INFORMATION AB RAPPORT 2007:1. Den nya förarprovsmodellen En utvärdering

Transkript

1 INFORMATION AB RAPPORT 27:1 Den nya förarprovsmodellen En utvärdering

2 Dokumentinformation Titel: Den nya förarprovsmodellen. En utvärdering Serie nr: 27:1 Projektnr: Författare: I289 Inger Linderholm, Susan Lorentzen, Kvalitetsgranskning Beställare: Inger Linderholm, Vägverket, Förarenheten Kontaktperson: Inga-Lill Bogefors, tel Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Lokalkontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax INFORMATION AB info@trivector.se

3 1 Förord Denna rapport är en redovisning av resultaten från utvärderingen av försöket med en nya förarprovsmodell som Vägverket prövat under 26. Utvärderingen har bestått av flera delar. Vårt uppdrag har varit att utvärdera vilken inställning körkortsaspiranterna på de tre försöksorterna samt förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare vid trafikskolorna har till den nya modellen. Vår uppdragsgivare har varit Inga-Lill Bogefors, Förarenheten, Vägverket. Vi har under arbetets gång även haft kontakt med cheferna vid de tre förarprovskontoren i Borås, Växjö och Luleå. De har allesammans bistått oss på bästa sätt. Arbetet har genomförts av fil. dr. Inger Linderholm. i samarbete med fil. mag. Susan Lorentzen. Fil. kand. Martin Ullberg har också medverkat i arbetet. Under datainsamlingen har vi även varit i kontakt med ett antal förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare som alla varit mycket tillmötesgående och villigt besvarat våra frågor. Vi vill på detta sätt tacka alla för deras medverkan. Lund februari 27 AB

4 2 Innehållsförteckning Förord 1. Inledning Projektets bakgrund Utvärdering av projektet Syftet med s del i utvärderingen Vårt teoretiska perspektiv Rapportens fortsatta upplägg 6 2. Metod Studie med utbildningsledare, förarprövare och kundtjänsthandläggare Studie med körkortstagare Analysmetod Resultatredovisning Den nya förarprovsmodellen enligt förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare Sammanfattning av resultaten från enkäten till förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare på försöksorterna Sammanfattning av resultaten från enkäten till körkortstagare på försöksorterna Den gamla förarprovsmodellen enligt körkortstagarna på kontrollorterna Bakgrundsdata Provhistorik Generell inställning till gamla provmodellen Situationsanpassade frågor Självvärdering Några jämförelser Sammanfattning för resultaten från kontrollorterna och jämförelsen mellan försöksoch kontrollorter Sammanfattande diskussion Den Bokning, administration och arbetsmiljö Provtid och provkvalitet Upplevelse av och attityd till nya Det nya momentet Miljökörning nya förarprovsmodellen enligt körkortstagarna Bakgrundsdata Provhistorik Inställning till nya provmodellen generellt moment Självvärdering och återkoppling Situationsanpassade frågor PUF en modell för alla? Självvärdering Bilaga 1) Bilaga 2) Bilaga 3) Bilaga 4) Enkät för berörd personal Intervjumall för berörd personal Enkät för elever på försöksorter Enkät för elever på kontrollorter

5 3 1. Inledning I kapitel 1 beskrivs projektets bakgrund och syftet med utvärderingen. Vi beskriver också SWOT-modellen som används i analysen av resultaten. Kapitlet avslutas med en beskrivning av hur den fortsatta rapporten är upplagd. 1.1 Projektets bakgrund Under 26 har en ny modell för förarprov testats på några svenska orter på Vägverkets initiativ. Denna försöksverksamhet har innehållit två delar: en del prövar möjligheten att, i större utsträckning än vad som görs idag, koppla samman teori- och körprov en del prövar möjligheten att ge trafikskolor ett delansvar för att bedöma elevens kunskaper efter ett underkänt körprov, kallat Släcka tvåan. Försöksverksamheten för del ett har bedrivits i Växjö, Borås, Kinna, Ulricehamn, Alingsås och Luleå. Del två görs på samma orter samt dessutom i Umeå, Skellefteå, Göteborg, Skövde, Linköping och Kalmar. Försöket har bedrivits under perioden 1 maj 31 oktober 26. Projektet har sedan förlängts för att avslutas när en fullständig utvärdering är genomförd. Försöksverksamhetens första del innebär i korthet följande 1 : Eleven bokar teori- och körprov samtidigt. Proven ska göras så nära varandra som möjligt i tid. Eleven ska ha genomfört den obligatoriska riskutbildningen och, i övrigt, vara så färdigutbildad som möjligt, när proven genomförs, allt i syfte att klara sina prov vid första provtillfället. Körprovet ska genomföras även om eleven blivit underkänd på kunskapsprovet. Elever som blivit underkända vid kunskapsprovet måste göra sitt körprov innan de kan boka en ny tid för kunskapsprov. Ett godkänt prov är giltigt i två månader för att kunskaperna ska vara så aktuella som möjligt. 1 Källa aspx

6 4 1.2 Utvärdering av projektet Projektet har utvärderats av Umeå Universitet, Lunds tekniska högskola och Trivector Information (se även BVM nr 26, BVM nr 27 och BVM nr 28 för resultat från utvärderingen). Föreliggande rapport ingår som en del i delprojekt 4 i den vetenskapliga utvärderingen lägesbeskrivning av de förändrade proven. Delprojekt 4 lägesbeskrivning av de förändrade proven 2 Syftet med delprojekt fyra är att följa upp resultaten på kunskapsprovet och körprovet när proven förändrats, dels via den teoretiska modellen och dels via den empiriska modellen. Via den empiriska modellen undersöks provtagarnas resultat på det nya provet med avseende på dess teoretiska och praktiska delar. Genom att undersöka resultatbilden efter att en ny kursplan (och ett nytt prov) införts och relatera det till hur resultatbilden såg ut innan genomförandet kan implementeringen av kursplanen utvärderas. I detta sammanhang är det viktigt att före- och eftermätningen, dvs. dagens förarprov och de kommande proven kan relateras till varandra för att man ska kunna undersöka om provtagarnas resultat har förändrats. För att genomföra detta är en tänkbar strategi att ha ankaruppgifter som både finns med i dagens prov och i de förändrade proven. På så vis kan provtagarnas resultat på de gamla och nya proven jämföras utifrån en referens och man kan undersöka om proven har ökat eller minskat i svårighetsgrad eller om det är provtagarnas förmåga som är förändrad. För att undersöka om proven faktiskt har blivit svårare eller om det är provtagarna som är sämre kan man använda sig av equating-metoder. Genom att studera provtagarnas resultat på de nya proven och jämföra med provtagares resultat på de gamla proven kan man också undersöka om provtagarna gör lika många omprov som tidigare eller om de är mer eller mindre benägna att chansa. Det är också önskvärt att undersöka hur olika grupper tex. privatister och trafikskoleelever samt kvinnor och män presterar på det nya provet jämfört med tidigare. 1.3 Syftet med s del i utvärderingen AB har genomfört följande delar i utvärderingen av provmodellen vilka också ligger till grund för föreliggande rapport. Studie av utbildningsledare, kundtjänsthandläggare och förarprövare Webbenkät samt standardiserade intervjuer Studie av inställningen hos eleverna på sex försöksorter Webbenkät samt pappersenkät Jämförande studie av elever på tre kontrollorter Pappersenkät Syftet med s del i studien är att ge en tydlig bild av responedenternas inställning till den nya förarprovsmodellen, vilka för- och nackdelar det finns med arbetsmodellen och tydliggöra möjlig utvecklingspotential. 2 Källa

7 5 1.4 Vårt teoretiska perspektiv I vår analys studerar vi modellens styrkor, svagheter, hot och möjligheter utifrån de kvantitativa och kvalitativa data vi har tillgång till. I SWOT-modellen finns det fyra kategorier. SWOT är en förkortning för strengths, weaknesses, opportunities och threats eller på svenska: styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Modellen innebär kort och gott att identifiera dessa variabler för företeelsen man analyserar. I den traditionella SWOT-modellen är det vanligt att de första två variablerna är interna och de två andra variablerna kommer från en analys av omvärlden. Ofta är styrkor och möjligheter tätt sammanknutna och detsamma gäller för svagheter och hot. Ett exempel: Om en organisation har en viss svaghet möjliggör det för ett hot. Hade svagheten inte funnits hade detta hot inte varit reellt, vilket gör att hotets existens som hot är avhängigt vilka svagheter organisationen eller företeelsen har. I vår utvecklade variant av SWOT-modellen har vi valt att se förbi de interna och externa skiljelinjerna vilket är lämpligt när man analyserar en företeelse som provmodellen. I modellen (se fig 1.1) har vi istället valt att dela upp variablerna utifrån tidsfaktorn. Styrkor och svagheter tillhör det förgångna och nutiden medan hoten och möjligheterna tillhör framtiden. Det gör att det i nästa steg blir naturligt att identifiera vad som är lämpliga åtgärder utifrån analysen, det vill säga vad vi kan göra för att möjligheterna ska realiseras och att hoten ska stävjas.

8 6 Tid Framtid Hot Möjligheter Nutid Svagheter Styrkor Dåtid Figur 1.1 Utvecklad variant av SWOT-modellen Grad av utveckling 1.5 Rapportens fortsatta upplägg I kapitel två beskrivs vilka metoder vi använt oss av. Här beskrivs även urval, bortfall och hur resultaten redovisas. I kapitel tre redovisas resultaten från de två studierna som genomförts med kundtjänsthandläggare, förarprövare och utbildningsledare, dels den kvantitativa enkätstudien, dels den kvalitativa intervjustudien. I kapitel fyra redovisas resultaten från enkätstudien riktad till kunderna eleverna - på sex försöksorter. Här görs jämförelser mellan orterna samt mellan kön, ålder och modersmål. I kapitel fem redovisas först resultaten från enkätstudien riktad till kunderna eleverna på tre kontrollorter. Samma jämförelser med olika bakgrundsvariabler som genomförs i analysen av försöksenkäten görs även här. I detta kapitel redovisas också de mest intressanta jämförelserna mellan försöks- och kontrollorterna. I kapitel sex det sista kapitlet sammanfattar vi våra resultat i en enkel modell och de mest framträdande resultaten kommenteras.

9 7 2. Metod I detta kapitel beskrivs hur undersökningen genomförts, dvs. vilken metod som använts, hur urvalet av undersökningsobjekt genomförts samt hur analysen av resultaten genomförts. Vi redovisar även antal svar i respektive studie. 2.1 Studie med utbildningsledare, förarprövare och kundtjänsthandläggare Genomförande Studien har bestått av en webbenkät och en intervjustudie. Webbenkäten skickades ut till respondenternas e-postadresser under oktober månad 26. Intervjustudien genomfördes efter att webbenkäterna besvarats, under november och december månad 26. Enkät Enkäten bestod av frågeställningar som berörde följande områden: Arbetsmiljö Provtid Provakvalitet Nya moment En provmodell för alla? Bakgrundsdata för respondenten. Enkäten i sin helhet presenteras i bilaga 1. Intervju Intervjuerna genomfördes per telefon utifrån ett standardiserat frågeformulär (se bilaga 2). I intervjun penetrerades de frågor som ställts i enkäten ytterligare. Telefonintervjun besvarades av 15 respondenter, utbildningsledare, kundtjänsthandläggare och förarprövare. Svarsfrekvens Webbenkäten skickades ut till 5 e-postadresser varav 4 inte fungerade. En av de återstående 46 meddelade att han/hon inte var rätt person att svara på enkäten, vilket ger sammanlagt 45 möjliga respondenter. Efter två påminnelser be-

10 8 svarade sammantaget 36 stycken (se figur 2.1) enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 72 %. I en av grupperna kundtjänsthandläggarna är svarsfrekvensen betydligt lägre än i de båda övriga grupperna. Ett skäl till det är att flera av dem hade slutat sin projektanställning vid tiden för vår enkät. På grund av den låga svarsfrekvensen i denna grupp kommer vi att utesluta denna grupp från vissa analyser och resultatredovisningar. Resultat från kundtjänsthandläggargruppen kommer endast att redovisas där det är relevant Antal Förarprövare Assistent Utbildningsledare Samtliga som erhållit enkät Antal svar Figur 2.1 Antal mottagare av och svarande på enkät till förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare. Bakgrundsdata Majoriteten (75 %) bland dem som svarat på enkäten är män. Åldersfördelningen i gruppen är från 26 år upp till 65. Resultaten i studien med förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare bryts inte ner utifrån kön eller ålder då vi inte sett detta som relevanta bakgrundsvariabler. Resultaten bryts istället ner på roll. I enkäten tillfrågas respondenterna om hur länge de arbetat med förarprov eller inom förarutbildningsområdet. Några av respondenterna har arbetat med förarprov i över 3 år, andra har bara arbetat i något eller några år och så finns det givetvis även dem däremellan.

11 9 2.2 Studie med körkortstagare Genomförande Enkäten till körkortstagarna som genomgått sitt prov enligt den nya provmodellen genomfördes på förarprovkontoren direkt efter godkänt förarprov. Primärt besvarades enkäten via dator men i vissa fall och på någon av orterna besvarades den i pappersform. Skälet till detta var att man på dessa orter Alingsås, Kinna och Ulricehamn inte hade några datorer för detta ändamål. Samtliga elever som genomfört godkänt prov under hela försöksperioden skulle besvara enkäten På kontrollorterna delades pappersenkäten ut till de respondenter som fått godkänt på sitt förarprov. Undersökningen på kontrollorterna pågick under tre veckor. Enkäter Enkäten till körkortstagarna som genomgått provet enligt provmodellen och enkäten som delades ut på kontrollorterna innehöll i stort samma frågor, om än anpassade för de olika grupperna. Enkäterna innehöll följande frågeområden: Inställning till nya provmodellen genrellt Situationsanpassade frågor Självvärdering Körhistorik Bakgrundsdata Enkäterna redovisas in sin helhet i bilaga 3: enkät till körkortstagare på orter som deltagit i testet, och bilaga 4: enkät till körkortstagare på kontrollorterna. Svarsfrekvens Svarsfrekvensen för försöksorterna är 139 enkäter (se figur 2.2). Som en jämförelse kan nämnas att det under försöksperioden 1 maj till 31 oktober 26 genomfördes 1539 godkända prov i Borås (vilket inkluderar Kinna, Alingsås och Ulricehamn). I Växjö genomfördes under samma tidsperiod 569 godkände prov och i Luleå är motsvarande siffra 445. Det innebär att svarsfrekvensen för de tre huvudorterna är 38% (Borås m.fl.), 5% (Växjö) samt 35% (Luleå). Vi kan därmed konstatera att det råder en viss skillnad i svarsfrekvens mellan orterna, men vår bedömning är att detta inte bör påverka resultatet.

12 Antal Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 2.2 Antal enkäter per ort (N=139) Som redan nämnts delades enkäter ut på tre kontrollorter orter som inte ingår i provmodellsförsöket. På dessa kontrollorter har 168 personer besvarat enkäterna (se fig 2.3) under en treveckorsperiod i slutet av året. Jämför vi med aktuell statistik kan vi konstatera att i Vänersborg genomfördes 334 godkända prov under 26, i Umeå 2114 och i Kalmar I kontrollstudien var svarsfrekvensen tämligen lika i Vänersborg och Borås medan svarsfrekvensen i Kalmar var mycket låg. Ett skäl till den låga svarsfrekvensen i Kalmar var att enkäterna inte delades ut under samma period där som på övriga kontrollorter. Under den perioden enkäterna delades ut i Kalmar kördes färre prov än normalt. Antal Vänersborg Umeå Kalmar Figur 2.3 Antal enkäter per ort (N=168) 2.3 Analysmetod Databearbetningen och den därpå följande analysen av insamlade kvantitativa data genomfördes i programpaketet SPSS (Norusis, 1992). De öppna frågorna har analyserats kvalitativt, dvs. ingen kvantifiering har skett av dessa svar. Syftet med dessa öppna frågor har i första hand varit att få en beskrivande dimension av problemområdet, dvs. att ge ytterligare kunskap och förståelse.

13 11 Signifikanstest I de fall där vi funnit signifikanta resultat redovisas signifikansnivån enligt tabellen nedan. Signifikansen kan, bland annat på grund av urvalets storlek, anta olika nivåer, som brukar beskrivas med ett antal asterisker, se tabell 1.1. Tabell 1.1 Signifikansnivån beskriven med ett antal asterisker Antal asterisker Signifikansnivå *.5 **.1 ***.1 Ett signifikant resultat på 1 %-nivå visar att skillnaderna mellan olika grupper är mer skilda från slumpmässiga mätfel än resultat på 5 % signifikansnivå. I de fall resultaten är signifikanta presenteras detta vid respektive diagram. Vid jämförelser i hela datamaterialet för försöksorterna har materialet viktats utifrån svarsfrekvens på de olika orterna, eftersom en större andel respondenter i förhållande till andel godkända prov har besvarat enkäten i Växjö än på övriga orter. 2.4 Resultatredovisning Resultaten från enkätstudien riktad till förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare redovisas utifrån antal svarande, då det lilla antalet respondenter inte medger en redovisning i procent. Däremot redovisas resultaten från de två enkätstudierna som riktades till elever i den nya förarprovsmodellen och elever vid kontrollorterna i de flesta fall i procentform, där det framgår hur stor andel av respondenterna som valt respektive svarsalternativ. I de fall där respondenterna fått ge sin synpunkt på ett påstående med hjälp av betyg mellan 1 och 5 presenteras resultatet antigen på samma sätt som tidigare nämnts eller genom presentation av ett medelvärde. Resultaten från intervjustudien presenteras i löptext och exemplifieras med hjälp av citat, tillsammans med resultaten från enkätstudien i kapitel 4.

14 12 3. Den nya förarprovsmodellen enligt förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare I kapitel tre redovisas resultatet av enkät- och intervjustudien som genomförts med förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare som respondenter. Kapitlet avslutas med en sammanfattning i punktform över de viktigaste resultaten. 3.1 Bokning, administration och arbetsmiljö Åtta av tio förarprövare tycker att bokning och annan administration fungerar lika bra eller bättre idag. Detta gäller även för utbildningsledarna. De fåtal kundtjänsthandläggare som valt att svara på enkäten tycker att det fungerar sämre. Skälet till det kan naturligtvis vara att kundtjänsthandläggarena framförallt i inledningsskedet fick brottas med de problem som uppstod. Ett annat skäl kan vara att de tre som valt att svara på enkäten är de som är mest kritiska inom denna grupp. Av de tjugo utbildningsledarna som besvarat enkäten upplever elva stycken att bokning och övrig administration fungerar lika bra eller bättre. Arbetsmiljön Förarprövarna och kundtjänsthandläggare tycker i större utsträckning än de övriga att arbetsmiljön blivit sämre. Ett skäl till detta resultat kan vara att det varit en del problem kring bokningssystemet; barnsjukdomar som skapat irritation. Det har blivit en mycket stressigare vardag med dubbla protokoll. Privata prov tar längre tid ( dels är de osäkra på bilen och dels tar det längre tid för oss att förklara). På så vis kan lunchen ryka vissa dagar! Men å andra sidan finns det även tidsbesparingar genom de situationsanpassade frågorna! Förarprövare Bland utbildningsledarna däremot tycker tre av fyra att arbetsmiljön är lika bra eller bättre. Detta skulle kunna bero på att man länge brottas med körkortstagarnas bristande teoriintresse och att modellen ger ett ökat stöd till att satsa på teorin eleverna blir mer motiverade.

15 Provtid och provkvalitet Provtiden bedöms kortare av nära hälften av förarprövarna under försöket än tidigare, vilket naturligtvis är glädjande, det talar för ökad effektivitet. Men det finns också en baksida. I de öppna intervjuerna framkom att man upplevde att kringarbetet bl.a. självvärderingsenkäten och de dubbla protokollen tog tid ifrån själva körprovet. Knappt en tredjedel tycker att provtiden är lika lång som innan och resterande tycker att provtiden blivit längre eller mycket längre. Tydligaste svårigheten är självvärderingen! Men det tar också längre tid i starten med två protokoll. När man sedan kommer tillbaka, ska man utvärdera och det tar också tid. Mellantiden räcker inte alltid till för själva körprovet. Jag anser att det är jätteviktigt att börja med att förklara för eleven vad det hela kommer att gå ut på. Förarprövare Bland utbildningsledarna upplever drygt en tredjedel att provtiden var kortare under försöksperioden än tidigare. En lika stor grupp upplevde att tiden var lika lång och var femte utbildningsledare menade att provtiden var längre under försöksperioden. Provkvalitet Det tycks vara så att utbildningsledarna överlag är mer positiva till det nya provet än förarprövarna. Bland utbildningsledarna svarar fyra av tio att provets kvalitet blivit bättre. Hälften uppger att provet är lika bra som tidigare och endast en av tio upplever att kvaliteten försämrats. Förarprövarnas uppfattning är mer spretig. Positivt är att fyra av tio upplever att kvaliteten förbättrats. Negativt är att lika många tycker att kvaliteten försämrats. Ett skäl till negativ uppfattning kan vara kritiken mot självvärderingsprotokollet. Generellt har det blivit lättare att tala med eleven. När man nu inleder ett prov, pratar man inte om prov. NU pratar man om kompetensområden inte som tidigare om bedömningsområden. Det känns rent humanistiskt mjukare. Eleven blir lugnare och uppträder inte så nervöst. Vi blir mer samspelta i bilen! Förarprövare Det är tydligt att vi inte släpper upp till körprov utan att teorilektionerna är klara. Vi har bättre koll nu, och responsen är fantastiskt bra. Detta ger mycket bra studiemotivation. Vi har full uppslutning på teorigrupperna! Dialogen på lektionerna är också viktig. Vi måste ställa krav för att höja kvalitén Utbildningsledare 3.3 Upplevelse av och attityd till nya moment Respondenterna är överlag mycket positiva till möjligheten att göra kunskapsprov och körning nära i tid. Det gäller såväl förarprövare och kundtjänsthand-

16 14 läggare som utbildningsledare. En stor majoritet bland både förarprövare och utbildningsledare anser att det är mycket bra. Utbildningsledarna är generellt mer positiva gällande dessa nya rutiner. Avsluten, som jag förklarade tidigare Jag tror det har givit många en sporre att klara kunskapsprovet andra gången om de klarade körningen Förarprövare Inte alls bra! Jag har haft en kille som har kört upp 24 gånger. Många tar det för en ny lektion, och så är det ju definitivt inte tänkt Förarprövare Helt OK. Men hellre antal gånger i stället för två månader Utbildningsledare Det är också bra. Man vet ju att man har två månader på sig och alltså måste vara färdig för proven Utbildningsledare Möjlighet att genomföra prov trots underkänt resultat När det gäller möjligheten att genomföra kunskapsprovet oavsett om eleven klarat kunskapsprovet eller ej är det något mer spritt mellan uppfattningarna. Majoriteten (77 % av förarprövarna och 75 % av utbildningsledarna se fig 3.6) tycker att det är bra eller mycket bra. Men några tycks vara ganska likgiltiga. Det spelar ingen roll. Jag har inget emot det Förarprövare Av förarprövarna tycker också hela en av fyra det är dåligt. Det kan sända ut felaktiga signaler, att de kan köra upp före godkänt kunskapsprov. Det blir bakvänt liksom. Men det är bara positivt att man kan göra båda proven tätt inpå varandra! Förarprövare Att utbildningsledarna är mer positiva är återigen ett tecken på att de upplever ökad studiemotivation hos eleverna i det nya systemet, vilket gagnar deras verksamhet; fler elever till deras undervisning (se vidare avsnitt 3.5). Bra! Men jag har dock märkt, att de som inte blir godkända på teorin oftast också kuggar på körningen. Det är som om självförtroendet får sig en törn Utbildningsledare Situationsanpassade frågor och förarprövarna Frågan om möjligheten att ställa situationsanpassade frågor ställdes endast till förarprövarna medan utbildningsledarna fick en likartad fråga. Även när det

17 15 gäller möjligheten att ställa situationsanpassade frågor tycker majoriteten av förarprövarna att det är bra eller mycket bra medan knappt en tredjedel tycker att det är varken bra eller dåligt och en liten del tycker att det är dåligt. Provupplägget är förändrat. Situationsanpassade frågor är ett suveränt hjälpmedel! Det kan vara ett kvitto på att det här kan de inte eller det här kan de verkligen eftersom de tänkte helt rätt i situationen! Förarprövare Det har jag upplevt så få gånger, att jag inte kan svara på det. Det har förekommit men inte blivit genomgående. Det borde dock användas mycket mer Utbildningsledare Några av förarprövarna uppger i intervjustudien att de inte ställt situationsanpassade frågor i speciellt stor utsträckning medan andra menar att de arbetat så tidigare. De som tidigare arbetat på detta sätt är positiva, liksom flera andra. Ingen av respondenterna i intervjustudien är uttalat negativa. Det blir naturligt genom småprat under körningen. Då kan man ställa frågor i samband med situationer. Lika vid säkerhetskontroll, då brukar jag be eleven att tänka högt. Numera har vi ju alltså stöd för detta. Det är bra! Förarprövare Utbildningsledarnas upplevelse av situationsanpassade frågor Frågan till utbildningsledarna berör hur eleverna uppfattat att förarprövaren ställt situationsanpassade frågor. Det innebär att utbildningsledaren ger en skattning av elevernas uppfattning (för elevernas egen uppfattning se vidare avsnitt 4.4). Här kan konstateras att utbildningsledarna är något mer negativa än både förarprövare och elever (avsnitt 4.4). Över hälften uppger att eleverna tycker att frågorna är varken bra eller dåliga medan en fjärdedel uppger att eleverna upplevt frågorna som bra. Det är också flera utbildningsledare uppger att de inte har hört att de situationsanpassade frågorna används. En möjlig förklaring till detta resultat kan vara att man valt att svara varken bra eller dåligt i de fall där man faktiskt inte riktigt vet om eleven har fått någon fråga. Detta kan jämföras med elevernas egen utsago. En av fyra elever uppger att de fått en situationsanpassad fråga och av dem är det hela 77% svarar att de situationsanpassade frågorna kändes helt okej. En fjärdedel av utbildningsledare uppger att eleverna upplevt användningen av situationsanpassade frågor som dålig eller mycket dålig, vilket återigen kan jämföras med elevsvaren. En möjlig förklaring kan vara att utbildningsledaren i högre utsträckning får höra om elevernas negativa upplevelser. Endast 6% av eleverna är mycket negativa (se avsnitt 4.4). Det talar för att utbildningsledarnas bild troligen är lite skev. Det är därför extra viktigt att påpeka att även om utbildningsledarna har en bild av vad eleven upplevt, är det många som också menar att det är bra att de situa-

18 16 tionsanpassade frågorna tillkommit i proven, eftersom man redan använder denna metod i förarutbildningen. 3.4 Det nya momentet Miljökörning I den nya modellen ingår också miljökörning som ett nytt moment. Frågan om hur detta moment upplevs ställdes endast i telefonintervjuerna. Rent generellt kan konstateras att såväl förarprövare som utbildningsledare är positiva; det är inte någon som uttrycker sig negativt. Det förarprövarna framförallt lyfter är att det inte är något direkt nytt. Däremot att det är nytt och viktigt att det finns med i körprovet. Några påpekar också att utbildningen är bättre idag. Där har utbildarna vaknat till! Och det är självklart positivt! Jag märker tydligt att många fler planerar sin körning bättre Förarprövare Klockrent! Det har jag stått för i alla år Förarprövare Utbildningsledarna är än mer entusiastiska och flera uttrycker att detta är något som de väntat på länge. Flera vittnar också om hur de själva brukar göra miljöfrågan begriplig för sina elever. Jätteviktigt! Jag brukar säga: Gubbar (när jag föreläser för dem) att när man handlar miljövänligt t.ex. kravmärkta bananer, är de mycket dyrare, men när man kör miljövänligt, så tjänar man pengar! Då först börjar de lyssna på vad jag har att säga Utbildningsledare Där jagar jag både elever och handledare att verkligen tänka sig för. Vi har ju färddator i alla bilar, så det är ju så lätt att kontrollera. Jag brukar räkna i resor till Kanarieöarna. Alltså, kör Du si och så har Du snart sparat så mycket och det blir snart en resa till Kanarieöarna! Då blir det mer gripbart att förstå Utbildningsledare 3.5 Självvärdering och återkoppling Den självvärderingsenkät som eleverna fyllt i före provet är inte direkt uppskattad av vare sig förarprövare eller kundtjänsthandläggare. Tolv av de 13 förarprövare som besvarade enkäten upplever den som dålig eller mycket dålig. Ingen av vare sig förarprövare eller kundtjänsthandläggare upplever enkäten som bra.

19 17 jag upplever att det är på tok för många frågor. Man funderar inte på svaren utan rafsar över frågorna så snabbt som möjligt Kundtjänsthandläggare Självvärdering uppges också att vara extra svår för dem som har språksvårigheter, eftersom frågorna är formulerade på ett komplicerat sätt (se vidare avsnitt 3.4). Vi har ju många ickesvenskar, och de har det ju extra svårt med de här långa frågeställningarna. Man skulle önska att vi hade ett talstöd, som säkert skulle underlätta för många kategorier. Nu hör vi alltför ofta hur de säger Äsch, jag bara kryssade lite hur som helst Kundtjänsthandläggare Utbildningsledarna är något mer positiva. En fjärdedel i denna grupp uppger att de upplever självvärderingsenkäten som bra eller mycket bra. Men, det är också en stor grupp bland dem som är negativa. Knappt hälften uppger att självvärderingsenkäten är dålig eller mycket dålig. 95% övervärderar! De har dessutom för lite tid på sig för att koncentrera sig på frågorna. Själv avslutar jag alltid lektionerna med att be eleven göra en självvärdering av lektionen. Då blir han/hon mer förberedd på sådana frågor Utbildningsledare För tunga frågor, annars är momentet i sig bra Utbildningsledare Återkopplingen efter genomfört prov Inställningen till återkopplingen av självvärderingen är relativt negativ, framförallt vad gäller förarprövarna. En stor majoritet menar att återkopplingen fungerar dåligt eller mycket dåligt. Utbildningsledarnas svar är mer spridda. Några en fjärdedel - uppger att återkopplingen fungerar bra eller mycket bra, medan nära hälften är negativa.här får man anta att förarprövarna är de som har den mest verklighetsanknutna uppfattningen då de är den grupp som är med vid själva återkopplingen. Förarprövarna i intervjustudien menar att många av eleverna svarar på ett visst sätt för att påverka sina förutsättningar på körprovet. Därför känns inte återkopplingen meningsfull. Så här säger en av respondenterna om återkopplingen till självvärderingen: Det la jag ner efter tre månader, när jag upptäckte hur man slarvade igenom svaren. Man kryssade som man trodde att vi ville ha svaren, för att de skulle få enklare prov! Förarprövare

20 18 Det har varit negativt med självvärderingen, eftersom den är skriven på ett alldeles för akademiskt språk och i för långa meningar. Eleverna har inte förstått frågorna, de är för avancerade. Nu tar vi inte så hårt på självvärderingen! Förarprövare 3.6 PUF en modell för alla? Det är få som anser att den nya provmodellen skulle missgynna någon grupp. Majoriteten av de tillfrågade i samtliga grupper uppger att de inte anser att några körkortstagare missgynnas av den nya provmodellen. Det är en modell som underlättar planering, bidrar till att fler kunskapsprov blir godkända och kortar köerna. Bra: som modell. Man har fått upp resultatet. Många fler blir godkända idag och vi märker att eleverna kommer bättre förberedda till proven. Dessutom har det blivit lättare för oss att ge en förklaring till varför de kuggat när man ser resultatet på kunskapsprovet o utvärderingen. Förarprövare Respondenterna menar att den nya modellen har gett teoriutbildningen en större vikt, arbetssättet medför att det är viktigare för eleverna att ligga i fas med teori och praktik i förarutbildningen eftersom man bara har en begränsad tid på sig att klara båda kunskapsprovet och förarprovet. Detta innebär att det är lättare att sporra eleverna att satsa på teorin, teoriutbildningen har fått ökad status. Man vet ju att man har två månader på sig och alltså måste vara färdig för proven Utbildningsledare Det är tydligt att vi inte släpper upp till körprov utan att teorilektionerna är klara. Vi har bättre koll nu, och responsen är fantastiskt bra. Detta ger mycket bra studiemotivation. Vi har full uppslutning på teorigrupperna! Dialogen på lektionerna är också viktig. Vi måste ställa krav för att höja kvalitén Utbildningsledare Men meningarna går isär. I såväl förarprövargruppen som bland utbildningsledare instämmer nära var tredje respondent i påståendet att någon grupp kan komma att missgynnas. Det kan t.ex. vara de som har språksvårigheter av olika slag antingen på grund av dyslexi eller på grund av att man inte har svenska som modersmål. En respondent uttrycker det på följande vis:

21 19 Mindre bra är det för dem som har svårigheter med språket. Då kan två månader vara för kort tid speciellt för teorin. Jag skulle föreslå att man får 3-4 chanser oavsett hur lång tid det tar, men efter det att deras första omgång chanser är slut, får de börja om med båda proven igen. Utbildningsledare Andra problem kan som redan nämnts vara svagheter i självvärderingen och att det blir ont om tid för själva körprovet. Någon av respondenterna påpekade att det finns en risk att man åker ut med en körkortstagare som inte kan någonting eftersom de inte behöver klara teorin först. Men detta verkar inte generellt sett att vara något vanligt förekommande. Vi hamnar ofta i tidsbrist Förarprövare Här är det viktigt att göra en jämförelse med resultaten från elevenkäten, som inte alls lika tydligt visar att de som inte har svenska som modersmål känner sig missgynnade eller negativt särbehandlade, snarare tvärtom. I flera hänseenden visar det sig att denna grupp är mer positiv än den svensktalande (se vidare avsnitt 4.3). En möjlig slutsats kan därför vara att modellen i sig inte medför några problem för någon specifik grupp, men att förarprövare och möjligen utbildningsledare och övriga trafiklärare behöver nya verktyg för att möta elever med olika förutsättningar, t.ex. främmande modersmål 3.7 Sammanfattning av resultaten från enkäten till förarprövare, kundtjänsthandläggare och utbildningsledare Respondenterna har på olika sätt uttryckt både ris och ros över modellen. I detta avsnitt ges en summering av de viktigaste resultaten sedda med yrkeskårens glasögon. Styrkor Lättare att planera Fler godkända kunskapsprov Kortare köer i ett kösystem Kommunikationen med eleverna värdefull (de situationsanpassade frågorna) Teorin har fått större vikt vid trafikskolorna Trafikskolorna kontrollerar elevernas kunskaper bättre, färre kommer till provet dåligt förberedda

22 2 Svagheter Många känner inte till reglerna (för provförfarandet) Hot Svårt för dem med språkproblem/problem med teorin Ont om tid för provet Krångligt med två protokoll Problem med administrationen (ett inkörningsproblem) Självvärderingen fungerar dåligt Tendens att provet blir en ny körlektion OM det blir för långa köer finns en risk att man bokar prov för tidigt Kostnaden för körkortet (man strävar efter att göra det så billigt som möjligt) För dåligt underbyggda förkunskaper skapar problem med uppkörningen (om man misslyckats med kunskapsprovet och ändå gör körprovet) Möjligheter Fler elever kommer bättre förberedda Situationsanpassade frågor under provet leder till förbättrad kommunikation och till bättre återkoppling till eleven efter genomfört prov Arbetssättet sporrar till mer fokus på teorin vid trafikskolorna Större fokus på självvärderingen även inom förarutbildningen bäddar för bättre kunskaper och bedömningar enligt den nya modellen

23 21 4. Den nya förarprovsmodellen enligt körkortstagarna på försöksorterna I detta kapitel redovisas resultaten från den enkät som nyblivna körkortsägare besvarat. Jämförelser görs mellan de olika orterna och mellan andra relevanta bakgrundsvariabler. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning i punktform över de mest betydelsefulla resultaten. 4.1 Bakgrundsdata En dryg majoritet av körkortstagarna i försöket med provmodellen är män (56 %). Detta stämmer relativt väl överens med fördelningen i den jämförande studien och även med den generella statistiken över vilka som tar körkort (se figur 4.1) Procent Man Kvinna Figur 4.1 Könsfördelning (N=139) Den största delen av körkortstagarna finns i åldergruppen år (72 % - se figur 4.2). Näst största delen (16 %) finns i gruppen 2-24 år medan ungefär lika många tar körkort mellan 25 och 29 (7 %) som efter 3 (6 %).

24 22 Procent år 2-24 år år 3 år - Figur 4.2 Åldersfördelning (N=139) Majoriteten av respondenterna (91 % - se figur 4.3) har svenska som modersmål, vilket även det stämmer tämligen väl med riksgenomsnittet. Procent Ja 91 Nej Figur 4.3 Har du ett annat modersmål än svenska? (N=139) Bakgrundsdata för respektive ort Könsfördelningen ser relativt likartad ut för de olika orterna (se figur 4.4). Den största avvikelsen finns för de respondenter som genomfört förarprovet i Ulricehamn (61 % män och 39 % kvinnor).

25 Procent Man Kvinna Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 4.4 Könsfördelning uppdelat på ort (N=128) Ålderfördelningen skiljer sig åt något mellan orterna (se figur 4.5). Borås är den ort där spridningen är störst mellan åldersgrupperna och i Ulricehamn är spridningen minst där har man flest körkortstagare i åldersgruppen år (89 % jämfört med % i de övriga grupperna). Procent år 2-24 år år 3 år - 2 Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 4.5 Åldersfördelning uppdelat på ort (N=128) Det finns vissa skillnader mellan de olika orterna gällande hur många som har annat modersmål än svenska. Flest respondenter med annat modersmål finns i Borås 3 (14 %; se figur 4.6). 3 Enligt aktuell befolkningsstatistik för Borås är 14% av invånarna födda utomlands. Riksgenomsnittet är 12%.

26 Procent Ja Nej Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 4.6 Annat modersmål än svenska uppdelat på ort (N=128) 4.2 Provhistorik De allra flesta har inte genomgått något körprov före det prov som genomfördes när de fyllde i enkäten (61 % - se figur 4.9). Nära var tredje 27% - har genomgått ett körprov tidigare, medan knappt var tionde genomgått provet två eller flera gånger tidigare. detta (N=995) Procent ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr Figur 4.7 Antal genomförda körprov före detta (N=995) Det är ganska stor spridning mellan orterna när man ser till antalet tidigare genomförda prov (se figur 4.7). I Ulricehamn är det 23% som genomfört ett eller flera körprov tidigare och i Borås är det nära hälften (46%).

27 25 Procent ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 4.8 Antal genomförda körprov uppdelat på ort (N=984) Det finns en signifikant skillnad mellan försöksorterna respondenterna i Borås och Luleå har i högre utsträckningen gjort fler prov än de på övriga orter (***). Dessa resultat har samband med att fler med annat modersmål än svenska på dessa orter än på de övriga orterna (se figur 4.6 för modersmålsfördelning uppdelat på försöksort). Skillnaden en signifikant mellan dem som har svenska och dem som har annat modersmål. De som har annat modersmål än svenska har i högre utsträckning genomfört fler körprov än de som har svenska som modersmål (***). Det är vanligare att man genomfört flera kunskapsprov än flera körprov. Knappt hälften (46 % - se figur 4.1) har endast genomgått ett kunskapsprov medan en av tre (29 %) har genomfört kunskapsprovet minst en gång tidigare. Några få har genomfört kunskapsprovet ända upp till 6 gånger tidigare. Procent ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr Figur 4.9 Antal genomförda kunskapsprov (N=135)

28 26 När det gäller andelen genomförda kunskapsprov ser resultaten annorlunda ut beroende på vilken ort det gäller. På några av orterna genomför den största gruppen av respondenterna kunskapsprovet för första gången (Borås 44 %, Växjö 56 %, Luleå 45 % - se figur 4.8) men på resterande orter har den största gruppen genomfört provet en gång tidigare (Alingsås 47 %, Kinna 59 %, Ulricehamn 49 %). Procent ggr 1 ggr 2 ggr 3 ggr 4 ggr 5 ggr 6 ggr Borås Växjö Luleå Alingsås Kinna Ulricehamn Figur 4.1 Antal genomförda kunskapsprov uppdelat på ort (N=927) Även här finns signifikanta skillnader. De respondenter som har ett annat modersmål än svenska har i större utsträckning än andra genomfört kunskapsprovet flera gånger (***). Detsamma gäller för kön, männen har i högre utsträckning än kvinnorna skrivet provet fler gånger (**). 4.3 Inställning till nya provmodellen generellt Majoriteten av respondenterna i den nya provmodellen är positiva till möjligheten att genomföra körprovet oavsett om de klarat kunskapsprovet. I figur 4.11 visas denna inställning uppdelat på försöksort. Det finns vissa variationer mellan orterna men överlag ser tendensen likartad ut. Ett fåtal tycker att det är dåligt eller mycket dåligt medan en större grupp tycker att det är varken eller. Runt en tredjedel tycker att det är bra medan en klar majoritet (51 62 %) tycker att det är mycket bra. Respondenterna från Ulricehamn och Kinna är mest positiva medan respondenterna från Luleå är minst positiva. Påpekas bör att de som kört provet enligt den gamla modellen i högre grad är negativa till att köra upp om de inte klarat kunskapsprovet (se vidare avsnitt 5.3). Det finns också en signifikant skillnad om man jämför hur många prov man kört (***).

29 27 eller ej? (N=119) Ulricehamn Kinna Alingsås Växjö Luleå Borås % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.11 Hur upplevde du möjligheten att genomföra körprovet oavsett om du klarat kunskapsprovet eller ej? Uppdelat på försöksort (N=119) Provmodellen generellt versus ålder Tendensen ser likadan ut gällande åldersgrupper (se figur 4.12). Här är det respondenterna över 3 som är minst positiva. Det finns en signifikant skillnad i åldersgruppen år mellan försöksorterna. I denna åldersgrupp är man mest negativ till att köra upp oavsett provresultatet på kunskapsprovet om man genomfört sitt prov i Luleå (*). eller ej? (N=129) 3 år år år år % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.12 Hur upplevde du möjligheten att genomföra körprovet oavsett om du klarat kunskapsprovet eller ej? Uppdelat på åldergrupp (N=129) Provmodellen versus kön Tendensen är likartad om man tittar på svarsfördelningen mellan könen (se figur 4.13). Det är en något större andel som anser att det är bra. Men det är dock

30 28 lika många som anser att det är mycket bra vilket gör att fler män är positiva men att de kvinnor som är positiva är mer positiva. Det finns signifikanta skillnader mellan kvinnor på olika orter (**). I Luleå finns de som är mest negativa till möjligheten att köra upp utan att först ha klarat av kunskapsprovet. Kvinna Man % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.12 Hur upplevde du möjligheten att genomföra körprovet oavsett om du klarat kunskapsprovet eller ej? Uppdelat på kön(n=119) Provmodellen versus modersmål Det är ingen större skillnad i uppfattning mellan de körkortstagare som har svenska som modersmål och de som har annat språk som modersmål (se fig 4.13). Däremot viss en liten men dock signifikant skillnad i gruppen som har svenska som modersmål beroende på var de bor. De som är mest negativa till att köra upp utan avklarat kunskapsprov bor i Luleå (*). Svenska som modersmål Annat språk som modersmål % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.13 Hur upplevde du möjligheten att genomföra körprovet oavsett om du klarat kunskapsprovet eller ej? Uppdelat på modersmål (N=129)

31 29 Så här uttryckte några av respondenterna sin åsikt kring möjligheten att genomföra körprovet och kunskapsprovet i nära anslutning till varandra och trots att man inte klarat det ena: Bra, det visar att både teori och körkunskaper är lika viktiga Eftersom det är lättare att få tid för nytt kunskapsprov tycker jag att detta är en mkt god idé Elev Elev För mycket press att göra allting på samma dag, tycker att man borde rekommendera att man delar upp det på 2 dar. annars är det en jättestor vinst att kunna köra upp så tidigt efter sin 18årsdag Elev Det inledande samtalet versus försöksort När det gäller det inledande samtalet före själva förarprovet är det ganska stor skillnad mellan hur respondenterna svarar om man bara ser till svarsalternativet mycket bra och försöksort (se figur 4.14). Störst andel återfinns i Ulricehamn och lägst andel i Växjö. Det är dock viktigt att påpeka att det är ytterst få oavsett försöksort som är direkt negativa. Vid en jämförelse mellan försöksorterna återfinns en signifikant skillnad (***. I Borås m.fl. 4 orter finns de mest nöjda kunderna. Det finns också en signifikant skillnad skillnad (***) mellan dem som genomförde sitt körprov för första gången och dem som kört upp en eller flera gånger. Ju fler genomförda körprov desto mer negativ är inställningen till det inledande samtalet. Ulricehamn Kinna Alingsås Växjö Luleå Borås % Mycket dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.14 Upplevelse av det inledande samtalet uppdelat på ort (N=125) 4 I analysen för att utröna skillnader mellan orterna har försöksorterna Borås, Alingsås, Kinna och Ulricehamn slagits samman, eftersom statistiken för antal genomförda prov gäller för samtliga dessa orter.

32 3 Det finns en signifikant skillnad mellan orterna om man bryter ner resultatet på åldersgrupper. I den yngsta åldersgruppen är man minst positiv i Växjö och Luleå (*). Samma sak gäller för gruppen kvinnor (**) och för dem som har svenska som modersmål (***). Det inledande samtalet versus ålder och kön Skillnaderna mellan olika åldersgrupper och mellan könen är relativt små. Det finns vissa skillnader mellan grupperna för de olika svarsalternativen, men variationerna inom den positiva sidan är relativt liten (se figurerna 4.14 och 4.15). 3 år år år år Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra % Figur 4.14 Upplevelse av det inledande samtalet uppdelat på åldergrupp (N=135) Kvinna Man % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.15 Upplevelse av det inledande samtalet uppdelat på kön (N=135)

33 31 Det inledande samtalet versus modersmål I studien riktad till förarprövare och utbildningsledare framkom att den nya modellen medförde svårigheter för dem med främmande modersmål. Det är därför intressant att konstatera att respondenter som inte har svenska som modersmål i högre utsträckning än övriga upplever det inledande samtalet som positivt (***; figur 4.16). Detta talar för vikten av att ha samtalet. Troligen känner den som inte kan språket så bra, mer trygg när man är mer förberedd på vad som komma skall. Svenska som modersmål Annat språk som modersmål % Mycket dåligt Dåligt Varken eller Bra Mycket bra Figur 4.16 Upplevelse av det inledande samtalet uppdelat på modersmål (N=135) Upplevelse av inledande instruktioner versus försöksort Majoriteten av respondenterna är nöjda med de svar de fick på frågor och sådant de undrade före provet. Tendensen är samma även om siffrorna skiljer sig åt något mellan orterna (se figur 4.17). Nöjdast är man i Alingsås (1 % svarar nöjd eller helt nöjd) och minst nöjd i Borås (93 %) svarar nöjd eller helt nöjd. Även här finns en skillnad beroende på hur många körprov man genomfört (*). De som inte genomfört något körprov tidigare är mer positiva till instruktionerna än de övriga.

34 32 Ulricehamn Kinna Alingsås Växjö Luleå Borås % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 4.17 Fick du svar på det du undrade över före provet uppdelat på försöksortl (N=123) Upplevelse av inledande instruktioner versus ålder Den äldsta åldersgruppen, körkortstagare över 3 år, är minst nöjda med svaren på sina eventuella frågor före provet (9 % är nöjda eller helt nöjda - se figur 4.18). Respondenterna mellan 2 och 24 är mest nöjda (96 % är nöjda eller helt nöjda). (N=133) 3 år år år år % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 4.18 Fick du svar på det du undrade över före provet uppdelat på åldergrupp (N=133) Upplevelse av inledande instruktioner versus kön Här finns också en signifikant skillnad mellan försöksorterna vad gäller den äldsta åldersgruppen. I gruppen 3 år och äldre är 1 % är nöjda i Borås, Lu-

35 33 leå, Alingsås och Ulricehamn, medan endast 67 % som är nöjda i Växjö. I Kinna har samtliga svarat varken eller (***). Kvinnorna och männen är inte riktigt lika nöjda (**; se figur 4.19) men kvinnorna ger ett något starkare positivt betyg fler säger att de är helt nöjda (79 % av kvinnorna jämfört med 73 % av männen). Kvinna Man % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 4.19 Fick du svar på det du undrade över före provet uppdelat på åldergrupp (N=133) Upplevelse av inledande instruktioner versus modersmål Återigen ser siffrorna likadana ut för de respondenter som har svenska som modersmål och de som har ett annat språk som modersmål. Detta är mycket positivt eftersom svaren på denna fråga indikerar hur väl kommunikationen kring provmodellen fungerat (*; se figur 4.2). Svenska som modersmål Annat språk som modersmål % Inte alls nöjd Inte nöjd Varken eller Nöjd Helt nöjd Figur 4.2 Fick du svar på det du undrade över före provet uppdelat på modersmål (N=133)