Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 1(25)

Transkript

1 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 1(25)

2 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 2(25) Läsanvisning Vägledning för byggnadsutformning med hänsyn till tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning bör ske med hjälp av Riktlinjer för att göra lokalerna tillgängliga. Denna del Checklista tillgänglighet är tänkt att användas som en lathund för att snabbt få en uppfattning om vilka åtgärder som krävs för en viss företeelse. I de medföljande bilagorna (Handisams fördjupningsblad) finns möjlighet att ytterligare fördjupa sig i ämnet. För detaljer kan anvisningar enligt Byggikapp, utgåva 5 användas, Bilaga F innehåller utdrag ur relevant lagstiftning inom tillgänglighetsområdet. För eventuella frågor och förtydliganden angående denna checklista kontakta: Tillgänglighetskonsult Jan Erik Johansson, Sniberupsvägen 75-30, VOLLSJÖ Telefon janerik.johansson@sjobo.nu / jan-erik.johansson@lund.se Förord Denna checklista för tillgänglighet har tagits fram i samråd mellan Tillgänglighetskonsult Jan Erik Johansson och Malmö Högskola. Checklistan togs fram år 2000, revideringar har skett 2005, 2008, 2009 samt Listan ger anvisningar till lösningar som uppfyller gällande bygglagstiftning samt riktlinjerna avseende lokalers utformning i Handisams Myndigheten för handikappolitisk samordning, skrift Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet - Enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken.. Checklistan är avsedd att användas vid ny- till- och ombyggnad av undervisnings- och arbetslokaler vid Malmö Högskola. Anpassning av den byggda miljön bör ske på ett sätt som ger en värdig lösning för användaren. Att själv kunna välja om man vill ha hjälp eller inte är ett exempel på värdighet för funktionshindrade. Utgångspunkten bör vara att det ska gå att klara sig själv om man så önskar. Bakgrund Antalet studenter med funktionshinder har ökat stadigt de senaste åren. Trots detta är gruppen med funktionshinder fortfarande underrepresenterad inom högskolan. Ökad utbildning är viktigt för alla grupper, men kanske av särskilt stor betydelse för ungdomar med funktionshinder. Det är därför viktigt att fler ungdomar med funktionshinder ges praktiska möjligheter att studera vid universitet och högskolor. I Sverige finns sedan länge en stark lagstiftning inom området tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade. Trots detta har många nya byggnader allvarliga brister när det gäller tillgängligheten. Bidragande orsaker till bristerna i tillgänglighet kan vara kvardröjande gammal praxis, tidsbrist, bristande kunskap och insikt m.m. För att god tillgänglighet ska uppnås måste tillgänglighetskraven beaktas och bevakas under hela processen. Om tillgänglighetsfrågorna behandlas på ett inträngande sätt redan i programskedet är förutsättningarna för ett lyckat resultat till en rimlig kostnad goda. Kostnader för att i ett senare skede föra in nya funktioner (hissar, RWC etc.) eller egenskaper (försänkta trösklar, bredare dörrar etc.) kan däremot bli avsevärda och ibland orimliga. För befintlig miljö ställs retroaktivt krav i PBL, 8 kap 2 samt 12. Dessa krav gäller dock endast för enkelt avhjälpta hinder i befintliga publika lokaler och på allmänna platser. Tilllämpningsföreskrifter och allmänna råd finns i Boverkets föreskrifter (BFS 2003:xx - HIN 3 träder i kraft juli 2013). För högskolor kan krav på åtgärder i befintliga byggnader ställas med stöd av diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Därför är det ytterst viktigt att tillgängligheten blir tillgodosedd från början vid nybyggnation eller ombyggnad av befintliga lokaler.

3 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 3(25) LÄSANVISNING 2 FÖRORD 2 BAKGRUND 2 SÖKORD OCH ÅTGÄRDER 5 Akustiktak 5 Allergi 5 Angöringsplats färdtjänst 5 Arbetsbänk 5 Armaturer 5 Armstöd HWC 5 Avåkningsskydd 5 Balkong 5 Belysning 6 Bibliotek 6 Blandare 6 Bord 6 Brandcell 6 Brandlarm 6 Brandskydd 6 Buller 6 Cafeteria / matsal 6 Cykelparkering 6 Dagsljus 7 Dusch 7 Dörr 7 Dörrhandtag 8 Dörrlås 8 Dörrslagning 8 Dörrstängare 8 Dörrtröskel 8 Dörröppningsautomatik 8 Efterklangstid 8 Elektriska fält 9 Entré 9 Entréhall 9 Friytor vid dörrar 9 Färgkontrast 9 Färgsättning 9 Fönster 9 Föreläsningssal 10 Glasytor 10 Golv 10 Golvbeläggning 10 Golvbrunn 10 Gradänger 10 Gångväg 10 Handikapparkering 12 Hiss 12 HWC 13 Hygienrum 13 Infomationsdisk 13 Inredning 13 Kantsten 13 Kapprum 14 Klassrum 14 Klädkrok 14 Kodlås 14 Korridor 14 Ledstråk 14 Ledstång 16 Lutning 16 Lås 16 Manöverorgan 16 Manöverytor 16 Markbeläggning 16 Omklädningsrum 16 Orienteringspunkt 17 Parkeringsplats 17 Planlösning 17 Porttelefon 17 Ramp 18 Reception 18 Reglage 18 Roterdörr 18 Rullstol 18 Rullstolshiss 18 Rulltrappa 18 Räcke 18 Samlingslokal 18 Sittbänk 19 Sittplatser och sittgrupper 19 Självbetjäningsdisk 19 Skjutdörr 19 Skrivsal 19 Skyltning 19

4 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 4(25) Spegel 19 Hörselhjälpmedel 20 Toalett 20 Toalettstol 20 Trappa 20 Trapphiss 21 Trapphus 21 Trottoarkant 21 Tröskel 21 Tvättställ 21 Uteplats i anslutning till lokaler 21 Utrymningsbeslag 21 Utrymningslarm 21 Utrymningsväg 21 Vilplan 21 Vilrum 21 Vindfång 21 Växter 22 Åskådarplats 22 Övergångsställe 22 TILLGÄNGLIGHET FÖR OLIKA FUNKTIONSNEDSÄTTNIN GAR. 23 Nedsatt rörelseförmåga 23 Nedsatt hörsel och dövblindhet 23 Nedsatt kognitiv förmåga 23 Astma och allergi 23 Stomi och inkontinens 24 Psykisk funktionsnedsättning 24 Nedsatt röst- och talfunktion 24 Läs- och skrivsvårigheter 24 Andra funktionsnedsättningar 24 KÄLLFÖRTECKNING 25 FÖRDJUPNINGAR Bilaga A Toaletter Bilaga B Utrymmesbehov rörelsehinder Bilaga C Dörrar Bilaga D Utrymning Bilaga E Skyltar Bilaga F Relevant lagstiftning

5 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 5(25) Sökord och åtgärder Akustiktak Allergi Angöringsplats färdtjänst Arbetsbänk Armaturer Akustiktak skall vara av en typ som inte är dammsamlande eller kan avge fibrer till rumsluften. Tid för ordentlig uttorkning av betongbjälklag skall finnas under byggtiden, så att inte problem uppstår med flytmedel i betongen, förtvålning av lim under golvmattor, mögelbildning etc. Elsystemet utförs som 5-ledarsystem för att begränsa den magnetiska störningen. Potentialutjämningssystem skall finnas. Akustiktak skall vara av en typ som inte är dammsamlande eller kan avge fibrer till rumsluften. Utemiljö: En del växter är rent olämpliga ur allergisynpunkt t.ex. Björk, sälg, hassel, korgblommiga växter som prästkrage, ringblomma, krysantemum och gullviva. Undvik också starkt doftande träd och buskar som jasmin, spirea, hägg, ginst, liljekonvalj och olika former av liljor. Angöringsplats för färdtjänst bör finnas vid varje entré och vara placerad så att man kan sitta och vänta klimatskyddat och ändå bli sedd av chauffören. Sittbänkarna bör ha sitthöjden ca 0,5 m och ha armstöd på höjden ca 0,7 m samt ryggstöd. För att personer i rullstol ska kunna komma intill bord och arbetsbänkar måste det finnas fritt utrymme under för knän och fötter. Tänk på att även sargen tar plats och att bordsbenen inte sitter i vägen. Fri höjd under bordet bör vara 0,68 m. I undervisningslokaler med högre bänkar (ex. laboratoriesalar) bör det installeras en arbetsbänk som är höj- och sänkbar. Armaturer utformas och placeras så att man inte riskerar att bländas. Gäller även för kortvuxna personer och person i rullstol. Se även Belysning Armstöd HWC Armstöd skall finnas på båda sidor om toalettstolen c/c 600 mm. På armstöden kan fästanordning för toalettpappersrulle monteras. Armstöden bör vara uppfällbara och av en typ som sakta glider ner. Armstöden ska kunna hanteras med en hand och även om man har dålig gripförmåga Eventuell spak för att frigöra spärren skall kunna nås från rullstol (spaken får ej sitta längst in vid väggen) Se även Bilaga A Avåkningsskydd Balkong Avåkningsskydd på ramp utformas som en minst 5 cm hög kant eller som räckesrör på höjden 5 30 cm Tröskel skall utformas så att nivåskillnaden på utsidan där dörren ligger an är max 20 mm, inifrån och ut får ingen nivåskillnad förekomma.

6 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 6(25) Belysning Bibliotek Blandare Bord Brandcell Brandlarm Det är viktigt med bra belysning i trappor och övriga kommunikationsutrymmen samt där man sitter och arbetar eller läser. För hörselskadade som avläser talandes läppar är det viktigt att föreläsare, personer som arbetar i reception o.d. har ansiktet väl belyst med bländfritt ljus som inte ger skarpa skuggor. Inredning placeras så att man kan ta sig fram med rullstol. Passager måste ha sådan bredd att person i rullstol kan ta sig fram och det måste också vara möjligt att vända med rullstolen så att man inte behöver backa långa sträckor tillbaka. Se även Bilaga B I HWC. Spakmanövrerad ettgreppsblandare. Blandare bör vara termostatreglerade. För att personer i rullstol ska kunna komma intill bord och arbetsbänkar måste det finnas fritt utrymme under för knän och fötter. Tänk på att även sargen tar plats och att bordsbenen inte sitter i vägen. Fri höjd under bordet bör vara 0,68 m. Varje våningsplan bör indelas i minst två brandceller för att möjliggöra horisontell evakuering till en tillfällig flyktplats. Visuellt och akustiskt. Visuell signal i rum där man kan sitta avskilt t.ex. studierum och toalett (hörselskadade ska också uppmärksammas på faran). Visuell signal skall även finnas i bullriga miljöer (där man kan förväntas bära hörselskydd). Ett utrymningslarm med särskilt lågfrekvent ljud uppfattas av personer med hörselnedsättningar mycket lättare än ett vanligt larm. Det är bra med talad tilläggsinformation, till exempel en röst som säger att lokalerna måste utrymmas och hur man bäst tar sig ut. Se Bilaga D Brandskydd Buller Cafeteria / matsal Cykelparkering Plats för minst en rullstol och plats för gående att passera vid varje vilplan i trapphusen (annan brandcell). Se trapphus samt Bilaga D Bakgrundsbuller (ventilationsljud, trafikbuller, stegljud, skrapljud från möbler m.m.) minimeras. Person som använder rullstol ska kunna komma fram till och använda borden. Inredningen i övrigt skall vara placerad och utformad så att personer med funktionshinder kan använda den. Se Självbetjäningsdisk Cykelparkering ska placeras utanför normal gångväg.

7 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 7(25) Dagsljus Dusch Se Fönster För rörelsehindrad. Termostatblandaren placeras minst 0,7 m från hörn och 0,9 m över golv. Drag- eller tryckomkopplare till dusch är inte acceptabelt. Duschen ska dels kunna användas som handdusch, dels kunna fästas på olika höjder utmed en lodrät stång. Duschplatsens golvnivå ska överensstämma med övrigt hygienrumsgolv. Måste platsen avgränsas kan detta göras med en mjuk list som man lätt kan köra över med rullstol. Rörelsehindrade personer behöver i allmänhet sitta vid duschning i speciell duschrullstol eller på duschpall. Lämpliga mått för duschpall som t ex används på hotell är sitthöjden ca 0,5 m över golv och sittytan ca 0,4x0,6 m eller 0,5 0,5 m. Duschpallen bör vara flyttbar eller kunna fällas upp mot vägg. Duschplats förses med lodrätt och vågrätt stödhandtag. Se även Bilaga A Dörr I entrédörrar, hissdörrar och korridordörrar eller i öppningar i förflyttningsväg skall det fria passagemåttet vara minst 0,80 m. OBS detta mått gäller då dörren är öppen 90 o. Dörrtypen 9M ger som regel för innerdörrar passagemåttet ca 0,76 m om dörren är öppnad 90 och ca 0,80 m om dörren öppnas M-dörr medger alltså passage av inomhusrullstol och eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning. Måste man svänga i samband med passagen behövs en 10Mdörr. Om dörrbladet t ex av ljudisoleringsskäl (gäller även altandörrar) är särskilt tjockt väljs 10M-dörr, liksom om man vill försäkra sig om att personer i utomhusrullstol ska kunna passera. 10M-dörr behövs om man vill åstadkomma bekväm passage. Pardörrar utformas så att ena dörrhalvan uppfyller kraven på fritt passagemått. Trösklar skall undvikas och i princip endast medges i brandcellsgränser av sådan klass eller annat funktionskrav att detta krävs. Tröskeln bör vara körbar och tröskelhöjden får ej överstiga 20 mm i nybyggnadsprojekt och för nya dörrar i ombyggnadsprojekt. Helst skall luftfylld gummitröskel och/eller släptröskel på dörren användas. Trösklar bör ha färg som kontrasterar mot golvet. I ombyggnadsprojekt får man ta ställning till om befintliga trösklar kan accepteras. Se även friytor vid dörrar, Färgsättning samt Bilaga C Glasade dörrar markeras i ögonhöjd. Avstånd mellan golv och glasparti bör vara 0,30 m.

8 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 8(25) Dörrhandtag Handtag och lås utformas så att man kan öppna med en hand. Även dörr som man trycker upp bör förses med handtag som man kan ta tag i och hålla i, alltså inte enbart en markerad tryckzon på dörren. Detta för att underlätta för personer som använder käpp eller rollator. Dörrlås Dörrslagning Dörrstängare I hygienrum monteras ettgreppslås. Låsning sker genom att handtaget skjuts uppåt. Dörrslagning ut i korridor bör undvikas med undantag för dörrar till hygienrum som alltid bör vara utåtgående. Generellt kan sägas att där som behövs dörrstängare behövs också dörrautomatik, för att uppfylla lagens krav om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Om dörrstängare måste användas rekommenderas s.k. freeswing funktion. Dörrtröskel Dörröppningsautomatik Trösklar skall undvikas och i princip endast medges i brandcellsgränser av sådan klass eller annat funktionskrav att detta krävs. Tröskeln bör vara körbar och tröskelhöjden får ej överstiga 20 mm i nybyggnadsprojekt och för nya dörrar i ombyggnadsprojekt. Helst skall luftfylld gummitröskel och/eller släptröskel på dörren användas. Trösklar bör ha färg som kontrasterar mot golvet. I ombyggnadsprojekt får man ta ställning till om befintliga trösklar kan accepteras. Se Bilaga C Dörröppnare kompletteras med sensorer för att undvika klämning. S.k. armbågskontakter placeras vertikalt med nederkant 700 mm över golv. (centrum över golv) Reglagen placeras inte nära hörn (0,7 m) eller så att person i rullstol som trycker på reglaget står i vägen när dörren slås upp. Se även Bilaga C Vid slagdörrar bör slagradien markeras av golvbeläggning med mot omgivande golv kontrasterande färg och avvikande struktur. Efterklangstid En efterklangstid på 0,6 sekunder bör uppnås, undantaget samlingssalar där efterklangstiden kan vara upp till 0,8 sekunder. Exempel på samlingssalar är hörsalar och större konferensrum som rymmer minst 50 personer. Se BBR 3:1451 Om föreskriftens krav säkerställs på annat sätt kan efterklangstiden i stora lokaler med rumshöjd högre än 3,50 meter vara upp till 2,0 sekunder.

9 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 9(25) Elektriska fält Vid nya elanläggningar bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma dessa så att exponeringen av elektriska och magnetiska fält begränsas (ex. skärmade kablar, installationstäta utrymmen koncentreras till vissa zoner mm.) Entré Entréhall Friytor vid dörrar Alla entréer till en byggnad ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Entrén ska vara lätt att upptäcka och märks med tydlig skyltning. Framför dörren skall finnas ett vilplan med hårdgjord yta som sträcker sig minst 0,8 m vid sidan om dörren på öppningssidan. Är ankomstriktningern från sidan ska vilplanet sträcka sig 1,5 m vid sidan om dörren på öppningssidan. Ytan framför entrédörren ska vara plan (lutning max 1:50), tröskel ska utformas så att nivåskillnaden på utsidan där dörren ligger an är max 20 mm, inifrån och ut får ingen nivåskillnad förekomma. Markbeläggning framför ingången med annan struktur än omgivande markbeläggning. Se även Vindfång Eventuell informations-, receptionsdisk o d placeras nära och väl synlig från entrén. Det skall även vara lätt att hitta till kapphylla, toalett, hiss o d. Planlösningen bör vara enkel och logisk. Ledstråk från entrén fram till reception, hissar, toaletter etc. Se Ledstråk Friyta vid dörr krävs så: att man från rullstol kommer åt dörrhandtaget (om dörren inte öppnas automatiskt) att man kan öppna dörren utan att rullstolen hindrar dörren att man kan vända med rullstol om man ska kunna stänga dörren efter sig. Vid nedåtgående trappa/ramp behövs av säkerhetsskäl extra utrymme. Lämpliga mått enligt SS :2006, Höjd nivå. Färgkontrast Färgsättning Fönster Nivåskillnader i gångvägar, nedersta och översta trappstegen i trappor, pelare och andra fasta hinder skall markeras tydligt med kontrasterande färg mot omgivningen för att synsvaga skall kunna varsebli förändringen. Svärteskillnaden skall vara minst 40 enheter enligt NCS färgschema. Markeringarna bör göras på ett konsekvent sätt inom området. Genom att t.ex. använda golv- och taklister samt dörrfoder i mot golv och vägg kontrasterande färg förstärker man rumsuppfattningen för synsvaga. Synskadade skall lätt kunna hitta t.ex. korridordörrar. Detta kan lösas på olika sätt; genom färgsättning och/eller konsekvent placering av tydliga skyltar. Är dagsljusintag placerade så att det finns risk för bländning skall det finas möjlighet att avskärma besvärande dagsljus, t.ex. med hjälp av markiser, persienner eller gardiner.

10 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 10(25) Föreläsningssal Glasytor Golv Golvbeläggning Golvbrunn Gradänger Gångväg Föreläsningssalar ska utrustas med hörselhjälpmedel som gör det möjligt för personer med nedsatt hörsel att lyssna. Talaren skall vara tydligt synlig från varje sittplats. Talaren bör vara väl belyst med bländfritt ljus utan skarpa skuggor. Vid mörkläggning skall det vara möjligt att punktbelysa den som talar eller använder teckenspråk. Det skall vara möjligt för rörelsehindrade att fungera som föreläsare, d.v.s. podium skall kunna nås via ramp eller lyftanordning. Talarstol bör vara höj- och sänkbar. Minst två åskådarplatser för personer i rullstol och möjlighet att anordna fler platser. Åskådarplatserna placeras så att man kan välja olika avstånd från podium eller scen. Om det finns skrivskivor på övriga platser skall det även finnas på rullstolsplatserna. Minst en person skall kunna sitta bredvid den som sitter i rullstol. För att underlätta för den som vill och kan flytta över till vanlig sittplats bör sittplatserna ytterst i raderna ha uppfällbara armstöd. Stora glasytor som det finns risk för att synsvaga av misstag går mot markeras i ögonhöjd. Ska vara jämnt och utan springor. Skrapgaller, dörrmattor o dyl. skall ligga försänkta. I skrapgaller skall springorna vara högst 5 mm breda. Golvbeläggningen ska inte förstärka oönskade ljud, t.ex. stegljud och skrapljud när stolar flyttas. Tjocka mattor och heltäckningsmattor bör undvikas. Kokosplyschmattor som är vanliga i entréer bör undvikas eftersom det är mycket tungt att köra rullstol på dessa. Tänk på att många golvmaterial blir mindre halksäkra när de blir våta. Fall mot golvbrunn i lokaler där det kan vistas rörelsehindrade får ej överskrida 1:50. Gradänger skall kontrastmarkeras i framkant. Asfalt, betongmarkplattor och släta stenhällar är exempel på lämpliga material. I naturmiljö kan stenmjöl som vattnats för att bli hårt vara ett lämpligt material. En gångväg bör a. vara så horisontell som möjligt b. inte luta mer än 1:50 i sidled, c. vara 2,00 meter bred eller vara minst 1,80 meter bred och ha vändzoner med jämna mellanrum, d. vid öppningar i t.ex. staket, häckar och dylikt vara minst 0,90 meter bred, e. vara fri från hinder, f. vara väl åtskild från cykelbana och körbana samt g. särskiljas från möbleringszon med exempelvis avvikande markbeläggning. När släta gångytor kombineras med ojämna gångytor som har

11 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 11(25) en annan beläggning bör den släta gångytan vara minst 0,90 meter bred och förses med mötesplatser och vändzoner för att fungera t.ex. för personer med rollator. Se även Ramp

12 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 12(25) Handikapparkering Hiss Se parkeringsplats Undvik med tanke på synskadade och personer i rullstol att placera nedåtgående trappa nära anropsknapp och hissdörrs öppningssida eller mitt emot hissdörr. Skylt med siffra i relief som anger våningsplan skall finnas utanför hissdörren. Skylt med telefonnummer till Felanmälan hiss på varje våningsplan samt i hisskorgen. Byggherren ska vid upphandling tydligt ange att hissen ska uppfylla hissdirektivets tillgänglighetskrav och våra svenska krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Hissar som uppfyller kraven finns i SS-EN Funktioner som ska finnas Dörrautomatik Dörrstängarknapp i hisskorg Ledstång på en sida 0,9 m ö.g (lämpligen på samma sida som manöverpanel) Spegel (typ backspegel) om hisskorgen inte medger vändning med rullstol registration feedback (pipsignal vid knapptryckning) Knappar med kontrast mot omgivningen och upphöjd relief, minst 0,8 mm hög, utformning som upp- och nervänt V Knappmanövrering 2,5 5N Knapp entrévåning sticker ut ca 5 mm mer än övriga knappar Anropsknappar minst 0,5 m från hörn eller annat hinder Knappar i hisskorg minst 0,4 m från hörn Röst som talar om hissens position Visuell positionsvisning i hisskorg 1,6 1,8 m ö.g (alternativ en högt placerad och en lågt placerad) Ej bländande belysning Manöverpanel, knappar inom intervallet mm ö.g. Manöverpanel enligt SS-EN annex G (gäller endast publika lokaler) Funktioner som bör finnas Punktskrift som komplement till taktila knappar kontrasterande dörrar golvmarkering utanför hiss Reflexfria väggar Knappar som skjuter ut några mm från hissväggen Röst som talar om vad som finns på aktuell våning

13 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 13(25) HWC Se även Bilaga A Handikapptoaletter bör placeras i neutralt utrymme, alltså inte integreras i herr- respektive damtoaletter. Toalettrummet ska alltid kunna nås när verksamhet pågår i lokalerna. Minst en toalett på varje våningsplan ska kunna användas av person i eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning. D.v.s. 2,20 x2,20 meter. Toalettstolen placeras mitt på ena väggen (fritt utrymme ca 90 cm på båda sidor om toalettstolen). Dörr och inredning ska kontrastera i ljushet mot bakgrunden för att underlätta för personer med synnedsättning. Inredning: Hög toalettstol (ca 0,48 m) Grunt tvättställ, överkant 0,8 m över golv. Framdraget 0,2 m från vägg. Vattenlås indraget mot vägg. Spegel ca 0,9-1,8 m över golv Armstöd ska finnas på båda sidor om toalettstolen c/c 600 mm. På armstöden kan fästanordning för toalettpappersrulle monteras. Armstöden bör vara uppfällbara och av en typ som sakta glider ner. Armstöden ska kunna hanteras med en hand och även om man har dålig gripförmåga Eventuell spak för att frigöra spärren skall kunna nås från rullstol (spaken får ej sitta längst in vid väggen) Hållare för pappershanddukar, mugghållare, underkant 0,8 m över golv. Avfallskorg med lock. Papperskorg Dörr typ K10 Ettgreppslås. Låsning sker genom att handtaget skjuts uppåt Luftfylld gummitröskel och/eller släplist på dörren skall användas. Draghandtag på insidan av dörrbladet. Klädkrok 1,2 m över golv Anropskontakter larm på armstöd, vid dörr på höjd 0,2 och 0,7 m. Signallampa och återställningsknapp. Larmet kopplas till bemannat utrymme där det ska finnas larmtablå med signallampa och summer. Det är en fördel om det finns en självstängande bidédusch som är nåbar från toalettstolen. Se Bilaga A Hygienrum Infomationsdisk Inredning Kantsten Se Dusch och HWC samt Bilaga A Se reception Inredningen får inte ge upphov till reflexer som kan medföra bländning eller förvilla rumsuppfattningen. Blanka material och stora speglar bör undvikas. På gångvägar: minst 40 mm höga kantstenar som vid övergångsställe eller motsvarande skall förses med en 90 cm bred avfasning med avvikande ytskikt (lutning 1:12)

14 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 14(25) Kapprum Klassrum Klädkrok Kodlås Korridor För att person i rullstol ska kunna använda kapphyllan placeras en del av denna högst 1,2 m över golv. Framför kapphyllan måste finnas utrymme som är tillräckligt stort för att tillåta vändning med rullstol. Utstickande kapphyllor bör förses med skyddande gavlar så att de inte innebär olycksfallsrisk för synskadade. Eventuella speglar ska kunna användas av såväl stående som sittande personer. Talaren bör vara väl belyst med bländfritt ljus utan skarpa skuggor. Vid mörkläggning skall det vara möjligt att punktbelysa den som talar eller använder teckenspråk. Det skall vara möjligt för rörelsehindrade att fungera som föreläsare, d.v.s. ev. podium skall kunna nås via ramp eller lyftanordning. I HWC: Klädkrok 1,2 m över golv Se även Kapprum Placeras 0,8 1,2 m över golv och minst 0,5 m från hörn. 5:an ska vara utmärkt med punkt som kan uppfattas taktilt. Kodlås ska sitta i anslutning till manöverkontrakten för automatisk dörröppnare. Automatisk dörröppning kan också ske via kortläsare, kodlås eller porttelefon. Kortläsaren där kortet inte behöver dras utan hålls framför och där kortläsaren är utvinklad kan placeras i intervallet 0,8 1 meter över golvet. Utvinklingen gör att man lättare kan se text/symboler och avläsa taktila markeringar. Se även Bilaga C, Fönster på kortväggen i en mörk korridor kan innebära risk för bländning. Om sådant fönster finns ska ljuset kunna avskärmas med en gardin e d. Avståndet mellan armaturer bör vara sådant att det inte blir mörka obelysta partier i gångfältet. Extra belysning kan användas för att markera förändringar, hinder och viktiga funktioner. Det är viktigt att skyltar är väl belysta. Dörrar och annat som behöver uppmärksammas bör ges en färg som kontrasterar mot omgivningen. Dörrslagning ut i korridor bör undvikas med undantag för dörrar till hygienrum som alltid bör vara utåtgående. För vändning 180 kan bredden 1,5 m behövas, såvida man inte kan använda dörröppningen e d vid vändningen. För att två rullstolar ska kunna mötas krävs en bredd på 1,60 m. För att möjliggöra någorlunda bekväm passage bör bredden i begränsade delar t ex vid pelare vara minst 0,85 m, helst 0,90 m. Golvbeläggningen bör utföras med fris mot vägg och i avvikande kulör. Detta underlättar rumsuppfattningen och oreienteringsförmågan för personer med nedsatt syn. Ledstråk Ledstråk utgörs av sammanhängande gångytor som kan särskiljas från omgivande ytor. De skall vara fria från hinder och faror och så utformade att både synsvaga och blinda kan följa dem. Ledstråk ska kontrastera mot omgivningen, både

15 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 15(25) visuellt och taktilt. Ledstråken kan skiljas från övriga ytor med hjälp av olika golv- eller markbeläggningar, t.ex. en något sviktande gångmatta på ett hårt golv inomhus eller gångväg utomhus med släta betongplattor mot grovt grus. Kanter eller ledstänger är andra sätt att markera ledstråk. Ledstråk från entrén fram till reception, hissar, toaletter etc. gör det lättare att hitta för synskadade. Ledytor i golvet kan ordnas med avvikande material och med ljushetskontrast. En ljushetskontrast på minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System) mellan kontrastmarkeringen och den omgivande ytan ökar avsevärt möjligheten för synsvaga att uppfatta markeringen.

16 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 16(25) Ledstång Lutning Lås Manöverorgan Manöverytor Markbeläggning Omklädningsrum Trappor och ramper skall ha ledstänger eller motsvarande på båda sidor. Ledstängerna skall ha en färg som kontrasterar väl mot omgivande väggar. Ledstång ska dras 0,30 m förbi det översta och nedersta trappsteget. Om så är möjligt dras ledstången obruten förbi vilplan. Ändavslutningarna utformas så att det inte föreligger risk att kläder fastnar. För många är lutningen 1:12 alltför brant. Helst bör lutningen vara 1:20 eller flackare. Så flack lutning som möjligt bör eftersträvas. Vid långa lutningar >3-4% ska det finnas vilplan om nivåskillnaden överstiger 0,5 m. Handtag och lås skall vara placerade och utformade så att de kan användas av personer med funktionshinder. Placering av strömbrytare, manöverorgan för hissar o.d. ska ske med hänsyn till bl.a. rullstolsbundnas och synskadades behov. Skyltar, symboler och texter skall lätt kunna upptäckas och vara lättlästa. Stora lättmanövrerade knappar, ej touchknappar Dimensionerande vändmått för rullstol för begränsad utomhusanvändning är en cirkel med diametern 1,50 m. Se Bilaga B Fast och jämn beläggning som inte blir hal vid regn. Gropar, sprickor o dyl. får inte vara större än 5 mm. Asfalt ger god framkomlighet. Betongplattor ger god framkomlighet. Helst raka kanter (ej avfasade) Huggen natursten i stora block typ hällar ger god framkomlighet. Huggen natursten med många fogar typ gatsten ger sämre framkomlighet. Kan dock användas i kombination med slät beläggning som ledstråk. Singel ger dålig framkomlighet, bör undvikas. Kullersten kan användas för att markera att ytan inte är avsedd att beträdas. I de ordinarie omklädningsrummen bör finnas omklädningsplatser utformade så att de kan användas av personer som använder benortoser (stödbandage) eller gångstöd och av personer i rullstol. Dessa omklädningsplatser bör vara lätt åtkomliga och ha utrymme både för uppställning och byte av rullstol. Omklädningsbänken bör vara ca 0,5 m hög. Klädhängare placeras ca 1,2 m över golv. I omklädningsrum som ska kunna användas av person i rullstol ska finnas en brits (höjd cm) Eventuella hyllor eller backar i förvaringsskåp bör vara utdragbara. Skåpens krokar och hängare placeras på sidoväggarna eller i skåptaket och på sådan höjd att rullstolsburna kan nå dem.

17 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 17(25) Orienteringspunkt Parkeringsplats Orienteringspunkter som t ex synskadade kan uppfatta bör finnas vid korsningar och andra förändringar av gångvägnätet. Man kan använda sig av materialkontraster, tillsatsbelysning, markering på ledstång mm. En orienteringspunkt kan också vara något som har en speciell doft eller speciellt ljud. Parkeringsplats för rörelsehindrades fordon ska finnas inom 25 meters gångavstånd från entrén. Bredd minst 3,6 m. Av säkerhetsskäl placeras en sådan parkeringsplats som regel inte längs en trottoarkant. En parkeringsplats för bil där på- och avstigning sker via ramp på bilens sida kan dock placeras längs trottoarkant. För att möjliggöra avstigning med ramp behövs en bredd av cirka 5 m. Platsen kan dock göras normalbred om den placeras bredvid en gångyta som är minst 3 m bred. Den skall dock göras 1 meter längre än normalt. Trottoarkanter i anslutning till handikapparkeringsplats avfasas på en sträcka av 0,9 1 m, lutning 1:12. Båda varianterna av parkeringsplats bör finnas. Handikapparkeringsplatser får ej luta mer än 1:50. Handikapparkeringsplatser skyltas så att det framgår att de är reserverade för personer som har särskilt tillstånd att parkera på dessa platser Kör- och gångytor på parkeringsplats bör ges olika markbeläggning eller på annat sätt utformas så att även personer som saknar syn kan särskilja dem. Se Bilaga B Planlösning En enkel och logisk planlösning med fria raka kommunikationsutrymmen bör eftersträvas. Porttelefon Placeras 1,0 1,2 m över golv och minst 0,5 m från hörn. Lampa för uppkopplat samtal respektive upptaget. OBS moderna porttelefoner med elektronisk display som visar namnet är omöjlig att använda för synskadade om porttelefonen saknar skärmläsare.

18 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 18(25) Ramp Enligt Boverkets byggregler får en ramp luta max 1:12. För många är dock lutningen 1:12 alltför brant.. Så flack lutning som möjligt bör eftersträvas. Helst bör lutningen vara 1:20 eller flackare. Endast en ramp får ta upp en nivåskillnad på högst 0,5 m. Mellan två ramper skall det finnas ett vilplan som är minst 2 m långt. Vilplan får luta högst 1:50. Om fler än två ramper i följd behövs bör man överväga möjligheten att installera lyftanordning. Ramper ska vara 1,30 m breda. Materialet ska vara hårt och jämnt och inte innebära risk för halkning. Övergången mellan horisontell yta och ramp markeras med avvikande färg i beläggningen. För att minska risken för att personer i rullstol åker av rampen förses den med avåkningsskydd. Kan utformas som en minst 5 cm hög kant. Ramp förses även med ledstång på båda sidor, placerad ca 0,90 m över mark. Reception Reglage Roterdörr Rullstol Rullstolshiss Rulltrappa Räcke Samlingslokal Receptionen bör vara väl synlig från entrén och möjlig att hitta fram till även för personer som är synskadade. Ledstråk bör finnas till receptioner som besöks ofta (t.ex. i bibliotek). Receptioner ska också utrustas med miniteleslinga. Diskens höjd måste vara en kompromiss mellan krav från besökande i rullstol, besökande som står samt från personal. En lösning för att tillgodose de olika kraven är att göra disken relativt låg där personalen sitter och högre vid sidorna. Disken bör inte vara blank så besvärande reflexer kan uppstå. Se Manöverorgan. Roterdörrar ska kompletteras med slagdörr. Roterdörr skall bromsas automatiskt om person eller föremål kommer i kläm under portens rörelse. Dimensionerande vändmått för rullstol för begränsad utomhusanvändning är en cirkel med diametern 1,50 m Hiss som placeras utomhus utsätts för stora påfrestningar. Resultatet kan bli att hissen inte startar vid kallt eller fuktigt väder. Bästa lösningen är att bygga in hissen. Manöverpanelen bör som regel vara horisontell eller svagt vinklad och placerad ca 0,80 m över golv. Stora lättmanövrerade knappar. Dörrautomatik ska finnas Rullstolshiss och trapphiss skall vara försedda med mjukstart. Skall alltid kompletteras med hiss. Räcken på balkonger, loftgångar o.d. ska vara 1,1m höga och utformas så att de inte medger klättring. Se Föreläsningssal

19 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 19(25) Sittbänk Sittplatser och sittgrupper Självbetjäningsdisk Skjutdörr Skrivsal Skyltning Spegel Sittbänk placeras på hårdgjord yta vid sidan om själva gångfältet, gärna med plats för rullstol bredvid. Sittbänkarna bör som regel ha sitthöjden ca 0,5 m och ha armstöd på höjden ca 0,7 m samt ryggstöd. Åtminstone några sittplatser skall ha relativt hög sitthöjd (0,45-0,50 m) samt ryggstöd och armstöd. Sittgrupper bör vara utformade så att även personer som använder rullstol kan sitta med. Självbetjäningsdiskar är ofta svåra att använda för personer med funktionshinder. Djupa eller högt placerade hyllor är svåra att nå. I möjligaste mån bör självbetjäningsdiskar utformas så att även personer med funktionshinder kan använda dem. Se Bilaga B Infällda handtag är svåra att använda för många. Vid beräkning av dörrbredd bör man tänka på att dörren inte kan skjutas helt in i karmen om man ska få plats med utanpåliggande handtag. Klämningsrisk måste beaktas vid utformning av dörr och handtag. Skjutdörrar kan vara svåra att använda för personer med balanssvårigheter. Vid planeringen av skrivsalar måste möjligheterna till en effektiv men personalsnål övervakning beaktas liksom studenternas tillgång till avskilda toaletter. En av toaletterna utformas som HWC. I entréhall till större byggnader behövs orienteringsskylt. Inne i byggnader bör toaletter, hissar, trappor och utgångar skyltas (symboler är bättre än skriven text) Rumsskyltar med namn på lektionssalar, namnskyltar på kontorsrum o.dyl. placeras konsekvent, så att de är lätta att hitta och så att man kan stå mycket nära skylten när man läser den utan att vara i vägen för förbigående eller riskera att skadas av dörrar som öppnas. Riktvärden för texthöjd: 15 mm om man kommer tätt intill mm om man ska kunna se skylten på avstånd mm på skyltar som läses på avståndet 1-3 m. För att skyltar inte ska bli oproportionerligt stora bör man rensa bort mindre viktig information. Taktil information är endast meningsfull om den synskadade har möjlighet att hitta skylten. Det kan t.ex. vara lämpligt att rumsnumret går att känna taktilt på konsekvent placerade skyltar. Se även Bilaga E Speglar placeras så att även personer i rullstol kan använda dem. De får inte ha sådan placering eller utformning att synskadade kan vilseledas.

20 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 20(25) Hörselhjälpmedel Samlingssalar för >50 åhörare ska utrustas med hörselhjälpmedel.. Val av system görs lämpligen efter praktiska prov och uppmätningar på plats avseende respektive systems funktionalitet och täckningsgrad. Se även Malmö Högskolas skrift Byggnadsutformning, krav och råd, kap 11 Lokal förses med skylt som anger att hörselhjälpmedel finns. Det skall även finnas handhavandeinstruktion och information om vart man vänder sig om anläggningen inte fungerar. Toalett Toalettstol Trappa Om inte hela lokalen täcks av teleslingan, bör lyssningsytan tydligt anges. Rutiner för regelbunden funktionskontroll ska skapas. Mobil utrustning bör finnas att tillgå. Receptioner ska utrustas med miniteleslinga. Dörr och inredning bör kontrastera i ljushet mot bakgrunden för att underlätta för personer med synnedsättning. Larmutrustning ska vara anordnad så att även personer med nedsatt hörsel och personer som är döva kan nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara Se även HWC Se HWC Trappor bör helst vara raka. Svängda trappor är svårare att gå i och innebär större risker för fallolyckor. Med tanke på snubbelrisken bör trappsteg med trappnosar inte förekomma. Sättsteg bör alltid finnas. Undvik med tanke på synskadade och personer i rullstol att placera nedåtgående trappa nära anropsknapp och hissdörrs öppningssida eller mitt emot hissdörr. Nedersta och översta trappstegen i varje trapplopp ska markeras tydligt med kontrasterande färg mot omgivningen för att synsvaga skall kunna varsebli förändringen. Svärteskillnaden skall vara minst 40 enheter enligt NCS färgschema. Bra belysning är särskilt viktigt i trappans början och slut, men det är även viktigt att själva trapploppet är väl belyst. Ljuset bör komma uppifrån eller från sidan så att planstegen blir väl belysta och framkanten på steget framträder tydligt. Man bör tänka på bländningsrisken för personer som går nedför trappan. Avskärmning av ljuskällorna kan behövas. Ledstång ska finnas på båda sidor om en trappa, även vid enstaka trappsteg. Ledstång ska dras 0,30 m förbi det översta och nedersta trappsteget. Om så är möjligt dras ledstången obruten förbi vilplan. Ändavslutningarna utformas så att det inte föreligger risk att kläder fastnar. Trappor avskärmas eller byggs in så att inte synskadade av misstag går under trappan och slår i huvudet.

21 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 21(25) Trapphiss Trapphus Trottoarkant Tröskel Tvättställ Uteplats i anslutning till lokaler Utrymningsbeslag Utrymningslarm Utrymningsväg Se Rullstolshiss Undvik med tanke på synskadade och personer i rullstol att placera nedåtgående trappa nära hitknapp och hissdörrs öppningssida eller mitt emot hissdörr. Plats för minst en rullstol och plats för gående att passera vid varje våningsplan i trapphusen (annan brandcell). Se Bilaga B minst 40 mm höga kantstenar som vid övergångsställe eller motsvarande skall förses med en 90 cm bred avfasning med avvikande ytskikt. Se dörrtröskel Se HWC Uteplats skall kunna användas av personer med funktionshinder. Dörren ska kunna passeras samt öppnas och stängas av person i rullstol. Uteplatsen skall vara tillräckligt stor, kunna nås utan att man passerar stegvisa nivåskillnader. Öppningsanordning till dörr i utrymningsväg skall sitta inom räckhåll för personer som använder rullstol och vara lätt att manövrera även för t.ex. reumatiker. Se Bilaga D Se Brandlarm Trappor i utrymningsvägar skall vara lätta att gå i och att hjälpa och bära andra i. Se även brandcell. Utrymningsvägar som är lämpliga för personer som använder rullstol bör skyltas med handikappsymbolen. Utrymningsplan med arbetsrutiner som säkerställer att alla kommer ut vid utrymning skall finnas. Tillfällig utrymningsplats bör ha anordning för tvåvägskommunikation med visuell återkoppling och möjlighet till talad kommunikation Vilplan Mellan två ramper skall det finnas ett vilplan som är minst 2 m långt. Vilplan får luta högst 1:50. Mått på vilplan framför entrédörrar: se SS :2006 Höjd nivå. Vilrum Vindfång Vilrummet bör ha tillgång till dagsljus och öppningsbart fönster och ges god ljudisolering. I anslutning till eller i närheten av vilrummet bör finnas toalett dimensionerad för rullstolsburna och försedd med dusch. För att kunna betjäna även personer med svåra rörelsehinder bör toaletten utföras med dörr direkt mot vilrummet. Om duschen i toaletten i anslutning till vilrummet är enhetens enda dusch är det en fördel om den kan användas även om vilrummet är upptaget. Toaletten med dusch placeras då intill vilrummet med egen dörr mot korridor. Vindfånget utformas så att det kan passeras med rullstol utan att båda dörrarna behöver öppnas samtidigt. Dörrarna skall gå

22 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 22(25) att öppna manuellt. Glasade dörrar markeras i ögonhöjd. Golvet är täckt med en försänkt gummimatta i en ram av aluminium på cirka 2/3-delar av vindfångets längd och på den sista tredjedelen av en textilmatta. Resultatet blir en mer eller mindre automatisk avskrapning och avtorkning när besökaren går genom vindfånget. Mattorna skall ej täcka hela vindfångets bredd utan golvbeläggningen avslutas med en fris av hårt material närmast ytterväggarna för att det skall vara praktiskt möjligt att lyfta upp mattorna utan att smutsa ner väggarna. Vindfånget bör förses med sockel av samma material som frisen. Se Bilaga B Växter Åskådarplats Övergångsställe Utemiljö: En del växter är rent olämpliga ur allergisynpunkt t.ex. Björk, sälg, hassel, korgblommiga växter som prästkrage, ringblomma, krysantemum och gullviva. Undvik också starkt doftande träd och buskar som jasmin, spirea, hägg, ginst, liljekonvalj och olika former av liljor. Se Föreläsningssal. Se Gångväg.

23 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 23(25) Tillgänglighet för olika funktionsnedsättningar. Nedsatt rörelseförmåga Tillgänglighet för människor med nedsatt rörelseförmåga innebär främst att det ska vara möjligt att förflytta sig självständigt och säkert i den byggda miljön. Det förutsätter att underlaget är jämt och fast att det går att ta sig fram utan att passera branta lutningar, trappor, höga trösklar, trånga passager och tunga dörrar ingen ska tvingas till långa omvägar handtag och reglage är lätthanterliga och sitter inom räckhåll även för dem som använder rullstol och kanske också har nedsatt arm- och handfunktion det finns räcken att hålla vid trappor och ramper. Tillgänglighet innebär också att utrymmen är tillräckligt rymliga så att det går att ta sig fram med rullstol eller rollator. Det ska till exempel finnas tillräckligt stora toaletter. Inredning och utrustning ska utformas och placeras så att den är användbar, till exempel ska höjden på receptionsdiskar, montrar, hyllor, skyltar och displayer vara lämplig för dem som använder rullstol eller är kortvuxna. De som använder rullstol ska också kunna sitta vid bord och arbetsbänkar. Nedsatt hörsel och dövblindhet Tillgänglighet för personer med nedsatt hörsel, döva eller dövblinda innebär att det ska vara möjligt att kommunicera med andra människor, ta del av information samt att uppfatta larm. God tillgänglighet för personer med nedsatt hörsel är en bra ljudmiljö, utan brus och annat störande ljud tillgång till hörselteknisk utrustning, till exempel teleslinga visuell information information på teckenspråk. En viktig aspekt är att teckenspråk är ett förstaspråk för många. Tillgänglighet för denna grupp innebär att man får information på teckenspråk samt tillgång till teckenspråkstolk. För personer som är dövblinda är taktilt teckenspråk en förutsättning för kommunikation. Nedsatt kognitiv förmåga Med kognition menas förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlösningsförmåga, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. Personer med nedsatt kognitiv förmåga är en blandad grupp. Därför kan tillgänglighet betyda mycket skilda saker för olika individer. För många människor med nedsatt kognitiv förmåga innebär tillgänglighet i den fysiska miljön att det är möjligt att orientera sig och använda miljön utan att utsättas för onödiga säkerhetsrisker. Inredning och utrustning ska utformas så att den är lättbegriplig. Bruksanvisningar ska vara konkreta och ha en tydlig layout. Information av olika slag ska kunna fås i en förenklad form som är tydlig, konkret, kortfattad och entydig, till exempel översatt till lättläst svenska. Informationsskyltar ska vara lättbegripliga, vilket kan åstadkommas genom användning av symboler. Hjälp av en handledare eller en assistent kan vara nödvändig vid kommunikation och förmedlingsmässig verksamhet. Vid en konferens kan det till exempel innebära att handledaren ska ha möjlighet att stoppa ett anförande för att få tid att förklara vad som sagts. Astma och allergi För människor med besvär i andningsorganen och allergier innebär tillgänglighet att det ska vara möjligt att vistas i en miljö utan att drabbas av allergiska reaktioner eller besvär i andningsvägarna. Detta innebär att luftkvaliteten i byggnader måste vara bra, att det finns möjlighet att undvika ämnen, material, växter och dofter som kan ge upphov till allergiska reaktioner eller besvära personer med överkänslighet. För människor med födoämnesintolerans och - allergi innebär tillgänglighet att det ska vara möjligt att få mat utan att drabbas av allergiska reaktioner, och besvär och skada i magen. Det ska vara möjligt att få information om den mat som serveras och vid behov ska det finnas specialmat.

24 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 24(25) Stomi och inkontinens För människor med dessa typer av funktionsnedsättning handlar tillgänglighet om att det finns tillgång till lämpligt utformade toaletter. Möjligheten att ta del av och delta i verksamhet är i hög grad beroende av hur den planeras och genomförs. Tillgänglighet innebär att det finns tillgång till toaletter att man håller angivna tider arbetar i korta pass och tar regelbundna pauser det finns tillgång till anpassad kost. Psykisk funktionsnedsättning För människor med funktionsnedsättning på grund av psykiska sjukdomar kan förutsättningarna för tillgänglighet variera mycket från individ till individ. Psykisk sjukdom kan även i vissa fall leda till nedsatt kognitiv förmåga. Det är särskilt viktigt att miljön är lugn och harmonisk, att störningsmoment, till exempel ljusoch ljudstörningar, minimeras och att det finns tillgång till vilrum och avskildhet vid behov. Nedsatt röst- och talfunktion Personer med nedsatt röst- och talfunktion kan ha svårt att kommunicera, till exempel via telefon. Att kommunikationen är tillgänglig förutsätter därför att alternativa kommunikationssätt, såsom totalkonversation eller att lösningar som Taltjänst, TeleTal och texttelefon används. Vid utbildningsverksamhet är det viktigt att kunskapsprov utformas så att personer med nedsatt röst- och talfunktion kan redovisa sina kunskaper. Läs- och skrivsvårigheter också gå att få elektronisk information uppläst med hjälp av talsyntes. Layouten ska ge bästa möjliga läsbarhet och textens struktur ska underlätta för läsaren. I utbildningssammanhang är det viktigt att kunskapsprov utformas så att alla får samma möjligheter att redovisa sina kunskaper. Det kan också vara viktigt att man kan få hjälp med att läsa in litteratur. Andra funktionsnedsättningar Det finns personer med andra funktionsnedsättningar som kan leda till andra krav på lokaler, verksamhet och information än tidigare krav. Exempel är personer som är extra känsliga för skador, till exempel orsakade av benskörhet eller blödarsjuka, personer som är extra utsatta för skador, till exempel på grund av epilepsi och personer som är extra känsliga för kyla och värme. Vidare finns personer med sjukdomar eller sjukdomstillstånd som kan resultera i speciella krav på den byggda miljön, till exempel behov av extra förvaringsutrymmen. Exempel på sådana sjukdomar är cystisk fibros och njursjukdom. För människor som har funktionsnedsättning på grund av elöverkänslighet är en förutsättning för tillgänglighet av fysisk miljö att nivån av elektriska och magnetiska fält är låg. Det är även viktigt att det finns möjlighet att ta del av information i format som inte orsakar svårigheter. Det förutsätter att informationen finns i tryckt form och inte enbart i elektronisk form. Ett annat exempel är personer som är extra beroende av föda och medicin inom vissa tidsintervall. Tillgänglighet till utbildning, kurser och konferenser innebär då att programmet och undervisningen är upplagda så att man har regelbundna pauser. Många personer har flera funktionsnedsättningar och har därför särskilda behov. För människor med funktionsnedsättning på grund av läs- och skrivsvårigheter är det ofta utformningen av informationen som innebär svårigheter. Information måste gå att få i alternativa format såsom talkassett och Daisy-talbok. Det bör Källförteckning: Tillgänglighet för olika funktionsnedsättningar

25 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Sidan 25(25) Källförteckning Boverkets byggregler, Boverket Bygg ikapp. För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Utgåva 5, Svensk Byggtjänst Plan och bygglagen SFS 2010:900 Plan- och Byggförordning PBF SFS 2011:338 Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet Enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken. Handisam 2012 Bygg för alla, Karin Månsson, AB svensk Byggtjänst Handisams fördjupningsblad, Handisam 2007 Checklista för lokaler, Handisam 2007

26 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Bilaga A Handisams förjupningsblad Tillgängliga toaletter Tillgängliga toaletter Här presenteras detaljerad information om vad man ska tänka på för att toaletter ska bli tillgängliga. Det är en fördjupning av riktlinjer för toaletter som finns i vår publikation Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet. Fördjupningsbladet uppdaterades Riktlinjerna avser publika lokaler och arbetslokaler och har tagits fram för statliga myndigheter men kan även användas inom kommuner, landsting, organisationer eller privata företag. Toaletter i bostäder och på vårdinrättningar behandlas inte. För toaletter avsedda för personer med t ex särskilt stort behov av stöd och omsorg kan eventuellt andra mått behövas än de som anges i detta blad. Innehåll Sidan Tillgängliga toaletter allmänt... 2 Tillgängliga toaletter för personer med nedsatt rörelseförmåga... 5 Tillgängliga toaletter för personer med funktionsstörningar i matsmältningskanalen Om du vill läsa mer eller ta kontakt Bilaga: Bildsida över tillgängliga toaletter (skala 1:50)... 16

27 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Tillgängliga toaletter allmänt I publika lokaler och på arbetsplatser ska det finnas tillräckligt antal toaletter och de ska vara lättåtkomliga. Samtliga toaletter ska fungera för alla, oavsett funktionsförmåga, dock med undantag för personer med nedsatt rörelseförmåga som behöver särskilt rymliga toaletter. I nästa avsnitt finns riktlinjer för sådana toaletter. En toalett som fungerar för alla förutsätter följande beträffande utformningen: Rumsavgränsning och ventilation Rummet ska ha bra ventilation. Åtminstone en toalett är sluten, det vill säga inte öppen under/över dörr eller väggar (förutom öppningar för ventilation). Dörren är av säkerhetsskäl utåtgående och kan låsas upp utifrån. Skyltning och information Tydlig skyltning. Om det är dameller herrtoalett bör detta framgå tydligt genom lättbegripliga symboler och taktil markering, exempelvis upphöjda versaler eller punktskrift. Skyltbottnen ska kontrastera i ljushet mot väggen och texten/symbolen mot skyltbotten. Skylten ska sitta på väggen vid dörrens handtagssida. Se bild 1. Bild 1. Tydliga skyltar sätts vid dörrens handtagssida och på angiven höjd. Måtten avser placering av text/symbol. I vissa miljöer behövs även en skylt som syns på långt avstånd. Den bör placeras högt och så att inget skymmer den och gärna vinkelrätt mot gångriktningen. Om den hängs i taket eller skjuter ut från en vägg ska den i underkant sitta ca 2,2 meter över golvet. Tydlig information om att toaletten är ledig eller upptagen. 2

28 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Ljushetskontrast Dörr och inredning bör kontrastera i ljushet mot bakgrunden. Ljushetskontrasten bör vara minst 0.4 enligt NCS (Natural Color System). Golv och dess beläggning Golvbeläggningen får inte innebära halkrisk. Om lutning behövs för vattenavrinning: högsta lutning 1:50. Belysning och material En jämn belysning (cirka 300 lux) som inte bländar och som lyser så länge som man vistas på toaletten. Två ljuspunkter är att föredra. Undvik blanka material som ger besvärande reflexer. Larm vid brand eller annan fara Varningssignaler vid brand eller annan fara som även kan uppfattas av personer som har nedsatt hörsel eller som är döva. Tvättställ, blandare och andra reglage Ett tvättställ i samma utrymme som toalettstolen. Vatten inom räckhåll för den som står vid toalettstolen (ej i toalett för personer med nedsatt rörelseförmåga) och med flöde och temperatur som kan regleras. Blandare och andra reglage som är lätta att hitta, lättbegripliga och lätthanterliga: exempelvis ettgreppsblandare som hanteras med hela handen eller armbågen. Förklarande skylt behövs om toalettens spolknapp inte sitter där den brukar sitta. Spolknappen ska vara utformad så att man kan trycka med hela handen. Toalettens inredning och utrustning i övrigt En torr avställningsyta en hylla på minst 30 x 40 centimeter och nära toalettstolen. I trånga utrymmen och i toaletter för personer med nedsatt rörelseförmåga kan hyllan vara nedfällbar. Hyllan behövs för hjälpmedel, exempelvis för personer med stomi. Krokar för till exempel kläder och väskor. 3

29 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Förutom papperskorg behövs en sluten avfallsbehållare med lock som är tillräckligt stor för att rymma hjälpmedel av olika slag, till exempel för inkontinens. Locket ska kunna hanteras med en hand och stanna i uppfällt läge. (Använd inte modellen plastpåse som hängs i metallställning med lock då avfallet kan vara för tungt.) En toalettpappershållare nära toalettstolen som är lätthanterlig och som kan hanteras med en hand. Det bör vara lätt att se hur mycket papper som är kvar. En spegel placerad cirka 90 centimeter över golvet i en storlek som gör det möjligt att se sig från midjehöjd och upp. Oparfymerad tvål och rengöringsmedel. VAD SÄGER BOVERKET OCH ARBETSMILJÖVERKET? Enligt BBR 3:145 ska, där det finns toaletter för allmänheten, minst en toalett vara tillgänglig och användbar. I publika lokaler som har fler än ett plan med toaletter för allmänheten bör minst en toalett på varje sådant plan vara tillgänglig och användbar. Den tillgängliga och användbara toaletten bör ha minsta måtten 2,2x2,2 meter lämpligt utformad och placerad inredning och utrustning kontrastmarkeringar, samt säkerhetslarm. Enligt BBR 3:143 bör dörren ha ett fritt passagemått på minst 0,80 m när dörren är uppställd 90o. På allmänna platser och i andra områden där det finns toalett för allmänheten bör passagemåttet vara minst 0,90 m. (Enligt ALM 6.) Enligt råd till 103 i Arbetsplatsens utformning, Arbetsmiljöverket, (AFS 2009:02) är 2,2 x 2,2 meter exempel på lämpliga mått i en arbetslokal för toalett som är tillgänglig och användbar för person med nedsatt rörelseförmåga. En sådan toalett kan användas av en person i eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning, förutsatt att personen har måttligt behov av hjälp och att toaletten är lämpligt planerad. Ändringar i byggnader ska uppfylla de krav som anges ovan, men kraven får tillgodoses på annat sätt om motsvarande nivå på tillgänglighet och användbarhet ändå uppnås. Avsteg får dock göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till förbud mot 4

30 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad förvanskning samt ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Om publik lokal har en eller flera toaletter för allmänheten bör dock minst en toalett vara tillgänglig och användbar. Se vidare BBR 1:22 och BBR 3:51. I befintliga publika lokaler ska enligt HIN* 11 hinder i form av brister i utformning och placering av fast inredning avhjälpas så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. I hygienrum avsett för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga bör olämpligt placerade eller dåligt fungerande inredningsdetaljer som gör hygienrummet svåranvänt flyttas eller bytas ut. I hygienrum bör kontrastmarkeringar finnas för att synsvaga ska kunna orientera sig. Bristfällig larmutrustning bör kompletteras, så att även hörselskadade och döva kan nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. * se referenslista, sidan 14. Tillgängliga toaletter för personer med nedsatt rörelseförmåga På varje våningsplan där det finns toaletter, ska minst en toalett vara avsedd för personer med nedsatt rörelseförmåga. I större lokaler kan flera sådana toaletter behövas på varje plan. På våningsplan som är uppdelad i flera olika lokaler med olika hyresgäster behövs minst en sådan toalett per lokal. Principen är att en person som använder rullstol inte ska ha längre till toaletten än andra. Toaletten ska också alltid kunna nås när verksamhet pågår och det ska kunna nås från ett neutralt utrymme, inte från dam- eller herrtoalettavdelningen. Toaletten ska vara tydligt skyltad med rullstolssymbol som komplement till vanlig toalettrumsskylt. Det som sägs om utformning av toaletter allmänt (föregående avsnitt) gäller även här om inte annat anges. En toalett för en person som använder rullstol förutsätter följande beträffande utformningen: 5

31 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Toalettrummet Minimimått Rummet ska minst ha måttet 2,2 x 2,2 meter och toalettstol och tvättställ placerade enligt bild 2. Det behövs: ett fritt utrymme motsvarande en cirkel med diametern 1,5 meter för att vända rullstolen ett fritt utrymme på båda sidor av toalettstolen om minst 90 centimeter för att flytta till/från rullstolen ett fritt utrymme på cirka 1,5 meter framför toalettstolen för att flytta över till/från rullstolen framifrån ett fritt utrymme mellan tvättställ och toalettstol för att passera med rullstol, det vill säga minst 80 centimeter. Bild 2. Toalettrum med minimimåtten. Måtten avser färdig vägg. Hörnen får inte skäras/sneddas och inget får inkräkta på den fria ytan. Måtten förutsätter att tvättställer är max 60x60 centimeter. Toalettrum med dusch Dusch kan installeras i ett rum med måtten 2,2 x 2,2 meter men helst bör rummet vara större. Det fria utrymmet vid duschen bör vara cirka 1,2 meter. Inga kanter eller nivåskillnader i golvet får finnas. Toalettrum med skötbord Om ett skötbord sätts upp får det inte inkräkta på den fria yta som behövs för rullstolen. Rummets storlek måste därför ökas med en yta motsvarande skötbordet alternativt att bordet kan fällas ner. Det ska då kunna göras med ett enkelt handgrepp (inte nypgrepp). Även den som sitter i rullstol ska kunna fälla upp/ner bordet. Det som man behöver kunna nå för att göra detta bör därför sitta på högst ca 1 meter över golv. Även om skötbordet kan fällas ner kan rummets yta behöva ökas. Eftersom också personer som sitter i rullstol ska kunna använda skötbordet kan det behövas extra utrymme för att manövrera rullstolen framför det utfällda skötbordet. Skötbordet placeras så att det under sig har ett fritt utrymme höjd från golvet på cirka 70 centimeter. Separat skötrum för barn, användbart för alla oavsett funktionsförmåga, är dock alltid att föredra. 6

32 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Toalettrum med brits I vissa typer av lokaler kan det vara motiverat med ett toalettrum med en brits, bland annat med tanke på personer som behöver ligga ner vid av- och påklädnad. Förutom plats för britsen behövs plats framför den för att kunna flytta över från rullstolen. Ytan på toalettrummet bör då vara cirka 2,2 x 3,1 meter och britsens storlek cirka 0,9 x 2 meter. Bredden 90 centimeter behövs för att den som ligger på britsen ska kunna vända sig. Dörren och utrymmet vid dörren En person som använder rullstol ska kunna öppna, passera, stänga och låsa dörren från rullstolen. Det förutsätter (se bild 3): att dörröppningen är minst 84 centimeter (dörren öppnad 90 grader) att dörren saknar tröskel eller har en högst 10 millimeter rundad gummitröskel (om den behövs ur fuktsäkerhetssynpunkt) att utrymmet vid dörren är tillräckligt för: att vända och stänga dörren efter sig (motsvarande en cirkel med diametern på minst 1,5 meter) att nå dörrhandtaget, se bild 3. Bild 3. Exempel på fri yta vid toalettrumsdörr för att personer som använder rullstol ska kunna nå dörrhandtaget. att det finns ett draghandtag på dörrens insida (se bild 7) att låset är lätt att hantera med en hand och utan krav på nypgrepp. Bild 4. Exempel på två lätthanterliga dörrlås; ett dörrlås med spak och ett kombinerat dörrhandtag/dörrlås där dörrhandtaget vrids uppåt vid låsning. 7

33 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad att om dörren sitter i en tjock vägg så att en nisch uppstår måste nischen göras så stor att dörrhandtaget sitter minst 70 centimeter från nischens hörn. Ett förrum till toalettrummet bör undvikas. Om ett sådant ändå finns måste utrymme för att vända finnas både i och utanför förrummet. Om dörren har dörrstängare behövs också automatisk dörröppnare. En dörröppnare är också en lösning om det är trångt om utrymme bredvid dörren. 8

34 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Inredningens placering och utformning Toalettstol Avståndet mellan toalettsitsens framkant och bakomliggande väg bör vara 0,7 m för att inte försvåra överflyttning i sidled. (Uppfylls inte alltid av vägghängda toaletter. Sådana har dessutom ofta högre vattenyta en nackdel för den som spolar sittande.) Toalettstolen ska för att fungera bra ha: en sitthöjd (inklusive sittring) om cirka 48 centimeter (underporslinets höjd är då cirka 46 centimeter) ett avstånd (sittringens framkant) till väggen bakom om minst 70 centimeter och till väggen framför minst 150 centimeter ett lock som kan användas som ryggstöd en spolknapp som kan tryckas ner med hela handen (den ska alltså inte i nedtryckt läge ligga under omgivande yta) toalettpappershållare på båda armstöden. (Alternativt kan det finnas bidédusch vid ena armstödet.) Bild 5 och 6. Placering av toalettstolen och armstöd sett från sidan respektive framifrån. Armstöd vid toalettstolen För att underlätta överflyttning bör armstöden: placeras på ömse sidor om toalettstolen med överkant 80 centimeter från golvet och centrumavståndet 60 centimeter vara uppfällbara och av en typ som sakta glider ner kunna hanteras med en hand och även om man har dålig gripförmåga vara konstruerade och fästa så att de tål stor belastning både uppifrån och i sidled (om personen faller mot armstödet). 9

35 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Toalettpappershållare Toalettpappershållare ska finnas på utsidan av vartdera armstödet, vända mot toalettstolen och kunna hanteras med en hand. Om en bidédusch installeras och fästs vid ena handtaget kan toalettpappershållaren uteslutas vid det handtaget. Tvättställ För att en person i rullstol ska komma intill tvättstället ska: höjden till tvättställets överkant vara cirka 80 centimeter över golvet avståndet mellan tvättställets framkant och vägg vara cirka 60 centimeter avloppsrör och vattenlås dras så att de inte är hinder för knän och fötter tvättställets framkant helst vara rak eller något insvängd och bassängen grund tvättstället ska monteras så att det tål belastning, eftersom det ibland används som stöd. Bild 7 och 8. Exempel på placering av inredning. En cirka 20 centimeter bred hylla har placerats mellan tvättställ och vägg. Alternativt kan ett tvättställ med inbyggt brett hyllplan bakom blandaren användas. Observera att hyllplanet måste vara extra brett så att inte blandaren hamnar för långt ifrån användaren. Handdukshållaren kan vara svår att nå medan man sitter vid tvättstället. Som komplement till handdukshållaren kan korg med pappershanddukar placeras på hyllan vid tvättstället. En annan lösning är att inredningsdetaljer placeras på skåp över tvättstället och då skjuts fram så att de blir lättare att nå. Handdukshållaren (B) kan också placeras över hylla(e), men kan då vara svår att nå för den som har nedsatt funktion i sidan närmast handdukshållaren 10

36 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Blandare Blandaren ska kunna användas även av den som har kort räckvidd, som inte kan gripa eller som inte känner om vattnet är för hett. Man ska inte behöva sträcka sig mer än 30 centimeter in över tvättstället för att nå blandaren. Därför rekommenderas: ettgreppsblandare med förlängd spak termostatblandare med anpassad vattentemperatur. Bild 9 och 10. Tvålautomat och ettgreppsblandare samt en bra modell på handdukshållare. Tvålautomat och handdukshållare Den del av tvålautomaten och handdukshållaren som ska nås bör sitta cirka 90 centimeter över golvet (i intervallet 0,8-1 meter) Man ska inte behöva sträcka sig mer än 30 centimeter in över tvättstället. I bild 9 har tvålautomaten monterats på en hylla bakom tvättstället. En annan lösning är en lös tvålbehållare med pump. Det ska vara möjligt att ta tvål och handduk även med nedsatt styrka och rölighet i handen eller bara med en hand. Handdukshållaren i bild 10, där nästa pappershandduk dras fram av den man tar, är relativt lätt att använda för alla. Papperskorg och avfallsbehållare med lock Papperskorgen placeras lättåtkomligt, det vill säga minst 70 centimeter från hörn och med underkant minst 30 centimeter över golvet. Avfallsbehållaren placeras med överkant cirka 70 centimeter över golvet för att locket lätt ska nås. 11

37 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Spegel En spegel placeras med underkant 90 centimeter över golvet eller lägre, och med överkant 1,8 meter över golvet eller högre. Både den som sitter och den som står ska kunna se sig i spegeln. Larm Förutsättningar för att larmet ska fungera är: att det finns larmknapp, återställningsknapp och signallampa som visar att larmet utlöst att larmknappen kan nås från: rullstol (larmknappen placeras cirka centimeter över golvet och minst 70 centimeter från hörn, till exempel vid dörren) toalettstol (exempelvis larmkontakter som hängs på armstöden), dusch (larmknappen placeras vid duschen cirka centimeter över golvet och minst 70 centimeter från hörn) brits (larmknappen placeras på lämplig höjd) golvet (larmknappen placeras cirka centimeter över golvet, till exempel intill dörren) att larmet om möjligt går till en plats som är bemannad, exempelvis reception att återställningsknappen placeras cirka centimeter över golvet och minst 70 centimeter från hörn, till exempel vid dörren. Den låga placeringen av larmknapp (70-80 centimeter vilket kan jämföras med centimeter för t ex strömbrytare) motiveras dels av att det är extra viktigt att larmknappen är lätt att nå för den som använder rullstol, dels av att lägre höjd än där strömbrytare brukar placeras minskar risken för att man förväxlar larmknappen med strömbrytare. Strömbrytare (alternativt att ljuset tänds automatiskt) Används strömbrytare placeras den vid dörrens handtagssida på höjden centimeter över golv. 12

38 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Krokar för kläder och väskor Det behövs krokar på varierande höjd i toalettrummet. Krokarna placeras minst 70 centimeter och helst 1 meter från hörn. Förslagsvis: en krok 80 centimeter över golvet, till exempel för väskor och korta jackor en krok 1,2 meter över golvet, till exempel för längre jackor en krok 1,6 meter över golvet, till exempel för kappor, men då inte nåbar från rullstol. Dusch Om en dusch installeras bör: duschblandaren placeras cirka 90 centimeter över golvet och 70 centimeter från hörn handduschen placeras på en vertikal stång, från höjden 80 centimeter och uppåt väggarna vara konstruerade så att det är möjligt att montera stödhandtag runt duschplatsen golvet vara jämnt och ha lutningen högst 1:50. Ibland kan det också finnas behov av en duschpall. På arbetsplatser bör placering och val av utrustning anpassas individuellt efter användaren. Lyftanordning En del personer är beroende av att det finns en lyftanordning i rummet. Att installera en taklyft, för att kunna flytta en person mellan toalettstol och rullstol, kan därför ibland behöva övervägas. 13

39 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Tillgängliga toaletter för personer med funktionsstörningar i matsmältningskanalen Toalettrum, som utformats enligt riktlinjer i avsnittet Tillgängliga toaletter allmänt kan i princip även användas av personer med funktionsstörningar i matsmältningskanalen, till exempel av personer med stomi eller inkontinens. Ett slutet rum, det vill säga hela väggar från golv till tak och en hel dörr, är för denna grupp särskilt viktigt. I en grupp av toaletter bör det därför alltid finnas åtminstone en som uppfyller dessa krav. Rummet bör dessutom vara så rymligt att man bekvämt kan röra sig och även ta av och hänga upp ytterkläder. Vatten inom räckhåll för den som står vid toalettstolen och med flöde och temperatur som kan regleras är också viktigt, liksom att det finns en bra avfallsbehållare. I toaletter utformade för personer med nedsatt rörelseförmåga kan vatten inte nås från toalettstolen (förutom eventuell bidédusch). Personer som använder rullstol och som är stomiopererade eller till exempel använder kateter föredrar ibland toaletter där tvättstället är placerat nära toalettstolen även om rummet endast är 1,7 x 1,7 meter. Sådant rum kan därför finnas som komplement till ett större toalettrum med fritt utrymme på båda sidor om toalettstolen. 14

40 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Om du vill läsa mer Enklare utan hinder. Boverket Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2005/Enklare-utan-hinder-/. Boverkets byggregler, BBR. BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2011:26. ESK/Boverkets-byggregler-BBR-19/ Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser H IN 2.( BFS 2011:13). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader, BFS 2011:05, ALM 2. Arbetsplatsens utformning, Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2009:2. Information om personer med funktionsstörningar i matsmältningskanalen, se Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, ILCO. och Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka, RMT. Förteckning över leverantörer av viss utrustning till toaletter (bland annat toalettarmstöd) finns på Hjälpmedelsinstitutets hemsida, se &Group=Toalett&GroupID=8 Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet, Handisam eller ta kontakt Kontakt: Vi är tacksamma för synpunkter på fördjupningsbladet. Skicka synpunkterna till info@handisam.se. Bild och text får användas fritt om källa, fotograf och illustratör anges. Text: Elisabet Svensson, Handisam. Mai Almen, Hinderfri Design AB har medverkat genom att lämna synpunkter på innehållet. Illustrationer: Fotoskrift AB (efter underlag från Handisam). 15

41 Tillgängliga toaletter Handisams fördjupningsblad Bilaga: Bildsida över tillgängliga toaletter (skala 1:50) 16

42 Malmö Högskola Bilaga B Checklista tillgänglighet Utrymmesbehov rörelsehinder Utrymmesbehov för rörelsehindrade Enligt BBR 3:143 bör det fria passagemåttet i hissdörrar, entrédörrar eller öppningar i förflyttningsvägar vara minst 0,8 meter. Dörrtypen 9M (karmyttermått ~0,9 m) ger som regel ett passagemått på 0,76 m när dörren är öppnad 90 o. För att åstadkomma en bekväm passage krävs alltså en 10M dörr. Min 800 mm Det fria passagemåttet mäts när dörren är öppen 90 grader Utrymme som krävs för obehindrat möte rullstol - gående ~ 720 mm ~ 460 mm Ungefärliga mått på manuell rullstol för vuxen person ~ 1070 mm ~150 mm

43 Malmö Högskola Bilaga B Checklista tillgänglighet Utrymmesbehov rörelsehinder Figurerna visar vilket utrymme som krävs när flera rullstolar står bredvid varandra, t.ex. åskådarplatser på idrottsanläggning. Det krävs alltså 300 mm större utrymme om rullstolarna ansluter från sidan. Vindfång. En dörr skall kunna stängas innan den andra dörren öppnas

44 Malmö Högskola Bilaga B Checklista tillgänglighet Utrymmesbehov rörelsehinder Serveringslinj e Dimensionerande vändutrymme för person i eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning

45 Malmö Högskola Bilaga B Checklista tillgänglighet Utrymmesbehov rörelsehinder Trapphus (egen brandcell) som kan användas som säker flyktplats för en person i rullstol. Normalgående personer kan passera. För att komma ur vägen krävs att rullstolsföraren har god förmåga att manövrera stolen. Om vilplanet hade varit djupare (1500 mm i stället för 1350 mm hade förflyttningen blivit betydligt lättare. Handikapparkering för person i rullstol med god rörlighet. För att spara plats kan man placera rutan intill en friyta (t.ex. gångyta) Handikapparkeringsplats som är placerad parallellt med trottoarkant kan användas för bil där på- och avstigning sker via ramp. Parkeringen skall göras 1 meter längre än normalt. Om trottoarbredden är >3 m så kan parkeringen även användas för van med sidoramp.

46 Malmö Högskola Bilaga B Checklista tillgänglighet Utrymmesbehov rörelsehinder Parkering där rullstolsburen kan komma åt bilen från båda sidor. Denna bredd (5,0 m) krävs också för att en s.k. van med sidoramp ska kunna utnyttja platsen.

47 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Bilaga C Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Tillgängliga dörrar Här presenteras detaljerad information om vad man ska tänka på för att få tillgängliga dörrar. Det är en fördjupning av riktlinjerna för dörrar som finns i vår publikation Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet. Fördjupningsbladet uppdaterades Riktlinjerna är främst skrivna för statliga myndigheter men kan även användas vid utformning av publika lokaler och arbetslokaler inom kommuner, landsting, organisationer eller privata företag. Dörrar i bostäder behandlas inte. Innehåll Sidan Tillgängliga dörrar allmänt 2 Dörrtyper 3 Dörrbredd 6 Manöverutrymme för person i rullstol 7 Tröskel 12 Automatisk öppning av dörrar 13 Dörrhandtag och lås 15 Kontrastmarkering 17 Varningsmarkering 18 Om du vill läsa mer eller ta kontakt 19 Bilaga: Bildsida som visar placering av manöverdon 20

48 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Tillgängliga dörrar allmänt För att lokaler ska vara tillgängliga måste dörrar kunna öppnas, passeras och stängas av en person som använder rullstol eller som går med gånghjälpmedel som kryckor eller rollator. Personer med nedsatt orienteringsförmåga måste kunna hitta fram till dörrarna. Enligt riktlinjerna förutsätter det: att dörren är så bred att en rullstol kan passera att dörren saknar tröskel eller har en låg avfasad tröskel att tunga dörrar, till exempel dörrar med dörrstängare, är försedda med automatisk dörröppnare med manöverdon som utformats och placerats på ett lämpligt sätt så att det lätt kan nås från rullstol att automatiskt öppnade dörrar är försedda med sensor så att man inte får dörren på sig att det finns tillräckligt utrymme vid dörren för att en person i rullstol ska kunna öppna, passera och stänga dörren att dörrhandtag och dörrlås är lätta att nå, manövrera och förstå samt att greppytor inte är av nickelhaltigt material att dörrar är kontrastmarkerade. Ovan gäller dörrar till utrymmen som ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Till exempel krav på dörrbredd och manöverutrymme vid dörr behöver inte uppfyllas för små toalettrum som inte kan användas av personer i rullstol. 2

49 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Dörrtyper Slagdörrar Slagdörrar, den vanligaste typen av dörrar, har ett dörrblad som tar plats i rummet när den öppnas. Mycket breda slagdörrar kan därför vara en nackdel. De är dessutom tunga och otympliga att öppna. Pardörrar (en slagdörr med två dörrblad) kan vara ett sätt att få en extra bred dörröppning samtidigt som dörrbladen är smalare och därmed lättare. Men den ena dörrhalvan i pardörren måste då uppfylla kravet på fritt passagemått, det vill säga att dörren är så bred att en rullstol kan passera. Slagdörrar med automatisk dörröppnare kan innebära risk att få dörren på sig när den öppnas. Men genom att markera svepytan i golvet kan risken minskas. Om dörren har en glasyta minskas också risken eftersom man kan se om det står någon på andra sidan. Med tanke på personer med nedsatt syn är den bästa lösningen att förse dörren med sensor på båda sidor. Dörrar i utrymningsvägar öppnas alltid i utrymningsriktningen. I övrigt bör dörrar öppnas från det mer frekventerade in i det mindre frekventerade utrymmet. Exempelvis bör dörrar i allmänhet inte öppnas ut i korridorer. Undantag är dörrar i mindre utrymmen, till exempel hygienrum, som alltid måste vara utåtgående dels för att inte inkräkta på utrymmet inne i rummet, dels för att en person, som faller inne i rummet, kan spärra en inåtgående dörr. Skjutdörrar Skjutdörrar har fördelen att de inte tar plats i trånga utrymmen när de öppnas. Nackdelar är att de ljudisolerar dåligt och att de kan vara svåra att använda för personer med nedsatt balans. Skjutdörrar kan gärna göras extra breda så länge det inte innebär att de blir tunga. Automatiskt öppnade skjutdörrar är den bästa lösningen för personer med rörelsehinder. Av säkerhetsskäl är de att föredra framför automatiskt öppnade slagdörrar. Man riskerar inte att få dörren på sig när den öppnas men dörren måste förses med sensor så att man inte kläms när dörren stängs. Manuellt öppnade skjutdörrar ska glida lätt, ha handtag som är enkelt att greppa om och inte innebära klämrisk. 3

50 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Roterdörrar/karuselldörrar Roterdörrar/karuselldörrar kan vara svåra att passera för personer med funktionsnedsättning. De ska därför alltid kompletteras med en intilliggande slagdörr eller skjutdörr som är öppen på samma tider. Korridordörrar Korridordörrar är ett begrepp som används i Boverkets Byggregler. Det kan vara en dörr mellan olika delar av en korridor eller till ett utrymme som framför allt används för förflyttning, till exempel entré-, trapp- och hisshall. En dörr från en korridor in till ett kontorsrum räknas inte som korridordörr. VAD SÄGER BOVERKET, ARBETSMILJÖVERKET OCH STANDARDER? Enligt BBR 3:143 ska tillgängliga och användbara dörrar och portar utformas så att de lätt kan öppnas, medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Enligt BBR 3:143 ska handtag, manöverdon och lås placeras och utformas så att de kan användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt orienteringsförmåga. Manöverdon bör kunna hanteras även av personer med nedsatt styrka eller nedsatt grip- eller precisionsförmåga. Roterdörrar ska kompletteras med en slagdörr som kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. För entrédörrar, hissdörrar, korridordörrar som är placerade vinkelrätt mot längdriktningen, öppningar i förflyttningsväg, dörrar till hygienrum som ska vara användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga, dörrar till samlingslokaler samt dörrar till bostadskomplement bör det fria passagemåttet vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90. Enligt BBR 3:143 bör dörrar som ska vara tillgängliga och användbara förses med automatisk dörröppnare om de har dörrstängare eller är tunga. Vid dörrar med automatisk dörröppnare är det viktigt att markera utrymmet där dörren slås upp eller att förse dörrarna med säkerhetssensor eller liknande. 4

51 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Manöverdon för dörröppnare bör placeras med centrum 0,80 m från golv eller mark och minst 0,70 m, gärna 1,0 m, från hörn eller dörrbladets framkant i ogynnsammaste läge. Manöverdon bör kunna hanteras även av personer med nedsatt styrka eller nedsatt grip- och precisionsförmåga. I ALM 6 anges att en toalett avsedd för personer med rullstol för begränsad utomhusanvändning på en allmän plats eller inom områden för andra anläggningar än byggnader bör ha ett fritt dörrpassagemått på minst 0,90 meter. I direkt anslutning till toalettdörren bör en vändzon finnas. Regler om dörrar i arbetslokaler ges också ut av Arbetsmiljöverket. Enligt råd till 46 i AFS 2009:2 behövs för passage med rullstol normalt ett fritt passagemått på 0,80 meter men för dörrar till mindre rum för ett fåtal personer som kontorsrum och mindre grupprum räcker ett fritt passagemått på 0,76 mm (motsvarar standardkarmen K 9). Fritt passagemått räknas när dörren är uppställd i 90. I hisstandarden EN 81-70:2003 anges 80 centimeter som minimum för fri passagebredd för hissdörr. Men det sägs också i en not att hissar med storlek 1,1x1,4 m bör ha fri dörrbredd på 90 centimeter enligt ISO :1999 (serie B) och att hissar med storlek 2x1,4 meter bör ha fri dörröppning på 1,1 meter enligt samma standard. I standarden anges också att hissdörrar ska konstrueras som automatiska skjutdörrar. Vid ändring av byggnad bör dörrar som ska vara tillgängliga och användbara och som inte uppfyller kraven i BBR 3:143 breddas såvida det inte finns synnerliga skäl för avsteg, t ex att åtgärden kan innebära förvanskning (enligt BBR 3:511). (Avser den del av byggnaden som ändras). Hinder som mindre nivåskillnader (t ex trösklar), tunga dörrar, felaktigt placerade manöverdon för dörröppnare samt bristande kontrastmarkering av strategiska punkter som t ex ytterdörr, hissdörr och toalettdörr ska avhjälpas i publika lokaler om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. (Enligt HIN 2). *se referenslista, sid 20. 5

52 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Dörrbredd En tillgänglig och användbar dörr ska vara så bred att en rullstol kan passera. För en slagdörr ska det fria passagemåttet mätas när dörren är öppnad 90 o. Dörrens fria passagemått bör vara: minst 84 centimeter för: entrédörrar och dörrar till uteplats korridordörrar dörrar till samlingssalar, föreläsningssalar, mötesrum och till toalettrum för person som använder rullstol. Befintliga dörrar som har det fria passagemåttet 80 centimeter accepteras. I Boverkets byggregler anges som råd att det fria passagemåttet för entrédörrar, hissdörrar och korridordörrar bör vara minst 80 centimeter. minst 80 centimeter för dörrar till mindre rum, till exempel kontorsrum och mindre grupprum. Befintliga dörrar som har en fri passagebredd på minst 76 centimeter accepteras. I nuvarande byggregler anges inget mått för dörrar till kontorsrum. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter anges att det räcker med ett fritt passagemått på 0,76 mm (motsvarar standardkarmen K 9) för dörrar till kontorsrum. Fritt passagemått räknas när dörren är uppställd i 90. I befintliga kontorshus är dörrar oftast av denna typ. Ofta fungerar dessa dörrar och därför ställs i riktlinjerna inga krav på att befintliga dörrar av denna typ måste åtgärdas. Men att öka det fria måttet till cirka 80 centimeter är med hjälp av särskilt utformade gångjärn en enkel åtgärd (bild 3). Bild 1. Minst 84 centimeter är fritt passagemått för entrédörrar, dörrar till uteplats, korridordörrar, dörrar till samlingssal, föreläsningssal, mötesrum och toalettrum för person som använder rullstol. Bild 2. Minst 80 centimeter är fritt passagemått för dörrar till mindre rum, till exempel kontorsrum och mindre grupprum. Bild 3. Med hjälp av särskilt utformade gångjärn förskjuts dörrbladet så att det inte inkräktar på det fria passagemåttet när dörren är öppnad 90 grader. 6

53 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad 90 centimeter för automatiska skjutdörrar i hissar. En befintlig hissdörr med fritt passagemått på 80 centimeter accepteras. I Boverkets byggregler är rådet att den fria passagebredden till hissdörrar ska vara minst 80 centimeter. I hisstandarden står att hissdörren ska vara minst 80 centimeter men bredden 90 centimeter rekommenderas till en hisskorg som är 1,1 x1,4 meter. 90 centimeter för dörrar till toalettbyggnader på allmän plats för personer med nedsatt rörelseförmåga. (Råd i ALM 2). Det breda passagemåttet motiveras av att personer som använder stora utomhusrullstolar ska ha möjlighet att använda denna typ av toalett. En bredare dörr än de minimimått som anges ovan kan behövas i en smal korridor för att kunna svänga in med rullstolen, se till exempel bild 6. Pardörrar måste delas så att ena halvan av dörren ger en fri passagebredd på minst 80 centimeter då det är omöjligt för personer med rörelsehinder att manövrera två dörrblad samtidigt. Befintliga pardörrar som inte uppfyller kravet kan, som alternativ till att byta dörren, förses med dörröppnare som öppnar båda dörrbladen. För skjutdörrar som öppnas manuellt ska det finnas plats för ett handtag placerat så att ingen riskerar att klämma handen (se bild 15). Manöverutrymme för person i rullstol På båda sidor om dörren behövs en plan yta (lutning högst 1:50) som är tillräckligt stor för att en person som använder rullstol ska kunna öppna, passera och stänga dörren. Där ska också finnas plats för manöverdon, placerade så att de kan nås av från rullstolen. Ytan får av säkerhetsskäl inte vara för nära en neråtgående trappa. Det behövs då en säkerhetszon med djupet centimeter som sträcker sig längs hela trappbredden. Alternativt kan ett fallskydd i form av en bygel eller grind användas. 7

54 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Ytan som behövs för att ÖPPNA dörren Dörrens handtag ska kunna nås från en rullstol. I en befintlig byggnad, där det inte är möjligt, kan en lösning vara att installera en dörröppnare. Bild 4. För att också personer med nedsatt räckvidd ska kunna nå dörrhandtaget måste dörren sitta minst 70 centimeter, men helst 1 meter från innerhörn eller annat hinder. Dörren ska inte sitta inne i nisch. Ett tillräckligt stort utrymme för att öppna dörren utan att rullstolen står i vägen. En rullstol med måttet 0,7 x 1,3 meter måste alltså få plats utanför dörrens svepyta. (Kan vara problem i små avgränsade utrymmen, till exempel förrum till toalett, vilplan och framför hiss med slagdörr.) Bild 5. Exempel på utrymme som behövs för att rullstolen ska få plats utanför dörrens svepyta. Måttet bredvid dörren går till fri öppning. 8

55 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Ytan som behövs för att PASSERA dörren Ytan som behövs vid dörren för att man ska kunna svänga och passera dörren med rullstol beror på dörrbredden. Om ytan framför dörren är liten (till exempel i en befintlig byggnad eller på grund av inredningen i rummet) kan det kompenseras genom att dörröppningen görs bredare. Bild 6. En smal befintlig korridor kan kompenseras genom att dörren görs bredare. Ytan som behövs för att STÄNGA dörren Vid dörren behövs ett utrymme för att kunna vända sig om och stänga dörren. Vändmåttet som krävs för att det ska vara tillgängligt är en cirkel med diametern 1,5 meter. I befintliga korridorer med bredden 1,3 meter (acceptabel korridorbredd enligt Boverkets byggregler) bör man kunna vända i närheten, till exempel i en dörröppning som då måste sakna tröskel. Vid dörrar med dörröppnare/dörrstängare behövs inget utrymme runt dörren för att personer som använder rullstol ska kunna nå dörrhandtaget eller vända för att stänga dörren. Ett utrymme för att vända kan ändå behövas. Om dörren är låst när man kommer fram ska man inte behöva backa. Det är särskilt viktigt vid vissa typer av dörrar såsom entrédörrar och dörrar till toaletter för personer med nedsatt rörelseförmåga. 9

56 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Ytan som behövs vid ett MANÖVERDON Manöverdon för dörröppnare (även kortläsare, kodlås, porttelefon etc. kopplade till automatisk dörröppning) placeras minst 70 centimeter men helst 1 meter från hörn eller annat hinder och minst 1 meter från en slagdörrs framkant när dörren öppnas för att minska risken för att någon ska träffas av dörrbladet när dörren öppnas. Andra manöverdon vid dörrar placeras också minst 70 centimeter och helst 1 meter från hörn eller annat hinder. Alla manöverdon som används vid samma tillfälle måste placeras intill varandra. En befintlig anropsknapp för hiss som sitter 50 centimeter från ett hörn accepteras. (I hissstandarden EN 81-70:2003 anges att en anropsknapp placeras minst 50 centimeter från hörn). Om det finns ledstråk fram till dörren måste det gå till reglagen även om de sitter 70 centimeter från dörrens framkant. Bild 7. Placering av manöverdon för dörröppnare till slagdörr. 10

57 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Ytan som behövs vid exempelvis entrédörrar Den fria yta som behövs vid exempelvis en entrédörr beror på ankomstriktning, dörrtyp, om dörren öppnas automatiskt och var i så fall dörröppnarens manöverdon sitter samt om det finns andra manöverdon i anslutning till dörren. Det går därför inte att säga något generellt om vilken yta som behövs. Här visas exempel på yta som behövs framför en slagdörr som öppnas automatiskt med manöverdon. Var manöverdonets placeras påverkar ytans storlek. Bild 8. Exempel på yta som behövs om dörren är en automatiskt öppnad slagdörr och dörröppnaren är placerad enligt figur. Den övre bilden visar exempel på yta om dörren nås från sidan. Den nedre bilden visar exempel på yta om dörren nås framifrån. Om det finns en neråtgående trappa kan ytan behöva utökas cirka centimeter framför trappan. Dörren måste kunna öppnas minst 90 grader. Den får därför inte placeras alltför nära hörnet så att handtaget hindrar dörren från att öppnas helt. 11

58 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Tröskel Dörrar bör när det är möjligt vara helt utan tröskel. Även en låg tröskel kan vara ett oöverstigligt hinder för en person som använder rullstol eller rollator. Om en tröskel måste finnas kan följande alternativ vara en lösning: Så låg tröskel som möjligt (max 2,0 centimeter, helst under 1, 5 centimeter) och avfasad med lutning högst 1:12. En låg mjuk (luftfylld) gummitröskel. Används ofta till hygienrum men kan även användas mellan andra rum som har golvmattor. En gummitröskel med släplist på dörrbladet där tröskeln behövs för ljudisolering. En tätningströskel som monteras i dörrens underkant och som fälls ner när dörren stängs. Kan användas när dörren måste sluta tätt mot ljud, brand och värme. En borstlist på dörrens underkant ger också viss tätning. Bild 9. Exempel på mjuk luftfylld gummitröskel. Bild 10. Tröskelplatta kan användas när tröskel tagits bort eller som avgränsning mellan olika golvmaterial. Här en cirka 6 millimeter hög tröskelplatta. Avfasning med metallist har nackdelen att den kan bli hal när den är våt. För att vara säker på att en dörr levereras utan tröskel måste det anges vid upphandlingen. Se även i idéboken Enklare utan hinder. Där finns fler exempel på lösningar då trösklar tagits bort. Bild 11. En mindre nivåskillnad (2 centimeter) kan jämnas ut med avfasning/uppspackling av golvet med flack lutning (max 1:50). En list ligger över skarven mellan golvmaterialen. 12

59 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Bilaga C Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Automatisk öppning av dörrar Om en person säkert och på egen hand ska kunna förflytta sig i lokaler förutsätter det att: tunga dörrar, till exempel dörrar med dörrstängare, förses med automatiska dörröppnare slagdörrar med automatisk dörröppnare förses med säkerhetssensor på båda sidor om dörren (så att man inte riskerar att få dörren på sig) skjutdörrar med automatisk dörröppnare förses med säkerhetssensor (så att man inte riskerar att klämmas när dörren stängs). Bild 12. Markering av svepyta i golvet visar att dörren öppnas automatiskt och minskar därmed risken för att få dörren på sig.

60 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Manöverdon för automatisk dörröppnare Manöverdon till dörröppnare ska placeras och utformas så att de lätt kan upptäckas och nås. Det innebär att manöverdon: placeras logiskt och konsekvent kontrastmarkeras placeras inom räckhåll för personer som använder rullstol. Placering i höjdled, se bild 13 och 14 och avstånd från dörren, se bild 7. Bild 13. Manöverdon för dörröppnare placeras med centrum 80 centimeter över golv. Bild 14. Automatisk dörröppning kan också ske via kortläsare, kodlås eller porttelefon. Kortläsaren där kortet inte behöver dras utan hålls framför och där kortläsaren är utvinklad kan placeras i intervallet 0,8 1 meter över golvet. Utvinklingen gör att man lättare kan se text/symboler och avläsa taktila markeringar. 14

61 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Dörrhandtag och lås Dörrhandtag och dörrlås ska vara lätta att nå, manövrera och förstå. Det är ett måste för att alla ska kunna öppna och stänga en dörr som inte har dörrstängare och dörröppnare. Ingen ska heller riskera att klämma sig. Det förutsätter att: dörrens handtagssida placeras minst 70 centimeter men helst 1 meter från hörn (se bild 4) och inte inne i en djup nisch dörrhandtaget, i form av dörrtrycke (bild 18), placeras högst 1 meter över golvet dörrhandtaget på skjutdörrar placeras så att ingen riskerar att klämma handen och att det utformas så att det är lätt att greppa, till exempel som ett bygelhandtag (bild 15) ett vertikalt handtag utformas och placeras för att dra upp dörren så att det fungerar både för den som sitter i rullstol och för en stående (bild 16). På insidan av dörren, som trycks upp, bör det inte enbart finnas en markerad tryckyta på dörren utan också ett handtag som man kan ta tag i. För att dra igen en dörr kan den förses med ett horisontellt eller vinklat draghandtag (bild 17). Det bör finnas där det är särskilt trångt och särskilt viktigt att kunna stänga dörren efter sig, till exempel på toaletter. Förstärkning av dörrar för att underlätta komplettering med draghandtag bör Bild 17. Placering av vinklat handtag för att dra igen dörren efter sig. Bild 15. Placering av handtag vid skjutdörr. Minst 6 centimeter mellan handtag och vägg behövs på båda sidor så att man inte ska riskera att klämma handen när man öppnar eller stänger dörren. 15

62 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Bild 16. Exempel på placering och utformning av vertikalt draghandtag för att öppna dörren. dörrtrycket utformas så att det är lätt att få grepp om, helst så att det kan manövreras med armbågen. Trycket bör vara böjt in mot dörren för att man inte ska fastna med kläderna. dörr och lås utformas så att man kan låsa upp och öppna dörr med en hand (tvåhandsgrepp ska inte behövas). 16

63 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Kontrastmarkering För att underlätta exempelvis för personer med nedsatt syn att hitta fram till en dörr bör dörren ges en färg som kontrasterar i ljushet mot närmaste väggar. Ljushetskontrasten bör vara minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System). Antingen kan dörrkarm/-foder alternativt dörrblad eller alla dessa delar samtidigt kontrastera mot omgivande vägg. Bild 19. Principskiss på hur dörrar kan kontrastmarkeras. En inåtgående dörr som står öppen är enklare att upptäcka om dörrkarmar och dörrfoder är kontrastmarkerade. Om dörren av något skäl går utåt mot en kommunikationsyta, är det nödvändigt att dörrbladet kontrasterar i ljushet mot vägg och/eller golv så att man upptäcker när dörren står öppen. För att göra det lättare att se dörrhandtaget bör det kontrastera mot dörrbladet. En dörrskylt bredvid dörren som tydligt kontrasterar i ljushet mot väggen kan också göra det lättare att veta var dörrhandtaget sitter. Bild 20. Exempel på kontrastmarkerad dörr. Exempel på kontrastmarkering, se även från sidan 68 i boken Enklare utan hinder. Bild 21. Exempel på kontrastmarkerad dörr. Även 17

64 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad handtag och dörrtrycke har bra kontrast, däremot inte låsvredet. Varningsmarkering En varningsmarkering ska framträda tydligt mot bakgrunden. Ljushetskontrasten bör vara minst 0.40 enligt NCS (Natural Color System). Att markeringar syns och fungerar vid olika ljusförhållanden när man närmar sig dörren måste kontrolleras från båda hållen. En dörr med en stor glasyta kan misstas för att stå öppen. Om glasytan är uppdelad med spröjsar behövs ofta ingen extra markering. En varningsmarkering ska kunna uppfattas av vuxna som står, barn och personer som sitter i rullstol. Det bästa är därför att det finns varningsmarkeringar på två höjder eller att en större yta är markerad. Enbart en högt placerad markering fungerar inte, bland annat då personer med nedsatt synförmåga ofta riktar blicken nedåt. Boverket föreslår i boken Enklare utan hinder att två markeringar görs, cirka 1,5 meter respektive 90 centimeter över golvet, eller att hela ytan i detta intervall markeras. Se vidare från sidan 75 i boken Enklare utan hinder. Bild 22. Exempel på markering av en glasdörr. 18

65 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Om du vill läsa mer Boverkets byggregler, BBR. BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2011:26. / Enklare utan hinder. Boverket Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2005/Enklare-utan-hinder-/ Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader. BFS 2011:05, ALM 2. ALM2.pdf Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. H IN 2. (BFS 2011:13). Arbetsplatsens utformning, Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2009:2. Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet, Handisam eller ta kontakt Kontakt: Vi är tacksamma för synpunkter på fördjupningsbladet. Skicka synpunkterna till info@handisam.se. Bild och text får användas fritt om källa, fotograf och illustratör anges. Text: Elisabet Svensson, Handisam (även foto: bild 3 och 14) Mai Almen, Hinderfri Design AB har medverkat genom att lämna synpunkter på innehållet (även foto: bild 9-11 och 20-22). Illustrationer: Fotoskrift AB (efter underlag från Handisam). 19

66 Tillgängliga dörrar Handisams fördjupningsblad Bilaga: Bildsida som visar placering av manöverdon 20

67 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Bilaga D Säker utrymning Handisams fördjupningsblad Säker utrymning vid brand och andra nödsituationer Här presenteras mer detaljerad information om vad man ska tänka på för att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att sätta sig i säkerhet vid brand och andra nödsituationer. Det är en fördjupning av riktlinjerna på området som finns i vår publikation Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet. Fördjupningsbladet uppdaterades Riktlinjerna avser publika lokaler och arbetslokaler och har tagits fram för statliga myndigheter men kan även användas inom kommuner, landsting, organisationer eller privata företag. Utrymning av bostäder och vårdinrättningar behandlas inte. Innehåll Sidan Säker utrymning allmänt... 3 Brandskyddsdokumentation och systematiskt brandskyddsarbete... 7 Plan för utrymning... 7 Utrymningsövningar... 8 Tillfällig utrymningsplats... 9 Utrymningsvägar Utrymningshiss Utrymningskyltar Nödbelysning Utrymningslarm Utrymningsstol Brandsläckare och larmknappars placering Om du vill läsa mer eller ta kontakt... 16

68 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad 2

69 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad Säker utrymning allmänt Personer med funktionsnedsättning ska kunna sätta sig i säkerhet vid brand och i andra nödsituationer. Att sätta sig i säkerhet innebär att själv kunna ta sig till en säker plats eller till en utrymningsplats. En säker plats är en plats i det fria där brand eller brandgaser inte kan påverka utrymmande personer. En utrymningsplats är ett utrymme i angränsande brandcell, placerad i anslutning till eller i utrymningsväg, där en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning. Förutsättningar för att sätta sig i säkerhet är bland annat att det i lokalen finns minst två förflyttningsvägar som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga och som antingen går till utrymningsplats eller ut till säker plats. I vissa lokaler accepteras enbart en utrymningsväg och utrymningsplats (där detta accepteras av Boverket.) Om det finns automatiskt släcksystem bör en utrymningsplats finnas, (enligt Boverket behövs i detta fall ingen utrymningsplats) att förflyttningsväg som är tänkt att kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga är utan trappor, trappsteg eller branta lutningar (alltså horisontell eller med utrymningshiss) samt utan höga trösklar, tunga dörrar och svåråtkomliga öppningsanordningar att varje utrymningsplats dimensioneras så att den rymmer det antal personer som bedöms kunna vara i behov av en utrymningsplats (med hänsyn till att en av utrymningsplatserna kan blockeras av brand) att utrymningsplats är väl skyddad mot rök och värme, åtkomlig utan nyckel eller motsvarande och att den har anordning för tvåvägskommunikation med visuell återkoppling och möjlighet till talad kommunikation att dörrar i utrymningsvägar är lätta att öppna att passera, t ex att öppningsanordningar är lätta att förstå och hantera och sitter inom räckhåll för personer i rullstol, barn och personer som är kortväxta samt att tunga dörrar kan öppnas automatiskt 3

70 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad att larmknapp för att aktivera brandlarm och utrymningslarm samt brandsläckare sitter inom räckhåll för bl. a personer som använder rullstol att personer med funktionsnedsättning kan uppfatta utrymningslarm och information i samband med utrymning att det finns utrymningsplan med arbetsrutiner som säkerställer att alla kommer ut vid utrymning att det är tydligt skyltat vilka utrymningsvägar personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda för att ta sig till säker plats, utrymningshiss eller utrymningsplats. VAD SÄGER BOVERKET OCH ARBETSMILJÖVERKET? Enligt BBR kap 5:31 ska byggnader utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand. Enligt BBR 5:336 ska publika lokaler förses med minst två oberoende utrymningsplatser. I lokaler med flera plan ska det finnas minst en utrymningsplats på varje plan. Utrymningsväg som leder horisontellt till säker plats behöver inte utrymningsplats. Utrymningsplats behövs inte heller om det finns automatiskt släcksystem. I lokaler där en det enbart finns en utrymningsväg (accepteras i vissa fall) får lokalen utformas med endast en utrymningsplats. Dimensioneringen av utrymningsplatser bör göras så att dessa tillsammans kan rymma de personer som är i behov av en utrymningsplats och med hänsyn till att en av utrymningsplatserna kan blockeras av brand. (Enligt BBR 5:32). Den ska rymma minst en mindre utomhusrullstol som upptar ytan 1,3 m x 0,7 m. Vid dimensioneringen av utrymningsplatser i lokaler av verksamhetstyp 2B och C (t ex skolor, restauranger, varuhus, m.m. för fler än 150 personer, se BBR 5:212) bör minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att använda en utrymningsplats. Utrymningsplatsen ska vara åtkomlig utan nyckel eller motsvarande. Det ska finnas möjlighet till tvåvägskommunikation (BBR 5:248). Utrustning för att kommunikation från utrymningsplatsen bör vara placerad med centrum 0,8 m från golvet. Kommunikationen till utrymningsplatsen bör ske i 4

71 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad anslutning till larmsystemets centralutrustning, brandförsvarstablå eller motsvarande. Enligt 75 i AFS 2009:02 ska det på arbetsplatser finnas sådana möjligheter till utrymning som är betingade av byggnadens, lokalens, arbetsplatsens och verksamhetens art. I regel ska det finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. För att underlätta för arbetstagare med funktionsnedsättning att utrymma arbetsplatserna (egenutrymning) bör utrymningsvägarna utformas utan trappor eller andra hinder för rullstolsburna och synskadade och förses med lätthanterliga öppningsanordningar till dörrar i utrymningsvägen. Om egenutrymning för en rörelsehindrad inte är möjlig är en tillfällig utrymningsplats, inom egen brandcell, där man kan invänta hjälp i anslutning till trappan en lösning. Krav på utrymningslarm se BBR 5:2512. Utrymmen i publika lokaler där personer med hörselnedsättning kan vistas utan direktkontakt med andra personer ska förses med kompletterande larmdon så att även hörselskadade och döva nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara. Exempel på utrymmen i publika lokaler som bör förses med kompletterande larmdon är hygienutrymmen. Med kompletterande larmdon avses exempelvis optiska sådana. Enligt 84 i AFS 2009:02 ska larmanordningar i arbetslokaler avge signaler som kan uppfattas av alla som berörs av faran. Larmsignal kan utgöras av ljud eller ljussignal eller vid behov av bådadera exempelvis då det finns personer med nedsatt syn eller hörsel på arbetsplatsen. I befintliga hygienrum i publika lokaler bör bristfällig larmutrustning kompletteras, så att även hörselskadade och döva kan nås av varningssignaler i händelse av brand eller annan fara, så snart det inte är orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. (Enligt HIN 2.) Enligt BBR 5:12 ska brandskyddet dokumenteras. Vid ändring av byggnad ska byggnader utformas så att det ges möjlighet till tillfredsställande utrymning vid brand (enligt BBR 5

72 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad 5:831). Kraven får dock tillgodoses på annat sätt än vid nybyggnad. Avsteg från säkerhetsnivån får göras om det finns synnerliga skäl med hänsyn till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar men avstegen får aldrig medföra en oacceptabel risk för människors säkerhet. Se vidare BBR 5:8. * se referenslista sidan 12. 6

73 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad Brandskyddsdokumentation och systematiskt brandskyddsarbete För att uppnå en säker utrymning för personer med funktionsnedsättning bör frågan om utrymning tas upp i ett tidigt skede vid nyoch ombyggnad och sedan följas upp under projekteringen. Enligt Boverkets byggregler ska dokumentation av brandskyddet upprättas. Dokumentationen ska beskriva förutsättningar för brandskyddets utförande och brandskyddets utformning samt verifiera att brandskyddet uppfyller kraven. Exempelvis om brandskyddet anpassats efter räddningstjänstens förmåga bör detta redovisas. Begränsningar för hur byggnaden ska användas, t ex antal personer som lokalerna är dimensionerade för, bör framgå. Enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) har den som äger en byggnad och den som bedriver verksamhet där det yttersta ansvaret för brandskyddet. Detta innebär en skyldighet att i skälig omfattning hålla utrustning för livräddning vid brand och att i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Man bör bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete som omfattar såväl byggnadstekniska som organisatoriska aspekter. Organisatoriska aspekter kan handla om ansvar, utbildning och information, regelbundna utrymningsövningar m.m. Det kan också handla om rutiner för hur man informerar om utrymningsfrågor t ex då samlingslokaler hyrs ut eller vid större sammankomster. Vidare kan det handla om regler/rutiner för att undvika att hindrande inredning och utrustning placeras t ex i utrymningsvägar och utrymningsplatser. Regler om det systematiska brandskyddsarbetet ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Plan för utrymning Det systematiska brandskyddsarbetet bör resultera i en utrymningsplan med arbetsrutiner som säkerställer att alla även personer med funktionsnedsättning kan sätta sig i säkerhet vid brand eller annan nödsituation. Det gäller såväl publika lokaler som arbetsplatser och givetvis även arbetsplatser där det för tillfället inte finns någon person med funktionsnedsättning anställd; en anställd kan ha en tillfällig funktionsnedsättning som gör att han eller hon just då inte kan gå i trappor eller en person med funktionsnedsättning kan vara på besök i lokalerna. (Undantag är arbetsplatser där 7

74 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad tillgänglighetskrav är obefogade med hänsyn till arten av verksamhet som lokalerna är avsedda för). När utrymningsplanen tas fram bör man därför se över följande: Möjligheter för personer med funktionsnedsättning att utrymma lokalerna och om eventuella förbättringar behövs för en säker utrymning. Om någon särskild typ av utrustning behövs. Om en särskilt ansvarig person behöver utses för utrymning av personer med funktionsnedsättning. Om personalen behöver informeras och/eller utbildas för att kunna genomföra en säker utrymning. Det är viktigt att alla som normalt befinner sig i byggnaden informeras och utbildas så att alla vet hur personer med nedsatt rörelseförmåga ska utrymma byggnaden. De bör veta vilka utrymningsvägar som kan användas, var det finns en tillfällig utrymningsplats och hur man hjälper personer med nedsatt rörelseförmåga. Om personer behöver bäras ut bör man utgå från att det görs av utbildade personer, alltså räddningstjänst eller motsvarande. Om det finns särskild utrustning, till exempel en utrymningsstol, kan även andra hjälpa en person med rörelsehinder att komma ut. Men det förutsätter att den som ska manövrera stolen haft tillfälle att träna på hur stolen fungerar. Utrymningsplanen bör anslås på lämpliga platser i byggnaden. Planen bör bland annat informera om var utrymningsvägar och larmutlösningsdon finns samt var återsamlingsplatsen ligger. Dessutom bör det klart framgå var utrymningsvägar och utrymningsplatser som kan användas av personer i rullstol finns och om någon hiss kan användas vid brand. Utrymningsövningar Att öva utrymning är bästa sättet för alla att lära hur en utrymning ska organiseras och genomföras. Det är därför viktigt att alla deltar i övningen, det vill säga även personer med funktionsnedsättning. Det ger automatiskt värdefulla och konkreta erfarenheter för att utforma utrymningsrutiner för alla. 8

75 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad Utrymningsplats Om det inte är möjligt för personer som använder rullstol att själva ta sig till en säker plats i det fria bör det finnas utrymningsplats dvs utrymme i angränsande brandcell, placerad i anslutning till eller i utrymningsväg, där en person med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan avvakta fortsatt utrymning. En utrymningsplats bör uppfylla följande villkor: Räddningstjänsten ska enkelt kunna ta sig fram till utrymningsplatsen. Ett trapphus som ligger i en separat brandcell kan exempelvis användas som utrymningsplats (om det är tillräckligt stort för att person i rullstol ska kunna vänta utan att stå i vägen för andra personer som utrymmer.) I annat fall bör utrymningsplatsen ligga i direkt anslutning till trapphuset. För att skyddet ska vara så bra som möjligt måste dels räddningstjänsten informeras om att det finns en utrymningsplats, dels var den ligger i byggnaden. Platsen bör vara utmärkt på utrymningsplanen. Bild 1. Bilden visar ett exempel på skylt som talar om att utrymmet är säkert vid brand. (Statens fastighetsverk har tagit fram skylten.) Utrymningsplatsen ska vara så stor att personer som använder rullstol och rollator där kan invänta hjälp utan att stå i vägen när andra utrymmer. Hur många rullstolar som en utrymningsplats bör dimensioneras för beror på typ av lokal. T ex i lokaler som skolor, restauranger, varuhus, m.m. för fler än 150 personer bör enligt BBR 5:212 minst 1 % av maximala personantalet förutsättas vara i behov av att använda en utrymningsplats. Man måste beakta att vägen till en av utrymningsplatserna kan vara spärrad av brand. Man kan utgå från att en rullstol oftast har måtten max 0,7x1,3 m. Ytan som behövs för en stillastående rullstol är något större förslagsvis minst 0,90 x1,40 meter. Det behövs även utrymme för manövrering av rullstolen. Möjlighet till tvåvägs kommunikation med visuell återkoppling och möjlighet till talad kommunikation ska finnas. Utrustning för att kommunikation från utrymningsplatsen bör vara placerad med centrum 0,8 m från golvet (enligt BBR) samt minst 0,7 m från hörn 9

76 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad eller annat hinder. Utrustningen ska lätt kunna hanteras genom att till exempel enkelt trycka på en knapp eller ett reglage, det vill säga man ska inte behöva ha nypgrepp i handen. Det är viktigt att utrymningsplatsens dörrar är täta och ventilationen är bra, till exempel genom brand-/brandgasspjäll som skydd för rök och värme. Om utrymningsplatsen är ett mindre rum kan brandglas i brandcellsgränsen (väggar och dörrar) vara olämpligt då glas släpper igenom för mycket värme. 10

77 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad Utrymningsvägar Fungerande utrymningsvägar förutsätter följande: Det ska vara möjligt att snabbt se, överblicka och förstå hur man ska förflytta sig för att ta sig ut ur lokalen. Det ska framför allt vara lätt att hitta fram till dörrarna i utrymningsvägen. Utrymningsvägar ska alltid hållas fria från inredning, utrustning och andra hinder tillfälliga såväl som permanenta. Föremål får aldrig placeras framför eller bakom dörrar så att de inte kan öppnas eller så att det blir svårt att nå dörrhandtaget. Varningsmarkeringar ska bland annat finnas där trappor börjar och slutar samt vid stora glasytor som man kan missta för öppningar. Dörrar i utrymningsvägar eller dörrar som leder till en utrymningsväg ska lätt kunna öppnas även av personer med nedsatt funktion i händerna. Dörren ska kunna öppnas med ett handgrepp, oavsett om den är låst eller olåst. Se exempel på öppningsbeslag, bild 2 och 3. Inga vred som kräver att man har nygrepp i handen bör förekomma. Om vred ändå används bör det inte ha en skyddskåpa. Tunga dörrar bör kunna öppnas automatiskt. Det ska vara lätt att förstå hur dörrar i utrymningsvägen öppnas. Även personer som har nedsatt syn och personer med kognitiva funktionsnedsättningar ska snabbt kunna öppna dörrarna. Låsta dörrar med fördröjd öppning bör inte förekomma. Öppningsbeslag (dörrtrycke, handtag eller liknande) får inte placeras högre än att exempelvis en person som är kortväxt kan nå det, vill säga högst cirka 1 meter över golvet. För att utrymningsvägen ska kunna användas av en person i rullstol tillkommer: Att det inte finns några trappor, trappsteg eller höga kanter. Att dörrar så långt möjligt saknar tröskel. Även brandklassade dörrar kan vara utan tröskel. En brandcellsskiljande dörr mot ett trapphus och mot en utrymningsplats bör vara extra tät. Helst bör man använda automatiska tätningströsklar som faller ner när dörren stängs, borstlist eller släplist. Om det finns trösklar får de vara högst 25 millimeter helst inte högre än 20 millimeter. De ska även vara avfasade. 11

78 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad Att dörrar som ska passeras är tillräckligt breda, minst 80 centimeter men helst minst 84 centimeter. Öppningsanordningen (dörrhandtaget eller manöverdon dörröppnare) nåbart från rullstol, det vill säga minst 70 centimeter från hörn och på höjden högst 1 meter, helst lägre. Att tunga dörrar kan öppnas automatiskt. Utrymningsvägar i entréplanet bör vara utan hinder så att personer som använder rullstol själva kan ta sig ut. I övriga våningsplan är oftast den enda lösningen att det finns utrymningsplatser dit alla som inte kan gå i trappor kan ta sig för att vänta på hjälp. En hiss som kan användas vid brand är en annan och bättre lösning. Se vidare under rubriken Utrymningshiss. Bild 2. Bilden visar ett öppningsbeslag för utrymning. Det är ett speciellt dörrtrycke som sitter ovanför dörrhandtaget. Plomberingen ska brytas innan det trycks ner. Bild 3. Bilden visar ett annat öppningsbeslag för utrymning. Det har form av en horisontell stång. Här trycker man på stången för att öppna dörren. 12

79 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad Utrymningshiss I normala fall får hissar inte användas vid brand. Under senare år har försök gjorts med hissar som kan användas självständigt vid brand, så kallade utrymningshissar. Följande punkter är viktiga när det gäller utrymningshissar: Hissen bör mynna på ett sätt som gör det lätt att därifrån ta sig ut i det fria. Hissen ska ha separat strömförsörjning, trycksättning av schakt och sluss samt särskilda styr- och larmfunktioner. Larmtelefonen bör finnas både i hisskorg och i sluss. Se vidare i referenslistan sidan 12: Tillgänglighet och kulturarv, Statens fastighetsverk. Där beskrivs ett pilotprojekt med utrymningshiss. Utrymningsskyltar Utrymningsskyltar ska placeras så att de är lätta att se oavsett var i lokalen man befinner sig. De får inte skymmas av föremål, exempelvis hängande armaturer. Även personer som sitter i rullstol med en ögonhöjd från cirka 1 meter över golv ska tydligt kunna se skyltarna. Det ska också finnas information/skyltar som visar hur man kommer till hinderfria utrymningsvägar, en tillfällig utrymningsplats och eventuell utrymningshiss. Skyltarna bör placeras där man förväntar sig att de ska sitta, till exempel över branddörrar. De kan eventuellt kompletteras med lägre sittande skyltar. I en lokal som börjar rökfyllas kan det vara svårt att se skyltar som sitter högt eftersom röken stiger uppåt. Bild 4. Bilden visar en dörr som kompletterats med ytterligare en skylt för att visa utrymningsvägen. Skylten sitter i handtagshöjd. 13

80 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad Utrymningsskyltar ska alltid vara väl belysta eller genomlysta, det vill säga ljuskällan sitter inne i skylten. Belysningsnivån anpassas sedan efter belysningen i lokalen. Utrymningsskyltar och andra skyltar för varselmärkning ska följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter Skyltar och signaler. AFS 2008:13. De färgkombinationer som anges där ska alltid följas, exempelvis grönt/vitt för utrymning och röd/vit för brandbekämpningsutrustning. Bild 5 a. Utrymningsväg för funktionshindrade. ( Från AFS 2008:13). Bild 5 b. Utrymningsväg via säker hiss. (Från AFS 2008:13). Nödbelysning För att hitta vägen ut vid strömavbrott krävs nödbelysning och vägledande markeringar för utrymning i vissa typer av lokaler och i vissa trapphus. Se vidare BBR 5:343. Bild 6. Bilden visar väggar med bårder längs golvet. Om ljuset slocknar lyser bårderna och visar vägen ut. Utrymningslarm För att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna uppfatta varningar om brand och andra allvarliga risker måste olika typer av larm användas, till exempel: 14

81 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad Ljudsignaler sirener och ringklockor och helst talad information i högtalare som meddelar att alla som befinner sig i byggnaden ska utrymma och hur man gör det. Ett utrymningslarm med särskilt lågfrekvent ljud uppfattas av personer med hörselnedsättningar mycket lättare än ett vanligt larm. Ett talat meddelande om att lokalerna måste utrymmas och hur man bäst tar sig ut innebär oftast en snabbare utrymning. En nackdel är att det kan vara svårt att uppfatta meddelanden om det finns störande bakgrundsljud. Särskilt personer med nedsatt hörsel har svårt att uppfatta ett sådant meddelande. Språket kan också vara ett problem alla kanske inte förstår svenska. Att informationen både kan höras och förstås är viktigt. Ljussignaler optiska signaler i form av blinkande eller roterande ljus är särskilt viktigt i utrymmen där det finns risk att någon person befinner sig ensam. Utrymningsstol En utrymningsstol är en specialkonstruerad stol med hjul och medar som smidigt kan manövreras både nedför trappor och på plant golv. En person som inte själv kan gå i trappor kan föras i säkerhet med stolens hjälp. Stolen är relativt lätt att använda, man behöver exempelvis inte vara extra stark, men man bör åtminstone någon gång ha tränat att använda den. Bild 7. Bilden visar en skylt om att det finns det en utrymningsstol. (Statens fastighetsverk har tagit fram skylten.) Brandsläckare och larmknappars placering Brandsläckare, larmknapp och annat som är viktigt vid utrymning ska placeras så att de är inom räckhåll från en rullstol, det vill säga inte högre än 1,1 meter över golvet och minst 70 centimeter från hörn. Den bästa placeringen är på maxhöjden 1 meter över golvet och minst 1 meter från hörn. 15

82 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad Om du vill läsa mer Enklare utan hinder. Boverket Boverket/Webbokhandel/Publikationer/2005/Enklare-utan-hinder-/. Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete. (Statens räddningsverk) SRVFS 2004:3). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. H IN 2.( BFS 2011:13). Tillgänglighet och kulturarv (Statens Fastighetsverk). Utrymning för alla byggnader med kulturvärden. Elena Siré. (Svensk Byggtjänst) Lagen om skydd mot olyckor (LSO, SFS 2003:778). Skyltar och signaler. (Arbetsmiljöverket) Författningssamling AFS 2008:13. Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet (Handisam 2012) 16

83 Säker utrymning Handisams fördjupningsblad eller ta kontakt Kontakt: Vi är tacksamma för synpunkter på fördjupningsbladet. Skicka synpunkterna till Bild och text får användas fritt om källa och fotograf anges. Text: Elena Siré Arkitekt AB har tagit fram underlag till fördjupningsbladet. Elisabet Svensson, Handisam har bearbetat och uppdaterat texten. Mai Almen, Hinderfri Design AB har medverkat genom att lämna synpunkter på innehållet. Foto: Mai Almen, Hinderfri Design AB (bild 3, 4 och 6) Elena Siré Arkitekt AB (bild 5) Elisabet Svensson, Handisam (bild 1, 2 och 7) 17

84 Malmö Högskola Checklista tillgänglighet Bilaga E Tillgängliga skyltar Handisams fördjupningsblad Tillgängliga skyltar Här presenteras detaljerad information om vad man ska tänka på för att skyltar ska bli tillgängliga. Det är en fördjupning av riktlinjerna som finns i vår publikation Riktlinjer för tillgänglighet Riv hindren. Riktlinjerna har tagits fram för statliga myndigheter men de är naturligtvis lämpliga att även använda inom kommuner, landsting, organisationer eller privata företag. Fördjupningsbladet uppdaterades I bladet behandlas i första hand skyltar som behövs för att en besökare eller anställd ska kunna orientera sig i lokaler. Placering av skyltar för nödutrymning behandlas endast kortfattat här, se vidare vårt fördjupningsblad Säker utrymning vid brand och andra nödsituationer. Trafikskyltar och skyltar för varselmärkning tas inte upp här. Innehåll Sidan Tillgängliga skyltar allmänt 1 Var behövs skyltar? 4 Skyltbelysning och skyltmaterial 5 Placering av skyltar 5 Utformning av skyltar 8 Lättbegripliga skyltar 11 Taktila (kännbara) skyltar 12 Audiell (hörbar) information 14 Elektronisk skyltning 14 Orienteringsplan och taktila kartor 14 Säkerhet 15 Om du vill läsa mer eller ta kontakt 16

85 Tillgängliga skyltar Handisams fördjupningsblad Tillgängliga skyltar allmänt Enligt Handisams riktlinjer förutsätter bra skyltning: att skyltar finns där de behövs för att man ska hitta och att de är placerade så att det är lätt att hitta dem att skyltar placeras så att det är lätt läsa dem att skyltar är väl belysta och fria från reflexer och så att man inte blir bländad eller skuggar sig själv att skyltar utformas så att det är lätt att läsa texten att informationen ges på sådant sätt att den är lättbegriplig, bland annat med hjälp av lättbegripliga och välkända bilder/symboler att informationen så långt möjligt även ges audiellt (hörbart) och/eller taktilt (kännbart) att även elektronisk skyltning placeras och utformas så att det är lätt att läsa den. 2

86 Tillgängliga skyltar Handisams fördjupningsblad VAD SÄGER BOVERKET OCH ARBETSMILJÖVERKET? Boverkets föreskrifter och allmänna råd Enligt BBR 3:1425 ska orienterande skyltar i byggnader och på tomter vara tillgängliga och användbara. Enligt ALM 13 ska nödvändiga informationsskyltar finnas uppsatta på allmänna platser och i områden för anläggningar än byggnader så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga lättare ska kunna använda platsen. Enligt Boverkets råd bör sådana skyltar: - vara lättbegripliga och lättlästa - ha ljushetskontrast - placeras på lämplig höjd för att kunna läsas och höras såväl av personer i rullstol som av stående personer med nedsatt syn - placeras där man förväntar sig att de ska finnas och så att man kan komma tätt intill dem - ha en textstorlek som är anpassad efter läsavståndet - ha en yta som inte ger reflexer. - kompletteras med bokstäver i upphöjd relief samt i vissa fall med punktskrift och talad information och tydliga, lättförståeliga och välkända bildsymboler. Elektronisk skyltning bör vara utformad så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan uppfatta och förstå den. Hinder i form av bristande skyltning ska avhjälpas i publika lokaler och på allmänna platser om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. (Enligt HIN 2). Arbetsmiljöverket Skyltar bland annat för nödutrymning behandlas i Skyltar och signaler, AFS 2008:13. *Se referenslista, sidan 15. 3

87 Tillgängliga skyltar Handisams fördjupningsblad Var behövs skyltar? Redan vid planeringen av framför allt större publika lokaler och platser bör frågan om vägvisning tas upp. En överblickbar planlösning och medveten användning av ledstråk, orienteringspunkter, färger, ljud m.m. underlättar att ta sig fram. Skyltar blir då en del av vägvisningssystemet. Var skyltar behövs beror också bland annat på lokalernas storlek och planlösning samt typ av verksamhet. I en byggnad kan det behövas flera skyltsystem, till exempel ett för driftspersonal och ett för besökare och anställda. Inom ett skyltsystem bör alla skyltar ha en konsekvent utformning och placering. Skyltar bör bara sättas upp där de verkligen behövs. För många skyltar kan snarast verka förvirrande och ovidkommande anslag bör alltid tas bort. Exempel där skyltar kan behövas för besökare och anställda är utanför byggnad: Gatunummer och namnet på myndighet/verksamhet bör vara synliga från såväl gångväg som körväg. Skylt som vägvisning till parkering kan ibland behövas, eventuellt behövs en särskild skylt till parkeringsplats reserverad för personer med funktionsnedsättning. Om huvudentrén inte är tillgänglig behövs en skylt från huvudentrén till den tillgängliga entrén. En skylt som är väl synlig från körväg kan behövas till parkeringsplats och angöringsplats vid den tillgängliga entrén. inne i byggnad: I entrén och vid hiss/ar i entréplanet behövs en informationsskylt som anger vilka verksamheter och viktiga funktioner som finns i byggnaden på respektive våningsplan. I större publika byggnader kan det dessutom behövas en orienteringsplan/översiktsplan (karta) eller en tredimensionell modell för att ge en översikt över byggnaden. Utanför hissar och i trapphus behövs en informationsskylt som anger på vilket våningsplan man befinner sig. En förteckning över vilka verksamheter som finns på våningsplanet och eventuellt även på andra våningsplan kan också behövas. Hänvisningsskyltar (riktningsskyltar) behövs där man väljer riktning, till exempel i anslutning till entréer, hissar och trappor 4

88 Tillgängliga skyltar Handisams fördjupningsblad samt i korridorkorsningar. Skyltarna bör på ett logiskt sätt leda från startpunkten fram till målpunkten. Rumsskyltar för att identifiera rum behövs exempelvis utanför toaletter, kontorsrum, sammanträdesrum, konferensrum, expedition m.m. I stora komplicerade byggnader kan det behövas skyltar som visar hur man kommer tillbaka till entrén. Om det finns en teleslinga i lokalen ska detta alltid skyltas. Skyltbelysning och skyltmaterial Skyltar bör vara väl belysta. Den som ska läsa skylten får inte bli bländad eller själv skugga skylten. Särskild tillsatsbelysning kan ibland behövas, till exempel genom släpljus som kommer ovanifrån. Belysningen bör fördela sig jämnt över hela skylten. Om skyltarna är lysande måste risken för bländning beaktas särskilt noga. Ljusstyrkan måste anpassas så att det blir en behaglig kontrast mellan den lysande ytan och omgivningen. Utseende och läsbarhet ska vara bra även i dagsljus. Skyltens material får inte ge upphov till reflexer eller speglingar. Ytan bör därför vara matt. Skylttext bör inte placeras direkt på glas. Förutom problem med reflexer blir ofta texten svårläst på grund av otillräckliga kontraster. Kontrasterna blir svåra att förutse eftersom de varierar med bakgrunden och därmed med dagsljus, belysning etc. Placering av skyltar För att det ska vara lätt att hitta och se utplacerade skyltar kan dessa råd följas: Viktiga skyltar placeras logiskt och konsekvent, det vill säga där man förväntar sig att de ska finnas och så att man lätt ser dem. Till exempel när man kommer in i en byggnad kan det finnas en informationstavla som man direkt ser och som anger verksamheter på olika våningsplan. Viktiga skyltar bör om möjligt placeras så att man ser dem rakt framifrån. Framför allt skyltar som behöver uppmärksammas på avstånd bör placeras vinkelrätt mot gångriktningen. Exempelvis 5

89 Tillgängliga skyltar Handisams fördjupningsblad kan rumsskyltar för toaletter i en lång korridor kompletteras med en skylt som hänger ner från taket. Skyltar får inte skymmas, till exempel av hörn, pelare, inredning och armaturer eller annat som hänger ner. De ska synas även när dörrar är uppställda. Utomhus får skyltar inte döljas av exempelvis vegetation eller snövallar. Skyltar som ska kunna ses på avstånd får inte skymmas av förbipasserande människor, bilar eller dylikt. Skyltar på olika höjd och som därmed kompletterar varandra kan då behövas. För att underlätta även för personer med nedsatt syn kan ledstråk leda fram till viktiga skyltar. För taktila skyltar är det nödvändigt. Det är särskilt viktigt att utrymningsskyltar placeras så att de inte skyms och så att man tydligt ser dem från det håll man förväntas komma. För att det ska vara lätt att läsa skyltar kan dessa råd följas: Skyltar placeras så att de är lätta att komma tätt intill eftersom en del personer med nedsatt synförmåga har ett mycket kort läsavstånd (ner till cirka 10 cm). Möbler och liknande får inte stå i vägen. Orienteringstavlor och skyltar/anslag med mycket information placeras så att det är möjligt att läsa skylten utan att man står i vägen för andra. Skyltar bör inte placeras direkt på en dörr. Man kan få dörren rakt i ansiktet när man läser skylten eller skylten försvinner om det är en slagdörr som öppnas åt andra hållet eller en skjutdörr. Höjden på en skylt ska vara sådan att såväl personer i rullstol som stående personer lätt kan läsa skylten. En skylt som man ska kunna komma tätt intill bör placeras så att text/symbol hamnar ungefärligen i ögonhöjd för stående, det vill säga i intervallet 1,4 1,6 m över golvet. Höjden fungerar också för taktil avläsning. Höjden 1,6 m är dock något hög för personer som använder rullstol. Därför bör om möjligt skylten placeras i den lägre delen av intervallet. (Som jämförelse kan nämnas att vissa internationella riktlinjer anger intervallet 1,2 1,6 m). En skylt med mycket information och/eller med stor text eftersom den är avsedd att läsas på avstånd får inte alltid plats 6

90 Tillgängliga skyltar Handisams fördjupningsblad inom angivet intervall. I princip gäller att ju större läsavståndet är, ju högre och lägre kan skylten placeras. Med tanke på personer i rullstol bör intervallet helst utökas nedåt. Skyltar placerade lägre än cirka 1 m över golvet är svåra att avläsa taktilt och att avläsa på nära hålla av en stående. De bör därför vinklas ut från väggen. Bild 1. Exempel på en höjd skylt som man kommer tätt intill. Måtten avser placering av text/symbol. Om skylten placeras högre än 1,6 m kan den inte avläsas taktilt och personer som använder rullstol och kortvuxna har ännu svårare att läsa skylten på nära håll. Skyltar som ska kunna ses på avstånd och då riskerar att skymmas kompletteras med en skylt placerad över huvudhöjd (minst 2 m över golvet). Skyltar som hänger ner från ett tak eller skjuter ut från en vägg placeras med underkant ca 2,2 m över golvet. En skylt/anslag som beskriver hur man använder ett reglage placeras alltid intill reglaget. Bild 2. Exempel på ett anslag som förklarar hur ett reglage ska användas. Läsning av texten försvåras av att man ser den snett uppifrån. Det innebär att texten måste vara extra tydlig. En text som sitter lågt kan också göras visuellt tydligare om den vinklas ut från väggen, se nästa bild Lågt sittande taktila skyltar bör alltid vinklas ut från väggen. 7