Ärende Anmärkning Föredragande. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 41. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 42. Anmälan av beslut.

Transkript

1

2 Föredragningslista Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan Sid 1 (2) Tid: Kl Plats: Sammanträdesrummet, plan 5 i Förvaltningshuset Ärende Anmärkning Föredragande 41 Medel för ökad internationalisering i grundutbildningen, 2a utlysningen år Bidrag för utlandsstudier/- VFU samt stipendium 2017, andra utlysningen 43 Överenskommelse mellan TUV och FU om medfinansiering till kursgivning i kursen Basic Methods 7,5 hp 44 Ändring av dispositionstid och utbetalningsintervall i utlysningen av forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området 45 Finansiering av forskningstid inom ramen för en professur i naturvetenskapernas didaktik Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 41. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 42. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 43 A. Överenskommelse. Bilaga p 43 B. Anmälan av beslut. Beslut. Bilaga p 44. Beslut. Missiv. Bilaga p 45 A. Lärarhögskolans riktade satsningar Bilaga p 45 B. Protokollsutdrag p 42 Forskningssatsning rekrytering. Bilaga p 45 C. Lars Knutsson FS Lars Knutsson FS Carina Rönnqvist FS Carina Rönnqvist FS Anna Nordström FS Kursplaner i geografi Beslut. Missiv. Bilaga p 46 A. Introduktion till geografi, 7,5 hp. Bilaga p 46 B. Processer i naturen, 7,5 hp. Bilaga p 46 C. Befolkningsgeografi, 15 hp. Bilaga p 46 D. Birgitta Wilhelmsson FS Lärarhögskolan Umeå

3 Föredragningslista Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan Sid 2 (2) Ärende Anmärkning Föredragande Bilaga till hanteringsordning Motiv för inrättande av kurser i geografi Bilaga p 46 E. Överenskommelse om fördelning av hp GEK-EMG Bilaga p 46 F. Kopia av Kompetensredovisning kurser geografi. Bilaga p 46 G. Följebrev Riktad beställning geografi. Bilaga p 46 H. 47 Inkomna kursplaner, för nyinrättande 48 Anmälningstal till Studentcentrum/ Antagningen, från Lärarhögskolan Beslut. Missiv. Bilaga p 47 A. Kursplaner. Bilaga p 47 B. Beslut. Missiv. Bilaga p 48 A. Anmälningsstatistik, antagningsomgång hösten Bilaga p 48 B. Agnetha Simm FS Birgitta Wilhelmsson FS Studieuppehåll Beslut. Missiv. Bilaga p 49. Birgitta Wilhelmsson FS Information om uppdragsutbildning Programmeringskurs för lärare Information. Svar på förfrågan. Bilaga p 50 A. Kursplan. Bilaga p 50 B. Lars Knutsson Lärarhögskolan Umeå

4 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (2) Ärende p: 41 Ärende: Beviljande av medel för ökad internationalisering i grundutbildningen, 2:a utlysningen år 2017 Föredragande: Lars Knutsson Bakgrund: Den 15 mars 2017 utlyste Lärarhögskolan kr i medel för ökad internationalisering i grundutbildningen under år 2017 (FS ) med sista ansökningsdag den 5 april. Ärendet har beretts av Lars Knutsson och Anna Nordström. Sammanlagt inkom 2 ansökningar. Utbetalning av medel sker till sökandes institution efter att medlen har beviljats. Utöver beviljad summa ombesörjer Lärarhögskolan täckning för universitet- och fakultetsgemensamma kostnader i särskild ordning till respektive fakultet. Medel utbetalas endast för den aktivitet som den sökande angett i ansökan och förbrukas under Senast den 2 december 2017 ska den som beviljats medel inkomma med en rapport i detta webbformulär: Lärarhögskolan förbehåller sig rätten att begära in en kompletterande rapport om så skulle behövas. Om aktiviteten ska genomföras under december ska den som tilldelats medel kontakta Carina Rönnqvist för att bestämma datum för återrapportering. Om inte rapport inkommit under anvisad tid dras medlen tillbaka. Observera att medel endast betalas ut till institution/enhet och ej till enskilda anställda. Om den som beviljats medel får kostnader som måste betalas privat ska reseräkning skickas till ansvarig institution/enhet. Beslut: Rektor beslutar att tilldela medel för ökad internationalisering i grundutbildningen till följande personer: Namn Institution Partneruniversitet Beviljade medel Hanna Outakoski Språkstudier Tromsö universitet SEK John Baker Språkstudier Tromsö universitet SEK Totalt: SEK Lärarhögskolan Umeå

5 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 2 (2) Motivering till beslut: Ansökningstexten fastslog att: Utlysning riktar sig till sökande som vill göra ett lärarutbyte och/eller avser att utveckla kurser med Lärarhögskolans strategiska partneruniversitet. Medel söks i konkurrens för aktiviteter som ska genomföras under Endast en ansökan per person och ansökningsomgång kan beviljas. De ansökningar som prioriteras vid fördelning av medel ska hålla sig inom ramen för utlysningen och ha goda möjligheter att uppnå internationaliseringsmålet att öka student- och lärarmobilitet i Lärarhögskolans verksamhet. Ansökningar som avser redan pågående kursutvecklingsprojekt med LH:s partneruniversitet prioriteras framför nya samarbeten. Om det är fler ansökningar som uppfyller kriterierna ovan än det finns medel att tilldela, kommer lottning att ske De ansökningar som beviljas medel i denna utlysningsomgång uppfyller kriterierna för utlysningen kan därmed beviljas medel. Kontering: Medlen fördelas ut i maj 2017 från projekt med baskonto 3094 Expedieras till (170503): Prefekter vid institutioner där sökande beviljats medel, alla sökande, diariet Kopia för kännedom till: Sökanden, Carina Rönnqvist, Eva Alenius, Anna Nordström, samt ekonomiansvariga vid institutioner där sökande beviljats medel. Lärarhögskolan Umeå

6 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 1 (2) Ärende p: 42 Ärende: Beslut om bidrag för utlandsstudier/-vfu samt stipendium 2017, andra utlysningen Föredragande: Lars Knutsson Bakgrund: Den 15:e mars 2017 utlyste Lärarhögskolan 5 bidrag á kr till studenter för utlandsstudier eller VFU under höstterminen 2017 (FS ) med sista ansökningsdag den 21 april Ärendet har beretts av Lars Knutsson. Sammanlagt inkom 6 ansökningar. Inkomna ansökningar och beslut om fördelning förtecknas i Bilaga 1. Beviljat belopp är ett schablonbelopp. Pengarna utbetalas när den som beviljats bidrag mottagit positivt svar på nominering från mottagande lärosäte, bekräftelse på mottagande vid VFU-placering eller motsvarande. Den som beviljas bidrag och genomför sin studievistelse förbinder sig att skriva om sina erfarenheter i en blogg på Lärarhögskolans hemsida. Detta fungerar som återrapportering av erhållna medel. Om resan ej blir av, ska erhållet bidrag återbetalas till Lärarhögskolan. Beslut: Rektor beslutar att fördela bidrag samt stipendium för utlandsstudier till följande personer under förutsättning att ovan beskrivna krav uppfylls. Motivering till beslut: Ansökningstexten slog fast att: För att kunna erhålla bidraget ska du under aktivitetens genomförande vara antagen till utbildning inom Lärarhögskolans ansvarsområde och ha en tydlig plan för vilken eller vilka kurser du tänkt läsa och tillgodoräkna inom ramen för din lärarexamen. Denna plan ska vara förankrad med någon av Lärarhögskolans studievägledare. Du ska också ha minst 60 hp godkända studier samt godtagbara kunskaper i engelska (om vistelsen ska göras vid engelskspråkigt universitet). Om det finns fler kvalificerade sökande än det finns bidrag att fördela, fördelas bidragen utifrån denna rangordning:

7 Lärarhögskolan Rektors beslutsmöte Beslut Dnr FS Sid 2 (2) 1. studenter som läser kurser vid något av LHs prioriterade lärosäten. 2. studenter som gör VFU vid något av LHs prioriterade lärosäten 3. studenter som gör VFU vid någon av LHs partnerskolor (utan koppling till något universitet) Ex. Auckland, London. 4. studenter som gör VFU på övriga skolor (såsom Svenska skolan utomlands). 5. andra studenter Längre studievistelser prioriteras före kortare inom varje kategori ovan. Om flera ansökningar bedöms likvärdiga kommer lottning att genomföras. Av de sökande som beviljats bidrag har två (4) studenter för avsikt att göra en studievistelse vid ett av Lärarhögskolans prioriterade partneruniversitet (eller skolor) motsvarande minst 6 hp och fördelas därför medel. Den femte sökanden som uppfyller kraven och fördelas medel har fått en VFU-plats på Svenska skolan, Gran Canaria Antalet sökande till de fem [5] utlysta bidrag var sex [6] var de två sista särskiljts genom Om flera ansökningar bedöms likvärdiga kommer antal hp med betyget VG tas i hänsyn. Det fördelade beloppet för bidrag uppgår till kr. Kontering: För bidrag: projekt med baskonto För stipendium: projekt baskonto 7931 Expedieras till (170503): Sökande, Ingela Jonasson, Anders Råberg, Helena Gradin, Lars Knutsson, diariet Kopia för kännedom till: Eva Alenius, Carina Rönnqvist, Anna Nordström

8 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (1) Ärende p: 43 Ärende: Information om tidigare fattat beslut: Överenskommelse mellan TUV och FU om medfinansiering till kursgivning kursen Basic Methods, 7,5 hp Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Institutionen för Tillämpad utbildningsvetenskap har tillfrågat FU om medfinansiering till forskarutbildningskursen Basic methods, 7,5 hp. Kursen ska ges 2017 och är inte obligatorisk i FU:s kursutbud, men då flera av FU:s doktorander visat intresse för att gå en sådan kurs välkomnar FU initiativet och går in med en medfinansiering på kr och även ett visst administrativt stöd. De båda parternas respektive ansvar redovisas i själva överenskommelsen. Överenskommelsen har undertecknats av Gunnar Schedin, prefekt vid TUV och Maria Löfgren, Lärarhögskolans rektor. Beredning: Carina Rönnqvist har berett ärendet Beslut: Överenskommelse har undertecknats. Bilagor: Undertecknad överenskommelse, bilaga p 43 B. Vid beslut av ekonomisk karaktär ska uppgifterna nedan kompletteras Projektkonto: Utbetalningssätt: Fördelas ut till institutionen Expedieras till (170504): Gunnar Schedin, Liselott Engström, Ulf Lundström, Carina Rönnqvist, Anna Nordström, Birgitta Wilhelmsson Lärarhögskolan Umeå

9

10

11 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (1) Ärende p: 44 Ärende: Ändring av dispositionstid och utbetalningsintervall i utlysningen av forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området. Föredragande: Carina Rönnqvist Bakgrund: Den 16 mars 2017 utlyste Lärarhögskolan medel för forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området. Sista ansökningsdag är den 31 maj. I utlysningens missiv och ansökningsenkät angavs, liksom vid tidigare utlysningar, att disponeringstiden för medlen skulle vara tre år, dvs från januari 2018 till december På grund av ändrade budgetförutsättningar tvingas dock Lärarhögskolan i detta sena skede justera villkoren för dispositionstiden till två år, dvs från januari 2018 till december Av samma skäl kommer utfördelningen av medlen göras i 12-delar under två år istället för som tidigare under ett år. Grundkravet att den som erhåller medel inte får ha mer än 75 procent internfinansierad forskningstid under dispositionstiden kvarstår. Samtliga personer som anhållit om användaruppgifter till ansökan, samt prefekter vid institutioner där det finns sökande, ska snarast informeras om detta beslut. Beredning: Carina Rönnqvist har berett ärendet. Beslut: Rektor beslutar: att ändra disponeringstiden för erhållna medel till två år i utlysningen om forskningstid inom det utbildningsvetenskapliga området och att medlen utfördelas i 12-delar under två år. Vid beslut av ekonomisk karaktär ska uppgifterna nedan kompletteras Projektkonto: Utbetalningssätt: 12-delar under två år Expedieras till (170518): Carina Rönnqvist, Anna Nordström, Eva Alenius, Agnetha Simm, Birgitta Wilhelmsson Lärarhögskolan Umeå

12 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (1) Ärende p: 45 Ärende: Finansiering av forskningstid inom ramen för en professur i naturvetenskapernas didaktik. Föredragande: Anna Nordström Bakgrund: Lärarhögskolan gjorde under 2013 och 2014 en inventering av utbildningsvetenskaplig forskning vid Umeå universitet som låg till grund för riktade satsningar 2014 i dialog med fakulteter och institutioner (beslut i Lärarhögskolans styrelse i ). Vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet gjordes en satsning i två delar (se bilaga). För anslogs medel för en forskningsledare inom naturvetenskapernas didaktik. Därefter ställde sig styrelsen positiv till att bidra med finansiering för att erbjuda forskningsledaren 50 % forskningstid under 5 år inom ramen för en professur. Förslag: Att resurser avsätts för att finansiera 50 % forskningstid inom ramen för en professur i naturvetenskapernas didaktik vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik från den 1/ och fem år framåt. Beredning: Ärendet har beretts av Lärarhögskolans kansli och ledning. Beslut: Lärarhögskolans rektor beslutar att resurser avsätts för att finansiera 50 % forskningstid inom ramen för en professur i naturvetenskapernas didaktik vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik från den 1/ och fem år framåt. Bilagor: Bilaga 45 B: LH FoSatsning Bilaga 45 C: Protokollsutdrag p 42 Forskningssatsning rekrytering Vid beslut av ekonomisk karaktär ska uppgifterna nedan kompletteras Projektkonto: Utbetalningssätt: Medlen fördelas ut i 12-delar Expedieras till: Helena Näs, Anna Nordström, Christina Ottander, Johan Lithner, Carina Rönnqvist. Lärarhögskolan Umeå

13 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor Beslutsförslag Sid 1 (6) Bilaga p 45 B Lärarhögskolans riktade satsningar 2014 Bakgrund Lärarhögskolan (LH) har under 2013 och 2014 genomfört en inventering av utbildningsvetenskaplig forskning. Syftet är att skapa en klarare bild av sådan forskning vid Umeå Universitet (UmU) idag, och därigenom få ett underlag för hur LH ska kunna stödja forskning och forskarutbildning vid UmU och samtidigt vetenskapligt förstärka LH:s grund- och forskarutbildning. Inventeringen har baserats på enkäter och dialoger riktade till fakulteter, institutioner och forskningsledare. Inventeringen har löpande diskuterats i LH:s forskningskommitté och styrelse, se t.ex. där inventeringen finns som bilaga till styrelseprotokoll Lärarhögskolans forskningskommitté har tillstyrkt förslagen nedan. Inventeringen som grund för riktade satsningar Utgående från inventeringen, från diskussioner inom LH:s forskningskommitté och styrelse samt från efterföljande dialoger med fakultetsledningarna har ett antal institutioner inbjudits inlämna förslag på riktade satsningar. Dessa institutioner har under våren haft fortsatt dialog med LH:s ledning vilket resulterat i specifika ansökningar från dessa institutioner (se bilagor). LH:s ledning har därefter vägt samman institutionernas ansökningar och beaktat både budgetutrymme och LH:s syften med riktade satsningar enligt LH:s delmål i verksamhetsplanen, för att ta fram förslagen i detta dokument. Generellt kan man säga att ansökningarna i huvudsak föreslås bifallas, vilket till stora delar beror på att ansökningarna är utformade i dialog med LH:s ledning samt att LH:s forskningskommitté och styrelse har beretts möjlighet att under beredningsprocessen lämna synpunkter på inventeringen och på preliminära ansökningar. De aktuella ansökningarna (se bilagor) avviker i de flesta fall i stor utsträckning från de preliminära förslagen från institutionerna, inte minst i meningen att de sökta anslagens storlek har reducerats. Typer av satsningar På övergripande nivå föreslås i huvudsak två typer av stöd: där kompetensförstärkningar inom grundutbildningen behövs och där möjligheter finns att stödja framgångsrika forskningsområden och/eller individer. Även om dessa två ibland överlappar så finns i förslagen en övervikt mot den förra, dvs. kompetensförstärkningar motiverade av grundutbildningsbehov, i huvudsak beroende på att verksamhetsföreträdare har framfört det som mest angeläget. Vad gäller denna typ av stöd så har olika format diskuterats där LH på olika sätt delfinansierar forskningstid för disputerade som samtidigt undervisar i väsentlig omfattning inom lärarutbildningens grundutbildning, t.ex. forskningstid inom nya lektorat eller biträdande lektorat. I de fall där ansökan motiveras av kompetensförstärkningsbehov inom grundutbildningen ska medlen antingen användas till utlysningar av nya (bitr.) lektorat eller till att erbjuda forskare vid UmU som idag forskar inom andra områden tid till att 1

14 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor Beslutsförslag Sid 2 (6) Bilaga p 45 B forska inom området där kompetensbehovet finns. Specifika förslag till satsningar finns under separata rubriker nedan. Budget I samband med att tidigare satsningar fasas ut så finns utrymme att backa upp LH:s delmål med ekonomiska satsningar. Under 2014 finansieras inga nya satsningar, utan kraftsamlar inför riktade satsningar Till de riktade satsningarna i detta förslag avsätts totalt tkr under Villkor I de specifika förslagen till ekonomiska satsningar nedan ingår institutionsgemensamma kostnader men inte universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Alla anslag är i schabloner, dvs. inte i procent av arbetstid. Om inget annat anges förutsätter anslagen att villkoren som anges i ansökningarna följs. Om institutionen anser att avsteg från ansökningarna behöver göras, t.ex. att man rekryterar på lägre kompetensnivå än vad som anges i ansökan, så är det institutionens ansvar att kontakta LH och ansöka om omdisponering innan anställning görs. Om anslaget inte förbrukas senast ett år efter angiven tidsperiod är det institutionens ansvar att i god tid ansöka om förlängning av dispositionstiden hos LH. LH kan komma att begära återbetalning av återstående medel. I de fall där anslagsbeslutet avviker från ansökan blir det nödvändigt att institutionen bekräftar att man är beredd att ta emot anslaget under de reviderade villkoren. Humanistisk fakultet Institutionen för estetiska ämnen Institutionen har ansökt om medel till 30% forskningstid vardera för en professor och en biträdande lektor under 4 år, och finansierar själv (via Humanistiska fakulteten) ytterligare 30% forskningstid vardera. Syftet är att stärka institutionens utbildningsvetenskapliga kompetens, att kompensera pensionsavgångar samt att bereda möjlighet för institutionen att ansöka om att Institutionen blir en nationell nod för praktiskt-estetiska ämnen. Det sökta totalbeloppet är 2328 tkr. Beslutsförslag: LH bifaller ansökan och anslår 4*590 = 2360 tkr under LH justerar ett villkor från ansökan: det angivna 40% undervisning ändras till minst 30% undervisning inom lärarutbildningens grundutbildning. Ett villkor är att de anställda under perioden har minst 60% tid till utbildningsvetenskaplig forskning vardera och att Humanistiska fakulteten bidrar med hälften av detta enligt ansökan. Motivering: Ansökan är väl motiverad och institutionens andel av den finansierade forskningstiden är rimlig (1/2). Det föreslagna förtydligandet om undervisning pekar på att det är grundutbildningen som behöver förstärkas och sänkningen till 30% ger 2

15 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor Beslutsförslag Sid 3 (6) Bilaga p 45 B samtidigt institutionen flexibilitet att använda de 10% (dvs. utöver 60% forskning och 30% undervisning) som inte specificeras. Institutionen för språkstudier Institutionen har ansökt om medel till 30% forskningstid vardera för två biträdande lektorer under 4 år, och finansierar själv (via Humanistiska fakulteten) ytterligare 30% forskningstid vardera. Inriktningen på lektoraten är språkdidaktik med inriktning mot svenska och flerspråkiga lärandemiljöer samt språkdidaktik med inriktning mot specialundervisning för språk-, läs- och skrivutveckling. Syftet är att stärka institutionens utbildningsvetenskapliga kompetens och att kompensera pensionsavgångar. Det sökta totalbeloppet är 2432 tkr. Beslutsförslag: LH bifaller ansökan och anslår 4*560=2240 tkr under LH justerar ett villkor från ansökan: det angivna 40% undervisning ändras till minst 30% undervisning inom lärarutbildningens grundutbildning. Ett villkor är att de anställda under perioden har minst 60% tid till utbildningsvetenskaplig forskning vardera och att Humanistiska fakulteten bidrar med hälften av detta enligt ansökan. Motivering: Ansökan är väl motiverad och institutionens andel av den finansierade forskningstiden är rimlig (1/2). Det föreslagna förtydligandet om undervisning pekar på att det är grundutbildningen som behöver förstärkas och sänkningen till 30% ger samtidigt institutionen flexibilitet att använda de 10% (dvs. utöver 60% forskning och 30% undervisning) som inte specificeras. I ansökan ingår poster för expenser/datorer om 30% av ca 210 tkr vilket inte bifalles, dessutom är lönenivåerna något höga jämfört med andra ansökningar vilket sammantaget medför att det tilldelade beloppet reduceras något. Samhällsvetenskaplig fakultet Institutionen för kostvetenskap Institutionen har ansökt om medel till 20% forskningstid för fyra anställda under tre år, och finansierar själv med ytterligare 20% forskningstid. Syftet med satsningen är att ge intresserade forskare från det kostvetenskapliga området möjlighet att utveckla utbildningsvetenskaplig forskning. Det sökta totalbeloppet är 2204 tkr. Beslutsförslag: LH bifaller ansökan och anslår 3*740=2220 tkr under Ett villkor är att de anställda under perioden har minst 40% tid till utbildningsvetenskaplig forskning vardera och att i detta ingår 20% kompetensutvecklingstid enligt ansökan. Motivering: Institutionen har en relativt begränsad utbildningsvetenskaplig verksamhet men kostvetenskapliga forskare har visat starkt intresse för att vidareutveckla sin utbildningsvetenskapliga forskning. Samhällsvetenskapliga fakultetsledningen är positiv till satsningen. 3

16 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor Beslutsförslag Sid 4 (6) Bilaga p 45 B Institutionen för pedagogik Institutionen har ansökt om medel till 40% forskningstid för två lektorat under fyra år, och finansierar själv med ytterligare 20% forskningstid. Syftet med satsningen är att förstärka kompetensen inom lärarutbildningens grundutbildning. Det sökta beloppet är 2984 tkr. Beslutsförslag: LH bifaller ansökan och anslår 4*750=3000 tkr under Ett villkor är att de anställda under perioden har minst 60% tid till utbildningsvetenskaplig forskning vardera och att i detta ingår 20% kompetensutvecklingstid enligt ansökan. LH specificerar ett villkor från ansökan: de angivna 30% undervisning inom ramen för institutionens uppdrag mot lärarutbildning ska göras inom grundutbildningen. Motivering: LH bedömer att den föreslagna kompetensförstärkningen är angelägen. Institutionens andel av den finansierade forskningstiden är relativt låg (1/3) men dels har institutionen mycket små möjligheter att själv tillskjuta forskningstid och dels är det sökta totalbeloppet inte anmärkningsvärt stort i relation till att institutionen har omfattande verksamhet kopplat till lärarutbildning och utbildningsvetenskap. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Institutionen har ansökt om medel till i genomsnitt 37,5% forskningstid för en forskningsledare och tre forskare under fyra år, och finansierar själv med ytterligare 20% forskningstid. Syftet med satsningen är att vidareutveckla Förskoleplattformen och därigenom förstärka kompetensen inom lärarutbildningens grundutbildning. Det sökta beloppet är kr. Beslutsförslag: LH anslår 4*750=3000 tkr under Ett villkor är att en forskningsledare och två disputerade anställda under perioden har minst 45% tid till utbildningsvetenskaplig forskning vardera och att i detta ingår 20% kompetensutvecklingstid enligt ansökan. Dessa två disputerade anställda ska under perioden undervisa minst 30% var inom lärarutbildningens grundutbildning. Motivering till att bifalla ett lägre belopp än vad som sökts: - Det sökta beloppet är högre än vad som av LH:s ledning framförts som rimligt i dialog med institutionen. Institutionens andel av den finansierade forskningstiden är i ansökan relativt låg (ca 1/3). - Institutionens argumentation bakom den höga andelen sökta medel under år 3 och 4 är inte tillräckligt övertygande, det är svårt att se varför 45% forskningstid är för lite och leder till snuttifierad forskning. En oklarhet är att man anser att 50% per år under två år är för lite, men satsningen avser ju 45% per år under fyra år. En total forskningstid om föreslagna 75% medför dessutom att möjligheten att delta i grundutbildningen blir begränsad. - De i ansökan ingående lönenivåerna är relativt höga jämfört med andra ansökningar. 4

17 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor Beslutsförslag Sid 5 (6) Bilaga p 45 B Teknisk- naturvetenskaplig fakultet Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Notera att beloppen i ansökan anges inklusive universitets- och fakultetsgemensamma kostnader om ca 12% medan det är avdraget i detta dokument. Institutionen har ansökt om medel, i huvudsak till en forskningsledare (3350 tkr under sju år) samt ett mindre belopp (225 tkr) till en gästprofessor, bägge inom Umeå Science Education Research (UmSER). Argumentet är att forskningsmiljön har utvecklats bra men behöver en professor för att långsiktigt stärka miljön samt att för att kunna genomföra forskarutbildning i naturvetenskapernas didaktik. De sökta 3575 tkr motsvarar 80% av den totala budgeten, och institutionen finansierar resterande 20%. Medlen till forskningsledare ska under de första två åren användas för att erbjuda docent tid för meritering till professor, och under ytterligare 5 år för att erbjuda professorn 50% forskningstid under 5 år i enlighet med UmU:s krav för professorsbefordran. Beslutsförslag: - LH anslår i enlighet med ansökan 80% av budgeterade 965 tkr (dvs. 772 tkr) till forskningsledare under förutsättning att institutionen tillskjuter resterande 20%. - LH anslår i enlighet med ansökan 225 tkr till gästprofessor 2015 enligt ansökan. - LH ställer sig preliminärt positiv till att bidra med finansiering för att erbjuda forskningsledaren 50% forskningstid under 5 år i enlighet med UmU:s krav för professorsbefordran enligt ansökan, men väljer istället för att bifalla denna del av ansökan att på nytt ta ställning om ca två år. Motivering: Det sökta beloppet (3575 tkr) är relativt högt men inte orimligt eftersom institutionen valt att ansöka om att inkludera de ca 2 mkr som var avsatt tidigare till ett biträdande lektorat. Det huvudsakliga skälet till att avvakta med definitivt beslut om stödet är att UmU:s krav (att en befordrad professor efter befordran ska ha minst 50% internfinansierad forskningstid) är relativt nytt och LH vill först se om den nya universitetsledning som tillträder 2016 står fast vid detta krav eller om andra direktiv gäller då. Dessutom är det lämpligt att göra en ny lägesbedömning när institutionen har ett förslag på en forskningsledare som bedömd som professorskompetent. Utbetalning och uppföljning Utbetalning påbörjas när institutionen har meddelat namn till de respektive tjänsterna till Lärarhögskolan. Dock tidigast from och pågår tom Medel betalas ut månatligt till institutionens huvudprojekt inom verksamhet 21. De beslutade medlen utgör del i underlaget för beräkning av U-gem och F-gem, dessa medel betalas till respektive fakultet som i sin tur vidareförmedlar medlen vidare till berörd institution. 5

18 Umeå universitet Lärarhögskolan Johan Lithner, bitr rektor Beslutsförslag Sid 6 (6) Bilaga p 45 B Uppföljning av utbetalda medel sker i början av Lärarhögskolan skickar ut underlag till respektive institution där det ska fyllas i förbrukning och vilken verksamhet som har bedrivits. Under första halvåret 2019 kommer en slutredovisning att begäras in. 6

19 Lärarhögskolan Styrelsen Protokoll Sammanträdesdatum Bilaga p 45 C Sid 1 (3) Närvarande ledamöter Maria Löfgren Johan Lithner Max Bohman Per-Olof Erixon Ulrika Haake Kirk Sullivan Catarina Rudälv Leif Marklund Carina Granberg Sebastian de Wall Staffan Andersson Ann-Christine Gradin Frida Gidlund Frånvarande ledamöter Kenneth Ekström Sofie Areljung Övriga närvarande Jan Mannberg Annika Kjellsson Lind Eva Alenius Birgitta Wilhelmsson Carina Rönnqvist rektor, ordförande, föredragande p 32, 33, 34, 35, 44, 48 och 49 professor, bitr. rektor, föredragande p 41, 42, 43 och 45, ej närvaro p 48 utvecklingschef, Norsjö kommun professor, dekan universitetslektor, prodekan professor universitetslektor bitr. universitetslektor, gruppsuppleant universitetslektor, ej närvaro p 44 ordförande, UmPe universitetslektor, prodekan t o m p 40 tf. skoldirektör student, utbildningsbevakare UmPe universitetslektor, gruppsuppleant doktorand, gruppsuppleant bitr. rektor, föredragande p 40 kanslichef, föredragande fakultetsadministratör, sekreterare utvecklingsledare, föredragande p 38 och 39 forskningssekreterare, föredragande p 46 och 47

20 Lärarhögskolan Styrelsen Protokoll Sammanträdesdatum Bilaga p 45 C Sid 2 (3) Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr 42 Forskningssatsning rekrytering Bitr. rektor Johan Lithner Ansökningarna är utformade i dialog med Lärarhögskolans ledning, Lärarhögskolans forskningskommitté, fakultetsledningar samt berörda institutioner. Johan Lithner FS Det görs två avsteg från de ursprungliga ansökningarna. I ansökningen från Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (TUV) har Lärarhögskolan valt att reducera det beviljade beloppet från sökta tkr till tkr under I ansökningen från Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik (NMD) anslår Lärarhögskolan medel under två år, , till forskningsledare och tar ställning till fortsatt finansiering om två år. Styrelsen beslutar: att fastställa ansökningar enligt förslag för varje institution, se bilaga 42 A. Beslutsförslag. Bilaga p 42 A. Ansökan från institutionen för kostvetenskap. Bilaga p 42 B. Ansökan från pedagogiska institutionen. Bilaga p 42 C. Ansökan från institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Bilaga p 42 D. Ansökan från institutionen för språkstudier. Bilaga p 42 E. Kostnadsberäkning biträdande lektorat från institutionen för språkstudier. Bilaga p 42 F.

21 Lärarhögskolan Styrelsen Protokoll Sammanträdesdatum Bilaga p 45 C Sid 3 (3) forts. Ansökan från institutionen för estetiska ämnen. Bilaga p 42 G. Ansökan från institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Bilaga p 42 H. Kostnadskalkyl från institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Bilaga p 42 I.

22 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (1) Ärende p: 46 Ärende: Inkomna kursplaner gällande ämnet geografi i ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan. Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Lärarhögskolans styrelse fattade beslut om att rikta en beställning till Institutionen för geografi och ekonomisk historia gällande kurser i ämnet geografi inom ämneslärarutbildningen med inriktning mot gymnasieskolan. Beredning: Enligt beställningen har inlämnade förslag på kursplaner granskats av programrådet för ämneslärarprogrammen och KPU tillsammans med ansvarig vid LH kansli. Granskningen har fokuserat på de tre kursplaner som studenterna läser under den första terminens geografistudier. Här har en rad rekommendationer till revideringar föreslagits (se kommentarer i respektive kursplan). Beslut: Lärarhögskolans rektor beslutar att rekommendera kursansvariga institutioner att fastställa kursplanerna enligt föreslagna revideringar. Rektor uppmanar också institutionerna att, utifrån de förslag till revideringar som lämnats, gå igenom övriga inlämnade kursplaner. Dessa kursplaner bör efter genomförda revideringar inkomma till kansliet senast 31 oktober Bilagor: Introduktion till geografi, 7,5 hp Processer i naturen, 7,5 hp Befolkningsgeografi, 15.0 hp Bilaga till hanteringsordning Motiv för inrättande av kurser i geografi Överenskommelse fördelning hp GEK-EMG Kopia av kompetensredovisning kurser geografi Följebrev riktad beställning geografi Expedieras till: Studierektorer och lärare vid följande institutioner: GEK: Lars Larsson EMG: Rolf Zale Idé och samhällsstudier: Jonas Nilsson Pedagogiska: Mårten Almerud och Torbjörn Lindmark Samt för kännedom till: Karolina Broman, Agnetha Simm, Ingela Jonasson, Birgitta Wilhelmsson och Anna-Karin Lidström Persson. Lärarhögskolan Umeå

23 Kursplan [Kurspaket Geografi 1, kurs 1] Introduktion till geografi, 7,5 hp Introduction to Geography, 7.5 Credits Högskolepoäng: 7.5 hp Kurskod: 6KGXXX Ansvarig institution: Inst. för geografi och ekonomisk historia Datum för fastställande: Beslutad av: Reviderad: Giltig från: Giltig till: Tillsvidare Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Geografi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Kulturgeografi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Geovetenskap/Naturgeografi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Kommenterad [BW1]: Detta antar jag är ett arbetsnamn som tas bort inför inlägg i Selma, eller hur? Det gäller samtliga kurser, eller hur? Formaterat: Färgöverstrykning Kommenterad [AS2]: Kom ihåg att meddela så snart riktig kurskod finns. Innehåll Kursen är en introduktion till geografiämnet där grundläggande ämneshistoria, ämnesteori och centrala begrepp tas upp till behandling. Geografiämnets framväxt, ställning och roll inom såväl utbildning som forskning diskuteras. Kursen presenterar och behandlar geografiska perspektiv på aktuella problemställningar från det lokala till det globala. Det svenska natur- och kulturlandskapets särart och förändring, speciellt med hänsyn till hur naturen har och kan nyttjas som resurs och ingå i människors försörjningsstrategier ges utrymme och diskuteras sett i ljuset av begreppet hållbar utveckling. I momentet ingår även grundläggande kartografi. Didaktiska frågor introduceras och diskuteras. Som exempel kan nämnas frågor om kunskapsmål, stoffurval, metodval och examinationsformer inom skolämnet geografi. Förväntade studieresultat Kunskap och förståelse Kommenterad [KB3]: Detta är ju nästan allt, måste man verkligen få in alla didaktiska delar i första kursen? Om denna skrivning eller reviderad skrivning finns med ska något FSR kopplas ihop med detta. I annat fall bör skrivningen om innehåll tas bort. kunna redogöra för geografiämnets centrala begrepp och grundläggande geografisk ämnesteori kunna redogöra för det svenska natur- och kulturlandskapets innehåll, särart och framväxt kunna redogöra för lärares undervisningsuppdrag i geografiämnet så som det kommer till uttryck i läroplan och kursplaner översiktligt redogöra för de globala miljö- och resursproblemen och det arbete som sker på internationell nivå för att skapa en ekologisk hållbar utveckling. översiktligt beskriva huvuddragen i Sveriges klimat- och naturförhållanden och översiktligt diskutera vilka förutsättningar detta skapar för markanvändning och nyttjande av olika naturresurser. Färdighet och förmåga

24 inhämta och sammanställa information inom ämnesområdet och att förmedla detta i tal och skrift. Värderingsförmåga och förhållningssätt Behörighetskrav Genomgången utbildningsvetenskaplig kärna I. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, exkursioner och övningar. Examination Examinationen består dels av aktivt deltagande i examinerande seminarier och inlämnande av övningsuppgifter, samt tentamen i sal. Betyg på moment sätts först när alla prov har inlämnats och alla examinationer är avklarade. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla examinationer är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Ett omprov erbjuds senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. Dessutom erbjuds ett ytterligare omprov, s.k. uppsamlingsprov, inom ett år från ordinarie provtillfälle. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst fem provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas alltid individuellt, se Övriga föreskrifter Kommenterad [KB4]: Är detta ett lämpligt FSR för Färdighet och förmåga? Kommenterad [KB5]: Ingen Värderingsförmåga och förhållningssätt? Gäller alla kursplaner för första terminen. Det låter konstigt att man inte kan skriva fram några sådana, det finns mycket i geografiämnet (ex hela hållbar utveckling) som kräver mycket av dessa förmågor. Kommenterad [KB6]: Genomgången UK 1 är inte OK skrivning. Specificera vilken/vilka kurs/er som är absolut nödvändiga för att klara av denna kurs. Kanske är det enbart Ämneslärare som profession 6 hp? Ni kan dock inte kräva att den sista kursen på UK 1 ska vara godkänd eftersom denna ligger dikt an denna kurs. Fundera över vilka behörighetskrav som verkligen behövs. Med nya kontrollerna kommer annars studenter att blir stoppade redan efter en termin. Kommenterad [KB7]: Det räcker inte att skriva så här, det måste förtydligas vilka prov som ingår, hur dessa betygssätts och sedan vägs samman till ett slutbetyg. Att gamla kursplaner kan se ut på detta sätt är en sak, men nu när nya skrivs måste nya reglerna gälla. Se t ex skrivningar i våra nya kursplaner: Kursen examineras genom följande prov: individuell skriftlig rapport knutet till det kemididaktiska ämnesinnehållet på kursen, muntlig examination i samband med undervisningsövning i att hålla lektion, praktisk examination i samband med aktivt deltagande vid säkerhetsgenomgång på laboratoriet, individuell skriftlig inlämningsuppgift inför seminarium, samt muntlig examination i samband med aktivt deltagande i seminarium. Den skriftliga rapporten bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller... Kommenterad [KB8]:? Den allmänna skrivningen brukar väl vara: Gemensamma examinationsbestämmelser för betyg på kurs Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda och samtliga... Kommenterad [BW9]: Byt ut till Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 samt:... Kommenterad [BW10]: Lägg till under Övriga föreskrifter I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två...

25 Litteratur Giltig från: Hall Ola Introduktion till kartografi och geografisk information Lund : Studentlitteratur : 2003 : 205 s. : ISBN: Kommenterad [KB11]: Litteraturen är antingen gammal (15 år) eller helt ny, finns det inte litteratur därmellan? Geografiämnet känns ju väldigt utvecklat. Hållbar utveckling som nämns i innehållet, där finns det ju hur mycket ny litteratur som helst!? Geografididaktik : perspektiv och exempel Møller Jens Peter, Axelsson Sture 1. uppl. : Stockholm : Liber : 2003 : 119, [1] s. : ISBN: X Kulturgeografi : en ämnesteoretisk introduktion Gren Martin, Hallin Per-Olof, Lindqvist Ingela 1. uppl. : Malmö : Liber : 2003 : 224 s. : ISBN: Human geography : places and regions in global context Knox Paul L., Marston Sallie A. 7th edition, global edition. : Harlow : Pearson : [2016] : 504 pages : ISBN: Rum : samhällsvetenskapliga perspektiv Rönnlund Maria, Tollefsen Aina 1. uppl. : Stockholm : Liber : 2016 : 206 s. : ISBN: Hägerstrand, T. (1988): Krafter som format det svenska kulturlandskapet (Ur Mark och Vatten år 2010 BoDs 1988:35). Tillhandahålls av institutionen. Skolverkets kursplaner i Geografi, samt aktuella publikationer kring bedömning från Skolverket och Myndigheten för Skolutveckling. Övrigt; Skolverkets kursplaner i geografi, samt aktuella publikationer kring bedömning från Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Kommenterad [KB12]: Dubbelskrivning nedan. Kommenterad [KB13]: Ämnesplaner (detta är en kurs för blivande gymnasielärare, då heter det ämnesplan i geografi). Kursplan har man på grundskolan, inte gymnasiet. Kommenterad [KB14]: Varför just bedömning? Kommenterad [KB15]: Myndigheten las ner 2008! Kan alltså inte finnas med i en kursplan.

26 Bilaga p 46 C Kursplan [Kurspaket Geografi 1, kurs 2] Processer i naturen, 7,5 hp Processes in Nature, 7.5 Credits Högskolepoäng: 7.5 hp Kurskod: 6XXXXX Ansvarig institution: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Datum för fastställande: Beslutad av: Reviderad: Giltig från: Giltig till: Tillsvidare Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Geografi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Geovetenskap/Naturgeografi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Kommenterad [KB1]: De generella kommentarer jag gett i första kursplanen gäller även här. Både de tre nivåerna av FSR, behörighetskrav, examinationen osv. Kommenterad [AS2]: Meddela så snart riktig kursplan finns. Innehåll Under kursen behandlas landformer, bergarter och mineral och hur dessa genom skilda processer bryts ned, omvandlas, transporteras och sedimenterar. Vidare behandlas jordarternas systematik och jordmånsbildande processer. Begreppet hållbar utveckling diskuteras och utvecklas med exempel från bland annat från skogs- och jordbruk, energi- och vattenförsörjning, återvinning och deponering och markanvändning. Den pågående globala klimatförändringen, människans miljöpåverkan och vikten av hållbara energisystem tas upp till behandling. Kursen behandlar också grundläggande väderlekslära med betoning på Sveriges klimat. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse översiktligt redogöra för de globala miljö- och resursproblemen och det arbete som sker på internationell nivå för att skapa en ekologisk hållbar utveckling. översiktligt beskriva huvuddragen i Sveriges klimat- och naturförhållanden och översiktligt diskutera vilka förutsättningar detta skapar för markanvändning och nyttjande av olika naturresurser. översiktligt beskriva Sveriges energiförsörjning och möjligheterna att uppnå en hållbar energianvändning beskriva huvuddragen i den svenska miljölagstiftningen och samhällets organisation samt mål och medel för att uppnå en hållbar utveckling Färdighet och förmåga analysera och diskutera aktuella naturresursrelaterade frågor

27 Bilaga p 46 C Värderingsförmåga och förhållningssätt Behörighetskrav Genomgången utbildningsvetenskaplig kärna I. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, exkursioner och övningar. Examination Examinationen består dels av aktivt deltagande i examinerande seminarier och inlämnande av övningsuppgifter, samt tentamen i sal. Betyg på moment sätts först när alla prov har inlämnats och alla examinationer är avklarade. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla examinationer är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Ett omprov erbjuds senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. Dessutom erbjuds ett ytterligare omprov, s.k. uppsamlingsprov, inom ett år från ordinarie provtillfälle. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts vid ett provtillfälle har möjlighet att delta i förnyat prov vid totalt minst fem provtillfällen. En student har rätt att begära att få byta examinator efter två underkända prov på moment eller delar av kurs. Studierektor kontaktas i sådana fall. Tentamen baserad på denna kursplan kan garanteras under två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas alltid individuellt, se Övriga föreskrifter Litteratur Giltig från: 2016 vecka 47 Geography : realms, regions and concepts De Blij Harm J., Muller Peter O. 12. ed. : New York : Wiley : cop : 576 s. : ISBN: X Holmer Björn Några drag i Sveriges klimat 3. ed. : Göteborg : Naturgeografiska institutionen : 1995 : 36 s. : Kommenterad [KB3]: Se kommentarer för kurs 1 Introduktion av geografi Kommenterad [KB4]: För generella examinationsskrivningar. Kommenterad [KB5]: två om det inte är under sommaren För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS ). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle. Kommenterad [KB6]: Minst? Var kommer 5 ifrån? Kommenterad [AS7]: Lägg till under Övriga föreskrifter I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller slutat erbjudas. Kommenterad [KB8]: Idag finns den 17:e editionen, från Kan vara läge att uppdatera. Kommenterad [KB9]: Rätt gammal Klimat och väder Bogren Jörgen, Gustavsson Torbjörn, Loman Göran 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2008 : 296 s., [7] pl.-s. :

28 Bilaga p 46 C ISBN: Sveriges nationalatlash [Kartografiskt material].p Berg och jord Wastenson Leif, Fredén Curt 3. utg. : Vällingby : Sveriges nationalatlas (SNA) ;a Gävle :b Kartförl. [distributör] : 2002 : 208 s. : URL: SNA webbatlas ISBN: (inb.) Litteratur enligt lärarens anvisningar tillkommer, ca 800 sidor. Skolverkets ämneskursplaner i Geografi, samt aktuella publikationer kring bedömning från Skolverket och Myndigheten för Skolutveckling. Kommenterad [KB10]: Länken funkar inte. Kommenterad [KB11]:??? Kan man verkligen skriva så? Kommenterad [KB12]: I denna kurs ingår ju inte didaktik, ni skulle ju inte ha strimmor utan didaktikkurser. Varför ska få detta finnas kvar? Ta bort litteraturen om denna ändå inte ska användas

29 Bilaga p 46 D Kursplan [Kurspaket 1, kurs 3-4] Befolkningsgeografi, 15.0 hp Population Geography, 15.0 Credits Högskolepoäng: 15.0 hp Kurskod: 2KG010 Ansvarig institution: Inst. för geografi och ekonomisk historia Datum för fastställande: Beslutad av: Institutionsstyrelsen Reviderad: Giltig från: Giltig till: Tillsvidare Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Kulturgeografi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Geografi: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Kommenterad [AS1]: Meddela så snart riktig kurskod finns. Kommenterad [KB2]: Eftersom detta är en befintlig kursplan är det konstigt att den är skriven så att den inte följer regler för kursplaner och att innehållet kan vara felaktigt, t ex om examination. Innehåll Moment 1: Befolkningsgeografi del 1, 7,5 hp. Momentet tar upp befolkningsgeografins grunder i förhållande till viktiga samhällsfrågor, både nationellt och globalt. De demografiska grundkomponenterna, fertilitet, mortalitet och migration relateras till teman som rör utveckling, miljö och hållbarhet, boendepreferenser, bosättningsmönster, överbefolkning, avfolkning och hälsa. Momentet behandlar också centrala befolkningsgeografiska metoder och begrepp samt mer praktiska inslag kring insamling, bearbetning, analys och presentation av befolkningsdata. Moment 2: Befolkningsgeografi del 2, 7,5 hp. Momentet fördjupar kunskaperna i befolkningsgeografi. Specifika befolkningsgeografiska exempel analyseras utifrån befolkningsgeografisk och samhällsvetenskaplig teoribildning. Här behandlas exempelvis fertilitetsförändring, åldrande, segregation, migrationsmönster och förändrade familjemönster; i relation till sociala kategorier såsom genus, klass och etnicitet. Vidare granskas kritiskt förgivettagna synsätt som ligger bakom användandet av demografiska kategorier och beskrivningssätt. Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs skall studenten kunna; Kunskap och förståelse 1. förstå och förklara grundläggande demografiska begrepp och processer, 2. känna till och diskutera aktuella befolkningsfrågor, 3. känna till och diskutera olika synsätt på befolkningsutveckling, 4. känna till och diskutera centrala migrationsteorier, 5. förstå och diskutera drivkrafter och effekter av olika former av nationell och internationell migration Färdighet och förmåga 6. utföra grundläggande befolkningsprognoser, 7. relatera grundläggande befolkningsgeografiska processer i förhållande till sociala kategorier såsom genus, klass och etnicitet. 8. utföra övningsuppgifter enligt instruktion och inom given inlämningstid. Värderingsförmåga och förhållningssätt Kommenterad [BW3]: Dela upp FSR så att det bli tydligt vilka FSR som tillhör moment 1 och vilka som tillhör moment 2 Alternativet är att efter varje FSR informera om vilket moment som avses Kommenterad [KB4]: Stryk detta FSR såsom det är skrivet kan det inte kallas för ett FSR Kommenterad [BW5]: Finns inget FSR inom denna kategori?

30 Bilaga p 46 D Behörighetskrav Grundläggande behörighet Undervisningens upplägg Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier, laborationer, gruppövningar och/eller studiebesök. Under kursen genomförs vidare ett antal självständiga eller gruppvisa övningar, laborationer och/eller studiebesök. Seminarier, laborationer och övningar är obligatoriska. För kursen relevanta genusaspekter presenteras fortlöpande i undervisningen. Delar av undervisningen kan komma att ges på engelska. Examination Examinationen sker genom skriftliga inlämningsuppgifter, aktivt deltagande vid seminarier, salstentamen och hemtentamen och redovisning av självständigt fullföljda arbetsuppgifter. På kursen ges betyget väl godkänd, godkänd eller underkänd. För att erhålla högre poäng än godkänt, krävs normalt att inlämning sker inom angiven inlämningstid. Vid senare inlämning eller om uppgiften godkänns efter komplettering, kan maximalt 50% av maximal poäng uppnås. Omtentamen och övrig examination baserad på samma kursplan som vid ordinarie tentamen garanteras under två år efter vederbörande students förstagångsregistrering till kursen. Kommenterad [KB6]: Varför kan då inte de tidigare kurserna ha grundläggande behörighet? Kommenterad [KB7]: I så fall måste de vara examinerande och synas under examinationsavsnittet. Kommenterad [KB8]: Hela examinationsavsnittet måste skrivas om enligt tidigare kommentarer. Kommenterad [AS9]: Examinationen bör även den beskrivas för respektive moment. Se även kommentarer gjorda i den första kursplanen i detta paket. Kommenterad [KB10]:??? Betyg kan inte överklagas, d.v.s. prövas av någon högre instans, men en student kan alltid göra anmärkningar mot rättningen eller begära att examinator omprövar sitt beslut. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b ). Studenten kan vända sig till studierektor med en begäran om annan examinator. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas alltid individuellt. Övriga föreskrifter Litteratur Giltig från: 2016 vecka 09 Moment 1: Befolkningsgeografi i nationellt och globalt perspektiv I, 7,5 hp Demografins grunder Dribe Martin, Stanfors Maria 1. uppl. : Stockholm : SNS förlag : 2005 : 91, [1] s. : ISBN: z Kommenterad [AS11]: Se kommentarer i de två föregående kursplanerna. Kommenterad [KB12]: Tredje upplagan från Denna litteraturlista används tydligen på redan befintlig kurs, antar att man använder senare upplagor där? Population and Society Holdsworth, Finney, Marschall, Norman SAGE Publications Ltd. : 2013 : Samers Michael. Migration London : Routledge : : xvii, 374 s. : ISBN: (pbk.) : ¹21.99 Sveriges Kommuner och Landsting Urbanisering -Utmaningar för kommuner med växande och minskande befolkning

31 Bilaga p 46 D Sveriges kommuner och landsting : 2015 : URL: Kategoriernas dilemman [Elektronisk resurs] : en kunskapsöversikt om kategorisering utifrån nationellt och etniskt ursprung i offentlig politik och forskning Strömblad Per, Myrberg Gunnar Stockholm : Delegationen för migrationsstudier (Delmi) : 2015 : 49 s. : URL: Fritt tillgänglig via Delegationen för migrationsstudier (Delmi) UNFPA State of World Population People and Possibilities in a World of 7 Billion, UNFPA : 2011 : URL: SWOP2011-FINAL.pdf Litteratur enligt lärares anvisningar kan tillkomma, t ex i anslutning till föreläsningar, seminarier, laborationer och övningar Ändrad fältkod Kommenterad [KB13]:? Moment 2: Befolkningsgeografi i nationellt och globalt perspektiv II, 7,5 hp Who's afraid of population decline? A critical examination of its consequences. Population and development review Coleman D, Rowthorn R Population and development review, 37, : 2011 : Läsanvisning: Åtkomlig via UBs artikeldatabaser Population and Society Holdsworth, Finney, Marschall, Norman SAGE Publications Ltd. : 2013 : Integrationsverket och Riksantikvarieämbetet Miljonprogram och Media. Integrationsverket och Riksantikvarieämbetet : 2000 : URL: Samers Michael. Migration London : Routledge : : xvii, 374 s. : ISBN: (pbk.) : ¹21.99 Det blågula glashuset : strukturell diskriminering i Sverige : betänkande Stockholm : Fritzes offentliga publikationer : 2005 : 689, [5] s. : URL: Fulltext ISBN: The making of Racial and Etnic Categories: Official Statistics Reconsidered Simon P, Piché V, Gagnong A Social Statistics and Ethnic Diversity : 2011 : URL: Eimermann Marco There and back again? : Dutch lifestyle migrants moving to rural Sweden in the early 21st century Örebro : Institutionen för humaniora, utbildnings och samhällsvetenskap, Örebro universitet : 2013 : 101 s. : URL: Ändrad fältkod Ändrad fältkod

32 Bilaga p 46 D ISBN: Litteratur enligt lärares anvisningar kan tillkomma, t ex i anslutning till föreläsningar, seminarier, laborationer och övningar. Ändrad fältkod Kommenterad [KB14]:

33 Bilaga p 46 E Lärarhögskolan Bilaga till hanteringsordning Bilaga 1 Bilaga till Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Denna mall ska bifogas kursplan vid inrättande av ny kurs och vid revidering av kurs Under rubriken Motiv punkt 1-5: 1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras, 2) Ange om kursen ersätter annan kurs, 3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras, 4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen, 5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade, Ange fr o m vilken termin kursen/revideringen ska gälla. Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen. Kurskod Kursbenämning Motiv Fr o m termin N / R Finns ej Kurspaket 1, kurs 1: Introduktion till geografi, 7,5 hp 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? VT18 N

34 Bilaga p 46 E Lärarhögskolan Bilaga till hanteringsordning Bilaga Finns ej Kurspaket 1, kurs 2: Processer i naturen, 7,5 hp Finns ej Kurspaket 1, kurs 3: Befolkningsgeografi del 1, 7,5 hp Finns ej Kurspaket 1, kurs 4: Befolkningsgeografi del 2, 7,5 hp 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart VT18 VT18 VT18 N N Kommenterad [AS1]: Enligt kursstrukturen i följebrevet ska denna kurs 3 och kurs 4 slås ihop till en 15hp-kurs med benämningen Befolkningsgeografi som ska bestå av två moment. Hur ska dessa moment bemnämnas? N

35 Bilaga p 46 E Lärarhögskolan Bilaga till hanteringsordning Bilaga Finns ej Kurspaket 2, kurs 1: Kartor och GIS, 7,5 hp Finns ej Finns ej Kurspaket 2, kurs 2: Naturens mångfald, 7,5 hp Kurspaket 2, kurs 3: Klimatförändringar, 7,5 hp Finns ej Kurspaket 2, kurs 4: Geografididaktik 1 för ämneslärare för gymnasiet, 7,5 hp 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp HT18 HT18 HT18 HT18 N N N N

36 Bilaga p 46 E Lärarhögskolan Bilaga till hanteringsordning Bilaga Finns ej Finns ej Finns ej Kurspaket 3, kurs 1: Lokaliseringsteori och näringsliv, 7,5 hp Kurspaket 3, kurs 2: Globalisering och hållbar utveckling, 7,5 hp Kurspaket 3, kurs 3: Vetenskapliga metoder i geografi, 7,5 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart VT19 VT19 VT19 N Kommenterad [AS2]: Enligt kursstrukturen i följebrevet ska denna kurs 1 och kurs 2 slås ihop till en 15hp-kurs med benämningen Ekonomisk och social geografi som ska bestå av två moment. Kommer benämningarna för dessa båda moment att bli: Moment 1: Lokaliseringsteori och näringsliv Moment 2: Globalisering och hållbar utveckling? N N

37 Bilaga p 46 E Lärarhögskolan Bilaga till hanteringsordning Bilaga 1 Finns ej Kurspaket 3, kurs 4: Geografididaktik 2 för ämneslärare för gymnasiet, 7,5 hp 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart Finns ej Att undervisa i geografi, 6,0 hp 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart Finns ej Läraryrkets dimensioner, 22,5 hp 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart Finns ej Examensarbete för ämneslärarexamen geografi, 30,0 hp 1) Inrättas enligt riktad beställning till institutionen för geografi och ekonomisk historia: FS ) Ny kurs 3) Ämneslärarprogrammet - gymnasieskolan, 330 hp VT19 HT19 HT21 HT21 N N Kommenterad [AS3]: Lägg till ändelsen (VFU) N Kommenterad [AS4]: Lägg till ingångsämne geografi (VFU) N

38 Bilaga p 46 E Lärarhögskolan Bilaga till hanteringsordning Bilaga 1 4)? 5) Studenterna kommer att uppnå kursernas FSR med stöd i de läraktiviteter som anges i kursens schema en månad före kursstart

39 Bilaga p 46 F

40 Bilaga p 46 F

41 Kompetensredovisning Bilaga p 46 G Ämne Kompetensredovisning över undervisande lärare i kursen i vilken framgår omfattningen av för kursens Yrkesexa Uppskattad men tjänstgöring i Namn på undervisande lärare Kursen: Examensarbete för ämneslärarexamen geografi, 30,0 hp Anställning skategori (professor, lektor, adjunkt, m.fl.) Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, Verksam inom vilken/vil ka kurser Anställningen s omfattning (%) Tid i aktuell kurs (%) Tid i forskning /kompete nsutveckli ng (%) Charlotta Hedberg Lektor Docent 100% 1% 20% Ev komment ar Henrik Åström Elmersjö 1:e forskningsassistent Gymnasie lärare geografi och historia Fil. dr i historia med utbildningsv etenskaplig inriktning 100% 1% Torbjörn Lindmark Lektor legitimera d lärare Fil Dr Samhällsk unskapsdi daktik och utbildning svetenska plig kärna mm 100% 1 Excellent lärare Lektorer 9% Uppsatsh andledare

42 Institutionen för geografi och ekonomisk historia Umeå universitet, Umeå Telefon: Bilaga p 46 H Bilaga p 46 H Till Birgitta Wilhelmsson Tf kanslichef Lärarhögskolan Umeå universitet Följebrev angående riktad beställning avseende kurser i geografi för ämneslärare för gymnasiet Institutionen för geografi och ekonomisk historia har enligt den riktade beställningen FS fått i uppdrag att utveckla kurser i ämnet geografi som ingångsämne och andra ämne inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. I detta följebrev redogörs för ett antal förutsättningar och överväganden som ligger till grund för de underlag som beställningen efterfrågar. De institutioner som nämns specifikt är Institutionen för geografi och ekonomisk historia (GEK) och Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG). Andra institutioner som Institutionen för idé- och samhällsstudier och Pedagogiska institutionen kommer också att vara delaktiga i genomförandet av undervisningen. De underlag som härmed skickas in i enlighet med uppdraget är inte färdiga. De kursplaner som ansluter till ämneslärarprogrammets ramkursplaner (didaktik, examensarbete) och de kurser där lärarstudenterna i sin helhet samläser med andra studenter på GEK och EMG är klara med undantag för behörighetskrav. Övriga kurser är mer ofärdiga (se utkast till kursstruktur för geografikurserna nedan). Ambitionsnivån är att Lärarhögskolan ska få en uppfattning om helheten och kunna bedöma förutsättningarna för att etablera geografi som ingångsämne. Kursstruktur geografikurser Kurspaket Kursnamn Hp Kursansvar Kommentar Introduktion till geografi 7,5 GEK 1 Processer i naturen 7,5 EMG Samläsning EMG Befolkningsgeografi 15 GEK Samläsning GEK Kartor och GIS 7,5 GEK Delvis samläsning GEK 2 Naturens mångfald 7,5 EMG Samläsning EMG Klimatförändringar 7,5 EMG Samläsning EMG

43 Bilaga p 46 H Sid 2 (4) Geografididaktik 1 7,5 GEK Kompetens köps in från Idéoch samhällstudier, Pedag. inst. 3 Ekonomisk och social geografi Vetenskapliga metoder i geografi 15 GEK Samläsning GEK 7,5 EMG Delvis samläsning EMG Geografididaktik 2 7,5 GEK Kompetens köps in från Idéoch samhällstudier, Pedag. inst. VFU 2: Att undervisa i geografi VFU 3: Läraryrkets dimensioner Examensarbete för ämneslärarexamen 6,0 GEK 22,5 GEK 30 GEK Kompetens köps in från Idéoch samhällstudier, Pedag. inst., EMG Kompetens köps in från Idéoch samhällstudier, Pedag. inst., EMG Kompetens köps in från Idéoch samhällstudier, Pedag. inst., EMG De delar som ska ingå i underlaget diskuteras i det följande. Utgångspunkten är formuleringarna i beställningen, där följande ska kunna utläsas: kursansvarig och medverkande institution(er) samt respektive institutions kursandel i form av högskolepoäng. Kommentar: Se respektive kursplan samt överenskommelse om fördelning av högskolepoäng GEK-EMG. att angivna FSR rubriceras enligt Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt. Kommentar: Se respektive kursplan. att angivna FSR svarar mot examensmålen för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Kommentar: En täckningmatris ska utvecklas som visar hur kursernas FSR täcker av de nationella examensmålen. 2

44 Bilaga p 46 H Sid 3 (4) hur valda undervisnings- och examinationsformer relaterar till förväntade studieresultat samt hur dessa förväntas stödja progression, Kommentar: De kursplaner som utgör underlaget är i somliga fall inte färdigutvecklade, se under rubriken Det fortsatta arbetet nedan. att kurslitteraturen omfattar såväl forskningsbaserade som internationella perspektiv vilket i normalfallet inkluderar engelskspråkig litteratur, Kommentar: Litteratur finns angiven endast i begränsad omfattning i nuläget. Det är upp till de kommande kursansvariga att bestämma. Litteraturen kommer dock att följa rekommendationen som ligger helt i linje med gängse arbetssätt vid både GEK och EMG. hur integrering av ämnesdidaktik och VFU samt kopplingar till den utbildningsvetenskapliga kärnan genomförs Kommentar: Ämnesdidaktiska frågor kommer att introduceras under den första kursen, Introduktion till geografi. Det handlar om att sätta forskningsämnet, skolämnet och didaktiken i relation till varandra, att skapa en första förståelse för helheten hos studenterna. Efter den kursen kommer ämnesinnehåll och didaktik hållas i huvudsak åtskilda. Det utifrån främst två skäl. Det ena är att kurserna i geografi bygger på en hög grad av samläsning med redan existerande kurser. Det andra är att en integrerad strimma av ämnesdidaktik i ämneskurserna tenderar att resultera i att strimman inte ges tillräcklig uppmärksamhet. gällande VFU-kurser - hur dessa är relaterade till högskoleförlagda kurser. Kommentar: VFU-kurserna kommer i huvudsak att genomföras av lärare som har både lärarexamen och doktorsexamen. Med utgångspunkt i deras praktiska och teoretiska kunskaper ska de stötta lärarstudenterna i att omsätta geografiämnets innehåll i didaktisk praktik. De teoretiska kunskaperna ska omsättas i konkret och ändamålsenlig praktik i den framtida arbetsplatsen, skolan. Se vidare respektive kursplan. Lärarhögskolans särskilda mall ska bifogas nya kursplaner. Kommentar: Bifogas. en kompetensredovisning över undervisande lärare i kursen i vilken framgår omfattningen av för kursens innehåll relevant vetenskaplig/konstnärlig och professionsinriktad kompetens. 3

45 Bilaga p 46 H Sid 4 (4) Kommentar: Bifogas. hur kursen planeras och utvärderas och hur utvärderingsresultat avses (a) offentliggöras, (b) analyseras (c) leda till åtgärder Kommentar: Vid GEK står det kursansvariga fritt att skaffa sig underlag för kursutvärderingen (formativt och summativt) på de sätt som passar kursen bäst, men samtliga kursutvärderingar ska sammanställas enligt en gemensam mall (bifogas). Sammanställningen skickas till studieadministratör som publicerar alla sammanställningar på vår webbsida: EMG använder samma rutiner. Det fortsatta arbetet Den 15 maj 2017 skickas de efterfrågade underlagen till Lärarhögskolans vikarierande kanslichef. De underlag som förmedlas är inte i alla detaljer färdiga. Kursplanerna kommer att utvecklas vidare vad gäller FSR, innehåll och examinationsformer enligt följande rutin: Respons från Lärarhögskolan på de bifogade underlagen. Innan sommarsemestern kommer samtliga ingående kursplaner att ha basdata som på bästa sätt är anpassade till ämneslärarprogrammets utbildningsplan och som ansluter till övriga ämnesstudier inom programmet. Det innebär att alla ingående kursplaner då formellt finns. Basdata låses i Selma den 12 augusti. Under tidig höst kallas de lärare som är tilltänkta kursansvariga för de nya kurserna till ett arbetande seminarium. Där ska FSR, kursinnehåll och examinationsformer utvecklas mer i detalj. Eventuellt kommer de lärare som är involverade i kurspaket 1 (de första 30 hp) att kunna göra detta redan före sommaren så att lärarstudenterna vid läsårsstarten har helt korrekt information om studierna under termin 2. Lars Larsson Studierektor kulturgeografi 4

46 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (1) Ärende p: 47 Ärende: Inkomna kursplaner, för nyinrättande. Föredragande: Agnetha Simm Bakgrund: Enligt lärarhögskolans hanteringsordning för kursplaner (FS ) ska kursplaner som nyinrättas först förankras vid Lärarhögskolan innan ärendet hanteras vidare enligt den ordning som gäller vid kursansvarig institution/fakultet. Beredning: Bifogade kursplaner med tillhörande mall, har inkommit löpande till kansliet som granskat och i förekommande fall rekommenderat revideringar (se eventuella kommentarer i respektive kursplan alternativt via mail). Rekommendation till revidering alternativt ett godkännande har löpande delgetts berörd institution. Beslut: Lärarhögskolans rektor beslutar att rekommendera kursansvariga institutioner/fakulteter att fastställa kursplanerna enligt föreslagna revideringar. Bilagor: Kursplaner samt ifyllda mallar till kursplanerna med följande kurskoder: 6PE240, 6RV018, 6PE260, 6PE261, 6LI013, 6FY009, 6PE264, 6PE239, 6PE244, 6PE263, 6xxxx Profession och vetenskap för fritidshem (UK), 6xxxx Bild fördjupning 1, 6xxxx Bild fördjupning 2. Expedieras till: Jonas Wikström, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Carl Larsson, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Jonas Nilsson, Institutionen för Idé- och samhällsstudier Maria Berglind, Institutionen för Idé- och samhällsstudier Annika Nilsson, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Christine Lindström, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Susanne Haugen, Institutionen för språkstudier Linn Bonna, Institutionen för språkstudier Hans Forsman, Institutionen för fysik Gabriella Allansson, Institutionen för fyxik Ingela Jonasson, Lärarhögskolan, Birgitta Wilhelmsson, Lärarhögskolan Anna-Karin Lidström Persson, Lärarhögskolan Lärarhögskolan Umeå

47 Lärarhögskolan Hanteringsordning Bilaga p 47 B Bilaga 1 Bilaga till Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Denna mall ska bifogas kursplan vid inrättande av ny kurs och vid revidering av kurs Under rubriken Motiv punkt 1-5: 1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras, 2) Ange om kursen ersätter annan kurs, 3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras, 4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen, 5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade, Ange fr o m vilken termin kursen/revideringen ska gälla. Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen.

48 Lärarhögskolan Hanteringsordning Bilaga p 47 B Bilaga 1 Kurskod Kursbenämning Motiv Fr o m termin N / R 6PE240 Formativ bedömning och motivation 1) Ny kurs inom det fristående kursutbudet, 2) Nej, 3) Enbart sökbar som fristående kurs, 4) Ej tillämpligt, 5) Se föreskrifter för examination i kursplan, HT17 N

49 Bilaga p 47 B Kursplan Arbetskopia Uttagen: Formativ bedömning och motivation Formative Assessment and Motivation 7.5 högskolepoäng Kurskod: 6PE240 Kursplan giltig från: 2017, vecka 33 Ansvarig enhet: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik SCB ämnesrubrik: Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav (G1N) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Grundnivå Behörighet Grundläggande behörighet Mål.XQVNDSRFKI UVWnHOVH redogöra för teorier om formativ bedömning och motivation och hur de kan användas för att stödja elevers lärande, )lugljkhwrfki UPnJD använda formativ bedömning och teorier om motivation samt argumentera för hur en undervisningspraktik kan utvecklas till att bli mer formativ och bättre främja elevers lärande och motivation visa på och diskutera hur olika sätt att kommunicera bedömningar kan göras till berörda parter 9lUGHULQJVI UPnJDRFKI UKnOOQLQJVVlWW värdera och kritiskt granska sin egen och andras undervisnings och bedömningspraktik ur både ett bedömningsteoretiskt perspektiv och ett motivationsteoretiskt perspektiv, diskutera hur formativ bedömning och motivationsteorier kan användas för att utveckla undervisning och verksamhet. Innehåll Kursen handlar om formativ bedömning och hur det kan användas i undervisningen för att främja elevers lärande. Det inkluderar tekniker för hur formativ bedömning kan användas i praktiken och teorier för teknikernas funktion och dess effektivitet. Formativ bedömning innebär att belägg för lärande används för att justera undervisning för att bättre möta elevernas behov, och innehåller strategier för följande områden: 1. gemensam måltolkning; 2. identifikation av elevers kunnande; 3. feedback; 4. självreglerat lärande (inkluderande självbedömning); 5. eleverna som undervisningsresurser för varandra (inklusive kamratbedömning).

50 Bilaga p 47 B Kursen behandlar också motivationsteorier och hur kunskap om dessa kan användas i undervisningen för att förstå och stödja elevers motivation att lära. Undervisning Undervisningen bedrivs dels via lärplattformar som t.ex. Cambro och via kursträffar där arbetsformerna varieras. Undervisningen bygger i betydande omfattning på de studerandes aktiva medverkan, individuellt och i grupp, vilket kräver obligatorisk närvaro vid seminarier, metodikpass och redovisningar. Studenten ansvarar för att genomföra didaktiska uppdrag med elever. Examination Kursen examineras genom följande prov: individuell skriftlig salstentamen, tillämpande övningar, individuella muntliga redovisningar, individuella skriftliga uppgifter, samt muntlig examination genom aktivt deltagande i seminarier. Den skriftliga salstentamen samt två skriftliga inlämningsuppgifter bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För de övriga proven ges endast något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U). Slutbetyg på hel kurs beslutas först när kursens samtliga prov är genomförda. För slutbetyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För slutbetyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga salstentamen och samtliga skriftliga inlämningsuppgifter där väl godkänt (VG) är möjligt som högsta resultat har bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U) sätts slutbetyget underkänt (U) på kursen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på kursens samtliga prov. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets 5HJOHUI UEHW\JRFKH[DPLQDWLRQSnJUXQGRFKDYDQFHUDGQLYn(FS ). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Föreskrifter vid övergångar Föreskrifter vid övergångar I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6 8 samt Umeå universitets +DQGOlJJQLQJVRUGQLQJI UWLOOJRGRUlNQDQGHSnJUXQGRFKDYDQFHUDGQLYn(FS

51 15). Bilaga p 47 B Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Kurslitteratur Uppgift om kurslitteratur saknas. Ta kontakt med ansvarig institution för mer information.

52 Bilaga p 47 B Lärarhögskolan Bilaga till hanteringsordning Bilaga 1 Bilaga till Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Kommenterad [AS1]: Denna mall ska bifogas kursplan vid inrättande av ny kurs och vid revidering av kurs Under rubriken Motiv punkt 1-5: 1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras, Ett fel har upptäckts i angiven nivå på kursen. 2) Ange om kursen ersätter annan kurs, Ändringen avser endast en rättelse. 3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras, Ämneslärare i religionskunskap. 4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen, 5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade, Ändringen avser en rättelse av angiven nivå på kursen. Inga övriga ändringar vilket innebär att kursen även i fortsättningen ha samma upplägg som tidigare. Ange fr o m vilken termin kursen/revideringen ska gälla. VT 2017 (Om möjligt, annars HT 2017). Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen.

53 Bilaga p 47 B Lärarhögskolan Bilaga till hanteringsordning Bilaga 1 Kurskod Kursbenämning Motiv 6RV006 Läraryrkets dimensioner, 22,5 hp Har felaktigt varit kategoriserad som grundnivå. Ändring avser att ändra detta till avancerad nivå. Fr o m termin VT17 N / R Kommenterad R [AS2]: 6RV018 ska det vara Kommenterad [AS4]: Ändras till N Kommenterad [AS3]: Lägger till: Ersätter tidigare kursplan 6RV012. Revideringen av sådan art att ny kurskod krävs.

54 Bilaga p 47 B Kursplan Läraryrkets dimensioner- ingångsämne religion, 22.5 hp (VFU) Dimensions of the Teaching Profession, 22.5 Credits Högskolepoäng: 22.5 hp Kurskod: 6RV018 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Datum för fastställande: Beslutad av: Utbildningsledaren för humanistiska fakulteten Giltig från: Giltig till: Tillsvidare Nivå: Avancerad nivå Huvudområden och successiv fördjupning: Religionsvetenskap: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Innehåll Kursens fokus är undervisning i de ämnen som ska ingå i studentens lärarexamen, men innefattar även deltagande i övriga arbetsuppgifter kopplade till yrkesrollen. Kursen bygger på de ämnesteoretiska, ämnesdidaktiska och allmändidaktiska kunskaper som studenten har förvärvat under sina ämnesstudier och de utbildningsvetenskapliga kurserna inom UK I och UK II samt under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU I och VFU II). Under kursen tillämpar och fördjupar studenten sina såväl ämnesmässiga som sociala och didaktiska kompetenser. Utifrån styrdokument och uppställda mål ska studenten med en hög grad av självständighet och stöd av handledare planera, genomföra och utvärdera undervisning samt bedöma och examinera elevers lärande. Vid planering och genomförande av undervisning ska elevers olika förutsättningar beaktas. Studenten ska kunna motivera sin undervisning utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Undervisning liksom övriga delar av lärarens uppdrag ligger till grund för didaktisk analys och reflektion. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse visa på fördjupad kunskap om relevanta styrdokument och deras roll i skola visa på sådana ämnesteoretiska och didaktiska kunskaper som krävs för att kunna planera och motivera innehåll i samt upplägg och utvärdering av undervisning Färdighet och förmåga omsätta de ämnesteoretiska, ämnesdidaktiska och övriga kunskaper han eller hon förvärvat under utbildningen, till skolpraktiken planera, genomföra och utvärdera undervisning utifrån verksamhetens mål och elevers olika förutsättningar motivera sina val utifrån styrdokument, vetenskap och beprövad erfarenhet skapa en god lärandemiljö i klassrummet samt genom sitt ledarskap väcka elevers intresse och nyfikenhet för ämnet dokumentera, bedöma, betygssätta och kommunicera elevers lärande i relation till de nationella styrdokumenten kommunicera muntligt och skriftligt på ett respektfullt och för situationen anpassat sätt Värderingsförmåga och förhållningssätt förhålla sig till den värdegrund som uttrycks i styrdokumenten och konkretisera denna i såväl undervisningssituationer som i skolans övriga verksamhet

55 Bilaga p 47 B bemöta och interagera med elever, föräldrar, kollegor och skolans övriga personal på ett professionellt sätt analysera och reflektera över den egna professionsutvecklingen och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap utifrån teoretiska perspektiv, handledares kommentarer och de egna erfarenheter som gjorts under VFU-perioderna Behörighetskrav Univ: För tillträde till kursen krävs att samtliga kurser inom UK I och UK II samt de verksamhetsförlagda kurserna Att vara lärare (VFU I) och Att undervisa i religion (VFU II) är godkända. Utöver detta krävs för Ämneslärare med inriktning mot gymnasiet minst 150hp i de undervisningsämnen som skall ingå i examen varav minst 75hp i vardera ämne. För Ämneslärare med inriktning mot åk 7-9 krävs minst 60hp i ingångsämnet religionsvetenskap och minst 30 hp vardera i resterande undervisningsämnen. Undervisningens upplägg Kursen genomförs huvudsakligen ute i skolverksamheten. VFU-perioden ska omfatta 40 timmars arbetsvecka inklusive planering och genomförandet av lektioner, auskultationer, arbete med VFUuppgifter samt deltagande i annan verksamhet kopplad till lärarens yrkesroll. Studenten ska tillsammans med lokala lärarutbildare planera VFU så att arbetet ryms inom ramen för heltidstjänstgöring. Studenten genomför och utvärderar undervisning i samtliga ämnen som skall ingå i studentens lärarexamen. Under kursen genomförs ett antal VFU-uppgifter. Visst förberedelse- och uppföljningsarbete är campusförlagt. Examination Examinationen består av två delar. Den första delen av examinationen görs genom bedömning av genomförd undervisning med efterföljande didaktisk analys och reflektion samt andra undervisningsnära yrkesuppgifter. Bedömningen av denna del görs av besökande universitetslärare i samråd med lokala handledare. Den andra delen består av en skriftlig VFU-rapport som bedöms och examineras av universitetslärare. På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinerande delar är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar. För betyget Väl godkänd läggs särskild vikt vid den studerandes förmåga att med välgrundade resonemang didaktiskt motivera, genomföra och analysera undervisningen för att möta varje elevs behov. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie examinationstillfälle anordnas ytterligare tillfällen enligt gällande regelverk. Ansvarig examinator äger rätt att i samråd med berörd handledare besluta att underkänna en student under pågående praktik i de fall denne uppvisar sådana brister avseende kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att dessa, enskilt eller i kombination, medför en påtaglig risk att studenten under praktiken kan komma att skada någon annan person fysiskt eller psykiskt. Studenten avbryter då sin praktik i förtid och får betyget Underkänd på den aktuella kursen. I samband med ett sådant beslut ska en individuell utvecklingsplan upprättas av examinator i samråd med studenten. Utvecklingsplanen ska ange vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som studenten behöver tillägna sig för att få återuppta praktiken samt en tidpunkt vid vilken kontroll av detta ska ske. Studenten har rätt till två sådana kontrolltillfällen per år. Totalt ska dock inte antalet kontrolltillfällen uppgå till mer än fyra, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Om studenten vid sådant kontrolltillfälle visar att han eller hon tillgodogjort sig de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt utvecklingsplanen anger ska studenten ha rätt att genomföra en ny praktikperiod, under förutsättning att studenten inte förbrukat sina praktiktillfällen. Den som erhållit ett godkänt betyg på kursen kan ej examineras för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 ). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för idé och samhällstudier. Examination baserad på denna kursplan garanteras under minst två år efter studentens förstagångsregistrering på kursen. Tillgodoräknande

56 Bilaga p 47 B Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb Övriga föreskrifter I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst ett provtillfällen enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat erbjudas. Litteratur Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.

