Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg

Transkript

1 uv rapport 2011:110 arkeologisk Förundersökning Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg Halland, Falkenbergs stad, kvarteret Drejaren 3, RAÄ 16 Carina Bramstång Plura

2

3 uv rapport 2011:110 arkeologisk Förundersökning Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg Halland, Falkenbergs stad, kvarteret Drejaren 3, RAÄ 16 Carina Bramstång Plura

4 Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:110 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2556. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Fotot på framsidan visar undersökningsområdet mot söder och fotot på baksidan en del av den omsorgsfullt stenlagda gårdsytan. Foto: Carina Bramstång Plura. Tryck Ineko, Göteborg 2011

5 Innehåll Bakgrund 5 Arkeologiska förväntningar 5 Undersökningens resultat 8 Grundstenar 8 Odling 8 Äldre lämningar 8 Slutsatser 9 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12 Bilaga. Schaktbeskrivning 13 Figurförteckning 16

6 Figur 1. Platsen för undersökningen i centrala Falkenberg markerad på utsnitt ur Vägkartan, blad 52 Falkenberg (1: ), och GSD-Sverigekartan. 4 Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg

7 Totalt grävdes sju förundersökningsschakt i kvarteret Drejaren 3. Rester efter historisk bebyggelse återfanns i form av grundstenar på den norra och centrala delen av tomten, liksom kulturlagerrester innehållande rödgods, tegel och ugnskakel, till stor del daterad till 1700-tal och 1800-tal. Odlingsmark påträffades mot områdets södra delar närmast befintligt garage. En äldre fas kunde dokumenteras på området med en härd och tre stolphål som var tydligt skilda från övriga stadslämningar. Anläggningarna föregick etableringen av den historiska bebyggelsen på 1700-talet, men kan inte dateras närmare. Bakgrund Erik Johansson har ansökt om att få bebygga kvarteret Drejaren 3 i centrala Falkenberg och då ansökt hos länsstyrelsen i Hallands län om tillstånd till en arkeologisk förundersökning. Länsstyrelsen har genom direktval erbjudit Riksantikvarieämbetet UV Väst att utföra densamma. Fastigheten är belägen dryga 50 meter nordöst om S:t Laurentius kyrka, centralt i den västra kanten av gamla Falkenberg och inom gränsen för 1600-tals stadens utbredning. Vid tidigare undersökningar i denna del av Falkenberg har främst fragmentariska bebyggelselämningar samt gårds- och odlingsytor påträffats ihop med fynd från framförallt och 1700-tal. Närmare kyrkan har också fynd från 1500-talet framkommit. Enligt tillgängligt historiskt källmaterial samt efter stilmässiga analyser av S:t Laurentius kyrka så har man velat förlägga stadens tillblivelse till 1200-talet. Några lämningar från denna tid eller de närmast efterföljande århundradena har dock aldrig påträffats. Arkeologiska förväntningar Flera undersökningar har, som nämnts ovan, genomförts i närområdet. Dels inom kvarteret Drejaren, dels i gatorna vid kvarteret Drejaren och S:t Laurentius. Vid undersökningen inom kvarteret Drejaren, tomt 2 och 11, påträffades ett myllager uppblandat med kulturjord och raseringsmaterial. Lagret innehöll enstaka skärvor av fajans och porslin daterade till slutet 1700-talet fram till början av 1900-talet. Ett flertal schakt har också grävts i Hallanäsgatan och Storgatan. Här kunde man konstatera att gatornas placering överensstämmer med äldre stadsplaner. I ett par schakt kunde bebyggelserester iakttas efter två odaterade bebyggelsefaser. Inom kvarteret Gästgivaregården framkom ett 0,5 meter tjockt kulturlager och en eventuell golvrest. Inom kvarteret Lönnen dokumenterades enstaka möjliga grundstenar i ett kulturlager samt fynd av fajans och porslin daterar ett övre lager till tal, samt ett undre lager som dateras till 1600-tal, möjligen ner i 1500-tal, med hänvisning till fynd av slagg och yngre rödgods (Redin 1983:25 26). Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg 5

8 0 100 m Figur 2. Undersökningsområdet/kvarteret Drejaren 3 markerat på utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5B 2j Falkenberg. Skala 1: Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg

9 0 5 m Figur 3. Planritning som visar platsen för de sju schakten som grävdes vid förundersökningen, samt anläggningar och konstruktionsrester som iakttogs i schakten. Skala 1:200. Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg 7

10 Vad vi kan konstatera är att det finns lämningar i närområdet som antyder en bebyggelse från 1600-tal och framåt. Däremot har få bebyggelserester kunnat dokumenteras. Undersökningens resultat Sammanlagt grävdes sju sökschakt med grävmaskin inom kvarteret Drejaren 3. Förundersökningsområdet var upp emot 500 kvadratmeter och sammanlagt undersöktes cirka 40 kvadratmeter. Schakten fördelades så gott det gick över undersökningsområdet, men tillgängligheten begränsades på grund av befintliga garagebyggnader på fastigheten och det var inte möjligt att komma in med grävmaskin i dessa. Grundstenar Rester efter bebyggelse återfanns i form av grundstenar på mellan 0,3 till 1 meters djup på den norra och centrala delen av området, i schakt 101, 103 och 106. I schakt 103 och 106 skulle grundstenarna kunna utgöra resten efter samma husgrund/vägg, medan grundstenarna i schakt 101 troligen utgör resten efter ytterligare en byggnad. Huslämningarna var störda av senare tiders påverkan och raseringsmassor förekom. Lagret runt grundstenarna innehöll bland annat rödgods, tegel och kakel och särskilt riklig förekomst i schakt 101. Rester efter rivna kakelugnar återfanns i schakt 101 och 103. Kaklet var i mönstrat grönt och vitt samt ljusgult, och dateras till och 1800-tal. Övrigt rödgods kan inte dateras närmare än till slutet och fram i 1800-tal. Fynden återdeponerades efter uppskattning och fotodokumentation. Odling Lager som uppvisade tecken på odling påträffades mot förundersökningsområdets södra delar närmast befintligt garage i schakt 104 samt delar av schakt 105. Lagret var enhetligt skiktat och uppvisade tydliga kännetecken av småskalig bakgårdsodling med ett cirka 0,3 0,4 meter tjockt myllager. Odlingslagret kan troligen hänföras till bebyggelseresterna på tomten och således antas ha varit i bruk under och 1800-talet. Längst i söder samt i sydväst finns numera garage som omöjliggjorde vidare schaktning åt detta håll. Men vid en undersökning år 1987 på kvarteret Drejaren 2 och 11, ytterligare ett stycke söderut från nu undersökt område, iakttogs även där odlingslager. Äldre lämningar Vad som får anses vara ett särskilt intressant iakttagande på tomten är att knappt 0,2 meter under de historiska bebyggelselagren, på mellan 1,1 1,3 meter djup, dokumenterades ytterligare en byggnadsfas. Lämningarna en härd (0,8 meter i diameter och 0,15 meter djup) innehållande skörbränd sten 8 Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg

11 Figur 4. Rester efter rivna kakel ugnar återfanns i schakt 101 och 103. Kaklet var i mönstrat grönt och vitt samt ljusgult, och dateras till och 1800-tal. Bilden visar en del av fynden från schakt 101. Foto: Carina Bramstång Plura. (i schakt 102) samt tre stolphål (ett i schakt 103, två i schakt 105) var alla tydligt skilda från övriga stadshistoriska lämningar på tomten. I södra delen av schakt 103 iakttogs mörkfärgad humus i svaga fördjupningar liknande antydan till ett bevarat kulturlager på samma nivå som ett av stolphålen. Lagret utgjorde endast en tunn lins bitvis och blev som mest upp emot 0,8 meter tjockt i svaga fördjupningar. Lämningarna har föregått etableringen av den historiska bebyggelsen på platsen. Anläggningarna var klart åtskilda från senare tiders historiska stadsbebyggelse med ett överlagrande sandlager mellan de olika horisonterna på cirka 0,2 meter. Däremot kunde inga daterande fynd göras i samband med dessa äldre anläggningar, dels kunde kol inte erhållas från härden, dels gjordes inga fynd i dessa lager vid undersökningen. Det vi kan säga är endast att lämningarna föregår den historiska bebyggelsen från tal på området och att platsen översandats innan den historiska bebyggelsefasen etableras. Med tanke på den halländska flygsanden så kan en sandöverlagring av en yta ske på tämligen kort tid, så utifrån geologin kan sandlagret ha bildats strax innan den historiska bebyggelsen etablerats. Något som antyder att det kan röra sig om betydligt äldre datering av anläggningarna är det tidlösa utseendet på dem. Stolphål och härdar av denna typ kan likväl dateras till brons- och järnålder som medeltid/historisk tid. Slutsatser Trots undersökningens begränsning på en relativt liten yta så får vi konstatera ett tomten gav ny intressant information som väcker ytterligare frågor. På tomten kunde två bebyggelsefaser iakttas. En yngre fas dokumenterades Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg 9

12 Figur 5. Härden i schakt 102 (0,8 meter i diameter och 0,15 meter djup) innehöll skörbränd sten, sot och svart fet humus, men tyvärr kunde inte kol erhållas från anläggningen för en datering av lagret. Foto: Carina Bramstång Plura. Figur 6. På cirka 1 1,1 meter djup dokumenterades ett stolphål i schakt 101 sydvästra del (0,3 meter i diameter och 0,15 meter djup) relaterad till den äldre, odaterade fasen på tomten. Foto: Carina Bramstång Plura. 10 Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg

13 innehållande rester efter husgrunder i form av stensyllar och grundstenar, liksom kulturlager i form av gårdsplan och raseringslager samt odlingslager. Lämningarna bedöms vara främst tal. För att nå en fördjupad kunskap om bland annat odlingslagret kan tvärvetenskapliga studier genom naturvetenskapliga analyser av makroprover analyseras för att ge information om odling och livsbetingelser i stadsmiljö. Särskilt anmärkningsvärd är iakttagelsen av en äldre bebyggelsefas på tomten. Man har velat förlägga stadens tillblivelse till 1200-talet mot bakgrund av, dels historiskt källmaterial, dels stilmässiga analyser av S:t Laurentius kyrka, belägen dryga 50 meter ifrån nu undersökta tomt. Däremot har man inte funnit några lämningar från denna tid eller de närmast efterföljande århundradena som har bekräftat denna hypotes. Nu kunde vi inte datera den äldre fyndtomma fasen på tomten, men helt klart är den åtskild och äldre än stadslagret ovan. Utifrån anläggningarna i denna fas kan vi konstatera någon form av bebyggelse med stolphål och härden konstaterar någon form av eldstad. Vi kan inte utesluta att det är rester efter stadens tidiga historia vi påträffat, men lämningarna kan också visa sig ge en betydligt äldre datering. Referenser Redin, Lars. Medeltidsstaden 43. Falkenberg. Riksantikvarieämbetet. Stockholm Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg 11

14 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2010:148. Undersökningstid: september Exploateringsyta: cirka 500 kvadratmeter. Undersökt yta: 40 kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 5B 2j, edition 2, jun. 1988, x y Koordinatsystem: Sweref 99. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: inga tillvaratagna. 12 Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg

15 Bilaga. Schaktbeskrivning Schakt 100 Riktning: V Ö 0 0,05 m: grässvål. 0,05 0,15 m: stenläggning. 0,15 0,4 m: humös sand, enstaka stenar. 0,4 0,8/1 m: svart sandig humus, kulturlager rest innehållande enstaka tegelfragment, rödgods, senare tids porslin tal. Rödgodset har främst gul, samt mörk brun glasering. Innehåller enstaka kolfragment. Tämligen lite fyndmaterial för ett stadslager. 0,8/1 1,6 m: sand, homogen orörd. 1,5 1,6 m: rester efter trädrötter. Schakt 101 Riktning: N S. 0 0,15 m: stenläggning. 0,15 0,3/1,1 m: humös jord och i lagret förekom syllstenar efter grund på 0,3 1,1 m djup (stenarnas storlek 0,3 0,6 m). 0,3 0,8 m: innanför grundstenarna (vad som bör överensstämma med under byggnad) iakttogs ett lager innehållande rikliga mängder rödgods samt kakelugnsrester i mörk humös sand. 0,8 1,2 m: något humös sand. Därunder ren sand. Schakt 102 Riktning: (N S). 0 0,05 m: grässvål. 0,05 0,15 m: stenläggning. 0,15 0,3 m: något humös brandgul sand, innehållande tegel samt enstaka stenar. 0,2 0,45 m: ett lager innehållande tegel samt rödgods. 0,3 0,7 m: mörk humös sand, enstaka tegelbitar. 0,7 1,1 m: något humös sand. 1,1 1,2 m: mörk sand innehållande en härd bestående av skörbränd sten, sot, svart fet humus. Härden mätte 0,8 m i diameter och var 0,15 m djup. 1,2 1,3 m: gul sand. Schakt 103 Riktning: N S. 0 0,15 m: stenläggning. 0,15 0,2 m: något humös sand, innehållande tegel. 0,2 0,7/1,1 m: mörk sandig humus innehållande rödgods, kakel och tegel. I schaktets norra del förekom 0,35 0,7 m stora stenar samt rikligt med tegel i anslutning till stenarna. Fyndfrekvensen avtar söder om stenraden för att strax upphöra helt. Troligen husgrund samt delar av Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg 13

16 raserad vägg. I schaktets östra kant i profilen syntes delar av en bräda i höjd med där väggen bör ha funnits. Denna förmodade vägg löper i samma sträckning som det på tomten nu befintliga husets norrvägg. På cirka 1 1,1 m djup dokumenterades ett stolphål i schaktets SV del, 0,3 m i diameter och 0,15 m djupt, relaterat till den äldre (odaterade) fasen på tomten. I schaktets södra profil syntes en eventuell kulturlagerrest på 1,1 1,2 m djup troligen hörande till den äldre fasen. 1,2 m : gul sand. I schaktet påträffades en kvadratiskt formad sten som var fint slipad/utmejslad i mitten bildande en rund fördjupning. Detta antas vara en droppsten för takavrinning. Figur 7. Fotot visar schaktkanten mot söder i schakt 103. På cirka 1 1,1 m djup syntes en svacka med mörkfärgad jord, en ev. kulturlagerrest. Foto: Carina Bramstång Plura. Figur 8. Fotot visar schaktkanten mot söder i schakt 105. Foto: Carina Bramstång Plura. Schakt 104 Riktning: V Ö 0 0,15 m: stenläggning 0,1 0,25 m: något humös sand, sten 0,25 0,6 m: matjord, humus något mjälig/bitvis sandig. Rest efter odlingsjord på grund av enhetligt innehåll och storlek, och tydlig stratifiering. Innehåller lite rester (småbitar) efter tegel, kakel och rödgods. 0,6 1,1 m: mjälig humus, innehållande fina rötter/rottrådar. 1,1 m : rödgul sand innehållande fina rottrådar. I schaktets Ö del påträffas ett avloppsrör av Höganäsfabrikat, ej i bruk, på 1,2 m djup. Schakt 105 Riktning: V Ö. 0 0,2 m: stenläggning i gul sandfyllning. 0,2 0,4 m: grått grusigt lager med sten, grus innehållande tegel. 0,4 0,7 m: humus något sandig, homogent humuslager tolkas som tecken på odling. Innehållande tegel och enstaka rödgodsskärvor. 0,7 1,7 m: skiktat humuslager, med ställvisa sandskikt i gult. En rad med tegelstenar framkom på 1,6 m djup mot S delen av schaktet (mot befintligt garage) som antas vara en utmärkning för ett nedgrävt rör/ ledning. Två anläggningar dokumenteras i schaktets västra del på cirka 1,1 m djup; två stolphål, ett 0,3 m i diameter och 0,15 m djupt samt ett 0,4 m i diameter och 0,25 m djupt. 1,7 2,3 m: gul sand. 14 Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg

17 Schakt 106 Riktning: S N. 0 0,15 m: stenläggning. 0,15 0,25 m: något humös gul sand, innehållande tegel. 0,25 0,7 m: humus, rötter, sten (0,4/0,6 m i diameter), tre i rad i vinkel med garagevägg. Stengrund i samma streckning (Ö V) som stenrad i schakt 103. Lagret innehållande bitar av tegelpannor. 0,7 m : gul sand. Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg 15

18 Figurförteckning Figur 1. Platsen för undersökningen i centrala Falkenberg markerad på utsnitt ur Vägkartan, blad 52 Falkenberg (1: ), och GSD-Sverigekartan...4 Figur 2. Undersökningsområdet/kvarteret Drejaren 3 markerat på utsnitt ur Fastighetskartan, blad 5B 2j Falkenberg. Skala 1: Figur 3. Planritning som visar platsen för de sju schakten som grävdes vid förundersökningen, samt anläggningar och konstruktionsrester som iakttogs i schakten. Skala 1: Figur 4. Rester efter rivna kakel ugnar återfanns i schakt 101 och 103. Kaklet var i mönstrat grönt och vitt samt ljusgult, och dateras till och 1800-tal. Bilden visar en del av fynden från schakt 101. Foto: Carina Bramstång Plura...9 Figur 5. Härden i schakt 102 (0,8 meter i diameter och 0,15 meter djup) innehöll skörbränd sten, sot och svart fet humus, men tyvärr kunde inte kol erhållas från anläggningen för en datering av lagret. Foto: Carina Bramstång Plura...10 Figur 6. På cirka 1 1,1 meter djup dokumenterades ett stolphål i schakt 101 sydvästra del (0,3 meter i diameter och 0,15 meter djup) relaterad till den äldre, odaterade fasen på tomten. Foto: Carina Bramstång Plura...10 Figur 7. Fotot visar schaktkanten mot söder i schakt 103. På cirka 1 1,1 m djup syntes en svacka med mörkfärgad jord, en ev. kulturlagerrest. Foto: Carina Bramstång Plura...14 Figur 8. Fotot visar schaktkanten mot söder i schakt 105. Foto: Carina Bramstång Plura Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg

19

20 Arkeologi inom kvarteret Drejaren 3 i Falkenberg Totalt grävdes sju förundersökningsschakt i kvarteret Drejaren 3. Rester efter historisk bebyggelse återfanns i form av grundstenar på den norra och centrala delen av tomten, liksom kulturlagerrester innehållande rödgods, tegel och ugnskakel, till stor del daterad till 1700-tal och 1800-tal. Odlingsmark påträffades mot områdets södra delar närmast befintligt garage. En äldre fas kunde dokumenteras på området med en härd och tre stolphål som var tydligt skilda från övriga stadslämningar. Anläggningarna föregick etableringen av den historiska bebyggelsen på 1700-talet, men kan inte dateras närmare.