Bättre busshållplatser. Ideskrift om hur vi kan utveckla kollektivtrafiken genom högre kvalitet på landets busshållplatser

Transkript

1

2

3 Bättre busshållplatser deskrift om hur vi kan utveckla kollektivtrafiken genom högre kvalitet på landets busshållplatser

4 Bättre busshållplatser Svenska Kommunförbundet 1999 Adress: Stockholm, tfn Epost: Webbplats: SBN: Text: Anders Berggren, Tyrens nfrakonsult AB Form och produktion: Björn Hårdstedt & Ulla Meier Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm Distribution: Kommentus Förlag, tfn o tzo";.,.. ~...

5 Bättre busshållplatser Förord Den här skriften ger ideer och vägledning om hur man kan utveckla kvaliteten på landets busshållplatser och därigenom förbättra busstrafikens kvaliteter och konkurrenskraft. deskriften kan både utgöra en handledning vid planering och fungera som allmän inspirationskälla och idebank. Avsikten är att öka insikten om hållplatsernas betydelse för att öka kollektivtrafikens attraktion och säkerhet, och att främja samverkanslösningar mellan busstrafiken och andra trafikslag. Tillgänglighet för funktionshindrade är ett grundläggande och genomgående kvalitetskrav som alltid ska beaktas vid planering av hållplatser och behandlas därför inte särskilt. boken redovisas faktorer som är väsentliga för hållplatsernas kvalitet och exempel på hur en busshållplats kan utformas och utrustas för att på bästa sätt fylla sin uppgift. Utgångspunkter är trafikpolitiska mål, etablerade planeringsmodeller och det inflytande olika aktörer har på en god utformning. Boken vänder sig främst till samhällsplanerare, trafikingenjörer och beslutsfattare i kommuner, inom Vägverket, hos trafikhuvudmän och trafikföretag, men också till en intresserad allmänhet. Arbetet med ideskriften påbörjades på initiativ av Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) i samarbete med Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF), Storstockholms Lokaltrafik, Sundsvals Trafik, Boverket, Vägverket (VY) och Svenska Kommunförbundet (SK) med konsultstöd från VBB VAK Trafikplanering. Denna skrift utgör en vidareutveckling av detta arbete. Projektledare har varit Anders Berggren, Tyrens nfrakonsult i Kristianstad. Arbetet har letts aven styrgrupp bestående av Håkan Johansson SK, Nils Edström KFB, Helena Sundberg SLTF och Anders Arvelius VY. Under arbetets gång har internt samråd skett med vissa kommuner, högskolor, trafikföretag och vägregioner. Fotografier i rapporten är dels hämtade från VBB VAKs preliminära rapport, dels nytagna. Stockholm i juni

6 Bättre busshållplatser nnehåll Förord Hållplatsens betydelse och några hållplatsexempel 5 Olika hållplatstyper 10 Kvalitetskrav på hållplatser 19 Utgångspunkter för planering och värdering 27 Allmänna trafikpolitiska mål- Nollvision och nya planeringsmodeller - Livsrumsmodellen - Nya gatuklasser- Kollektivtrafikens egenskaper - ntressenter och intressen Länstrafikansvariga, trafi..khuvudmän och länstrafikbolag Dimensionerande mått och prestanda 37 Principer för lokalisering 39 Material, utrustning och fonn 43 Drift och undemåll 60 Underhållet är betydelsefullt - Ansvarsfördelningen är splittrad Kraven bör ställas högt - En kommunal strategi för drift och underhåll bör finnas - Vägverket har utarbetade föreskrifter för vinterväghålningen Kostnader och finansiering 65 Exempel på kostnader - Kostnadsansvaret är delat Statsbidrag kan i vissa fall erhållas Värderingsmodell för hållplatskvaliteter 68 Handlingsplan för bättre hållplatser 71 Bilaga 1: Lagar och regler 73 Bilaga 2: Handböcker och referenslitteratur 75 Bilaga 3: Modell för värdering av hållplatskvaliteter 78 Abstract by KFB "Setter Bus Stops" 90 4

7 Kapitel 1 - Hållplatsens betydelse, några hållplatsexempel Kapitel 1. Hållplatsens betydelse och några hållplatsexempel Det finns cirka hållplatser i Sverige. Hållplatsernas lokalisering, utformning, utrustning och skötsel har en avgörande betydelse för kollektivtrafikens funktion, säkerhet och attraktion. Hållplatserna är kollektivtrafikens kontaktytor utåt. Det intryck hållplatserna ger betyder mycket för hur kollektivtrafiken värderas i stort. Hållplatsernas kvaliteter påverkar till stor del den enskildes upplevelse av hela resan. Fula, trista och skräpiga hållplatser utan något uttryck för omtanke om resenärerna är avskräckande för kollektivtrafiken som helhet. Det är viktigt att hållplatsens utformning och utrustning ger positiva signaler även till dem som normalt inte utnyt~ar kollektivtrafiken. Det är ju via hållplatserna som nya resenärer tillkommer. Hållplatsernas utformning och lokalisering påverkar linjesträckningar, reshastigheter, tillgänglighet och säkerhet för resenärerna. Hållplatserna har därför betydelse såväl för hur systemet fungerar i stort som för hur den enskilde resenären upplever resan. Den upplevelse som resenärer får av kollektivtrafiksystemet vid busshållplatsen kan vara avgörande för deras tilltro till systemet, framtida val av färdmedel och uthållighet vid dagligt resande. Utformningen av hållplatserna varierar med hänsyn till hållplatsernas funktion, resenärernas behov och till de standard- och kvalitetskrav som ställs. det följande visas några hållplatsexempel. En välskött och välordnad hållplats ger förtroende för kollektivtrafiken. 5

8 Bättre busshållplatser Många hållplatser på landet har ofta låg standard. Därbiltrafiken ärtätoch snabb krävs avskilda hållplatser. En stadsmässig fickhållplats i Malmö. På landet Landsbygdshållplatser finns från den enklast tänkbara sorten med enbart en hållplatsstolpe, till välutrustade hållplatser med upphöjda plattfonnar, väderskydd, informationstavlor, cykel- och bilparkering. Valet av standard måste göras både med hänsyn till resenärenas och den övriga trafikens krav på säkerhet, framkomlighet, tillgänglighet, trygghet och trevnad, och till utrymme, estetik och kostnader. Många landsbygdshållplatser har mycket låg standard i dessa avseenden. Den enklaste hållplatstypen med enbart en stolpe är för många personer med funktionshinder svår eller omöjlig att använda och innebär för alla en låg standard. Framför allt saknas en avskild, upphöjd väntyta och säkra gångvägar till och från hållplatsen. Av stor betydelse är också sittrnöjligheter, väderskydd och tydlig infonnation om linjer och avgångar. Längs landsbygdsvägar med tät trafik är det med hänsyn till säkerheten och framkomligheten för övrig trafik önskvärt att bussen stannar utanför körbanan. staden staden finns en stor skillnad mellan olika hållplatstypers påverkan på framkomligheten för övrig trafik. På större gator med stora och snabba trafikflöden utformas busshåll- 6

