Landskrona stads. Handlingsprogram. för skydd mot olyckor, tillika handlingsprogram för räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor.

Transkript

1 Landskrona stads Handlingsprogram för skydd mot olyckor, tillika handlingsprogram för räddningstjänsten enligt lagen om skydd mot olyckor. Antagen av kommunfullmäktige KS 2015/1459 Att gälla mandatperiden

2 Antagande Enligt 3 kap. 3 lagen om skydd mot olyckor ska kommunen ha ett handlingsprogram som antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunala nämnder att under perioden anta närmare riktlinjer. Det senaste handlingsprogrammet är antaget av kommunfullmäktige den 17 december Detta handlingsprogramm ersätter handlingsprogrammet från 2012 och är Landskrona stads handlingsprogramm enligt lagen om skydd mot olyckor för mandatperioden Mål och indikatorer för all verksamhet i kommunen, även för det olycksförebyggande arbetet, beslutas av de politiska nämnderna varje år. Dessa redovisas därför i kommunens verksamhetsplaner och bifogas programmet som bilagor. Kommunfullmäktige antar nytt handlingsprogram varje mandatperiod samt vid väsentliga förändringar. För övrigt har nämnderna att årligen beakta om nya mål, indikatorer, aktiviteter och riktlinjer behöver tas fram i syfte att öka tryggheten i Landskrona stad. Sida 2

3 Innehållsförteckning Kartläggning Antagande... 2 Innehållsförteckning... 3 Kartläggning Inledning Olyckor nationellt Övergripande syfte med ett handlingsprogram om skydd mot olyckor Avgränsning Arbetet med handlingsprogrammet Landskrona stad Kommunen Organisation Krisberedskap enligt extraordinära händelser Samverkan Riskbild Bakgrund Riskanalys Identifierade risker Sårbarhetsanalys Stadens målmodell Prioriterade områden (kommunövergripande vision) Våra prioriterade områden Sida 3

4 4.2.1 Skola för kunskap och arbetsro Ökad sysselsättning Landskrona en trygg stad Ett välmående näringsliv Attraktivt boende för alla Verksamhetsmål/Förvaltningens mål (säkerhetsmål) Mål (säkerhetsmål) Indikatorer (prestationsmål) Aktiviteter Internkontroll Värdegrund BRA i Landskrona Bemötande Resultat Ansvar Internt säkerhetsarbete Säkerhetsarbetet inom Landskrona stad Syfte och mål Ansvarsfördelning Huvudområden Uppföljning Systematiskt säkerhetsarbete i Landskrona stad Förebyggande säkerhetsarbete Organisation och ansvar Riskanalys Beredskap för avbrott och oönskade händelser Rapportering och uppföljning Trafiksäkerhet Sida 4

5 6.1 Strategi Olycksdrabbade platser och trygghetsskapande åtgärder Cykel och moped Förbättring av skolvägar och skolskjutshållplatser Tillgänglighet Parkering Kollektivtrafik Vägvisning Drift och underhåll Vinterväghållning Mål Riksdagens transportpolitiska mål Nollvisionen Aktiviteter Trafikundervisning Samverkan Miljöskydd Kommunens ansvar Särskilt omgivningspåverkande verksamheter Tillsyn enligt miljölagstiftningen för att förhindra/begränsa olyckor Verksamhetsutövarens skyldigheter vid farlig verksamhet Tillstånd för farlig verksamhet Seveso-anläggning Miljörisker olyckor Utsläpp av farligt ämne Farligt gods-leder Miljökänsliga/skyddade områden Dricksvatten Badsäkerhet Sida 5

6 8.1 Havsbad Badanläggningar Strand- och badvärdar Simlärare Badklubben Skolundervisning Aktiviteter Incidentrapportering Olyckshändelser Båtar och hamnar Fallolyckor Bakgrund Förebyggande arbete Hembesök Samhällsstörning Bakgrund Sårbarhetsanalys Slutsatser Samhällsviktig verksamhet Krisledning POSOM Bakgrund POSOM i Landskrona Stödcenter Verksamheten Mål för Brandskydd Olycksbild Mål för brandskyddsarbetet Sida 6

7 Nationella mål Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Regionala mål AG Skånes sakområde Skydd och säkerhet Verksamhetsmål 2015 räddningstjänsten i Landskrona stad Kvalitetssäkring Säkerhetspolicy för Landskrona stads verksamheter Samverkan Kommunens ansvar Individ- och familjeförvaltningen och Omsorgsförvaltningen Myndighetsutövning Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar Syfte Indikatorer för myndighetsgivningen Tillsynsplaneringen Planerad tillsyn Riktad tillsyn Tematillsyn Direkt tillsyn Tillsynsbesök Tillsynstaxan Tillsynsförrättaren Tjänsteanteckning Föreläggande Föreläggande förenat med vite Samverkan Tillstånd för hantering av brandfarlig vara Ansökan om hantering av brandfarlig och explosiv vara Remisshantering Sida 7

8 Stadsbyggnadsförvaltningen Miljöförvaltningen Individ och familjeförvaltningen Polisen Indikatorer för remisshantering Information och rådgivning Bostäder Allmänna informationsinsatser Informationsmaterial Riskgrupper i samhället Personer med speciella behov Äldre och personer med funktionshinder Fyrverkeriproblematiken Eldstäder Frister för sotning Egensotning Frister för brandskyddskontroll Eldningsförbud utomhus Extern service Släckarservice Utbildning Skolutbildning Brandutbildning åk 2, 5 och Utvärdering Ungdomsverksamhet Information Räddningstjänst Kommunens övergripande skyldighet enligt lag Sida 8

9 17.2 Statens skyldighet enligt lag Fjällräddningstjänst Flygräddningstjänst Sjöräddningstjänst Efterforskning av försvunna personer i andra fall Miljöräddningstjänst till sjöss Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen Organisation Aktuell riskbild Samverkande organisationer Insatsförmåga Personella resurser Materiella resurser Förmåga vid mindre olyckor Förmåga vid större och eller komplexa olyckor Ledningsförmåga Personella resurser Materiella resurser Operativ ledning vid räddningsinsats Täckningsgrad i kommunen Kompetens Grundkompetens Rekrytering av brandmän Introduktionsutbildning för brandmän Utryckningskörning Insats till havs och ytlivräddning Sjukvårdslarm och IVPA Övningsverksamhet Sida 9

10 18.7 Förmåga under höjd beredskap Myndighetsbeslut vid räddningsinsats Tjänsteplikt Ingrepp i annans rätt Avslut av räddningsinsats Larmhantering Alarmering Varning Teleavbrott Insatsplanering Insatsplaner Insatskort Framkörningskort Brandvattenförsörjning Brandposter Ägare Drift och underhåll Förändringar i brandpostnätet Dammar och vattendrag Tankbilar Krigsbranddammar Olycksundersökning Grundläggande undersökning (nivå 1) Fördjupad olycksundersökning (nivå 2) Fördjupad olycksundersökning (nivå 3) Sakkunnigutlåtande Sekretess Utveckling av förmåga Sida 10

11 Bilagor Sida 11

12 Kartläggning Kommunens organisation och riskbild Sida 12

13 1. Inledning Ambitionen med detta handlingsprogram är att beskriva ett långsiktigt arbete för att minska antalet olyckor, samt antalet skadade på grund av olyckor bland de som bor och vistas i Landskrona stad. En del av det säkerhetsarbete och olycksförebyggande arbete som beskrivs har pågått under många år i kommunen. 1.1 Olyckor nationellt Varje år dör nästan personer som är folkbokförda i Sverige på grund av olyckor. Samtidigt blir ca inlagda på sjukhus och ca behöver uppsöka en akutmottagning. Det totala antalet döda till följd av olyckor har legat på ungefär samma nivå de senaste tio åren, men dödligheten varierar mellan olika olyckstyper. Dödligheten i till exempel fallolyckor ökar medan trafikdödligheten minskar. Det är fler män än kvinnor som omkommer av skador till följd av olyckor, även äldre personer är överrepresenterade. (Öppna jämförelser 2014) 1.2 Övergripande syfte med ett handlingsprogram om skydd mot olyckor Enligt 3 kap. 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska kommunerna ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Enligt 3 kap. 8 i samma lag ska kommunerna också ha ett handlingsprogram för räddningstjänst samt den förebyggande verksamheten. Landskrona stad har valt att samordna dessa handlingsprogram till ett dokument eftersom det finns många beröringspunkter mellan räddningstjänsten och den förebyggande verksamheten. Det övergripande syftet med Landskrona stads handlingsprogram för skydd mot olyckor är att förverkliga det av fullmäktige uppsatta prioriterade området Landskrona den trygga staden. Kommunfullmäktige har uppdragit åt de kommunala nämnderna att sätta mål och indikatorer för sitt arbete i syfte att förverkliga de av fullmäktige antagna prioriterade områden, samt för att följa lagen om skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet ska ge en samlad bild av kommunens arbete för att förhindra och begränsa olyckor och skador till följd av olyckor. Ett annat syfte är att informera intressenter, såväl samverkansparter som de som bor, arbetar eller vistas i Landskrona stad, om kommunens arbete. Sida 13

14 Handlingsprogrammet beslutas av kommunfullmäktige varje mandatperiod samt vid väsentliga förändringar. Därutöver har nämnderna uppdraget att årligen beakta och nya mål, indikatorer, aktiviteter och riktlinjer behöver tas fram i syfte att öka tryggheten i Landskrina stad. 1.3 Avgränsning Handlingsprogrammet ska beskriva ett långsiktigt arbete för att minska olycksriskerna för de som bor, arbetar och vistas i Landskrona stad. En del av detta arbete har pågått under många år i kommunen. Det innefattar internt skydd av kommunens egendom och verksamheter, beredskapsfrågor samt riskfrågor för hela kommunens geografiska område. Handlingsprogrammet tar upp sådana händelser som kan föranleda räddningsinsatser och begränsas till de s.k. vardagsolyckorna. I stapeldiagrammet nedan redovisasantalet räddningsuppdrag åren 2009 till Arbetet med handlingsprogrammet Handlingsprogrammet i sig innehåller inte nya mål, verksamheter eller aktiviteter utan är en beskrivning över hur Landskrona stad arbetar med och har uppsatta mål för sitt olycksförebyggande arbete. Beredskapssamordnaren har sammanställt det olycksförebyggande arbetet som utförs i Landskrona stad. Därtill har varje verksamhet som berörs av olycksrisker, tillsammans med beredskapssamordnaren, samarbetat för att ta fram de fakta, mål och aktiviteter som just deras verksamhet har för sitt förebyggande arbete. Sida 14

15 2. Landskrona stad Landskrona är en stad med stora möjligheter. Läget i den expansiva Öresundsregionen, den vackra kusten, täta kommunikationer till flera storstäder i närheten och många tillgångar i staden gör att Landskrona kan och ska utvecklas till en kommun som många fler vill bo och verka i. 2.1 Kommunen Landskrona stad har drygt invånare. Befolkningen är till största del koncentrerad till Landskrona, som är kommunens största tätort med cirka invånare. Befolkningsfördelningen mellan Landskrona och övriga tätorter är redovisad i cirkeldiagrammet nedan. Sida 15

16 2.2 Organisation Landskrona stad är organiserad, utöver stadsledningen, i åtta förvaltningar varav flertalet på olika sätt arbetar olycksförebyggande inom sitt verksamhetsområde. Till varje förvaltning hör en nämnd. Fritid- och kulturförvaltningen Kulturnämnd, Fritidsnämnd Omsorgsförvaltningen Omsorgsnämnd Stadsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsnämnd Individ- och familjeförvaltningen Individ- och familjenämnd Teknik- och serviceförvaltningen Teknisk nämnd Räddningstjänsten Räddningsnämnd Miljöförvaltningen Miljönämnd Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnd Sida 16

17 Fritid och kultur Omsorg Stadsbyggnad Individ och familj Teknik och service Räddningstjänsten Miljö Utbildning Stadsledning Handlingsprogram LSO Brand Trafik Badvatten Båtar och hamnar Utsläpp av farligt ämne Fall Miljö Extraordinär händelse Trygghet och säkerhet I matrisen redovisas inom vilka områden de olika nämnderna/förvaltningarna bidrar i sitt långsiktiga arbete för att minska antalet olyckor, samt antalet skadade på grund av olyckor bland de som bor och vistas i Landskrona stad. Inom kommunen berör det förebyggande olycksarbetet flera förvaltningar, och det pågår både inarbetade samverkansformer samt projekt. Räddningstjänsten har samordningsansvaret inom kommunen, enligt kraven i lagen om skydd mot olyckor både för förebyggande, utbildning och operativa räddningsinsatser när en olycka har inträffat. 2.3 Krisberedskap enligt extraordinära händelser Landskrona stad arbetar med att sammanställa de risker som finns i kommunen och tar fram underlag för att man ska kunna ta hänsyn till riskbilden vid exempelvis exploatering och nyetablering av nya verksamheter, farliga godsleder samt verksamhetstillstånd. Samordnaren ansvarar dessutom för samverkan med andra kommuner, organisationer, regionen, länsstyrelsen m.fl. Kommunerna i Skåne Nordväst har djupgående och väl etablerade samverkansformer med lokala och regionala forum för erfarenhetsutbyte. Kommunerna tar bl.a. fram gemensamma utbildningar och Sida 17

18 analysstrukturer, arrangerar övningar och har beredskap att kunna samverka vid inträffade händelser. 2.4 Samverkan Räddningstjänsten i Landskrona har ett väl utvecklat samarbete med kommunerna Svalöv och Bjuv, vilket regleras med civilrättsliga avtal. Samverkan utvecklas och fördjupas fortgående enligt politiska direktiv. Avtalen reglerar samarbete inom såväl den operativa som den förebyggande verksamheten. Idag har kommunerna gemensam räddningschef, gemensam riskingenjör samt verksamhetsansvariga inom räddningstjänstens uppdrag, och en stor del av samarbetet innefattar förebyggande insatser som bl. a. tillsyn, utbildning, framtagande av planer och analyser. Räddningssamverkan i Skåne Nordväst (Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga) samverkar enligt ett gemensamt samverkansavtal. Avtalet omfattar framför allt den operativa verksamheten genom att kommunerna delar funktioner som räddningschef i beredskap, vakthavande brandingenjör och stabsbrandmästare. Kommunerna i Skåne tillämpar gränslös räddningstjänst, vilket innebär att närmsta resursen alltid larmas för att man ska nå fram så fort som möjligt och för att komma fram med tillräckliga resurser i ett tidigt skede. Inom Skåne finns gemensamma specialresurser utstationerade på strategiska platser i länet, t.ex. kemikalieolycksresurs, ledningsfordon samt resurs för att hantera svårbemästrade miljöer. Det finns även resurser inom förebyggande olycksarbete och krishantering. Sida 18

19 3. Riskbild Varje kommun ska enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, analysera sina risker, sårbarheter samt sin hanteringsförmåga vid kris. 3.1 Bakgrund Landskronas riskanalys arbetades fram under hösten 2014, och godkändes i räddningsnämnden 17 februari Sårbarhetsanalysen antogs i kommunstyrelsen den 6 oktober Dessa två dokument ligger som underlag till detta handlingsprogram. Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska alla kommuner ta fram en risk- och sårbarhetsanalys som beskriver kommunens risker och sårbarheter samt hur dessa kan åtgärdas och hanteras. I Landskrona stad delas RSA (allmän benämning för Risk-& sårbarhetsanalys) upp i en separat riskanalys och en sårbarhetsanalys; riskanalysen riktar in sig på olycksrisker och sårbarhetsanalysen definieras utifrån en extraordinär händelse. De båda lämnas in tillsammans till länsstyrelsen. 3.2 Riskanalys I Landskrona stads riskanalys identifieras, analyseras och värderas risker i syfte att skapa en trygg och säker kommun för alla som vistas där. Riskanalysen visar olika aktörer och intressenter en samlad bild över risker och händelser som kan föranleda räddningsinstas Identifierade risker Landskrona stad har en komplex riskbild med hänsyn till kommunens yta på cirka 140 km 2. Kommunen är säte för flera högriskföretag och har bland annat två anläggningar klassade enligt 2 kap 4 i lagen om skydd mot olyckor och en anläggning som är klassad enligt SEVESO-lagstiftningen. Verksamheter som är klassade enligt 2 kap 4 i lagen om skydd mot olyckor är verksamheter som kan innebära fara för olycka som kan orsaka allvarliga skador på människa och miljö. Dessa verksamheter är enligt lagen skyldiga att analysera verksamhetens risker och vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa skador. SEVESO-lagstiftningen styr Sida 19

20 verksamheter där farliga ämnen förekommer i en viss mängd vid ett och samma tillfälle och togs fram som följd av ett antal allvarliga kemikalieolyckor. Lagstiftningen innebär skyldigheter för både verksamhet och myndighet. Verksamhetsutövarna är skyldiga att vidta alla åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö. Kommunen är skyldig att utarbeta en särskild plan för räddningsinsatser på dessa typer av verksamheter. I Landskrona klassas Rohm and Haas Nordiska AB och Yara AB som 2:4-anläggningar enligt lagen om skydd mot olyckor. Yara AB klassas även enligt SEVESO-lagstiftningen. Förutom ovan nämnda objekt så finns dessutom andra verksamheter i Landskrona stad som bidrar till riskebilden. Till respektive objekt har ett riskavståndsområde tagits fram för att påvisa vikten av att göra mer detaljerade riskanalyser om man avser bygga eller förändra verksamheter i närheten av eller inom riskanalysområdena som framgår av bilden nedan. Trots utbredningen av högriskföretag är det vardagsolyckorna som tar mest plats i olycksstatistiken. Mest frekventa är trafikolyckor, bränder i byggnader och bränder som inte är i byggnader. Händelser som anses vara mycket sannolika och kan föranleda räddningsinsats i Landskrona stad är trafikolyckor och bostadsbränder. Sida 20

21 Statistik från 2009 till 2013 visar att trafikolycka, brand i byggnad och brand ej i byggnad är de händelser som inträffar med högst frekvens i kommunen, se stapeldiagram nedan. Den största andelen av bränder i byggnader inträffar i bostäder och av de bränder som inträffar i allmänna byggnader är skolor vanligast förekommande. 1 Flerbostadshus är den typ av bostad som flest bränder har inträffat i. Naturolyckor förväntas inträffa och kan drabba många människor samtidigt. Det är därför viktigt att även rusta kommunen för denna typ av händelser. Landskronas geografiska läge gör att kommunen måste vara beredd på flera olika typer av händelser. Att vara en kustkommun bidrar till ökad risk för drunkning och oljepåslag. Hamnen och trafiken med stora fartyg utgör också risker. Genom kommunen löper även både E6 och järnvägslinjen Västkustbanan som båda är hårt trafikerade. På E6 passerar bilar i genomsnitt per dygn förbi Landskrona. På järnvägen går främst persontrafik men trots att järnvägen endast är avsedd för persontrafik förekommer även transport av farligt gods. Under 2013 passerade tåg på Västkustbanan. På ett vardagsmedeldygn passerar cirka 117 persontåg och ett godståg. Till Landskrona hör även ön Ven. Att vara placerad en bit från fastlandet innebär att hjälp vid olyckor tar längre tid att komma fram än på fastlandet. Sommartid vistas det mycket turister på Ven och det finns risk att olyckor sker i svårtillgänglig terräng. På Ven finns kompetens i form av en frivillig brandkår och den har utrustning som även kan användas av Landskronas räddningstjänst vid en insats på Ven. På räddningstjänsten i Landskrona finns en räddningsbåt som även är avsedd för sjukvårdslarm. Denna kan användas vid larm för att skicka över en första styrka utan utrustning. Vid svårare olyckor, där det krävs fler resurser, måste båt för fordonstransport användas. 1 MSB IDA Sida 21

22 De tre vanligaste olyckstyperna i Landskrona stad har jämförts med övriga riket för att ge en uppfattning om Landskronas riskbild i förhållande till övriga riket. Antalet insatser är räknat per invånare, vilket gör det möjligt att jämföra insatser mellan Landskrona stad och riket i stort. Antalet räddningsinsatser har även jämförts med antalet insatser i Skåne. Under 2011 genomförde MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) ett omfattande kvalitetsarbete med statistiken i informationssystemet IDA, och därför kan statistiken bli svår att jämföra med tidigare år. Analys av konsekvens vid olyckor i respektive riskgrupper I riskmatriserna presenteras endast den sammanvägda risken för varje riskgrupp, och den fullständiga grovanalysen med samtliga händelser och deras enskilda bedömning redovisas i Riskanalys, Landskrona stad (bilaga 1). I riskmatrisen delas riskerna in i olika acceptansnivåer se diagram nedan. Sannolikhet Frekvens 1 Mycket osannolikt <1 gång per år 2 Mindre osannolikt 1 gång per år 3 Sannolikt 1 gång per år 4 Stor sannolikhet 1 gång per 1 10 år 5 Mycket sannolikt >1 gång per år Till varje riskgrupp har analysgruppen skapat olika händelser där möjliga orsaker till och konsekvenser av händelsen beskrivits. Därefter har konsekvenser för liv, miljö och egendom samt sannolikheten för att händelsen ska inträffa bedömts. Sida 22

23 Riskgruppernas värdering med avseende på liv visas i riskmatrisen nedan. Den risk som anses vara störst med avseende på människoliv är brand i bostad. Riskvärdering med avseende på liv Riskgruppernas värdering med avseende på egendom visas i riskmatrisen nedan. Den största risken med avseende på egendom bedöms vara bostäder. Riskvärdering med avseende på egendom Riskgruppernas värdering med avseende på miljö visas i riskmatrisen nedan. Bostadsbränder utgör den största miljörisken. Olyckor vid industrier, i hamnen, vid riskindustrier och på skolor bedöms få större miljökonsekvenser än bostäder. Sida 23

24 Riskvärdering med avseende på miljö 3.3 Sårbarhetsanalys Syftet med en sårbarhetsanalys är att identifiera kommunens hanteringsförmåga att stå emot olika påfrestningar, och målet med analysen är att komma med åtgärdsförslag för att förbättra krishanteringsförmågan. Se kapitel 12. Sida 24

25 4. Stadens målmodell Staden har fem politiskt prioriterade målområden: skola för kunskap och arbetsro; den arbetande staden; Landskrona den trygga staden; näringsliv; boende. Stadsdirektören svarar för en samordning mellan fokusområdena för att skapa synergieffekter samt för att optimera utfallet av det gemensamma arbetet. Till sin hjälp har stadsdirektören en styrgrupp bestående av processägarna för de prioriterade målområdena. Alla nämnder ska aktivt arbeta med att förverkliga målen inom de prioriterade målområdena. 4.1 Prioriterade områden (kommunövergripande vision) I Landskrona har vi fem prioriterade områden. De prioriterade områdena gäller för oss alla som arbetar i Landskrona stad. Lyfter vi in detta perspektiv i vårt arbete, arbetar vi tillsammans för att göra Landskrona till en stad som växer och utvecklas. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunala nämnder att under perioden anta närmare riktlinjer. Nämnderna fastställer mål och indikatorer varje år i enlighet med Landskrona stads styrprocess. Varje nämnd upprättar årligen verksamhetsplaner som styr förvaltningarnas arbete. Dessa planer med mål och indikatorer revideras årligen. Handlingsprogrammet i sin helhet auktualitetsförklaras enbart vid väsentliga förändringar. 4.2 Våra prioriterade områden Skola för kunskap och arbetsro Landskrona stad satsar på en skola där våra unga ska nå de uppsatta målen. Våra elever ska få det stöd som krävs för att lära sig läsa, skriva och räkna. Skolan ska vara en trygg plats med samverkan mellan eleverna och personalen och det ska råda arbetsro. Stadens mål En växande andel ska nå grundskolans mål. Elever ska få det stöd som krävs för att lära sig läsa, skriva och räkna. Skolan ska präglas av trygghet och arbetsro. Sida 25

26 4.2.2 Ökad sysselsättning Sysselsättningsgraden i Landskrona ska öka. Vårt mål är att ingen frisk vuxen person ska behöva vara beroende av bidrag och att en växande andel ska ha en sysselsättning. Genom insatser för att Landskronaborna ska må bra hålls kostnader för ohälsa nere. Stadens mål En växande andel ska arbeta. Hälsotalet ska öka. Antalet bidragsberoende ska minska Landskrona en trygg stad Landskronabornas upplevelse av den trygga staden ska öka för att höja Landskronas attraktionskraft. En viktig del i detta är att tydligt och konsekvent arbeta för att minska brottsligheten och dess orsaker. Det görs i nära samarbete med andra aktörer. Stadens mål Den totala brottsligheten ska pressas tillbaka. Arbetet mot våldsbrottslighet ska särskilt prioriteras. Brottslighetens bakomliggande orsaker ska bekämpas med samma kraft som själva brottsligheten Ett välmående näringsliv Landskrona har mycket goda förutsättningar för ett växande och utvecklande näringsliv. Stadens läge erbjuder goda logistiska möjligheter, gott om mark och tomter, väl fungerande infrastruktur för både tillverkande företag som tjänsteföretag. Stadens mål Näringslivspolitiken och förvaltande enhet ska förmå nya företag att etablera sig i Landskrona. Gemensamt stödja nyföretagande och entreprenörskap. Gemensamt underlätta för befintligt näringsliv genom att arbeta serviceinriktat Attraktivt boende för alla Genom sitt centrala läge i Öresundsregionen är Landskrona en mycket attraktiv stad att bo och verka i med strandnära områden. Under kommande åren ska taden att satsa på nya attraktiva bostäder. Vi skapar möjligheter för såväl hyresbostäder som ägande- och bostadsrätter. Sida 26

27 Stadens mål Det ska föras en offensiv bostadspolitik för att skapa en positiv inflyttning till staden. Produktionen av ägande- och bostadsrätter ska prioriteras. Fler hyresrätter ska skapas i Landskronas ytterområden. Bostadsbyggandet ska stärka Landskrona centrum och vara ett föredöme när det gäller energianvändning och miljöpåverkan. Kommunens förvaltningar och verksamheter ska ha verksamhetsmål som bidrar till att kommunen uppnår de prioriterade områden som är uppsatta. 4.3 Verksamhetsmål/Förvaltningens mål (säkerhetsmål) Verksamhetsmålen för varje förvaltning tar respektive nämnd fram. Nämnderna antar målen årligen. (Verksamhetsplan 2015, bilaga 2) Mål (säkerhetsmål) Målet ska ange det önskade tillståndet, det vill säga: Vad är det som ska uppnås? Eller: Vilken inriktning har åtgärden? Indikatorer (prestationsmål) Indikatorer är de mätbara faktorer som ska följas upp mot målet och därmed påvisa måluppfyllelsen Även tidsplaner för delmålen kan vara en indikator. Till ett mål kan flera indikatorer anges Aktiviteter Aktiviteterna är vilken verksamhet som ska bedrivas för att kommunen ska uppnå respektive mål. Beskrivningen anger hur den ska genomföras under året. Tidsplan för arbetet anges för de aktiviteter som man bedömer kommer att avslutas under året. 4.4 Internkontroll Kommunen har ett övergripande styrsystem för att följa upp samtliga verksamhetsmål och de internkontrollpunkter som sätts upp för varje år. Systemet innebär att alla versamheter och förvaltningar rapporterar genom nämnderna centralt kvartalsvis. 4.5 Värdegrund BRA i Landskrona I Landskrona stad arbetar vi efter värdegrunden BRA. Där står B för bemötande, R för resultat och A för ansvar. Vårt arbete och agerande syftar till att det ska vara Sida 27

28 BRA att bo och verka i Landskrona för kommuninvånarna, övriga aktörer och för oss som medarbetare Bemötande Vi som arbetar i Landskrona stad strävar efter att ha ett professionellt och respektfullt bemötande, inom den demokratiska processen, till våra kommuninvånare och övriga aktörer, men självklart också till varandra i organisationen. Vi har en positiv inställning till vårt uppdrag där vårt arbetssätt präglas av helhetssyn på den kommunala verksamheten och där vi prioriterar kommuninvånarnas behov och intressen Resultat Vårt arbete är målinriktat och resultatorienterat. Vi verkar för ett effektivt resursutnyttjande och tar aktivt ansvar för att utveckla vår verksamhet Ansvar Vårt förhållningssätt och arbetssätt kännetecknas av ett tydligt ansvarstagande. Vi bidrar till att skapa goda arbetsplatser som präglas av engagemang och arbetsglädje. Vi tar ansvar för att vara goda förebilder för Landskrona. Sida 28

29 Olycksförebyggande verksamhet Förvaltningarnas samlade bild av det förebyggande arbete som utförs i verksamheterna Sida 29

30 5. Internt säkerhetsarbete 5.1 Säkerhetsarbetet inom Landskrona stad I staden finns en säkerhetspolicy med inriktning på säkerheten för politiker och medarbetare samt för verksamheterna inom Landskrona stad. Säkerhetspolicyn beskriver stadens viljeriktning och övergripande mål för säkerhetsarbetet Syfte och mål Landskrona stads verksamheter ska bedrivas i en säker miljö med så få störningar som möjligt. Det systematiska säkerhetsarbetet ska vara förebyggande och ligga till grund för att: säkerställa den dagliga driften för att kunna tillhandahålla god service till medborgarna upprätthålla medborgarnas förtroende för verksamheten inom Landskrona stad skapa en säker och trygg miljö för medarbetare och samverkande partner minimera konsekvensen av oönskade händelser inom stadens verksamheter Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige beslutar om säkerhetspolicyn för stadens säkerhetsarbete. Kommunstyrelsen fastställer tillämpningsanvisningar och har det övergripande ansvaret för samordning, delegering, planering och uppföljning av säkerhetsarbetet. Varje nämnd ansvarar för att förvaltningen har en organisation med kompetens för att kunna fullgöra sina åtaganden enligt säkerhetspolicyn. Förvaltningschefen ansvarar för säkerhetsarbetet inom förvaltningen och för att stadens säkerhetspolicy med tillhörande tillämpningsanvisningar integreras i verksamheten. Säkerhetschefen har på uppdrag av kommunstyrelsen ansvar för att samordna, utveckla och följa upp stadens säkerhetsarbete. Säkerhetschefen leder den strategiska säkerhetsgruppen som består av representanter från stadens förvaltningar. Sida 30

31 5.1.3 Huvudområden Arbetet med säkerhetsfrågor i Landskrona stad ska utföras inom följande områden: fysiskt skydd brandskydd/systematiskt brandskyddsarbete (SBA) informationssäkerhet våld och hot brottshandlingar krisstöd försäkringsskydd Uppföljning Oönskade händelser ska dokumenteras på ett systematiskt sätt för vidare uppföljning och förbättringsarbete. Säkerhetsarbetet ska redovisas i samband med årsredovisningen. 5.2 Systematiskt säkerhetsarbete i Landskrona stad Säkerhetsarbetet ska ingå som en naturlig del i verksamheten och ska omfatta policyns samtliga huvudområden Förebyggande säkerhetsarbete Förebyggande säkerhetsarbete syftar till att öka det allmänna säkerhetsmedvetandet, förhindra oönskade händelser samt reducera konsekvenserna, om de trots allt inträffar. Förebyggande arbete är en process som genomförs av nämnd, förvaltningsledning och medarbetare. I säkerhetsarbetet ska åtgärder alltid vägas mot förväntade kostnader för oönskade händelser. Avvägning ska göras mellan skydd, säkerhet, försäkring och skador Organisation och ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande samordningsansvaret för stadens säkerhetsarbete. Säkerhetsorganisationen ska i huvudsak utgöras av den ordinarie linjeorganisationen. Säkerhetschefen ska bistå politiker och tjänstemän med råd, sakkunskap och support i det systematiska säkerhetsarbetet. Alla medarbetare ska aktivt medverka i det systematiska säkerhetsarbetet Riskanalys En riskanalys är en metod för att identifiera och åtgärda brister i verksamheten. Den utgör grunden i det systematiska säkerhetsarbetet. Nämnderna ska, genom sina förvaltningar, återkommande eller vid en förändring i verksamheten, göra en riskanalys för den egna verksamheten. En gemensam modell för riskanalys ska Sida 31

32 enligt kommunstyrelsens fastställda tillämpningsanvisningar användas i stadens olika verksamheter Beredskap för avbrott och oönskade händelser Nämnderna ska, genom sina förvaltningar, identifiera kritiska processer, beroenden, risker och sårbarheter som kan störa förvaltningens förmåga att leverera god service till de som bor och verkar i staden. Varje förvaltning ska ha en utsedd och väl förberedd organisation för att hantera avbrott och oönskade händelser som avviker från och har negativ påverkan på den ordinarie verksamheten. Förvaltningschefen ska informera stadsdirektören om det befaras att flera förvaltningar påverkas av ett avbrott eller oönskad händelse Rapportering och uppföljning Varje medarbetare har ett ansvar för säkerheten. Alla ska vara uppmärksamma på brister i säkerheten och snarast, i stadens centrala rapporteringssystem, rapportera risker, tillbud och skador mot verksamheten och individer. Inrapporterade händelser ska analyseras och utgöra underlag för beslut om åtgärd. Varje nämnd ska årligen göra en analys av inrapporterade risker och oönskade händelser samt lämna in en rapport över det systematiska säkerhetsarbetet till strategiska säkerhetsgruppen. Strategiska säkerhetsgruppen ska årligen göra en sammanställning av nämndernas rapporter och redovisa denna till kommunstyrelsen. Den samlade dokumentationen utgör ett underlag för ständig förbättring av det systematiska säkerhetsarbetet. Sida 32

33 6. Trafiksäkerhet Arbetet med trafikmiljön i Landskrona ska ge en miljö som är självinstruerande i så stor utsträckning som möjligt så att trafikanterna på ett naturligt sätt anpassar sitt körsätt och beteende efter platsens krav. Gaturummet ska anpassas till ortens och/eller platsens befintliga miljö. Restriktioner och förbud genom lokala trafikföreskrifter ska undvikas så långt det är möjligt. 6.1 Strategi Landskrona stads teknik- och serviceförvaltnings förebyggande arbete för trafikolyckor omfattas av ett handlingsprogram, Trafikprogram för Landskrona stad (bilaga 3). En revidering/uppföljning av trafikprogrammet/trafikstrategin är pågående och förväntas bli färdig under Även här nedan beskrivs strategin för det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet Olycksdrabbade platser och trygghetsskapande åtgärder Trafikolyckornas geografiska spridning illustreras i bilden nedan. Det syns att flest trafikolyckor har inträffat i centrum, på Väster, Öster, i Örja, Hyllingelyckan samt i anslutning till väg E6 kring södra infarten och i höjd med Glumslöv. I övrigt har flest trafikolyckor skett längs med väg E6. Sida 33

34 Fordonshastigheterna är en av de viktigaste faktorerna för ökad säkerhet och trygghet, varför det finns stor anledning att arbeta för lägre fordonshastigheter. Främst gäller det i de miljöer där många oskyddade trafikanter rör sig, till exempel bostadsområden. En hastighetsplan är framtagen enligt konceptet Rätt fart i staden. Hösten 2011 har alla byarna fått ny hastighetsbegränsning, d.v.s. där den var 50 km/tim har den sänks till 40 km/tim, men hastighetsbegränsningen 30 km/tim har bibehållits på de sträckor där den redan finns idag. Även ett förslag är framtaget över hastighetssänkning i tätorten Landskrona. Införandet av 40 km/tim i centrum är nu påbörjat med start i södra centrum. Avsikten är att det på sikt ska genomföras i hela innerstaden Cykel och moped Cykelplan 2015 är nu färdig och ska beslutas i trafiknämnden i januari. Efter att uppdateringen av förra cykelplanen genomfördes har många åtgärder utförts och cykelbanor byggts för att förbättra trafiksituationen för cyklisterna i kommunen. Cykelplan 2015 redogör för det nya cykelnätet och tar även upp nya problem som uppstått och som behöver åtgärdas för att trafiksituationen ska bli ännu bättre för cyklisterna. Även förslag på nya stråk, för att skapa ett mer sammanhängande och heltäckande gång- och cykelnät, presenteras. Trafikverket och Landskrona stad har ett gemensamt intresse av effektiv utbyggnad genom samordnad planering och finansiering mellan parterna Förbättring av skolvägar och skolskjutshållplatser Åtgärder längs skolvägarna bygger till största del på elevernas egna upplevelser av otrygghet i åk 0 6. Skolskjutshållplatserna är utmärkta med speciella skyltar för att tydliggöras och visa att det kan förekomma barn i vägens och hållplatsens närhet. Det pågår arbete med att på sikt få säkra avlämningsplatser vid skolorna Tillgänglighet Viktiga stråk klassificeras efter hur viktiga de bedöms vara. Vägar kan också klassificeras som viktiga stråk även på sådana ställen där kommunen inte är väghållare. Inom kommunens organisation är arbetet med att åtgärda den offentliga gatumiljön förankrad inom berörda verksamheter och pågår kontinuerligt. Utformningen av åtgärder förankras även i kommunens handikappråd. Sida 34

35 6.1.5 Parkering Kommunens arbete med parkeringsplacering/-tillgång innefattar områdena: parkeringsplatser och lastzoner till företag boendeparkering taxor och parkeringszoner handikapparkering. Det finns flera faktorer att ta hänsyn till i samtliga delar. Parkeringsmöjligheter ska finnas inom rimliga avstånd till företag/butiker, samtidigt som det ska skapas trygga och attraktiva miljöer utan störande biltrafik. Staden ska samverka med fastighetsägare och näringsidkare för att organisera och administrera parkeringsplatser på ett sådant sätt att omsättningen av parkeringsplatser ökar, centrumhandeln gynnas, miljöaspekter beaktas och en god trafikmiljö kan uppnås. Behovet och efterfrågan styr antalet och placeringen av handikapprutorna. Detta är något som måste avvägas i varje enskilt fall. Personer som innehar speciellt tillstånd för handikapparkering har möjlighet att nyttja detta även på platser som inte är speciellt avsedda för dem Kollektivtrafik Landskrona stad har ett bra samarbete med Skånetrafiken kring utvecklingen av kollektivtrafiken i Landskrona, både vid planeringen av stadstrafiken och vid planeringen av den regionala trafiken. Förbättringar sker i en positiv riktning för Landskrona stad Vägvisning Landskrona stad säkerställer att det finns vägvisning till olika geografiska målområden. Dessa målområden kan exempelvis vara orter eller industriområden. Riktlinjer för övrig skyltning och vägvisning finns beskrivna i trafikprogrammet. 6.2 Drift och underhåll Gatuenheten ansvarar för drift och underhåll av gator samt gång- och cykelbanor. I ansvaret ingår beläggningsunderhåll, renhållning och vinterväghållning Vinterväghållning Landskrona stad har tillsammans med fastighetsägarna ett gemensamt ansvar för vinterväghållning inom detaljplanerat område. Landskrona stad genom teknik och serviceförvaltningen ansvarar för vinterväghållning på stadens cykelvägar, gator och torg m.m. Sida 35

36 Snöröjning utförs enligt följande prioritering: 1. Infartsgator, bussgator, gator till industrier, viktiga cykelstråk etc. har högsta prioritet. 2. Övriga större gator och cykelstråk har näst högst prioritet. 3. Villagator har lägst prioritet. Halkbekämpning påbörjas omedelbart efter konstaterad halka. Prioriteringsordningen är densamma som vid snöröjning. På gångbanor används sand och på gator främst befuktat salt. Fastighetsägaren ansvarar för snö- och halkbekämpning på gångbanor och annat utrymme som är avsett för gångtrafikanter i anslutning till fastigheten. Fastighetsägare ansvarar även för att is och snö inte kan falla ner från fastighetens tak, balkonger, rännor och dylikt. 6.3 Mål Riksdagens transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerhetsställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. (Prop. (2008/09:93) Mål för framtida resor och transporter) Målen är uppdelade i två delar: Funktionsmål Tillgänglighet o Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa o Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås Nollvisionen Trafiksäkerhet handlar om visionen att människor ska kunna resa säkert och därmed kunna resa mer. Nollvisionen är grunden för det nationella trafiksäkerhetsarbetet där innebörden är att ingen människa ska skadas eller dödas vid vistelse i trafikmiljön. Sida 36

37 Riksdagen beslutade hösten 1997 i enlighet med regeringens förslag att det långsiktiga målet för trafiksäkerheten skall vara att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet (nollvisionen) samt att vägtransportsystemets utformning och funktion skall anpassas till de krav som följer av detta. Inriktningen de närmaste åren bör vara att fortsätta och intensifiera arbetet med att integrera säkerhet i trafikmiljön på det statliga och kommunala vägnätet, i kvalitetssäkringen av transporter, i arbetsmiljöarbetet samt i fordonsutvecklingen. (Prop. 2003/04:160, Fortsatt arbete för en säker vägtrafik) 6.4 Aktiviteter Landskrona stad ska basera sitt arbete med trafik utifrån fyrstegsprincipen, vilket innebär att det i första och andra steget identifieras vilka åtgärder som kan påverka transportbehov, val av transportsätt, effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon. Det tredje och fjärde steget omfattas av begränsade åtgärder, nyinvesteringar samt ombyggnadsåtgärder. För att kvalitetssäkra kompetensen hos såväl personal som politiker i tekniska nämnden i trafikfrågor, så utbildas samtliga i aktuella trafikfrågor minst en gång per mandatperiod Trafikundervisning Skolorna arbetar med information och trafikundervisning med olika slags material som delas ut och diskuteras. 6.5 Samverkan Inom arbetet med trafikmiljön måste en kontinuerlig dialog föras med Trafikverket för att påverka att åtgärder vidtas på det statliga vägnätet, framför allt på statliga vägar i anslutning till bostadsområden. Sida 37

38 7. Miljöskydd 7.1 Kommunens ansvar Miljöförvaltningen har under miljönämnden myndighetsansvar inom miljö- och hälsoskyddsområdet, vilket omfattar hälsoskydd, miljöskydd, kemikaliekontroll, naturvård och livsmedelstillsyn. Verksamheten styrs av flera lagar, bland andra miljöbalken och livsmedelslagen. Miljöförvaltningen bedriver aktiv tillsyn på alla verksamheter som är miljöfarliga eller kan vara miljöfarliga. Tillsynen är ett förebyggande arbete för att undvika allvarliga utsläpp; till exempel kontrolleras företagets skydd och bedöms ämnenas farlighet. Miljönämnden granskar även verksamheter som gör större ändringar eller nyetableras för att se till att det tas hänsyn till miljö och olycksrisker. 7.2 Särskilt omgivningspåverkande verksamheter I lagen finns angivet vilka skyldigheter som gäller vid farlig verksamhet. Inom verksamheter av detta slag ska den som är ansvarig se till att det i skälig omfattning finns eller bekostas beredskap med personal och utrustning, och man ska i övrigt vidta åtgärder för att hindra eller begränsa brand och andra olyckor Tillsyn enligt miljölagstiftningen för att förhindra/begränsa olyckor Tillsyn enligt miljölagstiftningen för att förhindra/begränsa olyckor utförs av miljöförvaltningen, som håller objekts- och tillsynsregister. Totalt har miljönämnden tillsyn över ca 400 fasta miljöskyddsobjekt (varav ca hälften är lantbruk eller hästgårdar). Miljöförvaltningen bedömer riskerna med en verksamhet både vid etablering/ombyggnad/expandering och vid regelbunden årlig tillsyn. Vid etablering granskas lokaliseringen mot till exempel boende, utsläpp, risker, kemikalier osv. Vid tillsyn granskas om skydd och cisterner är funktionsdugliga, reningsutrustning fungerar, hur farliga kemikalierna är, om aktuella riskanalyser finns, att skyddsutrustning vid olyckor finns, att rutiner för hantering av risker finns osv Verksamhetsutövarens skyldigheter vid farlig verksamhet I 2 kap. 4 lagen (2003: 778) om skydd mot olyckor står det så här om farlig verksamhet, riskanalys och nödlägesberedskap: Sida 38

39 Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket. Vid vissa anläggningar bedrivs verksamhet som innebär fara för olyckor som kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Vid dessa anläggningar krävs en skälig beredskap som kompletterar kommunens beredskap för räddningsinsats. Ägaren eller verksamhetsutövaren kan också behöva vidta andra nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador. Beredskapen vid anläggningen och i kommunen syftar till att man ska kunna utföra effektiva räddningsinsatser vid en olycka inom den farliga verksamheten Tillstånd för farlig verksamhet Seveso-anläggning För att kunna förebygga och begränsa skador vid kemikalieolyckor ska kommunen, enligt lag, informera allmänheten om vilka anläggningar som hanterar farliga ämnen. EU har antagit Seveso II-direktivet. Inom direktivet finns två olika kravnivåer. Den lägre kravnivån innebär att företaget är skyldigt att göra en anmälan, kompletterat med en beskrivning till länsstyrelsen och Arbetsmiljöinspektionen av hur företaget kan förebygga riskerna för en allvarlig kemikalieolycka. Dessutom är företaget skyldigt att skapa ett handlingsprogram för att förebygga allvarliga kemikalieolyckor. Företag som omfattas av den högre kravnivån ska, utöver skyldigheten enligt den lägre kravnivån, redovisa en säkerhetsrapport som ska förnyas var tredje år, eller vid större förändringar. Säkerhetsrapporten ska beskriva verksamheten, verksamhetens risker, farliga ämnen, handlingsplan samt en intern nödlägesberedskap vid en allvarlig kemikalieolycka. Inom verksamheter av detta slag ska den som är ansvarig se till att det i skälig omfattning finns eller bekostas beredskap med personal och utrustning, och man ska i övrigt vidta åtgärder för att hindra eller begränsa brand och andra olyckor. Tillsynen utförs enligt särskild checklista. Det är länsstyrelsen som i samråd med kommunen beslutar vilka anläggningar som omfattas av denna paragraf. I Landskrona finns det idag en anläggningar som är beslutade som farliga anläggningar, Yara AB. Sida 39

40 7.3 Miljörisker olyckor Utsläpp av farligt ämne Vid olyckor har räddningstjänsten ansvaret för själva räddningsinsatsen. Miljöförvaltningens uppgift under räddningsinsatsen är att bevaka så att åtgärder utförs i tillräcklig omfattning för att begränsa utsläpp till omgivningen. Det är väsentligt att räddningsinsatserna sker på sådant sätt att saneringsåtgärderna efter insatsen kan minimeras. Miljönämnden har tillsynsansvaret över saneringsarbetet och är den som avgör när en sanering kan anses vara slutförd Farligt gods-leder Räddningstjänsten tar tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen fram förslag på rekommenderade farligt gods-leder till länsstyrelsen och sänder även dessa på remiss till miljöförvaltningen. Nedan redovis des godkända farligtgodslederna markerade med ett riskavstånd på 150 m.. Sida 40

41 7.4 Miljökänsliga/skyddade områden Dricksvatten Reservvattentäkten i Tullstorp utgör ett särskilt känsligt område, då jordarna är lättgenomsläppliga. För täkten finns inget fastställt vattenskyddsområde. Saxån och Braån samt kustzonen, inklusive Natura 2000-området i Lundåkrabukten, utgör också särskilt känsliga områden. Sida 41

42 8. Badsäkerhet Ansvaret för att driva Landskrona stads fritidsanläggningar har kultur- och fritidsförvaltningen. Stränderna bemannas vid säsong av badvakter. Simundervisningen genomförs i förvaltningens regi på uppdrag av utbildningsförvaltningen. 8.1 Havsbad Landskrona stad ligger vackert vid kusten mot Öresund, vilket innebär att det finns en lång kustremsa och närhet till bad, hamnar och kajplatser. Längs kommunens kust kan det bitvis vara strömt, vilket innebär förhöjda risker vid bad. För att undvika risken för olyckor ska dessa platser vara försedda med livräddningsutrustning. Längs kommunens kuster kan det bitvis vara strömt, vilket innebär förhöjda risker vid bad. Därför rekommenderas endast bad vid de kommunala badplatserna. Det förekommer dock bad på andra platser där det inte alltid är lämpligt, exempelvis vid hamninlopp. Räddningstjänsten gör årligen tillsyn på utrustning för vattenlivräddning vid hamnar och kajer, badplatser och liknande badnära anläggningar inför sommarsäsongen. 8.2 Badanläggningar Vårt inomhusbad heter Karlslundsbadet och ligger inom Landskrona idrottsplats. Det är ett spännande familjebad med bassänger, vattenrutschbanor, grottor, bubbelpool, utomhusbassäng, relaxavdelning och en välsorterad kafeteria. Det pågår en översyn av simundervisningen med intentionen att öka antalet simkunniga elever som, så tidigt som möjligt, klarar målen enligt läroplanen. Citadellbadet, vårt stora friluftsbad, ligger nära centrum och Citadellet. På badet finns hopptorn samt bassänger med renat saltvatten från Öresund. Bassängerna är tempererade och håller cirka 25 grader. I norra delen av kommunen, intill skolan, finns Härslövs friluftsbad. Våra strandbad har barnvänliga, långgrunda sandstränder och bra vattenkvalitet. Vid de flesta stränderna har vi långa badbryggor för djupare dopp. Sida 42

43 De bästa badplatserna finns i Borstahusen, i Lill-Olas (vid semesterbyn) och i Ålabodarna (väster om Glumslöv). På Ven är det badplatser vid Kyrkbacken och Norreborg. Kvalitetsmärkningen blå flagg har stränderna vid Lill-Olas, Cement och Borstahusens camping. Redovisning av skötsel vad gäller stränderna längs kommunens del av kusten och på Ven samt fördelning av förvaltningarnas åtaganden finns på kartor. Under sommartid lämnas det uppgifter om vattenkvalitet och vattentemperatur vid strandbaden Strand- och badvärdar Såväl på inomhus- som utomhusanläggningar samt strandbadplatser har kommunen utbildade s.k. värdar som värnar om säkerheten. Vid badplatserna Cement, Borstahusens camping och Lill-Olas finns minst två ambulerande strandvärdar alla dagar kl under perioden från 15 juni till 31 augusti. Strandvärdarna är tillgängliga på mobiltelefon enligt anslag på respektive badplats informationstavla. Strand- och badvärdarna har samma utbildning och genomgår samma regelbundna övningar. I Landskrona måste man ha fyllt 20 år för att få arbeta som badvärd. Den utbildning som badvärdarna får följer Svenska livräddningssällskapets (SLS) utbildning för badvakter. Därutöver ingår ett dykprov på 4,8 meters djup, samt simprov på öppet vatten. Årliga utbildningar och övningar genomförs inför varje säsong. I den årliga utbildningen/övningen ingår: L-ABC brandövning defibrillering hjärt-lungräddning på vuxen livräddande första hjälpen till barn på 1 år livräddande första hjälpen till barn i åldern 1 8 år dykprov 4,8 meter 200 meter bröstsim och 50 meter ryggsim i en följd simning med livboj 25 meter, därefter bogsering 25 meter av jämstor kamrat i livboj genomgång av handlingsplaner. Därutöver genomgår värdarna en kortare utbildning fyra gånger per år. Sida 43

44 8.2.2 Simlärare Varje simlärare ska vara fyllda 20 år och ha grundutbildning motsvarande SLS steg 1. Därtill följer 55 timmars praktik. En simlärare ska minst ha simfärdighet motsvarande guldbojen enligt SLS simmärkessystem. Landskrona stad har ett samarbete med kringliggande kommuner och arrangerar gemensam kick off-utbildning årligen. Vid tillfället hyrs gemensamt in en instruktör från SLS att hålla i fortbildningen Badklubben Barn och ungdomar i Landskrona, från 10 år till och med 17 år, som vill bada utan förälder måste bli medlem i Badklubben. Syftet med ordningsreglerna och kravet på medlemskap i Badklubben för ungdomar är att skapa ett tryggt och trevligt bad där alla besökare trivs. En förälder måste aktivt godkänna att barnet blir medlem och får besöka badet på egen hand. Föräldern måste komma med till badet vid ansökningstillfället. Medlemskapet registreras och barnet får ett id-kort som alltid visas upp vid varje besök. För ungdomar över 15 år ska även namn, adress och telefon på minst en av föräldrarna registreras. Medlemskapet ger barn och ungdomar tillåtelse att bada utan vuxet sällskap under förutsättning att han eller hon är simkunnig, dvs. kan simma 200 meter. Kortet är personligt och gratis. Den som bryter mot badets ordningsregler blir avstängd från badet. Avstängningen gäller tills en överenskommelse om återinträde gjorts mellan badet, föräldern och den avstängde. Vanlig entréavgift betalas vid varje badbesök. Som klubbmedlem får barnet också vissa förmåner och erbjudanden om aktiviteter och tävlingar under året. Exempelvis får man bada gratis en speciell dag under höst- och sportlov och man får också komma med förslag på aktiviteter som kan ordnas på badens temadagar. 8.3 Skolundervisning Svenska livräddningssällskapets definition på simkunnighet är 200 meter, varav 50 meter ryggsim. Nationellt mål i Lgr 11, kursplan i Idrott och hälsa. I Landskrona antog utbildningsnämnden 2012 en handlingsplan för sim- och livräddningsundervisningen för grundskolan. I planen anges målen för elevernas färdighet i olika årskurser. Kommunens lokala mål är att varje elev ska uppfylla Svenska livräddningssällskapets definition på simkunnighet. Kursplanen i ämnet Idrott och hälsa anger för simundervisningen gällande årskurs 1 3 att eleven ska få utveckla sin förmåga till lekar och rörelse i vatten samt balansera, flyta och simma i mag- och ryggläge. I årskurs 4 5 ska undervisningen gälla simning i mag- och ryggläge samt badvett och säkerhet vid vatten vintertid och hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap. I årskurs 6 handlar det om Sida 44

45 olika simsätt i mag- och ryggläge samt badvett och säkerhet vid vatten vintertid och hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen förlängda armen. I kunskapskraven för betyget E i årskurs 6 krävs att eleven kan simma 200 meter varav 50 i ryggläge och därutöver hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider. Kunskapskraven vad gäller simning och nödsituationer vid vatten förändras inte i de olika betygsstegen. Landskrona stad har som kunskapsmål att eleverna redan i årskurs 2 kan simma 200 meter. I årskurs 7 9 får eleverna undervisning i första hjälpen och HLR (hjärtlungräddning) Aktiviteter Simning och livräddning ingår i ämnet Idrott och hälsa. All simundervisning i årskurs 1 5 ges av simlärare och är schemalagd. Vid all simundervisning ska eleverna följas av en pedagog som har huvudansvaret för eleverna och undervisningen. Minst en medföljande pedagog ska vara simkunnig och ombytt, för att kunna vara behjälplig och biträda simläraren med praktiska uppgifter, bl.a. uppsikt. I livräddningsundervisningen kan vid behov simlärare eller personal från räddningstjänsten medverka. Skolundervisningsplanen är uppdelad efter årskurs: 1. Förberedande simundervisning, 10 ggr. 2. Simundervisning 1 gång/vecka under en termin. 3. Stödsimundervisning (åk 3 5) för de elever som inte når upp till målen för simkunnighet. Livräddningsundervisning. 4. Sim- och livräddningsundervisning. 5. Hjärt-lungräddning, undervisningen (åk 7 9) ges av skolan. Simlärare eller personal från räddningstjänsten medverkar. 6. Flyktingskola och internationella klasser. Undervisningen ges av simlärare Incidentrapportering Begreppen tillbud och incident definieras som en plötslig händelse som kunde ha orsakat personskador (se kap. 5). Samtliga skador, incidenter och tillbud rapporteras internt i verksamhetens system. Felanmälan som gäller anläggningen har särskilt felanmälanssystem gentemot fastighetsförvaltaren. Personskador rapporteras även in till SLS. För olyckor som inträffat, och olika scenarier vid dessa, finns det särskilda handlingsplaner. Sida 45

46 8.3.3 Olyckshändelser Den vanligaste olyckstypen på badanläggningarna är fallskador samt olika typer av skrapsår. Vid stränderna inträffar mest insektsbett eller att man trampar på vassa föremål i sanden. Det har inte varit några allvarliga incidenter med personer som inte varit simkunniga eller fått krampanfall som medfört att det inte själva kunnat ta sig ur vattnet. Det finns dock hela tiden badpersonal som går vid bassängerna för att kontrollera att inget händer med badgästerna. 8.4 Båtar och hamnar Som framgår av 5 kap. 1 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, utövar kommunen tillsyn av hur lagen efterlevs. Tillsynsarbetet kring vattensäkerhet kan behandlas i kommunens handlingsprogram. Tillsyn Kommunen kontrollerar årligen inför varje säsong i maj månad att livräddningsutrustningen finns på avsedd plats, är hel och funktionsduglig vid hamnar, kajer, badplatser och liknande vattennära anläggningar. Vid tillsynen kontrolleras att: all utrustning är placerad så att den lätt och snabbt kan användas livbojar med lina är hela och hänger på plats samt att linan är skyddad mot solljus livbojens upphängningsanordning är hel och ordentligt fastskruvad skaft och krokar på livräddningshakar är intakta sprickor eller rötskador inte finns på undsättningsstegar (lämpligen genom belastningsprov med ca 90 kg på stegens mitt) hake och stegar har ordentliga fästen och är rätt fastsatta på upphängningsstolpen fasta kajstegar håller och är intakta även under vattenytan reflexer eller markeringsmålning är synliga och fyller sin funktion årornas infästningar, linor och skrov på livräddningsbåten eller livräddningsflotten är hela livräddningsbåten på land ligger upp- och nedvänd livräddningsflottens ställning är hel och flotten är väl förankrad men inte låst. Systematiskt brandskyddsarbete och hamnens säkerhet ingår i tillsynen. Häri ingår: Sida 46

47 underhåll och egenkontroll brandskyddsåtgärder och båtarnas placering i gästhamnarna brandvakt och rutiner vid brand utbildning av personal och information till båtgästerna. Flytvästar Räddningstjänsten har som mål att antalet personer som skadas eller omkommer på grund av olyckor ska minska. Ett sätt att förhindra detta är att Landskrona stad erbjuder gratis utlåning av flytvästar. Avsikten med en flytvästdepå är att skapa möjlighet för allmänheten att gratis få använda en riktig räddningsväst under en kortare tid för att därefter köpa egna västar. Man får låna flytvästar max tre dagar. Det är inte bara kommuninvånare som får låna flytvästar utan man lånar också ut till besökare på orten och till personer på sportfisketävlingar, simskolor, skolutflykter, seglarläger och andra friluftsaktiviteter. Det finns flera storlekar från 10 kg upp till 90 kg. Sida 47

48 9. Fallolyckor 9.1 Bakgrund Studier har visat att en tredjedel av alla personer som är 65 år eller äldre och varannan som är 72 år eller äldre faller en eller flera gånger varje år. Vid vartannat eller vart tredje fall uppstår någon typ av skada. 10 procent av dessa skador är allvarliga, dvs. frakturer, hjärnskakning eller sårskador. Även om det inte uppstår någon allvarlig fysisk skada vid fallet kan det leda till funktionsnedsättning, minskade sociala och fysiska aktiviteter samt rädsla för att falla Förebyggande arbete I maj 2005 startade Hab/Rehabgruppen i Landskrona stad ett fallförebyggande projekt för att få kännedom om i vilken omfattning insatserna behövs samt för att se på vilket sätt arbetet bäst bör bedrivas för att verka förebyggande. Syftet med projektet var att på ett effektivt sätt förebygga fall och fallskador, att sprida information om fallförebyggande åtgärder samt att minska mänskligt lidande och kommunens kostnader. Sjukgymnasterna som utför de fallförebyggande hembesöken arbetar enligt hälso- och sjukvårdslagen Hembesök Idag erbjuds alla invånare i Landskrona stad som under innevarande år fyller 75 år ett fallförebyggande hembesök av sjukgymnast från Hab/Rehabgruppen, omsorgsförvaltningen. Dessutom erbjuds alla som fått trygghetslarm ett fallförebyggande hembesök. Kriterierna för vilka personer som väljs ut ur dessa två grupper är om det vid 75 års ålder fortfarande går att påverka deras inre faktorer, dvs. balans, styrka, kondition m.m. Att de som fått trygghetslarm erbjuds ett hembesök beror på att det i deras fall finns ett uttalat trygghetsbehov och att det finns en rädsla för fall eller ytterligare fall. Besöket innefattar information om fall och fallrisker, om att förebygga benskörhet, samtal om personens hälsotillstånd, medicinering, aktivitetsnivå, översyn av hemmiljön samt fysiska test av balans, gångförmåga och benstyrka. Av de som erbjuds ett fallförebyggande hembesök tackar ca 25 procent ja till besöket. Sida 48

49 10. Samhällsstörning Bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap syftar till att kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred Bakgrund Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som: avviker från det normala innebär en allvarlig störning medför en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser av en kommun. Kommuner ska inom sitt geografiska område ifråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att olika aktörer i kommunen samverkar, att åtgärder vidtas och att informationen till allmänheten samordnas Sårbarhetsanalys Varje kommun ska analysera sina risker, sårbarheter samt sin hanteringsförmåga vid kris. Analyserna ska tas fram under det första året under mandatperioden och senast den 30 september ska kommunerna lämna in en risk- och sårbarhetsanalys ( RSA )till länsstyrelsen. I Landskrona stad delas dessa upp i en riskanalys och en sårbarhetsanalys. Riskanalysen riktar in sig på olycksrisker, och sårbarhetsanalysen utifrån en extraordinär händelse. Dessa lämnas in tillsammans. Syftet med en sårbarhetsanalys är att identifiera kommunens hanteringsförmåga att stå emot olika påfrestningar, och målet med analysen är att komma med åtgärdsförslag för att förbättra krishanteringsförmågan. Vid arbetet med Sårbarhetsanalysen 2011 valdes områden/scenarier inriktade mot olika väderhändelser: översvämning, värmebölja och elavbrott. Analysen innefattar identifiering av samhällsviktiga verksamheter i kommunen, beroendeanalyser, och scenarioanalys med hanteringsförmåga. Sida 49

50 I sårbarhetsanalysen identifieras tre områden som är extra viktiga inför, under och efter en kris, och dessa är kommunikation, organisation samt infrastruktur och resurser. De förbättringsförslag som uppkommit ska nu värderas och utvecklas under mandatperioden, för att stärka kommunens krishanteringsförmåga. Exempel på förslag är: reservkraft, trygghetspunkter, kommunikationsteknik samt att identifiera känsliga områden för olika väderhändelser. Metoden som användes 2011 var att först utreda vilka samhällsviktiga verksamheter som fanns i kommunen och sedan analysera deras beroenden. Parallellt med detta undersöktes vilka scenarier som Landskrona var sårbart mot. Dessa scenarier analyserades sedan genom skrivbordsseminarium. De scenarier som valdes ut för analys var elbortfall, översvämning och värmebölja. Utifrån diskussioner kring dessa scenarier och beroendeanalyserna ansågs Landskrona stads krishanteringsförmåga vara god men med vissa brister. (Se kap. 12.) Slutsatser I ett krisläge är kommunikationen mycket viktig och införandet av en kommunikationsavdelning är något som varit positivt för kommunens förmåga att hantera en kris. Det finns dessutom ett nätverk i kommunen där varje förvaltning har en kommunikatör som ska vidarebefordra information till och från kommunikationsavdelningen. Det finns också ett samarbete med NSVA och LEAB så att viktig information från dessa samhällsviktiga verksamheter snabbt kan komma ut på de etablerade informationskanalerna. Det är troligt att Landskrona kommer att drabbas av översvämningar och dessa översvämningar kommer att ställa till med problem. Det är inte bara privatpersoner som kommer att drabbas av översvämningar utan även flera samhällsviktiga verksamheter är idag placerad på översvämningshotad mark. Industriområdet är också ett känsligt område och en översvämning här kan få stora ekonomiska konsekvenser. Det kan därför vara lämpligt att inventera känsliga områden och undersöka hur det går att minska sårbarheten mot översvämningar. Antingen kan det vara idé att ha beredskap med pumpar och vallar eller så är det bättre att flytta samhällsviktig verksamhet till högre belägna områden. Många verksamheter är beroende av el, elektroniska kommunikationer, värme samt vatten och avlopp. Genom att göra dessa verksamheter mer robusta blir samhället i övrigt mer robust. Det finns till exempel stora problem med att distribuera nödvatten till befolkningen ifall dricksvattnet skulle bli förorenat. Därför kan det vara bra att investera i system för rening av vatten så att nödvatten inte behöver användas. Kommunen har reservkraftverk och investerar ytterligare för robustheten att hålla verksamheterna i gång och ha förmåga att öppna upp s.k. trygghetspunkter dit man kan vända sig om man saknar el/värme under extrema förhållanden under en längre tid. Reservkraften används i första hand för att hålla sårbara grupper placerade i Sida 50

51 lokaler som behåller kylan/värmen bäst. Det bör också undersökas om man behöver installeras kylanläggningar i lokalerna för att på så sätt minska konsekvenserna vid en värmebölja Samhällsviktig verksamhet Under arbetet med StyrEl * 2011 identifierades samhällsviktiga verksamheter i kommunen. Definitionen utgår från MSB:s kriterier för samhällsviktig verksamhet Krisledning I kommuner och landsting ska det finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser i fredstid. I Landskrona stad är krisledningsnämnden även kommunstyrelsens arbetsutskott. Vid en extraordinär händelse och/eller svår påfrestning i Landskrona stad, som inte faller under ansvaret enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor tas beslutsbefogenheter och ansvar för åtgärder och ledning över av krisledningsnämnden i enlighet med det reglemente som kommunfullmäktige har fastställt för denna nämnd. Till krisledningsnämnden kopplas en tjänstemannastab som följer händelseutvecklingen, löpande bereder underlag för beslut och verkställer de beslut som nämnden har fattat. Utifrån de ramar krisledningsnämnden delegerar till tjänstemannastaben arbetar den självständigt. För krisledning vid en extraordinär händelse finns det antaget ett reglemente med tillhörande ledningsplan och informationsplan, antagen av fullmäktige för varje mandatperiod POSOM Bakgrund Både Socialstyrelsens och MSB:s uppfattning är att katastrofberedskapen ska ses som en helhet där det psykiska omhändertagandet ingår som en viktig del. Det överliggande ansvaret för dessa frågor ligger inom Socialstyrelsens ansvarsområde medan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska svara för vissa utbildningsinsatser. Myndigheterna har ett nära samarbete inom området genom en särskild samarbetsgrupp. POSOM är en grupp som verkar inom kommunen och som är avsedd att leda och samordna det psykiska och sociala omhändertagandet av drabbade, anhöriga och personal vid en extraordinär händelse. Utöver POSOM-verksamheten finns också specialister organiserade i en ledningsgrupp inom akutsjukvården. Denna PKL- Sida 51

52 grupp (psykiatrisk och psykologisk katastrofledningsgrupp) består av bl.a. psykiatriker, psykologer, kuratorer och sjukhuspräster POSOM i Landskrona Stadens ansvar för att hjälpa olycksdrabbade, anhöriga, ögonvittnen samt andra inblandade formuleras i socialtjänsten och ansvaret ligger hos Landskronas stadsdirektör. I Landskrona stad ska POSOM finnas som stöd till allmänheten i samband med stora olyckor och katastrofer, men även vid andra svåra påfrestningar på samhället. Landskronas POSOM-ledningsgrupp består av personal från individ- och familjeförvaltningen, utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen, räddningstjänsten, Svenska kyrkan, Region Skåne och polismyndigheten. Gruppen leds av individ- och familjeförvaltningens förvaltningschef. I gruppen finns en samordnare som ansvarar för utbildning, kompetensutveckling och övning. Samordnaren upprättar larmlistor och ser till att uppdateringar skickas till räddningstjänsten. POSOM-gruppens huvudsakliga uppgift är att: överblicka insatsbehovet, ha kunskap om de geografiska förutsättningarna och vidarebefordra information samordna de psykologiska respektive sociala stödåtgärderna samverka med berörda organisationer tillse att den egna organisationen har erforderlig utbildning. POSOM är en resurs att ta till när den ordinarie verksamheten inte räcker till Stödcenter Vid en större extraordinär händelse som berör många människor kan stödcenter upprättas för att tillhandahålla information, råd och stöd till både direkt och indirekt drabbade. I Landskrona stad finns det utsedda platser som så kallade trygghetspunkter. Platserna är utspridda i kommunen såväl i tätorten som i de mindre orterna. Platserna ska användas vid olika händelser där det finns behov av en samlingspunkt. Det kan vara vid nödvattenförsörjning, informationsspridning, stödcentral, värmestugor tillfällig samlingsplats vid evakuering etc. Trygghetspunkterna ska vara förberedda, bemannade och kända. I 5 Arbetsmiljöverkets föreskrift Första hjälpen och krisstöd, planering, utbildning, utbildning, information (1999:7) står det: på varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker. Vid planeringen skall de kontakter som behövs tas med berörda lokala samhällsorgan. Det skall säkerställas att arbetstagarna känner till hur första hjälpen och krisstödet är organiserat på arbetsstället. Sida 52

53 Vidare står det i 7 samma föreskrift att: chefer och arbetsledande personal skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt. Varje verksamhet/arbetsplats inom Landskrona stad ska därför ha en egen krisgrupp. På skolor och vårdboende omfattar krisstödet även elever och vårdtagare. Krisgruppens utformning, utbildning och existens är ett arbetsgivaransvar, men för stöd och råd i bl.a. utbildningssammanhang bör en kontakt finnas med den aktuella POSOM-gruppen. Sida 53

54 Brandförebyggande verksamhet Räddningstjänstens uppdrag Sida 54

55 11. Verksamheten Den brandförebyggande verksamheten delas in i tre huvudområde: Myndighetsutövning Information & Rådgivning Remisshantering Myndighetsutövningen utförs inom räddningstjänstens verksamhetsområde för myndighetsutövning och rådgivning och innefattar: tillsyn, tillståndshandläggning om brandfarlig vara och sotning. Information & Rådgivning ges till allmänhet och verksamhetsdrivare i olika former, i olika sammanhang. Det är verksamhetsområdet för myndighetsutövning och rådgivning som planerar och organiserar kampanjer och tar fram informationsmaterial. All personal är i sin roll delaktig i flera sammanhang. Utbildningsverksamheten som är en del av det förebyggande arbetet ingår under verksamhetsområdet extern service. Kompetens I det brandförebyggande arbetet verkar all personal vid räddningstjänsten i Landskrona. Inom myndighetsutövningen krävs det särskild kompetens och delegering av räddningsnämnden för att utföra tillsyn och tillståndshandläggning. Sida 55

56 12. Mål för Brandskydd Var brinner det mest ofta? Arbetsmetodiken som Landskrona räddningstjänst utför baseras på de skyldigheter och rättigheter som gäller vid tillsynsarbete enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och enligt MSB:s allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) Olycksbild Brand i byggnad är vanligast förekommande i centrum, på Väster och Öster och därefter Borstahusen, Hyllingelyckan samt i Karlslund. Fördelningen av olyckorna är illustrerad i bilden nedan. Flerbostadshus är det vanligaste objektet, drygt var tredje insats gällande brand i byggnad har skett till ett flerbostadshus. Därefter följer brand i villa och brand i skola. Se Riskanalys för Landskrona stad (Bilaga 1) 12.2 Mål för brandskyddsarbetet Nationella mål Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Alltför många omkommer eller blir allvarligt skadade vid bostadsbränder. Men ett utvecklat och intensifierat förebyggande brandskyddsarbete ska minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Med anledning av detta fick Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i november 2009 i uppdrag av regeringen att, i Sida 56

57 samverkan med berörda myndigheter och organisationer, ta fram en nationell strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda. Vision Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Effektmålen är en utgångspunkt för arbetet både på lång och kort sikt. De mål som gäller fram till 2020 är: Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse av brand ska öka. Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka Regionala mål AG Skånes sakområde Skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne medverkar i det nationella arbetet genom att utveckla en regional strategi med regionalt och lokalt anpassade aktiviteter. AG Skånes sakområde Skydd och säkerhet har tagit fram ett gemensamt strategiområde för samtliga Skånes kommuner. Det långsiktiga målet med AG Skånes skydds- och säkerhetsarbete är: Antalet döda och svårt skadade vid bränder i bostadsmiljö ska minskas med minst en tredjedel till år 2020; referensperiod är genomsnittet för Antalet bostadsbränder där räddningstjänsten är involverad ska halveras till 2020, referensperiod är genomsnittet för Andelen fungerande brandvarnare och brandskyddsutrustning i bostäder ska öka i enlighet med rekommendationen. För att uppnå dessa mål har fyra regionala strategier satts upp: Alla bostäder i Skåne ska ha minst en fungerande brandvarnare på varje våningsplan samt en brandvarnare i varje rum där personer sover. Detta uppnår vi genom att arbeta med fastighetsägare, samverkan med socialförvaltningen och informationskampanjer. Alla som bor eller vistas i Skåne ska ha förmåga att förebygga och agera vid brand. Detta uppnår vi genom utbildning, informationskampanjer, samverkan med övriga kommunala förvaltningar och åtgärder efter insats. Särskild uppmärksamhet, baserat på en lokal riskbild, ska ägnas utsatta grupper i Skåne. Detta uppnår vi genom samverkan med socialförvaltningen och övriga kommunala förvaltningar. Alla räddningstjänster i Skåne ska ha en gemensam rekommendation om vilket brandskydd vi ska ha i bostäder. Detta uppnår vi genom att alla räddningschefer Sida 57

58 står bakom rekommendationen och att var och en av dem ser till att den implementeras i organisationen. Det är viktigt att poängtera att ovanstående strategier inte är något som görs vid enstaka tillfällen. Tanken är att dessa strategier ska implementeras i den dagliga verksamheten och utgöra en naturlig del av räddningstjänstens vardagliga arbete. För att veta om strategierna ger resultat använder vi följande mätpunkter: Statistik över brand i bostad, antal omkomna och antal skadade vid brand. Uppföljning av brandvarnarförekomst. Uppföljning av utbildnings- och informationsinsatser Verksamhetsmål 2015 räddningstjänsten i Landskrona stad Inför varje verksamhetsår antar räddningsnämnden Räddningstjänstens verksamhetsplan. I planen anges förutom målen även de indikatorer som följs upp kvartalsvis, samt vilka aktiviteter som ska genomföras under året. Mål 1 Öka trygghets- och säkerhetsmedvetandet hos barn och ungdomar ur ett olycksperspektiv. Fokus 2015: Anlagda bränder i förskolor, skolor, ungdomsgårdar och fritidsgårdar. Problematiken kring användandet av fyrverkeripjäser hos barn under 18år. Mål 2 Antalet som skadas eller omkommenr p g a olycka ska minska. Fokus 2015: Bostadsbränder, dödsbränder, anlagda bränder Mål 3 Fastighetsägaare och verksamhetsutövvare arbetar aktivt med och tar ansvar för sitt brandskyddsarbete. (Bilaga 2) Kvalitetssäkring För varje verksamhet finns ett dokument som syftar till att beskriva räddningstjänsten i Landskronas kvalitetssäkringssystem för förebyggande verksamhet enligt 3 kap. 3 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Kvalitetssäkringssystemet ska se till att räddningstjänsten levererar tjänster som är professionella och håller hög kvalitet i enlighet med räddningstjänstens verksamhetsplan och värdegrund. Kvalitetsundersökning Sveriges Kommuner och Landsting genomför en undersökning kallad INSIKT där räddningstjänsten är med vartannat år efter eget initiativ. Syftet med undersökningen är att genomföra en kvalitetsmätning av den kommunala servicen och myndighetsutövningen gentemot företagare. Undersökningen ger kommunerna information om vad som fungerar bra respektive mindre bra och behöver förbättras inom myndighetsutövningen. Det långsiktiga målet är att kommunerna i Sverige uppnår ett genomsnittligt NKI-värde på minst 75 (nöjd kund-index). Sida 58

59 Fem myndighetsområden undersöks, och ett av dem är den tillsyn och kontroll enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) samt tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) som är en del av kommunens totala tillsynsansvar. Inom området ställs frågor kring sex serviceområden: information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. Landskrona stad ingår även i en undersökning för stadens förvaltningar, där även räddningstjänsten är med KKIK, som står för kommunens kvalitet i korthet. Undersökningen fokuserar på bemötande och tillgänglighet Säkerhetspolicy för Landskrona stads verksamheter I säkerhetspolicyn (se kap. 5) för Landskrona stad tydliggörs vilka krav lagen om skydd mot olyckor ställer på alla kommunens verksamheter. Landskrona stad ska verka för att skapa ett tryggt och säkert samhälle för kommunens invånare. Vägledande för stadens brandskyddsarbete ska vara LSO och det allmänna rådet om systematiskt brandskyddsarbete. Brandskydd/ Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär ett organiserat arbetssätt för att planera, utbilda, dokumentera, kontrollera och följa upp brandskyddet i verksamheterna. Arbetet bedrivs avseende såväl förebyggande åtgärder som åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Inom varje verksamhet finns en brandskyddsansvarig med ansvar för att organisera det systematiska brandskyddsarbetet. Förvaltningen ansvarar för att ta fram rutiner och instruktioner för särskilda risker avseende brand samt en handlingsplan i händelse av brand. Varje verksamhet ansvarar för att utbilda och informera om ansvarsfördelning, utformning av brandskydd samt rutiner vid brand. För varje byggnad eller anläggning finns dokumentation som beskriver dess brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs och den organisation som finns för brandskyddet. Tillämpningsanvisningar för brandskydd/systematiskt brandskyddsarbete (SBA) 1. Fastighetsägaren ansvarar för upprättandet av brandskyddsdokumentation/- beskrivningar för byggnaden i enlighet med Svenska Brandskyddsföreningens rekommendationer. 2. Fastighetsägaren ansvarar för att brandskyddsdokumentation/-beskrivningar finns tillgängliga för byggnaden, så att verksamheten som nyttjar fastigheten har kännedom om sitt brandskydd. 3. Mellan fastighetsägaren och verksamhetsutövaren ska en gränsdragningslista upprättas. Innehållet ska redogöra för vem som har ansvaret för de olika Sida 59

60 brandskyddslösningarna i byggnaden. Hos externa fastighetsägare företräder stadens fastighetsavdelning verksamhetsutövaren. 4. En gränsdragningslista ska upprättas innan ett nytt eller omförhandlat hyresavtal tecknas, och då i enlighet med gällande föreskrifter. 5. Verksamheterna ska aktivt arbeta med systematiskt brandskyddsarbete. Verksamhetschefen ansvarar för att informera medarbetare, ta fram rutiner och instruktioner för särskilda risker avseende brand, samt en handlingsplan som bland annat innehåller hur medarbetaren ska agera i händelse av brand. 6. Inom varje verksamhet ska det finnas en organisation där det skriftligen framgår hur brandskyddsansvaret är delegerat. 7. Brandskyddsutbildning ska ske för all personal i enlighet med angivna rekommendationer, dock minst vart fjärde år. 8. Varje verksamhet ansvarar för genomförandet av egenkontroll i enlighet med angivna kontrollplaner. Rapportering ska ske i stadens centrala rapporteringssystem. 9. Vid en brand eller annan oönskad händelse ska det finnas en plan för hur man agerar vid en brand och hur verksamheten snarast möjligt ska återupptas till normal drift. 10. Inom verksamheten ska det årligen genomföras uppföljning av det egna brandskyddsarbetet. Förvaltningen sammanställer materialet, och resultatet redovisas till fastighetsägaren/stadens fastighetsavdelning Samverkan Kommunens ansvar De här skyldigheterna har kommunen enligt 3 kap. 1 LSO Kommunens skyldigheter i fråga om förebyggande verksamhet För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder. Kommunen ska också, utan att inskränka andras ansvar, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna skall ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet Individ- och familjeförvaltningen och Omsorgsförvaltningen Räddningstjänsten arbetar tillsammans med individ- och familjeförvaltningen med att förbättra den enskildes brandskydd för särskilt utsatta grupper. Räddningstjänsten kontaktar IOF efter en olycka där den drabbade behöver särskilt Sida 60

61 stöd. Personalen som arbetar med dessa grupper får information och utbildning, så att de vid hembesök kan uppmärksamma risker och brister i brandskyddet. Sida 61

