Här är friheten större? Socialtjänsten som kunskapskälla i Vellinge

Transkript

1 Här är friheten större? Socialtjänsten som kunskapskälla i Vellinge SAMMANFATTNING av Sara Özen Socialtjänsten bör återkommande svara för att uppgifter om sociala förhållanden samlas in, bearbetas och ställs till den kommunala ledningens förfogande (Prop. 2002/03:35)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 SYFTE... 4 BAKGRUND... 5 METOD/TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 6 RESULTAT AV KOMMUNUNDERSÖKNINGEN... 8 FÖRVALTNINGSCHEFENS BERÄTTELSE OM VELLINGE KOMMUN... 8 MÅLOMRÅDE 1 - DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET... 9 MÅLOMRÅDE 2; EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET MÅLOMRÅDE 3. TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR MÅLOMRÅDE 4. ÖKAD HÄLSA I ARBETSLIVET MÅLOMRÅDE 5. SUNDA OCH SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER MÅLOMRÅDE 6, 7 OCH 8. HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SMITTSKYDD OCH SEXUALITET MÅLOMRÅDE 9 OCH 10. ÖKAD FYSISK AKTIVITET OCH GODA MATVANOR OCH SÄKRA LIVSMEDEL MÅLOMRÅDE 11. MINSKAT BRUK AV TOBAK OCH ALKOHOL, ETT SAMHÄLLE FRITT FRÅN NARKOTIKA MM SAMMANFATTANDE ANALYS AV HUVUDRAPPORTEN REFLEKTIONER FÖR FORTSATT DISKUSSION

3 TABELLFÖRTECKNING: TABELL 1. RÖSTANDE I DE OLIKA VALEN TABELL 2. JÄM INDEX TABELL 3. BEFOLKNINGEN EFTER UTBILDNINGSNIVÅ TABELL 4. FÖRVÄRVSARBETANDE TABELL 5. ARBETSSÖKANDE OKTOBER TABELL 6. HÖG-/LÅGINKOMSTTAGARE TABELL 7. FAMILJER MED LÅGA INKOMSTER EFTER FAMILJETYP TABELL 8. ANTAL BARN PER ÅRSARBETARE I FÖRSKOLAN HÖSTEN TABELL 9. BARN FÖDDA MED LÅG FÖDELSEVIKT TABELL 10. BEHÖRIGA TILL GYMNASIESKOLAN EFTER KÖN VT TABELL 11. BARNFATTIGDOMSINDEX TABELL 12. ANMÄLDA ARBETSSKADOR TABELL 13. OHÄLSOTAL EFTER KÖN OCH ÅLDER TABELL 14. DÖDLIGHET I SKADOR OCH FÖRGIFTNINGAR EFTER KÖN TABELL 15. SJÄLVMORD EFTER KÖN TABELL 16. UNGDOMSMOTTAGNINGAR OCH HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS TABELL 17. BARNVACCINER 1 JAN 2008 BLAND BARN FÖDDA ÅR TABELL 18 ABORTER EFTER ÅLDER TABELL 19 AMNINGSFREKVENS 2006/ TABELL 20. HJÄRT/KÄRLSJUKDOMAR TABELL 21. RÖKANDE BLIVANDE MÖDRAR TABELL 22. RÖKANDE SPÄDBARNSFÖRÄLDRAR...22 TABELL 23. DÖDLIGHET I LUNGCANCER TABELL 24. SERVERINGSTILLSTÅND OCH FÖRSÄLJNING PÅ SYSTEMBOLAG TABELL 25. DÖDLIGHET I KOL TABELL 26. ALKOHOLRELATERAD DÖDLIGHET FIG. 1; SCHEMATISK BESKRIVNING ÖVER RELATIONEN MELLAN DE OLIKA DOMÄNERNA I DET KOMMUNALA SOCIALA ARBETET...6 FIG 2; STEG FÖR STEG; KOMMUNUNDERSÖKNING...7 3

4 Inledning Den här skriften utgör en sammanfattning av slutrapportering av projektet Socialtjänsten som kunskapskälla vilket har bedrivits under perioden i Vellinge kommun. Projektet följer en modell som tagits fram av Rättssociologiska enheten Lunds Universitet på uppdrag av Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne. Utgångspunkten för arbetet är hälsans ojämlika fördelning och tar avstamp i den nationella folkhälsopolitiken. För att förklara orsakerna till hälsans ojämlika fördelning måste mekanismerna bakom social utsatthet studeras och förstås. Socialtjänsten har genom sin vardagspolitik en beredare kontaktyta mot allmänheten och en god överblick när det gäller människors levnadsförhållanden. Det är också inom socialtjänsten som förutsättningarna finns för att tidigt uppmärksamma en ur social synvinkel ogynnsam utveckling bland kommunens invånare. I varje kommuns socialtjänst finns en dold kunskapskälla hos medarbetarna som kan användas för att skapa en långsiktigt hållbar folkhälsoutveckling i kommunen. Denna skrift utgör an sammanfattning av rapporten Här är friheten större Socialtjänsten som kunskapskälla, Vellingekommun. Sammanfattningen eftersträvar att tydligare redovisa studiens resultat, vilket kan resultera i generaliseringar. För att ta del av modellens teoretiska utgångspunkter samt övriga resultat hänvisar vi till huvudrapporten. Syfte Det övergripande syftet är att studera och utvärdera modellens tillämpningsoch generaliserbarhet utifrån olika sociala kontexter med utgångspunkt från socialtjänsten samt att tillämpa resultatet som en del av underlaget för kommunledningens strategiska beslut avseende hållbar utveckling och folkhälsa. Delsyftet med rapporten i Vellinge är att öka kunskapen om brukarnas/klienternas psykosociala situation inför strategiska beslut i kommunledningen. På så sätt kan förutsättningarna öka att nå social hållbarhet och ökad folkhälsa i kommunen. Syftet med en kortare sammanfattning av rapporten i Vellinge är att göra rapporten mer tillgänglig för beslutsfattare och allmänhet samt att tydliggöra resultatet. 4

5 Bakgrund Beröringspunkterna mellan folkhälsoarbetet och de områden som faller inom socialtjänstens ansvarsområde är många, t.ex. fattigdom, boendesegregation, barns och ungdomars uppväxtvillkor, missbruk, våld i hemmet och konsekvenserna av brottslig verksamhet. Den lokala socialtjänsten med sitt ansvar för strategiskt viktiga verksamheter ur folkhälsosynpunkt utgör således en viktig kunskapsbank när det gäller psykosociala förhållanden. Sociala problem är ofta komplexa till sin natur och orsakas av såväl sociala, psykologiska som strukturella faktorer och socialtjänstens kunskap är värdefull när det gäller ambitionen att skapa ett socialt hållbart lokalsamhälle. De utmaningar som möter kommunala beslutsfattare i dag kräver ett offensivt inriktat socialt förändringsarbete som griper över flertalet kommunala funktioner. Ett sådant arbete måste bedrivas med stor tonvikt på förebyggande åtgärder och tidiga insatser i syfte att motverka den ohälsa som följer av social problematik. Rapportens bidrag till kommunens strategiska planering är problemorienterad och ska ses som ett bidrag till arbetet med att analysera kommunens styrkor, svagheter, kompetenser och problem samt i skapandet av beslutsunderlag avseende hållbar utveckling och folkhälsa. Strategiska beslut kräver fördjupad psykosocial kunskap. Varje enhet i arbetsorganisationen är måna om att behålla sitt inflytande och att skapa egna förutsättningar i arbetet. Här framträder olika domäner som påverkats av sina respektive sociala uppbyggnader som redovisas i figur 1. Hur kan vi förstå, tillvara och verbalisera det kunnande som den professionella domänen utvecklar i sitt vardagsarbete? Kunskapen hos den professionella domänen eller socialtjänsten har kallats tyst kunskap. Det innebär en kunskap som många i den professionella domänen uppfattar som det enda man har att hålla sig till, samtidigt är den kunskapen ofta ifrågasatt av det moderna samhällets krav på vetenskaplighet. Kunskaperna har en underordnad betydelse i förhållande till den användning man har av den och den kompetens man utvecklar med hjälp av den. Med andra ord innebär den professionella domänen ett lärande som ökar den enskildes möjligheter att agera klokt men som inte automatiskt omsätts i verbaliserad kunskap. Är det överhuvudtaget möjligt att samla in tyst kunskap och verbalisera den? Även om man tolkar, formar och löser den dagliga praktiken utifrån en erfarenhetsvärld så möter man ett ständigt flöde av information där vetenskapligt baserad kunskap har ett påtagligt inflytande. Den modell för psykosocial rapportering som presenteras i den här rapporten har ambitionen att överbrygga klyftan mellan olika kommunledningsfunktioner och den professionella domänen. 5

6 Fig. 1; Schematisk beskrivning över relationen mellan de olika domänerna i det kommunala sociala arbetet. Den politiska domänen Nära formell kontakt Den administrativa domänen Beslut Planer Uppföljning Oklara kontakter och relationer Den professionella domänen Närkontakt och beroende Brukarna/klienterna Modifierad fig. hämtad ur (Kronvall, Olsson och Sköldborg, 1991) METOD/TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 1 Undersökningsdesignen sammanfattas i figur 2. Fördjupad och mer lokalt förankrad kunskap har sammanställts utifrån olika kvalitativa undersökningar där socialtjänstens professionella kunskap satts i centrum. Planeringsprocessen är väsentlig vid framtagandet av modellen och är ett sätt att förankra arbetet med psykosocial rapportering i organisationen. Inte minst är det viktigt att kommunledningen involveras på ett tidigt stadium så att det skapas en medvetenhet kring och förväntan på projektet på den nivå som slutligen kommer att utgöra dess främsta användare. Arbetet presenteras i rapporten genom Sveriges nationella folkhälsomål i elva målområden. I huvudrapporten görs några sammanslagningar till totalt åtta områden: 1. Delaktighet och inflytande i samhället, 2. Ekonomisk och social trygghet, 3. Trygga och goda uppväxtvillkor, 4. Ökad hälsa i arbetslivet, 5. Sunda och säkra miljöer och produkter, 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt smittskydd och sexualitet, 7. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor samt säkra livsmedel, 8. Minskat bruk av tobak och alkohol och ett samhälle fritt från narkotika m.m. 1 Mer läsning kring metod för studien finns i huvudrapporten. 6

7 FIG 2; STEG FÖR STEG; KOMMUNUNDERSÖKNING Folkhälsa och social hållbarhet ur socialtjänstens perspektiv förklaras med fyra steg: Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Förberedelser Överenskommelse med kommunledningen som utgör den primära användaren för det samlade resultatet Överenskommelsen skall innebära att en kontaktperson utses och att undersökningens resultat tas tillvara och ingå som beslutsunderlag Beslut om formen för avrapportering för maximal avkastning då det ingår som beslutsunderlag i strategiarbetet Lokal anpassning innebär lokalt plan för genomförandet om intervjuer, vilka aktörer etc. Sammanställning av bakgrundsmaterial Statistik kommunal basfakta på Folkhälsoinstitutets hemsida, Region Skånes folkhälsoprofiler för Skånes kommuner Organisationsbeskrivning av socialtjänsten, resp. kommun Övrigt lokalt material Intervjuer med socialtjänstens chefer med frågeställningarna: Hur värderas olika klientgrupper i förhållande till varandra? Vad ligger till grund för verksamhetens inriktning? Hur värderar förvaltningschefen olika sociala problem i förhållande till varandra idag och i framtiden? Intervjuer med samordnarna utifrån Socialstyrelsens prioriteringsproblematik Intervjuer angående strukturella förhållanden i kommunen avseende klientgruppernas kön, ålder, social bakgrund, utländsk härkomst, geografiskt boendemönster samt sysselsättning Gruppintervjuer om klienters livssituation Gruppintervjuer med handläggare/motsvarande inom socialtjänsten som ska ge en bild av vilka faktorer påverkar handläggarnas beslut och handlingar. Val av representativa klienter Diskussion ska föras av valda klienters livssituation. Figur 2. Modell för psykosocial rapportering där den politiska domänen aktivt involveras i den administrativa, professionella och brukarnas domän. 7

8 RESULTAT AV KOMMUNUNDERSÖKNINGEN Resultatredovisningen utgår ifrån de elva nationella folkhälsomålen. I varje målområde presenteras en rad tabeller där statistik presenteras som kommunala basfakta som är framtaget av statens folkhälsoinstitut. Sedan presenteras socialtjänstens samlade synpunkter och reflektioner kring de olika målområdena. Inledningsvis presenteras resultaten från intervju med förvaltningschef utifrån en belysning av de elva folkhälsomålområden, därefter struktureras resultaten utefter de olika målområdena genom en statistisk slutsats och socialtjänsten totala synpunkter och reflektioner kring målområdet. Detta är socialtjänstens bild av Vellinge. Resultatredovisningen avslutas med en sammanfattande analys, där alla enheter vägs samman. Här diskuteras även olika kognitiva grunder för beslutsfattandet. Observera att Vellinge kommuns förvaltningsorganisation har genomgått en omfattande omorganisation efter att rapporten skrivits, vilket innebär att uppgifter som rör organisationsformen inom Vellinge kommun inte längre är aktuella. Resultatredovisning bygger därför på den gamla organisationsformen. Förvaltningschefens berättelse om Vellinge kommun Vi har en social belastning, som är svår att formulera för att få politiskt gehör trots välvilliga politiker. Förvaltningschefen i Vellinge kommun som ansvarar för M-förvaltningen har funktionen som socialchef och kallas för avdelningschef. Områden skola, vård och omsorg skapar sina egna utrymmen, eftersom de berör alla invånare i kommunen, medan socialt arbete inte är ett självskrivet prioriteringsområde. En kraftig inflyttning under senare år har fått kommunen att snabbt expandera. I kommunen finns en segregation mellan kommuninvånarna som geografiskt bor längst ut till söder till den norra delen. Det enda egentliga lägenhetsbeståndet finns i Vellinges centralort. Vellinge har en låg arbetslöshet, men den har ökat under det senaste året. I kommunen finns även en låg andel socialbidragstagare. Kommunen har en stor geografisk segregation samtidigt som det finns en allmän uppfattning om att Vellinge är en liten snäll välmående kommun utan sociala problem, understryker avdelningschef. Långsiktigt lyfter avdelningschef fram föräldrar, som på grund av för hög arbetsbelastning och missbruksproblematik får problem med att hantera sin föräldraroll, vilket i sin tur leder till problem för barnen. Kortsiktigt betonas vikten av en välfungerande organisation. Den platta organisationen med en chefsfunktion och underliggande samordnare innebär ett omfattande och diversifierat ansvar för ledningsfunktionen. Det nödvändigt att tydliggöra samordnarnas funktion och ansvar i organisationen, menar avdelningschef. 8

9 Målområde 1 - Delaktighet och inflytande i samhället I det demokratiska samhället ska den enskilda människan ha möjlighet och förutsättningar att delta och påverka. Människors möjligheter att aktivt delta och få inflytande i samhället påverkas av faktorer som utbildning, inkomst, kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kvinnor och män i socialt och hälsomässigt utsatta grupper har till exempel oftare lågt valdeltagande, lågt deltagande i andra demokratiska processer, ett lågt socialt deltagande och en sämre kvalitet i sina sociala relationer. Olika former av utanförskap medför i sin tur små möjligheter att påverka villkor som är negativa för hälsan. Aktuella studier har visat hur diskriminering av olika skäl påverkar människors hälsa negativt. Insatser som leder till att utsatta grupper i ökad utsträckning deltar i viktiga samhällsprocesser kan därför ge positiva hälsoeffekter. Tabell 1. Röstande i de olika valen Vellinge Rikets genomsnitt Kommunfullmäktige 89,1 79,4 Landstingsfullmäktige 88,1 78,8 Riksdagen 89,5 82,0 Andel (%) av de röstberättigade Tabell 2. Jäm Index Placering Indexvärde Bästa kommunen 1 71,5 Vellinge kommun ,7 Sämsta kommunen ,2 Statistisk slutsats Vellinge kommun har en medelnivå av formell delaktighet, vilket även stärks i det att valdeltagandet genomgående ligger högre i kommunen än i landet i övrigt i både kommun-, landstings- och riksdagsvalet. Socialtjänstens samlade slutsatser om målområde 1 Generellt är utbildningsnivån hög i Vellinge kommun och många har en god förankring och engagemang i samhället genom t.ex. det höga valdeltagandet. Kommuninvånarna är engagerade men inte delaktiga i kommunen som kallas kollektiv egoism. I kommunen finns en god ekonomisk struktur. Även personer med psykiska eller fysiska funktionshinder är engagerade i olika verksamheter eller föreningar för att påverka sin situation. Den största klientgruppen hos socialtjänsten är familjer med barn och ungdomar och få är psykiskt funktionshindrade och missbrukare. Samarbetet med skolan tar mycket tid. Föräldrarna är närvarande och upprätthåller kontakt med skolan. Det brister dock i verksamhetsuppföljningen avseende myndighetsutövningen. 9

10 Målområde 2; Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är några av de mest grundläggande förutsättningar för en god folkhälsa. Människors hälsa, både fysiskt och psykiskt, förbättras med ökande inkomst. Det är därför viktigt att inte försämra situationen för ekonomiskt utsatta grupper såsom ensamstående kvinnor med barn, utrikes födda, pensionärer med låga inkomster, personer med funktionshinder, unga som nyligen flyttat hemifrån samt långtidssjukskrivna och personer med sjuk- och aktivitetsersättning. För att skapa ekonomisk och social trygghet krävs ett arbete för att se över de ekonomiska villkoren för olika grupper i samhället. Gruppernas ställning på arbetsmarknaden, deras utbildningsnivå och tillgång till bostad är andra faktorer som påverkar deras ekonomiska och sociala situation. Tabell 3. Befolkningen efter utbildningsnivå Vellinge Länet Riket år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Utbildningsnivå utifrån % fördelning. 10

11 Tabell 4. Förvärvsarbetande 2007 Ålder Kvinnor Män Totalt Vellinge Länet Riket Förvärvsarbetande efter kön och ålder andel (%) av alla i respektive ålder. Tabell 5. Arbetssökande oktober Ålder Öppet arbetslösa I arbetsm.åtgärder Vellinge Länet Riket Andel (%) av alla i respektive ålder. 11

12 Tabell 6. Hög-/låginkomsttagare 2007 Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män Vellinge Länet Riket Andel (%) avser sammanräknad förvärvsinkomst, år. Tabell 7. Familjer med låga inkomster efter familjetyp Vellinge Länet Riket Ensamstående Utan barn Med barn Övr. m. barn Pensionärsfam Fam sjuk- och akt ersättning Andel (%) familjer med låga inkomster avser disponibel inkomst. Statistisk slutsats Sammanfattningsvis visar statistiken att den vuxna befolkningen i Vellinge har en högre utbildningsnivå än befolkningen i länet och landet i övrigt. När det gäller förvärvsarbetande ligger Vellinges befolkning över genomsnittet vilket de låga siffrorna för öppet arbetslösa styrker. Detta i kombination med statistik över inkomster och familjer med låga inkomster illustrerar en befolkning som företrädesvis är välutbildade och arbetar inom välbetalda yrken. Befolkningen har överlag ett starkt ekonomiskt skyddsnät. Mycket talar för att kommunens invånare inte är direkt känsliga för konjunkturer utan har både ett socialt kontaktnätverk och en egen ekonomisk buffert som kan stabilisera i sårbara situationer. Socialtjänstens samlade slutsatser om målområde 2 Andelen socialbidragstagare och andelen barn som lever i fattiga barnfamiljer är låg i Vellinge. Andelen socialbidragstagare har ökat, men de två handläggare inom socialtjänsten som arbetar med denna uppgift anser inte att de har för tung belastning. De som söker ekonomiskt bistånd är vuxna som haft svårigheter med att bl.a. etablera sig på arbetsmarkanden, haft en beteendestörning eller fått förändrade livsvillkor. Dessa grupper har oftast en ekonomisk buffert genom sitt breda sociala nätverk. Generellt har antalet bidragssökande ökat. De psykisk funktionshindrade har oftast en god man som sköter det ekonomiska vilket inte belastar deras vardagsliv. Psykiskt funktionshindrade kommer sällan till socialtjänstens kännedom. 12

13 Arbetstillfällena i Vellinge är få och täcker inte det behov som finns. En flexiblare arbetsmarknad efterfrågas med plats för fler praktikplatser och alternativa anställningar. Socialtjänstens handläggare samarbetar med arbetsmarknadsenheten när det gäller att finna lämplig sysselsättning eller aktivitet för personer med stora svårigheter att finna en sysselsättning. Detta görs bl.a. genom utredning och matchningsförfarande. Bristen på hyresbostäder är något som oroar och anses som en riskfaktor för framtiden. Idag löses problemet genom vandrarhem, men det är inte en bra lösning för den enskilde individen. Flerfamiljbostadsbeståndet är marginellt i kommunen. Målområde 3. Trygga och goda uppväxtvillkor En förutsättning för en god folkhälsa på lång sikt är att alla barn har trygga och goda uppväxtvillkor. Barndomen är en tid i livet som kännetecknas av snabba förändringar. De levnadsvanor som grundläggs i tidig ålder följer ofta med och påverkar resten av livet. Barn som inte alltid kan välja den miljö de lever i är extra känsliga för yttre påverkan. De långsiktiga effekterna av förebyggande insatser för att skapa goda levnadsvillkor kan därför vara särskilt stora om de sätts in tidigt i livet. Miljön i hemmet, förskolan och skolan är exempel på faktorer som bestämmer vilka uppväxtvillkor som barn får. Tabell 8. Antal barn per årsarbetare i förskolan hösten 2008 Kommunal förskola Enskild förskola Vellinge Länet Riket Vellinge Länet Riket Antal anställda Andel (%) högskoleutbildade Antal barn per årsarbetare ,4 5,3 5,2 5,5 5,2 5,4 Anställda årsarbetare i förskolan och andel barn per årsarbetare. Tabell 9. Barn födda med låg födelsevikt Vellinge Länet Riket Totalt 27,4 32,4 31,1 Antal per 1000 födda med en födelsevikt mindre än 2500 g. 13

14 Tabell 10. Behöriga till gymnasieskolan efter kön VT Flickor Pojkar Totalt Vellinge Länet Riket Andel (%) elever i åk. 9. Kommunal huvudman. Tabell 11. Barnfattigdomsindex Vellinge Länet Riket Antal barn Andel barn Antal och andel barn 0-17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Statistisk slutsats I Vellinge föds det färre barn med låg födelsevikt än i länet och i riket i övrigt. En låg födelsevikt är en riskfaktor i flera avseende, både socialt och medicinskt. I Vellinge är även personalen inom den kommunala förskolan i högre grad högskoleutbildade, men de har också hand om fler barn per anställd än i övriga länet och landet. Socialtjänstens samlade slutsatser om målområde 3 Handläggarna beskriver föräldragruppen i Vellinge som en hjälpsökande och frågande föräldragrupp som är välfungerande men i behov av bekräftelse av sin föräldraroll. Vid intervjuerna med socialtjänsten framkommer det att en stor del av ungdomarna upplevs som drogliberala och har inte tillräckligt föräldra- eller vuxenstöd hemifrån. Detta beteende försvårar dock socialtjänstens arbete. Samordnarna upplever att det är svårt att samarbeta med föräldrarna. Föräldrarna önskar inte medverkan av socialtjänsten i problem av familje- eller social karaktär. Föräldrarna ställer höga krav på det omgivande samhället och tonårsflickor är stressade på grund av höga prestationskrav. I barn- och ungdomsgruppen framträder en mer splittrad bild. Handläggarna kommer genom sitt täta samarbete med skolan i kontakt med ärenden i ett mycket tidigt skede, vilket är mycket positivt. Arbetet över de traditionella professionella gränserna gör att matchningen av behov och resurser kan göras bättre och effektivare. Ett önskescenario är att teamen hade fått mer resurser för att i större utsträckning kunna matcha de behov som de upptäcker med nya insatser. Arbetet i tvärprofessionella team är en stor styrka. De betonar också värdet av att socialtjänsten finns ute i barnens och ungdomarnas vardag: Vi vet mer eftersom vi är ute bland ungdomarna mer 14

15 Trots den oro som framkommit över ungdomars brist på känsla av sammanhang och prestationskrav uppnår en högre andel av eleverna, både pojkar och flickor behörighet till gymnasiet. Intressant att notera är att pojkarna har ett något högre värde än flickorna i Vellinge när det gäller att uppnå behörighet till gymnasieskolan. Både i intervjuerna med samordnarna och i fokusgruppsintervjuerna framkommer en oro för unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt på grund av stress. Generellt uppmärksammas två olika former av problemsituationer när det gäller barn och unga; det ena är familjerättsliga ärenden och det andra är vårdnadstvister som handlar om föräldrar som brister i sin föräldraroll genom att inte vara närvarande som förälder. Anmälningar och ansökningar från enskilda har ökat under det senaste året vilket kan vara en konsekvens av en ökad kunskap ute i samhället. Samordnarna har uppmärksammat att små barn saknas i de gjorda anmälningarna till socialtjänsten. Antalet placeringar av barn och ungdomar inom socialtjänsten är låg. Slutenvårdsbelastningen inom barn- och ungdomspsykiatrin visar att Vellinge har fler inläggningar än t.ex. Trelleborg. En nackdel med verksamheten i dagsläget är de stora teamen och avsaknaden av arbetsledning. Implementeringen av systemet Barnets Behov i Centrum (BBIC) har varit tidskrävande trots att det är bra att få ett stödsystem för att sätta barnets bästa i fokus. Handläggarna upplever att den administrativa delen av systemet är en betungande del av det vardagliga arbetet. Målområde 4. Ökad hälsa i arbetslivet Arbete är viktigt för människors identitet och självbild och är därigenom positivt för hälsan. Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Det minskar den arbetsrelaterade ohälsan, som orsakar mänskligt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader för sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Det finns ett tydligt samband mellan folkhälsa och samhällsekonomi. Faktorer som har betydelse för hälsan i arbetslivet är framförallt anställningstryggheten, arbetsmiljön och möjligheten att kunna återhämta sig mellan arbetspass. 15

16 Tabell 12. Anmälda arbetsskador 2007 Ålder Kvinnor Män Vellinge Länet Riket Antal per 1000 av alla förvärvsarbetande i åldersgruppen. 16

17 Tabell 13. Ohälsotal efter kön och ålder Ålder Kvinnor Män Vellinge Länet Riket Antal dagar sjukskrivning per person och år. Statistisk slutsats Statistiken visar att Vellinge har ett lågt antal med arbetsskador. Bland ohälsotalen framträder unga män i ålder som en riskgrupp i det marginella avseende att de befinner sig på samma nivåer som män i samma ålder vad gäller länet och riket. Socialtjänstens samlade slutsatser om målområde 4 Större flexibilitet och stabilitet ja konkret fler lönebidragsplaster riktade mot målgrupperna. Vellinge har ingen stor näringsverksamhet, vilket leder till att stora delar av befolkningen lämnar kommunen för att arbeta i annan kommun. För de som behöver rehabiliterande insatser för etablering på arbetsmarkanden skapar detta ett glapp. Det finns ett stort behov av flexibla arbetsplaster med möjlighet till rehabilitering. De flesta som behöver stöd från socialtjänsten är personer i 30-års åldern som har någon form av funktionshinder. En grupp som särskiljer sig här är 17

18 adopterade från utomeuropeiska länder som har någon form av psykiskt funktionshinder men som har en stabil social plattform. Denna grupp återfinns även inom boendena och boendestödet. Socialtjänsten tillägger att de som står utanför arbetsmarkanden kan få arbete och stöd genom insatser via LSS eller SoL. En annan utsatt grupp är den ensamstående mamman med goda inkomster som i högre grad är utbränd, vilket förklaras med flexibla arbetsvillkor. En tredje utsatt grupp som framträder är unga flickor i gymnasieålder som redan under skoltiden visar symptom på överansträngning och utmattningsdepressioner. Målområde 5. Sunda och säkra miljöer och produkter Miljöfaktorer luftföroreningar, radon och UV-strålning orsakar de flesta av dödsfallen. Flera grupper av kemiska ämnen har problematiska egenskaper från hälsosynpunkt och därmed betydelse för folkhälsan. Buller orsakar exempelvis sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, trötthet och stressreaktioner, men även direkta skador i form av hörselnedsättning och tinnitus. Tabell 14. Dödlighet i skador och förgiftningar efter kön Vellinge Länet Riket Kvinnor Män Antal döda per invånare. Tabell 15. Självmord efter kön Vellinge Länet Riket Kvinnor Män Antal döda per invånare (15+ år) Statistisk slutsats Dödlighet på grund av skada, förgiftning eller suicid är lägre i Vellinge än i övriga länet och riket. Socialtjänstens samlade slutsatser om målområde 5 Vellinge har en trygg miljö att leva och bo i trots att vissa bostadsområden kan utpekas som socialt belastade med en social problembild. Få skador vittnar om en struktur där kommunen satsat på riskfria miljöer. Det låga antalet skador och förgiftningar visar även på en trygghet för barn i familjemiljön. 18

19 Målområde 6, 7 och 8. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, smittskydd och sexualitet Hälso- och sjukvården, inklusive tandvården och skolhälsovården, har stor betydelse för folkhälsan. Det gäller såväl hälso- och sjukvårdssystemets effektivitet som dess förmåga att skapa en vård av hög kvalitet och på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå det övergripande målet om en god hälsa i befolkningen behövs därför både behandlande och förebyggande insatser från sjukvårdens sida. I takt med den ökade internationaliseringen och utbytet av varor och tjänster mellan länder måste beredskapen mot spridning av smittsamma sjukdomar behålla en hög nivå. Det är därför viktigt med ett fördjupat samarbete inom smittskyddsområdet, såväl inom Europeiska unionen som internationellt. Vaccinationsverksamheten är en av de mest kostnadseffektiva förebyggande insatserna inom folkhälsoområdet. En trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa är fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld. De folkhälsopolitiska insatserna inom detta målområde handlar främst om att stärka självförtroendet hos unga människor och att garantera undervisning, individuell rådgivning och information om sex och samlevnad. Det gäller att främja användning av preventivmedel och att säkerställa möjligheter till graviditetsdiagnos och eventuell abort i ett tidigt skede. Det är också mycket angeläget att bekämpa sexuellt våld och tvång, vilket medför fysiska, psykiska och reproduktiva hälsoproblem. Ett öppet och tryggt förhållningssätt i samhället till sexualitet och reproduktion på lika villkor är en viktig förutsättning för en god folkhälsa. Tabell 16. Ungdomsmottagningar och hälsofrämjande sjukhus 2008 Vellinge Länet Riket Ungdomsmottagningar Antal ungdomar Antal hälsofrämjande sjukhus i länet Ungdomar åldern år 19

20 Tabell 17. Barnvacciner 1 jan 2008 bland barn födda år 2005 Vellinge Länet Riket Stelkramp* Kikhosta* Mässlingen, Påssjuka och Röda hund** * Andel (%) barn som fått 3 injektioner. ** Andel (%) barn som fått en injektion med kombinerat vaccin. Tabell 18 Aborter efter ålder Vellinge Länet Riket ,9 21,9 24, ,2 29, ,2 13,8 14, ,6 19,4 20,6 Antal per 1000 kvinnor i respektive ålder. Statistisk slutsats Vaccineringsgraden ligger lägre i Vellinge än i övriga länet. Det utförs färre aborter i Vellinge till jämförelse med länet och riket. Socialtjänstens samlade slutsatser om målområde 6, 7 och 8 Skolhälsovården har genom organiseringen kommit i nära samarbete med socialtjänsten och det har berikat verksamheterna. Ett viktigt resultat av samarbetet är man kan börja arbeta i barnavårdsärenden tidigare. Det finns en hög grad av medvetenhet när det gäller smittskydd och att problematiken anses obefintlig i kommunen. Gruppen äldre har ännu inte ökat till en omfattning som anses vara problematiskt. Sexualitet och reproduktion är inte frågor som aktualiserats som prioriterade i kommunen. Ett vanligt förekommande preventivmedel bland unga flickor är abortpiller. Ungdomar behöver mer upplysning om vilka risker som ett oskyddat sexualliv innebär och forum för att diskutera vilken roll som sexualiteten har. Ur detta perspektiv är samverkan mellan skola, socialtjänst och Region Skåne en viktig utgångspunkt. 20

21 Målområde 9 och 10. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor och säkra livsmedel Vad man äter och hur mycket man rör på sig har stor betydelse för hälsan. Regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på både den fysiska och psykiska hälsan och på livskvaliteten. Ohälsosamma matvanor bidrar till hjärtkärlsjukdom, cancer och typ 2-diabetes, övervikt och fetma. Tabell 19 Amningsfrekvens 2006/2007 Procent Vellinge 67 Länet 65 Riket 69 Barn som har ammats helt eller delvis vid 6 månaders ålder, avser barn födda Tabell 20. Hjärt/kärlsjukdomar Kvinnor Män Vellinge Länet Riket Antal döda per invånare (15+ år) Statistisk slutsats I Vellinge ammar fler kvinnor än vad de gör i länet men färre än riket. I Vellinge inträffar färre hjärt-/kärlsjukdomar än vad det gör i länet och riket. Socialtjänstens samlade slutsatser om målområde 9 och 10 Många av dem som kommer i kontakt med socialtjänsten har en mindre bra kosthållning. Övervikt är inte ovanligt. Skolsköterskorna har för ett överviktsprojekt beviljat resurser till motion för att starta en förändringsprocess hos enskilda individer. Föräldrarnas långa arbetstider påverkar naturligtvis barnens kosthållning. Familjerna i Vellinge har överlag ekonomiska möjligheter att förse sina barn och sig själva med hälsosam mat men tiden räcker inte till enligt familjerna. Det är inte ovanligt att barnen själva får ansvara för mathållningen på eftermiddag och kväll. 21

22 Målområde 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika mm. För att nå övergripande folkhälsomål ska den nationella folkhälsopolitiken bidra till att förebygga skadligt bruk av alkohol och användningen av tobak, narkotika och dopningsmedel samt överdrivet spelande. För detta krävs insatser inom folkhälsopolitikens samtliga målområden och det förebyggande arbetet bör samordnas med övrigt folkhälsoarbete på alla nivåer i samhället. Genom att folkhälsopolitiken spänner över flera samhällssektorer berörs detta målområde av en rad andra politikområden som exempelvis barnpolitiken, ungdomspolitiken, utbildningspolitiken, hälso- och sjukvårdspolitiken, socialtjänstpolitiken, kriminalpolitiken samt skatt, tull och exekution. Tabell 21. Rökande blivande mödrar Procent Vellinge 2,7 Länet 9,9 Riket 6,7 Andel (%) av gravida vid inskrivning till mödravårdscentralen Tabell 22. Rökande spädbarnsföräldrar Mamma Pappa Någon i hushållet Vellinge 1,9 3,4 4,4 Länet 8,2 15,4 18,6 Riket 5,9 11,4 14 Barn födda 2006, procent. Tabell 23. Dödlighet i lungcancer Kvinnor Män Vellinge Länet Riket Antal döda per invånare (15+ år) 22

23 Tabell 24. Serveringstillstånd och försäljning på systembolag 2008 Serveringstillsånd* Försäljning systembolag** Vellinge 14 4,2 Länet 13,6 3,7 Riket 13,9 5,4 *antal/ invånare 15+ år ( ) ** Antal liter 100%-ig alkohol/invånare 15+ år (under året) Tabell 25. Dödlighet i KOL Kvinnor Män Vellinge Länet Riket Antal döda per invånare (15+ år) Tabell 26. Alkoholrelaterad dödlighet Kvinnor Män Vellinge 6 32 Länet Riket Antal döda per invånare (15+ år) Statistisk slutsats Andelen rökande föräldrar är få i Vellinge än i länet och riket i övrigt. Alkoholrelaterad dödlighet, hjärt- och kärlsjukdomar och KOL är också lägre. Socialtjänstens samlade slutsatser om målområde 11 Samordnare påpekar att droger såsom alkohol, tobak och hasch blir allt vanligare längre ner i åldrarna bland ungdomarna. Det finns kunskap om bruket av alkohol, men däremot mera tveksamheter om droger. Alkohol och droger har blivit mer tillgängligt både genom Öresundsbron och kontakten med övriga Europa och Internet. Missbruket skapar en stor problembild inom socialtjänsten. Det kan vara en effekt av att många av föräldrarna och ungdomarna har ett annat förhållningssätt vad avser alkohol som droger. Det finns en annan tolerans- och acceptansnivå av alkohol och droger bland föräldrarna jämfört med andra kommuner. Befolkningen konsumerar mer alkohol än i länet och antalet serveringstillstånd är något högre än i övriga riket. En tredje problematik som uppdagas är föräldrarnas många gånger kraftiga ovilja att samarbeta med socialtjänsten, vilket ofta leder till en långdragen process med en negativ utveckling för den unge i familjen. 23

24 Sammanfattande analys av huvudrapporten Invånarna i Vellinge är engagerade och intresserade av sin omgivning, men på sina egna villkor. Valdeltagandet är högt och det tycks vara en självklarhet att man skall ta tillvara sin demokratiska skyldighet, vilket har ett tydligt samband med en hög utbildnings- och inkomstnivå. Att detta är en väg in för delaktighet bland dem som har en psykiskt och fysiskt funktionsnedsättning tydliggörs genom beskrivningarna av brukarna. Andelen socialbidragstagare och andelen barn som lever i fattiga barnfamiljer är också lägre i Vellinge än i länet och riket i övrigt. Andelen socialbidragstagare har ökat men de två handläggare som finns inom socialtjänsten och arbetar med denna uppgift ser inte själva att de har för tung belastning. De beskriver också att det finns en tålighet för ekonomiska svängningar, vilket innebär att även socialbidragstagare och låginkomsttagare har en buffert att ta av innan de kommer till socialkontoret. Något som framkommer som en bristvara är alternativa arbetsplaster. Det finns en önskan om en större öppenhet från arbetsgivare i kommunen att öppna sina verksamheter för alternativa anställningar, exempelvis praktikplatser villkorat till socialbidrag. När det gäller barn och ungdomar framträder en mer komplex bild. Organisationens utformning medför ett arbete över professionella gränser och tjänsterna som kombinerar kurator och socialsekreterare gör att kännedom om barns och ungdomars livsvillkor ökar och tidigareläggs. Det framkommer en hög nivå av ohälsa bland barn och ungdomar när det gäller den psykiska hälsan. Många barn och ungdomar har inte tillgång till ett föräldra- eller vuxenstöd i den omfattning som de skulle behöva. Det visar sig också att många föräldrar söker ett stöd i sitt föräldraskap och kontaktar socialtjänsten för detta. Men sen finns det en annan resursstark föräldragrupp som inte vill ha inblandning av socialtjänsten och som skyddar sin integritet. Detta medför en utsatthet för dem som arbetar med barn och ungdomar. När det gäller barns och ungdomars ohälsa framkommer även att antalet placeringar i socialtjänstens regi är lågt men desto fler inom regionens psykiatriska slutenvård. Det är tydligt att närheten till skolan och insynen i barns vardag samt tillgången att ingå i tvärprofessionella arbetsgrupper är gynnsam. Det skapar förutsättningar för att så tidigt som möjligt kunna agera för barns och ungdomars bästa, vilket gör det möjligt att uppmärksamma nya problemområden i barn- och ungdomsgruppen. Tyvärr visar också konstruktionen på svagheter särskilt avseende myndighetsutövningen och den enskildes rättssäkerhet, något som organisationen är medveten om och arbetar med. Inställningen till alkohol- och drogkonsumtionen är mer liberal och tillåtande bland ungdomar, vuxna och därmed i föräldragruppen. Emellanåt framkommer även indikatorer på att även den professionella sidan är mer tillåtande avseende 24

25 alkoholkonsumtion i föräldragruppen, vilket naturligtvis kräver andra och mer omfattande studier för att säkerställa. Det framkommer en oro för flickors alkoholanvändning samt sexualitet, dvs. risk för sexuellt utnyttjande. I gruppintervjuerna framkommer en bild av att flickor förhållandevis ofta använder abort-piller som ett preventivmedel och att det är just flickorna ansvar att skydda sig med preventivmedel för oönskade graviditeter. Emellertid har ingen statistik har kunnat påvisas i det avseendet. De flesta av kommunens invånare arbetar utanför kommunen och andelen i arbete är hög och även medellönen är hög. Många ungdomar flyttar från kommunen under studietiden. En hög utbildning och materiella resurser möjliggör ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Gruppen har sina privata vårdgivare vilket skulle kunna vara en av orsakerna till den låga kunskapen bland socialtjänsten medarbetare i frågan. Kommunen uppvisar en dubbelhet särskilt med avseende på barns och ungdomars psykiska hälsostatus. Kommunen uppvisar god statistik med hänsyn till en rad risk- och skyddsfaktorer, exempelvis ekonomi, utbildning, rökande föräldrar och födelsevikt. Trots detta finns en påtaglig ohälsa i barn- och ungdomsgruppen. En intressant detalj är exempelvis avvikelsen i kommunen avseende skolprestationer, där flickor brukar ligga högre än pojkar, men här framkommer den motsatta bilden. Överlag framkommer en bild rörande funktionshindrade som beskriver en välfungerande vardag, med överlag starka skyddsnät runt omkring i både professionella och privata. Dock framträder i denna grupp adopterade från utomeuropeiska länder som en utsatt grupp. I resultatet finns en påtaglig frånvaro av problematisering kring vuxnas problematik och behov av insatser. En bidragande faktor till detta skulle kunna vara organisationsformen som inte möjliggör att fånga upp vuxnas behov och problem. Frånvaron av dessa frågeställningar och kunskap är dock påtaglig. 25

26 Reflektioner för fortsatt diskussion Går det att skapa en flexiblare arbetsmarknad med flera arbetstillfällen och praktikplatser speciellt riktad mot långtidsarbetslösa och därmed öka näringsverksamheten i kommunen? Kan föreningsliv eller ideella organisationer vara en väg till alternativa sysselsättningar? Finns där möjlighet att bygga fler hyresrätter i Vellinge kommun? Flickors livssituation och sexualitet präglas av en problembild i Vellinge. Var finns pojkarna och deras sexualitet i denna problembild? Skapa forum för att sprida information och föra diskussioner kring alkohol, droger, ungdomars sexualitet och om vuxenidentitet. Behov av samverkan mellan socialtjänsten och ungdomsmottagningen. Skapa forum och plattformer för att sprida information om föräldrarollen dvs. fånga upp vuxnas behov och problem. Frånvaron av små barn i anmälningar gjorda till socialtjänsten i förhållande till privata alternativ. Kan man i ett tidigare skede uppmärksamma och stötta föräldrar som adopterar barn med fysisk eller psykisk funktionshinder? Vad innebär föräldrarnas ovilja till samarbete med socialtjänsten för barn och ungdomarnas möjligheter att få hjälp och stöd? 26