Insamlingssystem för matavfall från restauranger, storkök och butiker RAPPORT 2007:09 ISSN

Transkript

1 Insamlingssystem för matavfall från restauranger, storkök och butiker RAPPORT 2007:09 ISSN

2

3 Förord Avfallsplaner på lokal, regional och nationell nivå samt nationella miljökvalitetsmål berör på olika sätt insamling och behandling av matavfall. Många kommuner som idag inte har någon form av insamling för matavfall planerar att börja med restauranger, storkök och butiker för att senare införa insamling av matavfall från hushåll. De erfarenheter av olika lösningar som presenteras i denna rapport avses ge kommunerna bättre underlag inför utbyggnad av insamlingssystem för matavfall i restauranger, storkök och butiker. Generellt finns ingen samlad bild av aktuella erfarenheter och lösningar som idag används för insamling av matavfall från dessa verksamheter. I november år 2006 fick Grontmij AB (tidigare Carl Bro AB) i uppdrag av Avfall Sverige att inventera och utvärdera insamlingssystem för matavfall från restauranger, storkök och butiker. Konsultinsatsen i projektet har utförts av Jörgen Leander och Johan Karlsvärd på Grontmij AB. Projektet har finansierats genom Avfall Sverige Utveckling. En viktig del i arbetet har varit att fånga upp erfarenheter från kommuner som samlar in matavfall från aktuella verksamheter. Avstämningar har även gjorts med medlemmarna i Avfall Sveriges expertgrupp för insamling av matavfall samt leverantörer av system. Avfall Sveriges representant i projektets arbetsgrupp har varit Hanna Hellström. De kommuner som bidragit med underlag till utredningen eller på annat sätt deltagit i projektet är: Borås Falun Gävle Göteborg Halmstad Helsingborg Kristianstad Linköping Luleå Motala Piteå Stockholm Uddevalla Västerås Växjö Malmö juni 2007 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige 1

4 2

5 Sammanfattning I föreliggande rapport presenteras erfarenheter av och tekniker för insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker. Rapporten baseras i huvudsak på intervjuer med 15 stycken kommuner angående kommunens, verksamhetens och behandlingsanläggningens perspektiv på och erfarenheter av separat hantering av matavfall från verksamheter. Rapporten avses främst kunna användas av kommuner vid planering för införande av insamlingssystem för matavfall från restauranger, storkök och butiker. Inom ramen för genomfört projekt har även en kartläggning av kunskapsläget på området genomförts. Rapporten visar att kärlhantering är den klart dominerande lösningen. Olika typer av lösningar med avfallskvarn kopplad till tank eller uppsamlingsbehållare förekommer också men främst i restauranger och storkök. Enstaka exempel finns även där andra lösningar tillämpas. Erfarenheterna av kärlhantering med insatssäck och kvarnsystem med tank eller uppsamlingsbehållare är övervägande positiva men båda lösningarna behöver utvecklas. Kärlhantering är lättast att införa i verksamheterna och ekonomiskt fördelaktigt men särskilt anpassade insamlingsfordon rekommenderas. Hur matavfallet förbehandlas och behandlas, liksom hur producerad kompost eller biogödsel ska användas, är av betydelse för om avfallet bör hanteras i påsar och säckar av papper eller bioplast. Påsar och säckar av papper är normalt att föredra från behandlingssynpunkt, särskilt vid rötning, medan kompostering medger påsar och säckar av såväl papper som bioplast. Ur verksamhetens perspektiv kan påsar och säckar av bioplast vara att föredra, särskilt för blötare avfall, men ofta fungerar även påsar och säckar av papper. Det är viktigt att personalen vet hur påsar och säckar ska hanteras. Kvarnsystem med tank eller uppsamlingsbehållare kan vara en bra lösning vid framförallt ny- och ombyggnad och är att föredra ur arbetsmiljö och livsmedelshygienisk synpunkt, särskilt i verksamheter med stora mängder matavfall. Kvarnsystemen blir dock ofta dyra, beroende på vad som inkluderas i kalkylen. För att kvarnsystem ska kunna motiveras ekonomiskt är taxedifferentiering normalt nödvändigt. Samverkan mellan olika aktörer, taxestyrning, lokala föreskrifter, statligt stöd och marknadsföring är exempel på medel som varit viktiga vid införande av insamlingssystem för matavfall från restauranger, storkök och butiker. Information och kvalitetssäkring är avgörande för att insamlingssystemen ska fungera och ge önskat resultat. 3

6 Innehåll 1 Bakgrund Syfte och mål Metod och förutsättningar Beskrivning av insamlingssystem Kärlhantering Avfallskvarn kopplad till tank eller uppsamlingsbehållare Små kvarnsystem Stora kvarnsystem Andra system Matavfallskvarn till avlopp System för separering av vätskefas till avloppet och fastfas till kärl/säck Insamling i container System för hantering av förpackat livsmedel Utvärdering av insamlingssystem Generellt Kärlhantering Avfallskvarn kopplad till tank eller uppsamlingsbehållare Rekommendationer vid etablering av system Val av systemlösning Kärlhantering Kvarnsystem Referenser...33 Bilaga 1 Sammanställning av intervjuade kommuner 4

7 1 Bakgrund Kretsloppspropositionen som utkom 2003 innehöll ett nytt delmål under miljömål 15 God bebyggd miljö: Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. I Sverige finns idag några olika lösningar för insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker. För att kunna uppfylla matavfallsmålet är det viktigt att befintliga insamlingssystem inventeras och utvärderas. Avfall Sveriges rapport 00:2 redovisar en kartläggning av de tekniska lösningar som fanns på marknaden kring år 2000 och redovisar översiktligt för- och nackdelar med olika system. Rapporten visar också på ett behov av utvärdering av de lösningar som tillämpas. I föreliggande rapport redovisas erfarenheter av de vanligaste insamlingslösningarna Många kommuner som idag inte har någon form av insamling för matavfall planerar att börja med restauranger, storkök och butiker för att senare införa insamling av matavfall från hushåll. Utvärdering av dessa insamlingssystem är viktig och kan underlätta vid val av insamlingsteknik i olika kommuner. 2 Syfte och mål Syftet med föreliggande projekt är att genom inventering och utvärdering av insamlingssystem ge Sveriges kommuner beslutsunderlag samt erfarenhetsutbyte vid införande av insamlingssystem för matavfall från verksamheter. Målet med projektet är att inventera och utvärdera befintliga insamlingssystem för matavfall från verksamheter i Sverige och på detta sätt ge Sveriges kommuner bättre förutsättningar för att uppfylla matavfallsmålet. 3 Metod och förutsättningar Utredningen omfattar inventering och utvärdering av kompletta system för separat insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker. Systemen innefattar såväl lösningen för förvaring och eventuell bearbetning på fastigheten som fordonet för insamling och transport till behandling. Med separat insamling avses insamling på ett sådant sätt att det är möjligt att hantera matavfallet skilt från andra typer av avfall genom hela hanteringskedjan. De system som utvärderas är de som är vanligast förekommande i Sverige. Övriga system beskrivs översiktligt men utvärderas ej. Exempel på matavfall från restauranger, storkök och butiker är beredningsavfall, matrester, överblivet matavfall från kantiner och matavfall med utgånget datum. Viktiga moment i utredningen har varit intervjuer med främst kommuner, genomgång av uppgifter från leverantörer samt studiebesök. Följande perspektiv har härvid belysts: 5

8 Kommunens: Implementering av insamlingssystem samt insamling av matavfall Verksamheternas: Personal som arbetar med insamlingssystemen i verksamheterna Behandlingsanläggningens: Krav från anläggningar som tar emot avfallet Urvalet av kommuner har föregåtts av en översiktlig e-postenkät till kommunala insamlingsorganisationer i Sverige. Intervjuerna med kommunerna har sedan genomförts per telefon med ledning av ett särskilt formulär. Telefonintervjuerna med kommuner har i huvudsak väl speglat både kommunens, verksamheternas och behandlingsanläggningens perspektiv beroende på att det visat sig att kommunerna är mycket engagerade i matavfallshanteringen och har en fungerande dialog med verksamheterna. Som komplement till och för att verifiera en del av de erfarenheter som förmedlats av kommunerna har även översiktliga intervjuer genomförts med ett antal verksamheter. Intervjuerna har vid behov kompletterats med befintliga utredningar och annat skriftligt material från kommunerna. Bland de kommuner som bidragit med uppgifter finns såväl små som stora kommuner, som har erfarenheter av olika system för separat insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker. Eftersom det har visat sig att insamling med kvarnsystem är betydligt mindre vanligt än insamling i kärl har medvetet ett urval av kommuner gjorts där kommuner med kvarnsystem är överrepresenterade jämfört med kärlhantering. Vilka kommuner som intervjuats och vilka lösningar som tillämpas i respektive kommun framgår av Bilaga 1. Utvärdering och sammanställning av erfarenheter innefattar följande aspekter: Kostnader, finansiering och taxor Systemets funktion Flexibilitet Etablerbarhet Miljö Arbetsmiljö Kvalitet på avfall till behandling Som en del av sammanställningen av erfarenheter och lämnade rekommendationer angående dimensionering belyses även logistik. Baserat på genomförda intervjuer med främst kommuner, kontakter med leverantörer och författarnas egna erfarenheter ges även vägledning beträffande upphandling, kostnadsbedömning och dimensionering. Projektet omfattar inte kvarnsystem för matavfall på fartyg samt insamlingssystem för fettavskiljarslam och annat fett. 4 Beskrivning av insamlingssystem I det föreliggande kapitlet beskrivs de i Sverige vanligast förekommande principlösningarna för insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker. 6

9 Förvaring i kärl och insamling med konventionella insamlingsfordon är en lösning som förekommer i de flesta svenska kommuner som idag samlar in matavfall från restauranger, storkök och butiker. En annan lösning som förekommer är system med en avfallskvarn som är kopplad till en tank eller uppsamlingsbehållare och som töms med slamsugningsfordon. Andra lösningar för separat insamling som förekommer är t ex olika system med avvattning eller containerhantering. Dessa system beskrivs översiktligt nedan men har ej kunnat utvärderas i denna rapport då antalet tillämpningar bedömts vara alltför få. 4.1 Kärlhantering Avfallet sorteras av personalen i restaurangen, storköket eller butiken och matavfallet lämnas vanligen i någon form av behållare alternativt påse eller mindre säck placerad i en särskild hållare, se bilder på exempel på lösningar i kapitel 5.2. San Sac har ett brett sortiment av lösningar för sortering i köket eller butiken men det finns även andra leverantörer som erbjuder vissa typer av lösningar. Påsen, säcken eller det oemballerade matavfallet bärs ut till kärlet, som vanligen är försett med en insatssäck av papper eller s k bioplast. Kärlet är ofta placerat i ett kylt utrymme. Figur 1 Exempel på insatssäck av papper (t.v.) och bioplast (t.h.). Kärlet töms sedan vanligtvis med ett traditionellt insamlingsfordon som ofta är utrustat med tätningar som ska förhindra spill och läckage. Begränsad eller ingen komprimering är ofta att föredra med hänsyn till avfallets fukthalt. Kärlen blir ofta relativt tunga och därför kan insamlingsfordonet behöva vara utrustat med en särskild lyftarm för hämtning från kaj. Som alternativ eller komplement till insamling med traditionellt insamlingsfordon förekommer insamling med specialanpassad insamlingsbil helt utan komprimering och med hög ilastning eller flakbil med s k retursystem där kärlet transporteras till behandlingsanläggningen. 7

10 Figur 2 Insamlingsfordon för matavfall, modell Mercedes Econic med höglyftande kärllyft. Exempel från Stockholm. En variant på insamlingsfordon som kan vara särskilt lämpat för insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker är s k rotopress-bilar. Dessa är täta och har hög ilastning. Komprimeringen styrs av lastvikten, vilket förhindrar överlast. Kärllyften är helautomatisk. Figur 3 Höglyftande och tätt insamlingsfordon, modell Rotopress, som kan användas för insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker. Exempel från Kristianstad. Vilka insamlingsfordon typ, fabrikat m.m. som används i de kommuner som lämnat uppgifter till denna rapport framgår av Tabell 1. 8

11 Tabell 1 Insamlingsfordon för kärlhantering i intervjuade kommuner Insamlingsfordon Kommun Chassi & aggregat Typ av fordon Borås Mercedes Econic 1828 Norba RL200 Enfackad baklastare med kärllyft och containerspel Serietillverkning eller specialanpassning Typ av anpassning Drivmedel Serietillverkning Ingen anpassning Biogas Falun Scania Norba Enfackad baklastare Serietillverkning Ingen anpassning Diesel Gävle Scania Norba samt NTM En- & tvåfackad baklastare samt tvåfackad sidlastare Specialanpassning Tätning av skåp (NTM). Ingen komprimering på enfacksbilen. Fläktar & draperier för att ventilera bort mögeldamm Diesel Göteborg Volvo Norba Enfackad baklastare Specialanpassning Extra hög i aktern samt anpassad för tömning av kärl från markhöjd och kaj Diesel Halmstad Volvo Skåpbil med bakgavellyft Serietillverkning Ingen anpassning Diesel Helsingborg Mercedes Norba En- & tvåfackad baklastare Serietillverkning Ingen anpassning Biogas Kristianstad Faun Rotopress Mercedes Norba Rotopressbil En- & tvåfackad baklastare Serietillverkning Serietillverkning Ingen anpassning Ingen anpassning Diesel Biogas Luleå Volvo Heil mark 4 Enfackad baklastare Specialanpassning Montage av höglyftande kärllyft och spillficka samt tätning av fordon Diesel Piteå Scania Norba En- & tvåfackad baklastare samt sidlastare Serietillverkning Ingen anpassning Diesel Stockholm Mercedes Econic Hylast kompost skåp Mercedes Econic NTM Matavfallsbil utan komprimering Enfackad baklastare Specialanpassning Serietillverkning Höglyftande kärllyft samt epoxybehand-ling invändigt i skåpet. Ingen anpassning Biogas Biogas Uddevalla Scania Phoenix Enfackad baklastare Serietillverkning Ingen anpassning Diesel 4.2 Avfallskvarn kopplad till tank eller uppsamlingsbehållare På marknaden finns idag företag såsom Envac, Irec/WTM, Uson Miljöteknik och Rodab som levererar system med kvarn kopplad till tank eller annan uppsamlingsbehållare för insamling av matavfall. Kvarnsystemen används främst av restauranger och storkök. Nedan följer en övergripande beskrivning av befintliga system. 9

12 4.2.1 Små kvarnsystem Små kvarnsystem innefattar system där det kan lagras mindre mängder matavfall i en uppsamlingsbehållare (innefattar ej skruvpressat matavfall som samlas upp i ett kärl) med volym upp till 1 m 3. Uppsamlingsbehållaren till kvarnen finns belägen omedelbart under inkastenheten. Små kvarnsystem placeras direkt i ett avfallsutrymme. Vilka krav som ställs på avfallsutrymmet beträffande kyla eller liknande avgörs av respektive miljö- och hälsoskyddsförvaltning. Personalen i restaurangen eller storköket sorterar vanligen matavfall från beredningskök i mindre hinkar för att det ska vara lätt att hantera vid malning. Hinken eller behållaren bärs ut till kvarnen och tippas ner i inkastenheten för malning. Figur 4 Litet kvarnsystem med placering i avfallsutrymme. Exempel Envacs modell Nanovac. Matavfall från bespisningen och som blivit över vid serveringen från kantiner ställs vanligen tillbaka i kantinvagnen och körs direkt till kvarnen. Kantinerna töms i inkastenheten för malning. För att underlätta tömning från kantiner erbjuder vissa leverantörer särskilda kantintömmare. Matavfallet mals till en pump- och sugbar massa ner i en uppsamlingsbehållare, som töms med en slamsugningsbil genom manuell sugning av behållaren. 10

13 Figur 5 Slamsugningsbil som körs på biogas. Exempel från Linköping Stora kvarnsystem Till stora kvarnsystem hör system med inkastbänkar placerade i köket eller på annan central plats. Matavfallet transporteras i ledningar med hjälp av t ex vakuum eller vatten till en separat tank för lagring. Tankens volym är vanligen större än 1 m 3. De stora kvarnsystem som finns på marknaden har olika teknisk utformning beroende på storlek av system samt fabrikat. För stora kvarnsystem kan en eller flera inkastbänkar placeras på lämpliga platser i arbetsutrymmena i t ex ett kök. Figur 6 Inkastbänkar för stora kvarnsystem. Exempel, från vänster: Envacs modell Minivac, Irec modell Fowac och en modell från Uson Marine. Inkastbänkarna bör vara en del i köksmiljön och det ska vara enkelt att kasta matavfallet direkt för malning som därmed blir en del av arbetet. En lösning bygger på att malning sker direkt i inkastbänken, med eller utan tillsats 11

14 av vatten innan, avfallet transporteras till tanken. En annan lösning innebär att matavfallet transporteras omalt till en central kvarn där det mals. På vissa uppsamlingstankar finns avskiljning av vätska från matavfallet för att höja TS-halten i det insamlade avfallet och minska vätskemängden i tanken. Förhöjd belastning på avloppsledningsnätet kan i dessa fall minskas genom avledning av vätska från tanken till en fettavskiljare. Det finns även tillval med omrörning i tanken. Matavfallet i tanken är en pump- och sugbar massa som samlas in med slamsugningsbil genom att slamsugningsbilen anslutes till en ledning som är kopplad till tanken. Systemet trycksätts och töms. 4.3 Andra system Vid sidan av insamling i kärl eller kvarnsystem förekommer även andra system. De svenska erfarenheterna av dessa system är begränsade då mycket få exempel på praktiska tillämpningar finns. Systemen beskrivs därför endast översiktligt nedan och utvärderas inte i denna rapport Matavfallskvarn till avlopp Avfallskvarnen monteras på en fristående eller befintlig diskbänk/arbetsbänk. Matavfallet mals och spolas ut i avloppet och via ledningsnätet vidare till reningsverket. Några kommuner har satsat på denna lösning för hantering av matavfall men i övrigt förekommer den som ett komplement till annan hantering. Fördelar med avfallskvarn kopplad till avlopp är främst att det är enkelt att införa och installera och ej är utrymmeskrävande samt förbättrad arbetsmiljö för insamlings- och kökspersonal på samma sätt som vid anslutning till tank. Transport vid avloppsledningsnätet medför att inget behov av hämtning med fordon krävs. Nackdelar med avfallskvarn kopplad till avlopp är bl a ökad belastning på avloppsledningsnätet med risk för igensättning av avloppsledningar, ökad belastning på reningsverket och att näringsinnehållet vanligtvis inte kan återvinnas eftersom det rena matavfallet förorenas genom blandning med avloppsvatten. I dagsläget är det osäkert om matavfall som hanterats med avfallskvarn kopplad till avlopp kommer att kunna räknas in i det nationella målet för återvinning av matavfall System för separering av vätskefas till avloppet och fastfas till kärl/säck Avvattning sker genom skruvpressning eller malning/centrifugering. Vätskan avleds till avlopp och fast fas uppsamlas i säck eller kärl. Om vätskefasen leds genom en fettavskiljare kan delar av det organiska innehållet i avfallet nyttiggöras genom rötning och biogasproduktion. 12

15 Figur 7 Skruvavvattnare. Exempel Irecs modell Fowex. Fördelar med denna lösning är att den ger stor vikt- och volymreduktion och tar lite utrymme. Nackdelar är bl a ökad belastning på avloppsledningsnätet, ökad belastning på reningsverket och att vätskefasen förorenas genom blandning med avloppsvatten Insamling i container Insamling av matavfall i container med eller utan komprimering förekommer från stora avfallsproducenter i Sverige och andra länder. Containern - som inrymmer inkast, kvarn, kompressor och lagringstank - kan placeras utanför en byggnad eller i särskilt utrymme. Lösningen har ej utvärderats inom ramen för detta projekt. Figur 8 Containerbaserat system, modell Rothenburg. Bild från Insamling i container med kvarn förekommer i bl a Tyskland, med Rothenburg Gmbh som ett exempel på en stor leverantör. Uppgifter om erfarenheter av systemet saknas System för hantering av förpackat livsmedel Förpackat livsmedel hanteras delvis genom kommunernas insamlingssystem för matavfall, efter avemballering, eller oemballerat i form av brännbart avfall. Flera av de kommuner som tillfrågats inom ramen för denna utredning efterfrågar lösningar för hantering av förpackat matavfall. Vid arbetet med framtagande av nyckeltal för matavfall från restauranger, storkök och butiker (RVF rapport 2006:07) framkom att många verksamheter 13

16 avemballerar förpackat matavfall och sorterar det som matavfall. Detta bekräftas av flera av de kommuner och verksamheter som lämnat uppgifter till denna utredning. En betydande mängd kasserat förpackat livsmedel returneras även till grossist eller leverantör. Tekniker för att centralt behandla såväl detta avfallsflöde som förpackat matavfall som hanteras i kommunernas insamlingssystem beskrivs i Avfall Sveriges rapport 2007:04. Det har under arbetet med detta projekt även framkommit att det finns tekniska system för att avlägsna förpackningen från förpackat matavfall innan det lämnas i kommunens insamlingssystem. Ett exempel är det system som tillverkas av Rothenburg Gmbh och används i Tyskland. Systemet öppnar förpackningen, pressar ut innehållet och spolar rent förpackningen. Matavfallet kan sedan samlas upp i en tank eller annan uppsamlingsbehållare och förpackningen hanteras som t ex brännbart avfall eller annan lämplig fraktion. Uppgifter om erfarenheter av systemet saknas. Figur 9 Avemballeringsutrustning, modell Rothenburg. Bild från 5 Utvärdering av insamlingssystem I det följande redovisas en sammanställning av erfarenheter av olika system för insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker. Sammanställningen baseras på de intervjuer som har genomförts med svenska kommuner och de kontakter som har tagits med enskilda restauranger, storkök och butiker samt leverantörer inom ramen för denna utredning. 5.1 Generellt Bland uppgifterna från de kommuner som har svarat på frågor som underlag till denna utredning har följande generella erfarenheter bedömts vara av särskilt intresse: På vilket sätt matavfallet behandlas är av stor betydelse för valet av insamlingslösning. Insamling i kärl fungerar både vid rötning och kompostering medan insamling med kvarn och tank/uppsamlingsbehållare kräver att avfallet behandlas genom rötning. De flesta kommuner poängterar vikten av en fungerande information till avfallslämnarna, särskilt vid omställning av insamlingssystemet. Några framhåller vikten av personlig kontakt och engagerad och er- 14

17 faren hämtningspersonal, gärna med särskilt ansvar för insamling av matavfall, kan bidra till kvalitetsarbetet. Det råder delade meningar om insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker ska vara frivilligt eller obligatoriskt. Någon kommun menar att ett frivilligt system attraherar de restauranger, storkök och butiker som är intresserade och bidrar till god kvalitet på avfallet och bra hämtställen. Det förekommer också att kommuner ställer krav i renhållningsordningen på att matavfall ska samlas in, i syfte att öka de insamlade mängderna. Många kommuner vittnar om att matavfallet från restauranger, storkök och butiker ofta håller en hög kvalitet. Särskilt hög kvalitet kan erhållas från beredningskök. S k tallriksavskrap från servering håller vanligen en sämre kvalitet. Flera av kommunerna efterfrågar alternativa lösningar för insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker. En rekommendation som lämnas är att använda kärl med insatssäck som standardlösning och sedan eventuellt komplettera med kvarnsystem där så är lämpligt. Om papperspåsar- och säckar inte fungerar i en enskild verksamhet erbjuder en del kommuner påsar och säckar av bioplast som alternativ. Vissa kommuner har helt gått över till påsar och säckar av bioplast. Om ett insamlingssystem för matavfall från hushåll är infört och verksamheternas personal sorterar privat, kan det vara lättare att sälja in utsortering i verksamheter. Väl fungerande lösningar med rationell hantering i verksamheten är viktigt för att systemet ska accepteras av personalen i köket eller butiken. Separat hantering av matavfall kan innebära ett visst merarbete för personalen, särskilt om avfallet är förpackat. Några restauranger, storkök och butiker menar att utsortering av matavfall tydliggör spill från verksamheten. Minskat spill kan bidra till god ekonomi, miljö och arbetsmiljö. Många kommuner efterfrågar lösningar för att samla in matavfall i form av förpackat livsmedel. Flera kommuner framhåller att det är viktigt att beakta definitionen av hushållsavfall och därmed vilket matavfall som omfattas av det kommunala renhållningsansvaret innan kommunen engagerar sig i införande av insamlingssystem i olika typer av verksamheter. Naturvårdsverket har gett ut en vägledning till definitionen av hushållsavfall. Det förekommer att insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker sker såväl vid separata turer som samordnat med insamling av matavfall från hushåll. Det är i detta sammanhang viktigt att vara medveten om att möjligheten till samordning av insamlingen av matavfall från olika verksamheter påverkas av förordningen om animaliska biprodukter (ABP-förordningen). Matavfall av animaliskt ursprung från butiker omfattas av ABP-förordningen, vilket komplicerar hanteringen genom bl a krav på transportdokument och rengöring av fordon. Om detta matavfall eller brännbart matavfall innehållande animaliskt matavfall - blandas med avfall från t ex restauranger, storkök eller hushåll så kommer hela avfallsmängden att omfattas av ABP-förordningens bestämmelser. 15