62 13. Myndighetsutövning Tillsyn bedrivs av verksamhetsområdet för Myndighetsutövning och rådgivning på räddningstjänsten och berör bostäder, fastigheter, verksamheter och andra anläggningar inom kommunen. Tillsynen innebär att man kontrollerar att lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor följs. 5 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor handlar om rättigheter vid tillsynsarbete: För tillsynen har tillsynsmyndigheten rätt att få tillträde till byggnader, lokaler och andra anläggningar. Tillsynsmyndigheten har också rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar 2 LSO reglerar systematiskt brandskyddsarbete. Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. 3 LSO handlar om skriftlig redogörelse för brandskydd. Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. Den ansvarige för verksamhetsområdet myndighetsutövning och rådgivning ansvarar för att tillsynen enligt de nämnda lagtexterna planeras i form av en tillsynsplan. Planen godkänns av räddningsnämnden Syfte Tillsynsplanen beskriver tillsynsverksamheten och anger dess ambitionsnivå. Planen har som syfte att tydliggöra inriktning på vilka objekt som ska tillsynas utifrån behov som dyker upp och målgrupper som identifieras, för att stärka brandsskyddsnivån. Tillsynsplanen ska klargöra mätbara indikatorer för uppföljning. (Bilaga 4) Sida 62

63 Indikatorer för myndighetsgivningen Antal tillsynsbesök Antalet genomförda tillsyner i flerbostadshus. Antal återbesök Antal tillsynsföreläggande i förhållande till antal tillsynsbesök (lägre värde betyder att verksamheter har bättre brandskydd.) Antal hushåll vi besökt med bostadsinformation Andelen av hushållen där vi fått personligt kontakt. Indikatorerna följs upp kvartalsvis och rapporteras till räddningsnämnden Tillsynsplaneringen Tillsynsarbetet planeras och genomförs utifrån ett antal ställningstagande. Dessa principer hjälper oss att prioritera vilken verksamhet som är mest angelägen. Principerna fråntar dock oss inte möjligheten att även från att genomföra tillsyn på en viss kategori av verksamhet. Tillsyn är ett viktigt verktyg i arbetet att öka brandsäkerheten. Principerna är utformade för att beakta tredje mans säkerhet i första hand. Tillsyn med inriktning på personsäkerhet prioriteras alltid före egendomsskydd. Tillsyn på publika lokaler prioriteras före arbetsplatser utan publik verksamhet. Svårutrymda lokaler prioriteras före lättutrymda. Flerbostadshus prioriteras före enskilt boende. Verksamheter som enligt statistik är mer brandutsatta prioriteras före mindre brandutsatta. Verksamheter i områden som tillfälligtvis eller mer permanent är utsatta för anlagd brand prioriteras före verksamheter i mindre utsatta områden. Bedömningar av brandskyddet görs utan hänsyn till den bedömdes betalningsförmåga. Inför varje år arbetas en bruttolista fram med vilka objekt som ska tillsynas under året. Listan anpassas under året enligt ovanstående principer efter händelser, nya samarbetsprojekt, identifierade målgrupper etc. Sida 63

64 Räddningstjänsten utför tillsyn enligt fyra typer: Planerad tillsyn Riktad tillsyn Tematillsyn Direkt tillsyn Planerad tillsyn Planerad tillsyn innefattar både tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Dessa tillsyner löper under hela året och utgör grunden i tillsynsverksamheten. Hur ofta tillsyn utförs beror på objektets riskbild samt objektets brandskyddsnivå, enligt bedömning från föregående tillsynsbesök. Normalt varierar tillsynsfristen mellan ett och fyra år, se stapeldiagram nedan. Modell för bestämning av tillsynsfrist (år) Vid bedömningen har i första hand riskbilden betydelse. Av lagstiftningen delas olika verksamheter in efter angivna kriterier. De olika paragraferna i lagtexten har namnsatt grupperingarna ovan. 2:4 anger verksamheter med särskilda risker. Det är länsstyrelsen som avgör om en verksamhet innefattas. 2:3 delar in verksamheter i sex olika verksamhetsklasser där det tydligt anges vilka verksamheter som är skyldiga att lämna in en skriftlig redogörelse om sin verksamhet. 2:2 är övriga verksamheter där räddningstjänsten anser det skäligt att utföra tillsyn. För det enskilda objektet beror fristens längd på brandskyddsnivån. Vid många brister eller föreläggande blir fristen kortare. Det är enligt illustrationen ovan några Sida 64

65 brister som anses allvarligast och det förkortar fristen även vid få anmärkningspunkter. Fristen justeras efter varje tillsyn i Daedalos Riktad tillsyn Riktad tillsyn innebär ett anpassat arbetssätt för att nå en viss målgrupp. Dessa genomförs oftast i samverkan med andra aktörer som har intresse inom sitt uppdrags verksamhetsområde. Bostadsinformation är ett informationstillfälle riktat mot de boende i fastigheten. Brandstyrkan i tjänst utför besöken och insatsledaren i tjänst träffar fastighetsägaren, alternativt dess ombud, och gör en genomgång av brandskyddet i fastigheten. Vid några tillfällen under året utför räddningstjänsten s.k. krogtillsyn tillsammans med alkoholhandläggaren i kommunen, miljöförvaltningen, Skatteverket och Polisen under kvällstid när verksamheten är igång. Tillsammans med miljöförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen genomförs riktade tillsyner på identifierade fastigheter i dåligt skick vad gäller byggnad, brandskydd och sanitär ohälsa. Tillsynerna samordnas vid samma tillfälle och resultaten stäms av med bedömning om fortsatt arbete Tematillsyn Då det uppkommer behov av tillsyn inom ett visst så görs en omvärdering/prioritering bland de planerade tillsynerna Direkt tillsyn Räddningstjänsten genomför tillsyner som inte ingår i den årliga planeringen på förekommen anledning. Dessa kan initieras på flertalet sätt. Direkt tillsyn innefattar händelsebaserade tillsyner enligt lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Dessa kan initieras genom tips från allmänheten, beställas av enskild näringsidkare, vanligtvis vid ansökan om serveringstillstånd, eller på annan förekommen anledning där räddningstjänsten uppmärksammat oegentlighet, vid exempelvis utryckning. Som namnet antyder ska tillsynen kunna genomföras snarast och en tillsynsförrättare nås på kontorstid genom speciellt nummer. Sida 65

66 13.3 Tillsynsbesök Ett tillsynsbesök är en form av stickprovskontroll. Det är alltid fastighetsägare och nyttjanderättshavare som ansvarar för brandskyddet. I detta ansvar ingår att med jämna mellanrum kontrollera byggnadens brandskydd och se till att brister åtgärdas när de upptäcks. Ägare och nyttjanderättshavare samt brandskyddsansvarig och föreståndare för brandfarlig vara ska finnas på plats och presentera det systematiska brandskyddsarbetet. I de fall verksamheten har ett automatiskt brandlarm ska även anläggningsskötaren närvara. Samtliga dokument, intyg och checklistor med rutiner och kontroller som ingår i ett systematiska brandskyddsarbete. Lokalerna ska vara öppningsbara och tillgängliga vid tillsynstillfället. Finns inte representanter enligt ovan nämnda på plats vid tillsynstillfället debiteras ägaren och ny tillsyn bokas in. Skäligt brandskydd Det är de byggregler som gällde när byggnaden uppfördes eller ändrades som styr vilka krav som kan ställas på brandskyddet. Detta gäller under förutsättning att det är likartad verksamhet som bedrivs i byggnaden. Däremot kan det i vissa fall finnas Sida 66

67 särskilda omständigheter som gör att det är skäligt att det krävs en högre brandskyddsnivå än den byggnaden uppfördes med. Exempel på särskilda omständigheter: Nivån på brandskyddet skiljer sig avsevärt från den nivå som föreskrivs vid nybyggnation. Teknisk utveckling har möjliggjort andra typer av lösningar till en lägre kostnad. Brandskyddet är inte anpassat efter nuvarande verksamhet på grund av förändringar av verksamheten. Byggnaden eller anläggningen har så stora brister i brandskyddet att det äventyrar personsäkerheten. Tillsynen avslutas inte förrän de påtalade åtgärderna är vidtagna. Alla tillsyner följs upp, vanligen med ett efterbesök men även andra överenskommelser kan göras på plats beroende på vilken brist det rör sig om, det kan t.ex. ibland räcka att höra av sig via mejl Tillsynstaxan Inledande bestämmelser Tillsyn regleras i 5 kap. 1 LSO respektive 21 LBE där det framgår att varje kommun lokalt ska kontrollera att bestämmelserna efterlevs inom kommunens område. Enligt 5 kap. 4 LSO respektive 21 LBE får en kommun föreskriva att en avgift ska betalas för tillsynsbesök. Taxan består av en grundavgift och en rörlig avgift. Sida 67

68 Grundavgift Grundavgiften innefattar bokning av besöket, förberedelser, körtid och dokumentering. Grundavgiften beräknas på 2,83 timmar för en tillsyn enligt LSO och 3,58 timmar för en samordnad tillsyn enligt båda lagstiftningarna LSO samt LBE. Timtaxa Räddningsnämnden äger rätt att inför nytt kalenderår höja den grundläggande timkostnaden i denna taxa. Taxan regleras enligt den av Sveriges Kommuner och Landstings rekommenderade taxeberäkning för tillsyn enligt LSO och LBE. Rörlig timavgift Tid för besöket ute på platsen debiteras med hel förstatimme, därefter med påbörjad halvtimme. Uppföljningskostnad I den mån uppföljning kan göras via telefon, alternativt åtgärdskvitto, ingår detta i grundavgiften efter första besöket. I de fall återbesök behöver ske på plats debiteras timkostnad för tiden på plats likt ovan samt ½ grundavgift. Detta förväntas då täcka bokning, förberedelse, restid och upprättande av tjänsteanteckning/föreläggande Tillsynsförrättaren Tillsynsförrättaren är av respektive räddningsnämnd delegerad uppgiften att utföra tillsyn i Landskrona, Svalöv och Bjuv. Uppgiften är att utföra räddningstjänstens myndighetsuppdrag. På räddningstjänsten i Landskrona finns det 23 tillsynsförrättare som är delegerade av räddningsnämnden, varav det för 8 stycken ingår tillsyn i deras ordinarie arbetsuppgifter. De övriga delegerade har annan tjänst inom den operativa verksamheten och utför tillsyn i den rollen i förekommande fall, främst direkta tillsyner, bostadstillsyner samt krogtillsyner, men de kan även fatta omedelbara beslut om förbud. För att bli delegerad att förrätta tillsyn ska man ha någon av följande utbildningar och kompetens: utbildning för tillsyn A utbildning för tillsyn B brandingenjörskompetens. För att få en bra nivå på tillsynerna har tillsynsförrättarna verksamhetsträffar fyra gånger per år. Verksamhetsträffarna är både verksamhetsutvecklande och kompetenshöjande. Samverkansgruppen inom sakområdet Skydd och säkerhet jobbar för att få en samsyn i kommunerna i nordvästra Skåne. Varje år genomförs två seminarier för alla tillsynsförrättare. Sida 68

69 13.5 Tjänsteanteckning De brister som konstateras vid tillsynsbesöket sammanfattas i en tjänsteanteckning. I tjänsteanteckningen förklaras varför en brist anses föreligga och vad som behöver göras för att reglerna ska vara uppfyllda. Vid besöket förs en dialog med kunden om hur bristerna kan åtgärdas och hur det ska följas upp. Kunden får möjlighet att åtgärda bristen inom överenskommen tid. Om kunden inte är villig att åtgärda bristerna av någon anledning, så kommuniceras att det kan komma att utfärdas ett föreläggande. Sida 69

70 13.6 Föreläggande Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. Beslut om föreläggande eller förbud får förenas med vite. Om någon inte vidtar en åtgärd som denne är skyldig att vidta enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får myndigheten vidta åtgärden på dennes bekostnad. Ett föreläggande är ett myndighetsbeslut, och det får tillsynsmyndigheten meddela (5 kap. 2 LSO). För att en tillsynsförrättare ska få utfärda ett föreläggande måste det finnas en delegation utfärdad av räddningsnämnden. Sida 70