Hållplatshandboken. Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållplatshandboken. Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län"

Transkript

1 Hållplatshandboken Riktlinjer för utformning av KTN Kollektivtrafiknämnden December 2013

2 1

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund och upplägg Syfte och mål Förvaltning Involverade aktörer och parter Ansvarsfördelning Process Klassificeringssystem och standard Klassificeringssystemet Antal hållplatser Standard utifrån utnyttjandegrad, funktion och särskilda omständigheter Grafisk profilering för hållplatser Lokalisering och placering Lokalisering och gångavstånd Placering av hållplatser i tätortsmiljö Placering av hållplatser i landsbygdsmiljö Bussmiljön Angöringsutrymme Beläggning på köryta Hållplatstyper Rekommenderad hållplatstyp i landsbygdsmiljö Vändslingor för buss Övriga gatuanläggningar vid hållplatser Siktlängder in mot hållplatser Bussfordon Kundmiljön Plattform/kantsten Väderskydd Sittbänk

4 6.4 Hållplatsstolpe Belysning Räcken Cykelparkering Cykeltrafik förbi hållplatsen Bilparkering och bilangöring Rullstolsplats Biljettautomat Papperskorg Kundvagnsparkering Skyltar och vägvisning Landskapsarkitektur Övrigt Checklistor Checklista för bussmiljö Checklista för kundmiljö Referenslitteratur

5 Begreppslista Observera att begreppen som används i denna handbok har busstrafiken i fokus Aktör Bussterminal vs busstation Bussmiljö Bytespunkt Centralstation Framkomlighet Hållplats Hållplatsområde Hållplatsläge Hållplatslokalisering Hållplatsplacering Hållplatskapacitet Ansvarig för att medverka vid planering, byggnation, trafikering, drift och underhåll av busshållplatser. Ordet "terminal" betyder ändpunkt. En bussterminal är därför en punkt/plats där en eller flera busslinjer startar eller slutar. Vid en terminal kan bussar vända eller invänta. Begreppet busstation används normalt för att hänvisa till en plats utanför en huvudväg och med minst grundläggande utrustning för resenärer. En bussterminal kan vara en fullt utrustad busstation men kan också vara bara en punkt längs en huvudväg. Begreppen bussterminal och busstation används ofta synonymt eftersom det i båda ingår angörings- och uppställningsutrymmen för flera bussar samt tillhörande område för resenärer. En station är normalt mer korrekt eftersom det i de flesta fall finns vissa linjer som passerar genom stationen utan att avsluta sin tur/omlopp där. Angöringsutrymme för bussar vid en busshållplats. En knutpunkt där det finns goda förutsättningar för byten mellan samma eller olika trafikslag. Ett relativt begrepp som används för att hänvisa till det största resecentrumet i en stad. Beskriver hur snabbt en buss kan ta sig fram i ett gatunät. Ur ett hållplatsperspektiv avser framkomlighet hur lätt det är för en buss att komma in och ut på angöringsutrymmet. Störningar inom hållplatsområdet som påverkar framkomligheten är till exempel övrig trafik, parkerade fordon, andra bussar, trafiksignaler, hållplatstyp och utformningstyp. En utsedd plats där bussar i linjetrafik stannar för av- och påstigande samt för väntande resenärer. Således består en hållplats av ett eller fler angöringsutrymmen samt en plats för resenärer. Hållplatsens omgivning som påverkas av hållplatsen eller som hållplatsen påverkar. Ett enskilt hållplatsläge när det finns fler än en hållplats inom området. Optimal placering av hållplatsen i förhållande till dess upptagningsområde. Beskriver om en hållplats skall ligga före eller efter en korsning eller på en sträcka/slinga. Ett mått på hur många bussar eller resenärer som en busshållplats klarar av under en viss tid. Anges vanligen per timme. 4

6 Hållplatsklassificeringssystem Komfort Kundmiljö Omstigningspunkt Olycka Part, parter Resecentrum Säkerhet Tidtabell Tillgänglighet/ Användbarhet Trygghet Tur Turfrekvens Turintervall Turtäthet Väderskydd Vändslinga Ett system som syftar till att ge stöd i hur investeringar ska prioriteras och i att använda rätt utrustning på rätt plats. Bekvämlighet för både resenärer och bussförare vid hållplatsen. Den del av hållplatsen som är avsedd för väntande samt av- och påstigande resenärer. En knutpunkt där byte sker mellan kollektiva färdmedel. En oönskad händelse vid, till eller från hållplatsen som inträffar oavsiktligt och oftast resulterar i person- och/eller sakskador eller förlust. Någon som ingår ett avtal eller någon som har ett särskilt intresse i en eller flera busshållplatser, t ex reklamföretag, fastighetsägare eller andra företag. Innehåller både järnvägsstation och busstation i syfte att göra det enkelt för resenären att byta mellan olika trafikslag. Olycksfrihet för resenären, bussföraren samt för bussen vid, till eller från hållplatsen. Anger trafikens utformning i tid och rum. Redovisas för allmänheten i en tryckt tidtabell eller via en digital reseplanerare. Innebär att alla resenärskategorier lätt ska kunna ta sig till hållplatsen, nyttja hållplatsen och kunna stiga på och av bussen smidigt. Resenärernas eller förarnas upplevelse av att inte utsättas för olyckor, våld, stöld eller trakasserier vid hållplatsen. En bestämd sträckning och tidsbestämd körning mellan två ändhållplatser på en linje. Antal turer per tidsenhet på en linje. Anges vanligen per timme. Tidsavståndet mellan två efter varandra följande turer på en linje. Anges vanligen i minuter. Skydd vid hållplats avsett att skydda resenären mot blåst och regn. Kallas även vindskydd, klimatskydd eller regnskydd. Utrymme avsett för vändning av bussar i linjetrafik 5

7 1 Inledning Bakgrund och upplägg Det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Uppsala län är ett styrdokument för länets framtida hållbara kollektivtrafik. Nästan alla målområden inom programmet har stark koppling till en förbättrad infrastruktur för kollektivtrafiken. Kollektivtrafikförvaltningen UL (KTF UL) arbetar därför med strategisk utveckling av länets kollektivtrafikinfrastruktur genom det övergripande projektet RUKI Riktlinjer för utformning av kollektivtrafikens infrastruktur. RUKI syftar till att underlätta och systematisera arbetet med kollektivtrafikens infrastruktur. Riktlinjerna kommer att utgöra en plattform för alla de aktörer som är inblandade i planering, utformning, byggnation, utrustning, drivande och underhåll av kollektivtrafikens infrastruktur i Uppsala län. Hållplatshandboken är det första delprojektet inom RUKI. Upplands lokaltrafik AB tog tidigare fram en hållplatshandbok, men den är i vissa delar inaktuell och har aldrig heller kommit att användas på det sätt som var menat. Den tidigare handboken har utgjort ett underlag i delprojektet tillsammans med bland annat referensmaterial från bland annat SL (RIBUSS-2008), Skånetrafiken, Västtrafik och Länstrafiken Mälardalen. Trafikverkets Vägar och gators utformning 2012:79 och 2012:80 (VGU), som är obligatoriskt för Trafikverket att använda men som är ett rådgivande hjälpmedel för kommunala väghållare, ligger framförallt till grund för det avsnitt som rör utformning av bussmiljön. Denna handbok är tänkt att fungera som råd och riktlinjer för de aktörer som planerar, utformar, bygger, utrustar, driver och underhåller buss. Målgruppen är kollektivtrafikförvaltningens medarbetare, länets kommuner och väghållare (kommunala, statliga och enskilda) samt till exempel konsulter och fastighetsägare. Handboken ska kunna användas i ett antal år framöver och innehållet kommer att uppdateras vid behov. Hållplatshandboken består av följande kapitel: Kapitel 1: Omfattar bakgrund, upplägg, läsanvisning samt syfte och mål. Kapitel 2: Omfattar förvaltningen av hållplatser i länet. Kapitel 3: Beskriver länets hållplatsklassificeringssystem och anger standarder. Kapitel 4: Tar upp lokalisering av hållplatser i förhållande till sitt närområde samt placering av hållplatser i trafikmiljön. Kapitel 5: Beskriver hållplatsen utifrån ett bussperspektiv. Kapitlet är ett utdrag ur Vägars och gators utformning (VGU). Kapitlet behandlar även riktlinjer för trafikteknisk utformning av bussangöringsytan samt information om bussfordon. 6

8 Kapitel 6: Beskriver hållplatsen utifrån ett resenärsperspektiv. Kapitlet handlar om universal utformning av hållplatskundmiljö. Kapitel 7: Omfattar två checklistor för respektive bussmiljö och kundmiljö. Syfte och mål Väntetiden vid hållplatsen kan utgöra procent av den totala restiden och resenärer tenderar att vara särskilt känsliga för förhållandena där de väntar. Det medför att hållplatsen är en mycket viktig del av hela resan. En enhetlig och attraktiv utformning av hållplatser väntas ha en positiv inverkan på individens vilja att resa kollektivt och genom en ökad tydlighet och ändamålsenlig utformning också på individens möjlighet att använda systemet. Därmed är hållplatshandboken ett led i att nå fördubblingsmålet till år Framtagandet av hållplatshandboken är samtidigt ett led i KTF UL:s arbete med bland annat tillgänglighet, framkomlighet, kapacitet, komfort, trafiksäkerhet och trygghet. Dessa är alla områden som har bäring på målen i trafikförsörjningsprogrammet. Funktionsmässigt finns det tre aspekter som motiverar hållplatshandboken. Den första är det faktum att en person som inte kan använda en hållplats inte kan använda kollektivtrafiken. Den andra aspekten har att göra med fordonets angöringsmöjligheter, där en undermåligt utformad hållplats påverkar effektiviteten för busslinjen och i förlängningen för hela kollektivtrafiksystemet. Den tredje aspekten är att involverade aktörer behöver ett enkelt och systematiskt arbetssätt. Utifrån detta är målet att hållplatshandboken innehåller ändamålsenliga, användbara och förankrade riktlinjer för utformning av hållplatser. 7

9 2 Förvaltning För att arbetet med kollektivtrafikens infrastruktur ska kunna ske på ett konstruktivt och enhetligt sätt måste de inblandade aktörerna samverka. Det är viktigt att parternas ansvar och roller tydliggörs och accepteras. Involverade aktörer och parter De aktörerna som medverkar i arbetet med hållplatser är Kollektivtrafikförvaltningen UL, Landstinget i Uppsala län De åtta kommunerna i länet: Håbo, Enköping, Knivsta, Uppsala, Östhammar, Heby, Tierp och Älvkarleby kommun Väghållare (kommunala, statliga samt enskilda) De parter som är involverade är Entreprenörer (exempelvis Nobina, Gamla Uppsala Buss) Leverantörer Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen kring ekonomi, tidsplan, skyldigheter m.m. för hållplatser regleras i gällande avtal. I de fall avtal saknas skall avtal tecknas med berörda aktörer och parter. Process KTF UL äger processen och ska driva den framåt. Processen är beroende av ansvarsfördelningen som regleras i avtal. Ansvaret för hållplatsers utformning, placering, drift, underhåll och investeringar delas dock av flera aktörer. Därför kan initiativ om en utredning av en ny eller förändring av en befintlig hållplats komma från flera håll. Anläggning, förflyttning, uppdatering eller borttagning av busshållplatser är en komplicerad och kostsam process som involverar en mängd olika säkerhets- och tekniska frågor. Det kräver en hel del indata och samarbete mellan flera interna och externa aktörer. Därför krävs en systematisk process. Processen ska säkerställa att hållplatser värderas rätt och granskas tekniskt innan de flyttas, tas bort, uppdateras eller anläggs. Beslutet för hållplatsutformning och placering börjar med begäran eller insikten om att en ny eller modifierad busshållplats behövs. Flödesschemat i figur 1 illustrerar processen. 8

10 Figur 1: Process för arbetet med hållplatser Begäran om nya eller förändrade busshållplatser Begäran om potentiella busshållplatser eller förändring av befintliga hållplatser kan komma från flera källor så som KTF UL, kommuner, arbetsgivare, invånare, väghållare, trafikföretag, resenärsorganisationer. Även viktiga destinationer och målpunkter kan efterfråga hållplatsöversyner så som centrum, skolor, kontor och vårdinrättningar. Mottagande av begäran Om en begäran tas emot direkt av KTF UL bearbetar förvaltningen önskemålet enligt nedan. Om kommun eller Trafikverket mottar en begäran behandlar respektive organisation önskemålet i början, som sedan skickas till KTF UL med/för rekommendationer. Granskning av begäran När KTF UL mottar begäran sker samråd med berörd kommun eller väghållare samt med närboende för att kunna svara på begäran. Ansökan granskas utifrån hållplatshandboken och antal påstigande avgör behovet av hållplats, flyttning av 9

11 hållplats, uppgradering eller avveckling av hållplats. Som ansvarig för länets kollektivtrafik är det KTF UL som, i samråd med väghållaren, fattar beslutet. Hållplatsen ska även granskas ur framkomlighets- och säkerhetssynpunkt. Om det inte finns sakliga skäl för begäran avbryts processen med förklaring. Innan genomförande görs en prioritering bland inkomna begäran utifrån tillgängliga medel. Genomförande av begäran För att välja det bästa alternativet är det nödvändigt att granska de tillgängliga utformnings- och placeringsalternativen och ändra efter behov med hänsyn till de viktigaste faktorerna. Viktiga faktorer är oskyddade trafikanters säkerhet, trafiksäkerhet, påverkan på övrig trafik, tillgänglighet, framkomlighet, kostnader. Processen för utformning och placering av busshållplatser är iterativ, vilket innebär att olika lösningar prövas i teorin innan utformningen fastställs. KTF UL ska meddela kommunen/väghållaren sin rekommendation efter beslut om slutlig utformning och placering. På sikt ska KTF UL samla all information om hållplatser i en databas och denna ska uppdateras så snart en ändring görs. Information till allmänheten Innan hållplatser tas bort, flyttas eller läggs till ska ett meddelande sättas upp, minst två veckor innan åtgärden genomförs, på berörda hållplatser. Detta gäller inte om en hållplats måste tas bort omedelbart på grund av säkerhetsskäl. Innan en hållplats läggs till skall ett allmänt meddelande postas på platsen eller ett brev skickas till närliggande fastighetsägare, boende och andra eventuella intressenter för att informera dem om ändringen så snart som möjligt, helst minst två veckor i förväg. Informationen ska även i vissa fall finnas tillgänglig på UL:s hemsida samt eventuellt annonseras i dagstidningar. 10

12 3 Klassificeringssystem och standard Klassificeringssystemet Syftet med ett klassificeringssystem är att ge underlag för hur investeringar i hållplatser ska prioriteras och vad som är rätt utrustning på rätt plats, både i kort- och långsikt. Olika indikatorer kan användas för att peka ut utformnings- och utrustningsbehov. Det vanligaste är att utgå ifrån utnyttjandegranden, det vill säga antal påstigande resenärer vid hållplatsen. Men det finns även andra kriterier att ta hänsyn till. Denna handbok utgår ifrån fem indikatorer: Utnyttjandegrad (antal påstigande resenärer): Aktuell statistik över antalet resenärer är en av grunderna för att kunna göra en rättvisande bedömning av hållplatsernas betydelse och för dimensionering av utrustningen. Bedömning görs med grund i KTF UL:s automatiska passagerarräkningssystem. Funktion (omstigningspunkt): Speciellt hänsyn behöver tas till hållplatser där omstigning sker. Särskilda omständigheter: Barn, äldre och personer med funktionsnedsättning är grupper som har särskilda behov när det gäller trafiksäkerhet och tillgänglighet. Hållplatser i närheten av dessa grupper (t.ex. vid skolor, vårdinrättningar och servicehem) ska därför få särskild uppmärksamhet när det gäller trafiksäkerhet och tillgänglighet. Trafikmängd och vägstandard: Ger underlag för om hållplatsen skall förses med bussficka eller inte. Hållplatsens varaktighet: Vissa hållplatser uppkommer på grund av ett tillfälligt behov och kommer bara att finnas under en övergående period, t.ex. vissa skolskjutshållplatser på landsbygden. Därför kan vissa krav på permanent infrastruktur minskas, dock utan att försämra trafiksäkerheten. Länets hållplatser delas in i fem huvudgrupper baserat på antal påstigande resenärer per vardagsmedeldygn. Här bör noteras att för hållplatser som består av flera lägen så avses antalet påstigande per specifikt hållplatsläge. I många fall fungerar läget i den ena riktningen mestadels som avstigningshållplast, vilket inte ställer samma krav på utrustningen. 11

13 Tabell 1: Hållplatsklasser Klass A fler än 100 påstigande/vardagsmedeldygn Klass B påstigande/vardagsmedeldygn Klass C påstigande/vardagsmedeldygn Klass D påstigande/vardagsmedeldygn Klass E färre än 10 påstigande/vardagsmedeldygn Antal hållplatser I dag finns det cirka hållplatser i länet, varav ungefär 600 ligger i de stråk som pekas ut i trafikförsörjningsprogrammet hållplatser innebär totalt cirka enskilda hållplatslägen. Cirka 80 procent av de cirka hållplatslägena är i kategori E och resterande 20 procent fördelar sig relativt jämt över klasserna A-D med cirka 5 procent i varje klass. Riktlinjerna i denna handbok riktar sig till alla typer av hållplatser. Standard utifrån utnyttjandegrad, funktion och särskilda omständigheter Tabell 2a och 2b visar fysisk standard, utrustning och trafikantinformation för hållplatser utifrån indikatorerna utnyttjandegrad, funktion, särskilda omständigheter och hållplatsens beständighet. Observera att tabellen ska ses som en målbild. Vid utformning av hållplatser måste hänsyn även tas till trafikmängd på vägen/gatan samt vägstandard enligt tabell 4 (indikator Trafikmängd och vägstandard) Grafisk profilering för hållplatser Hållplatshandboken inkluderar inte något grafiskt profilprogram för hållplatserna i Uppsala län. Ett senare utarbetat profilprogram blir istället ett tillägg till hållplatshandboken. Rekommendationer är att arbetet sker i samråd med kommunerna i länet för att, i första hand, säkerställa att hållplatser i tätorter profileras i enlighet med kommunala önskemål och synpunkter. Beaktas behöver också att flera aktörer har möjlighet att trafikera länets hållplatser. 12

14 Viktigt att notera Kundvagnsparkering Busshållplatser nära gallerior och köpcentrum Tabell 2a: Hållplatsklasser och indikatorer för förutsättningar, X = Ska finnas. Hållplatsdel och ansvar Hållplatsklass Omstigningspunkt Särskilda omständigheter Hållplatsens varaktighet Fysisk utformning A B C D E Hårdgjord yta X X X X X X X Plattform X 1 X 1 X 2 X 3 el. 4 X 3 el. 4 X X n = Plattformstyp 1, 2, 3 el. 4 (Se sid ) Vit kantmarkering, plattformskant X X X Avfasning vid kantsten eller ramp X X X X X X X Flyttbar plattform X Allmänbelysning X X X X X X X X Hållplatsområde skyddat från cykeltrafik X X X Utformningen av hållplatsytan skall alltid sträva mot att cykelbanor inte korsar hållplatsytan Anslutande gång- och cykelväg X X X X X X X X Landskaparkitektur (Estetik och grönska ) X X 13

15 Viktigt att notera Tabell 3b: Hållplatsklasser och indikatorer för förutsättningar, X = Ska finnas. Hållplatsdel och ansvar Hållplatsklass Omstigningspunkt Särskilda omständigheter Hållplatsens varaktighet Hållplatsutrustning A B C D E Stolpe med reflexband X X X Tidtabellshållare på stolpe X X X Väderskydd med belysning, topptavla X X X Hållplatsbelysning X X X Ej för hållplats på landsbygden Rullstolplats X X X X X Sittbänk (med arm- och ryggstöd) X X X X Sittbänk, vattenavstötande X X X Gäller endast för påstigningshållplatser Biljettautomat X Trafikantinformation Hållplatsnamn X X X X X X X Realtidsinformation X X X X Med eller utan utrop beroende på tillämplighet Lättläst, aktuell tidtabell X X X X X X Gäller för påstigningshållplatser och omstigningspunkter Riktningsdestination/linjekarta X X X X X X 14

16 4 Lokalisering och placering Lokalisering och gångavstånd Lokalisering av hållplats ska ske med utgångspunkt från bussresenärernas behov och möjligheterna att skapa goda gång- och cykelförbindelser till och förbi hållplatserna. En hållplats medför att trafikrytmen förändras på vägen före och efter hållplatsen. Den påverkade vägsträckans längd, hållplatsens influensområde, bestäms av bussarnas retardations- och accelerationssträckor. I tätort med 50 km/h är influensområdet cirka 200 meter, medan det är betydligt längre i landsbygdsmiljö med 70 och 90 km/h. Där karaktäriseras trafikförhållandena inom hållplatsens influensområde vanligen av fler omkörningar och en koncentration av gående längs och tvärs vägen. Hela influensområdet och anslutande gångvägar ska därför studeras samtidigt med att hållplatsen placeras och utformas. Vid all planering och projektering som berör busstrafik är det viktigt att tidigt klarlägga behovet av busstrafikanläggningar samt deras placering och utformning i samråd med KTF UL. Avståndet mellan hållplatser är en viktig aspekt för kollektivtrafikplanering. Som en allmän regel är kollektivtrafikresenärer inte villiga att gå mer än ett visst avstånd till en busshållplats. Gångavståndet måste balanseras med det faktum att upprepade stopp och starter medför en långsam och obekväm resa för kollektivtrafikresenärerna. Avståndet mellan busshållplatser beror på den närliggande markanvändningen och befolkningstäthet. Avståndet mellan hållplatserna kan också variera beroende på vilken funktion linjen har. Som en tumregel kan ett hållplatsavstånd på meter vara bra att utgå ifrån i tätorter. På landsbygden kan tillåtas upp till meter avstånd mellan hållplatserna på en linje. Placering av hållplatser i tätortsmiljö Utgångspunkten för placering av hållplatser ska vara en god trafiksäkerhet för alla trafikanter och bussresenärernas behov av attraktiva lägen med korta och trafiksäkra gång- och cykelanslutningar. En generell regel är att det ofta är bäst att placera en busshållplats efter en gatukorsning eller ett övergångsställe, men före en cirkulationsplats. Om bussen stannar omedelbart efter övergångsstället finns risk för att sikten blir skymd för mötande trafik. Minst 5 meter ska därför eftersträvas mellan övergångsställe och bussens bakre del. Hållplatsen får inte placeras närmare än 10 meter före ett övergångsställe. 15

17 Figur 2: Placering av hållplatser i tätortsmiljö (TRV publikation 2012:179) Hållplatser ska inte placeras strax före bussprioriterad signal eftersom det kommer att medföra att bussprioriteringen blir ineffektiv. Cykelbana får inte ledas så att påkörningsrisk mellan cyklister och avstigande/väntande passagerare föreligger. Cykelbana ska placeras bakom regnskydd/räcke alternativt ledas ut i körbanan före hållplatsområdet. Räcke bör placeras mellan cykelbana och hållplatsområdet för att skydda på- och avstigande resenärer. Fördelar och nackdelar med olika hållplatsplacering längs en gata finns i tabell 3 på nästa sida. Observera att vissa typer av boggibussar sveper med bakänden av bussen över plattformen när de behöver svänga till vänster omedelbart vid avgång från en hållplats, t.ex. vid en busstation eller bussterminal, se figur 3. Hållplatsen ska placeras med tillräckligt avstånd, minst 10 m, för att minimera risken att bussen sveper med bakändan över plattformen. Figur 3: En vänstersvängande boggibuss vid Uppsala C (Nobina Sverige AB, 2013) 16

18 Tabell 4: Fördelar och nackdelar med alternativa placeringar av hållplatser Hållplatsläge Fördel Nackdel Efter korsning På sträcka Före korsning a) Kort avstånd mellan avstigningsdörr och gångpassage. b) Minimerar siktproblem på anslutningarna till korsning. c) Minimerar konflikter mellan buss och högersvängande trafik. d) Underlättar bussprioritering i trafiksignal. e) Skapa kortare retardationsavstånd för bussar eftersom bussarna kan använda korsningen för att sakta in. f) Kan hjälpa bussförare att utnyttja luckorna i trafikflödet som skapas vid signalerade korsningar. Därmed minskar återingångstid för bussar vid fickhållplatser. a) Minimerar siktproblem för såväl fordon som korsande gående. b) Enklare och tydligare hållplatsmiljö. a) Kort avstånd mellan påstigningsdörr och gångpassage. b) Minimerar bilstörningar när trafikflödet är hög efter korsningen. c) Eliminera risken för busen att stanna före och efter rött ljus. d) Tillåter resenärer att stiga på och av medan bussen står medan rött ljuset är på. a) Kan medföra att korsningen blockeras av stannade bussar under högtrafik. b) Kan dölja siktavstånd för korsande fordon. c) Kan öka siktavstånd problem för korsande gående och cyklister. d) Kan orsaka att en buss stanna igen efter att den har stannat vid rött ljus Detta kan störa både busstrafik och övriga trafik. e) Kan öka risken för påkörningsolyckor eftersom bilförarna inte förväntar sig att bussar att stanna igen efter det att de har stannat vid rött ljus. f) Kan medföra köbildning vid korsningen om en buss stannar i körfältet för angöring. a) Kan medföra längre gångavstånd för resenärer som ska korsa vägen på ett övergångställe. b) Kan lätt medföra korsande gående på sträcka. c) Normalt minskat utrymme för kantstensparkering (gäller ej klackhållplats). a) Ger konflikter med högersvängande trafik. b) Kan orsaka siktproblem. c) Kan medföra att en stannande buss döljer vägskyltar på kantsida och korsande fotgängare d) Kan orsaka fördröjning och stress vid avgång för att hinna passera vid grönt. e) Svårt för bussen att göra 17

19 vänstersväng. f) Ökad trafiksäkerhetsrisk att ha gångpassage framför bussen. g) Köande bussar under högtrafik kan blockera genomskörfält. Placering av hållplatser i landsbygdsmiljö På sträcka längs 2-fältvägar Med hänsyn till övrig trafik ska hållplatser i landsbygdsmiljö placeras enligt punkterna a-h i figur 4 på nästa sida. 18

20 Figur 4: Placering av hållplatser på sträcka (VV publikation 2004:80) 19

21 Vid planskild gångpassage Hållplatser vid planskild gångpassage placeras helst före gångtunnel eller bro så att föraren kan se trafikanter på väg mot hållplatsen och trafikanterna "möter" ankommande buss. Figur 5: Placering av hållplats vid planskild GC-förbindelse (TRV publikation 2012:180) Vid korsning längs 2-fältvägar Hållplatser i anslutning till korsning i plan ska placeras efter korsning när bussen ankommer på primärväg. Ankommer bussen på sekundärväg ska hållplatsen placeras på sekundärvägen före eller efter korsning. De principer som gäller för placering av hållplats på sträcka gäller också vid korsning. Minsta godtagbara avstånd mellan hållplats och korsning bestäms med hänsyn till: siktsträckor för korsande trafik anpassningssträckor för vävande trafik retardationssträckor för avsvängande trafik körsträckor för körfältsbyte samt passage av stillastående buss manövrering med typfordon Bb (boggibuss) vid hållplats och korsning korsningens orienterbarhet och visuella ledning gällande krav på vägvisning Hållplats ska ej placeras närmare korsning än: enligt figur 6-7 för primärväg efter korsning enligt figur 8-14 för primärväg före korsning enligt figur för sekundärväg efter korsning enligt figur för sekundärväg före korsning I figurerna visas korsningar med tre tillfarter. Vid korsning med fyra tillfarter gäller inte visad placering vid korsningsfri sida. Observera: Korsningstyp A: är en korsning som saknar trafiköar och har normalt ett körfält i varje tillfart (se figur 8). I tätort kan fyrfältig primärgata förekomma. Korsningstyp B 20

22 är en korsning som är kanaliserad med trafikö, normalt, med refug (se figur 6). På landsbygd endast på sekundärväg i syfte att öka synbarheten och att styra trafikströmmarna. I tätort ibland också på primärväg för att underlätta för gående att korsa vägen. Korsningstyp B har normalt ett körfält i varje tillfart. I tätort kan fyrfältig primärgata förekomma. Korsningstyp C har vänstersvängskörfält på primärvägen kanaliserat med trafikö för att minska riskerna för påkörning bakifrån och för att öka framkomligheten på primärvägen (se figur 13). Refug kan förekomma för att underlätta för gående att korsa. Korsning Typ D refererar till en cirkulationsplats och Korsning Typ E refererar till en signalreglerad korsning. Figur 6: Vägrenshållplats på primärväg efter korsningstyp A och B (TRV publikation 2012:179) Placering av vägrens- och körbanehållplats efter korsningstyp C och D se figur 4, punkt g. Figur 7: Fickhållplats på primärväg efter korsningstyp A, B och C, med eller utan högersvängkörfält (TRV publikation 2012:179) 21

23 Figur 8: Körbanehållplats på primärväg före korsningstyp A och B (TRV publikation 2012:179) Placering av vägrens- och körbanehållplats före korsningstyp C och D, se figur 4, punkt g. Figur 9: Vägrenshållplats på primärväg före korsningstyp B med högersvängkörfält (TRV publikation 2012:179) Figur 10: Fickhållplats på primärväg före korsningstyp A, B och C (TRV publikation 2012:179) Figur 11: Fickhållplats på primärväg före korsning med högersvängkörfält (TRV publikation 2012:179) 22

24 Figur 12: Fickhållplats på primärväg på den korsningsfria sidan före trevägskäl med korsningstyp A och B (TRV publikation 2012:179) Fortsätter bussen längs primärvägen gäller placeringen även före korsningstyp C. Figur 13: Fickhållplats på primärväg på den korsningsfria sidan före trevägskäl med korsningstyp C. Placeringen gäller även vänstersvängande buss (TRV publikation 2012:179) Figur 14: Fickhållplats på primärväg före korsningstyp D (TRV publikation 2012:179) Figur 15: Körbanehållplats på sekundärväg efter korsningstyp A (TRV publikation 2012:179) 23

25 För placeringen efter korsningstyp B och C med eller utan högersvängkörfält, se figur 4, punkt g. Figur 16: Fickhållplats på sekundärväg efter korsningstyp A (TRV publikation 2012:179) Figur 17: Fickhållplats på sekundärväg efter korsningstyp B och C (TRV publikation 2012:179) Figur 18: Fickhållplats på sekundärväg efter högersvängkörfält (TRV publikation 2012:179) 24

26 Figur 19: Körbanehållplats på sekundärväg före korsningstyp B och C (TRV publikation 2012:179) Figur 20: Fickhållplats på sekundärväg före korsningstyp A (TRV publikation 2012:179) Figur 21: Fickhållplats på sekundärväg före korsningstyp B och C (TRV publikation 2012:179) 25

27 Figur 22: Principutformning av bussfickas anslutning till korsningskurva (TRV publikation 2012:179) Placering av fickhållplats på mötesfri landsväg Fickhållplats ska normalt placeras efter korsning och vid behov förses med accelerationsfält. Möjlighet för gående ska finnas att korsa vägen i två steg via spärrområde. Figur 23: Fickhållplats på mötesfri landsväg (TRV publikation 2012:179) Placering av fickhållplats vid planskild trafikplats och ramper För placering av hållplats i planskild trafikplats gäller samma principer som på sträcka. Hållplats vid planskild trafikplats eller på ramp ska utföras som fickhållplats eller avskild hållplats. Hållplats ska placeras så att dess in- och utfart inte kan förväxlas med trafikplatsens av- och påfarter eller rampavgreningar. Kontrollera att trafikplatsens överskådlighet och funktion ej onödigt försämras samt att vägvisning kan göras enligt gällande regler. Det är viktigt att konfliktpunkter mellan buss på väg till eller från hållplats och ramptrafiken görs tydliga och med tillräcklig sikt samt att bussarna har tillräckliga retardations- och accelerationssträckor. Fickhållplats på ramp ska placeras nära rampens anslutning till sekundärvägen. 26

28 Figur 24: Fickhållplats på ramp, exempel (TRV publikation 2012:180) Figur 25: Minsta avstånd mellan avfart/påfart och alternativa placeringar av avskild hållplats (TRV publikation 2012:179) 27

29 5 Bussmiljön Angöringsutrymme Det är ett krav att alla hållplatser ska ha tillräcklig kapacitet för väntande resenärer samt för angörande bussar. Eftersom belastningen är högst mellan klockan på förmiddagen och klockan på eftermiddagen i Uppsala län skall kapaciteten vid hållplatsen analyseras vid dessa tidsperioder. Kapaciteten varierar över tid och detta behöver beaktas. Angöringsutrymmets storlek påverkas av bland annat uppehållstider, antalet bussar, fordonstyp och turtäthet per timme. Lutning vid busshållplatser ska vara högst 2,5 procent för både nedförs- och uppförslut för att möjligöra inbromsning eller start. Beläggning på köryta Det finns flera skäl att belägga bussens angöringsplats med betong eller annan hårdare/avvikande beläggning. Den hårdare ytan gör att körspår och sättningar undviks vilket förhindrar vattensamlingar och underlättar användning av högt kantstöd. Den avvikande beläggningen visar dessutom tydligt vilken yta som är avsedd för bussuppställning. Dagvattenbrunnar och liknande skall undvikas att placeras i körytan på hållplatsområdet. Hållplatstyper De vanligaste hållplatstyperna är: timglashållplats (dubbel stopphållplats), enkel stopphållplats, klackhållplats (utbyggd hållplats), glugghållplats, körbanehållplats, vägrenshållplats, fickhållplats och avskild hållplats. Nedan följer en beskrivning av dessa hållplatser enligt VGU. Observera att KTF UL rekommenderar minsta körfältsbredd 3,5 m för att uppnå god standard. Måtten i VGU anger som minsta bredd 3,25m. Timglashållplats (dubbel stopphållplats) Timglashållplats (dubbel stopphållplats), som bara ska användas i tätort, är utformad med avsmalningar av gatans körbana på ett sådant sätt att alla fordon i båda riktningar måste stanna när bussen står på hållplatsen. Timglashållplatsen kräver lite plats, har en bussprioriterande effekt och möjliggör god angöring, hög plattform och god plats för väntande passagerare. Hållplatstypen innebär en hög trafiksäkerhet vid hållplatsområdet. 28

30 Figur 26: Dubbel stopphållplats (timglashållplats) och dess utformning (VV publikation 2004:80) Körfältets bredd ska minst vara 3,25 m. När cykelbana saknas är måttet viktigt för att undvika att cyklister tränger sig förbi stillastående buss på ett trafikfarligt sätt. Måttet möjliggör möten mellan personbil och cyklist men förhindrar möten mellan personbilar. Bredden 3,25 meter möjliggör normalt sett också en god vinterväghållning. Lokala förhållanden kan dock variera vilket i vissa fall gör att en något smalare sektion kan väljas. Gångpassage ska anläggas och avståndet till buss ska vara minst 3 meter. Pollare ska sättas upp för att tydliggöra avsmalningen. Detta är särskilt viktigt där trafikanter som inte är hemma i området ofta förekommer. Fördelar: 1. Timglashållplats har normalt en trafiklugnande effekt. Den kan förstärkas genom hastighetsdämpande åtgärd vid eventuell(a) gångpassage(r). 2. Ger mycket hög trafiksäkerhet i samband med av- och påstigning. 3. God komfort för passagerarna då dessa inte utsätts för någon sidoförskjutning eller bara liten sådan. 4. Bussen kan lätt angöra med alla dörrarna nära intill kantstödet. Kantstödet kan därför byggas högre än 17 cm om man så önskar. 5. Plattformsområdet blir normalt ganska brett, vilket medger bra plats för väderskydd, väntande bussresenärer och passerande gång- och cykeltrafikanter. 6. God framkomlighet för buss och kort hållplatsuppehåll. 7. Hållplatsen blir tydlig för såväl bussresenärerna som övriga trafikanter. 8. Ingen risk för felparkerade bilar på hållplatsområdet. Nackdelar: 1. All annan trafik måste vänta medan bussen står vid hållplatsen. 2. Viss risk kan finnas vid möte och omkörning cyklist/personbil. 3. Vid brantare lutning än 2 procent ökar risker och olägenheter vid halt väglag. 4. Vid omfattande busstrafik i båda riktningarna kan bussarna störa varandra 29

