Barry Karlsson. Specialist i neuropsykologi HoH Region Uppsala
|
|
- Lina Månsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 E B H E V I D E N S B A S E R A D H A B I L I T E R I N G Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi HoH Region Uppsala
2 EBH-rapport (2014): Behandlingsinsatser för personer med utvecklingsstörning och problemskapande beteende
3 Uppdrag av Sveriges Habiliteringschefer via Tina Granat (Region Uppsala) och Gun Harplinger (Region Halland) Villkor: Rimligt stor arbetsgrupp (8 personer) Nationell spridning (åtta landsting): Halland, Kalmar, Skåne, Stockholm, Sörmland, Värmland, Uppsala och Örebro (Västra Götaland). Tvärvetenskaplig: 1 arbetsterapeut, 5 psykologer, 1 socionom och 1 specialpedagog Projektledare: Barry Karlsson Vetenskaplig handledare: professor Karin Sonnander vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet
4 Grunden är människosynen FN:s deklaration för mänskliga rättigheter Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Barnkonventionen innehåller 54 artiklar om barnets rättigheter Normaliseringsprincipen
5 Kan man skratta åt autism? vad är roligt? Rain Man Robert Gustafsson Dustin Hoffman Sally Maria Lundqvist Mr Bean Rowan Atkinson
6 Hur ser en idiot ut? vad är roligt? På vilket vis är det roligt att göra sig lustig över svagheter? Rädsla för svaghet? Är du bättre än andra?
7 Vad är problemet? Statistisk fördelning 1 %
8 Vad är problemet? Statistisk fördelning 1%
9 Statistisk fördelning Antal personer med IF i Sverige 1%
10 BAKGRUND Hälsoproblem i % vid IF Stuart Todd, 2016
11 BAKGRUND Psykisk ohälsa i befolkningen Gustafsson (2003)
12 BAKGRUND Procent två eller fler psykiatriska diagnoser vid 32 års ålder % Koenen, K.C. (2009). Childhood IQ and Adult Mental Disorders: A Test of the Cognitive Reserve Hypothesis. Am J Psychiatry. 166(1):
13 BAKGRUND Andelen med självskadande beteende Windahl (2005)
14 BAKGRUND Statistiskt antal personer i Sverige med självskadande beteende (s:a 4.250)
15 BAKGRUND Prevalens vid självskadeproblematik Likartad prevalens under hela livet Debut för de flesta före 10 års ålder 60 % debut före 7-årsåldern Kronicitet %
16 BAKGRUND Antal personer i Sverige vid olika diagnosgrupper Psykisk ohälsa
17 The ALS Ice Bucket Challenge Basebollspelaren Pete Frates
18
19 Resultaten samlade i sju kapitel 6. Teori och definition 7. Organisation av insatser 8. Funktionella tillämpningar Tillämpad beteendeanalys 9. Miljö- och omgivningsinsatser 10. Kommunikation 11. Multisensoriska behandling 12. Föräldraträning och föräldrautbildning
20 Hur skapas ett monster? Frankenstein: or The Modern Prometheus (1818) Mary Shelley ( ) Du gav mig känslor, men lärde mig inget om dem
21 Kap 6. Teori och definition Vem har problemet? Personer med intellektuell funktionsnedsättning är som grupp särskilt sårbara och utsatta för olika former av felaktig behandling/bemötande Problemskapande beteenden kan uppstå som en konsekvens av sådan felbehandling Felbehandling drabbar oftare personer med intellektuell funktionsnedsättning än övrig befolkning och personer med andra funktionsnedsättningar
22 Kap 7. Organisation av insatser Att sträva efter en förvaltningsstruktur som främjar samarbete och samverkan mellan olika huvudmän. Att motverka att problemskapande beteenden inom heldygnsvård onödigt behandlas med psykofarmaka och fysiska tvångsåtgärder att sträva efter att psykofarmakologisk behandling utvärderas löpande att sträva efter att psykiatrisk heldygnsvård sker i samverkan med personal som känner personen bäst att samverka för att utveckla kunskap och praktik om ambulerande specialiserade psykiatriska kunskapscentra. Visst stöd finns för att ambulerande specialistteam kan ha en positiv inverkan som medför delaktighet för patienten.
23 Kap 8. Funktionella kartläggningar Avgörande för ett framgångsrikt behandlingsresultat att en funktionell kartläggning och analys görs innan intervention Öka effektiviteten vid implementering Behandling och bemötande Inte förändra ett beteende utan istället hitta former för att:» Öka benägenheten för adekvat beteende» Funktionsanpassa insatser» Förebygga genom rätt bemötande» Inte manipulera bakom ryggen utan presentera positiva förslag Eliminera skadliga insatser
24 Strukturera bemötandet 1. Kartlägg. Förstå funktionshindret och varför individen tar till problemskapande beteenden När uppstår beteendet/problemet? För vem är det ett problem? Hur ser beteendet ut? Vilka faktorer som vidmakthåller beteendet? Vilken funktion problembeteendet fyller för individen? 2. Förebygg och strukturera. Omgivningsförändrande strategier som gör att personen inte behöver agera 3. Hantera, utvärdera och förändra uppkomna situationer utan hämnd, hot, restriktioner och upptrappning
25 forts Kap 8. Varför funktionell analys? Möjliggör en empatisk och effektiv intervention med respekt för individens integritet och unika behov. Säkerställer att interventionen matchar beteendets funktion och är en socialt valid intervention för individen.
26 forts Kap 8. Evidens kring effekt av funktionell analys Bättre behandlingsutfall som varar över tid när funktionell analys används Utan funktionell analys, riskerar man använda mera påträngande metoder, dvs. när en mindre insats skulle ha räckt att nå en positiv förändring.
27 forts Kap 8. Evidens kring effekt av funktionell analys 18 meta-analyser/reviews: påvisar evidens för metoder med inriktning på förebyggande och tydliggörande strategier tillsammans med positiv förstärkningsstrategi ofta når bästa effekt.
28 forts Kap 8. Aktuella rekommendationer A Insatser som är inriktade mot problemskapandebeteende bör föregås av en funktionell analys. Ordinationer och beteendeinterventioner bör utvärderas och tidsbegränsas.
29 forts Kap 8. Aktuella rekommendationer B Strategierna bör vara förebyggande, tydliggörande och vid behov kombineras med utrymme för inlärning av nya beteenden och olika förstärkningsstrategier. Minst påträngande alternativ ska väljas i första hand.
30 forts Kap 8. Evidens för Funktionell analys: Proaktiva strategier Förebyggande, tydliggörande & anpassat bemötande Se till att personen mår bra (sömn, kost, relationer) Anpassat bemötande efter funktionsnivå (rätt krav) Ge anpassade valsituationer Undvika svart-vita positioner (antingen-eller) Antingen äter du upp maten eller så går du från bordet Bildstöd Schema Förändringar i miljön (ta bort triggare ) Stimulering av aktiviteter och nya intressen Förstå att problembeteenden oftast är kommunikationsförsök
31 Kap 9. Omgivningsbaserade insatser Insatser med högre signifikanta resultat Personalhandledning Utbildning Omgivningsförändrande arbeten Insatser med lägre signifikanta resultat Biologisk intervention (medicinering) Inlärning av alternativa ersättningsbeteenden, belöningssystem (token), straff (aversiva metoder) Utsläckningsmetoder Insiktsmetoder. Systematisk översikt över 137 meta-analyser och reviews av gruppstudier av interventioner för personer med utvecklingsstörning och challening behavior. Därpå en meta-analys på 598 individer fördelade på sammanlagt 285 olika single-case studier eller small-n-studier. Heyvaert, M., Maes, B., Van den Noortgate, W., Kuppens, S., & Onghena, P. (2012). A multilevel meta-analysis of single-case and small-n research on interventions for reducing challenging behaviour in persons with intellectual disabilities. Research in Developmental Disablities 33 (2),
32 Fem riskområden för begränsningar Begränsningar startar ofta som krav på säkerhet med nya regler och rutiner vid en akut situation Verbala begränsningar Idéer om uppfostran & lydnad Tillrättavisningar och utskällningar leder till lägre entusiasm, lägre uthållighet och koncentrationsförmåga Om du inte gör som jag säger får du inte följa med på utflykten Sociala begränsningar Förhindra kontakter Förhindra besök Materiella begränsningar Låsa rum, dörrar och skåp Fysiska begränsningar Inlåsning, fasthållning och Bältesläggning Medicinska begränsningar Lugnande & stämningsstabiliserande Sömnmedel
33 Tre vägar att möta kognitiva och emotionella funktionsnedsättningar Ändra på personen Ändra på omgivningens krav Kompensera för funktionsnedsättningen Färdighetsträning & psykoedukation Anpassningar (boende, fritid, arbete) Hjälpmedel (glasögon, rullstol, schema) Psykoterapi (TBA, PDT, NPT) LSS (råd och stöd) Strukturer (ramar, rutiner, regler)
34 Belöning eller avledning? Förstärkning är stimulusförändringar som faktiskt ökar sannolikheten för ett visst beteende Belöning är som vardagsbegrepp något åtråvärt (t ex pengar, godis) Beröm eller avledande alternativ är en förstärkare bara om sannolikheten för det nya aktuella beteendet ökar.
35 Tillrättavisningar, utskällningar & problemskapande bemötande Aversiva metoder är att tillföra något som personen inte vill ha. Hos personer med särskilda behov har aldrig påvisats långvarigt god effekt Istället blir effekten Lägre entusiasm Lägre uthållighet Lägre självkänsla Sämre koncentrationsförmåga
36 Tre neuropsykologiska aspekter Tydlighetsaspekten Begriplighet jag vet vad, när och hur Spatiala funktioner: man vet vad som förväntas (skapa ledtrådar och överblick) Tre R: Ramar, Rutiner och Regler (schema) Delaktighet & Inkludering (människosyn) Kontrollaspekten Meningsfullhet jag har nytta & glädje av Kontrollförlust aktiverar rädslominnen som ger stress och leder till automatiserade beteenden (flight, freeze & fight) Ge personen redskap för tillit att begära hjälp Ansvarsaspekten Hanterbarhet jag kan Kognitiva, motoriska och sociala funktioner Anpassningar efter förmåga: Den som kan ta ansvar kan påverka Att skylla på någon annan är ett lägre ansvarstagande Ansvarsaspekten Kontrollaspekten Tydlighetsaspekten
37 Kap 10. Kommunikation Functional Communication Training (FCT) Att lära ut ett effektivt kommunikationssätt till personer med utvecklingsstörning och autism är viktigt för att förebygga och behandla problembeteende. Det finns en stark evidens för att man i första hand bör använda funktionell kommunikationsträning och alternativ och kompletterande kommunikation för att behandla svåra problembeteenden. För att uppnå en lyckad FCT-behandling är det avgörande att nätverket kan samarbeta på ett bra sätt och att alla känner sig delaktiga och motiverade.
38 Kap 11. Multisensorisk behandling Multisensorisk träning - träning med flera sinnen engagerade syn, hörsel, lukt och smak, känsel, (patienten ser, lyssnar, läser och känner massage, beröring) Samtliga områden för lite beforskade samt brister i tillgängliga studier. Enligt granskade studier i nuläget ej evidensbaserade metoder för behandling av beteendeproblem vid utvecklingsstörning
39 Kap 12. Föräldraträning- & utbildning Gruppbaserade föräldraträningsprogram har positiva kortsiktiga effekter. Föräldraförmedlade tidiga interventioner till barn med autismspektrumtillstånd har något bättre effekt än om barnen vistas på förskola. Professionellt förmedlade interventioner har bäst effekt. Kognitiv beteendeterapeutisk utbildning till fosterföräldrar till barn med funktionshinder har ingen signifikant effekt. Kan dock vara bra men ytterligare stöd behövs. Skillnader i föräldratränings/föräldrautbildnings program finns beroende på om de grundar sig i teoretisk kunskap om utvecklingsstörning eller i kunskap om psykisk hälsa. Integrering och kunskapsöverföring torde vara gynnsamt i kliniska sammanhang.
40 Arbetsgruppen Karlsson, Barry projektledare Psykolog vid Hälsa och habilitering vid Region Uppsala Bolinder, Anna- Karin Psykolog vid Habiliteringen i Halmstad Holmberg Bergman, Tiina Psykolog vid Habilitering & Hälsa i Stockholm Sonnander, Karin Professor Handledare HoH, Uppsala universitet Eriksson, Marianne Arbetsterapeut vid Vuxenhabiliteringen Västervik Nilsson, Kim Socionom vid Habilitering och hjälpmedel, Örebro Andersson, Annelie Specialpedagog vid Barn- och Ungdomshabiliteringen, Karlstad Iwanson-Öman, Agneta Psykolog vid Habilitering och hjälpmedel i Katrineholm Warnerbring, Eva Psykolog vid Habilitering och hjälpmedel i Trelleborg
41
42 Tio kriterier på god vetenskaplig metodik i en systematisk översikt 1. Studien/artikeln är inriktad på en fokuserad frågeställning 2. Metoden för litteratursökningen är väl beskriven 3. Det finns explicita kriterier för inklusion och exklusion av studier 4. Ingående studiernas metodik är kvalitetsbedömd 5. Det går att göra en reproducerbar granskning och bedömning av originalstudierna 6. Framtida forskningsbehov är utpekade 7. Motstridiga resultat (heterogenitet) är tydliggjort, diskuterat och tolkat 8. Kvantitativ syntes är utförd där så är lämpligt och möjligt (metaanalys) 9. Viktiga patientrelaterade effektmått är studerade 10. Fyndens generaliserbarhet är diskuterad
43 Sökkriterier Inklusionskriterier Alla åldrar Tidsperiod: 1990 till maj 2012 Definierade och avgränsade sökord Artiklarna ska uppfylla 10 evidenskrav Artiklarna ska vara s.k. reviews (dvs systematiska litteraturöversikter) Exklusionskriterier Demens Missbruk Ej artiklar utanför gruppens eget kompetensområde t ex specifika medicinprovningar inte ingick (däremot att generella insatser med medicinsk behandling kan inkluderas om dessa hade bäring på ingående frågeställningar)
44 Sökord nivå 1: Intellektuell funktionsnedsättning 1. Intellectual disab* 2. Learning disab* 3. Mental retardation 4. Intellectual impairment 5. Developmental disab* 6. Mental handicap 7. Mental deficiency
45 Sökord nivå 2: Beteendeproblematik 1. Problem behavio* 2. Challenging behavio* 3. Self injur* behavio* 4. Maladaptive behavio* 5. Aggressive behavio* 6. Stereotypy 7. Stereotyped behavio* 8. Self harm 9. Disruptive behavio* 10. Aberrant behavio* 11. Repetitive behavio* 12. Destructive behavio* 13. Self stimulatory
46 Sökord nivå 3: Metoder 1. Treatment 2. Intervention 3. Behavio* analysis 4. Therap* 5. Program* 6. Managing 7. Methods 8. Measures 9. Mindfulness 10. Practices 11. Training 12. Reinforcement 13. Supportive Environment* 14. Cognitive aid 15. Assistive technology 16. Adaptation 17. Extinction 18. Acceptance 19. Communication 20. Aggressive replacement training 21. Behavio* management 22. Behavio* modification 23. Positive Behavior Support 24. Outcome measures 25. Support framework 26. Techniques 27. Family based intervention 28. Behavio* change 29. Behavio* approach 30. Behavio* plan 31. Staff* Supervision Tutoring Monitoring Guidiance
47 Databaser PsychINFO ERIC Science Direct Cochrane PubMED AMED
48 Söklogistik
Vi blir också äldre 14 november 2013. Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi och forskare, Uppsala
Vi blir också äldre 14 november 2013 Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi och forskare, Uppsala Aktuell forskning vid problemskapande beteende hos personer med utvecklingsstörning Barry Karlsson
Läs merDag 2 eftermiddag: Påverka beteendeproblem
VUB Skåne nätverksarbete för förbättrad hälsa hos vuxna med utvecklingsstörning Lena Nylander 1,4 Helene Ahnlund 1,2, Maria Larsson 1,2, Gunnar Sandström 1,3 och Anders Elmkvist 1 1 VUB-teamet, Region
Läs merBarry Karlsson Neuropsykolog
Barry Karlsson Neuropsykolog 26 september 2016 AGENDA Demens, förlopp, utredning och behandling Transition: att bli äldre med utvecklingsstörning Kort introduktion till kartläggningsinstrumentet Tidiga
Läs merBehandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteende
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för habiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Behandlingsinsatser för personer med intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteende
Läs merBeställ åhörarkopior som PDF.
Beställ åhörarkopior som PDF barry.karlsson@live.se Dagens agenda Del 1 FAKTA Om funktionshinder och människovärde Del 2 KUNSKAP Om förutfattade meningar, problemskapande beteenden och bemötande Del 1
Läs merstöd för val av insatser till vuxna autismspektrumtillstånd?
Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd? EBH arbetsgrupp utsedd av Nätverket för Vuxenhabiliteringschefer Deltagare i arbetsgruppen Handledare,
Läs merBarry Karlsson. Bemötandefrågor vid intellektuella funktionsnedsättningar, åldrande och demens
Paul Signac Le Pin Saint Tropez Bemötandefrågor vid intellektuella funktionsnedsättningar, åldrande och demens Barry Karlsson Specialist i Neuropsykologi Blåklockan ABF Sth 2016 02 09 Inbjudan Föreläsningen
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merIntellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteendevilka insatser fungerar?
Intellektuell funktionsnedsättning och problemskapande beteendevilka insatser fungerar? Tove Lugnegård, överläkare, med dr Norra Stockholms psykiatri Svenska psykiatrikongressen 2015-03-12 Dagens innehåll
Läs merProblemskapande beteende hos åldrande personer med autism/utvecklingsstörning samt demens
Problemskapande beteende hos åldrande personer med autism/utvecklingsstörning samt demens Barry Karlsson Neuropsykolog Malmö 4 april 2016 Texter + aktuell forskning Gamle Karlsson På Taket Hemmasittaren,
Läs merRegistrering utifrån formulär Vuxna med autism
Registrering utifrån formulär Vuxna med autism Marie Matérne Tina Granat Vad ska vi registrera i HabQ? Kvalitetsindikatorerna har omformulerats som variabler Variablerna har listats i några formulär som
Läs merEn introduk+on +ll +llämpad beteendeanalys
En introduk+on +ll +llämpad beteendeanalys Au+smforum 10 september 2014 Dag Strömberg leg logoped, cert beteendeanaly+ker (BCBA) Au+smcenter för små barn, Stockholms läns lands+ng Dagens innehåll Beskrivning
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning Denna del av HabQ omfattar habiliterande insatser riktade
Läs merVad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd?
Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser till vuxna personer med autismspektrumtillstånd? Gunilla Bromark Enhetschef/psykolog och specialist i pedagogisk psykologi Samordnare för habiliteringens
Läs merFostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det
Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos
Läs merAutism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog
Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier
Läs mervarför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Läs merMålgrupp för VUB. VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Intelligensen är normalfördelad. Nivåindelning
VUB teamet i Region Skåne Varför? För vem? Målgrupp för VUB Vuxna (> 18 år)med utvecklingsstörning och svåra beteendeproblem, där insatser från vuxenpsykiatri och vuxenhabilitering ej haft tillräcklig
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merProblemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merBarry Karlsson Specialist i neuropsykologi. Eskilstuna 22 mars, 2018
Barry Karlsson Specialist i neuropsykologi Eskilstuna 22 mars, 2018 Förmiddag Kort historik och bakgrund Transition: att bli äldre med utvecklingsstörning Demens, förlopp, utredning och behandling Kort
Läs merAtt leva i en annorlunda värld
Att leva i en annorlunda värld Att förstå autism och autismliknande tillstånd. Att förstå vardagskonsekvenser kopplade till autism. Bemötande och förhållningssätt i mötet med barnet/ungdomen/den vuxne.
Läs merMottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merDiplomerad Behandlingsassistentutbildning
Diplomerad Behandlingsassistentutbildning UngArt Ht 2018-Vt-2019 Kursledare: Annicka Lang Leg Psykolog Upplägget. Idag 1. Introduktion Presentation av upplägget Behandling versus Omsorg Teorier - Vår teoretiska
Läs merÖvergripande modell. Version
Övergripande modell Uppföljning av insatser med HabQ vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism/autismliknande tillstånd och eller utvecklingsstörning Version 2016-09-02 HabQ: Uppföljning av insatser
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merHabQ: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd
Övergripande modell: Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismlikande tillstånd HabQ Version 2015-12-21 HabQ: Uppföljning av insatser
Läs merProblemskapande beteende
Problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande
Läs merVuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom
Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna
Läs merBASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2016 Utredning och diagnostik Föreläsning 1 21 oktober 8.30 12 Nacka konferenscenter. Föreläsare är Hannah Jakobsson, psykolog med lång erfarenhet inom detta område.
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog www.hejlskov.se Program Definition Teori Människosyn Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merFöräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.
Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner
Läs merRisk för framtida kriminalitet
Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska
Läs merUtmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Malmö stad Norrköping 2016-01-15 Utmanande beteenden! Beteenden som till följd av sin art, intensitet
Läs merBUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog
BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merLidingö Specialförskola Arbetsplan
Lidingö Specialförskola Arbetsplan 2017 2018 Förskolans styrdokument Internationella styrdokument: FNs deklaration om mänskliga rättigheter FNs barnkonvention Nationella styrdokument Skollagen 2010:800
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merNPF hos föräldrar. Susanna Grund Leg psykolog
NPF hos föräldrar Susanna Grund Leg psykolog Innehåll Vad är NPF Beskrivning och konsekvenser Hur går en utredning till och varför Anpassningar och bemötande Neuropsykiatriska funktionshinder, NPF Primära
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merMålgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach
Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merAtt göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd SUF-Konferens 2019 Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi Vilka förutsättningar behöver föräldrar med kognitiva svårigheter
Läs merBättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)
Stockholm 2011-10-14 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter
Läs merPositivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin
Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin Benjamin Lassebro, leg psykolog Psykologpartners, Pedagogik & Utveckling Benjamin.lassebro@psykologpartners.se www.psykologpartners.se Utmaningar inom socialpsykiatriska
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende om låg-affektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande
Läs merKurser och aktiviteter
Kurser Autismcenter för barn & ungdom Hösten 2010 Autismcenter för barn & ungdom Stadshagsvägen 7, 1 tr. Kurser och aktiviteter 1. BAS-kurs om autism 2. På Spåret fördjupad BAS-kurs 3. Föräldraträningsprogram
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ Förra gången. Till denna gång!
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ 2 Förra gången Gå igenom planering Enkät Presentera litteratur Fördjupning kring principer och metoder Inför nästa träff Till denna gång! Gå på föreläsning
Läs merFöreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric
Läs merStöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter. Vår Gård
Stöd och anpassningar inom MHV för personer med kognitiva svårigheter Vår Gård 2019 03 21 Lydia Springer Sandra Melander SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner &
Läs merUrval God Vård Vuxna med autism
Urval God Vård Vuxna med autism 16 april 2015 Carina Folkesson Indikatorer på God Vård Kunskapsbaserad Ändamålsenlig ger önskad effekt Kvalitetsindikator grupp Syftet: Att ta fram indikatorer utifrån EBH
Läs merAtt träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan
Institutet för Handikappvetenskap (IHV) är ett samarbete mellan universiteten i Linköping och Örebro samt Högskolan i Jönköping. IHV bedriver världsledande forskning och forskarutbildning inom handikappvetenskap.
Läs merBASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2017 Vad handlar utbildningen om? Grundutbildning i neuropsykiatrisk funktionsvariation hos barn och vuxna Diagnostik Styrkor och svårigheter Bemötande, kommunikation
Läs merHantering av problemskapande beteenden
Hantering av problemskapande beteenden Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009 Ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merInnehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas Ge exempel på
Läs mer1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat
1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 7 Inledning Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn
Läs merFamiljehemsdagen Stockholm 22 maj 2017
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Lydia Springer Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum, Habiliteringen SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt
Läs merHantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende Bo Hejlskov Elvén: Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Studentlitteratur 2009. Hejlskov Elvén, Veje & Beier: Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Läs merHur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?
Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF? Gunilla Thunberg & Britt Cleasson DART kommunikationscenter Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gunilla Logoped & Fil Dr Förälder till Alfred
Läs merKognitiv ergonomi i arbetet
Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med
Läs merKBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT
KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen
Läs merUtmanande beteenden Utmanade verksamheter
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Petra Björne, Joakim Cronmalm & Emma Sällberg Malmö stad Rapportens syfte Sammanställning av relevant forskning Brukare med särskilt utmanande beteende Stor variation
Läs merHabiliteringsprogram autism
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merBemötande vid svåra beteendeproblem.
Bemötande vid svåra beteendeproblem Jonas.koskitalo@psykologpartners.se www.psykologpartners.se Psykologpartners Konsultföretag specialiserad på evidensbaserade psykologi, främst tillämpad beteendeanalys
Läs merFörändringskonceptens bakgrund
Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer
Läs merMyndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;
1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade
Läs merInnehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Böcker Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med förmiddagen: Ge en gemensam
Läs merÅhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material. Överblick. Erik Rova leg.
Åhörarkopior www.pedagogisk psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material Överblick Erik Rova leg. Psykolog Carin Lindgren leg. Psykolog 20 mars Lågaffektivt bemötande Att förstå och hantera Erik
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merSKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och tillgänglighet i skolan!
SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och tillgänglighet i skolan! Svenska Dyslexiföreningen 2015-11-16 peter.karlsson@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.pedagogikochutveckling.se
Läs merUtsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03
Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum
Läs merGenerellt om åldrande. Senare delen av livet. Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning
Introduktion Att åldras med intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning Föreläsare: Kia Mundebo Kontaktuppgifter: kia@kiamundebo.se Tel: 0703-96 22 64 Generellt om åldrande Olika typer av ålder:
Läs merYttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST
YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU
Läs merBHV Uppsala län. Föräldraskap och NPF. 23 och 24 oktober, 2018
BHV Uppsala län Föräldraskap och NPF 23 och 24 oktober, 2018 SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar
Läs merSKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD. Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan!
SKOLÖVERGRIPANDE BETEENDESTÖD Arbeta evidensbaserat med trygghet, studiero och inkludering i skolan! Skolforum 2015-10-27 peter.karlsson@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.pedagogikochutveckling.se
Läs merEffektiva insatser för barn med autism
Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive
Läs merNeuropsykiatri i förskolan
Neuropsykiatri i förskolan Leg. Psykolog George Rein Omtolkning av beteende Beteenden vid funktionsnedsättning är normala beteenden De uppträder mer intensivt och mer frekvent eftersom personer med funktionsnedsättning
Läs merPSYKIATRI. Ämnets syfte
PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen
Läs merUniversell design för kognitiv tillgänglighet
Universell design för kognitiv tillgänglighet Kunskapsdagen 31 oktober 2018 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum
Läs merLågaffektivt bemötande
Lågaffektivt bemötande Petter.marklund@magelungen.com www.magelungen.com/akademi En uppsättning metoder, teorier och förhållningssätt för att förebygga och hantera problemskapande beteenden Problemskapande
Läs merPFA och Active Support -en jämförelse
och Active Support -en jämförelse konferens 4-5 december 2017 Christine Gustafsson Leg. Sjuksköterska, Med dr och docent i vårdvetenskap Lite forskningsdata Jag har tillräckligt med kunskap om intellektuell
Läs merUniversal Design (UD)
Universal Design (UD) FKS konferens 25 mars 2019 Gunnel Janeslätt, med. dr., leg arbetsterapeut Gunnel Janeslätt Habiliteringen i Dalarna och Centrum för Klinisk Forskning, CKF i Dalarna Associerad till
Läs merBemötande vid självskadebeteende information och övningar
Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra
Läs merBarry Karlsson. Neuropsykolog
Barry Karlsson Neuropsykolog Uppsala 11 april, 2018 Ny diagnostisk population Foto John Frauke Medellivslängden för personer med intellektuell funktionsnedsättning har ökat dramatiskt Vårdhemmen är avvecklade
Läs merNätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning Lydia Springer
Nätverk Fritid Kommunikativt och kognitivt stöd för personer med funktionsnedsättning 2019 01 26 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merVilka är ni? Lågaffektivt bemötande
Erik Rova leg. Psykolog Ungdomsmottagning Skola Projekt Vuxenpsykiatrin Egen verksamhet erik@rovasjogren.se 070-2363200 Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande Syfte med dagen: Ge en gemensam teoretisk bas
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merSamverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten
Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Carina Färdigh, förskolechef Birgitta Salomonsson Wiger,specialpedagog Britt-Lis Persson, rådgivare SPSM Samverkan kring tillgänglig lärmiljö,
Läs mer