Organisationspedagogik en introduktion! Studiehandledning

Transkript

1 Organisationspedagogik en introduktion! Studiehandledning Kursen organisationspedagogik - en introduktion, är en kurs som vänder sig till dig som läser på PAO och är den första kursen som du läser i ämnet Pedagogik. Kursen behandlar forskning iom områdena Organisationspedagogik och Arbetslivspedagogik som belyser människors lärande och utveckling i arbetslivet i allmänhet och i olika organisationer i synnerhet. Att förstå hur människor lär sig i sitt arbete och vilka förutsättningar för lärande i arbetslivet är en både viktig och utmanande fråga. För att organisationer ska kunna utvecklas och förändras krävs att det skapas goda möjligheter för personalen att lära och utvecklas i sitt arbete. För att göra ett bra arbete krävs en god kompetens dvs. en förmåga att utföra de uppgifter som arbetet kräver. För att arbeta med personalfrågor är det avgörande vikt att veta någonting om människors lärande och dess förutsättningar samt hur gynnsamma förutsättningar för att kunna utveckla medarbetare, arbetsplatser och organisationer skapas och stödjs. Dessa frågor är också centrala i ämnet pedagogik som handlar om lärande- och påverkansprocesser i såväl formella utbildningssammanhang som informellt i arbete eller på fritiden. Kursen är uppdelad i två delar. Under den första delen läser du in dig på litteratur på området och får övergripande föreläsningar över det organisationspedagogiska området. Vidare behandlas två huvudsakliga synsätt på lärande i arbetslivet och dess förutsättningar, ett handlingsteoretiskt och ett situerat. Här diskuteras till exempel begreppen kompetens och yrkesidentitet. Därefter behandlas hur förutsättningar för lärande och utveckling kan skapas och insatser för kompetensutveckling kan planeras och genomföras. Här introduceras Human Resource Development (HRD), kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt organisatorisk förändring. Till varje undervisningstillfälle är det är det bra om du har läst litteraturen som ibland kan upplevas lite svårtillgänglig. Den första delen avslutas med en salstentamen där du förväntas kunna redogöra för organisationspedagogik som forskningsområde, definiera begrepp och jämföra teorier inom området. Erfarenheten visar att de som läser litteraturen kontinuerligt klarar sig bättre på tentamen än de som väntar till sista veckan. Under den andra delen av kursen kommer du att tillsammans med en kurskamrat få utforska och analysera lärande, dess förutsättningar och/eller problem på en arbetsplats som ni själva väljer och söker upp. I analysen används sedan relevanta teorier och begrepp som du lärt dig under den första delen av kursen för att förstå hur lärande sker i praktiken. Här sker arbetet i form av kontinuerlig handledning där du har till uppgift att lägga upp och genomföra fältarbetet samt att analysera, rapportera och muntligt presentera det vid ett seminarium. I denna studiehandledning finner du kursens lärandemål och betygskriterier för kursen. Om du har ytterligare frågor som ej besvaras i studiehandledning eller i information på mondo är du välkommen att kontakta oss. Väl mött till en förhoppningsvis givande kurs!!! Camilla Thunborg Jon Ohlsson Pär Larsson Thomas Backlund

2 Kursens lärandemål Efter genomgången delkurs ska du kunna: 1. beskriva organisationspedagogik som forskningsområde utifrån dess framväxt och centrala innehåll, relation till annan forskning i Sverige och internationellt samt diskutera dess relevans för såväl arbetsliv som pedagogik som forskningsämne, 2. beskriva och jämföra olika teorier om lärande i arbetslivet utifrån centrala begrepp och hur de relaterar till varandra, 3. Genomföra ett pararbete där lärande, dess förutsättningar och problem utforskas på en arbetsplats 4. Analysera lärande, dess förutsättningar och problem utifrån relevanta teorier och begrepp. Examinationsformer De två första lärandemålen examineras genom en salstentamen, de två senare genom ett pararbete som genomförs under handledning och som redovisas muntligt och skriftligt. Observera att alla former av otillåtna hjälpmedel eller försök att på annat sätt vilseleda vid prov är otillåtet och kommer att anmälas till universitetets disciplinnämnd. Det kan t.ex. röra sig om fusklappar eller andra former av hjälpmedel på salstentamen, plagiering där texter helt eller delvis tas från andra eller från internet i fältarbetet eller otillåtet samarbete där identiska svar lämnas in från två eller flera studenter/ studentgrupper. För mer information, se universitetets regelbok ( Salstentamen Anmälan till salstentamen görs senast en vecka före tentamensdatumet via mitt su.se. Vid salstentamen ska du kunna legitimera dig, ta därför med giltig legitimation. Då Stockholms universitet har som regel att endast genomföra anonyma salstentamina kommer varje student att erhålla ett nummer vid tentamensanmälan (en anmälningskod) som sedan används istället för namn och personnummer i tentamen. Kodnyckeln kommer endast en kursadministratör att ha tillgång till under bedömningsarbetet. Notera också att examinator har tre veckor på sig från tentamensdatum till betygen ska vara inrapporterade i LADOK. Gamla salstentor kommer att distribueras på mondo i slutet av del 1. Fältarbete Uppgiften för fältarbetet återfinns som eget dokument under fliken Resurser/Resources i Mondo. Observera att arbetet utförs i par och att det är ett uttryckt lärandemål för kursen att arbetet sker genom pararbete. Individuellt fältarbete är alltså inte möjligt att genomföra under kursens ram. På Mondo skriver ni in er som par under fliken Undervisningstillfällen/Section info. Observera också att arbetet ska redovisas både skriftligt och muntligt. Vid den muntliga presentationen är det alltså obligatorisk närvaro. Student som inte närvarar vid denna presentation får en skriftlig ersättningsuppgift. Observera också att du måste referera till samtliga källor som du använder. Plagiering av andra eller från internet är som tidigare nämnts inte tillåtet och bästa sättet att undvika detta är att: Alltid ange direkta citat med citattecken, referens och sidhänvisning.

3 Alltid ange referenser till de resonemang ni för från andra författare, böcker eller kamrater. Lokaler Den första delen av kursen genomförs i hörsalar i Södra husen och salstentamen går i Uggleviksalen som finns i hus E, Södra husen. Handledningen och redovisningen av fältarbetet sker i lokaler belägna på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54 (bakom Naturhistoriska Riksmuséet). I institutionens lokaler finns kopiatorer och kaffeautomater. Närmaste restaurang och kafé finns på naturhistoriska riksmuséet. Kursvärdering Kursen utvärderas med hjälp av en e-enkät i slutet. Det är av yttersta vikt att varje student ansvarar för att fylla i utvärderingen så att kursen kan utvecklas till nästkommande termin. Under de senaste terminerna har det varit mycket dålig svarsfrekvens på kursvärderingarna vilket har gjort det svårt att bedöma vad som ska förbättras. En sammanställning av kursvärderingarna läggs upp på mondo med kommentarer. Del 1 I den följande finner du en kortare beskrivning till varje undervisningstillfälle under första delen av kursen. Varje undervisningstillfälle syftar till att ge en överblick över ett visst tema och kopplar till någon del av kurslitteraturen. Du förväntas läsa kurslitteraturen i sin helhet på egen hand och delta aktivt och ställa frågor vid undervisningstillfällena. Undervisningstillfällena är inte obligatoriska men vi förutsätter att du själv tar kontakt med en kursare om du uteblir från något tillfälle. Powerpoints används i mycket liten utsträckning så du förutsätts föra egna anteckningar över kursinnehållet och självständigt bearbeta detta för att få en förståelse. I slutet av denna period förväntas du kunna sätta ihop olika begrepp till teorier och teorier till perspektiv på lärande i arbetslivet. I detta arbete kan du behöva gå tillbaka till delar av kurslitteraturen och reflektera över den på nytt. I beskrivningarna har jag angett korrekta referenser, såsom vi vill att ni ska göra då ni själva refererar till kurslitteraturen. Flera av de böcker som används i kursen är antologier med kapitel som är skrivna av olika författare vilket kräver att varje kapitel refereras var för sig. Du behöver därför öppna varje bok/kompendium titta i innehållsförteckningen och leta fram det aktuella kapitlet. 4 November - Introduktion Introduktionsföreläsningen den 4/11 syftar till att ge en introduktion till kursen och till aspekter som rör ditt eget lärande under kursen samt till att ge en överblick över arbetslivets pedagogik som forskningsfält. Vid detta tillfälle behandlas hur arbetslivets pedagogik vuxit fram som forskningsfält (Ellström, Löfberg & Svensson, 2005), organisationspedagogik i relation till andra närliggande ämnen (Nilsson, Wallo, Rönnqvist & Davidson, 2011; Ohlsson, Granberg & Döös, 2011; Ohlsson, 2004), samt Human Resource Development i relation till Human Resource Management (Nilsson, Wallo, Rönnqvist & Davidson, 2011) samt hur forskning om lärande och förändring utvecklats (Ellström & Hultman, 2004; Illeris, 2011). Ellström, P-E., Löfberg, A. & Svensson, L. (2005). Pedagogik i arbetslivet. Ett historiskt perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 10, 3/4. Sid (Finns att ladda ner som fil från Mondo). Ellström, P-E., & Hultman, G. (2004). Inledning. I Ellström, P.-E. & Hultman, G. (red.). Lärande och

4 förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet. Lund: Illeris, K. (2011). The Fundamentals of Workplace Learning, Introduction. London: Routledge. Nilsson, P., Wallo, A., Rönnqvist, D. & Davidson, B. (2011) Human Resource Development Att utveckla medarbetare och organisationer. Vad är Human Resource Development. Lund: Studentlitteratur Ohlsson, J., Granberg, O. & Döös, M. (2011). Vad är organisationspedagogik? I Granberg, O. & Ohlsson, J. (Red.). Organisationspedagogik en introduktion. Lund: Ohlsson, J. (2004). Inledning. I Ohlsson, J. (red.). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: 6 November - Arbetsplatslärande Illeris integrerade modell Knud Illeris utvecklar en integrerad modell där lärandets sociala, kognitiva och emotionella aspekter och dess relation till såväl identitet som kompetens diskuteras. Fundera över Illeris integrerade modell. Hur definierar han lärande, hur ser han på frågor som hur lärande sker och varför. Vilka synsätt på lärande integreras i hans modell? Läs: Illeris, K. (2011). The Fundamentals of Workplace Learning. Understanding How People Learn in Working Life. Kapitel 2-5. London: Routledge. 11 November - Lärande och utveckling av kompetens i arbetslivet Under denna föreläsning presenteras begreppen lärande och kompetens i relation till arbetslivet. Här refereras främst till ett handlingsteoretiskt perspektiv på lärande. Här hänvisar vi till följande litteratur: Döös, M. (2011). Kompetensbärande relationer i en stadig bank. I Granberg, O. & Ohlsson, J. (red.) Organisationspedagogik en introduktion. Lund: Ellström, P.-E. (2004). Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande i arbetslivet. I Ellström, P.-E. & Hultman, G. (red.). Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet. Lund: Illeris, K. (2011). The Fundamentals of Workplace Learning. Understanding how people learn in working life., kapitel 5. London: Routledge. Ohlsson, J., Döös, M. & Granberg, O. (2010). Varför organisationspedagogik? I Granberg, O. & Ohlsson, J. (red.) Organisationspedagogik en introduktion. Lund: Ohlsson, J. (2004). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning, del I. Lund: 13 November Lärande och formande av identiteter i arbetslivet Under denna föreläsning introduceras ett socialt/situerat perspektiv på lärande med fokus på hur identiteter formas i arbetslivet. Begrepp som identitet och praktikgemenskap behandlas liksom olika typer av sociala identiteter som t.ex. yrkesidentiteter. Även potentialer för lärande och utveckling behandlas inom ramen för detta perspektiv. Läs: Gustavsson, M. (2004). Potentialer för lärande i processoperatörsarbete. I Ellström, P.-E. & Hultman, G. (red.). Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet. Lund: Lave, J. (2003). Lärande, mästarlära, social praxis. I Nielsen, K. & Kvale, S. (red.). Mästarlära. Lärande som social praxis. Lund: (Finns i artikelkompendiet).

5 Thunborg, C. (2004). Yrkesidentiteter i rörelse. I Ellström, P.-E. & Hultman, G. (red.). Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet. Lund: Wenger, E. (2009). A social theory of learning. I Illeris, K. (Ed.). Contemporary Theories of Learning. Learning theorists in their own words. London: Routledge. (Finns i kompendiet om sociala perspektiv på lärande.). Wenger, E. (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning and Identity. Kapitel 6: Identity in practice. Cambridge: Cambridge University press. (Finns i kompendiet om sociala perspektiv på lärande). 18 November - Villkor för lärande och utveckling i olika organisationer Denna föreläsning behandlar lärandets villkor. Begrepp som behandlar lärandets villkor ( learning conditions ) tas upp utifrån olika teoretiska utgångspunkter. Här behandlas t.ex. begrepp som lärpotentialer, potentiella drivkrafter, lärmiljö. Därutöver behandlas vilka villkor som finns för lärande och utveckling i olika verksamheter och organisationer. Då pedagogik i hög grad behandlar frågor om lärandets förutsättningar och villkor ingår hela böcker, där du själv behöver sortera i hur dessa olika villkor beskrivs. Läs: Ellström, P.-E. & Hultman, (red.) (2004). Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet. Lund: Ohlsson, J. (red.) (2004). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: Ohlsson, J. & Granberg, O. (red.) (2011). Organisationspedagogik en introduktion. Lund: Illeris, K. (2011). The fundamentals of Workplace Learning. Understanding How People Learn in Working Life. London: Routledge. Artikelkompendiet om sociala perspektiv på lärande. 20 November - Kollektivt lärande i arbetslivet Under denna föreläsning behandlas kollektivt lärande som teoretiskt begrepp, utifrån ett handlingsteoretiskt perspektiv. Läs: Apelgren, M. (2004). Samskapande av kompetens. I Ohlsson, J. (red.). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: Ohlsson, J. (2004). Lärande organisation som pedagogisk idé. I Ohlsson, J. (red.). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: Ohlsson, J. (2004). Arbetslag och samarbete i skolan. I Ohlsson, J. (red.). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: Ohlsson, J. (2004). Arbetslagsmötet hur används det? I Ohlsson, J. (red.). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: Ohlsson, J. (2004). Gemensam reflektion i mötessamtalen. I Ohlsson, J. (red.). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund:

6 Ohlsson, J. (2004). Organiserande i pedagogisk belysning. I Ohlsson, J. (red.). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: Stedt, L. (2004). Informellt och formellt organiserande lärares vardagliga samverkan. I Ohlsson, J. (red.). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: 25 November - Human Resource Development, kompetensutveckling och kompetensförsörjning Under denna föreläsning behandlas grunderna i Human Resource Development. Här förskjuts frågor om hur lärande antas ske till de aktivititer som organisationer företar sig för att systematiskt arbeta med att utveckla medarbetare och organisation. Begreppet Human Resource Development, Human Resource Management, kompetensförsörjning och kompetensutveckling behandlas liksom modeller för utbildningsplanering och utvärdering av utbildningseffekter. Läs: Nilsson, P., Wallo, A., Rönnqvist, D. & Davidson, B. (2011) Human Resource Development Att utveckla medarbetare och organisationer. Lund: 27 November. Förändring i organisationer Under denna föreläsning belyses exempel på organisatorisk förändring och hur lärande och förändring av organisationer hänger samman. Läs: Hultman, G. (2004). Förändringsdynamik, paradoxer och lokala aktörer. I Ellström, P.-E., & Hultman, G. (red.). Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet, kapitel 4. Lund: Larsson, P., Löwstedt, J. & Shani, A., B. (2001). IT and the Learning Organization.: Exploring Myths of Change. Organization Development Journal, 2001, 19, 1, 73. (finns att ladda ner från mondo). Nilsson, B. (2004). Arbetsorganisatorisk förändring en aktörs- eller strukturdriven process? I Ellström, P.-E., & Hultman, G. (red.). Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet, kapitel 4. Lund: 2 December - Några sammanfattande utvecklingslinjer Inför den sista föreläsningen bör du ha skapat dig förståelse för olika synsätt på lärande och hur detta hänger samman med förändring och utveckling av organisationer och arbetsliv. Till detta tillfälle ska du själv ha förberett frågor som du vill diskutera och utforska närmare. Det kan vara något begrepp du inte förstår eller hur olika teorier hänger samman, hur lärande kan exemplifieras eller vad just du finner viktigt. Därför finns ingen särskild litteratur att läsa till detta tillfälle. Examination av del 1 Del 1 examineras i form av en salstentamen (Se tidigare avsnitt). Salstentamen består av tre olika delar, en del som behandlar organisationspedagogikens framväxt som forskningsfält, en del där du ska definiera ett antal centrala begrepp och en tredje av mer övergripande frågor om teorier och hur dessa kan användas och jämföras.

7 Betygskriterier för del I I tabell 1 redovisas betygskriterier i förhållande till lärandemålen i del 1. Tabell 1. Lärandemål för del 1. Betygs- Beskriva centralt innehåll i organisationspedagogisk forskning hur den vuxit fram krite- rier nationellt och internationellt samt diskutera dess relevans för såväl arbetsliv som pedagogik som forskningsämne, Beskriva och jämföra olika teorier om lärande i arbetslivet utifrån centrala begrepp och hur dessa teorier och begrepp relaterar till varandra, A B C D E Fx F Beskriver på ett utförligt sätt organisationspedagogik som forskningsämne i historisk, svensk och internationell belysning samt diskuterardess relevans för arbetsliv och pedagogik som forskningsämne på ett sammanhängande sätt Beskriver organisationspedagogik som forskningsämne i historisk, svensk och internationell belysning samt diskuterar dess relevans för arbetsliv och pedagogik som forskningsämne. Beskriver organisationspedagogik som forskningsämne utifrån några olika utgångspunkter och diskuterar delvis dess relevans för arbetsliv och pedagogik som forskningsämne Beskriver några aspekter av organisationspedagogik som forskningsområde och diskuterar i någon mån dess relevans för dagens arbetsliv och pedagogik som forskningsämne. Beskriver i någon mån organisationspedagogiska aspekter och dess relevans för arbetsliv och forskning. Beskriver bristfälligt vad organisationspedagogik är i form av centrala aspekter och/eller diskuterar i otillräcklig grad dess relevans för arbetsliv och forskning Underlåter helt att beskriva vad organisationspedagogik är och vilken relevans den har i relation till arbetsliv och forskning Beskriver olika teorier om lärande i arbetslivet utifrån relevanta begrepp och jämför dessa teorier med varandra på ett relevant och intressant sätt. Beskriver olika teorier om lärande i arbetslivet utifrån relevanta begrepp och jämför dessa teorier med varandra på ett relevant sätt. Beskriver olika teorier om lärande i arbetslivet utifrån relevanta begrepp och jämför dessa teorier med varandra på ett delvis relevant sätt Beskriver olika teorier om lärande i arbetslivet på ett delvis relevant sätt och jämför dessa teorier med varandra på ett delvis relevant sätt Beskriver fragmentariskt olika teorier om lärande i arbetslivet och jämför dessa teorier i någon mån Beskriver inte olika teorier om lärande i arbetslivet tydligt i förhållande till begrepp och jämför heller inte på ett tillräckligt sätt dessa teorier med varandra. Beskriver inte teorier om lärande i arbetslivet och dess ingående begrepp och jämför heller inte dessa teorier.

8 Del II Del två består av ett fältarbete som går ut på att du ska utforska och analysera lärande i praktiken utifrån de teorier och begrepp som ni examinerats på under del I. Detta görs genom att ni i par om två studenter besöker ett företag eller en organisation som ni själva väljer för att ta reda på hur de gör eller tänker kring någon aspekt av lärande i organisationer. Det kan t ex handla om hur lärande sker i det dagliga arbetet, hur förutsättningarna för personalens lärande ser ut, hur sättet att organisera verksamheten främjar (eller hindrar) lärande, hur strategierna för kompetensutveckling ser ut och hur det egentligen går till i praktiken. Syftet är att ni genom mötet med praktiken skall göra erfarenheter som bidrar till er förståelse av kursens teoretiska begrepp och till vår gemensamma förståelse av hur det går till i praktiken att hantera eller organisera för lärande och utveckling på en arbetsplats. Då du valt en parkamrat att arbeta tillsammans med måste ni registrera er som par på mondo. Paren är numrerade med siffror och bokstäver, siffrorna anger handledningsgrupp och bokstäverna redovisningsgrupp. Hur ni gör bestämmer ni själva t ex observerar några situationer, gör några intervjuer med chefer och/eller någon/några anställda eller via en enkät. Det viktiga är att ni fångar någon information att analysera, inte att den är representativ, metodologiskt korrekt, etc. Under arbetets gång finns tre seminarier schemalagda där ni får feedback på ert arbete från seminarieledaren samt från övriga kursdeltagare. Fältarbetet introduceras den 27 november och det är viktigt att ni kommer igång med att välja och kontakta en organisation så fort som möjligt. På mondo finns ett rekommendationsbrev som ni kan använda i kontakten med företag om ni önskar. Fältarbetet bygger sedan i hög grad på att ni självständigt genomför denna undersökning. Vid tre seminarietillfällen får ni stöd i ert arbete. Vid dessa tillfällen ska ni presentera era idéer, era undersökningar samt diskutera utkast till fältrapporter. Fältarbetena redovisas både skriftligt och muntligt. Den skriftliga redovisningen sker i form av en fältrapport och den muntliga vid ett obligatoriskt redovisningstillfälle. På mondo finns en mer utförlig examinationsuppgift för del 2.

9 Betygskriterier för del II I tabell 3 redovisas lärandemål och betygskriterier för del 2. Tabell 3. Lärandemål och betygskriterier för del 2. Betygskriterier Genomföra ett pararbete där lärande, dess förutsättningar och problem Analysera lärande, dess förutsättningar och problem utifrån relevanta teorier och begrepp utforskas på en arbetsplats. A Redovisar muntligt och skriftligt en analys av lärande, dess förutsättningar och problem utifrån en relevant användning av teorier och begrepp samt drar slutsatser med relevans för både arbetsliv och organisationspedagogik som forskningsområde. B Redovisar muntligt och skriftligt en analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats utifrån en relevant användning av teorier och begrepp. C Redovisar muntligt och skriftligt en analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats utifrån en delvis relevant användning av teorier och begrepp. D Redovisar muntligt och skriftligt en analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats utifrån korrekt användning av vissa begrepp. E Fx F Har utforskat lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats i par. Har inte utforskat lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats i par. Redovisar muntligt och skriftligt en analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats utifrån viss användning av begrepp på ett delvis relevant sätt Redovisar muntligt och skriftligt en bristfällig analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats och använder inte begrepp på ett tillräckligt korrekt och relevant sätt. Redovisar inte någon muntlig eller skriftlig analys av lärande, dess förutsättningar och problem på en arbetsplats. För betyg på del 2, är det lärandemål 2 som ger differentierat betyg, medan lärandemål 1 endast ger betyget E. Betyg Fx leder till komplettering i enlighet med examinatorernas instruktioner, medan betyg F innebär att studenten får göra om hela uppgiften. Sammanvägning av betyg Observera att du kommer att få två betyg på kursen, ett på del 1 Organisationspedagogik en introduktion I och ett på del 2 Organisationspedagogik en introduktion del II. Dessa betyg vägs inte samman utan ingår i sammanvägningen av betyget på hela kursen

10 Beteendevetenskapliga grunder 60hp. Observera också att hela kursen Beteendevetenskapliga grunder, 60 hp behöver vara godkänd för att du ska kunna läsa termin 5 och 6 på programmet. Avslutningsvis hoppas vi att du har fått svar på alla dina frågor om vad som gäller för kursen. Om du har frågor utöver denna studiehandledning eller övrig information som finns på Mondo är du välkommen att kontakta någon av oss. Vänliga hälsningar Camillla Thunborg, Jon Ohlsson Pär Larsson Thomas Backlund camilla.thunborg@edu.su.se jon.ohlsson@edu.su.se par.larsson@edu.su.se thomas.backlund@edu.su.se