Miljömålsdag Gävle 6 maj 2009 Energi och klimat

Transkript

1 Miljömålsdag Gävle 6 maj 2009 Energi och klimat Klimatförändringar - Utmaningar och möjligheter för skog, jordbruk och trädgård Jan Eksvärd, LRF

2 TILLSAMMANS FÅR VI LANDET ATT VÄXA Mål: År 2010 ska de gröna näringarna ha en tätposition i Sverige vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft.

3 Ekonomiskt viktiga produktionsgrenar i de gröna näringarna (2006) Animalieproduktion 20 miljarder Mjölk 9 Nötkött 4 Gris 3 Fågel 2 Växtodling 10 Skog (Jordbruk) 10 (5) Trädgård 5 Köksväxter, plantor 3 Potatis 1,5 Frukt o bär 0,5 Tjänster 3-6

4 BNP och sysselsättning i Gävleborg Skog, Jordbruk, Trädgård BNP ca 16 % direkt och indirekt Sysselsättning ca 14 % små företag varav är jordbruks-, skogs- och trädgårdsföretag

5 Innehåll Kända effekter av ett ändrat klimat Hållbar utveckling Anpassning till ändrat klimat Hur kan jordbruket minska sina utsläpp? Energieffektivisering Livsmedel

6 Globala trender för mänskliga utsläpp, CO 2 e

7 Föratsnönskaligakvarenlängretidkrävsatdetärminstregraderkalti genomsnitunderdenkalastevintermånaden.kartanvisarvargränsenfördentemperaturengickunderjanuari.sn Snögränsen För att snön ska ligga kvar en längre tid krävs att det är minst tre grader kallt i genomsnitt under den kallaste vintermånaden.

8 Växtsäsongens längd har ökat 280 Vækstsæsonens længde (dage) År

9 Alkoholhalt i vin i Alsace Duchéne and Schneider 2004

10 Sårbarhet Havsyta Vind Nederbörd Värme

11 Klimat och sårbarhetsutredningen: Höjning av havsytan Stormvindar Översvämningar och erosion

12 Fyra slutsatser om klimat/energi Vi kan inte förlita oss på fossilenergi Minska användningen av energi Satsa på förnybart Minska utsläppen av klimatgaser. Koldioxid svarar för 80 % nationellt Metan och lustgas stora inom jordbruket Alla sektorer kan bidra Minska sårbarheten Anpassa till ändrat klimat Mer värme och vind, vatten, näringsläckage, torka, skadegörare på växter och djur, odlingsteknik

13 Vad är hållbarhet? Ekologiska faktorer - avgörande för allt liv Människan är också en del av ekosystemet Fisket, biol mångfald, Östersjön, kemikalier, klimatet, ekosystemtjänster Sociala faktorer avgörande för mänskliga samhället Fred, social trygghet, tillit till varandra, demokratiska system, handelssystem, arbetsmöjlighet, lita på maten Ekonomiska faktorer - Människans redskap för att fördela resurser mellan sig och om vi väljer det, för att stödja de andra faktorerna Produktion, resurshushållning, produktivitet, materiell välfärd

14 Konsekvens Att inte skada ekosystemen Utan stärka deras förmåga att producera ekosystemtjänster och ge ett utrymme för människan att skörda. Jord, skog, trädgård har den unika uppgiften att just skapa detta utrymme och ett tydligt syfte producera mat, virke, energi mm till människor

15 Lagrad mängd kol (idéskiss) Skog Urskog Bränd skog Skördad skog Planterad skog Hög tillväxt

16 Anpassa odlingen till ett varmare, vildare och fuktigare klimat

17 Jämförelse nederbörd och temperatur. Mälardalen år och scenario 2085 mm 80 nederbörd 70 temperatur 30 C Fogelfors, Eckersten, SLU, 2006 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec vegetationsperiod vegetationsperiod

18

19 Möjliga nya grödor på 2080 talet? Majs till mognad Solros Soja böna röd/brun/blå: ökad odling. grøn/gul/lila: utgångsår Mer höstsått, fånggrödor, perenner? SYKE

20 Tisby, Mälardalen. Spannmålsodling. Risk för minskad mullhalt. Bioenergi. Salix, trädridåer, våtmark, bevattningsdamm, kantzoner, mer bevuxen mark SNV 1999

21

22 Näringsoptimering Stråsan Stående volym (m 3 fpb) Ogödslat Bara kväve NPK Johan Bergh, SLU

23 Courtesy: Veracel, Brasil Snabbväxande plantager På 3% av världens skogsareal produceras idag 50% av behovet av industriellt virke Plantagearealen ökar med 2.5M ha/år

24 Skogens stora potential Varmare klimat kan öka tillväxten i Sverige med % Globalt finns en jättepotential att binda kol och öka människans konsumtionsutrymme ur klimat och energisynpunkt

25 Hur bruka ökad biologisk tillväxt? Biobränslen substitution av energikällor Bygg med trä kolsänka i konstruktioner Biologiska råvaror till kemikalier ->energi Intensifiera större skörd på mindre areal Markvård Ändrad levnadsstil minskad konsumtion

26 Jord och skog erbjuder samhället: Bioenergi från skog, åker och annan mark Odling, värme, drivmedel Byggmaterial från trä mm Närproducerade livsmedel, prydnadsväxter mm Nära naturupplevelser Småskalig el (vind, biogas, vatten, sol) Minska konsekvenser av naturkatastrofer

27 Energi från jord och skog till 2020 Skogsbränsle 25 TWh Skogsindustri 2 Återvinning 5 Vind 15 Jordbruk 5 Vattenkraft 2 Torv 3 Summa 58 TWh

28 Innehåll Kända effekter av ett ändrat klimat Hållbar utveckling Anpassning till ändrat klimat Hur kan jordbruket minska sina utsläpp? Energieffektivisering Livsmedel

29

30 Svenska jordbrukets utsläpp av växthusgaser (15000 kton CO2-ekv. Sverige ca kton (67 milj ton)) CO2 kalkning 1% CO2 diesel, olja & el 11% CH4 husdjur 19% CO2 mulljordar 23% CH4 stallgödsel 2% N2O stallgödsel 4% CO2 mineralkvävetillv. 4% N2O mineralkvävetillv. Sammanställning: Tynelius (2008) 4% N2O jordbruksmark 32%

31 Växtodlingsgården Figur 8: Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen på Egonsborg. De totala utsläppen ligger på 675 ton CO 2 -ekv, varav 70 % som lustgas och 30 % som koldioxid

32 Utsläpp från en mjölkgård Figur 9: Totala årliga växthusgasutsläpp från växtodlingen och djurhållningen på Västraby. De totala utsläppen ligger drygt ton CO 2 -ekv, varav 45 % som lustgas, 40 % som metan och 15 % som koldioxid.

33 Hur mycket kan utsläppen snabbt minskas? Mjölkgården ca 12 % Sparsam körning, biogas, kväveutnyttjande, foderoptimering, närproducerat proteinfoder Grisgården ca 20 % DO. Växtodlingsgården ca 15 % Sparsamkörning, kväveeffektivitet, olja till tork» JTI 2008

34 En svensk nollvision för växthusgasutsläpp. IVA, januari 2009

35 Energianvändning i jord, skog och trädgård Direkt energianvändning, ca 5,5 TWh 2,7 milj l diesel i jordbruk 0,7 olja t tork 1,3 diesel i skog 0,7 fossilt trädgård (2005) 1,1 TWh el jordbruk 0,2 TWh el växthus, kylning Indirekt via förnödenheter 4,3 TWh N-gödsel 70 %, foder 20 % Byggnader, maskiner, täckdikning Uppvärmning bostäder ( st) 10 % olja, resten el och biomassa

36 Energianvändning och kostnader i jordbruket Direkt på gården 4,5 TWh 75 % diesel och olja ->2,5 mdr olja + 1 md el Indirekt via förnödenheter 4,3 TWh N-gödsel 70 %, foder 20 % -> 2 mdr KVÄVE Byggnader, maskiner, täckdikn. ca 4 TWh Uppvärmn bostäder( st) - 6,1 TWh 10 % olja, resten el och biomassa

37 Energianvändning. Exempel mjölkgårdar med uppbundna kor kor. Nyckeltal energiförbrukning el + diesel kwh/kg mjölk 0,350 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 Övrigt diesel Övrigt el Mjölkning Belysning Utgödsl. diesel Utgödsling el Ventilation Utfodr. diesel Utfodring el 0,050 0,

38 Samtliga 17 suggbesättningar ordnade från vänster till höger i fallande storleksordning från 600 till 60 suggor. Nyckeltal energiförbrukning el, diesel, eldningsolja och biobränsle 90 kwh/ smågris Övrigt diesel Övrigt el Uvärmn. biobr. Uppvärmn. olja Uppvärmning el Belysning Utgödsling diesel Utgödsling el Ventilation Utfodr. diesel Utfodring el

39 200,0 Kvävebalans för växtodlingsgårdar i Greppa 180,0 Kväve in *** 160,0 140,0 Kväve ut Kvävebalans *** 120,0 kg N/ha 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 bästa medel sämsta hög N-effektivitet medel låg N-effektivitet 249 gårdar 249 gårdar 1245 gårdar

40 Landsbygdsprogrammet , Stöd för miljövänligt jordbruk. Greppa Näringen. 60 Andel av totala budgeten (%) SE DK FI DE (S.-H.) EE DE (M.-V.) PL LV LT

41 Exempel på åtgärder i fält Eco-driving/Sparsam körning Välja energisnåla däck Bearbeta grundare Mer plöjningsfri odling Flera arbetsoperationer samtidigt Transportera mer på lastbil

42 Besparingspotential!

43 Tre nivåer för energibesparing Den dagliga rutinen t ex att köra snålt Justera och trimma utrustningen: service, lufttryck, skarpa slagor i hacken etc Välja ny utrustning/komponenter med liten energianvändning: effektiva maskiner som passar ihop Välja system: stallsystem, plöjningsfritt, grovfoderkedja etc

44 Växthusgaser vid tillverkning av ammoniumnitrat 8 kg CO2-ekv. per kg N lustgas koldioxid 0 30 år gammal teknik Genomsnitt 2003 BAT 2003 BAT 2009 Källa: Jenssen & Kongshaug, 2003

45 LRF prövar tre spår Fossilfritt?? Nuvarande motorteknik, biodrivmedel Ny motorteknik, hybrider, el Lätteknik, robotar

46 Fasta körspår spar bränsle

47 SAAB med diesel/etanolmotor 0,5 l etanol/mil 195 hk

48 Biogas o pellets som drivmedel

49 AirPod One går 20 mil på en tank tryckluft

50 Elbil från Mitsubichi. Kommer 2010 FAKTA Längd 3,40 m Effekt 47 kw/64 hk Räckvidd 160 km Max fart 130 km/h Vikt 1080 kg Antal personer 4 Batteri Lithium-jon Vridmoment 180 Nm

51 Hjul med 40 hk elmotor från Michelin Ur DN motor 13 dec 2008

52 Vätgas, bränsleceller, elmotorer ATL 2009

53 Biodrivmedel Dual Fuel teknik. Upptill % biogas. Avsedd för kallpressad rapsolja. Dator styr om diesel eller rapsolja ska sprutas in. 80/340 l

54 Biobränslen anno 1905 på Hötorget i Stockholm Foto: Scanpix Biobränslen anno 1905 på Hötorget i Stockholm.

55 Maten står för 25 % av koldioxidutsläppen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Bostad Rekreation Transport Möbler, husgeråd Kläder,skor 20% 10% 0% kg CO2 1 Förbrukningsvaror, hushållstjänster, sjukvård Livsmedel, dryck Det svenska medelhushållets indirekta och direkta utsläpp av koldioxid (Räätty och Carlsson-Kanyama, 2007,

56 Klimatdeklarationer finns på Kyckling Foder Kommer på fler KRAV och Sigill tar fram gemensamma kriterier Frukt, växthus, kött, mjölk, spannmål Klimatmärkning

57 nötkött Klimatpåverkan för några livsmedel äpplen (svenska) *) morötter *) potatis apelsiner (spanska) *) (isbergs)sallat (svensk friland) (hamburger)bröd (mellan)mjölk kyckling griskött tomater eko växthus (danska) *) lax (odlad Canada) torskfilé (40% garn, 60% trål) gram CO2 ekv. per kg livsmedel (hushålls)ost *) Endast primärproduktion

58

59 Bidrag till klimatförändringar per g protein

60 Kött och klimat? Skilja på konsumtion och produktion av protein Konsumenten väljer maten Sveriges bönder producerar efter konsumentens efterfrågan Livsmedelsverkets kostråd ger bra utrymme för svenska råvaror Ursprungsmärkning i butik och restauranger För att minimera import, särskilt brasilianskt regnskogskött Helst svenskt (betes) kött Lägre klimat påverkan MINSKA SVINNET Bästa djuromsorgen Samlat låg miljöpåverkan Vi har mark och vatten Betesmarker binder kol Näringsupptaget bra

61

62 Vilken broccoli väljer du? Källor: Sthlms Konsumentförening, SIK, kg frysta broccolibuketter Matforum 27 September 2007

63 Utsläpp av växthusgaser i livscykeln av ett kg äpplen av olika ursprung g CO2-ekv per kg äpplen CH4 N2O CO2 0 Sverige Frankrike Nya Zeeland Källa: Stadig, SIK-rapport 630

64 Framtidens jordbruk innefattar betande djur!

65 Sammanfattning Många utmaningar för framtidens företagare i de gröna näringarna Minska klimatgas utsläppen Greppa näringen Klimatsmart mat Ursprungsmärkning Klimatmärkning Ersätta fossil energi för dragkraft Anpassa till ändrat klimat Hot om vi inte ser möjligheterna. Resurseffektivitet! Minska användning av energi Öka produktiviteten i jord och skog Erbjuda samhället klimatsmarta lösningar Bioenergi Närproducerade livsmedel Svenskt kött Nära upplevelser