Räddningstjänsten U Rönnbäck, säkerhetschef. Om dammen brister. Kortversion av Luleå kommuns dammhaveriplan

Transkript

1 1 LULEÅ KOMMUN Räddningstjänsten U Rönnbäck, säkerhetschef Om dammen brister Krtversin av Luleå kmmuns dammhaveriplan

2 2 1 Inledning Sannlikheten för att ett dammbrtt inträffar i Luleälven bedöms vara mycket liten, men knsekvenserna blir dck mycket allvarliga. Luleå kmmun deltar därför i Länsstyrelsens Älvgrupp sm bland annat svarar dammhaveriplanering i samverkan med berörda kmmuner ch samhällsaktörer. Arbetet sker frtlöpande sm en del av planeringen för så kallade extrardinära händelser sm till exempel långvarigt elavbrtt, pandemi, begränsningar i färskvattenleveranser ch dammhaveri. Syftet med planeringen är att skapa ett tydligt underlag sm ska underlätta hanteringen för krisledningsrganisatinen vid ett dammbrtt. Underlaget ska ge kmmunen en gd beredskap för att kunna fatta bra ch relevanta beslut, att kunna genmföra besluten, hantera akuta åtgärder, utföra räddningsinsatser, utrymma beflkningen ch ha en väl fungerande samverkan med andra berörda aktörer. Planeringen ska ckså klargöra ansvar ch rller för alla parter sm invlveras vid dammbrtt. 2 Högknsekvensdammar I Luleälven finns några dammar sm vid ett dammbrtt medför stra knsekvenser för beflkning ch infrastruktur i älvdalen. Det är Surva, Prjus ch Messaure i Stra Luleälven ch Letsi ch Seitevare i Lilla Luleälven. I de sifferangivelser sm anges ingår att havsvattennivån är +1,5 meter över nrmalt ch vattennivån når kulmen efter 36 timmar. Dammhaveriplanen går igenm knsekvenser för beflkning, vägar, brar, samhällsviktig verksamhet, ställverk mm. Survadammen Regleringsdammarna vid Surva har det vattenmagasin sm innehåller mest vatten i Luleälven. Vid ett dammbrtt i Surva beräknas efterhand även dammarna nedströms gå till brtt. Priritering vid detta scenari är medelbar utrymning av Luleå tätrt, vilket rör drygt invånare. Infrastrukturen kmmer att påverkas ch stra delar av länet blir utan elektricitet ch telefni inm några timmar efter knstaterat dammbrtt, vilket försvårar utrymningen markant. Det tar cirka ett dygn innan vattnet börjar stiga i Luleå men det rör sig inte m någn fldvåg. Vattnet stiger enligt beräkningarna upp till åtta meter nrr m Gäddvik ch några meter lägre vid stadshalvön, bland annat berende på uppdämning vid Gäddviksströmmen.

