte i friytan Plan- och bygglagen och Boverkets allmänna råd Att en skola ska ha tillgång till friyta är bland annat reglerat i Plan- och bygglagen. Där framgår: ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering [ ] ska man i första hand ordna friyta. Till lagen finns Boverkets allmänna råd från februari Där står följande om nybyggnation av skola och friytor: Vid placering och anordnande av friytor för lek och utevistelse vid skolor bör särskilt beaktas friytans storlek, utformning, tillgänglighet, säkerhet och förutsättningarna att bedriva ändamålsenlig verksamhet. Med ändamålsenlig verksamhet menas att friytan kan användas till lek, rekreation samt fysisk och pedagogisk aktivitet. Friytan bör vara så rymlig att det utan svårighet eller risk för omfattande slitage går att ordna varierande terräng- och vegetationsförhållanden och den bör ha goda sol- och skuggförhållanden, god luftkvalitet samt god ljudkvalitet. Friytan bör placeras i direkt anslutning till skolan och eleverna bör 25
3 självständigt kunna ta sig mellan byggnaden och friytan. För åk 7-9 bör friytan placeras i direkt eller i nära anslutning till byggnaden. När det gäller befintliga skolor och utemiljöer framför Boverket att de allmänna råden ska tillämpas i skälig utsträckning och det som då särskilt ska beaktas är förutsättningarna för ändamålsenlig verksamhet på friytan samt att friytan är placerad så att barnen och eleverna självständigt kan ta sig mellan byggnaden och friytan Sammanställning av kunskap inom området Karlskoga kommun saknar styrande dokument för skolgårdar som anger ambitionsnivåer och lokal praxis. Vid studier av den forskning som finns inom området utemiljöer för barn och elever kan det konstateras att det finns förhållandevis mycket forskning som är relevant för denna utredning. Dessutom har Boverket nyligen utkommit med en vägledning för skolans utemiljö Gör plats för barn och unga! Nedan ges en kort genomgång av forskning och vägledning. I den forskningssammanställning som Lunds kommun redovisar i Riktlinjer för skoltomters storlek översyn 3 framgår bland annat följande; Skolgården ska vara ett frirum för barnen med hänsyn till barnens ålder och utveckling. Det innebär att det ska finnas utrymme för lek, idrott, lugn och ro, fantasi och kreativitet. Den ska också vara anpassad för barn med funktionshinder. För att uppnå detta måste tillräckliga ytor finnas. Barns miljöer och möjlighet till lek och spring har också betydelse för hälsan och i och med att skolgården ofta är barns- och ungdomars närmaste park bör den därför locka och ge utrymme för aktivitet. Barn vill ha en spännande miljö som de kan påverka medan de vuxna ofta prioriterar säkerhet och överblickbarhet. Båda aspekterna är lika viktiga att ha med sig vid planering och utformning av en skolas utemiljö. En av de främsta forskarna inom området, Fredrika Mårtensson, har tagit fram några kännetecken på innehåll och utformning av en bra lekmiljö. 4 Hon framhåller vikten av stora ytor, kuperad terräng och vegetation. Hon menar också att det är av avgörande betydelse hur lekredskap och platser förhåller sig till varandra, vilket naturligtvis också har betydelse för överblickbarheten. Karlskoga kommuns egen brukarundersökning bland förskolebarn, inför bygget av förskolan Pärlan, visar att både flickor och pojkar tyckte att det var roligast att leka med sådant som involverar att springa, gömma sig, klättra upp och åka ner i. Allra roligast var sådant man kunde göra många tillsammans till exempel att åka pulka på stora mattor, åka rutschkana tillsammans i ett långt tåg, experimentera med vatten och att bygga egna hinderbanor. Både flickor och pojkar vill gärna cykla. Flickor och pojkar tyckte att samma saker var roliga att göra utomhus. 5 Detta bör kunna översättas till att gälla även barn i de lägre årskurserna. De äldre barnens utevistelse bygger på att det finns attraktiva mötesplatser i utemiljön som de kan skapa hemhörighet till. Platser i närheten av klassrummet där chansen till utblick, skydd och rörelse kombineras har visat sig fungera särskilt väl. (Boverket) Enligt Mårtensson är ytan viktig och kan aldrig helt ersättas av kvalitet. Är skolgården för liten tenderar barnen att ge upp den fysiska leken. 3 Östman, L Ut och lek. Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn. Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun 4 Mårtensson, Fredrika. 2004, Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården. Institutionen för landskapsplanering, Alnarp 5 Pärlan en ny förskola i Karlskoga kommun med jämställd utemiljö, Samhällsbyggnadsförvaltningen Karlskoga kommun, SBN
4 Fram till 1991 fanns statliga riktlinjer som föreslog 45 kvadratmeter (kvm) yta per barn i årskurs 1-5. Riktlinjen togs sedan bort med argumentet att de införlivats i praxis. Skolhushandboken från 1979 med riktvärden för skoltomten inkl. skolbyggnad exklusive idrottsytor, kvm/barn, plus 10 kvm/barn samt krav på anslutande terrängområden kvm. I Boverkets nya vägledning 6 betonas vikten av variationsrika och rymliga utemiljöer att både kvalité och kvantitet är viktigt. Boverket är försiktig med att ange mått på friyta/barn men skriver att ett rimligt mått kan vara 40 kvm i förskolan och 30 kvm i grundskolan. Studier i Malmö har visat att mindre ytor än 30 kvm friyta per barn leder till ökat slitage på grönytor och redskap och det är svårt att upprätthålla kvalitén på grönytor. Utemiljöer med mindre än kvm per barn ger ensidiga och torftiga gårdar med stora risker för trängsel och konflikter samt ökade underhållskostnader. Ju mindre skolgårdsytor desto större krav på kompletterande friytor i nära anslutning till gårdarna. 7 Gunilla Lindholm (1995) 8 uppmärksammade betydelsen av skolgården i sin forskning och kom fram till att en god skolgård bör ha ett stort antal platser med olika kvaliteter. Skolor med stor åldersspridning bör dessutom ha flera ytor för samma sak, men för olika åldrar. Detta i sig fordrar stora ytor. Vidare konstateras i Boverkets vägledning att den fysiska aktiviteten ökar vid utomhuslek och detta i sin tur har betydelse för barnens utveckling på flera sätt samt viktiga hälsoaspekter. Hälsoaspekterna anses som alltmer viktiga då det är tydligt att stillasittandet bland barn ökar och medför hälsorisker. Även det mentala välbefinnandet gynnas av variationsrika utemiljöer med mycket grönska. Ju högre kvalité en gård har, i form av grönska och väl planerade lekytor, desto mer tid spenderar barn utomhus Sammanställning av forskningsrön inom området utemiljö och jämställdhet Skolgården har också viktiga jämställdhetsaspekter. Disa Löfvendahl (2010) 9 har i sitt examensarbete gjort en sammanställning av studier på området. Därifrån noteras särskilt: I en forskningsrapport (Lene Schmidt, 2004) 10 konstateras att på skolgårdar med stora ytor var flickorna lika fysiskt aktiva som pojkarna. På små skolgårdar blev flickorna mer stillastående medan pojkarna fortsatte att röra på sig. När det finns utrymme, särskilt med natur och varierad terräng och med utrustning och material som tillåter många barn, är flickor lika fysiskt aktiva som pojkarna. Även Mogens Hansen (2008) 11 konstaterar detta att ju större skolgård eleverna har desto mer aktiva är flickorna och att ju mindre skolgård desto mer dominerande blir pojkarnas lek och fotbollen liksom Nic Nilsson (2003) 12 som konstaterar att är skolgården liten får flickorna plats i hörnen på skolgården. 6 Boverket Gör plats för barn och unga. Rapport 2015:8 7 Östman, L Ut och lek. Riktlinjer för skoltomters storlek - en översyn. Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun 8 Lindholm, Gunilla Skolgården vuxnas bilder barnets miljö. Doktorsavhandling, Sveriges Lantbruksuniversitet. Alnarp 9 Lövfendahl, Disa Två skolor & en skolgård. Ett gestalningskoncept med genusglasögon. Examensarbete vid institutionen för stad och land, Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala 10 Schmidt Lene. (2004). Skolegården, jungle eller luftegård?: en studie av naermiljöanlegg, barn og fysisk aktivitet i skolegården. Oslo 11 Hansen, Mogens & Nagbøl, Søren. (red.) (2008). Det ny skoleliv: om krop, rum, bevægelse og pædagogik. 1. udgave. Århus: Klim 12 Nilsson, Nic. (2007). Planera för utelek. IPA-BARNS RÄT T TILL LEK, Tierps Tryckeri. 27
5 8.3.5 Konsekvenser utemiljö projektgruppens uttalande Ovan har redogjorts för betydelsen av skolornas utemiljöer. I detta avsnitt redovisas en analys av konsekvenser om Alternativ 2 Bregårdsskolan F 9 väljs vad gäller friyta/elev. Någon övrig analys av skolgårdarnas kvaliteter görs inte och inte heller någon bedömning av hur Bregårdsskolans utemiljö bör utformas i detalj för att bli en bra skolgård. Projektgruppen har inte heller tagit hänsyn till tillgänglighetsaspekter inom Bregårdsskolans skolområde. Projektgruppen noterar dock att ytterligare åtgärder erfordras om alternativ 2 väljs vilket ska utredas vidare. Dagens tillgänglighetsbrister vid Bregårdsskolan accentueras om alternativ 2 väljs. Beräkning av ytorna har gjorts med hjälp av kartprogram och utifrån de ytor som skolornas personal angett som den yta som barnen har att tillgång till för fri lek. Det faktiska läget vad avser kvm/elev ser ut som följer; Skola Tillgänglig friyta (kvm avrundat till 1000-tal) Antal elever Yta per elev (kvm/elev) Rävåsskolan, idag Bregårdsskolan, idag Alternativ 2 Bregårdsskolan F Bråtenskolan Sandviksskolan Stråningstorpsskolan Aggerudsskolan Karlbergsskolan Av tabellen framgår att det är en stor variation mellan kommunens grundskolor rörande tillgänglig friyta per elev. Dock klarar alla, med ett undantag, 40 kvm per barn och tre av skolorna har mycket god tillgång till friytor. Av tabellen framgår också att Bregårdsskolan i nuläget (4-9) erbjuder liten friyta/elev jämfört med övriga. Om Alternativ 2 väljs ökar elevantalet vilket medför att friyta/elever minskas ytterligare. För Bregårdsskolans vidkommande är närheten till strandens grönområden en positiv aspekt. Projektgruppen gör dock bedömningen att denna yta inte är aktuell för fri lek vad avser F 6. Det är därmed svårt att se grönområdet vid stranden som ersättning för skolgårdsyta. Däremot kan ytan ses som ett komplement med särskilda förtecken och villkor som ställer krav på personal vad avser övervakning och tillsyn av elever. Om Alternativ 2 väljs kan det fastslås att det inte är möjligt att nå en lösning som överstiger nivån om 30 kvm/elev. Om Alternativ 2 väljs krävs en mycket noggrann planering av utemiljön för att minimera de negativa effekterna av liten skolgårdsyta (se avsnitt ovan). Alternativ 2 förutsätter friliggande tillbyggnader som sammantaget minskar utemiljön med upp emot 250 kvm. Om fler parkeringar behövs inom skolområdet kan detta inte tillgodoses då friyta prioriteras före parkering, se Plan- och bygglagen. 28
6 8.4 Sociala konsekvenser - ekonomisk utsatthet bland barn Om kommunens arbets- och förhållningssätt I november 2012 beslutade kommunfullmäktige att införa en kommunal handlingsplan mot barnfattigdom. Dessutom beslutades att en förstudie skulle göras, ur vilken fakta i detta avsnitt är hämtad. 13 År 2012 levde 12 % av barnen i Karlskoga i ekonomisk utsatthet vilket motsvarar ca 670 barn. Under perioden har andelen ekonomiskt utsatta barn 14 ökat från 7,5 % till 11,6 %, av totalt antal barn. För perioden efter 2012 finns ingen sammanställning. Det finns en geografisk ojämlikhet över andel ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga och tre bostadsområden är extra utsatta. Ett av dessa områden tillhör upptagningsområdet för Rävåsskolan/Bregårdsskolan där antalet barn i ekonomiskt utsatta familjer uppgår till mellan 100 och 130 barn. Kännetecknande för dessa familjer är en hög andel ensamstående och hög arbetslöshet. Karlskoga kommun arbetar på flera sätt för att reducera och kompensera förhållandena för ekonomiskt utsatta barn och deras familjer. Åtgärderna är av olika karaktär såsom selektiva eller generella, reaktiva eller proaktiva. I kategorin generella och proaktiva återfinns Barnperspektiv vid bevaring och avveckling av fria lek- och idrottsplatser. Barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar mer sällan i organiserade fritidsaktiviteter och därför är tillgång till fria lek- och idrottsplatser av betydelse. Fysisk aktivitet är även en viktig skyddsfaktor och kan både förebygga och behandla psykisk ohälsa hos unga. En relevant frågeställning är om en flytt av skolverksamheten sker från Rävåsskolan till Bregårdsskolan påverkar barn som lever i ekonomiskt utsatta miljöer? Med andra ord, om, hur och på vilket sätt som Alternativ 2 har betydelse i detta sammanhang. Vid nedläggning av Rävåsskolan konstateras att det finns en risk att en fri lekplats försvinner i nära anslutning till Rävåsskolan. Särskilda hänsyn bör tas till detta om kommunen väljer att sälja fastigheten. Vid nedläggning finns risk att en fri lekplats försvinner. En annan aspekt är avståndet mellan bostaden och skolan. Frågan är i vilken omfattning som det anses krävas tillgång till bil eller om avståndet medger gång samt vilken tillgång till annan service, såsom förskolor och handel, som finns i närheten av skolan Sociala konsekvenser projektgruppens uttalande Med anledning av det faktiska läget och det faktum att avstånden trots allt måste anses som ringa bör slutsats dras att avståndet inte har någon avgörande betydelse i sammanhanget. Närhet till övrig service i närhet till skolan, såsom förskolor, handel och kommunikationer bedöms inte ha någon avgörande betydelse i sammanhanget. Sammanfattningsvis kan det konstateras att konsekvenserna ur perspektivet barnfattigdom är ringa oavsett val av alternativ. Faktorn är av underordnad betydelse, under förutsättning att erforderlig mark intill Rävåsskolan behålls som allmän platsmark. 13 Förstudie Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga. Folkhälsoförvaltningen 2014, FHN Särskild rapport om Ekonomisk utsatthet 29
7 8.5 Stråkanalys Allmänt Ramböll har anlitats som sakkunnig för att projektgruppen ska kunna göra ett vederhäftigt uttalande om konsekvenser med anledning av skolvägar, kommunikation och trafikmönster. Sakkunniga inom samhällsbyggnadsförvaltningen vad avser trafiklösningar och trafikanalyser har biträtt Ramböll. I denna rapport återges analysen som Ramböll gjort. Rapporten biläggs även separat till denna rapport Befolkningsdata Befolkningsdata som är en del av stråkanalysen har utarbetats av Ramböll. Antalet barn mellan 0-18 år förväntas öka med knappt 300 individer 15 mellan år Av tabell 1 framgår det att barn i åldrarna 0 5 år (d.v.s. blivande skolelever) kommer att öka i större utsträckning än barn i 6-15 år. Tabell 1. Statistiska Centralbyråns prognos för ökning av befolkningen i Karlskoga kommun i olika ålderskategorier samt en teoretisk uppskattning av en möjlig ökning i det aktuella upptagningsområdet baserat på den andel av kommunens befolkning som år 2014 bor i upptagningsområdet. Prognos ökning år för Karlskoga kommun (Källa: SCB) Teoretisk uppskattning ökning år i upptagningsområdet Barn 0-5 år Barn 6-15 år Barn år 37 6 Barn 0-18 år Alla åldrar Befolkningsanalysen visar att cirka procent av befolkningen, alla kategorier inom Rävåsskolan/Bregårdskolans upptagningsområde, bor norr om E18. Befolkningsdensiteten för barn i åldrarna 6-9 år (Karta 2) inom upptagningsområdet finns framförallt i ett område väster om Rävåsskolan och väster om Bregårdsskolan. 15 Upptagningsområdet kommer att utökas i området Skranta, varför ökningen kan antas bli något större. Hänsyn har inte tagits till eventuella omflyttningar mellan bostäder, vilket skulle kunna resultera i både större och mindre ökning beroende på in- och utflyttning av barnfamiljer. 30
8 (Karta 2)
9 I dessa områden finns många lägenhetskomplex med många barnfamiljer vilket är en anledning till den höga befolkningsdensiteten här. För barn i åldrarna 0 5 år (Karta 3) det vill säga framtidens skolbarn visar befolkningsdensiteten en hög befolkningstäthet inom samma områden som i åldrarna 6 9 år. Den stora skillnaden är att för barn i 0 5 år syns också en framtida ökning i området nordost om Rävåsskolan i Bohult längs med bl.a. Badstugatan och Bergmansgatan. (Karta 3) 32
10 Som ett komplement till befolkningsfördelningen och populationsdensiteten är det också intressant att se hur dessa faktorer förhåller sig till avståndet från skolorna. Resultatet finns i Karta 6 och 7 och visar alltså fågelvägsavståndet/det radiala avståndet till respektive skola. Av kartan går att utläsa att de båda tyngdpunkterna i datan för personer i åldern 0 5 år ligger inom meter från både Rävåsskolan och Bregårdsskolan. Från Bregårdsskolan till den nordligaste delen av upptagningsområdet är det cirka meter; detta utgör det längsta radiala avståndet mellan en bostad och en av skolorna. 33 (Karta 6)
11 (Karta 7) 34
12 (Karta 5) 35
13 8.5.3 Trafik- och stråkanalys Trafik- och stråkanalysen baseras på underlagsmaterial från Karlskoga kommun samt bearbetat resultat på kartorna 8 12 och referenser från bland annat genomförda barnkonsekvensanalyser för att få en bättre bild av hur barns rörelsemönster ser ut. (Karta 8)
14 (Karta 9) 37
15 (Karta 10) 38
16 (Karta 11) 39
17 (Karta 12) 40
Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,
Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd Ulrika Åkerlund, ulrika.akerlund@boverket.se Petter Åkerblom, petter.akerblom@slu.se Ett regeringsuppdrag Vägledning för barns och ungas utemiljö
Läs merarn och unga Vuxenansvaret och stadsplanerarens Har förutsättningarna Vikten av fysisk aktivitet någonsin varit bättre?
arn och unga 2015 petter.akerblom@slu.se tionellt samordningsansvar för Skolan bör ej längre få göra barnen till både fysiska och moraliska krymplingar genom att proppa in dem hundradetals i små osunda
Läs merTankesmedjan Movium har nationellt samordningsansvar för att utveckla och kommunicera kunskap om utemiljöer för barn och unga
Tankesmedjan Movium har nationellt samordningsansvar för att utveckla och kommunicera kunskap om utemiljöer för barn och unga PRINCIPER FÖR UTFORMNING Platsens förutsättningar styr Plats för lärande och
Läs merMotionssvar om upprättande av riktlinjer för skolor och förskolors skolgårdar
Stadsbyggnadsnämnden 2016-09-28 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning SBN/2016:375 Gustaf Nyman, 016-710 87 05 1 (2) Stadsbyggnadsnämnden Motionssvar om upprättande av riktlinjer för skolor och förskolors
Läs merRiktlinje för utomhuslek i
1(5) Riktlinje för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Riktlinje Alla nämnder, bolag,
Läs merFRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor
FRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor 2017-10-25 BAKGRUND Trelleborgs kommun har som befolkningsmål att öka till 50 000 invånare 2028 och fram tills dess finns det stora behov
Läs merAvdelningen för ekonomi och styrning
Avdelningen för ekonomi och styrning Sida 0 (6) 2019-05-20 Avdelningen för ekonomi och styrning Hantverkargatan 2F 11221 Stockholm Telefon 076 123 38 44 tanja.van.de.meulebrouck@stockholm.se stockholm.se
Läs merSvar på motion (MP) om varje elevs rätt till skolgård
UTDRAG 1 (3) 2013-10-16 Barn- och ungdomsnämnden 82 Svar på motion (MP) om varje elevs rätt till skolgård Dnr BUN 2013/0659 Handlingar Förvaltningskontorets skrivelse 2013-09-24. Miljöpartiets motion om
Läs merFörslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad. Handläggare: Sara Eresund och Lisa Ganestam Upprättad:
Förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad Handläggare: Sara Eresund och Lisa Ganestam Upprättad: 2015-03-11 1 INLEDNING Skolan och förskolan är en av de viktigaste platser som
Läs merMalmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel
Malmö Kommun Bilaga metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel 1 Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Lekvärdesfaktor i dokumentet
Läs merYttrande över detaljplan för Lindbackens skola
MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Elisabet Aronsson 2016-08-10 018-727 43 26 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 17 augusti 2016 Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola Remiss
Läs merHållbart stadsbyggande om barns platser i staden Nätverksträff Skånes planerare, November 2018 Landskapsarkitekt, Dr. Maria Kylin Institutionen för
Hållbart stadsbyggande om barns platser i staden Nätverksträff Skånes planerare, November 2018 Landskapsarkitekt, Dr. Maria Kylin Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Alnarp
Läs merPlats och lärande hänger ihop. Petter Åkerblom
Plats och lärande hänger ihop Petter Åkerblom petter.akerblom@slu.se Hela kroppen behövs för att lära Olof Eneroth, 1862 Önstaskolan, Västerås, 1989 Det räcker inte att tycka, man måste veta också
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merPM 2011-03-03. DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Christer Mörk. Utredning gällande behov av fastigheter för särskilda boenden och gruppboenden
1(5) KS 2011/0056 Utredning gällande behov av fastigheter för särskilda boenden och gruppboenden Kommunstyrelsens arbetsutskott har 2011-02-14 uppdragit åt kommunledningskontoret att, i samråd med socialförvaltningen,
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
DIARIENUMMER KS 2014.383 R A PPORT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2015-05-08 Förstudie Kårsta skolans lokaleffektivisering Författare Mikael Albertsson SBF Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning...
Läs merBarn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv
Hållbar stad öppen för världen Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv Detta tänkte jag prata om Göteborgs stads barnkonsekvensanalysmodell Får barnen plats i staden?
Läs merProgram för utomhuslek i
1(5) Program för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Program Alla nämnder, bolag, kommunalförbund
Läs merPM-buller - Gunnestorpsvägen Dnr: 16/0233
2016-10-17 PM-buller - Gunnestorpsvägen Dnr: Beräkningar av bullerpåverkan från vägtrafik har utförts för föreslaget detaljplanområde vid Gunnestorpsvägen. Bedömning är att det går att bygga nya bostäder
Läs merPolicy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser
Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 95, diarienummer KS 2010/269. Bakgrund I Vaggeryds kommun finns idag 19 allmänna lekplatser som förvaltas
Läs merÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING
ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING 150922 SITUATIONSPLAN 1:1000 Lek utanför hämta/läma-tider bostäder gruppboende I inlast frd II avdelande gungor 2 hcp p I frd cykelparkering (36 platser)
Läs merMedborgardialog ang. placering av Marnässkolan
2015-04-30 MEDBORGARDIALOG - SAMRÅDSHANDLING Medborgardialog ang. placering av Marnässkolan Samrådshandlingen upprättad i april 2015 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA
Läs merTrafikbullerutredning skolgård, Manhem 2, Oskarshamn
Handläggare Mia Lindros Tel +46 10 505 25 44 Mobil +46703685289 E-post mia.lindros@afconsult.com Datum 2016-09-28 Projekt-ID 715661 Kund Oskarshamns kommun Trafikbullerutredning skolgård, Manhem 2, Oskarshamn
Läs merBullerutredning förskola Hagens Prästväg, Dnr:
2017-06-27 Bullerutredning förskola Hagens Prästväg, Dnr: 15-1430 För planerad ny förskola inom dpl Förskola vid Hagens Prästväg har trafikbuller beräknats för en framtida situation. Beräkningarna visar
Läs merPlanbesked Dnr: 2016:314. Tahe 1:102. Tahe, Jönköpings kommun. Underlag för Planbesked
Planbesked 2017-02-07 Dnr: 2016:314 Tahe 1:102 Tahe, Jönköpings kommun Underlag för Planbesked Planbesked Den som vill göra en åtgärd som kan innebära att en detaljplan behöver antas, upphävas eller förändras
Läs merIdrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.
Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Helena Holm UPPRÄTTAD AV. Fredrik Johansson. Trafikbullerutredning: Detaljplan för Bostäder vid Siretorp 3:33
-14 UPPDRAG Detaljplan Siretorp 3:33 UPPDRAGSNUMMER 384005601 UPPDRAGSLEDARE Helena Holm UPPRÄTTAD AV Fredrik Johansson DATUM GRANSKAD AV Johan Herzelius Trafikbullerutredning: Detaljplan för Bostäder
Läs merÄndring genom tillägg till planbestämmelser avseende detaljplan för kvarteret FORSETE inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län
Sida 1 av 6 Planbeskrivning 2012-12-20 Handläggare: Lars Wendel Ändring genom tillägg till planbestämmelser avseende detaljplan för kvarteret FORSETE inom Centrala stan i, Västerbottens län HANDLINGAR
Läs merÖVERSYN AV LOKALNYTTJANDE I FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I ÖSTERSUNDS KOMMUN Dnr 729/2011 UPPDRAG
1 ÖVERSYN AV LOKALNYTTJANDE I FÖRSKOLOR OCH SKOLOR I ÖSTERSUNDS KOMMUN Dnr 729/2011 UPPDRAG Barn och Utbildningsnämnden fastställde 20110413 direktiv avseende översyn av lokalnyttjande i förskolor och
Läs merFORNUDDENS SKOLA
FORNUDDENS SKOLA 2016-03-15 Volymskiss 3 förslag 1 1 Alternativ 1, två volymer: En sammahängande skola längs Gärdesvägen, samt fristående idrottshall. Förslaget tar avstamp i att behålla platsens kvalitéer
Läs merSkolfastigheter i Stockholm AB:s (SISAB) om-, tilloch. nybyggnad av grund- och förskola på fastigheten Resedan 2, Vasa Real, Genomförandebeslut
Utlåtande 2017:56 RI+RIV (Dnr 112-14/2017) Skolfastigheter i Stockholm AB:s (SISAB) om-, tilloch nybyggnad av grund- och förskola på fastigheten Resedan 2, Vasa Real Genomförandebeslut Kommunstyrelsen
Läs merFramtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Läs merBULLERUTREDNING Lilla Åsa 23:165, Taberg, Jönköpings kommun
Förskola Bostäder Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Bullerberäkning... 2 2.1 Metod och förutsättningar... 2 2.2 Riktvärden... 2 3. Resultat... 4 4. Slutsats och föreslagna åtgärder... 4 Bilagor 1. Ljudutbredningskarta,
Läs merStockholm Vårt dnr: 2014/0106 Box Karlskrona Ert dnr: /2014
Stockholm 2014-12-18 Boverket Vårt dnr: 2014/0106 Box 534 371 23 Karlskrona Ert dnr: 20121-147/2014 Naturskyddsföreningens svar på remiss om förslag till Boverkets allmänna råd (2015:xx) om friyta för
Läs merSamrådsyttrande över detaljplan för del av Gammelstad, Öhemmanet 1:250 och del av Öhemmanet 1:11, förskola i Ektjärn, SBF 2015/616
LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 35 143 Samrådsyttrande över detaljplan för del av Gammelstad, Öhemmanet 1:250 och del av Öhemmanet 1:11, förskola i Ektjärn, SBF 2015/616 Dnr 2015 M2350 Miljö och byggnadsnämndens
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merYttrande över ansökan från Internationella Engelska skolan i Sverige AB som huvudman för utökning av befintlig grundskola F-3 och fritidshem.
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-04-23 rev 2015-04-23 Utbildningskontoret Dnr BOU 2015-130 Eva Torenfält-Karlsson, Kathrin Hansson Barn- och ungdomsnämnden Yttrande över ansökan från Internationella Engelska
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs merBostadsförsörjningsprogram
Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens
Läs merBARNKONSEKVENSANALYS - NY DETALJPLAN FÖR KV. BONDEN MINDRE 14
1/6 BARNKONSEKVENSANALYS - NY DETALJPLAN FÖR KV. BONDEN MINDRE 14 2019-04-03 1.1. Bakgrund Detaljplanearbete pågår som prövar möjligheten att ändra befintlig detaljplan så att de befintliga verksamheterna
Läs merMoviums roll. Utveckla och kommunicera kunskap om urbana utemiljöer för barn och unga. Movium SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling
Movium SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling www.movium.slu.se Moviumsroll Utvecklaochkommunicera kunskapomurbana utemiljöerförbarn ochunga Childperspective Child sperspective Barnsrätt till ight
Läs merByleskolan - Ny skolbyggnad
1(5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kommunfastigheter Maria Östholm Byleskolan - Ny skolbyggnad Sammanfattning Täby kyrkby och området Byle har en kraftig befolkningstillväxt bland annat till följd av omfattande
Läs mer"KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD. Astrid Nyström BUN
Uppsala 6uK xoft-o[-xi Arew^c \>\0 "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström 2012-12-19 BUN-2012-1482.60 Barn- och ungdomsnämnden Detaljplan för
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merFysisk aktivitet i samhällsplaneringen
Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen Kunskapen finns nu gäller det bara att implementera den Regeringsuppdraget Boverket får i uppdrag att ansvara för ett samverkansprojekt med uppdrag att samordna och
Läs merNÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun
NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer
Läs mer5. Befolkning, bostäder och näringsliv
5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.
Läs merAvstämning planuppdrag
1(7) Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Detaljplan för Kv. Björkängen Avstämning planuppdrag 2(7) Bakgrund och syfte Enligt beslut i KS 2014-01-15 28, fick Samhällsbyggnad, Bygg- och miljöenheten,
Läs merStadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011
Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område
Läs merKS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
KS 24 23 MAJ 2012 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-05-15 Diarienummer KSN-2011-0444 Kommunstyrelsen Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags
Läs merRapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Daniel Frelén, Malmö Stad
Prognos utfall så har det gått i SSSV-området SSSV Samverkan Skåne Sydväst Maj 2010 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, s kommun och Daniel Frelén, Stad BURLÖV ESLÖV HÖÖR KÄVLINGE LOMMA LUND MALMÖ
Läs merOxelbergen Kungsleden
Strategisk Arkitektur Oxelbergen Kungsleden Fördjupad studie - Bef. & tillk. BTA, parkeringslösning samt barnperspektiv 5 6 Fördjupad studie 56 Illustrationsplan Strategisk Arkitektur 6 8 5 MM 6 8 MM SKALA
Läs merSkolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen
Herrängens skola Sida 1 (5) Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen PP: Skogen Vi använder oss av skogen där eleven ska ges möjlighet att Träna sin motorik, balans och kroppsuppfattning Utveckla
Läs merNya utbildningslokaler i Lillhagsparken och Skogome
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-19 Diarienummer N140-0674/12 Utvecklingsavdelningen Jörgen Järdving Telefon: 031-366 94 12 E-post: jorgen.jardving@norrahisingen.goteborg.se Nya utbildningslokaler i och
Läs merRiktlinjer för parkeringstal
Riktlinjer för parkeringstal Antagen i Samhällsbyggnadsnämnden 2014-09-18 1. Inledning... 2 2. Lagstiftning... 2 2.1 Plan- och bygglagen... 2 2.2 Miljöbalken... 2 4. Parkeringstal... 3 4.1 Zoner för bostadsparkering...
Läs merSamråd om nya riktlinjer för bostadsförsörjning i Sundbybergs stad Remiss från Sundbybergs stad
PM 2017:164 RII (Dnr 123-945/2017) Samråd om nya riktlinjer för bostadsförsörjning i Sundbybergs stad Remiss från Sundbybergs stad Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Läs mer3.4 IDROTT OCH HÄLSA
3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för
Läs merFysisk aktivitet, Barn & Unga
Hur påverkar den fysiska miljön barns rörelse och hur kan vi genom stadsplanering öka fysisk aktivitet? Seminarium: Fysisk aktivitet, Barn & Unga 24 april 2019 Göteborg Johan Faskunger Fil Dr Fysisk aktivitet
Läs merSvar på motion till kommunfullmäktige om att. in en motion om att upprätta riktlinjer för skolors och förskolors skolgårdar, med
Kommunstyrelsen 2016-12-23 Kommunledningskontoret Välfärd KSKF/2016:327 Irène Karlbom Häll 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion till kommunfullmäktige om att upprätta riktlinjer för skolors och förskolors
Läs merPROJEKTRAPPORT Kv Jägaren, Kumla Trafikbullerutredning. Rapport doc Antal sidor: 6 Bilagor: 6
PROJEKTRAPPORT Kv Jägaren, Kumla Rapport -18061900.doc Antal sidor: 6 Bilagor: 6 Uppdragsansvarig Torbjörn Appelberg Kvalitetsgranskare Andreas Berg Datum 2018-06-14 www.soundcon.se Rapport -18061900 Innehåll
Läs merKarlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos
Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se/befolkning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA
Läs merIdrott & Hälsa. Lgr11. Kent Andersson, Kumla
Idrott & Hälsa Lgr11 Syfte Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse
Läs merNy skola och sporthall Alsike Nord KS-2015/715
Sida 1 av 5 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Eva Mårtensson Datum KS-2015/715 Lokalförsörjningschef 2015-01-21 Lena Larsson Kultur- och fritidschef Kommunstyrelsen Ny skola och sporthall Alsike
Läs merParkeringsnorm för Lomma kommun
Bilaga 1. Parkeringsnorm för Sammanfattning Parkeringsnormerna i detta dokument är vägledande och anger minimikrav för vilken parkeringsnorm som ska användas för bland annat boende och arbetsplatser i.
Läs merMöts och umgås. Äter och fikar
Bilaga 3 Sammanställning av webbenkätens fritext (6 oktober - 1 november). Tolka sammanställningen: De olika färgerna representerar kategorier som innehåller olika aktiviteter. Varje aktivitet beskrivs
Läs merI denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3
I denna del visas hur läget är idag. Den tar upp bland annat infrastruktur och bebyggelse, samt mänskliga aspekter. DEL 3 Topografi och jordar Vellinge kommun ligger i stort sett helt inom Söderslätt,
Läs merFlyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018
Flyttmönster i Örnsköldsvik - fördjupat underlag för befolkningsprognoser 2018 Befolkningsprognoser bygger i grunden på antaganden om antal födda, döda, inflyttare och utflyttare. Den stora osäkerheten
Läs meratt skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag
att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de
Läs merParkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01
Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter
Läs merParkeringsnormer för Älvkarleby kommun
1(5) Parkeringsnormer för Älvkarleby kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-10-10 Inledning 2(5) Parkeringsnormer för Älvkarleby kommun har tagits fram för att säkerställa tillgängligheten till
Läs merArena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige
Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merRAPPORT. Bullerutredning, Bärstad Förskola HAMMARÖ KOMMUN UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA
HAMMARÖ KOMMUN Bullerutredning, Bärstad Förskola UPPDRAGSNUMMER 2334838200 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA CAMILLA BJÄRING ANDREAS R PERSSON RICARDO OCAMPO DAZA Uppdragsledare Handläggare, Akustiker Granskare,
Läs mer2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort
2013-05- 2013-05-20 Lokalutredning grundskola/grundsärskola i Hallstahammars tätort Tekniska förvaltningen har från Kommunstyrelsen fått i uppdrag att utreda vilka ytor som friställs i de olika alternativen,
Läs merVaksala kyrkskola bullerutredning
-14 Vaksala kyrkskola bullerutredning UPPDRAG Vaksala kyrkskola bullerutredning UPPDRAGSNUMMER 13005224 UPPDRAGSLEDARE Sebastian Larsson UPPRÄTTAD AV Josefin Nilsson DATUM 2019-05-09 GRANSKAD AV Rikard
Läs merGöteborg 19 oktober Idrott och hälsa. lars-ake.backman@skolverket.se
Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa lars-ake.backman@skolverket.se Varför idrott och hälsa i grundskolan? Varför idrott och hälsa? Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har
Läs merInkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
TENGBOM: SKOLA MÄLARÄNG F-9, 2017-08-15 REV. 2018-03-19 Koncept- och gestaltningsbeskrivning 2 Inledning. Mellan Mälarhöjden och Bredäng i sydvästra Stockholm planeras ett nytt område - Mälaräng. Tanken
Läs merSkolstruktur för högstadieskolor i Umeå tätort
Skolstruktur för högstadieskolor 2018 2029 i Umeå tätort Styrande principer för en långsiktig hållbar skolstruktur för grundskolan Tillräckligt stora enheter inom de större tätorterna som möjliggör: En
Läs merSkolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige 090615
Skolskjutsregler Antagna av kommunfullmäktige 090615 Innehåll Skolskjutsregler... 3 1. Berättigade till skolskjuts... 3 2. Växelvis boende... 4 3. Avstånd... 4 4. Föräldraansvar... 5 5. Trafiksäkerhet...
Läs merMotion (S) om inventering av förskolebarns möjligheter till utelek
Avdelningen för stadsmiljö Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-08-26 Handläggare: Iris Birath Telefon: 08 508 18 153 Till Farsta stadsdelsnämnd 2013-09-26 Motion (S) om inventering av förskolebarns
Läs merKarlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos
Karlskrona kommun i siffror Befolknings Kommunledningsförvaltningen Kontakt: Pia Kronengen, 0455-30 30 15 kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se www.karlskrona.se BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR KARLSKRONA KOMMUN
Läs merKvalitativa utemiljöer vid förskolor vilka regler gäller och hur kan det se ut?
Kvalitativa utemiljöer vid förskolor vilka regler gäller och hur kan det se ut? Ulrika Åkerlund, Boverket & Lena Jungmark, Movium Nässjö, 10 oktober, 2018 Innehåll Varför behövs bra utemiljöer vid skolor
Läs merSolskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn
Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för
Läs merProjekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk
1 Projekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk aktivitet och sol Karolinska Institutet, Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp i samarbete med 9 förskolor i Malmö stad
Läs merKonkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.
Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge
Läs merBostadsförsörjning i mindre kommuner
Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder
Läs merLokalförsörjningsplan
Bilaga 5.4 Avdelningen för ekonomi och Sida 1 (5) styrning 2016-03-14 Lokalförsörjningsplan 2017-2019 Bilaga 5.4 Teknisk beskrivning av befolknings- och elevantalsprognos Behovsanalysen grundar sig på
Läs merStartpromemoria för planläggning av fastigheten Skarpnäcks gård 1:1 i stadsdelen Bagarmossen vid Stångåvägen (förskola)
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2016-04-18 Handläggare Torbjörn Johansson Telefon 08-50827352 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av fastigheten
Läs mersom tillhör detaljplan för fastigheten KVASTMOSSAN 20 i Limhamn i Malmö
2011 08 31 Dp 5186 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten KVASTMOSSAN 20 i Limhamn i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning
Läs merVÄRDEPROGRAM FÖR STORSTADSPAKETET
VÄRDEPROGRAM FÖR STORSTADSPAKETET Värdeprogram för Storstadspaketet är ett policydokument som beskriver vilka värden som ska vara vägledande för fastighets- och gatukontorets arbete med att förverkliga
Läs merYttrande om Ansökan från Internationella Engelska Skolan i Sverige AB om godkännande som huvudman för grundskola årskurs F-3 i Södertälje kommun
Ärende 11 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-03-09 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Yttrande om Ansökan från Internationella Engelska Skolan i Sverige AB om godkännande som huvudman för grundskola årskurs
Läs merDialogmöte Exercisheden
Dialogmöte Exercisheden Anteckningar från möte #1 med allmänheten (21 januari 2017) Varför är vi här? Stadsbyggnadskontoret har bjudit in till ett antal dialoger kring utvecklingen av Heden på temat Vad
Läs merAntagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN
Antagen av KF 2010-09-22 93 PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN FÖRORD Arbetet med att ta fram Parkeringsnorm för Vårgårda kommun har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte Lundberg,
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström BUN
BON ZÖ[^O\^Z Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström 2013-12-16 BUN-2013-1988 Barn- och ungdomsnämnden Detaljplan för kvarteret Klacken
Läs merVi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren
Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga
Läs merKv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen
Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun
Läs merBlir det brist eller överskott på gymnasielärare?
Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var
Läs merÄmnet Idrott och hälsa i Måsöskolan
Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor
Läs merTRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS
PM TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS 2016-06-07 1 BAKGRUND I Sätofta, Höör, planeras för en ny förskola intill befintliga Sätoftaskolan. Förskolan kommer bestå av 8 avdelningar med 20 barn i varje avdelning
Läs mer