9 Kapitel 1- Hållplatsens betydelse, några hållplatsexempel platserna helst med hållplatsfickor, så att bussarna inte hindrar den övriga trafiken. På andra gator prioriteras komforten och framkomligheten för bussarna högst, och hållplatserna längs dessa gator utformas så att bussarna bekvämt kan angöra dem. För att underlätta bussangöringen byggs gärna hållplatsen i dessa fall ut i gatan med en "klack". Ett exempel på en välutrustad hållplats är den demonstrationshållplats som Storstockholms lokaltrafik (SL) och Nacka korrunun i samarbetsprojektet "Den nya kollektivtrafiken - med bussen som bas" har anlagt längs Värmdövägen vid Ektorp. Hållplatsen är utformad med plats för två ledbussar som kan köra in och ut oberoende av varandra. På plattformen finns tre väderskydd, två längsgående och ett vinkelrätt mot gatan. Mellan skydden finns stöd för stående att luta sig mot. En nyanlagd nkackhållplats' vid Eskilstunas resecentrum. Demonstrationshållplats vid Ektorps centrum. + Belysningspollare = Kantfris, vit, 1 rad + Träd G Gräs B Buskar ~. Natursten Cykelställ _ Väderskydd '- ' ~H - ~,,-... _ r VARMDOVAGEN v".~..ut"j,. lt"-'ol' _ - fulo.r'iwu 17.C$" ( 7

10 Bättre busshållplatser Stor omsorg har lagts på utformning av belysningspollare, planteringar och markplattor. anslutning till hållplatsen finns en cykelparkering under tak. Hållplatsen är mycket uppskattad, bland annat används ståstöden mycket. Väderskyddet vinkelrätt mot gatan har glasvägg även på halva fjärde sidan vilket känns hindrande för en del trafikanter. En annan iakttagelse är att det är viktigt att tydligt ange vilka bussar som stannar vid respektive hållplatsläge. Skolbarn Mycket höga krav på trafiksäkerhet måste ställas på hållplatser som barn utnyttjar vid resor till och från skolan, oavsett om hållplatserna är till för särskilda skolbussar eller för den vanliga linjetrafiken. Behovet av hög trafiksäkerhet måste tillgodoses såväl vid skolan som vid hemmet. Skolan och trafikbolaget har gemensamt ansvaret för barnens säkerhet vid hållplatserna. Vid skolor, där trängseln på busshållplatserna kan vara stor och flera bussar vara inne samtidigt, bör varje buss ha sitt bestämda hållplatsläge och väntytorna avgränsas med stängsel mot körytorna för att minska risken för att någon stiger eller knuffas ut framför en framkörande buss. Vid skolorna krävs av säkerhetsskäl särskilt välordnade hållplatser. 8

11 Kapitel 1- Hållplatsens betydelse, några hållplatsexempel Säkerhetsproblemet vid hemmahållplatsen är ofta att hållplatsen finns vid en stor väg med snabb trafik som barnen måste korsa på väg till eller från skolan. För att öka säkerheten kan busslinjen flyttas till någon mindre väg på rätt sida, busshållplatsen utformas enkelsidig, eller också kan chauffören eller kanske en särskild bussvärd följa med barnen över den större vägen. Ett ytterligare alternativ för särskilda skolskjutslinjer kan vara att bussen kör både fram och tillbaka och att barnen åker med tills de kan stiga av på rätt sida. En tillfällig hållplats För tillfälliga hållplatser är god information och tydlighet ett måste. Trafikanterna bör i god tid få veta när och vart hållplatsen kommer att flyttas. När hållplatsen flyttats måste de från den ordinarie hållplatsen få enkla och klara besked om var den nya hållplatsen finns och vägvisningen dit måste vara genomtänkt. På den nya tillfälliga hållplatsen måste dessutom trafikanterna få bekräftelse på att de kommit rätt. Att tänka på vid tillfälliga omläggningar med tillfälliga hållplatser är att alla trafikanter behöver informationen, det finns normalt ingen att fråga. Även trafiksäkerhetsaspekten är väsentlig eftersom nya gångströmmar även påverkar samspelet med övrig trafik. Överraskande nya konfliktpunkter kan uppstå mellan lätt vilsna fotgängare på väg till eller från den tillfälliga hållplatsen och övrig trafik. Särskilt stora problem uppstår för synskadade, rörelsehindrade och för utvecklingsstörda som tränats att resa från eller till en viss hållplats. Utformningen av den tillfälliga hållplatsen och den nödvändiga informationen måste också beakta dessa trafikantgruppers behov. Tillfälliga hållplatser kräver naturligtvis kontinuerlig tillsyn och skötsel på samma sätt som ordinarie hållplatser. Även vid hemmahållplatsen kan riskerna vara stora. Tillfälliga hållplatser kräver ständig tillsyn. 9

12 Bättre busshållplatser Kapitel 2. Olika hållplatstyper Hållplatser kan delas in i olika kategorier beroende på hur hållplatsen ser ut och hur och av vilka den utnyt~as. Hållplatser kan indelas efter: Hållplatsens funktion: Påstigning, avstigning, byte. Hållplatsens lokalisering: Bostad, arbetsplats, centrum. Hållplatsens linjetillhörighet: Basnät, expressbuss, servicelinje. Hållplatsens utformning: Vägrenshållplats, körbanehållplats, glugghållplats, fickhållplats, avskild hållplats, klackhållplats/utbyggd hållplats, timglashållplats, refugehållplats/mitthållplats, enkelsidig hållplats, olika typer av terminalhållplatser nför ett val av hållplatsutformning måste en samlad värdering göras. Hänsyn måste tas till hållplatsens funktion, lokalisering, linjetillhörighet, tillgängliga resurser och ställda kvalitetskrav. Vägrenshållplats Vägrenshållplats är en vanlig hållplatstyp längs såväl landsbygdsvägar som längs huvudvägar i tätorter. Bussen bromsar in och accelererar på vägbanan eller vägrenen. För att bussen ska kunna stanna helt utanför körbanan krävs att vägrenen är minst 2,5 meter bred. Fördelen med hållplatstypen är enkelheten, flexibiliteten, den låga anläggningskostnaden och det bekväma körsättet vid bussangöringen. Nackdelar är att säkerheten och framkomligheten för övrig trafik minskar, varför hållplatstypen är mindre lämplig på vägar med högre hastighet eller mycket trafik. Ur trygghets-, 10

13 kapitel 2 - Olika hållplatstyper trevnads- och säkerhetssynpunkt är det angeläget att en särskild plattformsyta för väntande resenärer anordnas utanför vägrenen. Plattformsytan bör vara hårdgjord, tillräckligt bred för att kunna manövrera barnvagn och rullstol på och tillräckligt lång för att även avstigande resenärer ska kunna utnyt~a den. Helst bör plattformen vara förhöjd för att underlätta på- och avstigning. Olycksriskerna för gående till och från hållplatsen vid vägar med snabb trafik måste beaktas. Separata gångvägar till hållplatserna bör finnas. Bilden ovan till höger visar ett vanligt men mindre bra exempel på en vägrenshållplats. Plattformen/väntytan är inte upphöjd och så liten att den inte kan användas av avstigande. Hastigheten på vägen är hög och någon separat gångväg till hållplatsen finns inte. Körbanehållplats Körbanehållplats är liksom vägrenshållplats en vanlig hållplatstyp längs gator i tätorter. Bussen står i körbanan, inbromsning och acceleration för angöringen sker på vägbanan. blandtrafik blockerar bussen körfältet närmast kantstenen. Fördelen med hållplatstypen är enkelhet, flexibilitet och låg anläggningskostnad samt det bekväma körsättet vid bussangöringen. Nackdelar är att körfältet och hållplatsområdet lätt blockeras av uppställda bilar och att cyklister på gatan hindras. Då utrymmet är trångt kan i vissa fall väderskydd utan gavlar vara en tänkbar kompromiss. På bilden till höger är placeringen av väderskyddet till hinder för synskadade som följer husväggen. Även hållplatsstolpens placering i exemplet kan ifrågasättas med hänsyn till de synskadades behov av att utnyt~a den som riktmärke för var bussen stannar. Problemen kan minskas om hållplatsen och bussläget tydligt markeras med ledstråksplattor. För rörelsehindrade är hållplatsen en god förebild eftersom plattformen är både bred och hög. Vägrenshållplatser bör undvikas då hastigheten är så hög som 90 km/tim. Hållplatsen på bilden saknar dessutom en bra plattform och en trafiksäker gångväg till hållplatsen. Körbanehållplats i Jönköping. 11

14 Bättre busshållplatser Gluggbredd ca 40 me ter tör en normalbuss. Glugghållplatser är vanliga i storstäder. Fickhållplats Glugghållplats Längs gator med tillåten parkering krävs en glugg vid hållplatsen. Gluggens bredd bestäms av infarts- och utfartssträcka plus en angöringssträcka. Angöringssträckans längd varierar med busstyp och antalet samtidigt uppställda bussar. Fördelar med glugghållplatsen är enkelheten och att bussen vid uppställningen endast i ringa utsträckning påverkar övrig trafik. Nackdelar är det för passagerna obekväma körsättet till kantstenen och att hållplatsen lätt blockeras av feluppställda bilar. En annan nackdel är det relativt stora bortfall av kantstensparkering som hållplatstypen medför. På landsbygd och längs mer trafikerade gator utformas ofta busshållplatserna som fickhållplatser. Hur fickhållplatsen bör utformas beskrivs bl a i VU 94 och Argus. Lämplig utformning varierar med tillåten hastighet på vägen och med busstyp och kapacitetsbehov. Fördelen med en fickhållplats är att bussen vid uppställningen inte inkräktar på utrymmet för den övriga trafiken på gatan eller vägen. Nackdelen med hållplatstypen är det knixiga körsättet för att komma till plattformen. Den dubbla sidoförskjutningen är särskilt obehaglig för passagerare som rest sig för att gå av. För att underlätta på- och avstigning bör fickhållplatser även i landsbygdsmiljö utformas med upphöjd plattform. För att komma till och från hållplatsen bör en separat gångväg finnas. En alternativ principutformning av fickan visas överst på nästa sida. alternativet ställs bussen upp i infartsriktningen utan att 12

15 kapitel 2 - Olika hållplatstyper svänga tillbaka parallellt med körbanan. Utformningen innebär att det är lättare att komma intill kantstenen och mindre risk för att köra upp på plattformen vid halka. nkörningen kan också ske utan överhäng över plattformen vilket möjliggör högre kantstenshöjd. En ytterligare fördel med alternativet är att passagerare som på ett olämpligt sätt försöker korsa gatan framför bussen då den står uppställd lättare kan upptäckas av den passerande trafiken. Nackdelar med alternativet är att djupet på hållplatsen blir något större och att det krävs större uppmärksamhet av föraren vid utkörning. Utforrnningsalternativet är i huvudsak oprövat utanför terminaler. Avskild hållplats För att öka säkerheten och undvika eller minska konflikter med övrig trafik utformas hållplatser på större trafikleder som avskilda hållplatser. nbromsning till hållplats sker i huvudsak på infarten (beroende på utformningen) och acceleration till en önskad hastighet på utfarten. Hållplatsen avskärmas med staket eller höjdskillnad från vägbanan. Gångtrafik över trafikleden kanaliseras till planskilda korsningar. En nackdel med lokaliseringen av hållplatser vid större trafikleder är att gångavstånden ofta blir långa eftersom trafiklederna normalt ligger långt från bebyggelsen och även genom att den höga separationsgraden förlänger gångavstånden. Med hänsyn till tillgängligheten bör hållplatstypen vara väl placerad i förhållande till upptagningsområdet och gång- och cykelvägarna till hållplatsen så gena som möjligt. Avskild hållplats är ofta använd vid byte mellan bil och buss. För att underlätta en samverkan mellan trafikslagen är det av särskild vikt att gångvägen till hållplatsen från bilparkeringen är gen och bekväm. Alternativ fickhållplats. Avskild hållplats. Avskild hållplats på E22. 13

16 Bättre busshållplatser Klackhållplats. En av de äldsta klackhållplatserna i Sverige Hantverkargatan istockholm. Klackhållplats För hållplatstypen finns ingen allmänt vedertagen benämning. "Klackhållplats", "utbyggd hållplats" och "bulhållplats" är synonymer för hållplatstypen som beskriver en omvänd fickhållplats där gångbanan vid hållplatsläget breddas så att bussen kan angöra utan eller med mindre riktningsförändringar. Fördelarna med hållplatstypen är den enklare angöringen för bussen och bekvämligheten för passagerarna samt att väderskydd och cykelparkering m m får ökat utrymme på den tillskapade plattformsytan. Ytterligare fördelar är att hållplatsen blir kort och därför inkräktar mindre på parkeringen än en glugghållplats samt att hållplatsen sällan blockeras av feluppställda bilar. En effekt som kan vara såväl en fördel som en nackdel är att en uppställd buss vid hållplatsen med djup klack blockerar ett körfält för den rörliga trafiken. Utformningen kan medföra ökade olycksrisker om bilister försöker ta sig förbi bussen genom att byta körfält eller utnyttja mötande körfält. Riskerna kan minskas genom en tydlig förvarning och bra detaljutformning. Av trafiksäkerhetsskäl kan en mittrefuge i gatan krävas. rätt miljö kan effekten att en buss blockerar biltrafiken vid hållplatsen vara en fördel eftersom trafikrytmen dämpas. Ett större utnyttjande av hållplatstypen kan tjäna de trafiklugnande syften som beskrivs i Kommunförbundets skrift "Lugna gatan!". Då en total blockering av körfältet inte är acceptabel kan klackhållplatsen utformas med en grundare klack. Erfarenheter från bl a Stockholm är att även en grund klack med djupet 1,0-1,5 m väsentligt ökar hållplatsens tillgänglighet och minskar risken för felparkerade bilar. Klacken bör vara så tvärt avhuggen som renhållningen medger. 14

17 kapitel 2 - Olika hållplatstyper Timgtashållplats En utvecklad variant av klackhållplats är en gemensam hållplats för båda bussriktningarna i ett körfält så smalt att ingen trafik kan passera en uppställd buss. Hållplatstypen används ibland i lokalgahmätet för att öka säkerheten och minska biltrafikens hastighet. Hållplatstypen ~änar också syftet att öka hållplatsens synbarhet, prioritera bussresenärerna och allmänt markera kollektivtrafikens betydelse gentemot biltrafikens. Refugehållplats - mitthållplats Mitthållplatser är vanliga där bussarna delar körfält med spårväg och på andra platser där man av olika skäl har lagt kollektivtrafikkörfält i mitten av gatan. De fördelar hållplatstypen har är främst att de är lätta att angöra och att de inte blockeras av annan trafik. Nackdelarna är att utrymmet för väderskydd och väntande passagerare är begränsat och att resenärerna i vissa fall kan känna sig otrygga mitt ute i gatan. Stor omsorg om detaljutformningen är därför nödvändig. Ett skyddande räcke mellan refugen och körbanan är viktigt. För synskadade och rörelsehindrade innebär behovet av att alltid korsa körytor för att nå hållplatsen särskilda problem. Trafikanter utan funktionshinder utsätter sig inte sällan för fara genom att springa över bilarnas körbanor för att hinna med en buss som är på väg att gå. En timglashållplats Linköping. Refugehållplats. Mitthållplats på Odengatan i Stockholm. 15

18 Bättre busshållplatser Enkelsidig hållplats. Enkelsidig hållplats En enkelsidig hållplats bör övervägas i de fall huvuddelen av resenärerna har start och målpunkt på den ena sidan av vägen. Fördelen med den enkelsidiga hållplatsen är att resenärerna trafiksäkrare kan komma till och från hållplatsen eftersom de slipper korsa vägen. Utformningstypen kan vara lämplig för skolskjutshållplatser, vid centrumanläggningar, vid sjukhus eller för servicelinjer med stor andel funktionshindrade eller äldre. Lokaliseringen av båda hållplatslägena på samma sida av vägen kräver dock tydlig skyltning och god vägvisning för att missförstånd skall undvikas om var hållplatsen finns och varthän bussen går. För busstrafiken innebär hållplatstypen ökade konfliktrisker med övrig trafik och orsakar större fördröjningar. För att hållplatstypen ska vara acceptabel, enligt Vägverket Region Stockholms riktlinjer, bör vägens skyltade hastighet inte överstiga 70 km/tim, sikten vara god, vägen tvåfältig och trafiken mindre än fordon/ årsmedeldygn. andra delar av landet kan det acceptabla trafikflödet vara lägre. ~.. ~ ~'''' """"1' ~ Tenninalhållplats Med en ökad samverkan mellan olika trafikslag och olika linjenät ökar betydelsen av terminalhållplatser och goda byteshållplatser. Olika principer för uppställning av bussar och utformning av byteshållplatser/ terminaler finns. Några exempel: Bussgatuuppställning Längs gångbana vid bussgata. Fördelar: Enkelhet. Nackdelar: Korsande trafikanter över körgatan, långa gångavstånd, svårt att hitta rätt buss..., ~.."..r~ \:..\..,..., l'. r' o! ~ ',",~ ~~!~.~~"-'.", Bussgatuuppställning. '~... 16

19 kapitel 2 - Olika hållplatstyper Lamelluppställning Enkel- eller dubbelriktad uppställning mellan refuger. Fördelar: Ytsnål och överskådlig uppställning. Nackdelar: Trafikanterna till och från refugerna måste korsa bussarnas körytor vilket innebär särskilt stora problem för synskadade och rörelsehindrade. För synskadade uppstår problem dels med orienterbarheten och dels för att det är svårt att höra en buss som kommer. Ö-uppställning Dubbelsidig uppställning kring bred eller smal mittrefuge där alla väntande trafikanter är samlade. Fördelar: Effektivt utnyt~ade väntytor, bekväma byten, lätt att förmedla information. Nackdelar: Trafikanterna till och från ön måste korsa bussarnas körytor. ( större terminaler med flera plan utformas normalt korsningarna planskilt.) Lamelluppställning. Ö-uppställning. Piruppställning. Pil1lppställning Uppställning vid en fotgängarpir. Fördelar: God överskådlighet, möjlighet till behaglig väntmiljö, lättförmedlad information, goda bytesförhållanden. Nackdelar: Utrymmeskrävande med stora körytor. 8uktuppställning Längs med en större vändplan. Fördelar: Normalt inga fotgängare som korsar körytor. Nackdelar: Utrymmeskrävande, långa gångavstånd. Vissa hållplatslägen är svåra att angöra. Buktuppställning. 17

20 Bättre busshållplatser Dockningshållplats med parallell vinkeluppställning. Rak respektive sågtandsuppställning vid kantsten. Exempel på hak- respektive kamuppställning i dockningsterminal. Dockningshållplats Parallell vinkeluppställning med fronten mot resenärernas väntutrymme. Bussarnas angöringsvinkel kan vara sned eller rak. Bussarna backar sig fria vid avgång. Fördelar: Yteffektiv, korta gångavstånd, möjlighet till behaglig vänbniljö, lättförmedlad information, goda bytesförhållanden. Nackdelar: Med hänsyn till trafiksäkerheten ställer hållplatstypen med backande bussar stora krav på att inga fotgängare finns bakom bussarna. Hållplatslägena vid kantsten för genomgående trafik, som finns i terminaltyperna bussgata, pir, bukt och ö, kan antingen vara raka eller snedställda i sågtandsform. Fördelar med sågtandsuppställningen är att infart till och utfart från hållplatsläget kan ske oberoende av övriga bussar och med mindre sidoförskjutning. Nackdelar är att hållplatsläget måste dimensioneras för den längsta förekommande bussen och att den sågade gatusidan ibland kan ifrågasättas ur stadsbildssynpunkt. Uppställningsplatserna för bussarna i en dockningsterminal kan antingen utformas som kamhållplatser eller hakhållplatser. Vid hakuppställning är uppställningsvinkeln så liten att kajängden medger att både framdörren och mittdörren ansluter till kantsten. Vid kamuppställning är uppställningsvinkeln större. Bussarna angör i hållplatsfickor mellan utskjutande hållplatstungor. Alternativen med kam- respektive hakuppställning bedöms ur trafikteknisk synpwlkt likvärdiga. Avgörande för valet mellan dem är de lokala utrymmesförutsättningarna. Vid kamuppställning, som har större uppställningsvinkel, krävs ett större terminaldjup. 18

21 kapitel 3 - Kvalitetskrav på hållplatser Kapitel 3. Kvalitetskrav på hållplatser För att en hållplats ska fungera bra måste den tillgodose ett antal olika kvalitetskrav. detta avsnitt ges exempel och beskrivs betydelsen av olika kvaliteter som bör beaktas. De kvalitetskrav som varje enskild hållplats i olika grad måste tillgodose är främst: tillgänglighet, trafiksäkerhet, trygghet, synbarhet, information och begriplighet, framkomlighet, kapacitet, komfort och trivsel, miljö, estetik och stadsbild. Kvalitetsnivåerna påverkas av hållplatsernas lokalisering, utformning, utrustning och skötsel. det följande beskrivs kvalitetskraven var för sig. De illustreras med exempel på utformning och utrustning som inte fullt tillgodoser kvalitetsanspråken. Valet av bilder har gjorts med avsikten att de ska illustrera problemen och vara tankeväckande. Goda exempel på hållplatsutformning och hållplatsutrustning ges i efterföljande kapitel. Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet är komplext. Det skall dels vara ett mått som beskriver hur många som kan nå hållplatsen och hur lätt det är att nå den med olika färdmedel, dels beskriva möjligheterna för olika resandekategorier att utnyttja hållplatsen för dess syfte - att kunna stiga på och av rätt buss. Vad gäller möjligheterna att kunna nå hållplatsen och att stiga på och av bussen har hållplatsens utformning, underhåll och drift stor betydelse. Dåliga gångvägar, höga kantstenar, snövallar och 19

22 Bättre busshållplatser En dålig gångväg till hållplatsen minskar både säkerheten och tillgängligheten och särskilt för resenärer med funktionshinder. en oklar trafikmiljö ökar riskerna. vattensamlingar etc gör det svårt för många att kunna utnyt~a kollektivtrafiken. Med större hänsyn till funktionshindrades behov ökar möjligheterna för många att utnyt~a den reguljära linjetrafiken. En sådan trafikökning fordrar att busshållplatserna och gångvägarna till dem förbättras så att de inte blir svaga länkar i en i övrigt handikappanpassad reskedja. För att öka förståelsen för systemet och på så sätt öka tillgängligheten ställs krav på att hållplatsen har god trafikantinformation, fysisk orienterbarhet dvs klarhet i utformningen, god markbehandling, bra belysning, rätt placering av hållplatsstolpe m m. Vidare krävs en hårdgjord plattformsyta och hög kantsten mot körbanan för att underlätta på och avstigning. Det är också viktigt att det finns en bänk vid hållplatsen att sitta och vila på tills bussen kommer. Vid värderingen av hållplatsens tillgänglighet måste även gångvägen till hållplatsen beaktas. Många resenärer upplever gångvägen som det största motståndet mot att åka kollektivt. Särskilt måste kvaliteten på gångvägen till hållplatsen beaktas för äldre och för personer med olika former av funktionshinder. Det är lika viktigt att gångvägen från avstigningshållplatsen har god standard. Man måste kunna lita på att man också ska kunna klara den sista länken i reskedjan. Viktigt är att gångvägarna har bra belysning, hårdgjord, järrm beläggning, flack lutning och en kantsten eller dylikt som synskadade kan följa med käppen. Är gångvägen lång bör vilomöjligheter (bänkar) finnas längs sträckan. Trafiksäkerhet Såväl hållplatsens lokalisering som utforrrming är viktig från trafiksäkerhetssynpunkt. Hållplatsen måste kunna nås på ett trafiksäkert sätt. För att öka säkerheten för trafikanter till och från 20

23 kapitel 3 - Kvalitetskrav på hållplatser hållplatsen kan biltrafikens hastighet vid hållplatser begränsas med hjälp av busskuddar eller genom att gångpassagen över gatan förhöjs. Bussföraren måste ha god överblick över både resenärer och övriga trafikanter. Angöringen måste kunna ske med ett körsätt som är säkert och bekvämt för passagerarna. Hållplatsen får inte heller vara en säkerhetsrisk för övrig trafik. Vid terminalhållplatser måste särskild omsorg riktas mot åtgärder för att undvika olyckor med backande bussar. Vidstående bild är ett talande exempel på att sikten bakåt vid backning är dålig. Staketet är påkört bakom varje bussläge. Påpekas bör dock att staketet står bakom uppställningsplatser för bussar som ej är i trafik och att inga fotgängare finns inom området. Trygghet Trygghet är att inte känna rädsla, oro eller obehag. kollektivtrafiken krävs trygghet såväl vad gäller systemets tillförlitlighet som vad gäller den allmänna säkerheten. För kollektivtrafikens tillförlitlighet krävs att bussen kommer på utsatt tid och att inga missförstånd uppstår vad gäller hållplatslägen, busslinjer, tider eller destinationer. På hållplatsen uppnås detta med god trafikantinformation och med en enkel och klar utformning. Resenärerna måste tidigt kunna se annalkande bussar och även kunna avgöra om det är rätt buss eller ej. Bussförarna måste kunna se om väntande resenärer finns på hållplatsen, både för att kunna stanna i tid och för att slippa stanna om inga väntande resenärer finns. Otryggheten kan avse dels rädsla för råka ut för en trafikolycka på eller på väg till eller från hållplatsen och dels rädsla för att bli antastad eller överfallen. Såväl den verkliga risken som den upplevda rädslan för trafikolyckor påverkas av hållplatsens och tillfartsvägarnas lokalisering och utformning. Sikten och förarnas förmåga att bedöma avstånd bakåt är dålig. De verkliga riskerna kanske är små men oron och rädslan kan ändå vara stor där det är mörkt och ensligt. 21

24 Bättre busshållplatser Ur trygghetssynpunkt är det viktigt att vara sedd. Väntande resenärer vid hållplatsen måste kwma ses och gångvägarna till och från hållplatserna bör lokaliseras och utformas så att ensliga, skymda avsnitt undvikes. Såväl hållplatser som gångvägar bör vara belysta. För funktionshindrade finns förutom dessa trygghetskrav även ett trygghetsbehov av att veta att det under resan som helhet inte uppstår några omöjliga situationer. Frågor som ställs kan bl a vara: "Hittar jag rätt?", "Finns hjälp att få för att komma på bussen?", "Kan jag komma åt att se vad det står på tidtabellen?" Det måste vara lätt att hitta hållplatsen. nfonnation och begriplighet Synbarhet Det är viktigt, inte minst för den tillfällige resenären, att hållplatserna är tydligt markerade så att de syns på långt håll och att de busslinjer som trafikerar hållplatsen klart framgår. många trafikmiljöer i större städer dränks visuellt ofta hållplatsmarkeringar och trafikantiniormation i en överbelastad gatubild. För att effektivt kwma utnyttja kollektivtrafiken måste man veta varifrån, varthän och när förbindelserna finns. Den nödvändiga kunskapen bör ges till trafikanterna på olika sätt och vid olika tillfällen. nformationen bör ges såväl före som under och efter bussresan. Före resan måste man få information om varifrån, när och hur resan kan genomföras. nformationen före resan kan ges till trafikanterna i hemmet, på arbetsplatsen, i butiken etc och senast på hållplatsen. nformationen måste utformas så att personer med olika former av funktionshinder kan ta del av den. 22

25 kapitel 3 - Kvalitetskrav på hållplatser Utformningen och utrustningen på hållplatsen har stor betydelse för begripligheten av hur resan ska göras. Lokaliseringen av hållplatslägena, bussarnas uppställningsriktning m m påverkar förståelsen av hur systemet fungerar, linjekartor och tidtabeller ger information om förbindelser och tider. På hållplatsen måste ges bekräftelse på tidigare erhållen information om hur och när resan kan ske. För synskadade och utvecklingsstörda är det viktigt att bussarna alltid stannar på samma plats för på- och avstigning. Avstigande resenärer på hållplatsen bör få information om närområdet och varthän gångvägarna från hållplatsen leder. Kan man åka buss dit jag ska? Vilken buss ska jag ta? För att undvika stress är det viktigt att all information om resan når resenären i rätt ögonblick, dvs när resenären efterfrågar den, och att trafikantinformationen är utformad på begripligt sätt. Dagens teknik möjliggör t ex att i hemmet före resan via nternet eller telefon få personligt utformade tidtabeller och vid hållplatsen i realtid få veta när bussen kommer. Utformningen av informationen bör vara sådan att den blir tillgänglig för funktionshindrade. Genom utnyttjande av ny teknik t ex "smarta" periodkort kan informationen som ges då han/hon sticker in sitt kort anpassas till resenärens enskilda förutsättningar. Lösningar som ger efterfrågad information på ett sådant sätt att den enkelt kan förstås av alla resenärer är betydelsefulla för kollektivtrafikens attraktivitet. Måste jag byta buss? När går bussen? När är jag framme? Vad kostar resan? Var finns hållplatsen? Hur tar jag mig dit? När måste jag gå hemifrån? At vilket håll ska jag åka? Var ska jag stiga av? Hur hittar jag sedan dit jag ska? Hur tar jag mig tillbaka? Hållplatser med flera busslinjer innebär problem för bl a synskadade eftersom de inte med ledning av bussens skylt kan avgöra vilken buss som kommer. Ett sätt att lösa problemet är att använda hållplatshögtalare och genom en utveckling av aktiva periodkort borde det vara möjligt att begränsa utropen till de tillfällen de behövs. Frågor som varje bussresenär kan behöva få svar på. 23

26 Bättre busshållplatser Bussen vid klackhållplatsen fördröjer bakomvarande bilar. Resenärerna kan blockera gångbanan. Framkomlighet Begreppet framkomlighet i kollektivtrafiken beskriver kör- eller gångförhållandena och kan mätas som medelhastighet. Möjligheterna att överhuvudtaget ta sig till hållplatsen uttrycks av det tidigare beskrivna begreppet tillgänglighet. Framkomligheten för bussarna påverkas både av trafikförhållandena på gatan och av hållplatsstoppen. Metoder för att öka framkomligheten på sträckorna mellan hållplatserna är att öka gatukapaciteten, att inrätta reserverade körfält för kollektivtrafiken och/eller ge kollektivtrafiken förtur i signalreglerade korsningar. Kapacitet För hållplatstiderna har såväl antalet hållplatser som hållplatsernas utformning och utrustning betydelse. Den nödvändiga tiden för hållplatsuppehållen påverkas av både förhållandena vid in- och utkörningen och av erforderlig stopptid för påoch avstigande resenärer. Även framkomligheten för övrig trafik måste beaktas. Fordonstrafiken på körbanan kan störas av bussar vid hållplats och på gång- och cykelbana påverkas framkomligheten av väntande resenärer. Kapacitetskraven som ställs på en hållplats avser dels kapaciteten för väntande resenärer och dels kapaciteten för angörande bussar. Kapacitetsmått är bl a tillgängligt utrymme på plattform för väntande resenärer, antal möjliga samtidiga bussar vid hållplats. Behovet av kapacitet påverkas av antalet på- och avstigande rese- 24

27 kapitel 3 - Kvalitetskrav på hållplatser närer och hur antalet väntande resenärer vid hållplatsen varierar, antalet busslinjer som be~änar hållplatsen, uppehållstiden vid hållplats och turtätheten per timme. Vid bedömning av erforderligt utrymme i väderskydd kan ytbehovet per person grovt sättas till ca 0,8 kvm. För en översiktlig bedömning av hållplatskapaciteten för bussarna kan som en huvudregel antagas att två linjer i tiominuterstrafik kan samsas om en bussplats. Vid en detaljerad beräkning av behovet av hållplatskapacitet bör hänsyn tas till såväl bussarnas be~äningstider och utrymningstider som till tänkbara varierande ankomsttider. Komfort och trivsel Väl utformade och rätt utrustade hållplatser är minst lika viktiga som bekväma bussar för att locka till sig resenärer. Att vänta upplevs av trafikanter som en stor uppoffring. För att minska obehaget är komfort och bekvämlighet på hållplatsen väsentliga faktorer. Olika åtgärder för att öka komforten och trivseln på hållplatser beskrivs i kapitel 7 - Hållplatsens material, utrustning och design. Miliö, estetik och stadsbild Hållplatser är betydelsefulla stadsbyggnadselement och stor omsorg bör läggas vid att lokalisera och utforma hållplatserna så att de bidrar till en bättre och vackrare stadsmiljö. bland kan en liten förflyttning betyda mycket, Alla resenärerna får inte plats i väderskyddet. Alla bussarna får inte plats längs hållplatsen. Ordnar ingen annan det så... 25

28 Bättre busshållplatser Håll snyggt! Både med hänsyn till estetiken och för synskadades framkomlighet och säkerhet. För att skydda mot vinden måste väderskydd också ha väggar. exempelvis kan en förflyttning runt ett hörn ge en helt annan utsikt och helt andra väderstrecksförhållanden. Trygghet, skönhet och trevnad är väsentliga begrepp när det gäller hållplatsens utformning, utrustning och underhåll. Det är därför viktigt med en god miljö runt och på hållplatsen. Störande faktorer för omgivningen intill en hållplats kan vara både väntande resenärer vid hållplatsen och bussarna som angör hållplatsen. Störningarna omfattar främst nedskräpning, buller och avgaser. Även det intrång busshållplatsen gör fysiskt och visuellt i miljön kan upplevas störande. Cyklar är ett dominerande inslag i hållplatsmi1jöerna och cykelparkering bör utformas och dimensioneras med tanke på detta. En välordnad cykelparkering är också av betydelse för funktion och säkerhet eftersom slarvigt placerade cyklar utgör ett hinder och en allvarlig olycksrisk för synskadade. För att systematiskt förbättra förhållandena bör ett estetiskt program för utfonnning och utrustning på hållplatser upprättas. Det är dock viktigt att estetiken inte sätts före funktionen. Ett väderskydds primära uppgift är att skydda mot snö, regn och blåst. 26

29 kapitel 4 - Utgångspunkter för planering och värdering Kapitel 4. Utgångspunkter för planering och värdering Som ett allmänt underlag för planering och värdering av hållplatser och för att ge ett likartat synsätt med övrig trafikplanering redovisas i kapitlet generella trafikpolitiska mål och planeringsmodeller och kollektivtrafikens möjligheter och begränsningar som transportmedel. Vidare redovisas hur olika intressenter och intressen kan påverka förutsättningarna. Allmänna trafikpolitiska mål Det övergripande trafikpolitiska målet i Sverige är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet genom: ett tillgängligt transportsystem, en hög transportkvalitet, en säker trafik, en god miljö, en positiv regional utveckling. De angivna trafikpolitiska målen kräver en utveckling av kollektivtrafiken för att bl a tillgodose barns, äldres och funktionshindrades behov av tillgänglighet, säkerhet och god miljö. En förbättrad kollektivtrafik behövs också för att motverka ett ökat bilberoende och främja en ekologiskt hållbar utveckling av ett trafiksäkert samhälle. Den hittillsvarande samhällsutvecklingen har inneburit ett ökat resande. Vi reser i dag cirka fyra gånger längre per person och år än vad vi gjorde år Framförallt har bilresandet ökat men även antalet resor med kollektiva trafikmedel har ökat. dag utförs ca 70 procent av persontransporten till arbetet med bil medan kollektivtrafikens genomsnittliga andel är ca 20 procent. Med en fortsatt välståndsutveckling förutses ett ökat resande och en ökad betydelse för kollektivtrafiken för att tillgodose de allmänna trafikpolitiska mål som ställts upp. 27

30 Bättre busshållplatser regeringens transportpolitiska proposition som riksdagen ställt sig bakom anges olika åtgärder på lokal, regional och nationell nivå för att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft. En metod som särskilt framhålls för att öka effektiviteten i persontransportsystemen är att en bättre samverkan måste ske mellan olika trafiksiag. Sektorstänkandet måste överges till förmån för en samverkan mellan trafikslagen. En sådan ökad samverkan skall bygga på en hellietssyn och ökad ktmdorientering. Ambitionen att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft och att främja en samverkan mellan olika trafikslag kräver en översyn av kollektivtrafikens möjligheter bland annat för att systemet på ett bättre sätt även ska ktmna ~äna som en länk i sammansatta reskedjor. Av särskild betydelse för sådana resor är bytesptmkternas/hållplatsernas lokalisering och utformning. Nollvision och nya planeringsmodeller Riksdagen antog i oktober 1997 trafikutskottets betänkande 1997/98 TU4 som utifrån propositionen 1996/97:137 "Nollvisionen och det trafiksäkra samhället" föreslår att: Det långsiktiga trafiksäkerhetsmålet ska vara att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Nollvisionen innebär att människans fysiska förutsättningar att tåla yttre våld vid trafikolyckor bör vara normgivande för utformningen av transportsystemet och att en successiv förändring av transportsystemet därför måste ske. Särskilt anförs att inriktningen bör vara att den faktiska hastigheten inom tättbebyggt område på sikt bör uppgå till högst 30 km/tim vid tider och platser där gående och cyklister på ett planlagt sätt blandas med biltrafik. Vid busshållplatser förekommer normalt korsande gångtrafik. De krav på säkerhet som anges i nollvisionen måste därför påverka lokaliseringen och utformningen av hållplatserna och gångvägarna till och från dem. På sikt krävs enligt nollvisionen att hållplatser inte lokaliseras eller utformas så att de orsakar korsande gångtrafik i samma plan på gator där hastigheten är högre än 30 km/tim. Nollvisionen anger det långsiktiga trafiksäkerhetsmålet. På kort sikt gäller det att öka säkerheten så långt möjligt med hänsyn 28

31 kapitel 4 - Utgångspunkter för planering och värdering tagen till även andra krav och tillgängliga resurser. Nollvisionens principer bör härvid vara vägledande. Vid värderingen av de lokala konsekvenserna på trafiksäkerheten som kollektivtrafiken kan medföra vid hållplatser måste också alltid den möjliga totala trafiksäkerhetseffekten beaktas dvs att goda förhållanden för kollektivtrafiken medför en ökad andel kollektivtrafik, vilket i sin tur medför ökad trafiksäkerhet. arbetet för att öka trafiksäkerheten har en tillämpning av "Livsrumsmodellen" och en annorlunda gatuklassificering aktualiserats som nya planeringsmodeller. Livsrumsmodellen "Livsrumsmodellen", som formulerats av professor S O Gunnarsson, CTH, delas stadens rum upp i tre olika "livsrum" med olika trafikanvändning. På lägsta biltrafiknivån utformas systemen helt på omgivningens och de oskyddade trafikanternas villkor. Enligt livsrumsmodellen utgör denna nivå "frirummet" inom vilket endast i undantagsfall biltrafik medges. Den högsta mängden biltrafik finns enligt modellen i "transportrummet" i vilket biltrafikens funktionella krav på framkomlighet och effektivitet prioriteras. Gatunätet i transportrummet utgörs av gator och andra trafikanläggningar där person- och godstransporter med bil dominerar. nga gående eller cyklister tillåts normalt förekomma i "transportrummet". Mellan och överlappande delar av "frirummet" och "transportrummet" finns ett "mjuktrafikrum". mjuktrafikrummet har det inte varit möjligt att som i de övriga rummen renodla intressena utan där krävs samspel mellan trafikantslagen, låga hastigheter och en målmedveten och tydlig Livsrumsmodellen. 29

32 Bättre busshållplatser Människans tålighet mot krockvåld. Sambandet mellan yttre våld och risken för varaktig hälsoförlust. (Ref "Lugna gatan") utformning av gatorna för att säkerställa ett trafiksäkert beteende. Mjuktrafikrununet har stor spännvidd och innehåller gator av skilda slag, allt ifrån körbara gårdsgator där frirummet överlappas till miljöprioriterade genomfarter nära transportrummet. Busshållplatser tillhör normalt mjuktrafikrummet eller transportrununet där detta överlappar mjuktrafikrummet. Nya gatuklasser Gatorna i en stad kan indelas i ett huvudnät med infarter, genomfarter och huvudgator och ett lokalnät med lokalgator. Huvudnätet utformas för att ge biltrafiken god framkomlighet, orienterbarhet och säkerhet. Lokalgatorna är till för lokal trafik inom en stadsdel eller mindre tätort. Viktigast för dessa gator är tillgänglighet, miljö och säkerhet. Hastigheterna kan hållas låga eftersom transporternas längd i lokalnätet ska vara korta. det Nationella trafiksäkerhetsprogrammet är en av reformerna "Säkrare trafikmiljö i tätort". Reformarbetet är inriktat på Nollvisionen och ska belysa trafiksäkerhet som en del aven helhet. Helheten innebär att framkomlighet, säkerhet, miljö och ekonomi ska balanseras. nom ramen för arbetet med tätorterna har föreslagits en ny standardindelning av gatorna. Klassificeringen av gatorna utgår från gatornas funktion och hastighet och förutsättningen är att i huvudsak helt eliminera risken för allvarliga skador i trafiken. De samband mellan fordonshastighet och risk för allvarlig skada 100 % Risk att dödas som olika forskare har funnit illustreras till vänster. För bilåkande visar bilden sambandet ~ t--::lo--,~---jför frontalkrockvåld, för sidokrockvåld är acceptabel hastig 60 het begränsad till 50 km/tim ' '-hf ndelningen i gatuklasser utgår <t---.f------,.,f _ från de funna sambanden mellan fordonshastighet och o o kmjtim risk för allvarlig skada vid sida- respektive frontalkrock. 30

33 kapitel 4 - Utgångspunkter för planering och värdering De acceptabla hastigheterna är med hänsyn till säkerhetskraven enligt nollvisionen: högst 30 km/tim där gående och cyklister kan bli påkörda av motorfordon, högst 50 km/tim där bilister kan köra på varandra från sidan, högst 50 km/tim där bilister kan sidokrocka med fasta hinder (stolpar, träd etc), högst 70 km/tim där bilister kan frontalkrocka. Hastigheten 30 km/tim är acceptabel ur säkerhetssynpunkt endast i de fall den oskyddade trafikanten förs åt sidan eller upp på fordonet. Med buss är riskerna större än med personbil att trafikanten hamnar under fordonet och kraven på låg hastighet och god trafikmiljö bör därför vara särskilt höga där konfliktrisker mellan buss och gående finns. Bilden till höger illustrerar klassificeringsprinciperna enligt Livsrumsmodellen, Säkrare trafikmiljö och Nollvisionen. Siffrorna i rutorna anger högsta möjliga hastighet i km/tim på sträcka resp genom korsning. Mjuktrafikrum Transportrum Frirum Lokalnåtsgator ~ Huvudnåtsgator Kollektivtrafikens egenskaper För att kunna planera för en ökad kollektivtrafik enligt de trafikpolitiska målen krävs kunskaper om både kollektivtrafikens för~änster och svagheter. avsnittet beskrivs mycket kortfattat allmänna faktorer som är väsentliga för systemet och särskilt för hållplatserna. Rätt utformade och utnyt~ade är kollektiva trafiksystem trafiksäkra, miljövänliga, kostnads- och energieffektiva och de ger människorna en valmöjlighet. De största fördelarna med kollektivtrafiken är att den ger även människor utan egna transportmedel en ökad tillgänglighet och att snabba, säkra och bekväma fordon kan utnyt~aseftersom systemen används av många och att många delar på kostnaderna. Kraven som ställs på kollektivtrafiken är att den måste kunna användas av olika resenärsgrupper. Trafiken måste vara enkel och En samlad illustration av klassificeringsprincipema. 31

34 Bättre busshållplatser begriplig. Systemet måste vara både lätt att förstå och lätt att utnyt~a. Tillgängligheten till hållplatserna och till fordonen måste vara hög. Den största nackdelen med kollektivtrafiken är att de enskilda resenärerna måste anpassa sitt resande till det för många anpassade utbudet av förbindelser. Kollektivtrafiken kräver samordning av resandet såväl vad gäller lokalisering av hållplatser/stationer som vid utformning av linjenät och tidtabeller. För att så bra som möjligt kundorientera kollektivtrafiken och anpassa systemen till den varierande resandeefterfrågan som finns, utformas ofta olika kollektivtrafiknät med olika uppgifter. Vad som eftersträvas är effektiva system, som så långt möjligt är anpassat till olika resenärsgrupper med likartade resbehov och värderingar. Ett system uppbyggt av olika linjenät med olika trafikuppgifter ställer dock stora krav på bl a trafikantinformationen. Vid planeringen och utformningen av kollektivtrafiksystemet måste beaktas såväl möjligheterna till att kategorianpassa näten som de ökade kraven på trafikantinformation och på de nackdelar som en ökad bytesfrekvens medför. En väsentlig grund för kollektivtrafiken är ett bra basnät som är lätt att förstå och som så långt möjligt tillgodoser trafikanternas resbehov. Förbättrad samverkan mellan olika linjenätoch trafiksystem ökar kraven på trafikantinformation och på hållplatserna som bytespunkter. Expressbusslinje Servicelinje Basnät Tåg Primärt cykelstråk 32