57 Bilaga p 47 B Lärarhögskolan Hanteringsordning 2016-xx-xx Bilaga 1 Bilaga till Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Denna mall ska bifogas kursplan vid inrättande av ny kurs och vid revidering av kurs Under rubriken Motiv punkt 1-5: 1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras, 2) Ange om kursen ersätter annan kurs, 3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras, 4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen, 5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade, Ange fr o m vilken termin kursen/revideringen ska gälla. Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen. Kommenterad [AS1]: Se ny reviderad mall på LHs hemsida, där finns även en reviderad hanteringsordning.

58 Bilaga p 47 B Lärarhögskolan Hanteringsordning 2016-xx-xx Bilaga 1 Kurskod Kursbenämning Motiv Fr o m termin N / R 6PEXXX Samhällsorientering för förskolan Kursen låg tidigare som moment två i kursen Lärande lek och utveckling i förskolan II (6PE103) Kursen är något reviderad, bl.a vad gäller behörighetskrav Tillägg: Ht 18 R Kommenterad [AS3]: Ändra till N Kommenterad [AS2]: För antagna fr o m Vt 16.

59 Bilaga p 47 B Samhällsorientering för förskolan Social Studies for Preschool Högskolepoäng: 15 hp Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Datum för fastställande: Giltig från: Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Ingen successiv fördjupning: Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Kommenterad [AS1]: Ht 18 Innehåll I kursen behandlas hållbar utveckling utifrån sociala, ekonomiska och samhälleliga begrepp, samband och processer. Samhälleliga aspekter på barns delaktighet och inflytande samt hur detta omsätts i förskolans verksamhet studeras och problematiseras. Inom kursens ram behandlas hur barndom och barns vardagsliv påverkas av kulturella skillnader, materiella villkor liksom olika familjemönster. digitala verktyg 0ch sociala medier som är en del av vårt samtida samhälle granskas och värderas. Dessutom bearbetas förskolans ansvar att tillsammans med barnen diskutera hållbara utvecklingsfrågor, samtida och närliggande händelser, liksom vikten av att nyttja närsamhället som pedagogisk arena där centrala samhällsfunktioner ingår. I kursen behandlas även pedagogens ansvar att hantera barns tankar och frågor om livet. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse identifiera och kritiskt granska lokala och globala överlevnadsfrågor, samt analysera sociala och samhälleliga intressekonflikter och dess komplexitet redogöra för hur barns vardagsliv påverkas av kulturella skillnader och materiella villkor och olika familjemönster redogöra för hur barns frågor om samtida och närliggande händelser samt aktuella samhällsfenomen kan bearbetas i förskolan Färdighet och förmåga diskutera och problematisera hur närsamhället kan utgöra pedagogisk arena hållbarhetsfrågor i förskolans verksamhet problematisera och diskutera pedagogens ansvar att hantera barns olika etiska frågor Värderingsförmåga och förhållningssätt diskutera och problematisera barns delaktighet och inflytande i samhällsfrågor kritiskt granska och värdera digitala verktyg och sociala medier för små barn

60 Bilaga p 47 B Behörighetskrav Godkänd på kurserna: Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande för förskolan (UK) 8 hp, Specialpedagogik för förskolan (UK) 6 hp, Läraryrkets dimensioner för förskolan (VFU) 11 hp. Undervisningens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och praktiska tillämpningar. Examinerande inslag är obligatoriska. Utvärdering sker efter varje moment och efter avslutad kurs. Examination Examination sker genom individuella skriftliga uppgifter, muntliga redovisningar individuellt och i grupp, seminarier. Examinerande inslag är obligatoriska liksom praktiska tillämpningar. Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller underkänd. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänt särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av olika teoretiska begrepp. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarieprov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Föreskrifter vid övergångar I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras ett provtillfälle enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat erbjudas

61 Bilaga p 47 B Litteratur Andrén Karin Barn och ungas livsfrågor och ämnet livskunskap Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet : 2011 : URL: Fulltext Björklund Sanne Lärande för hållbar utveckling : i förskolan 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2014 : 126 s. : ISBN: Behovet av en ny förståelse : ansvaret för miljön, klimatet och det globala utrymmet Bäckstrand Göran, Olsson Kåre, Tengström Emin Höör : Blenda : 2010 : 156 s. : ISBN: Från kvalitet till meningsskapande : postmoderna perspektiv - exemplet förskolan Dahlberg Gunilla, Moss Peter, Pence Alan 3. uppl. : Stockholm : Liber : 2014 : 328 s. : ISBN: Migration och etnicitet : perspektiv på ett mångkulturellt Sverige Darvishpour Mehrdad, Westin Charles 2., [omarb.] uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2015 : 446 s. : ISBN: Läsanvisning: (valda delar) Dolk Klara Bångstyriga barn : makt, normer och delaktighet i förskolan Stockholm : Ordfront : 2013 : 303 s. : ISBN: Engdahl Ingrid Lärande för hållbar utveckling - är det någonting för förskolan, eller? : rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken [Stockholm] : Svenska OMEP : [2012] : 38 s. : URL: Fritt tillgänglig via Svenska OMEP:s hemsida ISBN: Läsanvisning: Barns tankar om livet Hartman Sven G., Torstenson-Ed Tullie 2., [rev.] utg. : Stockholm : Natur och kultur : 2007 : 207 s. : ISBN: Läsanvisning: (valda delar)

62 Bilaga p 47 B Föräldrar, förskola och skola : om mångfald, makt och möjligheter Harju Anne, Tallberg Broman Ingegerd 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2013 : 244 s. : ISBN: Läsanvisning: (valda delar) Johansson Eva Forskare och pedagogers möten med barns perspektiv - Att närma sig barns perspektiv, i Pedagogisk Forskning Göteborgs universitet : 2003 : URL: Läsanvisning: Årg 8, Nr 1-2 Tema: Barns perspektiv och barnperspektiv Johansson Eva Små barns etik 1. uppl. : Stockholm : Liber : 2001 : 200 s. : ISBN: Löfdahl Annica Kamratkulturer i förskolan : en lek på andras villkor 2., [rev.] uppl. : Stockholm : Liber : 2014 : 120 s. : ISBN: Olausson Anna Att göra sig gällande [Elektronisk resurs] : mångfald i förskolebarns kamratkulturer Umeå : Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet : 2012 : [1], ix, 184, 16, [6] s. : URL: ISBN: Redaktör Sellgren Germund WWF For a living planet, WWF; Förskolan för en hållbar utveckling handledning WWF : 2009 : URL: g.pdf Tallberg Broman Ingegerd Mamma, pappa, förskolebarn : om förskolan som jämställdhetsprojekt Ingår i: Genus i förskola och skola : förändringar i policy, perspektiv och praktik. Wernersson Inga Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis : 2009 : 174, 16, 12 s. : Gällande styrdokument för förskolan och grundskolan Dessutom kan det tillkomma kopierat material och vetenskapliga artiklar som finns på nätet. Referenslitteratur Pree-school children s agency in learning for sustainable development Caiman Cecilia, Lundegård Iann Department of Mathematics and Science Education, Sockholm University : 2013 :

63 Bilaga p 47 B URL: OLuY3M Om värden och omvärlden : pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia Dahlberg Gunilla, Colliander Marie-Anne, Stråhle Lena, Wehner-Godée Christina 1. uppl. : Stockholm : Stockholms universitets förlag : 2010 : 286 s. : ISBN: Ärlemalm-Hagsér Eva Engagerade i världens bästa? : lärande för hållbarhet i förskolan Göteborg : Acta universitatis Gothoburgensis : 2013 : 137 s. : URL: ISBN: (print)

64 Bilaga p 47 B Lärarhögskolan Hanteringsordning 2016-xx-xx Bilaga 1 Bilaga till Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Denna mall ska bifogas kursplan vid inrättande av ny kurs och vid revidering av kurs Under rubriken Motiv punkt 1-5: 1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras, 2) Ange om kursen ersätter annan kurs, 3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras, 4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen, 5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade, Ange fr o m vilken termin kursen/revideringen ska gälla. Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen. Kommenterad [AS1]: Se ny reviderad mall på LHs hemsida, där finns även en reviderad hanteringsordning.

65 Bilaga p 47 B Lärarhögskolan Hanteringsordning 2016-xx-xx Bilaga 1 Kurskod Kursbenämning Motiv Fr o m termin N / R 6PEXXX Profession och vetenskap i förskolan (UK) Inställd upphandling. Reviderad utifrån innehåll i tidigare nya kurser. Behörighetskraven ändrade. Tillägg: Ht 18 R Kommenterad [AS2]: Ska ändras till Riktad beställning från LH Kommenterad [AS4]: Ändras till N Kommenterad [AS3]: Gäller fr o m kull H15, ersätter 6PE107

66 Bilaga p 47 B Profession och vetenskap för förskolan (UK) Preschool Teachers Professionalism for Preschool Högskolepoäng: 7.5 hp Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Datum för fastställande: Giltig från: Nivå: Avancerad nivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Ingen successiv fördjupning: Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Kommenterad [AS1]: H18 Innehåll I kursen bearbetas förskollärares professionella yrkesutövning och utveckling med stöd av professionsteoretiska begrepp. Fördjupad bearbetning och reflektion över yrkets kunskapsbas, adekvata handlingsstrategier och vetenskapligt förhållningssätt utgör grundläggande delar. Rättsliga regler som styr förskolan bearbetas. Dessutom studeras hur yrkesspråk och etiska ställningstaganden ingår i förskollärares professionella yrkesutövning. Kompetensutveckling i relation till den egna utbildningsprocessen och i relation till verksamhetsutveckling studeras. Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse identifiera och analysera olika faktorer av betydelse för ett professionellt yrkesutövande klargöra och diskutera professionsteoretiska begrepp såsom, professionalitet, professionell och profession Färdighet och förmåga identifiera och analysera den egna lärprocessen och med utgångspunkt i detta formulera ett pedagogisk ställningstagande gällande den kommande yrkesutövningen, i relation till verksamhetsutveckling och styrande dokument. Värderingsförmåga och förhållningssätt diskutera och problematisera hur egna och andras normer och etiska förhållningssätt påverkar yrkesutövningen analysera betydelsen av vetenskapligt förhållningssätt i professionsutövandet

67 Bilaga p 47 B Behörighetskrav Godkänd på kurserna: Förskollärare som profession (UK) 6hp, Lärande och undervisning (UK) 7,5 hp, Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik (UK) 7,5 hp, Etik, demokrati och den heterogena lärandemiljön (UK) 7,5 hp, Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande för förskolan (UK) 8 hp, Specialpedagogik för förskolan (UK) 6hp, Bedömning för lärande i förskolan (UK) 4 hp, Läraryrkets dimensioner för förskolan 2 (VFU) 7,5 hp, Kommenterad [AS2]: Ska vara 10 hp Undervisningens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, praktiska tillämpningar. Kursinnehållet tillämpas i varierade former i syfte att förbereda för förskollärarens yrkespraktik. Examinerande inslag är obligatoriska liksom praktiska tillämpningar. Examination Examinationer sker genom individuella skriftlig uppgifter, muntlig och skriftlig presentation av pedagogiskt ställningstagande, seminarier och workshops. Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller underkänd. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänt särskild vikt vid den studerandes förmåga att analysera kursens innehåll med stöd av olika teoretiska begrepp samt med ett distanserat synsätt kritiskt granska den egna lärprocessen. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarieprov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med ordinarie provet. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt.

68 Bilaga p 47 B För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Föreskrifter vid övergångar I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras ett provtillfälle enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat erbjudas Litteratur Giltig från: 2015 vecka 36 Utbildningsvetenskap : [ett kunskapsområde under formering] Sandin Bengtd 1949-, Säljö Rogerd Stockholm : Carlsson : 2006 : 380, [1] s. : ISBN: (inb.) Läsanvisning: Kapitel, Praxisnära forskning och läraryrkets vetenskapliga bas I, Mikael Alexandersson Etik i professionellt lärarskap Irisdotter Sara, Paulin Ann, Grönlien Zetterqvist Kirsten 1. uppl. : Malmö : Gleerup : 2009 : 163 s. : ISBN: Bygdeson Larsson Kerstin Educational process reflection (EPR) : An evaluation of a model for professional development concerning social interaction and educational climate in the Swedish Preshool Ingår i: Journal of in-service education.. Wallingford : Triangle Journals : : 1 : 32 : sid : URL: Fulltext Respekt för läraryrket : om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Colnerud Gunnel, Granström Kjell, Lärarhögskolan i Stockholm [Ny, rev. och uppdaterad utg.] : Stockholm : HLS förl. : 2002 : 208 s. : ISBN: Läsanvisning: Valda delar Eriksson Annika Förutsättningar blir till erbjudanden. Belyst genom utformning och genomförande av förskolans temainriktade arbetssätt Umeå universitet : 2014 :

69 Bilaga p 47 B URL: Fulltext Läsanvisning: Licentiatuppsats nr 14 i Pedagogiskt arbete Eidevald Christian Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan : hallå, hur gör man? 1. uppl. : Stockholm : Liber : 2013 : 215 s. : ISBN: Läsanvisning: Valda delar Handledning och praktisk yrkesteori Lauvås Per, Handal Gunnar 2., [utök.]uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2001 : 384 s. : ISBN: Läsanvisning: Valda delar Krejsler John Professions and their identities : how to explore professional development among (semiprofessions) Ingår i: Scandinavian journal of educational research [Elektronisk resurs]. London : Taylor & Francis : : 4 : 34 : sid : URL: Fulltext Between control and resistance : planning and evaluation texts in the Swedish preschool Löfdahl Annika, Prieto Hector Pérez Ingår i: Journal of education policy [Elektronisk resurs].. London : Taylor & Francis : : 4 : 24 : sid : URL: Fulltext Nyberg Britt Förskollärarkårens professionaliseringssträvanden ur ett fackligt perspektiv [Elektronisk resurs] Umeå : Umeå universitet : 2008 : 103 s. : URL: Olsson Staffan Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola 4., [omarb. och utök.] uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2011 : 279 s. : ISBN: Yrkesetik i vardagen [Elektronisk resurs] : ett fördjupningsmaterial Stockholm : Lärarförbundet ; Lärarnas riksförbund : 2006 : 12 s. : URL: Fulltext Referenslitteratur

70 Göransson Håkan Gabinus Arbetsrätten : en introduktion 5. uppl. : Stockholm : Norstedts juridik : 2010 : 129 s. : ISBN: Bilaga p 47 B

71 Mall till hanteringsordning Lärarhögskolan Dnr FS Bilaga p 47 BSid 1 (2) Bilaga till Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Denna mall ska bifogas kursplan vid inrättande av ny kurs och vid revidering av kurs Under rubriken Motiv punkt 1-5: 1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras, 2) Ange om kursen ersätter annan kurs, 3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras, 4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen, 5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade, Ange fr o m vilken termin kursen/revideringen ska gälla och /eller fr o m vilken kull inom program. Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen. Med revidering avser vi smärre revideringar som inte kräver ny kurskod, se universitetets centrala regler. Kurskod Kursbenämning Motiv Fr o m termin N / R 6LI005 Specialpedagogik med fokus på svenska och matematik för F-3, 15.0 hp 1) A: Studenterna läser fr o m vt -17 en ny kurs: Specialpedagogik för grundskolan (UK), 5.0 hp (6PE222) Ht -17 N

72 Mall till hanteringsordning Lärarhögskolan Dnr FS Bilaga p 47 BSid 2 (2) B: Denna 15-hp-kurs delas mellan NMD och Språkstudier, vilket varit administrativt krångligt vid examination då den inte varit momentuppdelad. Dessutom försvårar 15-hpkurser för studenterna att hålla reda på eventuella återstående poäng. 2) Den nya kursen heter som tidigare, men bör ersätta koden 6LI005 3) Grundlärarprogrammet förskoleklass och år ) Kursen bygger på de 5 hp i specialpedagogik som studenterna läst terminen innan. 5) Lärandemålen bearbetas i litteraturläsning, seminarier och examination.

73 Bilaga p 47 B Specialpedagogik med fokus på svenska och matematik för F-3, 15.0 hp Special Needs Education in Literacy and Numeracy for Early Years Classes and Grades 1-3, 15.0 Credits Högskolepoäng: 15.0 hp Kurskod: 6LIxxx (tidigare:005) Ansvarig institution: Institutionen för språkstudier Datum för fastställande: 2017-xx-xx Beslutad av: Humanistiska fakultetsnämnden Giltig från: 2017, vecka 35 Giltig till: Tillsvidare Utbildningsnivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde Betygsskala: UV Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) Kommenterad [AS1]: Vill påminna om att ni bör komma in med en ny överenskommelse när det gäller fördelning mellan kursansvarig och medverkande om ni önskar att resursfördelningen ska ske via RTV. NMD kompletterar med litteraturlista för moment 1. Kommenterad [AS2]: Meddela LH (gärna mig) så snart ni har uppgift om den nya kurskoden som ska ersätta 6LI005. Behörighetskrav Univ: Godkända kurser Matematik 1, 2 och 3 för förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, s:a 22, 5 hp, samt Svenska för F-3, kurs 1, 7,5 hp och Svenska för F-3, kurs 2, 7,5 hp eller motsvarande kurser. Innehåll Moment 1, Specialpedagogik med fokus på matematik, 7.5 hp Kursen behandlar specialpedagogiska behov och metoder i matematik med fokus på de tidiga skolåren. Kursens syfte är att ge blivande lärare fördjupad ämnesdidaktisk kunskap för att kunna upptäcka, förebygga och anpassa sin undervisning till stöd och hjälp för elever i matematiksvårigheter. Förhållningssätt, metoder, IKT -stöd och didaktiska strategier för barn och elever i behov av särskilda undervisningsinsatser studeras. Kartläggningsmetoder, extra anpassningar och åtgärdsprogram behandlas och exemplifieras. Dessutom problematiseras centrala värdefrågor inom specialpedagogik såsom etik, inkludering, exkludering, normalitet och delaktighet. Förväntade studieresultat För godkänt moment ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse redogöra för relevanta metoder i arbetet med matematikutveckling för barn och elever i behov av särskilt stöd redogöra för diagnoser, tester och IKT-stöd för arbetet med barns och elevers matematiksvårigheter redogöra för och problematisera matematikutveckling för elever med svenska som andraspråk redogöra för skolans specialpedagogiska stödinsatser Färdighet och förmåga identifiera, bedöma och dokumentera elevers lärandesvårigheter i matematik beskriva och kritiskt granska olika sätt att kartlägga, dokumentera och stödja elevernas lärande i matematik

74 Bilaga p 47 B diskutera möjligheter för samverkan med andra professioner i arbetet med elevernas matematiksvårigheter Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över klasslärarens roll i att skapa en inkluderande lärmiljö för alla elever och att förebygga att elever hamnar i svårigheter reflektera över etiska och demokratiska konsekvenser för det specialpedagogiska stödet kritiskt granska elevers lärsituation i ett grupp- och organisationsperspektiv problematisera och reflektera över betydelsen av elevernas självkänsla, självförtroende och självbild Moment 2, Specialpedagogik med fokus på svenska, 7.5 hp I momentet introduceras det specialpedagogiska fältet med inriktning mot grundskollärares uppdrag att stödja elevers språk-, läs- och skrivutveckling, samt anpassa sin undervisning till stöd för elever i språk-, läs-, och skrivsvårigheter. Momentet behandlar sociokulturella och språkpsykologiska teorier om språk-, läs- och skrivsvårigheter på både ett första och andra språk. Undervisningsstrategier och alternativa lärverktyg för elever i behov av särskilda undervisningsinsatser studeras. Kartläggningsoch observationsmetoder behandlas och exemplifieras. Dessutom problematiseras centrala värdefrågor inom specialpedagogik såsom etik, inkludering, exkludering, normalitet och delaktighet. Förväntade studieresultat För godkänt moment ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse Redogöra för olika uttryck för elevers språk-, läs- och skrivsvårigheter utifrån olika teoretiska perspektiv. Redogöra för relevanta undervisningsstrategier för elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter i en språkligt och kulturellt heterogen skola. Beskriva olika sätt att kartlägga språk-, läs- och skrivförmåga både vad gäller elevers första och andra språk. Redogöra för centrala begrepp och frågeställningar i relation till språk-, läs- och skrivsvårigheter. Använda centrala styrdokument som berör extra anpassningar och särskilt stöd i undervisningen vid språk-, läs- och skrivsvårigheter. Färdighet och förmåga Identifiera och kritiskt resonera kring olika sätt att kartlägga, dokumentera och stödja elevers språk-, läs- och skrivförmåga både vad gäller elevers första och andra språk. Analysera och föreslå åtgärder för att bemöta elever med språk-, läs- och skrivsvårigheter i relation till den pedagogiska praktiken och läroplanens mål. Diskutera möjligheter för samverkan med andra verksamheter och professioner i arbetet med elever i språk-, läs- och skrivsvårigheter. Värderingsförmåga och förhållningssätt reflektera över klasslärarens roll i att skapa en språkligt inkluderande klassrumsmiljö för alla elever samt reflektera kring frågor som rör identitet. kritiskt granska och problematisera medicinska diagnoser i ett undervisningsperspektiv.

75 Bilaga p 47 B Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och seminarier samt uppgifter och intervjuer att utföra både enskilt och i grupp. Studiebesök ingår. Examination Moment 1 examineras genom seminarier, tillämpningsövningar samt 3 skriftliga enskilda inlämningsuppgifter. Tillämpningsövningarna har olika karaktär beroende på innehållet. Det kan till exempel innebära grupparbeten, argumentationer eller undervisningsövningar. Kommenterad [AS3]: Kompletteras med motsvarande uppgifter som under moment 2 när det gäller betyg. Moment 2 examineras genom en skriftlig inlämningsuppgift, 5 examinerande seminarier och en fältstudie som redovisas muntligt och skriftligt. De examinerande seminarierna och den muntliga redovisningen bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd. De skriftliga inslagen bedöms med något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Student som erhållit godkänt betyg får ej genomgå förnyat prov. För godkänt betyg på moment som examineras i flera delar krävs att alla delar är godkända. Därvid gäller följande: Om ingen av delexaminationerna görs eller lämnas in, sätts inget betyg på momentet. Om någon av delexaminationerna inte görs eller lämnas in, sätts betyget Underkänd på momentet, även om de delexaminationer som fullgjorts är godkända. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att det studerande uppnått detta betyg på båda momenten. Vid det första omprovstillfället på moment som examineras i flera delar, görs de delar om som inte gjorts eller lämnats in eller som fått underkänt betyg. Vid alla därefter följande omprovstillfället görs alla delar av examinationen på nytt. Student som ej har godkänt resultat på prov, har rätt att delta i förnyat prov (s.k. omprov) på kurs där hon/han någon gång har registrerats. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Anmälan till omprov samt till deltagande i uppsamlingsprov är obligatorisk. I de fall prov eller praktik/vfu inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/praktiken. En student som utan godkänt resultat har genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av en kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Begäran om detta ställs till Humanistiska fakultetsnämnden. I det fall att kursplan upphör att gälla, eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 68 samt Umeå universitets Handläggningsordning för tillgodoräknande på grund- och avancerad nivå (FS ).

76 Bilaga p 47 B Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Se Litteratur Giltig från: 2017 vecka 35 Moment 1 Moment 2 Kommenterad [AS4]: Kompletteras med litteraturlista (NMD). Bruce, Sventelius, Ivarsson & Svensson (2016) Språklig sårbarhet i förskola och skola. Bishop, D. (2010) What s in a name? Eklöf & Kristensson (2017) Alternativa lärverktyg Digitalt stöd för elevens språk, läs och skrivutveckling. Kamhi, A., & Catts, H. (2014). Language and reading disabilities (3.rd ed.). Harlow: Pearson education limited. Hejlskov Elvén (2014) Beteendeproblem i skolan Stockholm: Natur & Kultur Myrberg, Mats (2007) Dyslexi. En kunskapsöversikt Runström Nilsson Petra Pedagogisk kartläggning : att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd 2. uppl. : Malmö : Gleerups utbildning : 2012 : 124 s. : ISBN: Obligatorisk Salameh, E-K (red) (2012) Flerspråkighet i skolan språklig utveckling och undervisning. Kap 1-5 Samuelsson Stefan Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket 1. utg. : Stockholm : Natur & kultur : 2009 : 352 s. : ISBN: Kap. 14 läses.

77 Bilaga p 47 B Solvang, Per (2007). Developing an Ambivalence Perspective on Medical Labelling in Education: Case Dyslexia. International Studies in Sociology of Education, 17, 79 2), p Gemensamt för moment 1 och 2 Stödinsatser i utbildningen- Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd Skolverket (2014) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverket (2014) Referenslitteratur Hejlskov Elven, Veje & Beier (2012) Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet. Höien & Lundberg (2013) Dyslexi från teori till praktik. Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning. (3:e, utök. uppl.) Malmö: Gleerups. Kamhi, A., & Catts, H. (2012). Language and reading disabilities (3.rd ed.). Boston: Pearson. Formaterat: Engelska (USA), Inte Färgöverstrykning Nilholm, C. (2012) Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Särskilt stöd i grundskolan : en sammanställning av senare års forskning och utvärdering Rev. [utg.] : Stockholm : Skolverket : 2011 : 96 s. : URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats ISBN: (korr.) Westlund, B (2012) Att undervisa i läsförståelse.

78 Ä Beslutsgruppen Institutionen för fysik Umeå universitet Bilaga p 47 B 2017-xx-xx Ärende: Ny kursplan p.x-17 Sid 1 (5) Astronomi och meteorologi. Ny kursplan Basdata Benämning på kursen Astronomi och meteorologi. Engelsk översättning av kursens benämning: Astronomy and Meteorology. Högskolepoäng 7,5. Kurskod 6FY009. Ansvarig institution Institutionen för fysik. Ämnesgrupp Fysik. Huvudområde Fysik. Utbildningsnivå Grundnivå. Fördjupning i förhållande till examensfordringarna G1N. Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav. Utbildningsområde Naturvetenskapligt. Betygsgrader Underkänd (U), Godkänd (G), Väl godkänd (VG). Ev. programtillhörighet Kursen är primärt inrättad för ämneslärarprogrammet (gymnasieskolan) med ingångsämne naturkunskap. Kursen kommer att läsas även inom lärarprogram med ett annat ingångsämne som t.ex. matematik, engelska, svenska samt idrott och hälsa. Kursen kan även läsas som fristående kurs. Institutionen för fysik Umeå

79 Ä Beslutsgruppen Institutionen för fysik Umeå universitet Bilaga p 47 B 2017-xx-xx Ärende: Ny kursplan p.x-17 Sid 2 (5) Ev. medverkande institutioner Innehåll Fastställande Kursplanen är fastställd av Teknisk naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2017 xxxx. Kursplanen gäller fr.o.m. H17. Beslut och riktlinjer Kursen är primärt inrättad för ämneslärarprogrammet (gymnasieskolan) med ingångsämne naturkunskap. Kursen kommer att läsas även inom lärarprogram med ett annat ingångsämne som t.ex. matematik, engelska, svenska samt idrott och hälsa. Kursen kan även läsas som fristående kurs. Innehåll I kursen studeras stjärnor, galaxer samt vårt eget solsystem. Kursen behandlar stjärnors struktur och utveckling inklusive röda jättar, vita dvärgar, supernovor, neutronstjärnor och svarta hål samt hur grundämnenas uppkomst kan förklaras. Norrsken och magnetosfärer tas upp. Vidare behandlas några viktiga mätmetoder inom astronomin rörande avstånd, massa, hastighet, temperatur och ämnessammansättning i rymden. Exempel ges på hur dessa metoder kan användas för att upptäcka och undersöka exoplaneter. I samband med det diskuteras villkor för liv på andra planeter. I kursens meteorologidel studeras väderfenomen och deras orsaker. Fysikaliska modeller används för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar. Vidare diskuteras prognosers tillförlitlighet och begränsning. Kursen omfattar ett teorimoment om 5 hp, ett projektmoment om 1,5 hp och ett laborationsmoment om 1 hp. Kursens mål (förväntade studieresultat) För att uppfylla målen för kunskap och förståelse ska den studerande efter genomgången kurs kunna: översiktligt sammanfatta Big Bang teorin beskriva stjärnors utveckling, vilka olika typer av stjärnor som finns och hur grundämnen bildas specificera de viktigaste beståndsdelarna i vårt planetsystem förklara vad exoplaneter är, olika metoder för att upptäcka dem, samt villkor för liv på exoplaneter förklara vad begreppen mörk materia och mörk energi står för redogöra för växthuseffekten förklara hur olika molntyper bildas och vilket väder som förknippas med dem beskriva hur lågtryck och högtryck bildas och påverkar vädret översiktligt förklara varför det är svårt att ställa långtidsprognoser för vädret. Institutionen för fysik Umeå

80 Ä Beslutsgruppen Institutionen för fysik Umeå universitet Bilaga p 47 B 2017-xx-xx Ärende: Ny kursplan p.x-17 Sid 3 (5) För att uppfylla målen för färdighet och förmåga ska den studerande efter genomgången kurs kunna: tillämpa de vanligaste metoderna för avståndsmätning och massuppskattning i rymden. För att uppfylla målen för värdering och förhållningssätt ska den studerande efter genomgången kurs kunna: uppvisa medvetenhet om skillnaden mellan astronomi och astrologi samt mellan meteorologi och väderspådom reflektera över hur mänsklig aktivitet påverkar klimatet. Behörighetskrav Naturkunskap B, Matematik C. Eller: Naturkunskap 2, Matematik 3b alt. 3c (områdesbehörighet 6c/A6c med ett eller flera undantag). Krav på naturkunskap kan ersättas av Fysik A/1 och Kemi A/1. Undervisningens uppläggning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, räkneövningar samt handledning vid projekt och laborationer. Laborationer och projekt är obligatoriska. Delar av undervisningen ges med stöd av informations och kommunikationsteknik vilket innebär specifika krav på viss teknisk utrustning och kompetens. Student som missat eller inte kunnat slutföra ett obligatoriskt utbildningsmoment vid kurstillfället ska beredas möjlighet att slutföra det vid ett senare kurstillfälle. För mer information, se Regler för betyg och examination på grund och avancerad nivå, dnr: FS Examination Examinationen på kursens teorimoment sker individuellt i form av en skriftlig salstentamen vid kursens slut. På skriftlig salstentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Examinationen på kursens projektmoment sker individuellt genom en skriftlig rapport och en muntlig redovisning. Examinationen på kursens laborationsmoment sker individuellt genom skriftliga rapporter. På skriftliga rapporter och på muntliga redovisningar sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd, Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla moment är godkända. Under förutsättning att alla moment är godkända blir betyget på hela kursen detsamma som på teorimomentet. Den som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 ). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för fysik Umeå

81 Ä Beslutsgruppen Institutionen för fysik Umeå universitet Bilaga p 47 B 2017-xx-xx Ärende: Ny kursplan p.x-17 Sid 4 (5) Institutionen för fysik. För mer information, se Regler för betyg och examination på grund och avancerad nivå, dnr: FS Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås. Kurslitteratur Lagerkvist, Claes Ingvar; Olofsson, Kjell Astronomi : en bok om universum 1. uppl., 3. tr. : Stockholm : Sanoma utbildning, s. ISBN: Holmqvist, Nils Himlen är vackrast med lagom mycket moln Stockholm : Volante, s. ISBN: Laborationsinstruktioner utgivna av Institutionen för fysik. Kompletterande litteratur Bogren, Jörgen; Gustavsson, Torbjörn; Loman, Göran Klimatologi, meteorologi Lund : Studentlitteratur, s. ISBN: Freedman, Roger A; Geller, Robert M; Kaufmann III William J Universe W H Freeman & Co, s. ISBN: Föreskrifter vid övergångar I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. Övriga föreskrifter Institutionen för fysik Umeå

82 Ä Beslutsgruppen Institutionen för fysik Umeå universitet Bilaga p 47 B 2017-xx-xx Ärende: Ny kursplan p.x-17 Sid 5 (5) Motiv 1. Beskriv varför kursen ska inrättas När Lärarhögskolan utarbetade ansökan om examensrätt för ämneslärarexamen med inriktning mot naturkunskap uppdagades ett behov av en kurs inom området astronomi och meteorologi. Institutionen för fysik fick i uppdrag att utveckla en sådan kurs. Universitetskanslersämbetet beslutade under våren 2016 att ge Umeå universitet tillstånd att utfärda aktuell examen. Första intaget till utbildningen gjordes hösten Kursen kommer att erbjudas i distansform och den kan därför även vara intressant som fortbildning för redan verksamma lärare. Kursen kan dessutom tillgodose behov inom lärarutbildning i fysik för högstadium och gymnasium. 2. Ange om kursen ersätter annan kurs Kursen är ny och den ersätter inte någon annan kurs. 3. Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras Kursen är primärt inrättad för ämneslärarprogrammet (gymnasieskolan) med ingångsämne naturkunskap. Kursen kommer att läsas även inom lärarprogram med ett annat ingångsämne som t.ex. matematik, engelska, svenska samt idrott och hälsa. Kursen kan även läsas som fristående kurs. 4. Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen Kursen relaterar till utbildningsmoment som förbereder för undervisning i astronomi och meteorologi, moment som finns med i skolans kurs och ämnesplaner. 5. Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade De examinerande uppgifterna utformas med utgångspunkt i kursens förväntade studieresultat. Ange fr.o.m. vilken termin kursen/revideringen ska gälla. Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen. Kurskod Kursbenämning Motiv Fr.o.m. termin N/R 6FY009 Astronomi och Se ovan, punkt 1 5 H17 N meteorologi Institutionen för fysik Umeå

83 Mall till hanteringsordning Lärarhögskolan Dnr FS Bilaga p 47 BSid 1 (2) Bilaga till Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Denna mall ska bifogas kursplan vid inrättande av ny kurs och vid revidering av kurs Under rubriken Motiv punkt 1-5: 1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras, 2) Ange om kursen ersätter annan kurs, 3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras, 4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen, 5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade, Ange fr o m vilken termin kursen/revideringen ska gälla och /eller fr o m vilken kull inom program. Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen. Med revidering avser vi smärre revideringar som inte kräver ny kurskod, se universitetets centrala regler.

84 Mall till hanteringsordning Lärarhögskolan Dnr FS Bilaga p 47 BSid 2 (2) Kurskod Kursbenämning Motiv Fr o m termin N / R 6PE264 Ämnesdidaktik (UK) 1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras, Riktad beställning från Lärarhögskolan. Se diarienr: FS ) Ange om kursen ersätter annan kurs, Ersätter kurs 6PE215, Vetenskap och kunskap (UK) 3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras, Kompletterande pedagogisk utbildning med förhöjd studietakt 4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen, Bygger till viss del på kunskaper från tidigare kurser i programmet men har inga av dessa kurser som förkunskapskrav. 5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade, Se föreskrifter för examination i kursplan. Observera att viss förändring av kursplanen kan ske innan dess att den slutgiltigt fastställs i god till innan kursstart. Vt -18 N

85 Bilaga p 47 B Lärarutbildningar Eventuella generella kommentarer: Ämnesdidaktik(UK) Anställning (professor, lektor, adjunkt, m.fl.) Universitetslektor Universitetslektor Universitetslektor Universitetslektor Universitetslektor Universitetslektor Akademisk titel/ akademisk examen (professor, docent, doktor, licentiat, master, magister) Yrkesexamen Anställningsform (tillsvidare, visstid) FD i kemi med inriktn kemididaktik Ämneslärare Tillsvidare FD i ämnesdidaktik med inriktn kemi Ämneslärare Tillsvidare FD i ämnesdidaktik med inriktn biologi Ämneslärare Tillsvidare FD i kemi med inriktn kemididaktik Ämneslärare Tillsvidare FD i fysik med inriktn fysikdidaktik Ämneslärare Tillsvidare FD i ämnesdidaktik med inriktn fysik Tillsvidare Ämne/ ämnesområde (i bokstavsordn.) Anställningens omfattning vid lärosätet (%) Tid för forskning och kompetensutveckling (%) Den anställdes namn och huvudarbetsgivare (om ej lärosätet) Naturkunskap, ämnesdidaktik 100% 20% Anders Berg Naturkunskap, ämnesdidaktik 100% 15% Karolina Broman Naturkunskap, ämnesdidaktik 100% 10% Helena Näs Naturkunskap, ämnesdidaktik 100% 50% Mikael Winberg Naturkunskap, ämnesdidaktik 60% 20% Karin Due Naturkunskap, ämnesdidaktik 100% 50% Madelen Bodin

86 Bilaga p 47 B Kursplan Ämnesdidaktik (UK), 7.5 hp Subject Didactics, 7.5 Credits Högskolepoäng: 7.5 hp Kurskod: 6PEXXX Ansvarig institution: Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Datum för fastställande: Beslutad av: Tekniska-naturvetenskapliga fakultetsnämnden Giltig från: Giltig till: Tillsvidare Nivå: Avancerad nivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Kommenterad [AS1]: 6PE264 enl uppgift från Jonas W Innehåll I kursen behandlas vad som karaktäriserar respektive skolämne som vetenskap och vad av detta innehåll som återfinns i skolans kurser på olika nivåer. En tydlig anknytning görs till studentens eget undervisningsämne/n. Innehållet i styrdokument, som läroplaner och ämnes- /kursplaner, studeras och vilka motiv som ligger bakom urvalet diskuteras. Vilka svårigheter elever i skolan har att förstå viktiga begrepp inom skolämnet studeras. Hur undervisning som tar hänsyn till dessa svårigheter kan läggas upp behandlas genom att de studerande väljer ett område i skolans kurs, studerar vilka svårigheter den ämnesdidaktiska forskningen beskriver att elever har inom detta område och ger förslag på upplägg av undervisningen. Elevers prestationer i och attityder till skolämnena och hur dessa förändrats över tid studeras, exempelvis med hjälp av internationella undersökningar såsom PISA eller genom den ämnesdidaktiska forskningen. Under kursens gång kommer grundläggande konkreta didaktiska områden att studeras, exempelvis läromedlens roll för undervisningen eller användning av digitala verktyg för visualisering och simulering av fenomen och processer. I kursen behandlas också säkerhetsföreskrifter vid laborativt arbete för ämnen med laborativ verksamhet. Olika arbetsformer och arbetssätt som kan användas i undervisningen studeras och diskuteras, t ex, lärargenomgång för att presentera innehållet i det aktuella området; hjälp till eleverna att internalisera begrepp och förklaringsmodeller inom skolämnet, t.ex. genom diskussioner i klassen eller i smågrupper eller genom problemlösning; systematiskt undersökande arbete med värdering och argumentation för ställningstaganden, både inom det specifika skolämnet och i samverkan med andra ämnen i skolan. Kursen fokuserar även bedömning av elevers kunskapsutveckling i skolämnena med såväl summativ som formativ bedömning. De studerande tillämpar sina kunskaper genom att planera längre undervisningsmoment inom något område vilket praktiseras och dokumenteras ytterligare i påföljande verksamhetsförlagda kurs, Verksamhetsförlagd utbildning 28,5 hp (VFU). Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna: Kunskap och förståelse

87 Bilaga p 47 B beskriva och diskutera möjligheter och svårigheter som elever, enligt ämnesdidaktisk forskning, kan ha med viktiga begrepp och kunna föreslå sätt att arbeta med dessa möjligheter och svårigheter i undervisningen, visa insikt om internationella undersökningar om kunskaper i och attityder till skolans ämnen och kunna diskutera betydelsen av sådana resultat, visa kunskaper om såväl summativ som formativ bedömning i anknytning till skolämnets undervisning, Färdighet och förmåga tolka och omsätta styrdokumentens mål till förslag till undervisning och bedömning i anknytning till det aktuella skolämnet, ha utvecklat sin förmåga att planera undervisning där hänsyn tas till elevers möjligheter och svårigheter inom skolämnet, välja arbetssätt i olika sammanhang t.ex. språkutvecklande arbetssätt, hur digitala verktyg och miljöer eller laborationer, kan vara ett stöd och hjälpmedel för att lära sig skolämnet, ha utvecklat sin förmåga att utifrån forskningsresultat kunna diskutera problem och möjligheter med en specifik uppläggning av undervisningen, Värderingsförmåga och förhållningssätt värdera arbetssättets betydelse för lärande av skolämnets begrepp och sammanhang, reflektera över de teoretiska perspektiv som den studerande möter under kursen. kritiskt granska såväl det egna som andras förhållningssätt till skolämnet och dess undervisning, värdera olika val av arbetssätt med speciell hänsyn till elevers svårigheter, förekomst av kommunikation, elevaktivitet och elevengagemang. Behörighetskrav Univ: Högskolestudier motsvarande 240 hp inkl. självständigt arbete/examensarbete om minst 15 hp på kandidatnivå. Ämneskrav i ett ämne om minst 90 hp för inriktning mot åk 7-9 eller 120 hp i minst ett ämne för inriktning mot gymnasiet, eller motsvarande. Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av lektioner, seminarier och undervisningsövningar delvis på distans. Under kursen ges studenten tillfälle att utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial. Examination Kursen examineras genom följande prov: individuell skriftlig rapport kring områden som rör styrdokument, ämnesdidaktiska ämnesinnehållet, digitala verktyg, arbetsätt samt summativ/formativ bedömning på kursen, muntlig examination i samband med undervisningsövning i att hålla lektion, individuell skriftlig inlämningsuppgift läromedelsanalys individuell skriftlig inlämningsuppgift lektionsplanering Den skriftliga rapporten bedöms med något av resultaten väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). Kursens övriga prov bedöms med något av resultaten godkänt (G) eller underkänt (U). Betyg på kursen beslutas först när samtliga prov är genomförda. Kursen betygsätts med något av

88 Bilaga p 47 B betygen väl godkänt (VG), godkänt (G) eller underkänt (U). För betyget godkänt (G) krävs att samtliga prov bedömts med minst resultatet godkänt (G). För betyget väl godkänt (VG) krävs därutöver att den skriftliga rapporten bedömts med resultatet väl godkänt (VG). Om någotdera av proven bedömts med resultatet underkänt (U), sätts betyget underkänt (U) på kursen under förutsättning att studenten genomfört en prestation på momentets samtliga prov. Student som erhållit godkänt resultat på ett prov får ej genomgå förnyat prov. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas förnyat provtillfälle i enlighet med Umeå universitets Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå (FS ). Det första omprovet erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle. Undantaget de fall då ordinarie prov äger rum i maj eller juni månad, då erbjuds istället ett första omprovstillfälle inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom erbjuds ytterligare minst ett omprov inom ett år från ordinarie provtillfälle. I de fall prov inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov ska det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ska ställas till prefekten vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik. Övriga föreskrifter Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 samt Umeå universitets Handläggningsordning för tillgodoräknande på grund- och avancerad nivå (FS ). Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Föreskrifter vid övergångar I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla. Kommenterad [AS2]: + eller slutat erbjudas.

89 Bilaga p 47 B Litteratur Giltig från: 2017 Kurslitteratur Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Stockholm : Skolverket : 2011 : 202 s. : URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats ISBN: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Stockholm : Skolverket : 2011 : 279 s. : URL: Fritt tillgängligt via Skolverkets webbplats ISBN: Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. 5:e upplagan Lindström Gunnar, Pennlert Lars Åke 5. uppl. : Fundo Förlag : 2012 : 71 s. : ISBN: Agneta Bronäs, Niclas Runebou Ämnesdidaktik en undervisningskonst 2. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2015 : 156 s. : ISBN: Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan Stockholm : Skolverket : 2011 : 49 s. : ISBN: Lärobok i det skolämne du ska undervisa Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik : Vetenskapliga artiklar tillkommer Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik : Litteratur för respektive ämnen Bild Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot bild Lundgren Ulf P. Uttryck, intryck, avtryck : lärande, estetiska uttrycksformer och forskning Stockholm : Vetenskapsrådet : 2006 : 152 s. : URL: ISBN: Lindström Lars Nordic visual arts education in transition : a research review Stockholm : Vetenskapsrådet : 2009 : 215 s. : URL: Fulltext ISBN:

90 Bilaga p 47 B Biologi Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot biologi Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund Jesper, Jeppsson Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2013 : 226 s. : ISBN: Obligatorisk Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Sjøberg Svein, Andersson Sten, Claesdotter Annika, Strömdahl Helge 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2010 : 544 s. : ISBN: Reiss Michael J. Teaching secondary biology 2nd ed. : London : Hodder Education : : ix, 318 p. : ISBN: (pbk.) Hellberg Annika Så arbetar du med kemikalier i skolan 5. uppl. : Stockholm : Arbetsmiljöverket : 2013 : 137 s. : ISBN: Filosofi Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot filosofi Teaching Philosophy in Europe and North America United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization : 2011 : URL: Länk Schaffar Birgit Filosofins didaktik : filosofiska betraktelser om att lära sig att tänka Stockholm : Thales : 2013 : 271 s. : ISBN: Fysik Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot fysik Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund Jesper, Jeppsson Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2013 : 226 s. : ISBN: Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Sjøberg Svein, Andersson Sten, Claesdotter Annika, Strömdahl Helge 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2010 : 544 s. : ISBN: Sang David. Teaching secondary physics 2nd ed. : London : Hodder Education : 2011 : xii, 275 p. :

91 Bilaga p 47 B ISBN: Hellberg Annika Så arbetar du med kemikalier i skolan 5. uppl. : Stockholm : Arbetsmiljöverket : 2013 : 137 s. : ISBN: Företagsekonomi Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot företagsekonomi A business to change the world: Moral responsibility in textbooks for International Economics Andersson Pernilla, Öhman Johan, Östman Leif Utbildning och Demokrati : 2011 : Ferber Marianne A Guidelines for pre-college economics education: A critique Feminist Economics : 1999 : Så tänds eldsjälar : en introduktion till entreprenöriellt lärande Westlund Marielle, Westlund Christer 1. uppl. : Stockholm : Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) : 2007 : 116 s. : ISBN: Geografi Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot geografi Geografididaktik : perspektiv och exempel Møller Jens Peter, Axelsson Sture 1. uppl. : Stockholm : Liber : 2003 : 119, [1] s. : ISBN: X Björneloo Inger Hållbar utveckling : att undervisa utifrån helheter och sammanhang 2., [uppdat.] uppl. : Stockholm : Liber : 2011 : 141 s. : ISBN: Ämnesdidaktiska insikter och strategier : berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap Schüllerqvist Bengt, Osbeck Christina Karlstad : Karlstad University Press : 2009 : 230 s. : ISBN: Molin Lena Rum, frirum och moral : en studie av skolgeografins innehållsval Uppsala : Department of Social and Economic Geography, Uppsala University : 2006 : 233 s. : URL: urn:nbn:se:uu:diva-6884 ISBN: Bonnett Alastair What is geography? [Elektronisk resurs] London : SAGE Publications : : 1 PDF-fil (vi, 158 p. : URL: ISBN: X (ebk)

92 Bilaga p 47 B Historia Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot geografi Liljegren Bengt Att undervisa i historia : tusen och ett sätt att inspirera sina elever 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2012 : 231 s. : ISBN: Hermansson Adler Historieundervisningens byggstenar : grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik Liber : 2014 : Läsanvisning: ISBN: Ämnesdidaktiska insikter och strategier : berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap Schüllerqvist Bengt, Osbeck Christina Karlstad : Karlstad University Press : 2009 : 230 s. : ISBN: Lozic Vanja Historieundervisningens utmaningar : historiedidaktik för 2000-talet 1 uppl. : Malmö : Gleerups : cop : 157 s. : ISBN: Juridik Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot juridik Samhällskunskapsdidaktik : utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande Långström Sture, Virta Arja 2., [rev.] uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2016 : 277 s. : ISBN: Undervisa i samhällskunskap : en ämnesdidaktisk introduktion Ekendahl Ingegerd, Nohagen Lars, Sandahl Johan 1. uppl. : Sockholm : Liber : 2015 : 186 s. : ISBN: Kemi Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot kemi Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund Jesper, Jeppsson Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2013 : 226 s. : ISBN: Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Sjøberg Svein, Andersson Sten, Claesdotter Annika, Strömdahl Helge 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2010 : 544 s. : ISBN:

93 Bilaga p 47 B Taber Keith Teaching Secondary Chemistry [Elektronisk resurs] London : Hodder Education : 2012 : Hellberg Annika Så arbetar du med kemikalier i skolan 5. uppl. : Stockholm : Arbetsmiljöverket : 2013 : 137 s. : ISBN: Matematik Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot matematik Lära och undervisa matematik : från förskoleklass till åk 6 Björklund Camilla, Grevholm Barbro 2. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2014 : 320 s. : ISBN: Grevholm Barbro Matematikdidaktik : ett nordiskt perspektiv Lund : Studentlitteratur : 2001 : 351 s. : ISBN: ; Lundin Sverker Skolans matematik : en kritisk analys av den svenska skolmatematikens förhistoria, uppkomst och utveckling = The mathematics of schooling : a critical analysis of the prehistory, birth and development of Swedish mathematics education Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : 2008 : 398 s. : URL: urn:nbn:se:uu:diva-9395 ISBN: Naturkunskap Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot naturkunskap Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund Jesper, Jeppsson Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2013 : 226 s. : ISBN: Naturvetenskap som allmänbildning : en kritisk ämnesdidaktik Sjøberg Svein, Andersson Sten, Claesdotter Annika, Strömdahl Helge 3., rev. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2010 : 544 s. : ISBN: Hellberg Annika Så arbetar du med kemikalier i skolan 5. uppl. : Stockholm : Arbetsmiljöverket : 2013 : 137 s. : ISBN: Pedagogik Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot pedagogik

94 Bilaga p 47 B Wahlström Ninni Läroplansteori och didaktik 2 uppl. : Malmö : Gleerup Utbildning AB : 2016 : 213 s. : ISBN: Psykologi Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot psykologi Psykologiska perspektiv Schultz Larsen Ole, Nilsson Björn Lund : Studentlitteratur : 1997 : 149 s. : ISBN: Samhällskunskap Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot samhällskunskap Samhällskunskapsdidaktik : utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande Långström Sture, Virta Arja 2., [rev.] uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2016 : 277 s. : ISBN: Undervisa i samhällskunskap : en ämnesdidaktisk introduktion Ekendahl Ingegerd, Nohagen Lars, Sandahl Johan 1. uppl. : Sockholm : Liber : 2015 : 186 s. : ISBN: Ämnesdidaktiska insikter och strategier : berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap Schüllerqvist Bengt, Osbeck Christina Karlstad : Karlstad University Press : 2009 : 230 s. : ISBN: Språk generellt Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot språk Ulrika Tornberg Språkdidaktik 5 uppl. : Malmö : Gleerup Utbildning AB : 2015 : 256 s. : ISBN: Bo Lundahl Engelsk språkdidaktik 3. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2012 : 546 s. : ISBN: Svenska Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot svenska Svensklärarens påverkan och praktik : på spaning efter konsten att undervisa Renberg Bo, Friberg Ingemar

95 Bilaga p 47 B 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2015 : 305 s. : ISBN: Ask Sofia Språkämnet svenska : ämnesdidaktik för svensklärare 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2012 : 129 s. : ISBN: Bergman Lotta Gymnasieskolans svenskämnen : en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser Malmö : Malmö högskola, Lärarutbildningen : 2007 : 364 s. : URL: Fulltext ISBN: Molloy Gunilla Skolämnet svenska : en kritisk ämnesdidaktik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2007 : 198 s. : ISBN: Teknik Kurslitteratur för studenter som läser med inriktning mot teknik Modeller, analogier och metaforer i naturvetenskapsundervisning Haglund Jesper, Jeppsson Fredrik 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2013 : 226 s. : ISBN: Bedömning för lärande i teknikklassrummet Moreland Judy, Jones Alister, Barlex David 1. uppl. : Stockholm : Liber : 2015 : 53 s. : ISBN: Vries Marc de Teaching about technology : an introduction to the philosophy of technology for nonphilosophers Dordrecht : Springer : 2005 : ix, 170 s. : ISBN: (inb.) Grimvall Göran Teknikens metoder : skolans teknikämne i senare skolår 1. uppl. : Lund : Studentlitteratur : 2014 : 221 s. : ISBN:

96 Lärarhögskolan Hanteringsordning Bilaga p 47 B Bilaga 1 Bilaga till Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Denna mall ska bifogas kursplan vid inrättande av ny kurs och vid revidering av kurs Under rubriken Motiv punkt 1-5: 1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras, 2) Ange om kursen ersätter annan kurs, 3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras, 4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen, 5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade, Ange fr o m vilken termin kursen/revideringen ska gälla. Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen.

97 Lärarhögskolan Hanteringsordning Bilaga p 47 B Bilaga 1 Kurskod Kursbenämning Motiv Fr o m termin N / R 6PE239 Education Policy and Practice in International Perspectives, 7.5 Credits Utbildningspolicy och praktik ur internationella perspektiv, 7.5 hp 1. Kursen har bedrivits inom LH en gång men då med kurskod 2PE142 av praktiska skäl. Då den nu inrättas på LH är den något reviderad men bara med mindre ändringar. 2. Kursen ersätter 2PE142 enligt ovan. 3. Ej inom något program. Ges på engelska i LH:s internationella utbud t ex för gäststudenter. 4. Kompletterar lärarutbildning och samhällsvetenskapliga studier. 5. Kursen är framtagen av och bedrivs med professor Nafsika Alexiadou som står som garant för att FSR uppnås. Ht2017 N 6PExxx Education Policy in National and International Context, 7.5 Credits Utbildningspolicy i nationell och internationell kontext, 7,5 hp 1. Kursen kompletterar 6PE239 ovan. Vissa studenter vill läsa ämnesområdet utbildningspolicy i internationell kontext på avancerad nivå. Denna kurs ska då ge möjlighet till att välja nivå på studierna. Kurserna samläses och går inte att läsa i kombination med varandra. 2. Kursen ersätter ingen annan kurs. 3. Ej inom något program. Ges på engelska i LH:s internationella utbud t ex för gäststudenter. 4. Kompletterar lärarutbildning och samhällsvetenskapliga studier. Ht2017 N

98 Lärarhögskolan Hanteringsordning Bilaga p 47 B Bilaga 1 5. Kursen är framtagen av och bedrivs med professor Nafsika Alexiadou som står som garant för att FSR uppnås. 6PE244 Normkritisk genuspedagogik, 15 hp 1. Kursen är en utveckling av tidigare kurs om genuspedagogik som nu är anpassad till de kurser på avancerad nivå inom IT och lärande särskilt inom området trygga lärmiljöer som möjliggör en generell magisterexamen inom ämnesområdet Pedagogisk yrkesverksamhet. 2. Kursen ersätter ingen annan kurs. 3. Ej inom något program. Läses dock i studier mot magisterexamen inom Pedagogisk yrkesverksamhet. 4. Kompletterar lärarutbildning som fortbildningskurs på avancerad nivå inom Pedagogisk yrkesverksamhet. 5. Lärarlaget, med bland andra doc Camilla Hällgren, som har tagit fram kursen och kommer att bedriva den har en väl utvecklad progression i kurser inom området och har stor erfarenhet och kompetens inom området. Alla fsr är väl genomgångna så att studiematerial, -metoder och examinationer väl motsvarar angivna fsr. Ht2017 N

99 Bilaga p 47 B Education Policy and Practice in International Perspectives, 7.5 Credits Utbildningspolicy och -praktik ur internationella perspektiv, 7.5 hp Credit points: 7.5 Credits Course code: 6PE239 Responsible department: Department of Applied Educational Science Date of establishment: 2017-xx-xx Established by: Head of Department of Applied Educational Science Valid from: 2017-xx-xx Valid to: Until further notice Level: Basic level Main Field of Study and progress level: No Main Field of Study: No progress level. Grading scale: VG Pass with distinction, G Pass, U Fail Contents The course introduces research and contexts of education policy. It offers an overview of debates around policy at the level of international organizations, but also at the national level. It examines the relationships between policy contexts, processes and outcomes, and illustrates these through specific examples of policies in Europe and Sweden. The course draws on research on policy and reflects on the connections between education policy and school practice. In particular, the course is structured around: understanding policy in education, how it is implemented and received in schools; what are the values that policies represent and how these values are mediated in the contexts of education institutions, and; what does policy and research on policy mean for teachers and students. The course will use case studies to explore these themes, drawing on research in the fields of: teacher education and inclusion practices for successful for learners in need of adjustments of education an special support, school marketization and privatization, and, changing education governance in the European Union, and the role of international organizations in education policy. The case studies will have both Swedish and international comparative elements. Expected learning outcomes By the end of the course, students will be able to: Knowledge and understanding Describe educational policy developments in Sweden and selected international contexts. Skills and Abilities Identify and problematize issues of values in education policy and educational goals as these are formulated by governments and international organizations. Identify important contemporary policy issues in Sweden and Europe and discuss their implications for schools and students. Values and attitudes Critically evaluate selected policy developments for schools and teachers practice. Relate their understandings of policy to particular educational policy areas and be able to translate this knowledge into a written and oral presentation.

100 Bilaga p 47 B Required Knowledge General qualifications for university studies and a minimum of 60 credits of studies at university level. Form of instruction The course has mandatory parts that demands physical presence at campus, see further in the course schedule and study guide. The course will be delivered by a combination of lectures, seminars, guided individual work and student presentations. Examination modes Physical presence in mandatory parts is demanded for passed result on the course if not otherwise written in current schedule and study guide. There will be two forms of assessment in the course: An individual written essay. An individual student presentation. To pass the course it is required that all compulsory parts are passed. The course results are defined by the examiner overall assessment of the students learning outcomes. Possible grades are Passed with distinction, Passed, or Failed. The course work is examined at the ordinary examination or re-examined at a later occasion during the same semester. An opportunity to re-examine the course work is normally given in the following semester provided the student has requested it. After that a student with a fail is advised to participate in the next ordinary examination. A student has the right to change examiner for a course based on a written request to the head of department after two fails on the same course or a part of the course. Transfer of credits Students have the right to apply for transfer of credits from earlier higher education or occupational experience. For more information, see the Higher Education Ordinance and: A negative decision about transfer of credits is possible to appeal to Överklagandenämnden för högskolan, A negative decision shall be motivated in writing. For more information, take contact with Student Services. Certificate A course certificate is issued to students who have successfully passed the course. Regulations for transitions Re-examinations based on the same curriculum are guaranteed within the two years of the first registration on the course. Other regulations Cannot be studied in combination with 2PE142 Education Policy and Practice in International Perspectives, 7.5 Credits or 6PExxx Education Policy in National and International Context, 7.5 Credits. Literature Valid from: 2017 week 01 Managing inclusion in competitive school systems: The cases of Sweden and England Alexiadou N, Erixon Arreman I, Dovemark M, Ho AS, Lundahl L, Lundström U Umeå universitet / Research in Comparative and International Education : 2016 : URL: Reading instructions: 11(1), s Teacher Education for inclusive practice : Responding to policy Alexiadou N, Essex J

101 Bilaga p 47 B Included in: European journal of teacher education [Elektronisk resurs]. London : Taylor & Francis : : 1 : 39 : pages 5-19 : URL: Länk Allan Julie The inclusion challenge Included in: Bildning för alla! : en pedagogisk utmaning. Rosenqvist Jerry, Barow Thomas, Östlund Daniel Kristianstad : Kristianstad University Press : 2012 : 247 s. : pages : URL: Ladda ner pdf Still social and democratic? : Inclusive education policies in the Nordic welfare states Arnesen A-L, Lundahl L Included in: Scandinavian journal of educational research [Elektronisk resurs]. London : Taylor & Francis : : 3 : 50 : pages : URL: Ladda ner pdf How schools do policy : policy enactments in secondary schools Ball Stephen J., Maguire Meg, Braun Annette, Hoskins Kate, Perryman Jane London [u.a.] : Routledge : 2012 : 173 s. : ISBN: Search Album, the University Library catalogue Reading instructions: Selected chapters. Education around the world : a comparative introduction Brock Colin, Alexiadou Nafsika London : Bloomsbury : 2013 : 205 p. : ISBN: Search Album, the University Library catalogue Reading instructions: Selected chapters. Bunar N Choosing for Quality or Inequality : current perspectives on the implementation of school choice policy in Sweden Included in: Journal of education policy [Elektronisk resurs].. London : Taylor & Francis : : 1 : 25 : pages 1-18 : URL: Ladda ner pdf Bunar N Multicultural urban schools in Sweden and their communities : social predicaments: the power of stigma, and relational dilemmas Included in: Urban education [Elektronisk resurs].. Thousand Oaks, CA : Sage Publications : : 2 : 46 : pages : URL: Ladda ner pdf Erixon Arreman I The Process of Finding a Shape : stabilising new research structures in Swedish teacher education Included in: European educational research journal [Elektronisk resurs] : EERJ. Wallingford : Triangle Journals : : 2 : 7 : pages : URL: Ladda ner pdf Erixon Arreman I Student Perceptions of New Differentiation Policies in Swedish Post-16 Education Included in: European educational research journal [Elektronisk resurs] : EERJ. Wallingford : Triangle Journals : : 6 : 13 : pages : URL: Ladda ner pdf Labaree D.F Public Goods, Private Goods : The American Struggle over Eduational Goals Included in:

102 Bilaga p 47 B American educational research journal [Elektronisk resurs]. Beverly Hills : Sage : : 1 : 34 : pages : URL: Ladda ner pdf New forms of European Union governance in the education sector? : A preliminary analysis of the Open Method of Coordination Lange B, Alexiadou N Included in: European educational research journal [Elektronisk resurs] : EERJ. Wallingford : Triangle Journals : : 4 : 6 : pages : URL: Ladda ner pdf Lindbom A School Choice in Sweden : Effects on Student Performance, School Costs, and Segregation Included in: Scandinavian journal of educational research [Elektronisk resurs]. London : Taylor & Francis : : 6 : 54 : pages : URL: Ladda ner pdf Educational marketization the Swedish way Lundahl L, Erixon Arreman I, Holm A, Lundström U Included in: Education inquiry [Elektronisk resurs]. Umeå : Umeå School of Education, Umeå University : : 3 : 4 : pages : URL: Setting Things Right? : Swedish Upper Secondary School Reform in a 40-year Perspective Lundahl L, Erixon Arreman I, Lundström U, Rönnberg L Included in: European journal of education [Elektronisk resurs] : research, development and policies. Oxford : Blackwell : : 1 : 45 : pages : URL: Manzon M Comparing places Included in: Comparative Education Research [Elektronisk resurs] : Approaches and Methods. Bray Mark., Adamson Bob., Mason Mark. 2nd ed : Cham : Springer International Publishing : : XVI, 453 p. : pages : URL: Globalizing education policy Rizvi Fazal, Lingard Bob London : Routledge : 2010 : 228 s. : ISBN: Search Album, the University Library catalogue Reading instructions: Selected chapters. Enacting inclusion : a framework for interrogating inclusive practice Florian L, Spratt J Included in: European journal of special needs education. Chichester : Wiley : : 2 : 28 : pages : URL: Ladda ner pdf Schwartz A The significance of place and pedagogy in an urban multicultural school in Sweden Included in: Education inquiry [Elektronisk resurs]. Umeå : Umeå School of Education, Umeå University : : 2 : 5 : pages : URL: Does initial teacher education make a difference? : The impact of teacher preparation on student teachers attitudes towards educational inclusion Sosu M.E, Mtika P, Colucci-Gray L Included in:

103 JET : Journal of education for teaching [Elektronisk resurs]. Abingdon : Carfax : : 4 : 36 : pages : URL: Ladda ner pdf Additional articles will be included closer to the start of the course. Bilaga p 47 B

104 Bilaga p 47 B Utbildningspolicy och -praktik ur internationella perspektiv, 7.5 hp Education Policy and Practice in International Perspectives, 7.5 Credits Högskolepoäng: 7.5 hp Kurskod: 6PE239 Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Datum för fastställande: 2017-xx-xx Beslutad av: Prefekten Giltig från: 2017-xx-xx Giltig till: Tillsvidare Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Ingen successiv fördjupning: Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Innehåll Kursen behandlar det utbildningspolitiska fältet. Den innehåller en översikt av utbildningspolicys på internationell och nationell nivå. I kursen studeras relationerna mellan politiska, processer och resultat, och illustreras med hjälp av konkreta exempel på europeiska och svenska policys. Kursen behandlas policyforskning och kopplingarna mellan utbildningspolicy och pedagogisk verksamhet problematiseras. Mer specifikt är kursen strukturerad utifrån: att förstå utbildningspolitik och hur den genomförs och mottas i skolan, vilka värden utbildningspolicys representerar och hur dessa förmedlas i utbildningsinstitutioner samt vad utbildningspolicy och forskning om utbildningspolicy innebär för lärare och elever. I kursen används fallstudier för att analysera dessa teman, baserade på forskning inom följande områden: Lärarutbildning och inklusionspraktiker för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Marknadsorientering och privatisering av skolan. Förändrad utbildningsstyrning inom EU och internationella organisationers roll i utbildningspolitiken. Fallstudierna kommer att ha både svenska och internationella jämförande inslag. Förväntade studieresultat Den studerande ska efter avslutad kurs kunna: Kunskap och förståelse Redogöra för trenderna inom utvalda svenska och internationella utbildningspolicys. Färdighet och förmåga Identifiera och problematisera frågor som rör värden inom utbildningspolitik och utbildningsmål, så som dessa formuleras av regeringar och internationella organisationer. Identifiera politiska frågor som rör det egna verksamhetsområdet och diskutera deras implikationer för skolor och elever. Värderingsförmåga och förhållningssätt Kritiskt värdera utvalda styrdokument för skolor och läraryrket. Relatera sin kännedom om policy till specifika utbildningspolicyområden, och kunna omsätta denna kunskap i skriftlig och muntlig presentation. Behörighetskrav Grundläggande behörighet samt studier på universitetsnivå om minst 60 hp.

105 Bilaga p 47 B Undervisningens upplägg I kursen finns obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus, se vidare i kurstillfällets gällande schema och studieguide. Kursen ges som en kombination av föreläsningar, seminarier, handlett enskilt arbete och studentpresentationer. I kursen finns obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus, se vidare i kurstillfällets gällande schema och studieguide. Examination Fysisk närvaro vid obligatoriska moment fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kurstillfällets gällande schema och studieguide. Bedömningen grundas på: En individuellt skriven uppsats Individuell studentpresentation Fysisk närvaro vid obligatoriska moment fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kurstillfällets gällande schema och studieguide. Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller underkänd. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av teoretiska begrepp. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarieprov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet. Diplom Ett kursdiplom utfärdas för avklarad kurs. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Föreskrifter vid övergångar I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla. Övriga föreskrifter Kan ej läsas i kombination med 2PE142 Utbildningspolicy och pedagogisk praktik ur internationella perspektiv, 7.5 hp eller 6PExxx Utbildningspolicy i nationell och internationell kontext, 7.5 hp. Litteratur Giltig från: 2017 vecka 01 Managing inclusion in competitive school systems: The cases of Sweden and England Alexiadou N, Erixon Arreman I, Dovemark M, Ho AS, Lundahl L, Lundström U Umeå universitet / Research in Comparative and International Education : 2016 :

106 Bilaga p 47 B URL: Läsanvisning: 11(1), s Teacher Education for inclusive practice : Responding to policy Alexiadou N, Essex J Ingår i: European journal of teacher education [Elektronisk resurs]. London : Taylor & Francis : : 1 : 39 : sid : URL: Länk Allan Julie The inclusion challenge Ingår i: Bildning för alla! : en pedagogisk utmaning. Rosenqvist Jerry, Barow Thomas, Östlund Daniel Kristianstad : Kristianstad University Press : 2012 : 247 s. : sid : URL: Ladda ner pdf Still social and democratic? : Inclusive education policies in the Nordic welfare states Arnesen A-L, Lundahl L Ingår i: Scandinavian journal of educational research [Elektronisk resurs]. London : Taylor & Francis : : 3 : 50 : sid : URL: Ladda ner pdf How schools do policy : policy enactments in secondary schools Ball Stephen J., Maguire Meg, Braun Annette, Hoskins Kate, Perryman Jane London [u.a.] : Routledge : 2012 : 173 s. : ISBN: Läsanvisning: Selected chapters. Education around the world : a comparative introduction Brock Colin, Alexiadou Nafsika London : Bloomsbury : 2013 : 205 p. : ISBN: Läsanvisning: Selected chapters. Bunar N Choosing for Quality or Inequality : current perspectives on the implementation of school choice policy in Sweden Ingår i: Journal of education policy [Elektronisk resurs].. London : Taylor & Francis : : 1 : 25 : sid : URL: Ladda ner pdf Bunar N Multicultural urban schools in Sweden and their communities : social predicaments: the power of stigma, and relational dilemmas Ingår i: Urban education [Elektronisk resurs].. Thousand Oaks, CA : Sage Publications : : 2 : 46 : sid : URL: Ladda ner pdf Erixon Arreman I The Process of Finding a Shape : stabilising new research structures in Swedish teacher education Ingår i: European educational research journal [Elektronisk resurs] : EERJ. Wallingford : Triangle Journals : : 2 : 7 : sid : URL: Ladda ner pdf Erixon Arreman I Student Perceptions of New Differentiation Policies in Swedish Post-16 Education Ingår i: European educational research journal [Elektronisk resurs] : EERJ.

107 Bilaga p 47 B Wallingford : Triangle Journals : : 6 : 13 : sid : URL: Ladda ner pdf Labaree D.F Public Goods, Private Goods : The American Struggle over Eduational Goals Ingår i: American educational research journal [Elektronisk resurs]. Beverly Hills : Sage : : 1 : 34 : sid : URL: Ladda ner pdf New forms of European Union governance in the education sector? : A preliminary analysis of the Open Method of Coordination Lange B, Alexiadou N Ingår i: European educational research journal [Elektronisk resurs] : EERJ. Wallingford : Triangle Journals : : 4 : 6 : sid : URL: Ladda ner pdf Lindbom A School Choice in Sweden : Effects on Student Performance, School Costs, and Segregation Ingår i: Scandinavian journal of educational research [Elektronisk resurs]. London : Taylor & Francis : : 6 : 54 : sid : URL: Ladda ner pdf Educational marketization the Swedish way Lundahl L, Erixon Arreman I, Holm A, Lundström U Ingår i: Education inquiry [Elektronisk resurs]. Umeå : Umeå School of Education, Umeå University : : 3 : 4 : sid : URL: Setting Things Right? : Swedish Upper Secondary School Reform in a 40-year Perspective Lundahl L, Erixon Arreman I, Lundström U, Rönnberg L Ingår i: European journal of education [Elektronisk resurs] : research, development and policies. Oxford : Blackwell : : 1 : 45 : sid : URL: Manzon M Comparing places Ingår i: Comparative Education Research [Elektronisk resurs] : Approaches and Methods. Bray Mark., Adamson Bob., Mason Mark. 2nd ed : Cham : Springer International Publishing : : XVI, 453 p. : sid : URL: Globalizing education policy Rizvi Fazal, Lingard Bob London : Routledge : 2010 : 228 s. : ISBN: Läsanvisning: Selected chapters. Enacting inclusion : a framework for interrogating inclusive practice Florian L, Spratt J Ingår i: European journal of special needs education. Chichester : Wiley : : 2 : 28 : sid : URL: Ladda ner pdf Schwartz A The significance of place and pedagogy in an urban multicultural school in Sweden Ingår i: Education inquiry [Elektronisk resurs].

108 Bilaga p 47 B Umeå : Umeå School of Education, Umeå University : : 2 : 5 : sid : URL: Does initial teacher education make a difference? : The impact of teacher preparation on student teachers attitudes towards educational inclusion Sosu M.E, Mtika P, Colucci-Gray L Ingår i: JET : Journal of education for teaching [Elektronisk resurs]. Abingdon : Carfax : : 4 : 36 : sid : URL: Ladda ner pdf Additional articles will be included closer to the start of the course.

109 Bilaga p 47 B 6PE244 Normkritisk genuspedagogik 15 hp Norm Critical Gender Pedagogy Högskolepoäng: 15 hp Kurskod: 6PE244 Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Datum för fastställande: 2017-xx-xx Beslutad av: Prefekten Giltig från: 2017-xx-xx Giltig till: Tillsvidare Nivå: Avancerad nivå Huvudområden och successiv fördjupning: Pedagogisk yrkesverksamhet: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Innehåll I kursen genomförs fördjupande studier av normkritiskt förhållningssätt och genuspedagogik. Detta behandlas i relation till förskolans och skolans uppdrag att arbeta med jämställdhet och barns och ungas rätt till likabehandling. Normkritik och genuspedagogik ingår både som begrepp och som metoder för att utveckla förmågor att främja arbetet i pedagogisk yrkesverksamhet. I kursen studeras även pedagogisk verksamhet utifrån teorier om normer, makt, kön, intersektionalitet och social konstruktionism. Förhållandet mellan normer, normativa positioner och normkritik problematiseras. I kursens innehåll omfattas även samtida medier och hur de kan medverka i barns och ungas konstruktioner av normer, maskulinitet och femininitet. Kritiskt, självständigt och vetenskapligt förhållningssätt betonas. Sammantaget bereder kursens innehåll tillfälle till att på vetenskaplig grund utveckla professionella och pedagogiska metoder och förhållningssätt som kan främja jämställdhet och likabehandling för barn och unga i enlighet med gällande styrdokument. Kursen är indelad i följande tre moment: Moment I: Kritiska perspektiv på normer, genus, makt och medier, 5 hp [Critical Perspectives on Norms, Gender Power and Media, 5 Credits] Kommenterad [AS1]: Vi föredrar Moment 1, 2, 3 o s v (ej romerska siffror). I momentet behandlas relationen mellan normer, genus, makt och samtida medier med kritiskt och problematiserande ansats. Utifrån normkritiskt och genusvetenskapligt perspektiv analyseras samtida mediers innehåll och relateras till individens identitetsskapande. På vetenskaplig grund diskuteras också normkritik och genuspedagogik som begrepp och metoder.

110 Bilaga p 47 B Moment II: Normer och genus i pedagogisk praktik, 5 hp [Norms and Gender in Educational Practice, 5 Credits] Kommenterad [AS2]: Se ovan I momentet behandlas hur normkritik, genuspedagogik och intersektionellt perspektiv kan samverka och omsättas i praktiken för att främja möjligheter till praktiskt arbete med jämställdhet och barns och ungas rätt till likabehandling i förskola och skola. I momentet behandlas därtill vetenskapligt förankrade arbetsoch förhållningssätt, samt hur genusmedvetet, normkritisk och förändringsinriktat arbete kan utformas för ett pedagogiskt sammanhang som är relevant för den studerande. Moment III: Vetenskaplig studie och rapport, 5 hp [Scientific Study and Report, 5 Credits] Kommenterad [AS3]: Se ovan I momentet genomförs en vetenskaplig studie som redovisas i form av en vetenskaplig rapport. Det vetenskapliga arbetet utformas med avseende på normer, genus och makt, och omfattar en specifik händelse, företeelse eller situation som är relevant för den studerandes pedagogiska yrkesverksamhet. Förväntade studieresultat Moment I: Kritiska perspektiv på normer, genus, makt och medier, 5 hp [Critical Perspectives on Norms, Gender Power and Media, 5 Credits] För godkänt moment skall den studerande kunna: Kunskap och förståelse redogöra för övergripande och fördjupad kunskap om centrala begrepp och teorier relevanta för det normkritiska och genusvetenskapliga området uppvisa övergripande kunskap om hur normer, maktordningar, konstruktioner av genus och andra identitetsdimensioner uttrycks i medier, samt vilken betydelse detta kan ha för barns och ungas identitetsskapande

111 Bilaga p 47 B Färdigheter och förmåga identifiera och beskriva normer, sociala mönster och maktstrukturer som bidrar till att upprätthålla, alternativt utmana genus och andra maktordningar Värderingsförmåga och förhållningssätt identifiera, analysera och kritiskt reflektera över rådande normer i samtida medier, ur såväl allmänna som vetenskapliga perspektiv diskutera och värdera hur normkritiskt förhållningssätt kan medverka till alternativa perspektiv på maskulinitet och femininitet, för att främja jämställdhet och likabehandling. Moment II: Normer och genus i pedagogisk praktik, 5 hp [Norms and Gender in Educational Practice, 5 Credits] För godkänt moment skall den studerande kunna: Kunskap och förståelse visa god kännedom om innehåll i styrdokument och forskning som är relevant för professionellt och vetenskapligt grundat förhållningssätt till jämställdhet och barns och ungas rätt till likabehandling visa god kännedom om hur normkritiska och genuspedagogiska utbildningsinsatser kan utformas och genomföras på vetenskaplig grund Färdigheter och förmåga granska relevanta styrdokument och problematisera deras betydelse för professionellt pedagogiskt arbete med jämställdhet och likabehandling planera för genomförande av professionellt, vetenskapligt förankrat pedagogiskt arbete med målet att bidra till jämställdhet och barns och ungas rätt till likabehandling Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att tillämpa sina teoretiska kunskaper om normkritiskt förhållningssätt och genuspedagogik genom att redogöra för, samt diskutera hur detta, på vetenskaplig grund kan realiseras i pedagogisk praktik

112 Bilaga p 47 B värdera och diskutera betydelsen av normkritiskt perspektiv och genuspedagogik i arbetet med jämställdhet och barns och ungas rätt till likabehandling i utbildningssammanhang. Moment III: Vetenskaplig studie och rapport, 5 hp [Scientific Study and Report, 5 Credits] För godkänt moment skall den studerande kunna: Kunskap och förståelse identifiera, problematisera och analysera en händelse, företeelse eller situation i vilken normer, genus och makt ingår och har relevans för pedagogisk yrkesverksamhet uppvisa förståelse för hur en vetenskaplig studie om normer, genus och makt i ett pedagogiskt sammanhang planeras, genomförs och rapporteras Färdigheter och förmåga utifrån syfte och forskningsfrågor självständigt genomföra och rapportera en vetenskaplig studie som är relevant för kursens innehåll Värderingsförmåga och förhållningssätt kritiskt diskutera och värdera studiens resultat i relation till aktuell forskning inom det normkritiska och genusvetenskaplig området samt i relation till pedagogisk yrkesverksamhet kritiskt och konstruktivt analysera, diskutera och värdera genomförandet och resultatet av den aktuella studien Behörighetskrav Lärarexamen (dvs förskollärare, grundlärare fritidshem, grundlärare 1 9, ämneslärare, yrkeslärare, speciallärare), studie och yrkesvägledarexamen, specialpedagogexamen, eller motsvarande äldre examen i någon av dessa. Svenska och engelska för grundläggande behörighet för högskolestudier. Undervisningens upplägg I kursen betonas ett problem och processorienterat arbetssätt. Undervisningen genomförs på distans, i form av litteraturstudier, seminarier och föreläsningar. Under kursen används en lärmiljö på nätet för undervisning, handledning, diskussion och distribution av kursmaterial. Utvärdering sker efter slutförd kurs.

113 Bilaga p 47 B Examination För samtliga moment sker examination med individuella inlämningsuppgifter, samt i form av seminarier, skriftliga redovisningar och en avslutande rapportskrivning. Betyg på hel kurs utgörs av en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera olika teoretiska och praktiska aspekter samt förmågan att kunna analysera med stöd av teoretiska begrepp. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarie prov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Övriga föreskrifter I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplanen genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från det att kursplanen har upphört att gälla eller att kursen slutat erbjudas. Litteratur - under utveckling

114 Bilaga p 47 B Education Policy in National and International Context, 7.5 Credits Utbildningspolicy i nationell och internationell kontext, 7,5 hp Credit points: 7,5 Credits Course code: 6PExxx Responsible department: Department of Applied Educational Science Course plan affirmed: 2017-xx-xx Course plan valid from: 2017-xx-xx Decided by: Head of department Level: Advanced Main Field of Study and progress level: Pedagogisk yrkesverksamhet Grading scale: VG Pass with distinction, G Pass, U Fail Subject area: Educational Sciences Kommenterad [AS1]: Meddela kurskod så snart som möjligt. Nu meddelat 6PE263 Content The course provides a profound introduction to and analysis of education policy. It offers an overview of debates around policy at the level of international organizations, but also at the national level. It examines the relationships between policy contexts, processes and outcomes, and illustrates these through specific examples of policies in Europe and Sweden. The course presents and analyses research on policy and reflects on the connections between education policy and school practice. In particular, the course is structured around the following: understanding policy in education, how it is implemented and received in schools; what are the values that policies represent and how these values are mediated in the contexts of education institutions, and, what does policy and research on policy mean for teachers and students. The course will use case studies to explore these themes, drawing on research in the fields of: - School marketization and privatization. - Inclusion in education and in teacher education. - Changing education governance in the European Union, and the role of international organizations in education policy. The case studies will have both Swedish, international comparative elements. Expected learning outcomes By the end of the course students will be able to: Knowledge and understanding: Demonstrate in-depth knowledge of the trends of educational policy in Sweden and selected international contexts; Skills and abilities: Identify and problematize issues of values in education policy and educational goals as these are formulated by governments and international organizations; Identify and analyse important contemporary policy issues in Sweden and Europe and discuss their implications for schools and students;

115 Bilaga p 47 B Sid 2 (4) Values and critical approach: Analyse and critically evaluate selected policy developments for schools and teachers practice Relate their understandings of education policy to particular policy areas and be able to translate this knowledge into a written and oral presentation. Required knowledge Prior university studies of 90 credits. English for basic required knowledge for university studies. Forms of instruction The main forms of instruction are lectures and seminars. The course will also include guided individual work and student presentations. The course has mandatory parts that demands physical presence at campus, see further in the course schedule and study guide. All teaching will be in English. Examination modes Physical presence in mandatory parts is demanded for passed result on the course if not otherwise written in current schedule and study guide. There will be two forms of assessment in the course. An individual written essay of 3,000 words. An individual student presentation. In order to be awarded a Pass grade for the course, it is required that both forms of assessment are passed. Possible grades are Passed with distinction, Passed, or Failed. The course work is examined at the ordinary examination or re-examined at a later occasion during the same semester. An opportunity to re-examine the course work is normally given in the following semester provided the student has requested it. After that a student with a fail is advised to participate in the next ordinary examination. A student has the right to change examiner for a course based on a written request to the head of department after two fails on the same course or a part of the course. Certificate A course certificate is issued to students who have successfully passed the course. Academic credit transfer Academic credit transfers are reviewed individually. For more information, please see the University s set of rules and academic credit transfer regulations. For more information, take contact with Student Services. Other regulations Cannot be studied in combination with 2PE142 Education Policy and Practice in International Perspectives, 7.5 Credits or 6PE239 Education Policy and Practice in International Perspectives, 7.5 Credits.

116 Bilaga p 47 B Sid 3 (4) Course literature: Alexiadou, N., Arreman-Erixon, I., Dovemark, M., Holm, AS. Lundahl, L. & Lundström, U. (2016) Managing inclusion in competitive school systems: The cases of Sweden and England. Research in Comparative and International Education, 11(1), Alexiadou, N. Essex, J. (2016) Teacher Education for inclusive practice Responding to policy. European Journal of Teacher Education. 39(1), Allan, Julie (2010) The inclusion challenge, in Thomas Barow & Daniel Östlund (Eds) Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Högskolan Kristianstad. Pp Arnesen, A-L & Lundahl, L (2006). Still social and democratic? Inclusive education policies in the Nordic welfare states. Scandinavian Journal of Educational Research, 50(3), Ball, S., MaGuire, M., Braun, A. (2012) How Schools Do Policy: Policy Enactments in Secondary Schools. London: Routledge. (Selected chapters) Brock, C., Alexiadou, N. (2013) Education Around the World: A Comparative Introduction. London: Bloomsbury. (Selected chapters) Bunar. N. (2010) Choosing for Quality or Inequality: current perspectives on the implementation of school choice policy in Sweden, Journal of Education Policy, 25(1), Bunar, N. (2011). Multicultural urban schools in Sweden and their communities: social predicaments: the power of stigma, and relational dilemmas. Urban Education, 46(2), Erixon Arreman, I. (2008). The Process of Finding a Shape: stabilising new research structures in Swedish teacher education, European Educational Research Journal. Vol 7, No 2, Erixon Arreman, I. (2014). Student Perceptions of New Differentiation Policies in Swedish Post-16 Education. European Educational Research Journal. Vol 13, No 6, Göransson, K., Nilholm, C. & Karlsson, K. (2015) Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15(5) Hardy, I. Woodcock. S. (2015) Inclusive education policies: discourses of difference, diversity and deficit. International Journal of Inclusive Education 19:2 Labaree D.F. (1997) Public Goods, Private Goods: The American Struggle over Eduational Goals, American Educational Research Journal, Vol.34, No.1, pp

117 Bilaga p 47 B Sid 4 (4) Lange B., Alexiadou N. (2007), "New forms of European Union governance in the education sector? A preliminary analysis of the Open Method of Coordination", European Educational Research Journal, Volume 6, Number 4, pp Lindbom, A. (2010) School Choice in Sweden: Effects on Student Performance, School Costs, and Segregation. Scandinavian Journal of Educational Research, 54(6), Lundahl, L., Erixon Arreman, I., Holm, A., Lundström, U. (2013) Educational marketization the Swedish way. Education Inquiry, 4 (3), Lundahl, L., Arreman, I.E., Lundstrom, U. & Ronnberg, L. (2010) Setting Things Right? Swedish Upper Secondary School Reform in a 40-year Perspective, European Journal of Education, 45(1), Rizvi, F., Lingard, B. (2010) Globalizing Education Policy, London: Routledge. (selected chapters). Florian, L. & Spratt, J. (2013) Enacting inclusion: a framework for interrogating inclusive practice, European Journal of Special Needs Education, 28:2, Schwartz, A. (2014) The significance of place and pedagogy in an urban multicultural school in Sweden, Education Inquiry, 5(2), Sosu, M.E., Mtika, P., and Colucci-Gray, L Does initial teacher education make a difference? The impact of teacher preparation on student teachers attitudes towards educational inclusion. Journal of Education for Teaching, 36(4), West, A (2014) Academies in England and independent schools (fristående skolor) in Sweden: Policy, privatisation, access and segregation. Research Papers in Education 29(3): Additional articles will be included closer to the start of the course.

118 Bilaga p 47 B Utbildningspolicy i nationell och internationell kontext, 7,5 hp Education Policy in National and International Context, 7.5 Credits Högskolepoäng: 7,5 hp Kurskod: 6PExxx Ansvarig institution: Institutionen för Tillämpad utbildningsvetenskap Datum för fastställande: 2017-xx-xx Kursplan giltig från: 2017-xx-xx Beslutad av: Prefekten Nivå: Avancerad Huvudområden och succesiv fördjupning: Pedagogisk yrkesverksamhet Betygsgrader: Väl godkänd, Godkänd, Underkänd SCB-ämnesrubrik: Utbildningsvetenskap teoretiska ämnen Kommenterad [AS1]: Meddela kurskod så snart som möjligt. Nu meddelat 6PE263 Innehåll Kursen behandlar fördjupat det utbildningspolitiska fältet. Den innehåller en översikt av utbildningspolicys på internationell och nationell nivå. I kursen studeras relationerna mellan politiska sammanhang, processer och resultat, och dessa illustreras med hjälp av konkreta exempel på europeiska och svenska policys. Kursen presenterar och analyserar policyforskning och reflekterar över kopplingarna mellan utbildningspolicy och pedagogisk verksamhet. Mer specifikt är kursen strukturerad utifrån: att förstå utbildningspolicy, hur den genomförs och mottas i skolan; vilka värden utbildningspolicys representerar och hur dessa förmedlas i utbildningsinstitutioner samt vad politik och forskning om politik innebär för lärare och elever. I kursen används fallstudier för att analysera dessa teman, baserade på forskning inom följande områden: Marknadsorientering och privatisering av skolan. Inklusion i lärarutbildning och utbildning. Förändrad utbildningsstyrning inom EU och internationella organisationers roll i utbildningspolitiken. Fallstudierna kommer att ha både svenska och internationella jämförande inslag. Förväntade studieresultat Den studerande ska efter avslutad kurs kunna: Kunskap och förståelse visa djupare kunskap om utvecklingstrenderna inom svensk och internationell utbildningspolitik, Färdighet och förmåga identifiera och problematisera frågor som rör värden inom utbildningspolitik och utbildningsmål, så som dessa formuleras av regeringar och internationella organisationer, identifiera och analysera politiska frågor som rör det egna verksamhetsområdet och diskutera deras implikationer för skolor och elever, Värderingsförmåga och förhållningssätt analysera och kritiskt utvärdera utvalda policys utveckling för skola och lärarpraktik.

119 Bilaga p 47 B Sid 2 (5) relatera sin kännedom om utbildningspolicy till specifika politikområden, och kunna omsätta denna kunskap i skriftlig och muntlig presentation. Behörighetskrav Tidigare högskolestudier om 90 hp. Engelska för grundläggande behörighet för högskolestudier. Undervisningens upplägg Kursen ges som en kombination av föreläsningar, seminarier, handlett enskilt arbete och studentpresentationer. I kursen finns obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus, se vidare i kurstillfällets gällande schema och studieguide. All undervisning sker på engelska. Examination Bedömningen grundas på: (1) En uppsats på ord. (2) En individuell studentpresentation. Fysisk närvaro vid obligatoriska moment fordras för godkänt resultat på kursen, om inte annat anges i kurstillfällets gällande schema och studieguide. Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller underkänd. Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av teoretiska begrepp. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgått ordinarieprov samt ett omprov för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa omprovstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. Det första omprovet ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie provet, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats. För prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie provet. I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla. Diplom Ett kursdiplom utfärdas för avklarad kurs.

120 Bilaga p 47 B Sid 3 (5) Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina Föreskrifter vid övergångar I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla. Övriga föreskrifter Kan ej läsas i kombination med 2PE142 Utbildningspolicy och pedagogisk praktik ur internationella perspektiv, 7.5 hp eller 6PE239 Utbildningspolicy och -praktik ur internationella perspektiv, 7.5 hp. Kurslitteratur Alexiadou, N., Arreman-Erixon, I., Dovemark, M., Holm, AS. Lundahl, L. & Lundström, U. (2016) Managing inclusion in competitive school systems: The cases of Sweden and England. Research in Comparative and International Education, 11(1), Alexiadou, N. Essex, J. (2016) Teacher Education for inclusive practice Responding to policy. European Journal of Teacher Education. 39(1), Allan, Julie (2010) The inclusion challenge, in Thomas Barow & Daniel Östlund (Eds) Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Högskolan Kristianstad. Pp Arnesen, A-L & Lundahl, L (2006). Still social and democratic? Inclusive education policies in the Nordic welfare states. Scandinavian Journal of Educational Research, 50(3), Ball, S., MaGuire, M., Braun, A. (2012) How Schools Do Policy: Policy Enactments in Secondary Schools. London: Routledge. (Selected chapters) Brock, C., Alexiadou, N. (2013) Education Around the World: A Comparative Introduction. London: Bloomsbury. (Selected chapters) Bunar. N. (2010) Choosing for Quality or Inequality: current perspectives on the implementation of school choice policy in Sweden, Journal of Education Policy, 25(1), 1-18.

121 Bilaga p 47 B Sid 4 (5) Bunar, N. (2011). Multicultural urban schools in Sweden and their communities: social predicaments: the power of stigma, and relational dilemmas. Urban Education, 46(2), Erixon Arreman, I. (2008). The Process of Finding a Shape: stabilising new research structures in Swedish teacher education, European Educational Research Journal. Vol 7, No 2, Erixon Arreman, I. (2014). Student Perceptions of New Differentiation Policies in Swedish Post-16 Education. European Educational Research Journal. Vol 13, No 6, Göransson, K., Nilholm, C. & Karlsson, K. (2015) Inclusive education in Sweden? A critical analysis. International Journal of Inclusive Education, 15(5) Hardy, I. Woodcock. S. (2015) Inclusive education policies: discourses of difference, diversity and deficit. International Journal of Inclusive Education 19:2 Labaree D.F. (1997) Public Goods, Private Goods: The American Struggle over Eduational Goals, American Educational Research Journal, Vol.34, No.1, pp Lange B., Alexiadou N. (2007), "New forms of European Union governance in the education sector? A preliminary analysis of the Open Method of Coordination", European Educational Research Journal, Volume 6, Number 4, pp Lindbom, A. (2010) School Choice in Sweden: Effects on Student Performance, School Costs, and Segregation. Scandinavian Journal of Educational Research, 54(6), Lundahl, L., Erixon Arreman, I., Holm, A., Lundström, U. (2013) Educational marketization the Swedish way. Education Inquiry, 4 (3), Lundahl, L., Arreman, I.E., Lundstrom, U. & Ronnberg, L. (2010) Setting Things Right? Swedish Upper Secondary School Reform in a 40-year Perspective, European Journal of Education, 45(1), Rizvi, F., Lingard, B. (2010) Globalizing Education Policy, London: Routledge. (selected chapters). Florian, L. & Spratt, J. (2013) Enacting inclusion: a framework for interrogating inclusive practice, European Journal of Special Needs Education, 28:2, Schwartz, A. (2014) The significance of place and pedagogy in an urban multicultural school in Sweden, Education Inquiry, 5(2), Sosu, M.E., Mtika, P., and Colucci-Gray, L Does initial teacher education make a difference? The impact of teacher preparation on student teachers attitudes towards educational inclusion. Journal of Education for Teaching, 36(4),

122 Bilaga p 47 B Sid 5 (5) West, A (2014) Academies in England and independent schools (fristående skolor) in Sweden: Policy, privatisation, access and segregation. Research Papers in Education 29(3):

123 Bilaga p 47 B Kursplan Profession och vetenskap för fritidshem (UK), 7.5 hp Research-based Professional Development for Primary School Extended School 7.5 Credits Högskolepoäng: 7.5 hp Kurskod: Ansvarig institution: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Kursplan giltig från: Beslutad av: Giltig från: Nivå: Grundnivå Huvudområde och successiv fördjupning: Inget huvudområde, ingen successiv fördjupning Betygsgrader: Väl godkänd, Godkänd, Underkänd Innehåll I kursen bearbetas grundlärarens professionella yrkesutövning och utveckling i fritidshem med stöd av professionsteoretiska begrepp. Fördjupad bearbetning och reflektion över yrkets kunskapsbas och adekvata handlingsstrategier samt innebörden av etiskt och vetenskapligt förhållningssätt utgör grundläggande delar. Dessutom studeras hur yrkesspråk och etiska ställningstaganden ingår i den professionella yrkesutövningen. Kompetensutveckling i relation till egen utbildningsprocess och i relation till verksamhetsutveckling studeras. Rättsliga regler i relation till yrkesutövningen bearbetas. Kommenterad [AS1]: Denna kurs ersätter 6PE108. För den gamla gamla kursen finns en ök om fördelning mellan kursansvarig och medverkande inst. Om fördelning mellan kursansvarig och medverkande även ska gälla för den nya kursen (med ny kurskod) och inst vill att fördelningen ska ske via RTV så är det viktigt att ni skickar in en ny överenskommelse. Kommenterad [AS2]: Meddela ny kurskod så snart det är möjligt! Kommenterad [AS3]: Fr o m vt 18 (fr o m kull H15) Förväntade studieresultat För godkänd kurs ska den studerande kunna Kunskap och förståelse identifiera, analysera och problematisera olika faktorer av betydelse för ett professionellt yrkesutövande och professionsutveckling klargöra och diskutera professionsteoretiska begrepp såsom professionalitet, professionalisering, kunskapsbas och profession Färdighet och förmåga identifiera och analysera den egna lärprocessen och kompetensutvecklingsbehov med utgångspunkt i detta formulera ett pedagogiskt ställningstagande gällande den kommande yrkesutövningen i relation till verksamhetsutveckling och styrande dokument Värderingsförmåga och förhållningssätt diskutera och problematisera hur egna och andras etiska förhållningssätt påverkar yrkesutövningen analysera betydelsen av vetenskapligt förhållningssätt i yrkesutövandet Behörighetskrav Godkänd på kurserna: Utbildningsvetenskap, undervisning och lärande för grundskolan fritidshem, (UK) 8hp, Bedömning för och av lärande i grundskolan (UK) 11hp, Specialpedagogik - för grundskolan (UK) 5hp, Läraryrkets dimensioner 2 (VFU) 2,5hp, och Läraryrkets dimensioner för fritidshem 3 (VFU) 7,5 hp, eller motsvarande kurser Undervisningens upplägg

124 Bilaga p 47 B Undervisningen består av föreläsningar, praktiska tillämpningar och seminarier. Kursinnehållet tillämpas i varierade former i syfte att förbereda för grundlärarens yrkespraktik. Examinerande inslag är obligatoriska liksom praktiska tillämpningar. Utvärdering sker efter avslutad kurs. Examination Examination sker genom individuellt skriftlig, digital och muntlig presentation av pedagogiskt ställningstagande, genom diskuterande och reflekterande seminarier och workshops kring professions- och verksamhetsutveckling, etiskt och vetenskapligt förhållningssätt i fritidshem samt aktivt deltagande vid presentationer av examensarbeten. Betyg på hel kurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten på de olika examinationerna och sätts efter avslutad kurs. Hel kurs bedöms enligt skalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd Utöver förväntade studieresultat (FSR) läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid den studerandes förmåga att problematisera kring olika teoretiska och metodiska aspekter samt kunna analysera med stöd av teoretiska begrepp. Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg. Den som utan godkänt resultat på genomgången examination samt ett förnyat examinationstillfälle för en kurs eller en del av kurs, har vid nästa examinationstillfälle rätt att hos prefekten begära att få en annan examinator utsedd. Det första förnyade examinationstillfället ska erbjudas senast två månader efter det ordinarie, dock tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie examinationstillfället har meddelats. För examinationer som genomförs under maj och juni månad får första förnyade examinationstillfället erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Tidpunkt för förnyade examinationstillfällen/omprov ska meddelas senast i samband med det ordinarie. I de fall då examinationer eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för examinationer kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie tillfälle) enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Övriga föreskrifter Litteratur Giltig från: 2015 vecka 21 Andersson Birgit Nya fritidspedagoger - i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer [Elektronisk resurs] Umeå : Umeå universitet : 2013 : 227 s. : URL: ISBN: Kunskapsbehov och nya kompetenser : professioner i förhandling Aspelin Jonas, Fransson Ola, Jonnergård Karin Stockholm : Santérus Academic Press : 2009 : 198 s. : ISBN: Kommenterad [AS4]: Övriga föreskrifter I de fall en kurs upphört att gälla eller kursplan genomgått större förändringar garanteras ett provtillfälle enligt tidigare kursplan under en tid av maximalt två år från kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat erbjudas.

125 Evetts Julia A new professionalism? Challenges and opportunities University of Nottingham : 2011 : URL: Läsanvisning: Current Sociology 59, Respekt för läraryrket : om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Colnerud Gunnel, Granström Kjell, Lärarhögskolan i Stockholm [Ny, rev. och uppdaterad utg.] : Stockholm : HLS förl. : 2002 : 208 s. : ISBN: Göransson Håkan Gabinus Arbetsrätten : en introduktion 5. uppl. : Stockholm : Norstedts juridik : 2010 : 129 s. : ISBN: Etik i professionellt lärarskap Irisdotter Sara, Paulin Ann, Grönlien Zetterqvist Kirsten 1. uppl. : Malmö : Gleerup : 2009 : 163 s. : ISBN: Läsanvisning: Kapitel 1,2,3,4,5 och 7 Krejsler John Professions and their identities : how to explore professional development among (semiprofessions) : URL: Abstract Läsanvisning: Scandinavian Journal of Educational Research 49(4), Fritidshem Stockholm : Skolverket : 2014 : 65 s. : URL: Fritt tillgänglig via Skolverkets webbplats ISBN: Obligatorisk Yrkesetik i vardagen [Elektronisk resurs] : ett fördjupningsmaterial Stockholm : Lärarförbundet ; Lärarnas riksförbund : 2006 : 12 s. : URL: Fulltext Obligatorisk Utbildningsvetenskap : [ett kunskapsområde under formering] Sandin Bengt., Säljö Roger Stockholm : Carlsson : : 380 s. : ISBN: Läsanvisning: Valda kapitel; Halldén; sid , Carlgren; sid , Alexandersson; sid Vetenskaplighet som yrkeskompetens : en intervjustudiestudie Hansen Orwehag Monica, Wernersson Inga Trollhättan : Högskolan Väst : 2013 : 63 s. : URL: Läsanvisning: Rapport 2013:5 Bilaga p 47 B

126 Bilaga p 47 B Lärarhögskolan Hanteringsordning 2016-xx-xx Bilaga 1 Bilaga till Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Denna mall ska bifogas kursplan vid inrättande av ny kurs och vid revidering av kurs Under rubriken Motiv punkt 1-5: 1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras, 2) Ange om kursen ersätter annan kurs, 3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras, 4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen, 5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade, Ange fr o m vilken termin kursen/revideringen ska gälla. Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen. Kommenterad [AS1]: Ny reviderad hanteringsordning med tillhörande mall finns på vår hemsida: ochuppfoljning/

127 Bilaga p 47 B Lärarhögskolan Hanteringsordning 2016-xx-xx Bilaga 1 Kurskod Kursbenämning Motiv Fr o m termin N / R Gamla kurskoden: 6PE108 Gamla kursen: Profession och vetenskap i fritidshem BAKGRUND: Programrådet 27 september diskuterade önskvärt innehåll i UK III för grundlärarna och då i synnerhet för dem mot fritidshem, vars kurs snart (initialt) skulle upphandlas. Rådet påpekade följande för alla grundlärarna: Kursen ska: - knyta ihop utbildningen och tydliggöra uppdrag och specifik yrkesroll - innehålla analyser med hjälp av aktuella professionsteorier och aktuell forskning av olika faktorers betydelse för det professionella yrkesutövandet och för professionsutvecklingen - fördjupa studier om relevant och specifik verksamhetsutveckling och kompetensutveckling - innehålla aspekter av egnas och andras etiska förhållningssätt för yrkesutövningen - innehålla fördjupade studier om vad vetenskapligt förhållningssätt innebär (koppla och använd gärna också studenternas ex-jobb i detta) - innehålla rättsliga regler för såväl verksamhet som yrkesutövare samt problematisering av dessa rymma att studenterna ska formulera sina pedagogiska/didaktiska ställningstaganden

128 Bilaga p 47 B Lärarhögskolan Hanteringsordning Bilaga xx-xx 2.Ny reviderad kurs ersätter ovan nämnda Profession och vetenskap för fritidshem 3. UK III kurs för grundlärarna mot fritidshem 1 och 4. - Då den gamla kursen för grundlärarna mot fritidshem tidigare rymt merparten av ovan har endast smärre justeringar gjorts för att -säkerställa att verksamhets- och kompetensutveckling är områden som behandlas då detta inte längre görs lika ingående i BFL-kursen som tidigare -tona ned lagstiftningsfrågor för verksamheten (då detta numera finns i såväl utbildningens första kurs, BFL-kursen, och specialpedagogik-kursen) och mer återknyta till dem som faktorer som har betydelse för yrkesutövningen -förtydliga och renodla fsr samt -i innehållstexten inte ha med examinationsuppgift utan lägga den texten på därför avsedd plats -ny rubrik i enlighet med LH:s intentioner VT-18 Kommenterad R [AS2]: Med revidering avses smärre revideringar som inte kräver ny kurskod. Här blir det fråga om en helt ny kursplan och ny kurskod. Bör därför vara ett N här. 5. se innehåll och examinationer i kursplanen

129 Lärarhögskolan Bilaga p 47 B Bilaga till hanteringsordning Bilaga 1 Bilaga till Hanteringsordning för kursplaner och kurstillfällen vid institutioner med utbildningsuppdrag inom Lärarhögskolans program eller fristående kursutbud Denna mall ska bifogas kursplan vid inrättande av ny kurs och vid revidering av kurs Under rubriken Motiv punkt 1-5: 1) Beskriv varför kursen ska inrättas alternativt revideras, 2) Ange om kursen ersätter annan kurs, 3) Ange inom vilket/vilka program kursen är tänkt att genomföras, 4) Relatera kursen till kunskapsområden/associerade kurser tidigare eller senare i utbildningen, 5) Beskriv hur man säkerställer att studenterna når de lärandemål (FSR) som finns upprättade, Ange fr o m vilken termin kursen/revideringen ska gälla. Ange N för ny kurs eller R vid revidering i sista kolumnen.

130 Lärarhögskolan Bilaga p 47 B Bilaga till hanteringsordning Bilaga 1 1. Kursen inrättas för att göra det möjligt för bildstudenterna att fördjupa sig med sammanlagt 90 hp inom bildområdet. Kurskod Bild fördjupning 1 2. Ny kurs 3. Ämnesläraprogrammet vt-18 N 4. Fördjupning inom bildområdet 5. Genom examination av lärandemålen enligt beskrivning i kursplanen 1. Kursen inrättas för att göra det möjligt för bildstudenterna att fördjupa sig med sammanlagt 90 hp inom bildområdet. Kurskod Bild fördjupning 2 2. Ny kurs 3. Ämnesläraprogrammet ht-19 N 4. Fördjupning inom bildområdet 5. Genom examination av lärandemålen enligt beskrivning i kursplanen

131 Bilaga p 47 B Agnetha Simm Från: Birgitta Wilhelmsson Skickat: den 30 maj :49 Till: Stigbjörn Lestander Kopia: Agnetha Simm Ämne: Bild fördjupning 1 och 2 Bifogade filer: Bild fördjupning 1.docx; Bild fördjupning 2.docx; Mall bild fördjupning 1 och 2.docx Hej Stigbjörn! Här kommer synpunkter på kursplanerna ( se kommentarer i bilagorna), Jag tycker nog att det blir lite knepigt när du skriver att andra studenter än de som läst Bild 1,2 och 3 kan läsa Bild fördjupningskurserna. Är det så ni tänkt? Ska man som student kunna läsa exempelvis Grafisk design helt utan förkunskapskrav i någon form av bildkunskap? Blir detta verkligen rätt? Med vänlig hälsning Birgitta Wilhelmsson Birgitta Wilhelmsson vik. Kanslichef Lärarhögskolans kansli Förvaltningshuset, plan 5 Umeå universitet Umeå birgitta.wilhelmsson@umu.se Hej! Här kommer kursplanerna för Bild fördjupning 1 och 2. När det gäller behörighetskravet har vi satt grundläggande behörighet till Bild fördjupning 1. Detta beror på att kursen är en specialisering inom Grafisk design och media. Därför krävs inte Bild 1, 2 och 3 som förkunskaper utan kursen kan även läsas av studenter med annat ingångsämne eller som fristående kurs. Kursplanen för Bild fördjupning 3 är under bearbetning. Behöver vi skicka in för alla tre kurserna innan mötet den 12/6? Hälsningar, Stigbjörn [Sida]

132 Bilaga p 47 B Bild fördjupning 1 (Grafisk design och Media A) Visual art, continuation 1 (Graphic Design and Media A) Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen Datum för fastställande: Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd Giltig från: Giltig till: Tillsvidare Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Ingen successiv fördjupning: Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Innehåll Kursen syftar till att skapa förutsättningar för den studerande att utveckla grundläggande kunskaper i att kommunicera genom bild och text i olika medier. Kursen syftar även till att skapa förutsättningar för den studerande att utveckla kunskaper via medieteorier och egna projekt, samt att genom analys och visualisering, förstå, planera och kritiskt granska texter i ett vidgat textbegrepp. Vidare ska studenten utveckla ett ämnesdidaktiskt förhållningssätt till kursinnehållet. Kommenterad [AS1]: Utdrag ur Umu:s regler: Kom ihåg att (till skillnad från den svenska benämningen) använda versaler i början på alla ord utom bestämd och obestämd artikel, prepositioner och konjunktioner.. Förslag på eng benämning: Visual Art, Continuation 1 Kommenterad [AS2]: Meddela så snart det finns en kurskod! Kommenterad [BW3]: Stryk Ingen succesiv fördjupning och använd istället G1N = grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav alternativt G1F = Grundnivå, har mindre än 60 hp kurser inom ett och samma huvudområde eller mindre än två års sammanlagda studier som förkunskapskrav Moment 1 Medie- och kommunikationsteori 7.5 hp Momentet ger förutsättningar för den studerande att utveckla en grundläggande förståelse för samtida kommunikations teorier, relevanta för kursens olika moment. Detta görs genom föreläsningar och textseminarier fördelade över hela kursen. Moment 2 Fotografi och digital bild 7.5 hp Momentet ger förutsättningar för den studerande att utveckla grundläggande kunskaper, förståelse och färdigheter i digitalt fotografi, bildbearbetning, ljussättning, bildgenrer och bildkommunikation. Moment 3 Rörlig bild 5 hp Momentet ger förutsättningar för den studerande att utveckla grundläggande kunskaper, förståelse och färdigheter i digitalt fotografi, bildbearbetning, ljussättning, bildgenrer och bildkommunikation. Moment 4 Grafisk design 10 hp Momentet ger förutsättningar för den studerande att utveckla grundläggande kunskaper, förståelse och färdigheter i visuell kommunikation, designmetodik, färg, form och typografi. Kommenterad [AS4]: Borde inte momentet benämnas Fotografi och digital bild A (alternativt 1) eftersom det i nästa kurs benämns Fotografi och digital bild B (alt 2, mitt förslag). Kommenterad [AS5]: Se kommentar ovan (moment 2). Kommenterad [AS6]: Se kommentar ovan Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska den studerande kunna visa: Kunskap och förståelse visa förståelse för visuell kommunikation ur ett historiskt och samtida perspektiv (moment 1, 2, 3 och 4) visa kunskap om berättartekniker och genrer i olika medier (moment 1, 2, 3 och 4) visa förståelse för hur design och lärprocesser kan integreras i gymnasieskolans verksamhet (moment 4)

133 Bilaga p 47 B Färdighet och förmåga visa färdighet och förmåga att planera och genomföra grafiska designprojekt i olika medier (moment 4) kritiskt kunna analysera text i ett vidgat textbegrepp (moment 1 och 4) visa färdighet i foto, digitala bildgestaltningar och bildbehandling (moment 2) visa förmåga att analysera och tolka medielandskapet ur ett makt och könsperspektiv (moment 1, 2, 3 och 4) visa förmåga att formulera didaktiska tillämpningar av kursens innehåll (moment 1, 2, 3 och 4) Värderingsförmåga och förhållningssätt att värdera såväl egna som andras projekt med utgångspunkt i medieteorier (moment 1 och 4) att förhålla sig till olika köns och maktaspekter inom bildkommunikation, visuell kommunikation och mediaproduktion (moment 1, 2, 3 och 4) att visa på ett reflekterande och problematiserande förhållningssätt till media, bild, design och lärande byggt på vetenskaplig grund (moment 1, 2, 3 och 4) Behörighetskrav Grundläggande behörighet Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, individuellt arbete, grupparbeten och handledning. Undersökning och eller genomförande av olika projekt kan förekomma i olika närmiljöer eller bestå av uppdrag knutna till verksamheter eller projekt utanför universitetet. Under kursen arbetar de studerande kontinuerligt med att integrera praktiska, teoretiska och didaktiska frågeställningar. Vidare bedrivs problemorienterade temastudier för att undersöka och synliggöra olika medieringars specifika uttryck och didaktiska möjligheter. Seminarier och laborativa moment är obligatoriska. Examination Moment 1 & 2 Examination sker i form av eget gestaltningsarbete och reflektioner, vilka redovisas både muntligt och skriftligt, samt genom aktivt deltagande i seminarier och workshops. Utöver förväntade studieresultat läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid studentens förmåga att arbeta självständigt och utforskande där studenten formulerar och finner egna lösningar på problem. Därtill bedöms studentens redovisade förmåga till fördjupad analys med ett reflekterande och distanserat förhållningssätt. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs Väl godkänd på mer än hälften av kursens poäng. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos prefekten vid Institutionen för estetiska ämnen begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Kommenterad [AS7]: Endast grundläggande behörighet på denna fördjupningskurs? Om detta ska vara en påbyggnad till Bild 1,2 och 3 ( grundkurserna) så bör nämnda kurser vara förkunskapskrav Kommenterad [AS8]: Vad gäller för moment 3 resp 4? Visst måste även dessa moment examineras? Kommenterad [AS9]: Se Umu:s regler när det gäller examinationsformer (ska vara tydliga och specificeras). Kommenterad [BW10]: Förslag; för Väl godkänd på kursen krävs Väl godkänd på tre av fyra moment.

134 Bilaga p 47 B Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Föreskrifter vid övergångar I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. Övriga föreskrifter Litteratur

135 Bilaga p 47 B Bild fördjupning 2 (Grafisk design och Media B) Visual art, continuation 2 (Graphic Design and Media B) Högskolepoäng: 30.0 hp Kurskod: 6xxxxx Ansvarig institution: Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen Datum för fastställande: Beslutad av: Humanistisk fakultetsnämnd Giltig från: Giltig till: Tillsvidare Nivå: Grundnivå Huvudområden och successiv fördjupning: Inget huvudområde: Ingen successiv fördjupning: Betygsgrader: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Innehåll Kursen ger förutsättningar för den studerande att utveckla fördjupade kunskaper i visuell kommunikation, med särskilt fokus på rörlig bild. Kursen syftar till att den studerande ska utveckla kunskaper via medieteorier och egna projekt, samt genom att analysera, visualisera, förstå, planera och kritiskt granska texter i ett vidgat textbegrepp. Vidare ska studenten utveckla ett ämnesdidaktisk förhållningsätt till kursinnehållet. Kommenterad [AS1]: Utdrag ur Umu:s regler: Kom ihåg att (till skillnad från den svenska benämningen) använda versaler i början på alla ord utom bestämd och obestämd artikel, prepositioner och konjunktioner.. Förslag på eng benämning: Visual Art, Continuation 2 Kommenterad [AS2]: Meddela så snart ni har en kurskod! Kommenterad [BW3]: Stryk Ingen succesiv fördjupning och använd istället G1F = Grundnivå, har mindre än 60 hp kurser inom ett och samma huvudområde eller mindre än två års sammanlagda studier som förkunskapskrav Moment 1 Mediesystem, medierad text och bild 7.5 hp Momentet består av föreläsningar och textseminarium fördelade över hela kursen. Momentet ger fördjupande kunskaper om mediernas och medieteoriernas historia och utveckling, mediernas roll i samhället, kommunikation, publik, kultur, makt, genus och etik. Särskild vikt läggs vid medier utifrån tre teoretiska perspektiv: retorik, narratologi och semiotik. Moment 2 Fotografi och digital bild B 7.5 hp Momentet ger förutsättningar för den studerande att utveckla fördjupad kunskap, förståelse och färdighet i digitalt fotografi, bildbearbetning, bildframställning, bildgenrer och bildkommunikation. Moment 3 Rörlig bild B 10 hp Momenten ger studenten förutsättningar att genom gestaltning pröva den rörliga bildens specifika uttryck. Syftet är att utveckla fördjupad kunskap, förståelse och färdighet i berättande med rörlig bild, ljud, genrer och bildkommunikation. Moment 4 Grafisk design B 5 hp Momentet ger förutsättningar för den studerande att utveckla fördjupad kunskap, förståelse och färdighet i visuell kommunikation, designmetodik, färg, form och typografi. Kommenterad [AS4]: Beroende på hur momentet benämns i föregående kurs (mitt förslag är dock 2 ). Kommenterad [AS5]: Se kommentar ovan (moment 2). Kommenterad [AS6]: Se kommentar ovan Förväntade studieresultat Efter avslutad kurs ska den studerande kunna visa: Kunskap och förståelse visa förståelse för visuell kommunikation inom olika genrer och olika medier ur ett historiskt och samtidsperspektiv (moment 1, 2, 3 och 4) kritiskt kunna analysera text i ett vidgat textbegrepp (moment 1 och 4) visa kunskap och förståelse om berättartekniker och genrer i medier (moment 2, 3 och 4)

136 Bilaga p 47 B visa kunskap och förståelse om hur design och lärprocesser kan integreras i gymnasiskolans verksamhet (moment 4) Färdighet och förmåga visa färdighet i foto, digtiala bildgestaltningar och bildbehandling (moment 2) visa färdighet och förmåga att planera och genomföra en gestaltning i rörligbild (moment 3) visa färdighet och förmåga att planera och genomföra grafiska designprojekt i olika medier (moment 4) visa förmåga att formulera didaktiska tillämpningar av kursens innehåll (moment 1, 2, 3 och 4) Värderingsförmåga och förhållningssätt att analysera och värdera såväl egna som andras projekt med utgångspunkt i medieteorier (moment 1 och 4) att analysera och värdera olika etiska, genus och maktaspekter inom bildkommunikation, visuell kommunikation och mediaproduktion (moment 1, 2, 3 och 4) att visa på ett reflekterande och problematiserande förhållningssätt till media, bild, design och lärande byggt på vetenskaplig grund (moment 1, 2, 3 och 4) Behörighetskrav Bild fördjupning 1 Undervisningens upplägg Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, individuellt arbete, grupparbeten och handledning. Undersökning och eller genomförande av olika projekt kan förekomma i olika närmiljöer eller bestå av uppdrag knutna till verksamheter eller projekt utanför universitetet. Under kursen arbetar de studerande kontinuerligt med att integrera praktiska, teoretiska och didaktiska frågeställningar. Vidare bedrivs problemorienterade temastudier för att undersöka och synliggöra olika medieringars specifika uttryck och didaktiska möjligheter. Seminarier och laborativa moment är obligatoriska. Examination Moment 1 & 2 Examination sker i form av eget gestaltningsarbete och reflektioner, vilka redovisas både muntligt och skriftligt, samt genom aktivt deltagande i seminarier och workshops. Utöver förväntade studieresultat läggs i bedömningen för betyget Väl godkänd särskild vikt vid studentens förmåga att arbeta självständigt och utforskande där studenten formulerar och finner egna lösningar på problem. Därtill bedöms studentens redovisade förmåga till fördjupad analys med ett reflekterande och distanserat förhållningssätt. För betyget Väl godkänd på hela kursen krävs Väl godkänd på mer än hälften av kursens poäng. Ett omprov ska erbjudas senast tre månader efter ordinarie provtillfälle, dock ska omprov erbjudas tidigast tio arbetsdagar efter det att resultatet av det ordinarie provet har meddelats och kopia av studentens tentamen är tillgänglig. Dessutom skall minst ytterligare ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, s.k. uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas enligt gällande regler för omprov och ompraktik kan det istället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i sådan uppgift skall stå i rimlig proportion till det missade obligatoriska momentet. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att Kommenterad [AS7]: Vad gäller för moment 3 resp 4? Visst måste även dessa moment examineras? Kommenterad [AS8]: Se Umu:s regler när det gäller examinationsformer (ska vara tydliga och specificeras). Kommenterad [BW9]: Se kommentar i Bild fördjupning 1 rekommendation att ni gör lika i både 1 och 2

137 Bilaga p 47 B hos prefekten vid Institutionen för estetiska ämnen begära att annan examinator utses för att bestämma betyg. Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 6-8 samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskolan. För mer information kontakta Studentcentrum/Examina. Föreskrifter vid övergångar I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas. Övriga föreskrifter Litteratur

138 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (1) Ärende p: 48 Ärende: Anmälningstal till Studentcentrum/Antagningen, från Lärarhögskolan. Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Varje termin lämnar Lärarhögskolans kansli underlag till Studentcentrum/Antagningen gällande antagningstal för urval 1 och 2 samt efteranmälningstal (EA-tal). Talen reglerar antalet studenter som kommer att ges ett positiv besked om tillträde till sökt utbildning. De planeringstal som beslutats av LH styrelse samt förslag till anmälningstal som är aktuella för ht 2017 är gulmarkerade. Beredning: Lärarhögskolans kansli har berett ärendet Beslut: Rektor beslutar att fastställa förslag till antagningstal. Bilagor: Anmälningsstatistik, antagningsomgång HT 2017 Expedieras till: Helen Andersson, Mårten Almerud vid Pedagogiska institutionen, Annika Nilsson, Birgit Andersson, Svea Maria Kuoppa och Berith Östlund vid TUV, Helena Näs, Jonas Wikström, Karolina Broman, Ia Kling vid NMD, Jonas Nilsson vid Institutionen för idé och samhällsstudier, Birgitta Wilhelmsson, Maria Löfgren, Studentcentrum (via Birgitta) Lärarhögskolan Umeå

139 Umeå universitet Studentcentrum/ Antagningen Anmälningsstatistik, antagningsomgång HT2017 Bilaga p 48 B Anmkod Benämning Poäng Kurskod Takt Tid Form Institution Kursort Kansliet för lärarutbildnin Förskollärarpro grammet LYFSK 100% DAG NML Grundlärarprog rammet fritidshem LYGFR 100% DAG NML Grundlärarprog rammet - förskoleklass och åk LYGFT 100% DAG NML Grundlärarprog rammet - grundskolans åk LYGRM 100% DAG NML Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: LYAGY EN Engelska GS 100% DAG NML Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: LYAGY MA Matematik TT 100% DAG NML Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: LYAGY HIS Historia T 100% DAG NML Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: LYAGY REL Religion K 100% DAG NML Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Samhällskunsk LYAGY SA ap MK 100% DAG NML Summeringsni vå Sökalte rnativ till urval Sökalte rnativ ej urval Sökalte rnativ ej klara Poängprio 1 Poängprio 2 Poängprio 3 Poängprio 4 Poängprio 5 Poängprio 6- Antal individe Planeri r ngstal g Umeå Totalt Stängdes för sen anmälan 18/4 Antagn. tal urval 1 Antagn. tal urval 2 Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt EA-tal 1(4)

140 Umeå universitet Studentcentrum/ Antagningen Anmälningsstatistik, antagningsomgång HT2017 Bilaga p 48 B Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Idrott och hälsa Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Svenska Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Bild Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Musik Studie- och yrkesvägledarp rogrammet - Reguljär utbildning Studie- och yrkesvägledarp rogrammet DSTutbildning Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Biologi Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Naturkunskap Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Franska LYAGY IDR H 100% DAG NML LYAGY SV AA 100% DAG NML LYAGY BIL Ä 100% DAG NML LYAGY MU SI 100% DAG NML LYSYV REG U 100% DAG NML LYSYV DIS T 100% DAG DST LYAGY BIO L 100% DAG NML LYAGY NA TU 100% DAG NML LYAGY FR AN 100% DAG NML Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Stängdes för sen anmälan 19/5 Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt (4)

141 Umeå universitet Studentcentrum/ Antagningen Anmälningsstatistik, antagningsomgång HT2017 Bilaga p 48 B Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Spanska Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Svenska som andraspråk Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Tyska Ämneslärarpro grammet - åk Trä- och metallslöjd samt bild Ämneslärarpro grammet - åk Textilslöjd samt bild Ämneslärarpro grammet - gymnasieskola n - Ingångsämne: Geografi Kompletterand e pedagogisk utbildning - åk Kompletterand e pedagogisk utbildning Halvfart 90.0 Kompletterand e pedagogisk utbildning - åk Kompletterand e pedagogisk utbildning Förhöjd studiet 90.0 LYAGY SPA N 100% DAG NML LYAGY SV AN 100% DAG NML LYAGY TYS K 100% DAG NML LYAGR TM BI 100% DAG NML LYAGR TX BI 100% DAG NML LYAGY GE OG 100% DAG NML LYKGR GR HF 50% DAG DST LYKGR GR FH 100% DAG DST Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt (4)

142 Umeå universitet Studentcentrum/ Antagningen Kompletterand e pedagogisk utbildning - gymnasieskola n - Kompletterand e pedagogisk utbildning Halvfar 90.0 Kompletterand e pedagogisk utbildning - gymnasieskola n - Kompletterand e pedagogisk utbildning Förhöjd 90.0 LYKGY GY HF 50% DAG DST LYKGY GYF H 100% DAG DST Yrkeslärarprogr ammet 90.0 LYYRK 50% DAG DST Specialpedago gprogrammet - Allmäninriktnin LYSPE ALL g 90.0 M 100% DAG DST Speciallärarpro grammet - Språk-, skrivoch LYSPL SVG läsutveckling 90.0 G 100% DAG DST Speciallärarpro grammet - Matematikutve LYSPL MA ckling 90.0 GG 100% DAG DST Speciallärarpro grammet - Utvecklingsstör LYSPL UTG ning 90.0 G 100% DAG DST Anmälningsstatistik, antagningsomgång HT2017 Bilaga p 48 B Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Stängdes för sen anmälan 18/4 Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt Kansliet för lärarutbildnin g Umeå Totalt (4)

143 Beslut Rektors beslutsmöte (RBM) Lärarhögskolan FS Sid 1 (1) Ärende p: 49 Ärende: Studieuppehåll och studieavbrott Föredragande: Birgitta Wilhelmsson Bakgrund: Studievägledare Anders Råberg vid Lärarhögskolans kansli har tidigare haft delegation om att besluta om beviljande av studieuppehåll respektive studieavbrott. Anders Råberg har nu gått i pension och kommer att ersättas av ny studievägledare, vilken kommer att få delegation från augusti månad. Därför behöver beslut fattas av rektor om att bevilja studieuppehåll och studieavbrott för nedan ansökande studenter inom Lärarhögskolans program. Beredning: Beslut: Studieuppehåll och studieavbrott beviljas enligt förteckning. Institutionen för estetiska ämnen uppmanas att ta kontakt med respektive studenter för uppföljning. Bilagor: Förteckning över fattade beslut av studievägledaren. Expedieras till: Ingela Jonasson, Anna Widén, Stigbjörn Lestander Lärarhögskolan Umeå

144 Svar på förfrågan om uppdragsutbildning Programmeringskurs för lärare Lärarutbildningen umeå universitet Bilaga p 50 A Sid 1 (1) FS XXX-XXX-XXX Som svar på Skolverkets förfrågan om extra platser för lärare i behov av kurs i programmering 5DV177 Programmering i Python, 7,5 hp Python är ett textbaserat programspråk som är fritt tillgänglig på de flesta plattformar, från mobiltelefoner till super-datorer. Det som gör Python attraktivt från undervisiningsynpunkt är den enkla syntaxen och kraftfullheten, detta gör det möjligt att studenter redan efter en kurs kan använda Python som en verktyg i deras studier, t.ex. manipulera mätdata eller text. Från grundskola/gymnasium är Python också attraktivt då det finns billiga datorer, t.ex. Raspberry-Pi, och hårdvara, t.ex. robotar, som använder Python som programspråk. Att lära sig Python innebär med andra ord inte bara att lärarna lär sig programmering utan att de även får ett verktyg som de kan använda i sin normala undervisning. Lärosäte: Antal hp i kurs: Umeå Universitet 5DV177 Programmering i Python, 7,5 hp Kursstart: 28 aug 2017 Kursfart: 25% Antal platser: Min: 8 Max: 50 Ersättning/hp 2800:- Campus/distans/ kommunförlagd: Ev. Behörighetskrav Ev. ersättning för annonsering, anmälningsförfarande osv. Campus-distans: 3 närvarotillfällen Matematik C eller kursen 5DV175 Resonerande och informationsbehandling Eller: Matematik 3b (områdesbehörighet 4/A4 med ett eller flera undantag) eller kursen 5DV175 Resonerande och informationsbehandling. Inga kända för tillfället. Kan ändras. Lärarhögskolan Umeå

145 Bilaga p 50 B Kursplan Arbetskopia Uttagen: Programmering i Python Programming in Python 7.5 högskolepoäng Kurskod: 5DV177 Kursplan giltig från: 2016, vecka 35 Ansvarig enhet: Inst för datavetenskap SCB-ämnesrubrik: Datateknik Huvudområden och successiv fördjupning: Kognitionsvetenskap: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå eller mindre än två års sammanlagda studier som förkunskapskrav (G1F), Datavetenskap: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå eller mindre än två års sammanlagda studier som förkunskapskrav (G1F) Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd Utbildningsnivå: Grundnivå Behörighet Matematik C eller kursen 5DV175 Resonerande och informationsbehandling Eller: Matematik 3b (områdesbehörighet 4/A4 med ett eller flera undantag) eller kursen 5DV175 Resonerande och informationsbehandling Noteringar Kursen är en baskurs på kandidatprogrammet i Kognitionsvetenskap Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna: tolka och beskriva programflödet hos program (FSR 1) redogöra för datatypers användning och begränsningar (FSR 2) identifiera och beskriva enkla sekventiella algoritmer (FSR 3) identifiera konstruktioner för felhantering i syfte att skapa robusta program (FSR 4) identifiera konstruktioner för klasser och objekt i syfte att skapa egna datatyper (FSR 5) Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten kunna: omvandla givna enkla algoritmer till det aktuella programspråket (FSR 6) använda funktioner för att skriva strukturerade program (FSR 7) använda filhantering för att skapa och tolka filer (FSR 8) Innehåll Kursen består av två moment: Moment 1, Programmeringsteknik, 6 hp Momentet behandlar grunderna i skapande av datorprogram. Det inbegriper definitioner och begrepp inom programmeringsteknik samt grundläggande konstruktioner i ett programmeringsspråk. Syftet är att ge kunskap och färdighet i hur problem kan omformuleras till en ordnad följd av satser i form av en algoritm som i sin tur kan översättas till program. Utöver detta behandlas även filhantering, felhantering och det ges en introduktion till klasser och objekt. De olika koncepten exemplifieras med programmeringsspråket Python. Moment 2, Praktisk tillämpning av programmering i Python, 1,5 hp I detta moment ges exempel på olika tillämpningar där programmering kommer till praktisk nytta och det ges tillfälle att tillämpa uppnådda kunskaper i programmering. Undervisning Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, arbete i datorlabb och diskussioner kring metodik och problemlösning i mindre grupper. Utöver schemalagda aktiviteter krävs även individuellt arbete med materialet. Examination Examinationen på Moment 1 (FSR 1-8) består vid ordinarie tillfälle av tre stycken skriftliga delprov som examineras i datorsal. Vid omprov och uppsamling sker examinationen i form av ett prov som täcker samma innehåll som de tre delproven. Examinationen sker även då i datorsal. Betyget på moment 1 är något av följande: Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG).