Adam och Eva av Y Annenkov, 1913

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Adam och Eva av Y Annenkov, 1913"

Transkript

1 Moralochetik Adam och Eva av Y Annenkov, 1913

2 Moralen och etiken ett katolskt perspektiv - för vem och när? Till mina barnbarn Göran Fäldt

3 Vad menar man med orden? En sak är vad ord egentligen betyder, en annan är vad man menar med dem i dagligt tal. Det kan ibland leda till ganska invecklade samtal innan man börjar behandla själva frågan som behöver belysas. Det gör inte heller saken enklare att orden inte alltid betytt samma sak. De är ett slags tecken som fungerar i ett begränsat historiskt och socialt sammanhang och i en jämförelse mellan historiska perioder ser man, att betydelsen har ändrats eller i alla fall fått andra bibetydelser. Moral betydde inte samma sak för romare och greker under antiken som det betyder för oss. För våra barn och barnbarn kommer det kanske inte heller att betyda precis samma sak som för oss som är vuxna nu. Alla civilisationer har alltså moralbegrepp som inte är helt jämförbara och därför inte möjliga att leva upp till var som helst och när som helst. Men för att kunna förstå något av en svunnen kultur, måste man hitta något av deras moraliska tänkande. Man kan, om man vill ägna sig åt det, komma människor i de gamla egyptiska, kinesiska och germanska kulturerna mer in på livet genom att göra sig en föreställning om deras moral än genom att studera deras bildspråk, riter eller framgrävda artefakter. Ordet moral är i vår egen tid och i vår kultursfär betydligt mer flytande än tidigare. Ordet etik har i många avseenden kommit att inta den plats ordet moral hittills haft. Orden har kommit att flyta ihop och med viss tveksamhet börjat användas som synonymer, alltså med samma innebörd. Men hur vi använder dessa ord är inte likgiltigt för någon av oss. De står nämligen för begrepp som vi människor behöver för att förstå oss själva och hur vi samverkar med andra i en social gemenskap.

4 Det finns alltså ett behov av begreppen moral och etik redan innan det finns ett behov av moral och etik, det vill säga normer i någon form som i någon mening är eller upplevs som förpliktande. Moral och etik är genom att finnas till, vare sig man ansluter sig till deras principer eller inte, därför alltid i olika grad vägledande och fostrande. Förklaringen till detta behov av moralen och etiken är att vi som människor är tänkande, även om i inte alltid tänker rätt eller förnuftigt. Också detta har något att säga oss om människans egen natur. Hon tänker och hon vet och hon vill vara tänkande. Det är just det som blir hennes problem, därför att hon oftast har frihet att besluta sig för en viss handling, ett visst agerande, som kan vara ett rätt eller orätt handlande. Det är till slut hennes sökande efter Gud, och efter sanningen, som till slut blir avgörande om hon också accepterar moralen och etiken och om hon till slut lägger den till grund för sitt handlande. Kan vi då ärligt svara på frågan om ett nej till moralen och etiken blir avgörande för vårt sökande efter Gud och sanningen, skall vi nog upptäcka att det finns ett sådant samband. Till slut står vi faktiskt i en vägkorsning på livets väg och det är i det vägvalet som det visar sig vilken slags människa vi är. Frågan är bara om vi egentligen vet något om oss själva och om vi vill veta det vi får veta om oss själva? Är människan kanske för bekväm av sig för att tänka? Undviker hon vägkorsningar? Är kristna mer bekväma eller mindre bekväma? Finns det för alla en slags mental tröskel att kliva över för att ägna oss denna förmåga att reflektera, som skiljer oss från djuren? Tänker man mer eller bättre i ensamhet eller i grupp? I harmoni eller i kris? Vad är egentligen samvetet? Förnuft eller känsla? En manifestation av det suveräna jaget eller en väg till objektiv förståelse i relation till något annat än mig

5 själv, en gemenskap, en norm och ytterst till Gud? Vad det än är, kommer samvetet, hjärtat, i kontakt med mysteriet människan. Det är inte helt fel att betrakta orden moral och etik som likabetydande. De har kommit in i vårt språk från både grekiskan och latinet som är våra första kulturspråk. Grekiskans ethicon och latinets mores säger något om sederna i samhället. De beskriver i grunden samma sociala och mänskliga förhållanden och har alltså egentligen samma betydelse. Från det grekiska ordet får vi etiken och det etiska, från det latinska moralen och det moraliska. Men det är inte bara orden vi övertagit från antikens guldålder utan också morafilosofin, först den grekiska och sedan i latiniserad form. Aristoteles Etik och Platons dialoger, (Platon f Kr) har haft ett kontinuerligt inflytande på västerländskt och kristet tänkande. Hur mäktiga och grundläggande deras verk än är, hur mycket de än genererat i filosofiskt tänkande under århundraden, har de inte kunnat ingå en symbios med kristen moralteologi av det skälet att den antika moralfilosofin inte kunnat vara i kontakt med den kristna uppenbarelsen. Den helige Thomas av Aquino har förmodligen studerat allt som Aristoteles skrivit och citerar honom tusentals gånger i sin Summa theologica. Men han har aldrig antagit att Aristoteles lära utan vidare skulle vara förenlig med den kristna, säger Joseph Pieper (Hinführung zu Thomas von Aquin, 1958, München). Tydligare kan det inte sägas att kristendomen innebär något nytt, något som antikens främsta inte kunde känna till. Inte mindre tydlig blir kristendomens särställning i förhållande till filosofin, när Aristoteles ( f Kr) kommer till slutsatsen att moralen aldrig kan reduceras till en uppsättning universella

6 principer (Jonathan Barnes, Introduction to The Nicomachean Ethics, Penguin Books, 1986). Det enda man kan hoppas på, menar Aristoteles, är en samling träffsäkra generaliseringar som i grova drag kan vara till hjälp i vanliga situationer. I fullständig motsats till exempelvis påven Johannes Paulus II i encyklikan Veritatis Splendor (1993), menar Aristoteles att det inte kan formuleras något universellt gällande moraliskt omdöme utan undantag. Varje sådant strikt formulerat moraliskt omdöme är falskt, hävdar Aristoteles (Jonathan Barnes, ibid, Introduction). Man kan då antagligen dra slutsatsen att samvetet, den kristnes moraliska kompass, inte har någon avgörande plats i den egentliga moralfilosofin i Aristoteles tradition, eftersom den inte erkänner Guds existens eller människans fundamentala behov av Gud för sitt jordiska och eviga liv. Med samvetets existens kan inte etiken vara en intellektuell lek utan blir ett blodigt slagfält, där människans alla gärningar utspelas. Påståendet skulle i så fall kunna sägas ha stöd i Friedrich Nietsches omvärdering av alla värden och underkännande av samvetets roll (Hannes Nykänen, Samvetet och det dolda om kärlek och kollektivitet, Ludvika 2009). Omvänt tjänar i själva verket en sådan slutsats som ett slags bevis på att kritiken mot Kyrkans undervisning om en universellt gällande moral för alla och vid varje tillfälle, bottnar i en filosofi utan Gud och ett andligt och intellektuellt tänkande utan Gud, vilket förefaller vara typisk för vår tid och för det som lite generaliserande kallas moderniteten. När Spinoza på 1600-talet skriver sin Etiken är moralen hans ämne, men han blir samtidigt kontroversiell genom sin teologi. Moral och teologi, särskilt dogmat och doktrinen, hamnar i allmänhet i ett spänningsfält. I sitt förhållande till den

7 kulturella och andliga omgivningen var Baruch Spinoza avvikande och kom med sina skrifter att lägga grundstenar för Upplysningstiden, som utmynnade i den Franska Revolutionen. Det är från denna tid som moralbegreppet får en ny och sekulär innebörd, skild från religionen och Kyrkan. Som bok trycks Spinozas Etiken först efter hans död 1677, men hans bibelförklaringar hade redan förkastats både av den judiska synagogan som han tillhörde i Amsterdam och av den Katolska kyrkan. Etiken hör sedan Upplysningstiden till den politiska filosofins område vilket har haft digra konsekvenser för alla och inte minst oss kristna. Båda orden etik och moral börjar bli frekventa i litteratur från 1100-talet och framåt. Språket är sedan Alkuins tid ( ) vid Karl den Stores hov i Paris latin, eller dess icke klassiska variant, medeltidslatinet. Vi får en bildningsdisciplin i moralfilosofin långt innan vi får moralteologin, det mesta skrivet på latin. Moralen blir i det kristna Europa framför allt en lära om tillämpningen av de kristna värderingarna, som i sin tur i huvudsak grundar sig på Bibelns Gamla och Nya testamenten och på kyrkolärarnas skrifter. Det är genom koncilierna, som Kyrkan kallar till, som dessa skrifter till slut framläggs som lära eller doktrin. Bara påven och biskoparna, eller påven ensam, kan garantera lärans autenticitet och förklara den bindande för det kristna samvetet. Eller skall man tro att Bibeln har ett helhetsbudskap som var och en själv kan förstå och tolka? Författare som utvecklar dessa värderingar och tolkar dem kallas från 1600-talet är ofta moralister, ett ord som i våra dagar har en helt annan bibetydelse. Att vara moralist i våra dagar uppfattas som bakåtsträvande och konservativt, medan att vara

8 etiker är mer positivt efterforskande och upplysande. Därför talar man hellre om moralteologer, moralfilosofer och etiker. Ett ord som ofta används i vår tid är ethos. Det står för en inte närmare preciserad livssyn eller en slags ansvarsfull inställning till övergripande värden. Man talar till exempel om ett Världsethos. I ett sådant ethos görs försök att samla goda värden från alla religioner och från den sekulära humanismen. Ur moralisk synvinkel är ordets användningsområde begränsat men det inbjuder till etiskt tänkande utan att vara konkret eller bindande. + Varför skulle moralen förändras? Naturligtvis är det första svaret förändringar i människors levnadssätt och därigenom sederna mores i samhället. Det är svårare att förklara vad det är som driver på förändringarna. Mentalitetsforskningen ger nya och ofta överraskande förklaringar. Etnologen Åke Daun ser till exempel en hedonistisk trend bli allt tydligare i dagens Sverige. Den moderna hedonismen förklarar kanske delvis förändringar i tiden, men varför den uppstår sägs inte. Vad kommer det att betyda för kristen moral om tecknen besannas och trenden håller i sig? Människor är ju faktiskt mycket sociala varelser och ska kunna umgås med varandra. Det finns emellertid ingen anledning till uppgivenhet för kristna människor som lever i världen. Motgiftet mot allt

9 själsligt skadligt i världens lättsinnighet heter samvetsrannsakan. Jag vill leva ostraffligt där jag bor i mitt hus, jag vill inte ens se åt det som är orätt, säger psalmisten (Ps 101). En sådan inre disciplin är lätt för den kristne att ta på sig. Det är för det ändamålet alla de döpta inbjudits att ta emot initiationssakramenten och ta vara på dess frukter. Frågan om moralen måste alltså finnas och beaktas. Den skall alltid besvaras med ett rent samvete. Framförallt i protestantisk moralfilosofi ses det som en självklarhet att moralen skall ta hänsyn till sedernas förändringar i ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle. Människorna kan ju i frihet skapa den grund för sin levnadsstil som passar det moderna livet och anpassa lagstiftningen. Det är en modernitetens moralsyn. Katolsk moralsyn invänder att anpassning till världen och världens värderingar, alltså sederna, inte generellt är möjlig. Det är inte människan som skapar normen, utan Gud, genom naturen, som är Hans verk. Ett annat sätt att försöka få svar på frågan om moralen i sig förändras är att studera effekterna av inflyttningen från landsbygden till storstäderna. En sådan rörlighet innebär inte bara ett socialt uppbrott. Det förefaller helt klart att traditionerna, när det gäller äktenskaps ingående i vissa kulturer, fortfarande är mycket starkt levande på landsbygden. I ett företrädesvis muslimsk land som Turkiet kan man, som Rita Liljeström och Elisabeth Özdalga visat i sina socialvetenskapliga studier, konstatera att urbaniseringen helt förändrat mores, till exempel kraven på kvinnans jungfrudom före äktenskapet och släktrelationernas betydelse för ekonomin. Flykten från landsbygden till stad har inneburit ett ofta konfliktfyllt byte av värderingarna i individualistisk och mer självständig riktning. Dessa laddade nya förhållanden mellan familjemedlemmar tar

10 invandrare alltid med sig till ett nytt land som i sin tur kommer att föreslå en tredje uppsättning av seder och bruk. Det moderna Sverige är, genom sin invandring, ett levande exempel på hur de moraliska värderingarna bildar en rikt differentierad vävnad, samtidigt som den dominerande kulturen hela tiden gör sig påmind och förskjuter tyngdpunkterna i människors syn på moralen och etiken. Om en ny moralsyn både repellerar och attraherar, kan den i vissa fall leda till en farlig indifferens eller en lika farlig förvirring. Det påverkar människors inre landskap och kan leda till ett visst utanförskap, samtidigt som de flesta känner sig socialt trygga och upplever en relativt hög livstillfredsställelse i Sverige. För protestantismens del handlar alltså moralsynen om ett slags konsensustänkande grundat på en biblisk helhetssyn. Så länge de kristna har en bedjande och lyssnade inställning till det bibliska budskapet, och man till synes inte kränker någon, är en samsyn i stora drag tillräcklig, även om det erkänns att man inte har hela sanningen eller att man fortsätter att söka den. Det innebär till exempel konkret att mänskliga embryon enligt protestantisk moralteologi kan användas i forskning om det finns tillräcklig konsensus och att ett annat gott möjligen kan uppnås. Mot den bakgrunden kan moralen, alltså med andra ord normen, vara förändringsbar. Man erkänner samtidigt att man i den kristna gemenskapen får leva med olika uppfattningar. Man erkänner att ett ont ibland får accepteras om ett högre skäl legitimerar det. Det kan vara beklagligt, men det anses att man i vissa fall ändå måste ta ansvar för det. För den katolska moralens del är dock grundprincipen att intet gott får sökas genom objektivt onda medel. Det är en moralisk princip som en personlig värdering inte kan förändra.

11 För den katolska moralsynen kan också nya upptäckter i naturen, eller nya tekniska landvinningar, till exempel medicinska, innebära en omtolkning av norm, eller försök till omtolkning av en norm som fastställts om kyrklig lära av kyrkans läroämbete i kontinuitet. Det historiskt mest kända exemplet på en sådan landvinning, eller medicinska upptäckt, som direkt inverkar på människans handlande, var p-pillret. Att kvinnan skulle kunna bestämma över sin ägglossning och därigenom över sin fertilitet på ett pragmatiskt sätt, ansågs av några moralteologer kunna legitimera födelsekontrollen utan att bryta mot tidigare kyrklig moralisk förklaring av den äktenskapliga aktens öppenhet för nytt liv. Med en protestantisk konsensusmetod skulle också den katolska normen och moralen ha kunnat ändras, eftersom en majoritet i påven Paulus VI:s ( ) undersökningskommission 1968 var positiv till ett godkännande. Men frågan var av den moraliska karaktären, att den inte kunde avgöras ens i omröstning, eller genom konsensus, utan krävde påvens personliga avgörande. Alltså skulle Kyrkan teoretiskt ha kunnat medge en utveckling av doktrin inom ramen för katolsk moralteologi. Skillnaden mellan den protestantiska och den katolska metoden är emellertid att den katolska kyrkan erkänner ett av Kyrkans Herre instiftat läroämbete, Petrusämbetet, det vill säga Påven. Påven har enligt katolsk dogm Kristi stöd för att uttala sig ofelbart i moral och trosfrågor. Frågan om födelsekontrollen är en eminent moralisk fråga. Påven har då rätt och skyldighet att för de troendes rätta livsförings skull uttala sig med bindande kraft för det katolska samvetet genom ett uttalande ex cathedra, offentligt, eller på det ordinarie sättet, genom uppmaningar eller till hela Kyrkan riktade rundbrev, encyklikor. I just det här fallet med frågan om p-pillret menade påven att det inte legitimt kunde användas som födelsekontrollmedel, eftersom det skulle användas mot den äktenskapliga aktens mening

12 och yttersta mål och som konsekvens förändra sederna, vilket också skett, men i opposition till Kyrkans undervisning. Påven framförde och motiverade den kyrkliga positionen i frågan genom en encyklika, Humanae Vitae, De som nu fortsatte att vara i opposition mot denna undervisning kunde bara hoppas bryta udden av dess auktoritet genom att hävda att påven inte uttalat sig ex cathedra, det vill säga utan att använda sig av det petrinska ämbetets fulla befogenhet. Det skulle innebära att de troendes samveten inte skulle vara bundna av normen och att de kristna skulle ha frihet att uppfatta påvens undervisning som ett personligt råd eller moralisk rekommendation. Denna kritiska granskning har emellertid visat sig vara felaktig. Under alla omständigheter har påven uttalat och förklarat läran om de moraliska villkoren för en tillåten födelsekontroll på ämbetets högsta nivå, och därmed med den fulla auktoriteten. Är då påvens uttalande i denna moralfråga reserverat för de katolska kristna? Ett exempel på hur den frågeställningen kan besvaras tas upp i den här boken under rubriken Öppenheten för liv i den äktenskapliga akten en jämförelse mellan katolsk och evangelisk etik. Vad det innebär för katolska kristna är att normen öppenhet för nytt liv i den äktenskapliga akten faktiskt har betydelse för levnadssättet alltså mores moralen. För katolska kristna är alltså inte förändringar i människors seder på grund av sociala eller ekonomiska förändringar tillräckliga för en anpassning av normen. Det visar att moralen i katolsk tolkning i grundläggande mänskliga frågor har karaktär av lag, som människan inte har rätt att bryta. Samtidigt, menar Kyrkan, har människan genom sin värdighet som person rätt att välja fel. Men det som då är objektivt fel kan aldrig bli objektivt rätt. Det hör alltså till slut till människans värdighet att också stå för sin handling och bära hela ansvaret.

13 Denna sexualetiska norm har sin grund i vad människan är genom sin skapelse. Hon är inte en sexuell varelse genom vissa omständigheter utan genom sin natur. Finns det då på det området en moralisk norm har den kristna människan en förpliktelse att leva efter den och intellektuellt helt acceptera den. Vi kan alltså, med den katolska grundsynen, säga att till en etablerad moralisk norm hör alltid förpliktelsen. I fallet med sexualmoralen måste vi då erkänna denna moral som förpliktande, eftersom sexualiteten hör till vad människan är. Det är inte en personlig sak att vara människa. Att vara människa är något givet, av Gud, till människan, som person, vilket är en helt annan sak. Sexualiteten hör inte till personen utan till arten. Till hela vårt väsen och vår natur är vi Guds skapade varelser. Skulle vi här använda ordet etik i stället för moral skulle vi inte tala om vår förpliktelse utan om ett krav som den kristne måste ställa på sig själv. Det skulle innebära olika individuella beslut och leda till en relativisering av moralen. Etiken är så att säga den mänskliga sidan av den moral som Gud uppenbarar genom sin egen skapelses lag. Moral och lag hör ihop. Etiken och en vilja upplyst av samvetet hör ihop. Man kan ta andra exempel för att illustrera denna distinktion. Det kan vara etiskt rätt att inte döda ett utrotningshotat djur utan att det behöver vara moraliskt orätt att döda det. Det skulle vara etiskt rätt att tillåta en abort vid våldtäkt på grund av omständigheterna men moraliskt orätt på grund av den grundläggande respekten för livet enligt Femte Budet, Du skall inte dräpa (2 Mos 20:13, jfr Mt 5: 21-22). Det är både etiskt och moraliskt rätt att döda djur som föda åt människor. Men det är etiskt orätt att döda djur av andra skäl än att människan behöver dem för sin överlevnad. Att döda en oskyldig människa är aldrig vare sig etiskt eller moraliskt rätt.

14 Vår slutsats är alltså, trots att både moral och etik betyder samma sak som normer för levnadssättet, att moralen är universellt och alltid gällande utan undantag på grund av gudomlig lag, medan etiken uttrycker ett krav den kristne ställer på sig själv genom ett upplyst samvete. Alltså kompletterar etiken moralen på det personliga planet. Om de inte hade olika grund skulle de inte kunna komplettera varandra. Så länge de moraliska föreskrifterna som Kyrkan framhåller som ledande för samvetet har sin grund i den gudomliga lagen, uppenbarad i Skriften eller i naturlagen, kan man alltså hävda att moralen inte kan ändras utan att den är gällande universellt och i alla tider. Kritiken mot denna oföränderlighet har velat peka på det orimliga i att moralen begränsas till allt som har med kroppen att göra och därmed med det som rör äktenskapet och sexualiteten. Varför, menar man, är Kyrkan inte lika uppmärksam på behovet av moral i frågor om social rättvisa, fattigdom, diskriminering, maktmissbruk, vapenhandel, omsorgen om jordens resurser och till exempel kärnkraften? Om det vore så att Kyrkan försummade dessa för hela mänskligheten avgörande frågor, skulle man vara tvungen att delvis instämma i kritiken. Att påvisa försummelse i dessa frågor från Kyrkans sida faller dock tillbaka på okunskap om vad både påvarna och koncilierna framfört i dessa frågor, inte minst genom det Andra Vatikankonciliet ( ) och genom den katolska socialläran. Här kan man verkligen säga att den moraliska inställningen har förändrats när det gäller militära interventioner och kulturdominans under kolonialismens tidevarv. Hit hör också frågor kring slaveriet och dödsstraffet. Om alltså verkligheten förändras under det historiska förloppet är den moraliska inställningen också föränderlig. Men världens förhållanden och

15 politiken låter sig inte beskrivas i konstanta termer. Det handlar alltid om bedömningar utifrån vissa givna sociala och internationella förhållanden. De är under ständig förändring och utveckling. Detsamma kan inte sägas om människans natur, alltså hennes tvåfaldiga enhet av kropp och ande. Människan kan som social varelse och som medborgare i välfärdssamhällen utvecklas genom utbildning och genom den allmänna levnadsstandarden, men hon förblir till sitt mänskliga väsen densamma. Fattigdom och välfärd inverkar på hennes livslängd och hälsa men tar varken ifrån henne mänskliga egenskaper eller ger henne nya. Slutsatsen blir alltså att moralen på vissa områden alltid är universell och gällande men på andra föränderlig. Ett exempel är inställningen till atomvapen respektive fredligt användande av kärnkraft. Om man anser att innehav av atomvapen främjar freden genom sin avskräckningseffekt, skulle man moraliskt kunna rättfärdiga ett sådant innehav. Å andra sidan har atomvapnen potential till massförstörelse och utrotning av hela nationer. Enligt ett sätt att resonera kan man då inte rättfärdiga innehav av atomvapen, eftersom man inte kan rättfärdiga beslut eller handlingar i syfte att uppnå något gott alltså fred med objektivt onda medel alltså atomvapen. Det är ofrånkomligt att de kristnas samveten svarar på denna moraliska fråga på olika sätt. En nations försvar mot en tänkt fiende är legitimt men, enligt kristet tänkande, inte med vilka medel som helst. Man skulle kunna säga att moralen i frågan om kärnvapeninnehav är beroende av hotbilden och av tillgången på andra försvarsmöjligheter utan potentiell massförstörelseeffekt. Användningen av fredlig kärnkraft blir också en moralisk fråga för det kristna samvetet i den utsträckning den är en förutsättning för ett lands produktionsmöjligheter och därmed

16 kopplad sysselsättningsnivå i befolkningen i stort. Katastroferna i Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011 är emellertid av den art att det kristna samvetet antagligen måste tveka inför ett stöd för kärnkraften. Konsekvenserna av härdsmältor är okontrollerbara och massförstörande. Även om skälet för att bygga upp eller ut kärnkraftsanläggningar är ett annat än för att ha tillgång till atomvapen är de olyckliga konsekvenserna desamma vid ett tillbud, oavsett omfattningen. Frågan är inte bara en fråga om vilka av flera negativa konsekvenser man ska välja, utan också om det här handlar om ett verkligt gott för det gemensamma bästa. Är industriproduktionen ett överordnat socialt gott som legitimerar ett potentiellt socialt och mänskligt ont mot bakgrund av en kärnkraftskatastrof? För den katolske kristne är den första frågan en fråga om själva uppbyggnaden av kärnkraftsanläggningar i sig är ond. Svaret är för de flesta säkert att den inte är det, eftersom kärnkraften som energikälla tjänar det goda syftet att upprätthålla en nations ekonomi och försörjningsförmåga för hela befolkningen. De flesta i Sverige är nog överens om att en ökad malmbrytning genom gruvdrift kräver kärnkraft. Utan den kan man inte producera i takt med ökad efterfrågan internationellt. Men vilka avvägningar skall då en nation göra? Den andra frågan är om samvetet kan godta själva risktagandet. Troligen bör man inte med gott samvete vara beredd att ge sitt stöd till ett beslut i den riktningen i den lagstiftande församlingen med tanke på historiskt kända katastrofer. Under alla omständigheter är detta en synnerligen svår avvägning. Även om berörda myndigheter uppställer nya och än strängare säkerhetskrav kvarstår alltid risktagandet. Man kan uppfatta situationen i Japan efter Fukushima 2011, och den

17 folkliga inställningen efter katastrofen, som en indikation på att människor bedömer riskerna som alltför stora, så stora att man vid ett nytt beslut skulle säga nej till själva uppbyggnaden. Att Tyskland efter Fukushima 2011 beslöt avveckla sin kärnkraftsindustri måste ses som ett mycket modigt beslut på etisk grund, eftersom det parti som lade fram förslaget vid nästa val kan förlora sin politiska ställning på grund av etiken i sitt beslut. Det politiska risktagandet har ansetts väga mindre än risktagandet för människors säkerhet. Sveriges moderna inställning till kärnkraft är typisk för en politisk avvägning mellan behovet av energiförsörjning och risktagande. Kärnkraftsdebatten på 60-talet följde tre huvudfåror varav en förordade total avveckling och ingen utbyggnad. Samarbetsproblemen i den borgerliga regeringen ledde till slut till att Thorbjörn Fälldin avgick som statsminister Han är en av få politiker som offentligt hänvisat till sitt samvete i en fråga av nationell betydelse. Jag dagtingar inte med mitt samvete, är ett berömt yttrande av Fälldin, som grund för sitt nej till kärnkraft i Sverige. Man kan anta att Fälldin kände till den hemlighållna kärnkraftsreaktorn RI kallad Sleep (Swedish low energy experimental pile) i centrala Stockholm inte långt från Östra Station och insett vart Sverige var på väg. Det första kommersiella kärnkraftverket togs i drift 1963 i Huddinge och kallades Ågestaverket. Denna reaktor var nära en katastrofal explosion Att den fick byggas berodde på behovet av svensk kompetens på atomfysikens område och möjligheten att skapa ett svenskt kärnvapen under det kalla kriget. Starka argument framfördes av ledande politiker och opinionsbildare under tal mot bakgrund av att kunna stå

18 kvar i alliansfri ställning mellan de två stora kärnvapenmakterna USA och Sovjetunionen. För var och en som blivit involverad i denna fråga kan inte bara politiska ställningstagande varit avgörande utan också det personliga samvetet. Att hela atomkraftsfrågan blivit en existentiell och ångestladdad fråga avspeglas också i den uppmärksamhet som diktaren Harry Martinssons Aniara visades under flera årtionden efter dess utgivning 1956, tre år efter den sovjetiska vätebomben. Kristna som ateister berördes på djupet av mänskligt medvetande av den pessimistiska civilisationskritik som diktverket gav uttryck för. Till vilken moral skall samvetet förhålla sig i fråga om det vetenskapliga utnyttjandet av naturens starkaste och farligaste krafter? Det är en fråga som ingen längre kan komma ifrån, eftersom denna av människan utvunna kunskap är på gott och ont. Herren Gud gav detta bud: Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö (1 Mos 2: 16-17). Exemplen och hela resonemanget visar att grunden för ett moraliskt tänkande och beslut är svårbedömd och grundförutsättningarna dessutom inte är helt stabila utan föränderliga. Då kan inte heller kristen morallära föreskriva en regel och samvetet inte med säkerhet veta vad som är rätt eller fel, gott eller ont, i alla fall inte så länge man rådslår med sitt samvete i en, vid en viss tidpunkt, ohotad situation. Hur rätt eller fel ett beslut om kärnkraft, eller atomvapen, till slut är visar sig först i en levande kontakt med själva hotet eller själva den rådande situationen. Det kan vara så att den civila olydnaden är det enda svar man kan få på frågan om det moraliska i ett visst beslut eller ett visst handlande. De människor är få som till fullo inser vidden och djupet av sådana stora frågor som kärnkraftsuppbyggnad, militär upprustning eller industriell

19 överproduktion av vapenexportskäl. Men det hindrar inte att många vill gå till handling genom till exempel offentliga demonstrationer. Likaså inom bioetiken och frågan om stamcellsforskning på fertiliserade kvinnliga ägg. De är få som inser konsekvenserna av viss forskning och betydelsen av människans ansvar för livets och sina egna byggnadsstenar, det mänskliga embryot. Ännu färre vill gå ut och demonstrera för eller emot. Den allvarligaste följden av sådan utförd forskning är att människan i det allmänna medvetandet stegvis förlorar sin okränkbarhet som person och ses som en biologisk produkt med en hjärna bestående av blodkärl och nervbanor. Frågan inställer sig: Vem är det till slut som äger hennes kropp? Människans själ förstås i sådana vetenskapliga sammanhang inte som en levande, integrerad del av människans kropp och av så central betydelse att man måste ta hänsyn till den. Om den skulle finnas anses den, enligt den gängse uppfattningen, upphöra med den biologiska döden. För katolsk del är moralen inom biotekniken klar, därför att objektet för forskningens intresse för mänskliga embryon och embryonala stamceller är definierbart och alltid detsamma. Det är av det skälet som den normativa moralen inte är föränderlig utan står fast: Du skall inte dräpa. Ett embryo är en mänsklig varelse i sin tidigaste utveckling. Det mest uppenbara exemplet på att moralen i samhället förändras med tiden är synen på det ofödda mänskliga livet. Här finns i det allmänna synsättet en uppfattning att en ny mänsklig varelse blir människa under den senare delen av en kvinnas graviditet. Fram till denna tidpunkt i sin utveckling betraktas fostret inte som människa i lagens mening och har därför inte

20 något lagligt skydd för sin existens. Den moraliska förändringen består i att abort tillåts och att det inte kan betraktas som brottslig gärning att utföra abort. Etikutbildningen för blivande läkare och barnmorskor är i dag en helt annan än för sjuttio år sedan. Det är tydliga exempel på att en förändrad grundsyn leder till en förändrad moral, alltså regler för hur människan får behandlas och för hur människor får handla i förhållande till andra människor. I katolsk moralteologi har synen på människans tillblivelse också förändrats sedan högskolastikens tid och sedan den helige Thomas av Aquino och hans samtida belyste frågan. Under hans tid diskuterade man i vilken ålder människofostret fick sin själ av Gud. På ett sätt förlorade redan då det ofödda livet det fulla stödet för sin existens, även om man inte kunde utföra kliniska aborter. Under 1800-talet upptäckte vetenskapen det kvinnliga ägget och senare hur den manliga spermiens genom inträngande i ägget gör det fertilt. Det betydde en väsentlig förändring av förståelsen av människans tillblivelse. Kvinnan har, vetenskapligt sett, blivit lika medverkande som mannen i det nya mänskliga livets tillkomst. Synen på kvinnans värdighet kom, med vetenskapens hjälp, inte moralteologins, äntligen att stå i samklang med skapelsen största mysterium, människan, skapad till Guds avbild som man och kvinna, genom en man och en kvinna. Men den kristna Kyrkan har alltid utgått från att människan är en av Gud skapad existens genom mannens och kvinnans sexuella akt. Hennes ursprung är alltså både gudomligt och mänskligt. Här finns ingen förändring i grundsynen. Därför kan det inte heller finnas någon förändring i den moraliska hållningen till det ofödda livet. Det är en Guds gåva genom Guds naturlag och människans egen sexuella medverkan.

21 Slutsatsen blir att moral kan förändras om verkligheten förändras men att den förblir samma moral om denna verklighet inte förändras, därför att den har sitt ursprung i Gud. När kristendomen inte längre har inflytande över lagstiftningen, annat än i form av ett kvardröjande ethos, ändras grunden för människors anslutning till kristen moral. Till slut faller också kristna under för trycket från det sekulära och humanistiska samhället och anammar ett nytt synsätt. Det innebär för det katolska tänkandets del, att normerna som gäller äktenskapets oupplöslighet, sexualiteten och alstrandet av barn inte kan ändras i takt med samhällsutvecklingen och dess etiska anpassning, eftersom skapade varelser inte ändras i den meningen att deras natur ändras. De religiösa grunderna kan därför inte ändras. Gud är människans upphov och hans lag måste respekteras. Men i kulturen och i mentaliteten kan moralen förändras till sitt innehåll. Kyrkan kan av principiella skäl inte kräva att en lagstiftande församling skall ansluta sig till hennes synsätt och värderingar, hur grundläggande och allmängiltiga de än är för henne själv. Principen är att varje människa fritt efter överväganden kan och får ansluta sig till en viss etik. Detsamma måste gälla kollektivet, de demokratiska institutionerna, myndigheterna och de förtroendevalda politikerna. Men Kyrkan kräver att själv ha friheten att klarlägga sina positioner och förklara deras grunder. Det är hennes egentliga ansvar gentemot alla människor och alla samhällen att kunna uttala sig så att människor kan forma sina samveten och följa dem. Hon får som Kyrka det inflytande på lagstiftning och moral som hennes aktiva medlemmar gör det möjligt. Inflytandet skiftar då nödvändigtvis mellan länder och stater.

22 Låt oss ta behandlingen av frågan om medicinskt avbrytande av graviditet som alternativ till kliniskt avbrytande i en jämförelse mellan Sverige och Italien. Den italienska läkemedelsmyndigheten begärde 2007 hos sin regering att ett franskt preparat kallat RU486 skulle frisläppas på den italienska läkemedelsmarknaden. I Frankrike fanns RU486 på marknaden sedan Trots starkt motstånd från många håll, inklusive Kyrkan, kunde den italienska myndigheten 2009 med en majoritet av ledamöterna godkänna preparatet, som är aborterande men som bara kan ges på sjukhus upp till 49:e dagen av en graviditet. Kyrkans och andras argumentering mot ännu en abortmetod var alltså inte tillräcklig för att stoppa RU486. Men genom den debatt som förts kunde ingen vara okunnig om vad saken gällde. Det är egentligen det väsentliga för Kyrkan. Hon måste ta sitt ansvar för att hjälpa människor att orientera sig med samvetets hjälp men är inte direkt ansvarig för människors personliga beslut. Efter beslutet i Italien 2009 har en av Kyrkans främsta etiker, biskop Elio Sgreccia, uttalat att RU486 inte är ett läkemedel utan ett dödande gift. Jämför man med Sverige ser man att samma preparat, men här kallat Misegyne, som innehåller substansen Misepriston, godkänts redan Någon principiell debatt före godkännandet är inte känd. Det visar alltså att den moraliska grunden inte är densamma i de båda länderna och att därför frågor behandlas helt annorlunda. Samtidigt menar Kyrkan att hennes förbud mot användande av sådana metoder för avbrytande av graviditet, alltså dödandet av foster, är universellt och gällande i varje enskilt fall. Det är vad moralfilosofer och etiker, till exempel Sissela Bok, kallar en maximaliserande moral och etik.

23 + Den kristna moralen och samhällsbyggandet Det kristna förhållandet till samhällsbyggandet tar ofta sin utgångspunkt i Kristi ord Ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud (Mk 12:17) och Ni kan inte tjäna både Gud och Mammon (Mt 6:24). Kristna lär sig att se kejsaren eller de världsliga institutionerna som instiftade av Gud för människornas skull och för det allmänna bästa. Det skall mycket till för att kristna skall ifrågasätta auktoriteten i dess institutioner och dess makthavare. Men det sker och det måste ibland också ske, när samhällsbyggnaden till exempel övertagits av korrumperade personer som utnyttjar sin maktställning för den egna klanens intressen eller för drömmar om ett nytt världsrike och en fjärran blomstringstid. Den roll kristna har i sin kristna gemenskap och i det samhälliga livet kan på ytan se ut som en splittrad kallelse eller uppgift. Kan den kristne i det politiska samfundet helt bortse från sin kristna värdegrund eller är det just där i världen som den kristne skall vara ett Kristi vittne? De frågeställningar som kommer upp i den politiska agendan kan vara nog så viktiga för människorna, som alla är den kristnes medmänniskor. Det handlar initialt om den egna åsiktsbildningen och deltagande i politiska beslut eller konkret i utförande av politiska beslut. Dessa frågor skiljer sig

24 från frågor som direkt berör de mellanmänskliga relationerna som har sin egen väletablerade Gyllene regel Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger (Mt 7:12). De kristna kan inte isolera sig och undandra sig sitt samhällsansvar. I de processer som styr samhällsutvecklingen är de kristna kallade att bidra till det allmänna goda tillsammans med andra vars värderingar ofta, men inte alltid, sammanfaller med kristna grundprinciper om barmhärtighet mot främlingar, mot sjuka och arbetslösa, eller människor som kränkts i sin medborgarstatus. Tyvärr får ett sådant kristet bidrag, som är väsentligt i de flesta västerländska samhällen, inte något erkännande för att stå på den kristna grunden. Det är oftare så att det är i de politiskt kontroversiella frågorna, som aborterna och de könsneutrala äktenskapen, som det kristna vittnesbördet når ut till allmänhetens kännedom. Denna kontakt med samhället upplevs av kristna som ofta missvisande och orättvis i sin mediala framtoning, som om dessa frågor vore de enda som kristna engagerar sig i. Alla kan i vår tid konstatera att den mediala filtreringen av kristna och religiösa nyheter är genomtänkt och långtgående. Många media använder sig av en åsiktspåverkande metod för att marginalisera det kristna och religiösa bidraget till samhällsbyggnaden, samtidigt som man gör förstasidesnyhet av olyckliga, enskilda händelser, som Kyrkan själv fördömer. Men vår fråga handlar om den kristnes förhållande till den moraliska grunden eller de etiska principerna i samhällsbyggandet. Det tål att upprepas att de kristna har en skyldighet att förnya och förbättra alla sociala strukturer och sätta människans intressen i centrum. I dessa stora och viktiga frågor spelar etiken en viktig roll i den meningen att de kristna

25 känner kravet på sig att i möjligaste mån tillämpa goda principer. Det är ett brett spektrum av uppgifter som ligger framför de kristna i samhället, uppgifter som sällan eller aldrig engagerar en oföränderlig och universell katolsk moral. Det blir fråga om etiska bedömningar som också de måste utgå från ett samvetets rådslag. I alla sådan viktigare uppgifter för samhällets del måste man väga fördelar mot nackdelar, positiva effekter mot reella risker. Den kristne måste alltid själv undersöka om den uppgift han eller hon ställs inför hör till de områden som kräver ett moraliskt eller etiskt ställningstagande. Samvetets bedömning är en praktisk bedömning, säger påven Johannes Paulus II, en granskning som låter människan veta vad hon måste göra eller inte göra, eller som utvärderar en handling som redan utförts av henne. Det är en bedömning, som i en konkret situation, omsätter den rationella övertygelsen att man måste handla i kärlek och göra gott och undvika ont i praktiken (Sanningens strålglans, 59, Veritas, Stockholm, 2011). Den kristne måste alltså både ha modet att nå fram till en slutsats i vilken han känner sig tillräckligt trygg och säker och att sedan kunna handla i enlighet med sin moraliska slutsats. Så fort det gäller att använda samhällets gemensamma resurser vilar ett stort ansvar på alla, och på kristna på ett särskilt sätt, eftersom det är medmänniskorna som till slut är de som skall betjänas. Den kristne i politiken, eller som röstberättigad i riksdagsval, kommunalval och landstingsval, måste vara lika noggrann i sitt ställningstagande vare sig det gäller vindkraft, gruvdrift, massvaccinering eller fällande av träd i ett naturreservat eller i en stadspark. Många kristna är tveksamma till ett politiskt engagemang därför att det parti som de kan tänka sig arbeta för går till val på vissa frågor som är oförenliga med kristen moral. Innebär ett

26 engagemang ett slags underförstått godkännande av hela det politiska programmet, inklusive de oacceptabla delarna? Man kan, trots detta dilemma, ändå axla ett politiskt ansvar om man bara gör det känt att man i vissa av dessa frågor reserverar sig. Möjligheten finns alltid att man offentligt ger en klar motivation för sin reservation och sitt ställningstagande. På det sättet växer hos andra en insikt om religionens verkliga betydelse, inte bara för den individuella politikern utan också för delar av valmanskåren. På det storpolitiska området framstår Irakkriget som ett skolexempel på svårigheten för det politiska ledarskapet att respektera och tillämpa moraliska principer och kristna värderingar i sitt ansvarsfulla uppdrag. Hela världen befann sig i chocktillstånd efter terrorattacken på World Trade Center i New York den 11 september På basis av en del obekräftade uppgifter om det internationella hot Irak utgjorde militärt, fattade kristna ledare beslutet att, med hänvisning till ett icke helt uppfyllt FN krav på inspektioner av irakisk vapenarsenal, inleda en militär invasion av det gamla tvåflodslandet. USA startade kriget mot terrorismen med ett antal västerländska allierade. Riskerna för ett nytt världskrig var överhängande. Men de folkvalda i USA och i Storbritannien var långt ifrån överens om det moraliskt riktiga i en militär invasion av Irak. Ministrar avgick i protest, andra som var kritiska lyftes bort från det parlamentariska inflytandet i London. Påven Johannes Paulus II avrådde i klara ordalag. Historikerna frågar sig i dag, liksom de flesta människor som följer med i sin samtid, om det var rätt att driva kampen mot ondskan med de medel och de enorma nationella resurser som ställdes till förfogande. Det är en problematik som vi alla på olika sätt är delaktiga i genom våra deklarerade uppfattningar.

27 För alla som utanför stormens öga i efterhand försöker göra sig en bild av situationen och fördöma eller rättfärdiga det krig som blev så ödesdigert för så många kan det vara lätt att hänvisa till den moraliska principen att inte försöka vinna något gott med objektivt onda medel. De politiska ledarna stod dock inför en valsituation som ingen skulle vilja dela med dem. Ingen av dem hade önskat ett sådant händelseförlopp, men de blev ändå till slut ansvariga för allt som hände i svallvågorna av detta grymma krig. Ingen har rätt att döma, men alla kan inse att omständigheter kan göra det oerhört svårt, för att inte säga omöjligt, att som kristen människa inse och förstå vad Guds bud och lag förpliktar till i praktisk handling. I denna ovisshet återstår egentligen bara en enda gärning att i bön be om Guds barmhärtighet och om modet att leva upp till det som Kristus förväntar sig av alla som vill vara hans verkliga lärjungar. + Alla är vi lika etiska Vad är det för skillnad mellan att vara övertygad om vad som är rätt och vad som är fel och att ansluta sig till en norm om vad som är rätt och vad som är fel? Om vi accepterar att moralen är en evig, objektiv och universell lag, genom vilken Gud ordnar, styr och råder över hela universum och den mänskliga gemenskapens alla former genom en i vishet och kärlek bestämd plan (Biskop Anthony Fisher o. p., Påvliga akademins för Livet Internationella kongress om kristet samvete till stöd för rätten till liv, Vatikanen den 23 februari 2007), gör vi det inte egentligen av övertygelse, i alla fall inte om vi med övertygelse menar en personligt grundad, intellektuell och emotionellt bekräftad uppfattning. Om det mänskliga livets högsta norm är den gudomliga lagen (Biskop Fisher) kan den inte, enligt en

28 grundläggande princip, vara föremål för en subjektiv övertygelse, därför att en gudomlig lag övergår för mänsklig förnuftsförmåga. Om vi kan ha kännedom om en gudomlig lag, kan vi bara ha det genom att den har blivit oss givet som en lag, inskriven i vårt hjärta, tillsammans med trons gåva, som också är oss given genom dopet i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn och vatten (Matteusevangeliet, 28: 18-20, Johannesevangeliet, 3:5). Vi kan alltså egentligen bara acceptera den, ansluta oss till den, erkänna dess giltighet som uttryck för Guds vilja i sann mänsklig ödmjukhet som av Gud skapade varelser. Den moraliska lagen kan inte vara en intellektuell lek som människan övar sig i som en Guds jämlike. För att acceptansen ska ha någon reell betydelse i den kristnes liv måste den kristne med alla sina krafter forma sitt samvete, hennes mänskliga kännetecken, för att kunna omsätta den gudomliga lagen i det personliga livet. Även om det är så lyckligt att den kristne verkligen bemödar sig att låta lagen vara den styrande principen i hennes liv, kan hon ändå komma att handla fel och göra orätt, genom sin av Gud givna frihet. Hennes samvete blir därför hennes yttersta instans i alla de valsituationer livet ställer henne inför. Samvetet är den närmast liggande källan till moralisk förpliktelse som måste följas, även när den i verkligheten har fel; men vi måste bilda vårt samvete på rätt sätt och undvika att förvirra det med enbart subjektiva böjelser eller genom att personligen föredra något, skrev i en uppsats Karl Rahner ( ), en av det Andra Vatikankonciliets mest betydande teologer. Tydligen är det möjligt att vi genom våra övertygelser kan bli förvirrade, men också att vi kan komma fram till en bärande helhetssyn i ett moget moraliskt liv genom vårt av Gud givna förnuft. Man kan därför i positiv mening anta att den kristna människan mognar genom en självkritisk värdering av sina enbart subjektiva böjelser och personliga preferenser. Genom de krav hon ställer på sig själv beskriver hon samtidigt sin egen personliga etik som kan leda henne till en djupare förståelse av den gudomliga lagen, den som hon redan i ödmjukhet anslutit sig till utan att ha insikt om dess fulla konsekvenser för det praktiska handlandet, det som Johannes Paulus II kallar samvetes praktiska bedömning. I så fall skulle vägen till

29 moralen gå genom etiken. I så fall är vi alla etiska i början och både moraliska och etiska därefter. Som ett testfall för den praktiska bedömningen skulle man kunna se närmare på eutanasifrågan. Låt oss anta att vi personligen känner en person som uttryckt en vilja att avsluta sitt liv. Vår upplevelse är att personens situation är svår och att vi med mänsklig empati har förståelse för ett lidande eller en livsångest som enligt vår egen bedömning blir allt mer outhärdlig att leva med. Spontant är vår medkänsla stark och den förstärks av en fruktan att själva befinna oss i samma svåra situation. Vilket är det mest barmhärtiga att föreslå, att bära lidandet med förtröstan på Gud, eller att be om hjälp att få avsluta livet aktivt? Vårt omedelbara, etiska, ställningstagande kan tala spontant, men ändå lugnt reflekterande, för ett assisterat självmord med läkares hjälp. Men vi känner oss tveksamma. Två anledningar till vår tveksamhet i en sådan situation kan snart infinna sig. Lagen i vårt land tillåter inte assisterat självmord, men lagen i några andra länder tillåter det. Kan vi då aktivt medverka till en förflyttning till en institution eller sjukhus i ett land som legaliserat assisterat självmord under strikt kontrollerade former? Den andra anledningen till vår tveksamhet är att vi vet att personer som uttrycker en önskan att avsluta sitt liv kan ta tillbaka sin önskan, eller inte tydligt upprepa den vid ett annat tillfälle. Vi skiljer på det mänskliga ropet på hjälp och behovet av medlidande å ena sidan och en verklig dödslängtan å den andra sidan. Vår etiska bedömning vacklar alltså för och emot. Vi söker kanske stöd i Kyrkans uttalanden för att finna råd. Vi finner att eutanasi är en allvarlig överträdelse av Guds lag och att Kyrkan i sin undervisning grundar sig både på naturlagen och på Guds skrivna ord (jfr Evangelium Vitae, 65). Vi nöjer oss kanske inte med detta enda uttalande i skrift utan söker bekräftelse genom studier av andra kyrkliga källor och i samtal med vår biskop eller vår biktfader eller präst med särskild kompetens i denna fråga (jfr äv. Katolska Kyrkans Katekes, ).

30 Till slut accepterar vi att det första uttalandet vi funnit verkligen stämmer överens med kyrklig kontinuerlig lära. När vi alltså blivit medvetna om att det är Guds lag som förbjuder oss att medverka till att någons liv aktivt avslutas av en annan person än den som uttalat önskan att avsluta sitt liv, rådfrågar vi vårt samvete som den yttersta instansen för ett beslut för vårt handlande. Etiken har fört oss fram till moralen, den moral som vi har anslutit oss till som en evig, objektiv och universell lag, genom vilken Gud ordnar, styr och råder över hela universum och den mänskliga gemenskapens alla former genom en i vishet och kärlek bestämd plan. På den grunden fattar vi vårt slutliga beslut. I en grundläggande mening är vi som människor alltså alltid etiska, men inte alltid moraliska. Moralen står i relation till förpliktelsen, etiken till kravet på oss själva att i frihet välja den moraliska normen som sista utpost för vårt handlande. + Franz Jägerstätter martyr för sitt samvete Ett lysande exempel på modet att handla i överensstämmelse med vad samvetet bjuder är den österrikiske bonden Franz Jägerstätter( ). Men handlade han moraliskt rätt? När Hitler under hot om ockupation av Österrike genomförde en folkomröstning för frivillig anslutning till Det Tredje Riket i mars 1938 (Anschluss), var Jägerstätter den ende i sin lilla stad Sankta Radegund som röstade nej. Han insåg tidigt att den tyska militära upprustningen var förspelet till ett erövringskrig med totalitära avsikter.

Utdrag ur encyklikan

Utdrag ur encyklikan Sanningens strålglans 1993 Johannes Paulus II Veritas Förlag, 2011 Utdrag ur encyklikan Samvetets rådslag 57 Den text från Romarbrevet som hjälpt oss att fatta det väsentliga i naturlagen antyder också

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Vårt släktes hälsa. eller ohälsa.

Vårt släktes hälsa. eller ohälsa. Vårt släktes hälsa eller ohälsa Inledning till boken Vårt släktes hälsa eller ohälsa. Katolska utskottet för äktenskap och familj, nr XI (med kyrkligt godkännande 2017) https://www.google.se/search?q=families&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=x&ved=0ahu

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Luther och överheten. ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl

Luther och överheten. ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl Luther och överheten ELM-BV:s årskonferens 5 juni, 2017 Daniel Ringdahl En skenbar paradox Rättsväsendet dömer och bestraffar det onda (Rom. 13:4) Evangelium lär oss att vi inte ska hämnas utan överlåta

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Etik & Moral. Kopplingen till religionen

Etik & Moral. Kopplingen till religionen Etik & Moral Kopplingen till religionen Syfte Ge förutsättningar för att du ska kunna resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller Det här

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan

Samtalsfrågor. Alpha. Kungsportskyrkan Samtalsfrågor Alpha Kungsportskyrkan 1. Finns det mer att upptäcka i livet? 1. Gör en presentationsrunda. Be alla att få berätta vilken historisk person de hade velat träffa. 2. Vart går du om du har stora

Läs mer

Missförstånd KAPITEL 1

Missförstånd KAPITEL 1 KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Moraliskt praktiskt förnuft

Moraliskt praktiskt förnuft Moraliskt praktiskt förnuft Moralens imperativ är kategoriskt Det villkoras inte av att man vill ett visst mål Det föreskriver ett handlande som rätt och slätt gott eller gott i sig inte som gott som medel

Läs mer

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera

Läs mer

världsreligioner och livsfrågor En introduktion

världsreligioner och livsfrågor En introduktion världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare

4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare 4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Ett andligt liv i frihet.

Ett andligt liv i frihet. Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Ett gott mod är ett ständigt gästabud

Ett gott mod är ett ständigt gästabud Studiesinmystics Ett gott mod är ett ständigt gästabud (Ordspråksboken, 15:15). Om de gifta och den mystiska erfarenheten De gifta kristna lever i en särskild form av gemenskap som förenar dem som personer

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Lite surdeg syrar hela degen. Gal 5:9 Om du öppnar upp dörren och tillåter ett litet fel, kommer detta snart att förstoras. På grund av bristerna

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

21 e trefaldighet. Psalmer ur reformationshäftet: 18, 1, 20, 24, 19 Texter: 5 Mos 24:17-22, Jak 2:1-8, Luk 6:27-36

21 e trefaldighet. Psalmer ur reformationshäftet: 18, 1, 20, 24, 19 Texter: 5 Mos 24:17-22, Jak 2:1-8, Luk 6:27-36 1/5 21 e trefaldighet Dagens bön: Käre Fader, påminn oss om vårt ansvar i samhället och världen. Ge oss vilja och förmåga att verka för bröd och arbete åt alla, för rättvisa, frihet och fred. I Jesu namn.

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet?

Religionsfilosofi 4. 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? Religionsfilosofi 4 1 Om själens odödlighet (1777) Finns det hållbara argument för själens odödlighet? 1 Metafysiska Etiska Fysiska 1 Metafysiska argument Utgångspunkter Absolut skillnad kropp-själ, materiaande

Läs mer

Australiens förre premiärminister: En omdefiniering av äktenskapet har stora konsekvenser.

Australiens förre premiärminister: En omdefiniering av äktenskapet har stora konsekvenser. tonyabbot Australiens förre premiärminister: En omdefiniering av äktenskapet har stora konsekvenser. Tony Abbott var premiärminister i Australien 2013 2015; foto Drop of Light/Shutterstock. Av Michelle

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

23 söndagen "under året"- A

23 söndagen under året- A 1235 23 söndagen "under året"- A Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Eukaristins

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

V D K AD AN J BE A HÖ G G VER ÖR D A

V D K AD AN J BE A HÖ G G VER ÖR D A VEM ÄR ÄR DU? DU? VAD KAN JAG GÖRA BEHÖVER DU? FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våragrundläggande grundläggande värderingar Våra värderingar VAD ÄR EN VÄRDEGRUND? Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen

KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen KATEKES FÖR VUXNA? Skapelsen Dagens fysiker anser att det vid världens begynnelse fanns ett urstoft. Det utgick även de gamla grekerna från. De kallade detta urämne, urtillstånd, arche på grekiska. Allt

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem

Evangeliets ljus visar den himmelska vägen hem A lla vet vi att det är besvärligt att vandra i mörker utan ljus. I svår terräng är det extra besvärligt. Ett vitt snötäcke underlättar dock vandringen. Men snötäcket är i så fall ett hjälpmedel som har

Läs mer

Eva Andreas, Tunadalskyrkan, Köping Mark 11:15-12:34 Älska Herren, varandra och dig själv

Eva Andreas, Tunadalskyrkan, Köping Mark 11:15-12:34 Älska Herren, varandra och dig själv 1 Eva Andreas, Tunadalskyrkan, Köping 180422 Mark 11:15-12:34 Älska Herren, varandra och dig själv Drevet går, ja så skulle man kunna rubricera de olika avsnitten vi läst. Vi är tillbaka innan påskens

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett slags all täckande plagg, bärs av muslimska kvinnor där endast ögonen lämnas exponerade har hamnat i rubrikerna igen! Frankrikes president Nicolas Sarkozy

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Är mitt samvete också högsta moraliska norm?

Är mitt samvete också högsta moraliska norm? Normochsamvete003 Är mitt samvete också högsta moraliska norm? Frågan om frånskilda omgiftas tillträde till eukaristin (och försoningens sakrament) får sedan Amoris Laetitia offentliggjordes av påven Franciskus

Läs mer

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud. En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig

Läs mer

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9)

Omvändelse. Och tänk inte er själva, Sade Vi Har Abraham till fader (Matt 3: 9) Omvändelse Den bibliska omvändelse utgör inte en attitydförändring främjas av det mänskliga medvetandet. Integrerar ett liv innan män säger en Annan aspekt av det kristna livet, inte omvändelse främjas

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Sv Kort orientering Alla religioner i världen har fått sitt namn antingen efter deras grundare eller efter det samhälle och nation i vilket respektive religion föddes. Kristendomen, till exempel, har fått

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper

GUDS STORA PASSION. 50 skäl att Jesus gav sitt liv. John Piper GUDS STORA PASSION 50 skäl att Jesus gav sitt liv John Piper Kristus led och dog... FÖR ATT UPPSLUKA GUDS VREDE Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att för vår skull ta förbannelsen på

Läs mer

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst

1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst 1.Det finns svårigheter med att höra Guds röst Våra känslor försvårar för oss Vi är överhopade av intryck Vi har en fiende Vi ska se hur han agerar > 1 Mos. 2:8-9, 15-17 8. Och Herren Gud planterade en

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2): TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer