SLUTRAPPORT. Projekttitel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLUTRAPPORT. Projekttitel"

Transkript

1 SLUTRAPPORT Projekttitel Betydelsen av miljö, levnadsvanor och ärftlighet för utvecklandet av LADA (latent autoimmun diabetes in adults) jämfört med typ 2 diabetes Dnr Projektledare Sofia Carlsson Innehåll: PROJEKTETS SYFTE OCH BAKGRUND Diabetes är en av världens snabbast växande sjukdomar, en av fem riskerar att utveckla diabetes under sin livstid. Både typ 2-diabetes och autoimmun diabetes ökar; en fördubbling av antalet nya fall av autoimmun diabetes förutspås under de kommande 20 åren. För att påverka utvecklingen är det viktigt att identifiera vanligt förekommande, påverkbara riskfaktorer i befolkningen. Denna kunskap är omfattande för typ 2-diabetes men mycket begränsad när det gäller autoimmuna former av diabetes. LADA (latent autoimmune diabetes in adults) kan vara den vanligaste formen av autoimmun diabetes; något vanligare än typ 1, med en prevalens som uppskattats till 10 % av all diabetes bland vuxna. Trots att sjukdomen utgör en betydande del av diabetespanoramat vet vi mindre om LADA än om någon annan diabetes form och riskfaktorerna är i princip okända. Det övergripande syftet var att studera hur livsstil, miljö och ärftlighet påverkar risken för LADA-latent autoimmun diabetes hos vuxna. Projektet baserades på den hittills största och mest detaljerade studien om LADA: ESTRID-studien, en svensk fall-kontrollstudie med incidenta fall och detaljerad information om livsstil, kliniska och genetiska faktorer, samt norska HUNT-studien. PROJEKTETS GENOMFÖRANDE För att studera hur levnadsvanorna påverkar risken för LADA och typ 2 diabetes genomför vi världens största befolkningsbaserade studie av LADA-ESTRID. I ESTRID rekryteras fall genom nyligen lanserade diabetesregister i Skåne och Uppsala (ANDIS alla nya diabetiker i Skåne och ANDIU alla nya diabetiker i Uppsala). Information om hälsa och levnadsvanor samlas in via en omfattande enkät. Blodprov tas och omfattande genetiska analyser utförs. Datainsamlingen påbörjades 2010 och hittills har vi inkluderat totalt 3758 individer (455 fall av LADA, 1521 fall av typ 2 diabetes och 1840 kontroller). Andelen svarande är hög, 80% bland fallen och 67% bland kontrollerna. Datainsamlingen kommer att fortsätta de kommande åren med målet är att totalt inkludera 800 fall av LADA. Detta gör det möjligt att studera exponeringar med låg prevalens i befolkningen samt interaktion mellan olika potentiella riskfaktorer inklusive genetik.

2 Figur 1. Datainsamling i ESTRID-studien UPPNÅDDA RESULTAT I en serie studier baserade på data från svenska ESTRID- och norska HUNT-studierna har vi försökt utreda vilka faktorer som potentiellt påverkar risken för LADA och därigenom bidra med ny kunskap på ett område där kunskapsunderlaget länge varit i det närmaste obefintligt. LADA beskrivs som en hybrid form av diabetes, i likhet med typ 1 diabetes kännetecknas den av autoimmunitet, men i likhet med typ 2 diabetes tycks etiologin även inkludera insulinresistens. Utifrån detta var vår hypotes att levnadsvanorna kan påverka LADA risken antingen genom att påverka autoimmuniteten och/eller insulinkänsligheten. Våra senaste rön stödjer denna hypotes: Vi ser en ökad risk för LADA kopplad till klassiska riskfaktorer för insulinresistens och typ 2 diabetes inklusive övervikt, låg födelsevikt och tobaksbruk. När det gäller ärftlighet finns en kraftigt ökad LADA-risk för personer med typ 1 diabetes i släkten, vilket talar för att det i första hand är gener kopplade till autoimmunitet som har betydelse vid utvecklandet av LADA. Kosten tycks också vara potentiellt betydelsefull: Intag av söta drycker är associerat med ökad risk för både LADA och typ 2 diabetes. I ESTRID-studien är intag av fet fisk är associerat med en minskad risk för LADA, vilket vi kunnat bekräfta med data från Europeiska InterAct-studien, inklusive ett samband med plasmanivåer av omega-3 fettsyror (preliminära resultat). Vi ser också en ökad risk för LADA för personer med hög konsumtion av kaffe, samt i preliminära analyser, kraftig interaktion mellan kaffeintag och HLA-genotyper associerade med autoimmunitet, i relation till LADA-risk. En annan intressant observation är att betydelsen av kostfaktorer tycks bero på graden av autoimmunitet hos LADA patienterna: Alkoholkonsumtion tycks framförallt minska risken för mindre autoimmuna, mer typ 2-lika former av LADA2. Hög kaffekonsumtion tycks å andra sidan öka risken för mer autoimmuna former, typ 1-lika former av LADA medan inget samband syns för mer typ 2- lik LADA5. Nästa steg blir att konfirmera dessa fynd i andra populationer, med objektivt uppmätt kostexponering (biomarkörer), samt att utvidga analyserna till andra potentiellt intressanta kostfaktorer (mejeriprodukter, fullkorn, rött och processat kött) och kostmönster. Sammantaget stöder fynden hypotesen att etiologin av LADA inkluderar faktorer relaterade till både insulinkänslighet och autoimmunitet, samt att kostfaktorer kan påverka utvecklingen av LADA.

3 GENOMFÖRDA INSATSER FÖR ATT RESULTATEN SKA KOMMA TILL PRAKTISK ANVÄNDNING Resultaten har presenterats för kliniskt verksam personal via föreläsningar organiserade av Uppsala Universitet och Lunds Universitets Diabetes Center, Svenska diabetesförbundet samt Svensk förening för Diabetologi. Huvudsökanden har också föreläst på ämnet LADA för patientgrupper inom svenska diabetesförbundet samt vid flera tillfällen för diabetessjuksköterskor inom Stockholms läns landsting. Huvudsökande har även skrivit artiklar på temat LADA för patienttidningar inklusive Diabetes som ges ut av Svenska Diabetesförbundet samt Göteborgs Diabetesförenings medlemstidning DiabetesBladet. PUBLIKATIONER, PRESENTATIONER OCH ANNAN SPRIDNING INOM PROJEKTETS RAM PUBLIKATIONER: 1. Rasouli B, Andersson T, Carlsson PO, Grill V, Groop L, Martinell M, Storm P, Tuomi T, Carlsson S. Smoking and the Risk of LADA: Results From a Swedish Population-Based Case-Control Study. Diabetes care ; Rasouli B, Andersson T, Carlsson PO, Grill V, Groop L, Martinell M, Midthjell K, Storm P, Tuomi T, Carlsson S. Use of Swedish smokeless tobacco (snus) and the risk of Type 2 diabetes and latent autoimmune diabetes of adulthood (LADA). Diabetic medicine : a journal of the British Diabetic Association 2016 ; 3. Hjort R, Alfredsson L, Carlsson PO, Groop L, Martinell M, Storm P, Tuomi T, Carlsson S. Low birthweight is associated with an increased risk of LADA and type 2 diabetes: results from a Swedish case-control study. Diabetologia ; Löfvenborg JE, Andersson T, Carlsson PO, Dorkhan M, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Sweetened beverage intake and risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes. Eur J Endocrinol Dec;175(6): Rasouli B, Ahlbom A, Andersson T, Grill V, Midthjell K, Olsson L, Carlsson S. Alcohol consumption is associated with reduced risk of Type 2 diabetes and autoimmune diabetes in adults: results from the Nord-Trøndelag health study. Diabet Med Jan;30(1): Rasouli B, Andersson T, Carlsson PO, Dorkhan M, Grill V, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Carlsson S. Alcohol and the risk for latent autoimmune diabetes in adults: results based on Swedish ESTRID study. Eur J Endocrinol Nov;171(5): Löfvenborg JE, Andersson T, Carlsson PO, Dorkhan M, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Fatty fish consumption and risk of latent autoimmune diabetes in adults. Nutr Diabetes Oct 20;4:e Löfvenborg JE, Andersson T, Carlsson PO, Dorkhan M, Groop L, Martinell M, Rasouli B, Storm P, Tuomi T, Carlsson S. Coffee consumption and the risk of latent autoimmune diabetes in adults--results from a Swedish case-control study. Diabet Med Jul;31(7): Rasouli B, Andersson T, Grill V, Midthjell K, Olsson L, Carlsson S Adult-onset autoimmune diabetes is largely due to modifiable risk factors: Results from the Norwegian HUNT. Study J Diabetes Metab 2013; 4:306.

4 MANUSCRIPT 10. Hjort R, Alfredsson L, Carlsson PO, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Carlsson S. Overweight, obesity and the risk of LADA and type 2 diabetes. Manuscript. 11. Löfvenborg JE, Forouhi N, Langenberg C, Sharpe N, Wareham N, Carlsson S, Rolandsson O. Association between plasma n-3 PUFA levels and dietary fish intake and risk of diabetes in GAD autoantibody positive adults: the EPIC-InterAct Study. Manuscript Rasouli B, Alfredsson L, Andersson T, Carlsson PO, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Coffee consumption, genetic susceptibility and the risk of LADA-Latent Autoimmune Diabetes in Adults. Submitted. 12. Rebecka Hjort, Lars Alfredsson, Tomas Andersson, Per-Ola Carlsson, Valdemar Grill, Leif Groop, Mats Martinell, Bahareh Rasouli, Petter Storm, Tiinamaija Tuomi, Sofia Carlsson. Family history of type 1 and type 2 diabetes and the risk of LADA-latent autoimmune diabetes in adults. Submitted. KONFERENSABSTRAKT 13. Löfvenborg JE, Andersson T, Carlsson PO, Dorkhan M, Groop L, Martinell M, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Sweetened beverage intake and risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes. European Diabetes Epidemiology Group (EDEG), 2016, Dublin. 14. Edwall Löfvenborg J, Dorkhan M, Groop L, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Fatty fish is associated with a reduced risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes. Diabetologia 2013; 56: [Suppl1] S1-S Rasouli B, Grill V, Tuomi T, Andersson T, Dorkhan M, Carlsson S. Alcohol consumption is associated with a reduced risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes: the ESTRID case-control study. Diabetologia 2013; 56: [Suppl1] S1-S Rasouli B, Grill V, Tuomi T, Andersson T, Dorkhan M, Carlsson S Alcohol consumption is associated with a reduced risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes: the ESTRID case-control study. Scandinavian Society for the Study of diabetes (SSSD), 47 th annual meeting in 2013 in Helsinki. 17. Löfvenborg J, Dorkhan M, Groop L, Rasouli B, Tuomi T, Wolk A, Carlsson S. Fatty fish in associated with a reduced risk of latent autoimmune diabetes in adults (LADA) and type 2 diabetes. Scandinavian Society for the Study of diabetes (SSSD), 47 th annual meeting in 2013 in Helsinki. 18. Carlsson S, Grill V, Midthjell K, Andersson T, Rasouli B. Lifestyle risk factors and preventable proportion of autoimmune diabetes in adults: 22 years follow-up of the HUNT study. Diabetologia 2012; 55 (Suppl 1)-s1-s513. Abstract 317. AVHANDLINGAR 19. Bahareh Rasouli: Alcohol, tobacco and the risk of LADA-latent autoimmune diabetes in adults Registrering 7 oktober, Disputation 18 mars, 2016, Karolinska Insitutet. Huvudhandledare Sofia Carlsson, bihandledare Valdemar Grill, Tiinamaija Tuomi. 20. Josefin Edwall Löfvenborg: Influence of dietary factors on the development of LADA (latent autoimmune diabetes) and type 2 diabetes. Registrering 1 Jan,

5 2013, halvtidskontroll 26 nov, 2015 (1 års föräldraledighet). Disputation planerad till vt 2018, Karolinska Institutet. Huvudhandledare Sofia Carlsson, bihandledare Tiinamaija Tuomi, Mozghan Dorkhan, Alicja Wolk. 21. Rebecka Hjort. Interplay between family history, overweight, physical activity and genes in the development of LADA and type 2 diabetes. Registrering februari Huvudhandledare Sofia Carlsson, bihandledare Tiinamaija Tuomi, Lars Alfredsson. POPULÄRVETENSKAPLIGA ARTIKLAR 22. Carlsson S. LADA-latent autoimmune diabetes in adults, en vanlig diabetesform som vi vet alldeles för lite om. Diabetesbladet. Medlemstidning för Göteborgs Diabetesförening. 2013;3: Carlsson S. Riskfaktorer för LADA latent autoimmune diabetes in adults. Diabetolognytt nr

studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering!

studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering! ESTRIDepidemiologisk studie av risk faktorer för LADA och typ 2 diabetes uppdatering! Sofia Carlsson, Karolinska Institutet, Stockholm Sofia.carlsson@ki.se 208-03-26 ESTRID? Syftet: studera hur livsstilsfaktorer,

Läs mer

Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling

Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling Sveriges Endokrinologförening, Umeå 30 januari 2019 Diabetesjukdomens många ansiktensteg mot individualiserad behandling Leif Groop Lunds Universitets Diabetescentrum Finnish Institute for Molecular Medicine

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

DIET AND THE RISK OF LATENT AUTOIMMUNE DIABETES IN ADULTS (LADA) STUDIES ON THE ASSOCIATION WITH FISH AND SWEETENED BEVERAGES

DIET AND THE RISK OF LATENT AUTOIMMUNE DIABETES IN ADULTS (LADA) STUDIES ON THE ASSOCIATION WITH FISH AND SWEETENED BEVERAGES From THE INSTITUTE OF ENVIRONMENTAL MEDICINE Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden DIET AND THE RISK OF LATENT AUTOIMMUNE DIABETES IN ADULTS (LADA) STUDIES ON THE ASSOCIATION WITH FISH AND SWEETENED

Läs mer

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson

BDD-studien. när forskning blir klinisk rutin. ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson BDD-studien när forskning blir klinisk rutin ANDIS-dagen 22 mars Annelie Carlsson TYPER AV BARNDIABETES Sekundär: CF, steroidbehanding Typ 1 Autoimmun HLA Insulinbrist Alltid insulin MODY: Maturity Onset

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;

Läs mer

Stockholm 2016-04-14

Stockholm 2016-04-14 Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning:

Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott. Inledning: Dokument nr: 4.3 (6) Titel: Kosttillskott Inledning: Den legitimerade optikern är en del av den primära ögonhälsovården, och utför majoriteten av alla synundersökningar. Pga. detta har den legitimerade

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm

Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Förskriva hälsa Utveckling av Tobaksavvänjning på Recept i primärvården i utsatta områden i Stockholm Pilotstudie LUFT Umeå 2 oktober 2014 Tanja Tomson, projektledare Olivia Biermann, koordinator Jess

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund AMM Rapport nr 24/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke Anna Oudin Kristina Jakobsson Exponering för luftföroreningar i Skåne, och risk för stroke

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood Verena Sengpiel, MD PhD Jag har ingen jäv-/intressekonflikt att deklarera. Bakgrund Adapted from Maltepe et al J.Clin Invest 2

Läs mer

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015

Välkomna till. BORIS dagen 13/ BORIS-dagen 2015 Välkomna till BORIS-dagen 2015! BORIS-dagen 2015 1 Vad hände 2014? Tillväxt och täckningsgrad Nya statistiska metoder Hur påverkas viktutvecklingen av ålder och kön? Markörer för följdsjukdomar, fasteglukos

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07

Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07 Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence

Läs mer

Hur aktiva är vuxna?

Hur aktiva är vuxna? Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?

Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Kost och hälsa

Läs mer

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Malmö 2017-10-12

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension

Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Mat för hälsa hållbarhetens 4:e dimension Tommy Cederholm Professor, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala Universitet Överläkare, Tema Åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset Geriatriska kliniken,

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi

Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Malmö Kost Cancer undersökningen

Malmö Kost Cancer undersökningen Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen

Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen 1 Snart har 10 % av jordens befolkning diabetes, snabbaste ökning sista 30 åren. Diabetes är den 8:e ledande dödsorsaken i världen 2 Typ 1-diabetes står för 5-10% av alla diabetesfall. Denna form av diabetes

Läs mer

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9 Drogvaneundersökning 23 Grundskolans ÅK 9 Gymnasiets ÅK 2 Drogvanor 23 Åk 9 i grundskolan och åk 2 gymnasiet 824 elever i åk 9 och 826 i åk 2 Beställd av CERUM - Skånes kompetenscentrum Följer i stort

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Är genetiken på väg att bota diabetes?

Är genetiken på väg att bota diabetes? Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början

Läs mer

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? NYCKELN TILL EN FRISK GENERATION hur får vi världens friskaste barn? Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin

Våra studier. Den friska stressfysiologin. UMS-patienters stressfysiologi. ISM Institutet för stressmedicin Stressfysiologi Våra studier Den friska stressfysiologin UMS-patienters stressfysiologi Stresshormoner Hypotalamus CRH Vad händer vid akut stress? Prolaktin Hypofysen ACTH LH & FSH Trier Social Stress

Läs mer

Levnadsvanor för patienter med

Levnadsvanor för patienter med Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk

Läs mer

TEDDY och TrialNet Uppdatering

TEDDY och TrialNet Uppdatering TEDDY och TrialNet Uppdatering Jessica Melin Leg. Forskningssjuksköterska och Doktorand TEDDY Internationell studie (USA, Finland, Tyskland, Sverige) Screenade för genetisk risk för T1D 8667/2525 3 månader

Läs mer

Vårt uppdrag. att stärka och utveckla folkhälsan

Vårt uppdrag. att stärka och utveckla folkhälsan Vårt uppdrag att stärka och utveckla folkhälsan Spelprevention Sprider kunskap om spel, spelproblem och förebyggande arbete Endast spel om pengar- gambling- icke gaming Swelogs- Swedish longitudinal gambling

Läs mer

Tack! Eira-studien. detta beror till stor del på att studien omfattar detaljerad information om både ärftlighet och påverkbara livsstilsfaktorer.

Tack! Eira-studien. detta beror till stor del på att studien omfattar detaljerad information om både ärftlighet och påverkbara livsstilsfaktorer. Tack! Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 9 000 personer i Sverige som under de senaste åren svarat på frågor om

Läs mer

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret Verksamhetsberättelse 2007 Svenska Hypofysregistret drivs av Stiftelsen för forskning och utveckling inom hypofysområdet (Svenska Hypofysgruppen). Ordförande i gruppen och registerhållare

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,

Läs mer

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier SYSTEMATISK GRANSKNING AV METODER FÖR ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET Metoder för att främja fysisk (MFA) Fysisk (FA) Hälsa/ Livskvalitet BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH RESULTAT Bernt Lindahl, överläkare

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Matprat i primärvården

Matprat i primärvården Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om

Läs mer

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016

Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable

Läs mer

Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning

Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Biobankning av mikrobiologiska prover en resurs för klinisk forskning Lars I. Andersson Project Leader Biobanking Clinical Microbiology BioBanking and Molecular Resource Infrastructure of Sweden (BBMRI.se)

Läs mer

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011

Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Samhällsekonomiska besparingar av snus som skadereducerare i Sverige 1990-2011 Per Hortlund Elin Gabrielsson HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Rökning betraktas generellt sett

Läs mer

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser

23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Familjär hyperkolesterolemi

Familjär hyperkolesterolemi Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus Västerås Sociala och sociologiska aspekter på missbruk Kent W. Nilsson www.ltv.se/salve Drogfokus, Norrköping 2012-10-24 Allt hänger

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence

STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence Uppdaterad 2015-11-06 1 / 6 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin STODS: the Swedish Twin project Of Disability pension and Sickness absence I projektet STODS är syftet

Läs mer

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Nya tider, nya hälsoproblem

Nya tider, nya hälsoproblem XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Läs mer

Se upp för icke CE-märkta

Se upp för icke CE-märkta Föreläsningskväll om teknik och framtidens diabetesvård Välkommen till en kväll fylld av intressanta talare och möjlighet att mingla med utställare. Det kommer att handla om ny teknik, behandling och framtidens

Läs mer

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes

Cannabis and the risk of adverse life course outcomes Cannabis and the risk of adverse life course outcomes Anna-Karin Danielsson, PhD, Post Doc Institutionen för Folkhälsovetenskap, Socialepidemiologi Emilie Agardh Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Peter

Läs mer

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam Tillverkare av snus Swedish Match* (ca 75% av totalmarknaden) Gotlandssnus AB* GN Tobacco Sweden AB* Fiedler & Lundgren (BAT) Japan Tobacco International Philip Morris

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes.

Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. V ä r l d s d i a b e t e s d a g e n M a l m ö 2 0 1 4 Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. Patrik Rorsman Radcliffe Department of Medicine Oxford Centre for

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS)

Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie (STODS) Uppdaterad 2015-08-27 1 / 5 Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för försäkringsmedicin Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/aktivitets- och sjukersättning: en prospektiv tvillingstudie

Läs mer

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet?

Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation. Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet? 17#10#17% Mat och fysisk aktivitet för hälsa och prestation Mat och fysisk aktivitet för en hälsosam livsstil - vad är viktigast genom livet? % Vuxna % Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet

Docent & Barnläkare. Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet CELIAKI Var står vi idag? Anneli Ivarsson Docent & Barnläkare BARNVECKAN I JÖNKÖPING 2010 Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin Enheten för Epidemiologi och Global Hälsa Umeå universitet The

Läs mer

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter

Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter 42 Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och Del A: Inledning Arbetsrelaterade besvär i höft, ben och utgörs av försämringar i kroppsstrukturer som senor, muskler, nerver, leder eller bursor

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna

Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Skräddarsydd kostbehandling vid övervikt och fetma hos vuxna Anna Hägg Leg.Dietist Överviktscentrum Finns en kost som passar alla? 1 Skräddarsydd kostbehandling Område som behöver utvecklas, fler studier

Läs mer

MED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits

MED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN MED738, Mat vid diabetes, 3,0 högskolepoäng Food and Diabetes, 3.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer