CYKELTRAFIKEN I DEN FYSISKA PLANERINGEN

Transkript

1 CYKELTRAFIKEN I DEN FYSISKA CYKELTRAFIKEN I DEN KOMMUNALA PLANERINGEN PLANERINGEN PERSPEKTIVET FALKENBERG PERSPEKTIVET FALKENBERG OSKAR ROUSSAKIS EXAMENSARBETE OSKAR ROUSSAKIS 15 HP KANDIDATARBETE FYSISK PLANERING VT HP FYSISK BLEKINGE PLANERING TEKNISKA HÖGSKOLA VT 2012 BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA

2 FÖRORD Detta är ett arbete för en kandidatexamen om 15 hp på programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet behandlar cykeltrafiken i den fysiska planeringen ur ett Falkenbergsperspektiv. Jag vill börja med att rikta ett stort tack till min handledare Sven- Allan Bjerkemo som har bidragit med intressanta tips och goda råd under arbetets gång. Jag vill också rikta ett särskilt tack till Nina Andersson och Jimmy Vänestål på Falkenbergs kommun som har varit till stor hjälp för mig genom att ställa upp med både dyrbar tid och lärorika kunskaper. Jag vill även tacka Johanna Eriksson som har opponerat på arbetet och bidragit med värdefulla synpunkter och kommentarer. Dessutom vill jag passa på att tacka mina goda vänner Theodor Andrén och Niklas Tengheden för tänkvärda reflektioner och trevligt sällskap under den här tiden. Karlskrona, 17 juni Oskar Roussakis

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...5 CYKELFRÄMJANDET...16 SVENSKA CYKELSÄLLSKAPET...16 TRANSPORTPOLITISKA MÅL...17 INLEDNING...6 BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING...6 SYFTE...8 MÅLBILD...8 FRÅGESTÄLLNINGAR...8 METOD...9 AVGRÄNSNING...10 KUNSKAPSUNDERLAG...12 OM FALKENBERG...12 PLANERINGSPROCESSEN...14 NATIONELLA CYKELMÅL...17 REGIONALA CYKELMÅL...18 KOMMUNALA CYKELMÅL...18 FORSKNINGSÖVERSIKT...19 KÖPENHAMN...20 GEHL...21 PLANERINGSKRITERIER...21 Tillgänglighet...22 Trygghet...22 Trafiksäkerhet...23 Tydlighet...23 Trivsel...24

4 PLANERINGEN...25 GENOMFÖRANDET...26 INTERNETBASERADE KÄLLOR...62 PERSONLIG KOMMUNIKATION...62 Skriftlig intervju via internet ) FALKAGÅRDSVÄGEN & SANDGATAN ) BROGATAN & HALMSTADVÄGEN ) STRANDVÄGEN NORD...45 RESULTAT...54 SLUTSATS...57 DISKUSSION...58 FRAMTIDA STUDIER...59 METODDISKUSSION...59 REFERENSER...61 SKRIFTLIGA KÄLLOR...61 DIGITALA KÄLLOR...63 Illustrationer...63 Fotografier...63 ÖVRIGA KÄLLOR...63 BILAGOR...64 BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

5 SAMMANFATTNING Till grund för arbetets struktur har upplägget i den så kallade 5-processen valts, som också presenteras i arbetet utifrån fakta ur Trafik för en attraktiv stad (TRAST). En introduktion av samt användning av denna process kan vara viktig för att öka förståelsen av och medvetenheten för hur planeringen på I det här arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrån hur förhållandena ser ut i Falkenberg. Falkenberg är en kommun som vill utvecklas i en mer hållbar riktning, bland annat genom att främja cykeltrafiken. Därför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrån denna studie även diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden. Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strävan mot att identifiera problem och konflikter utmed de stråk som har studerats. Målet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tänkbara lösningar på dem. Med utgångspunkt i detta konkretiseras också faktorer som kan vara av vikt vid planeringen för cykeltrafiken. Inom planeringen för transporter i ett framtida Sverige har cykeln och dess utvecklingsmöjligheter fått ett allt större utrymme. I ett flertal mål på olika nivåer lyfts ambitioner och satsningar fram för att belysa dess potential. En ökad cykelanvändning kan bland annat innebära miljövinster genom mindre utsläpp av koldioxid och även vinster för människan genom att den bidrar till att ge oss en bättre livskvalitet. Det finns dock även en del negativa aspekter som är förenade med cykeltrafiken. En sådan aspekt är att risken för en cyklist att skadas eller dödas i trafiken är större än den är för exempelvis en bilist. kommunal nivå kan bedrivas. Studien av situationen i den fysiska miljön undersöker dåtid, nutid och framtid vilket skapar en bredare kunskapsbas och uppfattning om situationen i Falkenberg. Analysen av nuläget i studien utgår från de fem begreppen tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet, tydlighet och trivsel. Resultatet av undersökningen belyser det faktum att det finns brister i den kommunala planeringen i Falkenberg, exempelvis i arbetet med förankring och nulägesbeskrivning. Avseende studien av genomförandet och utformningen i den fysiska miljön visar granskningen att det finns ett antal problem utmed de tre studerade stråken. Det viktigaste är att trafiksäkerheten är bristfällig, detta tydliggörs av olycksstatistiken som beskriver dödsolyckor och svåra olyckor med cyklister inblandade utmed samtliga studerade stråk. Sikten är också skymd vid de flesta korsningar och utfarter. Vid de flesta busshållplatser kan även konfliketer uppstå mellan cyklister och gående. Avseende tryggheten är den otillräcklig vid exempelvis tunneln och skyltningen är obefintlig utmed samtliga stråk. Stråken har heller inte utvecklats i någon större utsträckning sedan år 2002 och de åtgärder som har vidtagits har bland annat skapat nya problem för cyklisterna. Med anledning av detta är slutsatsen att det behövs satsas mer på att förbättra planeringen av cykeltrafiken och genomförandet av den i Falkenbergs kommun. 5

6 INLEDNING användande av cykeln kan exempelvis bidra till en bättre livskvalitet för människorna. Framförallt i städerna leder Denna studie fokuserar på cykeltrafiken och hur den behandlas i den fysiska planeringen. Cykeln är ett färdmedel som bör prioriteras i en kommun som vill bli mer hållbar. Därför bör förhållandena för dess användare studeras och förbättras för att öka cykelns attraktivitet. Det innebär att en studie och problematisering av cykeltrafikens situation i Falkenbergs kommun är av intresse också ur ett planeringsperspektiv. Arbetet kommer därför att undersöka denna situation utifrån förhållandena i Falkenberg samt diskutera möjligheterna till utveckling där. BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING Under de senaste åren har cykeln och dess potential att få en ökad betydelse som transportmedel i ett framtida samhälle aktualiserats inom planeringen. I arbetet med att göra transporterna och resandet mer hållbart kan en ökad användning av cykeln vara ett bra alternativ ur flera synvinklar. Cykeln är till skillnad från bilen ett fordon som inte drivs av fossila bränslen. Användandet av bilarna bidrar varje år till utsläpp av stora mängder koldioxid vilket är skadligt för både miljön och människan. Enligt Trafikverket (2010) producerar en bil varje år flera ton med växthusgaser där de största utsläppen sker under de första tre kilometrarna av bilfärden. I Sverige är 35 procent av alla bilresor i städerna kortare än tre kilometer, en sträcka de flesta klarar av att cykla. Cykeln har också andra fördelar i jämförelse med bilen. Ett ökat bilåkandet till köbildningar, höga bullernivåer samt problem med luftföroreningar (Spolander 2008). Vid sidan av livskvalitet är en god hälsa viktig för oss människor. Att färdas med cykel erbjuder fysisk motion samt möjlighet till att träna upp kroppens kondition. En effekt av detta är att människan blir friskare samtidigt som risken av att bli drabbad av bland annat diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar minskar (Trafikverket 2010). En tydligare prioritering av cykeltrafiken inom planeringen kan alltså leda till stora vinster för både miljö och människa. Cykeln har många fördelar som transportmedel men användandet av den är även förenat med en del negativa aspekter. En sådan aspekt är att cyklisten befinner sig utomhus under sin resa, vilket leder till en ökad känslighet för väder och vind. En annan aspekt är att cykeln har en begränsad stabilitet och komfort, vilket innebär att cyklisten är känslig för hur underhållet av vägarna är. Dessutom är musklerna cyklistens drivmedel, något som bidrar till att cyklisten är känslig för inbromsningar och omvägar. Den allvarligaste problematiken med cykeltrafiken är dock att cyklisten är en oskyddad trafikant vilket gör den mer sårbar vid olyckor. Enligt Spolander (2008) skadas varje år ungefär cyklister så allvarligt att de måste uppsöka sjukhus för vård. I jämförelse med bilisten är faran att bli skadad eller dödad i trafiken åtta gånger större för cyklisten och när en cyklist dödas är ett motorfordon inblandat i ungefär 90 procent av fallen (Brandberg m fl 1998). Samtidigt finns det en av Riksdagen fastslagen vision, som strävar mot att ingen skall dö eller skadas allvarligt i trafiken i Sverige. Det går alltså att argumentera för 6 6

7 att trafiksäkerheten bör bli bättre för landets cyklister. Om cykeln skall få ett större utrymme i ett framtida samhälle bör de problem och brister som existerar i dagens cykelnät därför åtgärdas. I Sverige finns handboken Trafik för en attraktiv stad (TRAST), som kan vara ett hjälpmedel vid bland annat cykelplanering. Det är dock inte bara Sverige som vill skapa en mer attraktiv livsmiljö i städerna utan även andra länder i Europa, bland annat genom att förbättra villkoren för de som väljer cykeln som färdmedel. Europeiska Unionen har arbetat fram handlingar som pekar på vikten av att planeringen för cykeln skall integreras med övrig planering samt att uppföljning av de åtgärder som vidtas sker (Spolander 2008). En kommun som uttalat vill satsa mer på cykeltrafiken genom att förbättra och bygga ut cykelvägnätet är halländska Falkenberg (se karta över Falkenbergs kommun i Hallands län nedan). Kommunen har med svenska mått mätt goda förutsättningar för cykeltrafik. Falkenberg ligger i södra delen av landet där klimatet är mildare än i norr, staden är förhållandevis platt och avstånden inom kommunens tätorter är relativt små. I skrivande stund arbetar kommunen med att ta fram en ny översiktsplan. I programmet för den har kommunen valt att använda sig av formuleringen Vi växer för en hållbar framtid för att beskriva visionen för Falkenbergs utveckling under de kommande åren. Budskapet i denna formulering är tydligt och det uttrycker en strävan mot en mer långsiktig planering ur flera perspektiv. Ett sådant perspektiv kan sammanfattas i kommunens uttalade strategi om att stärka rollen för de hållbara persontransporterna (Falkenbergs kommun 2011). Karta över Hallands Län, Falkenbergs kommun utgörs av den lilamarkerade ytan. Illustrationskälla: Författaren med kartmaterial från Falkenbergs kommun. 7

8 SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR Arbetet kommer att inleda med att behandla följande frågeställning: Syftet med arbetet är att öka förståelsen för hur den fysiska planeringen av cykeltrafiken bedrivs i Falkenbergs kommun. Syftet är också att studera den kommunala planeringen med ett speciellt intresse för genomförandet i och utformningen av den fysiska miljön. MÅLBILD Ambitionen är att i en första fas genomföra en undersökning som översiktligt studerar den kommunala planeringen av cykeltrafiken i Falkenberg. Den andra fasen av studien skall vara mer ingående och undersöka genomförandet av planeringen. Den kommer därmed att granska utformningen av den fysiska miljön utifrån cyklistens perspektiv på ett antal cykelstråk i staden. Studiens andra fas kommer också att behandla tidsperspektivet genom att studera cykelstråkens dåtid, nutid och framtid, för att ge undersökningen en bredare infallsvinkel. Vilka faktorer är viktiga att belysa och fokusera på inom den kommunala planeringen av cykeltrafiken? Utifrån svaren i den inledande frågeställningen kommer följande frågeställningar att studeras: Hur tillämpas dessa faktorer i planeringen i Falkenberg? Hur ser förhållandena ut för cyklisterna i den fysiska miljön i Falkenberg? Vilka eventuella problem och konflikter ställs de inför under sin resa? Hur har utvecklingen sett ut ur ett historiskt perspektiv och hur upplevs de åtgärder som har vidtagits sedan år 2002, då Gång- och Cykelvägsplanen upprättades? Vilka lösningar kan tillämpas på cykelstråken i Falkenberg för att i framtiden stärka cykeltrafikens roll samt erbjuda cyklisterna en färd som är säkrare, angenämare och mer tilltalande? 8

9 METOD Valet av metod för undersökningen har varit en fallstudie, där fallet är Falkenberg. Styrkan med en fallstudie är att den inspirerar undersökaren till att använda sig av ett flertal metoder för sin studie. Den ger också undersökaren möjligheten att studera på djupet samt är lämplig vid studier av naturliga miljöer och processer (Denscombe 2009). Undersökningen har utförts som en kvalitativ studie med ambitionen att studera den kunskap som ord och bilder förmedlar. Forskningsmetoder som kan tillämpas under en sådan undersökning är enligt (Denscombe 2009) studier av dokument, observationer samt intervjuer. arbetet ytterligare bredd och objektivitet. Det bör också beaktas att några källor är publicerade i slutet av 1990-talet vilket kan vara av betydelse för deras aktualitet och trovärdighet. Dessa källor har dock bedömts vara relevanta för studien eftersom de behandlar problem och brister som fortfarande existerar på cykelvägnäten i Sverige. För att introduceras i samt utveckla kunskaperna om ämnet var studier av litteratur utgångspunkten för undersökningen. Genom att välja litteratur från ett flertal utgivare och företrädare har ambitionen varit att få ett varierat faktaunderlag för arbetet. Dessutom har Gång- och Cykelvägsplanen från år 2002, framställd av Falkenbergs kommun studerats för att få en inblick i hur stråkens historik har sett ut. Vid analys av kvalitativa data är det viktigt att forskaren är medveten om och beaktar innebörden i de fyra vägledande principer som finns. Dessa är: 1) Att resultaten kan kopplas till insamlad information, 2) Att forskaren sätter sig in i ämnet för att kunna tolka resultaten korrekt, 3) Att forskaren inte påverkar analysen med sina egna fördomar, 4) Att arbetsprocessen bedöms utifrån begrepp och generaliseringar (Denscombe 2009). En stor del av materialet i detta arbete är kopplat till svenska förhållanden och forskning. Litteraturen utgår ofta från svenska källor, bland annat framställda av statliga myndigheter och verk. Anledningen till detta urval av material är dess relevans för planeringen i svenska kommuner. Det bör dock beaktas att material från statliga myndigheter och verk kan stå under ett visst politiskt inflytande. Ur ett källkritiskt perspektiv hade därför en annan infallsvinkel med studier av mer internationell forskning och litteratur gett Litteraturstudierna har sedan också använts för att forma de villkor och förutsättningar som undersökningen utgår från. Strukturen för arbetet utgår till stor del från innehållet i den så kallade 5-processen i Trafik för en attraktiv stad (TRAST), som också redovisas i delen för kunskapsunderlag. Förståelsen för vilka faktorer som kan vara av vikt för studien ökade också genom ett inledande informationsmöte med två cykelplanerare och cyklister. För att skapa en bredare kunskapsbas om de sträckor som undersökningen behandlar samt för att få en djupare insikt i den problematik de är förenade med har en kombination av platsinventeringsmetoder använts. Att kombinera olika metoder kan enligt Denscombe (2009) bidra till att öka undersökningens träffsäkerhet samt till att erbjuda en mer komplett bild av problematiken. 9

10 AVGRÄNSNING För att få en mer uppdaterad bild av hur situationen ser ut på sträckorna idag och upptäcka de brister som finns på dem har vandringar ägt rum. Det som observerats under dessa vandringar har samtidigt dokumenterats genom fotografering och anteckningar. Utöver detta har författaren tillsammans med en av cykelplanerarna cyklat på och samtalat om de aktuella sträckorna för att öka medvetenheten om stråkens förhållanden. Syftet med detta var att författaren skulle introduceras i vilka aspekter som kan vara betydelsefulla att belysa vid en platsinventering av ett cykelstråk. Författaren reflekterade efter cykelturen över hur fördomar som cykelplaneraren hade om olika situationer kunde påverka undersökningen. Efter cykelturen gjordes därför en bedömmning att material som inte kunde styrkas med hjälp av litteraturen inte skulle komma att inkluderas i undersökningen. Vidare har två skriftliga intervjuer via internet genomförts med två olika cykelplanerare. Den första intervjun användes för att utveckla och komplettera de resonemang som förts under samtalet vid cykelturen samt för att presenteras i de framtida planerna och önskemålen för stråken. Den andra intervjun användes för att introduceras i hur planeringen för cykeltrafiken ser ut i Falkenbergs kommun. Därefter värderades den insamlade informationen utifrån de kriterier som litteraturen förmedlat. Studier av litteratur har sedan också använts för att få en uppfattning om vilken typ av åtgärd eller lösning som bör appliceras på ett visst problem. De åtgärder och lösningar i den fysiska miljön som kan anses vara relevanta gestaltas därefter med hjälp av bilder, text och kartor. I slutet av arbetet diskuteras tillämpningen av de metoder som har använts och förslag till alternativa metoder för framtida studier lyfts fram. Denna undersökning omfattar ur ett geografiskt perspektiv endast stråk inom Falkenbergs tätort. Stadens cykelvägnät är indelat i ett övergripande nät och ett grannskapsnät där alla de sträckor som har studerats är delar av det övergripande nätet. Det övergripande nätet är till skillnad från grannskapsnätet avsett att användas för förbindelse mellan stadsdelar, grannskapsnätet är däremot avsett att användas för mer lokala behov. Det är tre längre stråk som har studerats, sammanlagt ungefär meter (se karta över Falkenbergs tätort med de studerade stråken nedan). Stråken utgörs av fem olika vägsträckor där varje stråk utgörs av två vägsträckor med undantag för stråk 3. Stråk 3 utgörs istället av en enkel vägsträcka som dock är uppdelad i två etapper på grund av sin längd. Valet av stråk för studien har gjorts utifrån olycksstatistik, roll i cykelvägnätet i tätorten samt att stråkets sammanhängande längd i det övergripande nätet skulle vara minst meter. Granskning av fler stråk än de tre som ingår i studien har inte utförts på grund av arbetets omfattning. De åtgärder som föreslås har inte resulterat i något planförslag utan presenteras genom kartor som har ett mer schematiskt upplägg. Med tanke på arbetets storleksmässiga avgränsning har studien inte granskat vägsträckornas utformning och historik före år Det är endast cyklistens perspektiv som har studerats i arbetet men en del observationer har skett till fots. Studien inkluderar inte några ekonomiska förutsättningar eller ekologiska konsekvenser utan endast sociala aspekter. Den tar också endast upp de trafiktekniska åtgärderna i viss mån. Inte heller andra städer inkluderas i undersökningen, dock presenteras forskning som är baserad på studier i Köpenhamn. 10

11 TECKENFÖRKLARING STRÅK 1 STRÅK 2 Karta över Falkenbegs tätort med de studerade stråken. Illustrationskälla: Författaren med kartmaterial från Falkenbergs kommun. STRÅK 3 11

12 KUNSKAPSUNDERLAG OM FALKENBERG Falkenberg är en mindre halländsk stad utmed kusten vid Kattegatt. Den mest kända sevärdheten i staden är Tullbron som också är ett byggnadsminne från mitten av 1700-talet. Det här arbetet skall alltså bidra till att öka förståelsen för hur situationen ser ut för cykeltrafiken i Falkenberg. För att göra en sådan undersökning möjlig krävs det en introduktion i vilka faktorer som kan vara av betydelse vid planering för cykeltrafiken. Till att börja med presenteras staden Falkenberg genom en kortare beskrivning och ortsanalys. Sedan är en fördjupning i hur planeringsprocessen kan se ut nödvändig för att få en inblick i vilka faktorer som kan vara betydelsefulla att utgå från i arbetet. Dessutom ger den kunskap i hur en struktur för ett projekt inom cykelplaneringen kan utvecklas. Efter det följer uppfattningar och åsikter från cykelorganisationer som kan fungera som en vision som planeringen kan sträva mot att uppfylla. Dessa organisationers åsikter och tankar får i detta arbete också ge det dess förankring ur cyklisternas synvinkel. Vidare konkretiseras de aktuella målbilder som påverkar och formar planeringen för cykeltrafiken. Efter det följer en forskningsöversikt, information om situationen i Köpenhamn samt forskning som är framställd av Jan Gehl. Sedan beskrivs planeringskriterier och begrepp som är av central betydelse vid genomförandet av en nulägesbeskrivning och analys. Tullbron är än idag en viktig transportled genom staden och den används bland annat av cykeltrafiken. Stadens centrum ligger vid Stortorget, utmed Storgatan och vid Rådhustorget (Sjöberg 1991). Viktiga målpunkter är Tågstationen, Busstationen, Falkenbergs idrottsplats, Falkenbergs Ishall, Klitterbadet och Skrea strand är också målpunkter i staden. Andra målpunkter i tätorten är Sjukhuset, Gymnasieskolan, evenemangshallen Falkhallen, grundskolorna samt en större handelsplats. Barriärer är floden Ätran, de gamla järnvägsspåren samt vägen gamla E6 (se karta för ortsanalysen av Falkenbergs tätort nedan). Dessa faktorer bildar också utgångspunkterna och villkoren för de aspekter som den efterföljande undersökningen behandlar. Alternativ och åtgärder som kan vidtas för att lösa problem och brister i den fysiska miljön presenteras i genomförandet. Uppföljning görs i arbetet genom att utvärdera de åtgärder som gjorts längs med sträckorna sedan år Tullbron över floden Ätran i Falkenberg. Bildkälla: Författaren. 12

13 SIFFERFÖRKLARING 1. TÅGSTATION 2. TÅNGASKOLAN 3. FALKHALLEN 4. GYMNASIUM 5. SJUKHUS 6. FAJANSSKOLAN 7. TULLBROSKOLAN 8. HANDELSPLATS 9. BUSSTATION 10. VÄSTERHAVSSKOLAN 11. SCHUBERGSTORPSSKOLAN 12. FALKENBERGS IDROTTSPLATS 13. HERTINGSSKOLAN 14. ISHALL 15. KLITTERBADET 16. HJORTSBERGSSKOLAN 17. SKREA STRAND Karta över ortsanalysen av Falkenbegs tätort. Illustrationskälla: Författaren med kartmaterial från Falkenbergs kommun TECKENFÖRKLARING CENTRUMOMRÅDE INDUSTRIOMRÅDE HAMNOMRÅDE MÅLPUNKTER BARRIÄRER 13

14 Målformuleringen ger processen en kurs för hur utvecklingen skall bli. De mål som skall följas har olika nivåer och de PLANERINGSPROCESSEN Trafik för en attraktiv stad (TRAST) kan användas som underlag av kommunens planerare vid exempelvis framställning av en cykelplan eller andra projekt inom planeringen för cykeltrafiken. Planeringen av transporter kan delas upp under tre separata avsnitt; inriktnings- åtgärds- och genomförandeplanering. Det första avsnittet är inriktningsplanering som innefattar arbete med översiktsplan och trafikstrategi. Sedan följer åtgärdsplaneringen som inkluderar arbetet med trafikplan och åtgärdsprogram. Den tredje delen är genomförandeplanering som sker genom projekt, exempelvis genom utformning av gator (TRAST 2007). Visionen är den inledande delen i planeringsstrukturen som kallas för 5-processen och den beskriver hur en önskad framtida utveckling kan se ut. Den bör vara verklighetstrogen och inspirerande samtidigt som den är utmanande. Den är också viktig ur strategisk synvinkel och den kan användas som ett politiskt styrinstrument. En vision skall ha ett tydligt språk och en tydlig inriktning och den skall också stimulera kommunikationen mellan människor (TRAST 2007). demokratiseringen eftersom människor har rätt att vara delaktiga och besluten blir då även mer långsiktigt hållbara (TRAST 2007). beskriver olika stadier i en process. Målen kan exempelvis vara nationella, regionala och kommunala mål. En trafikstrategi är en form av målbildning och den kan delas upp i inriktningsmål och resultatmål (TRAST 2007). Arbetet med förankring är betydelsefullt eftersom det integrerar fler människor i processen. Det skall sträva efter att nå alla de personer som är berörda av en process samt skapa metoder för att kommunicera med dem. Därför bör en kommunikationsplan upprättas som möjliggör ett engagerat samarbete (TRAST 2007). Förankringsarbetet behöver vävas in i början av en process för att skapa ett omedelbart intresse bland människor. En god och genomarbetad förankring ger ett bättre underlag för beslut, främjar 5-processen i TRAST. Upphovsman: Caroline Andersson Linhult Inriktningsmålen ger en mer beskrivande bild av viktiga planeringskriterier utifrån Värderosen, exempelvis stadens karaktär, trafiksäkerheten, tillgängligheten, tryggheten och miljöpåverkan. Resultatmålen redovisas istället som siffror i tabeller vilket gör dem mer mätbara (TRAST 2007). 14

15 Alternativ och analys fokuserar på att beskriva olika scenarier prognoser om framtiden som också möjliggör jämförelser av scenarierna (TRAST 2007). som utvecklingen kan gå emot. Underlag för dessa scenarier är I analysen beskrivs också vilken inverkan och påföljd ett givet scenario har på planeringskriterierna. För att pröva lösningar på ett problem inom trafikplaneringen kan en analys i fyra steg tillämpas, den så kallade Fyrstegsprincipen (TRAST 2007). Valet av alternativ skall utgå från vad som är mest lämpligt ur ett längre tidsperspektiv. Det val som görs bör vara hållbart ur exempelvis; sociala, ekologiska och ekonomiska synvinklar. Därför skall de medel som finns tillgängliga användas så koncentrerat och effektivt som möjligt (TRAST 2007). Värderosen i TRAST. Upphovsman: Caroline Andersson Linhult Nulägesbeskrivningen skall ge en överblick över de förutsättningar som ett projekt har. Den bör tydliggöra utgångspunkterna för arbetet och bidra till att de inblandade får en korrekt uppfattning av läget. Den skall därför vara noggrant utförd och behandla både positiva och negativa aspekter (TRAST 2007). I nulägesbeskrivningen diskuteras och behandlas olika begrepp för att sedan presenteras. En sådan presentation av arbetsmaterialet kan göras med hjälp av exempelvis kartor, text och tabeller (TRAST 2007). Nästa steg är val av ordning för åtgärdsplaneringen. En sådan prioritering är nödvändig eftersom resurserna ofta är begränsade. Faktorer som kommunens storlek, kommunledningens intresse, politisk vilja samt budgeten kan vara avgörande för hur ordningen påverkas (TRAST 2007). Avslutningsvis sker en uppföljning som tydliggör effekterna av åtgärderna samt bidrar med en mer aktuell kunskap som kan medföra nödvändiga justeringar och förbättringar av åtgärderna. Uppföljningen bör också tillämpas när kommunerna väljer att kontrollera strategier, program och planer som har tagits fram vid tidigare tillfällen (TRAST 2007). 15

16 SVENSKA CYKELSÄLLSKAPET Svenska Cykelsällskapet är en ideell organisation med syftet att få människor att cykla i större utsträckning samt förmedla cyklisternas intressen till myndigheterna. För att skapa bättre CYKELFRÄMJANDET Cykelfrämjandet är en ideell riksförening vars ambition är att förbättra cyklisternas villkor. De strävar också efter att stimulera en ökad cykling och medverka till att cyklisternas intressen tas tillvara. De verkar för att cykelns betydelse skall växa så att miljö, hälsa och trafikmiljö blir bättre i Sverige (Cykelfrämjandet 2012). Cykelfrämjandet samarbetar också med både myndigheter och planerare vid anläggandet av nya cykelvägar. De genomför en årlig granskning av hur kommunerna hanterar cykeltrafiken, en så kallad Kommunvelometer. För att bidra till att göra cykeltrafiken säkrare i landet har Cykelfrämjandet framställt ett program med elva infallsvinklar som kommunicerar deras strävan (Cykelfrämjandet 2012). Cykelfrämjandet vill att: cykeltrafiken får större resurser cykeln integreras i trafiksystemet och planeringen cykelvägarna är sammanhängande, säkra och trygga cykling på landsväg blir mycket säkrare väghållarens ansvar skärps trafikreglerna blir bättre trafikanterna följer trafikreglerna mer det blir lättare att kombinera cykel- och kollektivtrafik utvecklingen av säkrare och bekvämare cyklar stimuleras cykelturism och fritidscykling utvecklas näringsliv och arbetsgivare engageras mer förutsättningar åt de som cyklar har Svenska Cykelsällskapet gjort en lista som tydliggör de problem cyklisterna stöter på. De har också gjort en förteckning på tänkbara åtgärder för både tätorter och landsbygd som kan bidra till att cyklandet ökar (Svenska Cykelsällskapet 2012). Problemen är enligt Svenska Cykelsällskapet (2012) förenade med bland annat sämre framkomlighet och säkerhet för cyklisterna. Det kan exempelvis: handla om föremål som blockerar cykelvägar, konstruktionen av cykelvägarna vid busshållplatser, kollisionsrisken på dubbelriktade cykelvägar, ojämna cykelvägar, permanenta hinder, siktbegränsningar, trafiksignaler, delat utrymme på cykelvägen, dubbelriktat på enkelriktad gata samt utformning av cykelfält och cykelöverfarter. Svenska Cykelsällskapet (2012) föreslår åtgärder för att lösa problemen. Deras förslag är exempelvis: att anlägga rymligare cykelvägar, anlägga säkrare överfarter med färgmarkering i gatan och specialskyltning, bättre underhåll, ge cykelstråken namn och olika färger, förbättra skyltningen, bygga separata stråk för motion, öka avståndet till bilarnas avgaser vilket gör cykelvägarna mer hälsosamma, skapa motortrafikfria delar av centrumområden, prioritera cyklisterna i korsningar, tillåta cykling mot enkelriktad trafik samt anlägga cykelvägar med mindre nivåskillnader. 16

17 NATIONELLA CYKELMÅL TRANSPORTPOLITISKA MÅL Det övergripande målet för transportpolitiken i Sverige är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet (Näringsdepartementet 2009, s 1). Det övergripande målet är uppdelat i ett funktionsmål som inriktar sig på tillgänglighet och ett hänsynsmål som inriktar sig på säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmålet fokuserar på att transportsystemet skall främja jämställdhet samt ha en utformning som gör att alla kan använda sig av det. Hänsynsmålet fokuserar på att transportsystemet skall vara utformat på ett sätt som inte leder till allvarliga olyckor samt till att en bättre miljö och hälsa främjas i landet (Näringsdepartementet 2009). År 2000 presenterades en Nationell strategi för cykeltrafiken och den lyfter fram två övergripande mål. Det första målet strävar mot att cykeltrafiken skall bli säkrare och det andra målet strävar mot att cykeltrafiken skall öka sin andel av det totala antalet resor (Enheten för planering av vägtransportsystemet 2000). Strategin skall bidra till att satsningar görs för att öka trafiksäkerheten för cyklisterna och nå målet om att ingen skall skadas allvarligt eller dödas i trafiken. Sådana satsningar kan exempelvis vara att arbeta för att öka separeringen av motorfordon och cyklister i trafiken samt att sänka motorfordonens hastigheter till 30 km/h i situationer när detta inte är möjligt (Enheten för planering av vägtransportsystemet 2000). Funktionsmålet koncentrerar sig på att förbättra tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet för alla transporter samt på att förbättra förutsättningarna för cyklisterna. Dessutom skall det medverka till att transportsystemet utformas så att barn och personer med funktionsnedsättning kan använda sig av det på ett säkert sätt (Näringsdepartementet 2009). Hänsynsmålet koncentrerar sig på att främja målet om att antalet döda på vägarna skall minska med hälften och antalet allvaligt skadade skall minska med en fjärdedel fram till år Det skall också bidra till att miljökvalitetsmålet om en Begränsad klimatpåverkan uppfylls samt medverka till att en bättre folkhälsa uppnås (Näringsdepartementet 2009). Det finns också fem olika insatsområden av särskild betydelse för att öka antalet cyklister och göra det mer säkert för dem i trafiken; organisation, infrastruktur, kunskapsuppbyggnad, kommunikation och uppföljning (Enheten för planering av vägtransportsystemet 2000). Enskilda faktorer och delområden som är viktiga är tillgänglighet, trygghet, genhet, miljö, hälsa samt ett bra underhåll. Cykeln fungerar ofta som ett komplement till kollektivtrafiken. Det är därför viktigt att planeringen ser till hela resan och skapar goda möjligheter till byten mellan cykel och kollektivtrafik. Strategin skall också vara ett stöd för regionerna vid fysisk planering samt när de utformar sina planer för cykeltrafiken (Enheten för planering av vägtransportsystemet 2000). 17

18 REGIONALA CYKELMÅL Falkenbergs kommun tillhör Region Halland vilket innebär att kommunen påverkas av de investeringar Region Halland gör. Regionen har upprättat en Infrastrukturplan som gäller för perioden mellan år 2010 och år Inom denna tidsrymd skall det satsas mer på att öka cykeltrafiken i Halland. En stor investering ligger i Kattegattleden, en cykelväg som sträcker sig från Skåne till Västra Götaland. Denna cykelväg skall sedan användas av både turister och andra resenärer (Region Halland 2010). Vidare behandlas betydelsen av att koppla ihop cykelvägnätet till kollektivtrafikens hållplatser för att underlätta för resenären att kombinera olika transportmedel. Satsningar skall också göras för att förbättra förutsättningarna för barn och ungdomar att använda sig av cykelvägnätet. Regionen vill också använda mer resurser till att bygga separata cykelbanor för att erbjuda cyklisterna en bättre säkerhet (Region Halland 2010). KOMMUNALA CYKELMÅL Kommunen vill även verka för att den sociala hållbarheten uppnås och ge alla människor samma förutsättningar att tillgodose sina behov avseende hälsa och trygghet. För att åstadkomma detta vill de arbeta för att barn och ungdomar skall känna sig trygga när de tar sig till och från skolan samt utveckla de fysiska miljöerna så att de upplevs som trygga och säkra (Falkenbergs kommun 2011). År 2002 upprättades och antogs en Gång- och Cykelvägsplan för kommunen av kommunstyrelsen i Falkenberg. Målet med den var att bidra till att skapa ett cykelvägnät som skulle vara säkert, tryggt, attraktivt och snabbt för cyklisten. Ambitionen var också att upptäcka och dokumentera de fel och brister som fanns på cykelvägnätet samt ge förslag till lösningar på dessa. De mest utmärkande bristerna för cykeltrafiken var exempelvis farliga korsningar, otillräcklig skyltning samt problematik knuten till cykelparkeringar (Stadsbyggnadskontoret Falkenbergs kommun 2002). Falkenbergs kommun upprättade år 2011 ett Program till Översiktsplan som behandlar inriktningen för kommunens nya översiktsplan. Det fokuserar på utvecklingen i kommunen i ett framtidsintervall om år. Ett av målen kommunen har är att minska sin miljöpåverkan, genom bland annat att bygga ut och förbättra gång- och cykelvägnätet. En av de övergripande strategierna för samhällsbyggandet inkluderar också hållbara persontransporter och att dessa skall ökas genom att cykeltrafiken prioriteras (Falkenbergs kommun 2011). Vy mot de centrala delarna av Falkenberg. Bildkälla: Författaren. 18

19 Av rädsla för olyckor vid barriärer kan människor välja bort FORSKNINGSÖVERSIKT Cykeln är en vanlig ägodel och i Sverige äger drygt 90 procent av alla personer i vuxen ålder en cykel. Cykeltrafiken har en betydande roll i det svenska transportsystemet och resor med cykel står för drygt tolv procent av det totala antalet resor i landet (Hydén 2008). Störst betydelse som transportmedel har den för människor i mindre städer i södra Sverige. Cykeln kan användas på olika sätt, exempelvis vid resor till arbete eller skola, vid resor till hållplatser för kollektivtrafik och vid resor som erbjuder människor rekreation (Hydén 2008). Faktorer som är betydelsefulla när människor väljer cykeln som sitt färdmedel är genhet, restid, klimat och barriärer. Genhet handlar om förhållandet mellan det faktiska avståndet till en målpunkt och det avstånd till målpunkten som en färd på cykelvägnätet ger (Hydén 2008). En resa med cykeln skall inte upplevas som en onödigt lång omväg av cyklisten. Av vikt är också att restiden inte skall upplevas som onödigt lång. Det skall alltså gå ungefär lika fort att cykla till en plats som att färdas till den med ett annat färdmedel (Hydén 2008). Klimatet har också en viss inverkan på om en person väljer att cykla eller inte. Vid exempelvis regnfall, hårda vindar och vinterväder minskar andelen cyklister på vägarna eftersom de saknar ett kontinuerligt skydd. Barriärer kan exempelvis vara större vägar och järnvägsspår (Hydén 2008). cykeln till förmån för färdmedel som ger dem en bättre känsla av säkerhet. De olyckor cyklister råkar ut för kan delas in i tre olika grupper; singelolyckor, kollisioner med bilar och kollisioner med gående. Singelolyckorna sker oftast på sträckor mellan korsningar och de beror i stor utsträckning på dålig utformning eller dåligt underhåll av cykelvägarna (Hydén 2008). Kollisioner med bilar sker oftast i korsningar och dessa olyckor leder också till de allvarligaste skadorna för cyklisterna. Kollisioner med gående beror ofta på att cyklister och gående delar samma trafiknät. Det är vid dessa kollisioner oftast de gående som råkar mest illa ut och värst drabbade av de gående är de som räknas in i kategorin äldre (Hydén 2008). När det gäller planering för cykeltrafiken är det viktigt att den sker integrerad med övrig trafikplanering och att den ser till hela resan. Det finns tre typer av stråk för cyklister; gång- och cykelvägar, cykelbanor och cykelfält. På gång- och cykelvägarna samsas cyklister och gående om utrymmet, cykelbanorna är avskilda vägar endast för cyklister medan cykelfälten är utmålade stråk i anslutning till vägarna för motortrafik (Hydén 2008). Cykelstråken skall planeras så att de är mer attraktiva att ta sig fram på än bilvägar eller grönytor. De skall också vara sammanlänkade och ge cyklisten möjlighet till en god orientering (Hydén 2008). Cyklister och gående delar ofta samma nät men planeringen skall sträva mot att separera deras ytor från varandra. Genom planering skall också cykelmiljön göras mer intressant och angenäm för cyklisterna samtidigt som parkeringar skall planeras på ett tilltalande sätt (Hydén 2008). 19

20 inverkan på miljön (KØbenhavns kommune 2006). Undersökningar har också gjorts i Köpenhamn där bilister har tillfrågats om vad som skulle kunna påverka dem att byta KÖPENHAMN Köpenhamn är en stad med en lång tradition av planering för cykeltrafiken och målet är där att bli världens bästa cykelstad. Cykeltrafikens andel av den totala mängden transporter har ökat ända sedan 1970-talet i Köpenhamn (KØbenhavns kommune 2002). Andelen cykelresor av det totala antalet transporter är också en av de högsta bland alla större städer i Europa. I Köpenhamn cyklar alla grupper i befolkningen, oavsett kön, ålder eller social status. Det är dock vanligare att de yngre cyklar i jämförelse med de äldre (KØbenhavns kommune 2002). Mest förekommande är det att cykeln används till och från arbetet, uppskattningsvis 36 procent av de boende i Köpenhamn cyklar till och från arbetet. År 2006 utformades dock ett nytt mål med en ambition om att hälften av de boende i Köpenhamn år 2015 skulle cykla till och från arbetet. För att nå detta mål har en strategi utformats med satsningar på bland annat fler cykelparkeringar och ett bättre cykelvägnät med bland annat bredare vägar (KØbenhavns kommune 2006). Det finns flera olika anledningar till att människor väljer att cykla. I Köpenhamn är det vanligast att människor cyklar för att det går snabbt. Över hälften, 54 procent av cyklisterna anger denna anledning till sitt val av cykeln som färdmedel (KØbenhavns kommune 2006). En annan orsak är att den möjliggör fysisk rörelse, vilket 19 procent anger som orsak. Andra orsaker är att det är bekvämt, vilket sju procent anger och att det är ekonomiskt fördelaktigt vilket sex procent anger.endast en procent av de som cyklar i Köpenhamn gör det utifrån värderingar som utgår från fordonets transportmedel från bil till cykel. De svar som har varit vanligast är att stråken bör vara sammanhängande och trafiksäkra samt mer attraktiva med växtlighet i anslutning till gång- och cykelvägen (KØbenhavns kommune 2002). För att öka transportkvaliteten och cyklandet i Köpenhamn behövs det satsas på ett antal olika aspekter. Det behövs bland annat informeras och genomföras kampanjer och projekt för ett ökat cyklande. Andra aspekter är att göra gång- och cykelvägarna säkrare, tryggare, snabbare, bekvämare och dessutom mer upplevelserika för cyklisterna (KØbenhavns kommune 2002). Tryggheten är en viktig faktor för att människor skall använda cykeln som ett transportmedel i trafiken. I Köpenhamn svarar lite mer än hälften, 53 procent att de känner sig trygga när de cyklar (KØbenhavns kommune 2006). Av de som känner sig otrygga svarar 57 procent att det är bilarna som gör att de känner sig otrygga. Tryggheten för resterande del påverkas bland annat av busstrafiken samt de andra cyklisternas beteende i trafiken (KØbenhavns kommune 2006). En annan faktor som påverkar människor negativt vid valet av cykeln som sitt färdmedel är vädret. I Köpenhamn undviker en tredjedel, 33 procent att färdas på sin cykel om det regnar (KØbenhavns kommune 2006). 20

21 GEHL PLANERINGSKRITERIER behagligt, snabbt och smidigt (TRAST 2007). Jan Gehl är en dansk arkitekt och professor som har studerat hur situationen för cykeltrafiken ser ut i Köpenhamn. Betydelsen av ett kontinuerligt och sammanlänkat cykelnät är bland annat något Gehl (2010) lyfter fram och betonar. Gehl (2010) menar också att planeringen för cykeltrafiken bör integreras mer i den strategiska och övergripande planeringen för alla transportformer. För att konkretisera detta i planeringen kan exempelvis cykelparkeringar byggas vid busshållplatserna. Gehl har även studerat hur korsningssituationer kan göras säkrare för cyklisterna. Enligt Gehl (2010) kan ett sätt att öka säkerheten för cyklisterna i korsningar med signalreglering vara att de släpps ut i korsningen sex sekunder tidigare än motortrafiken. Detta tillämpas i bland annat Köpenhamn vilket ökar synbarheten för både cykel- och motortrafik. Cyklisterna bör erbjudas en god transportkvalitet. Därför behöver cykelnätet vara sammanhängande, överskådligt, pålitligt, I handboken Lugna Gatan! för kommunernas trafikplanerare behandlas ett flertal kvalitetsanspråk vid planering för cykeltrafiken. Kvalitetsanspråken är trafiksäkerhet och trygghet, tillgänglighet och framkomlighet, orienterbarhet och tydlighet, estetik och gestaltning samt miljöskydd och kretsloppsanpassning (Brandberg m fl 1998). I Trafik för en attraktiv stad (TRAST), som presenterades tidigare i arbetet introduceras istället fem centrala begrepp som planeringen av trafiksystemet bör ta hänsyn till. De fem begreppen som har varsin tårtbit i Värderosen är stadens karaktär, tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet samt miljöpåverkan (TRAST 2007). En annan aspekt är säkerheten utmed de gång- och cykelvägar som är belägna nära vägar med höga hastigheter samt höga flöden av motortrafik. Gehl (2010) menar att ytor med parkerade bilar mellan vägar för motortrafik och gång- och cykelvägar kan främja denna säkerhetsaspekt. Tydlighet och bekvämlighet är en betydelsefull faktor för cyklisterna och då är vägarnas bredd intressant att diskutera. I Köpenhamn anses en minimibredd på 2,5 meter vara tillräckligt för cyklisterna (Gehl 2010). I detta arbete har planeringskriterierna tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet, tydlighet samt trivsel inkluderats som utgångspunkter för nulägesbeskrivning och analys. Framkomlighet och orienterbarhet ingår i begreppet tillgänglighet. Begreppet trivsel används för att sammanfatta aspekter som estetik, gestaltning samt skötsel. Det skall också tydliggöras att det även finns andra relevanta aspekter vid planering för cykeltrafiken. De fem begrepp som presenteras nedan har dock valts ut eftersom innebörden av dem konkretiseras och behandlas i både Trafik för en attraktiv stad (TRAST) samt i handboken Lugna Gatan!. 21

22 Trygghet Tillgänglighet Trafiksystemet bör konstrueras på ett sätt som gör att alla människors primära önskemål kan tillfredsställas. Tillgänglighet kan beskrivas som den förmåga en person har att med enkelhet nå sitt mål. För att främja tillgängligheten behöver möjligheten till användning av cykelvägnätet prioriteras. Dessutom är det av vikt att olika trafikslag kan fungera tillsammans (TRAST 2007). Aspekter som påverkar enkelheten är bland annat tiden för färden samt besvär som uppstår längs vägen. En annan betydelsefull aspekt är framkomligheten som skildrar relationen mellan den önskade hastigheten och den verkliga (TRAST 2007). Trygghet är ett begrepp som utgår från vilken uppfattning en person har om något. Det kan exempelvis vara inställningen till att råka ut för en olycka eller ett överfall på en viss plats. Detta är något som i sin tur skapar osäkerhet och rädsla vilket inverkar på en människas möjlighet att transportera sig i staden (TRAST 2007). Olika människor har olika uppfattning om vad som är tryggt. Äldre känner ofta en osäkerhet inför förhållandena i trafiken, bland annat att bli påkörda av cyklister på gång- och cykelvägarna (TRAST 2007). Framkomligheten är samtidigt förenad med den mängd trafikanter en sträcka klarar av att försörja. En faktor som inverkar på framkomligheten är de barriärer som finns längs med en sträcka (TRAST 2007). Tillgängligheten beror också på vilken kvalitet trafiksystemet har, parkeringsmöjligheter samt när under dygnet en resa genomförs. Trafiksystemets kvalitet inkluderar bland annat kontinuitet i cykelnätet samt underlagets struktur (TRAST 2007). För cyklisten är det även av vikt att det går snabbt och smidigt att cykla mellan olika målpunkter. Därför är det av betydelse att trafiksystemet har en god genhet. En god genhet innebär att avståndet till målpunkterna på gång- och cykelvägen är ungefär lika långt som avståndet är fågelvägen mellan målpunkterna (TRAST 2007). Kvinnor är oftare än män rädda för att utsättas för olika typer av våld, både på offentliga platser och i det egna bostadsområdet. Föräldrar till barn är rädda för att barnen utsätts för buller och avgaser under sin färd (TRAST 2007). Platser som kan upplevas som otrygga är exempelvis trånga och mörka tunnlar, vägar som går genom dåligt upplysta områden, samt avskilda vägar och platser. Upplevelser om otrygghet på dessa platser är ofta förenade med osäkerhet om det finns andra människor på platsen (TRAST 2007).. En annan typ av rädsla kan vara för vägar som domineras av en motortrafik som transporteras i höga hastigheter samt för de vägar som har en stor mängd motortrafik. Dessutom påverkas känslan av trygghet av avståndet till motortrafiken, separeringen av de olika trafikslagen påverkar därför känslan av trygghet (TRAST 2007). 22

23 Vid kollision med en bil som kör i 30 km/h klarar sig oftast en Trafiksäkerhet Trafiksäkerhet är ett begrepp som är knutet till dödsfall och skador av människor i trafiksituationer. En hög trafiksäkerhet innebär att faran för personer att dödas eller skadas i trafiken är låg. En hög trafiksäkerhet uppnås genom att trafiknätet konstrueras på ett sätt som följer uppsatta lagar och kravbilder. Dessa skall minska människors utsatthet samt risktagande i trafiken (TRAST 2007). En högre trafiksäkerhet kan uppnås genom en mer utvecklad fysisk planering med exempelvis övergångsställen som är hastighetssäkrade och separerade färdvägar för trafikslagen. Dessutom kan korsningar och trafikmiljön kring skolorna utformas mer omsorgsfullt (TRAST 2007). När olyckor väl inträffar i trafiken är hastigheten av stor betydelse. cyklist. Vid kollision med en bil som istället kör i 50 km/h avlider däremot cyklisten oftast. För att skapa en säkrare trafikmiljö bör hastigheterna för bilarna sänkas där trafikslagen möter varandra (TRAST 2007). En hög trafiksäkerhet främjar också människors livskvalitet när de färdas i den offentliga miljön. Placeringen av busshållplatser och parkeringar i förhållande till cykelvägarna påverkar också trafiksäkerheten. Andra aspekter som har en inverkan på trafiksäkerheten är närvaron av hinder i anslutning till vägen, exempelvis hinder som stolpar och skyltar (TRAST 2007). Tydlighet Trafiksystemet bör utformas på ett sätt som gör det enkelt för cyklisten att planera sin resa. Faktorer som inverkar på en gångoch cykelvägs tydlighet är bland annat svängrum, kontinuitet, höjdskillnader, siktlinjer och underlag. Tydligheten hänger alltså ihop med vilken information och överblick cyklisten får om resvägen under sin färd (TRAST 2007). Exempel på en hastighetssäkrad, skyltad, målad och upphöjd övergång för gång- och cykelvägstrafikanterna. Bildkälla: Författaren. För att alla människor skall kunna färdas i trafiksystemet måste det också anpassas för alla människor. Det är därför viktigt att planera så att människor med funktionsnedsättning, de äldre samt de yngre kan röra sig på ett enkelt och säkert sätt mellan sina målpunkter. För att möta dessa människors behov är det av betydelse att vägmarkeringar, korsningar och övriga funktioner anpassas efter deras förutsättningar, exempelvis med speciell markbeläggning (Grönvall m fl 2010). 23

24 Trivsel Orienterbarheten i trafiksystemet underlättas av en behaglig belysning och lättläst skyltning. En god belysning bidrar till att cyklisten får en bättre överblick under mörka tider på dygnet medan en bra skyltning gör resan smidigare och snabbare (Grönvall m fl 2010). Trivsel är en faktor som kan påverka i vilken utsträckning ett stråk kan användas. Begreppet inkluderar bland annat hur omgivning samt möjligheterna till parkering i anslutning till cykelvägen ser ut. En god användbarhet av en gång- och cykelväg är beroende av att skötseln av den är bra. För att den skall hålla en god standard är det av vikt att den med jämna mellanrum ses över och underhålls (Grönvall m fl 2010). På vintern är regelbunden snöröjning och sandning betydelsefull medan på sommaren är lagning av håligheter och målning av linjer viktigt. Vid områden med närhet till träd och buskar behövs dessa klippas kontinuerligt (Grönvall m fl 2010). Exempel på skyltar som är placerade utmed en gång- och cykelväg i Karlskrona kommun. Bildkälla: Författaren. Aspekter som är viktiga för belysningen är ljushöjd, vart det lyser, kontinuiteten samt att belysningen vid övergångsställen och tunnlar är särskiljande. När det gäller skyltningen är det viktigt att den bland annat visar avstånd och namn, är kontinuerlig längs med stråket samt har ett likartat formspråk (Grönvall m fl 2010). Den omgivande fysiska miljön bör vara väl avvägd och inbjuda människor till att vistas där. Miljön bör ta hänsyn till geografiska förutsättningar som höjdskillnader och natur. Planteringar och utrustning bör ha en enhetlig utformning och de bör samtidigt inbjuda till en variation av aktiviteter (Brandberg m fl 1998). Sådan utrustning kan vara faciliteter som exempelvis bänkar, bord och papperskorgar. Material som skyddar mot buller och väder och vind bör också uppföras i anslutning till gång- och cykelvägen (Brandberg m fl 1998). För cyklisterna är parkeringar som uppfattas som säkra och lättillgängliga nödvändiga för en lyckad färd. De bör skydda mot väder och vind samt vara lokaliserade i närheten av målpunkterna och busshållplatser. Cykelparkeringar som är välplanerade leder också till att cykeltrafiken ökar (Berggren 1998). 24