3 3 Prjus, Messaure ch Letsi Det blir inte lika stra knsekvenser ch vattenståndshöjning vid dammbrtt i Prjus, Messaure ch Letsi sm vid haveri i Surva. Det blir även här en dmineffekt där dammar nedströms beräknas gå till brtt när överströmning sker vid respektive damm. Vattnet når kusten efter betydligt krtare tid, för Messaures del efter åtta timmar. Om dessa dammar går till brtt beräknas högst invånare behöva evakueras i Luleå kmmun. Främst delar av Avan, Södra Sunderbyn, Stadsön, Mjölkudden ch Främre Skurhlmen. Seitevare När det gäller skillnader mt Surva blir det inte lika stra knsekvenser ch vattenståndshöjning. Precis sm vid tidigare nämnda dammar blir det en dmineffekt där dammar sm ligger nedströms Seitevare damm går till brtt. Ett strt antal Luleåbr tvingas därför utrymma. Framför allt bende i bstadsmrådena Avan, Södra Sunderbyn, Stadsön, Mjölkudden, Ntviken, Björkskatan, Prsön, Örnäset ch Främre Skurhlmen. 3 Utrymning av Luleå Om kmmunens krisledningsnämnd beslutar m utrymning på grund av dammbrtt, långvarigt elbrtfall eller stra driftstörningar i fjärrvärmeleveranser finns följande planering för kmmuninvånarna. Bergnäset utrymmer via väg 94 till Arvidsjaur. Bergviken utrymmer via väg 94 till Arjeplg. Prsön, Björkskatan ch Bensbyn utrymmer via E4 till Piteå. Centrum, Östermalm, Lulsundet, Gammelstad, Sunderbyn, Rutvik ch Persön utrymmer via E4 till Skellefteå. Hertsön, Lerbäcken, Kvarnbäcken, Örnäset, Skurhlmen, Malmudden, Svartöstan, Lövskatan, Krnan, Bälinge, Avan samt övriga berörda byar utrymmer via E4 till Umeå/Vännäs. Mjölkudden, Ntviken ch Karlsvik utrymmer via E4 mt Skellefteå, därefter vägarna 95, 370 ch 365 till Lycksele. Man kan även utrymma till vänner i andra rter. Sörbyarna, Råneå ch byar mkring Råneå har sannlikt elektricitet österifrån ch behöver inte utrymma. De mttagande kmmunerna har inventerat sin kapacitet ch genm kmmunfullmäktigebeslut åtagit sig att rdna husrum med enklare bende i sprthallar, sklr ch likanande samt mat under några dagar. Mttagande kmmun registrerar alla utrymda ch försvunna persner anmäls till Plisen, telefn Luleåbrna kmmer sedan att erbjudas annat bende, kanske i semesterrter i fjällvärlden. En särskild brschyr Om dammen brister skickades hösten 2012 ut till alla hushåll i Luleå ch Bden. Brschyren finns att hämta på kmmunens hemsida

4 4 4 Vad ska man tänka på sm privatpersn? Meddelande m dammbrtt ges i tätrten via utmhussignalen Viktigt meddelande. När man hör signalen ska man lyssna på radins P4 sm ger infrmatin m vad sm behöver göras. Infrmatin ges ckså via kmmunens webbsida. De bende i byarna har inga tyfner utan där ges infrmatin endast via webb ch radi/tv. Vid beslutad utrymning kmmer vård- ch msrgsbenden, gruppbstäder, persner med hemtjänst samt andra med vårdbehv att få hjälp av Luleå kmmun att utrymma till Piteå kmmun. Annan kmmunal verksamhet sm sklr stängs. Luleå lkaltrafiks bussar kör enligt tidtabell under två timmar ch bistår sedan med transprter. Har man släkt eller vänner sm inte berörs av dammbrttet i Luleå älvdal kan man självklart resa till dem. Luleåbrna ska utrymma söderut efter E4 ch västerut efter väg 94 ch bdensarna utrymmer österut. Var ch en svarar för sin egen transprt ch bistår m möjligt grannar ch hjälpbehövande. Vid utrymning bör man ta med liggunderlag, svsäck, talettartiklar, medicin, pengar, värdehandlingar ch legitimatin. Man bör räkna med att bli brta flera veckr. Samtidigt sm Luleå utrymmer gör ckså Bden ch vissa delar av Jkkmkks ch Gällivare kmmuner det. Sunderby sjukhus utryms till Piteå älvdals sjukhus ch transprtresurserna fördelas mellan berörda kmmuner ch landstinget. 5 Kmmunal krisledning Luleås krisledningsrganisatin är uppbyggd för att vara rbust vid kriser. Det finns därför en central krisledningsstab sm består av tjänstepersner i lika funktiner ch en plitisk krisledningsnämnd sm kan sammankallas vid en

5 5 extrardinära händelse sm strt dammhaveri i Luleälven. Stab ch krisledningsnämnd bistås av förvaltningarnas ch blagens krisledningsrganisatiner. Dessa ch andra stödverksamheter förväntas sammantaget kunna hantera extrardinära händelser eller kriser på ett kmpetent ch förtrendeingivande sätt. Krisledningsrganisatinen revideras när så behövs, senast 2016 ch dkumentet finns på kmmunens webb