31 Rekommendationer: Timglashållplats, som bara ska användas i tätort, ger god trafiksäkerhet och bra bussframkomlighet och kan därför användas där man prioriterar dessa egenskaper. Det är ofta lämpligt att använda hållplatstypen vid platser där många oskyddade trafikanter förekommer, särskilt om det bland dessa finns barn, äldre och funktionshindrade. Hållplatstypen är särskilt lämplig att använda i lokalnätet där trafikanterna normalt har god lokalkännedom. Timglashållplats kan med fördel användas på gator med vägreferenshastighet (VR) 30, men också på gator med vägreferenshastighet (VR) 50/30. Hållplatstypen lämpar sig väl som hastighetsdämpande åtgärd. Flera stopp- och klackhållplatser efter varandra ska undvikas då det kan leda till olämpliga omkörningar av buss mellan hållplatserna. När cykelbana saknas ska särskild studie göras. 250 cyklar per dygn i aktuell riktning ska kunna accepteras även när busstrafiken är omfattande. Önskad prioritering av cyklister längs gatan kan göra hållplatstypen olämplig. Timglashållplatser bör undvikas om den normala hållplatstiden överskrider 30 sekunder. Enkel stopphållplats Enkel stopphållplats används i tätort och är utformad så att fordon i samma riktning inte kan passera när bussen står vid hållplatsen. Hållplatstypen kräver lite plats, har en bussprioriterande effekt och möjliggör normalt god angöring och hög plattform. Den innebär att man får en hög trafiksäkerhet vid hållplatsområdet. Körfältets bredd ska vara minst 3,25 m när hållplatserna placeras mitt för varandra. När cykelbana saknas är måttet viktigt för att undvika att cyklister tränger sig förbi stillastående buss på ett trafikfarligt sätt. Bredden 3,25 meter möjliggör normalt sett en god vinterväghållning. Lokala förhållanden kan dock variera vilket i vissa fall gör att en något smalare sektion kan väljas. 30

32 Figur 27: Enkel stopphållplats och dess utformning (VV publikation 2004:80) När cyklister ska kunna passera stillastående buss ska bredden vara 4 m. Cyklistpassage av stillastående buss kan dock inte tillåtas nära framför övergångsställe eller ordnad gångpassage. Vid dubbelsidig hållplats ska därför bägge hållplatserna läggas efter övergångsstället om cyklister ska kunna passera stillastående buss. Refugens kantstenshöjd ska då göras låg med hänsyn till cyklistpassage. Vid gångpassage ska såväl refugens bredd som avståndet till buss vara minst 3 meter. Fördelar: 1. Refug ger god trafiksäkerhet för alla gående som korsar gatan. 2. Ger mycket hög trafiksäkerhet i samband med av- och påstigning. 3. God komfort för bussresenärer då dessa inte utsätts för någon sidoförskjutning eller bara liten sådan. 4. Vid helt rak inkörning kan bussen lätt angöra med alla dörrarna nära intill kantstödet. Kantstödet kan därför byggas högre än 17 cm om man så önskar. 5. God framkomlighet för buss och kort hållplatsuppehåll. 6. Ingen risk för felparkerade bilar på hållplatsområdet. Nackdelar: 1. Bakomvarande trafik måste vänta medan bussen står vid hållplatsen. 2. Viss risk finns när personbil kör om cyklist. 3. Vid brantare lutning än 2 procent ökar risker och olägenheter vid halt väglag. 31

33 Rekommendationer: Enkel stopphållplats, som bara ska användas i tätort, ger god trafiksäkerhet och bra bussframkomlighet och kan därför användas där dessa egenskaper prioriteras. Det är ofta lämpligt att använda hållplatstypen vid platser där många oskyddade trafikanter förekommer, särskilt om det bland dessa finns barn, äldre och funktionshindrade. Enkel stopphållplats kan med fördel användas på gator med 30 km/h men också på gator med 50 km/h och på gator i centrala tätortsmiljöer med omfattande biltrafik. Vid stora trafikflöden ska bedömning göras om köbildningen bakom stillastående buss kan accepteras. Detta är särskilt viktigt att beakta vid korsande huvudled bakom bussen. Hållplatstypen lämpar sig väl som hastighetsdämpande åtgärd. Flera stopp- och klackhållplatser efter varandra ska undvikas då det kan leda till olämpliga omkörningar av buss mellan hållplatserna. När cykelbana saknas ska särskild studie göras. 500 cyklar per dygn i aktuell riktning ska kunna accepteras även när busstrafiken är omfattande. Önskad prioritering av cyklister längs gatan kan göra hållplatstypen olämplig när man inte kan välja en lösning där cyklister kan passera stillastående buss på ett trafiksäkert sätt. Enkel stopphållplats ska undvikas om den normala hållplatstiden överskrider 30 sekunder. Refugen kan med fördel vara lång och inte överkörningsbar så att sannolikheten för omkörningar av stillastående buss minimeras. Klackhållplats (utbyggd hållplats) Klackhållplats, som börjar användas i allt större omfattning i tätorter, är utbyggd i gatan och kallas därför ibland utbyggd hållplats. På en gata med bara ett körfält i vardera riktningen stoppas normalt trafik bakom bussen när den står vid hållplatsen. På bredare gator finns större möjlighet att köra om buss som står vid hållplats. Klackhållplatsen kräver lite plats, har en bussprioriterande effekt och möjliggör god angöring, hög plattform och god plats för väntande passagerare. 32

34 Figur 28: Klackhållplats och dess utformningar (VV publikation 2004:80) Räcke kan placeras längs kantstödet framför bussen för att förhindra farlig gångpassage. Utbyggnaden ska normalt vara 2 meter, vilket medför att in- och utkörningssträckor inte erfordras. Lokala omständigheter kan motivera en bredd om upp till 2,5 meter. Om kravet finns att buss på hållplats skall kunna passeras av annan trafik utan att denna ska komma över i motsatt körfält måste A i figuren ovan vara minst 5,5 m. Utförs klackhållplats på båda sidor av gatan ska de placeras minst 5 meter efter övergångsställe/gångpassage. Om övergångsställe/gångpassage förses med refug får hållplatsen också funktionen av enkel stopphållplats. En variant med överkörningsbar längre refug kan vara lämplig i vissa fall. Fördelar: 1. God komfort för bussresenärer då dessa inte utsätts för någon sidoförskjutning eller bara liten sådan. 2. Bussen kan lätt angöra med alla dörrarna nära intill kantstödet. 3. God framkomlighet för buss och kort hållplatsuppehåll. 4. Plattformsområdet blir normalt ganska brett, vilket medger bra plats för väderskydd, väntande bussresenärer och passerande gångtrafikanter. 5. Hållplatsen blir tydlig för såväl bussresenärerna som övriga trafikanter. 6. Liten risk för felparkerade bilar på hållplatsområdet. 7. Möjlighet till fler parkerade bilar längs kantstödet (jämför glugghållplats). 8. Verkar trafiklugnande på övrig trafik när buss står vid hållplatsen. 33

35 Nackdelar: 1. Annan trafik måste normalt vänta bakom bussen om gatan inte har två körfält i samma riktning. 2. Om gångpassage saknas finns risk att gående korsar gatan vid högt kantstöd och skymd av bussen. När gångpassage anordnas är omkörning i samband med köbildning bakom stillastående buss särskilt olämplig. 3. Cyklist kan utsättas för trafikfara vid omkörning av stillastående buss. 4. Risk för olämplig omkörning av buss vid hållplats. 5. Vid brantare lutning än 2 procent ökar risker och olägenheter vid halt väglag Rekommendationer: Klackhållplats, som bara ska användas i tätort, prioriterar bussens framkomlighet och bör därför i första hand användas på stomlinjenät. Klackhållplats ska inte användas på gator med VR70, men väl på gator med VR50 och VR30. Vid stora trafikflöden ska bedömning göras om köbildningen bakom stillastående buss kan accepteras. Detta är särskilt viktigt att beakta vid korsande huvudled bakom bussen. Undantag tvåfiliga vägbanor, flera klack- och stopphållplatser efter varandra ska undvikas då det kan leda till olämpliga omkörningar av buss mellan hållplatserna. Detta också ökar risken att buss blockerar buss när flera olika trafikkoncept trafikerar samtidigt, till exempel region- och stadsbusstrafik. Då regionbussar med färre antal hållplatser riskerar att bli stående bakom stadsbussar eftersom stadsbussarna har fler hållplatser. När cykelbana saknas ska särskild studie göras cyklar per dygn i aktuell riktning ska kunna accepteras även när busstrafiken är omfattande. När cyklister inte kan passera bussen utan att komma över i motriktat körfält, samtidigt som det totala trafikflödet är omfattande och hållplatstiderna är långa, ska gränsvärdet för cykeltrafikens omfattning sättas lägre än cyklar per dygn. Önskad prioritering av cyklister längs gatan kan göra hållplatstypen olämplig. Klackhållplats ska undvikas om den normala hållplatstiden överskrider 30 sekunder. 34

36 Glugghållplats Glugghållplats förekommer främst i tätortsmiljö genom att en del av parkeringsfältet upplåts för hållplatser. Hållplatssträckan är ofta för kort för att möjliggöra fullgod angöring. Figur 29: Glugghållplats och dess utformning (VV publikation 2004:80) Fördelar: 1. Enkelt utförande och låg kostnad för anläggning och drift. 2. Lätt att flytta. 3. Då bussen står vid hållplats blockeras inte annan trafik. Nackdelar: 1. Obekvämt körsätt för att komma till plattform. Den dubbla sidoförskjutningen är särskilt obehaglig för passagerare som rest sig för att gå av. 2. Hållplatsen blockeras lätt av uppställda bilar. 3. Stort bortfall av kantstensparkeringsplatser. 4. I tätort måste gångbanan ibland användas som plattform. Då kan särskild plats för väderskydd och väntande bussresenärer saknas. 5. Då gående korsar gatan i anslutning till stillastående buss kan detta innebära fara för gående. 6. Hållplatsen är mycket svår att angöra med alla dörrar nära intill kantstödet. För att få en fullgod angöring erfordras större utrymme än vad figuren anger. 7. Vid kort utfartssträcka och/eller smalt körfält finns risk att bussen kommer ut i motriktat körfält vid utkörning. 8. Vid utfart med boggiebuss kan bussens bakdel svepa in över plattformen. Rekommendationer: Hållplatstypen kan användas i tätortsmiljö som alternativ till klackhållplats. Hållplatstypen prioriterar inte bussens framkomlighet 35

37 Körbanehållplats Körbanehållplats förekommer i tätort och längs tvåfältsvägar på landsbygd. För såväl tätorts- som landsbygdsförhållanden gäller att bussen står i körbanan och kan blockera eller störa bakomvarande trafik. Undantag är i tätort då körfältet närmast kantsten görs så brett att det rymmer både en stillastående buss och omkörande bilar. Figur 30: Körbanehållplats och dess utformningar (VV publikation 2004:80) Fördelar: 1. Enkelt utförande och låg kostnad för anläggning och drift. 2. Lätt att flytta. 3. Ofta god komfort för bussresenärer då dessa inte utsätts för någon sidoförskjutning eller bara liten sådan. 4. Bussen kan ofta lätt angöra med alla dörrarna nära intill kantstenen förutsatt att det är fritt från parkerade bilar. 5. Ofta god framkomlighet för buss och kort hållplatsuppehåll. Nackdelar: 1. Vid bara ett körfält i vardera riktningen blockeras detta helt eller delvis. 2. Då gående korsar gatan i anslutning till stillastående buss kan detta innebära fara för gående. 3. Viss trafikfara i samband med omkörning av stillastående buss. 4. I tätort måste gångbanan ibland användas som plattform. Då kan särskild plats för väderskydd och väntande bussresenärer saknas. 36

38 Rekommendationer: Körbanehållplats kan användas i tätort och längs tvåfältsvägar på landsbygd där busstrafiken, biltrafiken och cykeltrafiken är av liten eller måttlig omfattning. Även på landsbygd bör hållplatstypen vara försedd med plattform för att passagerare ska kunna vänta tryggt och för bekväm på- och avstigning. Vid lågt nyttjande av hållplats på landsbygd kan kortare plattform än vad som anges under avsnitt 6.1 anläggas. Långa stopptider kan motivera fickhållplats. Vägrenshållplats Vägrenshållplats är en vanlig hållplatstyp längs befintliga s.k. 13-metersvägar på landsbygd. För att en hållplats ska klassas som vägrenshållplats krävs att vägrenen är minst 2 meter bred. Plattform saknas ofta på vägrenshållplatser. Figur 31: Vägrenshållplats och dess utformning (VV publikation 2004:80) Fördelar: 1. Låg kostnad för anläggning och drift. 2. God komfort för bussresenärer då dessa inte utsätts för någon sidoförskjutning eller bara liten sådan. 3. Bussen kan ganska lätt angöra med alla dörrarna nära intill kantstödet. Nackdelar: 1. Då gående korsar gatan i anslutning till stillastående buss kan detta innebära fara för gående. 2. Viss trafikfara i samband med omkörning av stillastående buss (gäller främst vid smal vägren). Rekommendationer: Vägrenshållplats kan användas främst på relativt lågtrafikerade tvåfältsvägar med liten busstrafik. Hållplatstypen bör alltid vara försedd med plattform för att passagerare ska kunna vänta tryggt och för bekväm på- och avstigning. Vid lågt nyttjande av hållplats 37

39 på landsbygd kan kortare plattform anläggas. Långa stopptider kan motivera fickhållplats. Fickhållplats Fickhållplats ligger skild från vägen eller gatan. Hållplatstypen är vanlig på landsbygd, och saknar idag ofta plattform. Även i tätort är fickhållplatsen vanligt förekommande trots att den kräver stort utrymme och är svår att angöra. Fickans bredd väljs med hänsyn till gatubredd/vägbredd och andra lokala förhållanden. Vid annan bredd än 3 meter påverkas även in- och utfartssträckornas längd. Smal vägren motiverar längre infartssträcka. I landsbygdsmiljö kan infartssträckan förlängas för att få en mjukare körning. Figur 32: Fickhållplats och dess utformning (VV publikation 2004:80) 38

40 Fördelar: 1. Då bussen står vid hållplats blockeras inte annan trafik. 2. Relativt god säkerhet och komfort för väntande bussresenärer i landsbygdsmiljö. Nackdelar: 1. Obekvämt körsätt för att komma till plattform. Den dubbla sidoförskjutningen är särskilt obehaglig för passagerare som rest sig för att gå av. 2. Kräver stort utrymme och en placering långt från korsning. 3. Vid utfart med boggiebuss kan bussens bakdel svepa in över plattformen. Rekommendationer: I tätort kan fickhållplats användas främst på huvudnätet när biltrafiken prioriteras och cykeltrafiken är omfattande. Fickhållplats används på tvåfältsvägar på landsbygd. Där så är möjligt och lämpligt kan fickhållplats då anläggas vid väsentligt lägre trafikflöde och utnyttjande än vad som framgår av figur 4. Se även Sned fickhållplats och Liten fickhållplats. Vid fickhållplats på mötesfri landsväg ska möjlighet för gående finnas att korsa vägen i två steg via spärrområde. Vid ombyggnad till mötesfri landsväg med 90 km/h ska accelerationsfält övervägas vid utfart från fickhållplats till ett körfält. När mer än 10 bussar per dygn stannar vid hållplatsen ska accelerationsfält alltid anläggas. Vid 2-10 bussar per dygn ska accelerationsfält anläggas vid en dimensionerande trafik (ÅDT- DIM) av fordon per dygn. Vid endast en stannande buss per dygn ska accelerationsfält anläggas vid fordon per dygn. Accelerationsfält ska i princip utföras som för avskild hållplats. Ovanstående gäller vid ombyggnad till mötesfri landsväg och utfart från fickhållplats till ett körfält. Vid nybyggnation är kraven högre. Avskild hållplats Avskild hållplats är avskärmad från vägbanan med staket, refug, grönremsa eller nivåskillnad. Inbromsning sker i huvudsak på infarten och acceleration i huvudsak på utfarten. 39

Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 19 december 2013

Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 19 december 2013 2013-12-12 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn 018-65 99 67 E-post helene.gustafsson@ul.se KTN Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 19 december 2013 Lokal: Konferenscentrum,

Läs mer

Co TIERPS KOMMUN. 51 Dnr Ks 2013.508 1.3.1. att anta föreliggande yttrande och överlämna det till Kollektivtrafikförvaltningen UL.

Co TIERPS KOMMUN. 51 Dnr Ks 2013.508 1.3.1. att anta föreliggande yttrande och överlämna det till Kollektivtrafikförvaltningen UL. Co TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutsk 2013-08-20 66 51 Dnr Ks 2013.508 1.3.1 Yttrande över Hållplatshandboken, riktlinjer för utformning av busshållplatser i Uppsala län Förslag

Läs mer

Hållplatshandboken. Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län

Hållplatshandboken. Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län Hållplatshandboken Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län 1 Innehåll i. Inledning... 4 ii. Strategi... 4 iii. Hela-resan-perspektivet... 5 iv. Processer och ansvar... 6 Begreppslista...

Läs mer

PM Trafikutredning McDonald s

PM Trafikutredning McDonald s PM Trafikutredning McDonald s Utformning av in- och utfart SLUTVERSION 2015-03-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 In- och utfart till McDonald s... 4 2.1

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer

Hållplatshandboken. Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län

Hållplatshandboken. Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län Hållplatshandboken Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län 1 Innehåll i. Inledning... 4 ii. Strategi... 4 Barn i kollektivtrafiken... 6 Tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med

Läs mer

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge 2015-02-19 Dnr KTF2015-0044 Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn 073-866 59 62 E-post lena.hubsch@ul.se Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4)

Läs mer

Hållplatshandbok. Faställd av Trafikstyrelsen 2014-03-20, 8

Hållplatshandbok. Faställd av Trafikstyrelsen 2014-03-20, 8 Hållplatshandbok Faställd av Trafikstyrelsen 2014-03-20, 8 Innehållsförteckning Sid Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1 Ansvarsfördelning... 4 1.1 Olika aktörer inom kollektivtrafiken... 4 1.2 Landstinget

Läs mer

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9) Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY

ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY PM ALTERNATIVA PLACERINGAR AV BUSSTATION I BROBY SLUTRAPPORT 2017-10-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIG BUSSTATION... 3 2.1 TÄNKBARA BUSSKÖRVÄGAR... 4 2.2 KOMMENTARER... 4 3 NY BUSSTATION

Läs mer

Busshållplatser. exempel, råd och detaljer

Busshållplatser. exempel, råd och detaljer Busshållplatser exempel, råd och detaljer 1 Busshållplatser exempel, råd och detaljer Innehåll Bakgrund... 2 Syfte...... 2 Läsanvisning... 2 Vägar och gators utformning, VGU... 3 Busshållplatser i VGU...

Läs mer

Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S).

Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S). Lotten Backström Trafikplanering 08-508 262 15 lotten.backstrom@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-05-20 Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata SJÖSTADSHÖJDEN Gata 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Gata KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880

Läs mer

PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby

PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby Datum Upplands Väsby kommun Axel Nelstrand Grontmij AB Väg och trafik Johan Ericsson PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby Uppdrag och förutsättningar Denna PM diskuterar läge för in- och utfart

Läs mer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

Nyborgsvägen, Stenungsund

Nyborgsvägen, Stenungsund Stenungsund Nyborgsvägen, Stenungsund Trafikutredning 2015-12-16 ÅF Infrastructure AB/Trafikutredning ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551 SE-401 51 Göteborg Telefon +46 10 505 00 00. Fax +46

Läs mer

Hållplatshandbok. Länstrafiken Mälardalen Hållplatshandbok för Södermanlands, Västmanlands och Örebro län. Upprättad: 2010-03-18 Reviderad:

Hållplatshandbok. Länstrafiken Mälardalen Hållplatshandbok för Södermanlands, Västmanlands och Örebro län. Upprättad: 2010-03-18 Reviderad: Hållplatshandbok Länstrafiken Mälardalen Hållplatshandbok för Södermanlands, Västmanlands och Örebro län Upprättad: 2010-03-18 Reviderad: Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Förord...3 1 Ansvarsfördelning...4

Läs mer

Lundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign

Lundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se Lundagatan PM Trafik Uppdragsnummer: 4753 Författare: Pär Båge Datum: 9 november 2017 Historik Rev Datum Beskrivning

Läs mer

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma

Läs mer

Väg 261 Ekerövägen. PM 3 Ändringar efter granskning av vägplan. Ekerö kommun, Stockholms stad, Stockholms län

Väg 261 Ekerövägen. PM 3 Ändringar efter granskning av vägplan. Ekerö kommun, Stockholms stad, Stockholms län PM 3 Ändringar efter granskning av vägplan Väg 261 Ekerövägen Ekerö kommun, Stockholms stad, Stockholms län TRV 2012/19667 Fastställelsehandling 2016-10-17 TMALL 0093 PM ändringar efter granskning av plan

Läs mer

PM Trafikutredning Snurrom verksamheter

PM Trafikutredning Snurrom verksamheter PM Trafikutredning Snurrom verksamheter Bakgrund och syfte Planering pågår för nya verksamheter i anslutning till Norra vägen och E22 i norra delen av staden. Trafikutredningen ska undersöka hur området

Läs mer

Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan

Bilaga 1. Trivector Traffic. Vad gör bussen långsam? Vivalla Centrum Stångjärnsgatan 1 Bilaga 1 Vad gör bussen långsam? I följande avsnitt ges en mer noggrann beskrivning av de fem stråken där medelhastigheten i hög- och/eller lågtrafiken och där körtidskvoten mellan bil är låg i hög-

Läs mer

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d 1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

Samrådsredogörelse Hållplatshandboken. Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län

Samrådsredogörelse Hållplatshandboken. Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län Samrådsredogörelse Hållplatshandboken Riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län KTN2013-0101 Kollektivtrafiknämnden December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Samrådets genomförande...

Läs mer

Granåsen. Trafikanalys

Granåsen. Trafikanalys Trafikanalys Granåsen ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2, Box 1551, SE-401 51 Göteborg Sweden Telefon +46 10 505 00 00, Säte i Stockholm, www.afconsult.com Org.nr 556185-2103, VAT nr SE556185210301

Läs mer

Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs. Per Francke 101011 / 01. 101007 / Magnus Dahlström Magnus Dahlström

Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs. Per Francke 101011 / 01. 101007 / Magnus Dahlström Magnus Dahlström Ny påfartsramp vid Björknäs Datum / Version: 2010-10-11 / 01 Sidan 1 av 12 Bussutredning för ny påfartsramp vid Björknäs HANDLÄGGARE: DATUM / VERSION: Per Francke 101011 / 01 GRANSKAD (DATUM / SIGNATUR):

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg

Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg PM TRAFIK OCH VÄGUTFORMNING Väg 919, Vadstena-Motala Gång- och cykelväg Vadstena och Motala kommun, Östergötlands län Vägplan, 2018-01-29 GRANSKNINGSHANDLING Innehåll Beslutsunderlag för val av övergripande

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin

Läs mer

Engarns vägskäl. Tre alternativ för en smidigare och säkrare korsning

Engarns vägskäl. Tre alternativ för en smidigare och säkrare korsning Engarns vägskäl Tre alternativ för en smidigare och säkrare korsning Vi vill göra Engarns vägskäl säkrare och behöver din hjälp Trafikverket arbetar med en förstudie för korsningen Engarns vägskäl, en

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic

RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA

Läs mer

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

PM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson.

PM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson. 1(9) PM - Trafik Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan 2012 2013-01-25 Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson Handläggare Kvalitetsgranskning Rune Karlberg 010-452 24 91 Mikael Yngvesson

Läs mer

TRAFIK- OCH KAPACITETSANALYS AV STORGATAN I VÄXJÖ

TRAFIK- OCH KAPACITETSANALYS AV STORGATAN I VÄXJÖ RAPPORT TRAFIK- OCH KAPACITETSANALYS AV STORGATAN I VÄXJÖ FÖRHANDSKOPIA 2017-08-18 UPPDRAG 278989, Korsningar Storgatan- Smedjegatan/Arabygatan Titel på rapport: Trafik- och kapacitetsanalys av Storgatan

Läs mer

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun

Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun Korsningsutredning Färjestadsskolan Ramböll Malmö Beställare: Karlstads kommun (Emma Rönnbäck) Uppdragsnummer: 1320038706 Datum: 2018-11-01 Utgåva:

Läs mer

TRAFIKUTREDNING BUA TRAFIKUTREDNING, FÖRSKOLA BUA, VARBERGS KOMMUN UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av

TRAFIKUTREDNING BUA TRAFIKUTREDNING, FÖRSKOLA BUA, VARBERGS KOMMUN UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av TRAFIKUTREDNING BUA TRAFIKUTREDNING, FÖRSKOLA BUA, VARBERGS KOMMUN UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Joachim Jensen Fredrik Johnson Fredrik Johnson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och omfattning...3

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister

Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Vad som fungerar idag Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Turtäthet för busstrafiken Effektiv busstrafik med mera genom att

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

Rv 23/119 Stoby, kollektivtrafik Trafikutredning

Rv 23/119 Stoby, kollektivtrafik Trafikutredning Beställare: Trafikverket Kristianstad Box 543 291 25 KRISTIANSTAD Beställarens representant: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Hjälmaregatan 3 211 18 Malmö Mats Hörnfeldt Stefan Krii/ Marcelo

Läs mer

Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 UNITED BY OUR DIFFERENCE BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS

Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 UNITED BY OUR DIFFERENCE BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS BEF. VÄG NY GC-VÄG RIDHUS GODA GRANNAR MÖJLIG TILLB. UNITED BY OUR DIFFERENCE PM Över Trafikverkets yttrande över förslag till detaljplan för MAXI ICA m.fl. vid Ubbarp 2013-11-07 Medverkande MAXI ICA:

Läs mer

Trafikutredning Tvetavägen

Trafikutredning Tvetavägen Telge Inköp AB Version 1 Stockholm 2018-08-17 Datum 2018-08-17 Uppdragsnummer 1320035759 Utgåva/Status Version 1 Svante Nyberg Malin Lagervall Andreas Samuelsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller

Läs mer

Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum

Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum Nacka kommun Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum Stockholm 2010-02-03 Ny förbindelse Kvarnholmen Nacka Centrum Datum 2010-02-03 Uppdragsnummer 612008307 Utgåva/Status Version 2 Carl Chytraeus Eva-Lena

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg, Eva Maaherra Lövheim DATUM 2016-05-09 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera

Läs mer

3 Placering och linjeföring

3 Placering och linjeföring KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas

Läs mer

UPPDRAGSNUMMER

UPPDRAGSNUMMER PM VÄGTRAFIK Detaljplan industrispår i Rundvik, Nordmaling. Bakgrund och syfte Detaljplanen syftar till att skapa planmässiga förutsättningar till att koppla på ett industrispår till befintlig växel på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

13 Stigningsfält och omkörningsfält

13 Stigningsfält och omkörningsfält 13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad

Läs mer

KOMPLETTERANDE FÖRSLAG BJÄRRED 12:1

KOMPLETTERANDE FÖRSLAG BJÄRRED 12:1 KOMPLETTERANDE FÖRSLAG BJÄRRED 12:1 2017-05-23 Sammanfattning Sweco fick i april 2017 i uppdrag att komma med förslag på lösningar på de aspekter som behövde studeras vidare i Trafikutredning Bjärred 12:1,

Läs mer

PM Trafik. Torbjörns torg, Uppsala Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN ,

PM Trafik. Torbjörns torg, Uppsala Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN , PM Trafik Torbjörns torg, Uppsala 2017-08-25 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2017-002462, 2017-08-25 Uppdrag: PM Trafik Torbjörns torg, Uppsala Uppdragsnummer: 1546 Status: Samrådshandling

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

Finnshyttan Filipstads kommun. Trafikutredning till detaljplan

Finnshyttan Filipstads kommun. Trafikutredning till detaljplan Finnshyttan Filipstads kommun Trafikutredning till detaljplan 2017-05-22 Beställare: Filipstads kommun Projektledare: Roger Danielsson Konsult: Wermlands Infrakonsult AB (Wikon) Verkstadsgatan 20A, 652

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33)

6. Tänkbara åtgärder. Exempel på utformning av mötesfri landsväg. Rv70 Enköping - Simtuna 15 (33) 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Analys av tänkbara åtgärder Enligt fyrstegsprincipen ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg. I det aktuella projektet bedöms åtgärder motsvarande

Läs mer

Cirkulationsplats i Bollebygd

Cirkulationsplats i Bollebygd 1 PM 2013:45 Joachim Karlgren Björn Sax Kaijser 2014-01-13 Cirkulationsplats i Bollebygd Förslag på utformning av ny tillfart Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 Fax + 46

Läs mer

TRAFIKALSTRING BRILLINGE ÅVC

TRAFIKALSTRING BRILLINGE ÅVC RAPPORT TRAFIKALSTRING BRILLINGE ÅVC RAPPORT 2016-12-16 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2015-000522, 2016-12-16 UPPDRAG 272040, Kretsloppsparken Brillinge ÅVC Titel på rapport: Trafikalstring

Läs mer

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70

6. Tänkbara åtgärder. N Rv 70 6. Tänkbara åtgärder 6.1 Åtgärder enligt fyrstegsprincipen Enligt fyrstegsprincipen, som redovisas mer utförligt i kapitel 1.2, ska åtgärder på identifierade problem prövas förutsättningslöst i fyra steg.

Läs mer

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 Korsningar VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) 18.13 KORSNINGAR Korsningar bör placeras i övergångssträckor. Plankorsningar bör normalt utformas som typ C eventuellt med förskjutning eller som

Läs mer

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats 2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta

Läs mer

Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Bilaga 1 Stråk och förslag till utformningsprinciper

Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Bilaga 1 Stråk och förslag till utformningsprinciper Kollektivtrafikplan för Huddinge kommun Bilaga 1 Stråk och förslag till utformningsprinciper November 2014 GK-2012/550 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. STAMNÄT MED HÖG FRAMKOMLIGHET...

Läs mer

3 Längsgående markeringar

3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.

Läs mer

PM Gång- och cykelstråk Näset - Norra Kungsvägen

PM Gång- och cykelstråk Näset - Norra Kungsvägen PM Gång- och cykelstråk Näset - Norra Kungsvägen 2015-04-10 Medverkande Beställare: Lidingö stad Kontaktperson: Fredrik Meurman Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Per Francke Handläggare: Mikael Pihlsgård

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2

1 Bakgrund 1. 2 Nuläge Trafikflöde och hastighet Kollektivtrafik 2. 3 Nyetablering 2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Nuläge 1 2.1 Trafikflöde och hastighet 1 2.2 Kollektivtrafik 2 3 Nyetablering 2 3.1.1 Sikt 3 3.1.2 Avfartsramp E20 Väg 509 5 3.1.3 Tillgänglighet och trafiksäkerhet

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING

TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING PM TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING 2017-06-02 Tyréns Norrköping Susanna Davidsson Anneli Bellinger GRANSKNING 2017-06-02 1 UPPDRAG Tyréns har på uppdrag av och i dialog med Norrköpings kommun, utrett möjlig

Läs mer

K U L L A V Ä G S K Ä L Ö S T E R Å K E R

K U L L A V Ä G S K Ä L Ö S T E R Å K E R K U L L A V Ä G S K Ä L Ö S T E R Å K E R F Ö R S T U D I E B Y T E S P U N K T F Ö R S L A G S H A N D L I N G 2 0 0 4-1 2-3 0 OM UPPDRAGET På uppdrag av Vägverket Region Stockholm har Tyréns AB tagit

Läs mer

PARKERINGSUTREDNING ICA SUPERMARKET SKÄRBLACKA

PARKERINGSUTREDNING ICA SUPERMARKET SKÄRBLACKA PM PARKERINGSUTREDNING ICA SUPERMARKET SKÄRBLACKA SLUTRAPPORT 2017-05-22 INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 3 2 NULÄGE... 3 3 BEDÖMNING... 4 3.1 ICAS BEHOV AV YTTERLIGARE PARKERING...4 3.2 YTTERLIGARE PARKERINGSBEHOV

Läs mer

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

RAPPORT. DETALJPLAN FÖR HÄGGENÄS 3:7 m.fl. HÖRBY KOMMUN. Sweco Transport system AB Södra regionen, Malmö. David Edman. Rapport ver. 1.

RAPPORT. DETALJPLAN FÖR HÄGGENÄS 3:7 m.fl. HÖRBY KOMMUN. Sweco Transport system AB Södra regionen, Malmö. David Edman. Rapport ver. 1. HÖRBY KOMMUN DETALJPLAN FÖR HÄGGENÄS 3:7 m.fl. Uppdragsnummer 27000678 Rapport ver. 1.0 Malmö 2015-02-12 Sweco Transport system AB Södra regionen, Malmö David Edman 1 (13) Sweco Hans Michelsensgatan 2

Läs mer

Innehåll. Inledning... 1. H-gupp... 2. Väghåla... 4. Vägkudde... 6. Upphöjd korsning... 7. Cirkulationsplats... 8. Smal körbana...

Innehåll. Inledning... 1. H-gupp... 2. Väghåla... 4. Vägkudde... 6. Upphöjd korsning... 7. Cirkulationsplats... 8. Smal körbana... Innehåll Inledning... 1 H-gupp... 2 Väghåla... 4 Vägkudde... 6 Upphöjd korsning... 7 Cirkulationsplats... 8 Smal körbana... 10 Sidoförskjutning vid hållplats... 12 Busskörfält... 14 Dubbel klackhållplats...

Läs mer

Vägar och gators utformning

Vägar och gators utformning VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt Trafik Datum 2014-06-24 Uppdrag Beställare Från Till Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund Borealis AB Felix Staffanson Åsa Åkesson Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Trafik-PM Västra sjöstaden

Trafik-PM Västra sjöstaden 2013-06-14 Trafik- Västra sjöstaden Ystads kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Västra Sjöstaden. Som den del i detta behöver trafiken studeras med avseende på såväl trafiksäkerhet som framkomlighet

Läs mer

PM gällande utformning av cirkulationsplats

PM gällande utformning av cirkulationsplats gällande utformning av cirkulationsplats Uppdrag Beställare Från Till nummer Kungsbacka kommun Anton Nilsson Charlotta Ljungkull DP-01 Datum 2018-11-29 Ramböll Sverige AB Box 5343,Vädursgatan 6 402 27

Läs mer

Riktlinjer för passager i Västerås

Riktlinjer för passager i Västerås nternati i Västerås Beslutad av Tekniska nämnden 20 maj 2008 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen

Läs mer

Farthinder som används i Göteborgs kommun

Farthinder som används i Göteborgs kommun Farthinder som används i Göteborgs kommun RAPPORT NR 6:2000 utformning och hastighetseffekter TRAFIKKONTORET ISSN 1103-1530, ISRN GBG-TK-R-6:2000-SE 2000-06-29 Farthinder som används i Göteborgs kommun

Läs mer

Cykelfält längs Värmdövägen

Cykelfält längs Värmdövägen PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen

Läs mer

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Välsviken PM Välsviken trafikutredning 2015-12-18 Medverkande Titel: PM Välsviken trafikutredning Utgivningsdatum: 2015-12-18 Upprättad av: WSP Samhällsbyggnad Uppdragsansvarig: Catharina Rosenkvist Foton:

Läs mer

Mobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd

Mobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd Uppdragsledare Henki Refsnes Handläggare Shahriar Gorjifar Mottagare Daniel Åhman Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (bokab) Datum 2017-10-05 Projektnummer 729815 Mobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd

Läs mer

BILAGA TILLHÖRANDE TRAFIKPLAN MARIEBERG: HÅLLPLATSLÄGEN VID NYA VÄSTERBROPLAN 24 MAJ 2012

BILAGA TILLHÖRANDE TRAFIKPLAN MARIEBERG: HÅLLPLATSLÄGEN VID NYA VÄSTERBROPLAN 24 MAJ 2012 BILAGA TILLHÖRANDE TRAFIKPLAN MARIEBERG: HÅLLPLATSLÄGEN VID NYA VÄSTERBROPLAN 2 MAJ 202 Denna bilaga redovisar utredning om olika kombinationer av hållplatslägen vid Västerbroplan. Det valda alternativet

Läs mer

Utredning Emmabodavägen kort sammanfattning

Utredning Emmabodavägen kort sammanfattning Utredning Emmabodavägen kort sammanfattning Projektets bakgrund: Emmabodavägen är planerad att ändra karaktär från industrigata till stadsmässig gata. Trafiksäkerhetsåtgärd för att skydda oskyddade trafikanter,

Läs mer