18 5.2 Kärlhantering Kostnader, finansiering och taxor Erfarenheter från många kommuner visar att kärlsystemen är ekonomiskt fördelaktiga, främst beroende på att investeringsbehovet normalt begränsas till kärl och eventuell utrustning att använda i köket eller butiken. Insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker är särskilt ekonomiskt fördelaktigt om insamlingen kan samordnas med insamling av matavfall från hushåll eller om insamlingen från restauranger, storkök och butiker är väl utbyggd. Se även kapitel 5.1, beträffande bestämmelserna i förordningen om animaliska biprodukter. Kärlen för matavfall kräver att plats finns i avfallsutrymmet. I många fall kan detta ordnas genom att ett eller flera kärl för brännbart avfall tas bort eller att tillgången på utrymme beaktas vid val av hämtningsfrekvens. För kostnader för eventuella anpassningar i fastigheten såsom ombyggnad av avfallsutrymme svarar normalt fastighetsägaren. Av taxekonstruktionen i flera kommuner som infört insamlingssystem för matavfall framgår att insamlingen av matavfall från restauranger, storkök och butiker ofta kan hanteras med samma eller liknande taxa som matavfall från hushåll. Det kan dock finnas skäl till att i taxan beakta att ett matavfallskärl från en restaurang, ett storkök eller en butik vid hämtning ofta innehåller mer matavfall än ett kärl för matavfall från hushåll, beroende på att avfallet vanligen är blötare, mer kompakt och ibland oemballerat. Flera kommuner framhåller att påsar och insatssäckar bör ingå i abonnemanget och finansieras via taxan, i syfte att minska risken för att oönskade påsar och säckar används. Beroende på avfallets karaktär väljer en del kommuner att inkludera rengöring av kärl i taxan. Beträffande dimensionering, ekonomiska beräkningar och upphandling - se kapitel 6.2. Systemets funktion System med kärlhantering uppfattas ofta som enkelt att använda, särskilt om liknande system har införts för hushållen och personalen därmed är vana vid hanteringen. Systemet fungerar bra på de allra flesta hämtningsställen med undantag för vissa verksamheter där avfallet ibland kan ha mycket hög vattenhalt. Utsortering av rent matavfall, som ej är blandat med annat avfall, innebär normalt inget merarbete för personalen i verksamheten. Om matavfallet däremot är blandat med annat avfall, särskilt om det är förpackat, kan hanteringen orsaka mer eller mindre merarbete. Påsar, säckar och kärl För att underlätta hanteringen i köket eller butiken använder många kommuner en särskild plastbehållare, påsar eller mindre säckar i en flyttbar säckhållare för tillfällig förvaring av avfallet i köket eller butiken och för trans- 16

19 port till avfallsutrymmet. Exempel på lösningar är påse av papper eller bioplast i hållare, papperskasse med bärhandtag eller latrinkärl placerat på vagn. Figur 10 Exempel på lösningar för förvaring av matavfall i köket eller butiken. Bild från San Sac. Papperspåsar bör användas i kombination med öppna påshållare som ger ventilation och det är viktigt att personalen instrueras om hur påsen ska hanteras och vad som får läggas i påsen. Erfarenheter visar att påsar av papper ofta fungerar bra i t ex caféer och förskolor men även i restauranger och butiker med måttliga mängder matavfall. I restauranger och storkök som har större mängder matavfall som är relativt blött kan påsar av bioplast vara att föredra från verksamhetens perspektiv. Det är viktigt att instruera personalen hur bioplastpåsarna ska hanteras eftersom de är något skörare än vanliga plastpåsar. En lösning kan vara att försluta påsen i hinken och sedan bära ut hinken med påsen. På så sätt minskar risken för att påsen ska gå sönder. Många kommuner använder och rekommenderar insatssäck i kärlen för att minska behovet av rengöring av kärlen. Insatssäckar av bioplast har ofta visat sig vara att föredra framför papperssäckar från verksamhetens perspektiv eftersom papperssäckar löper större risk än bioplastsäckar att väta igenom och ge upphov till kladd i kärlen. Erfarenheter från kommuner som inte accepterar bioplastsäckar till behandlingsanläggningen visar dock att det i de flesta fall med hjälp av bl a instruktioner till personalen brukar gå att få lösningar med insatssäck av papper att fungera. Kladd i kärlen och fuktiga insatssäckar kan orsaka problem vid hämtning vintertid p g a att avfall och insats säckar fryser fast i kärlen. Typ av behandling är av betydelse vid val av påse, se Flexibilitet nedan. Insamlingsfordon Befintliga insamlingsfordon kan användas men fordon som är försedda med tätningar som förhindrar läckage av pressvätska är enligt de tillfrågade kommunerna att föredra, särskilt för blött avfall. Erfarenheter från insamling i flera kommuner visar att komprimeringen av avfallet om möjligt bör begränsas i syfte att motverka läckage av överskottsvätska. De specialfordon som finns på marknaden är anpassade för insamling av matavfall genom bl a avsaknad av komprimeringsfunktion, hög ilastning och ibland aggregat som är ytbehandlat för att stå emot sur och fuktig 17

20 miljö. Kärl innehållande matavfall från restauranger, storkök och butiker riskerar ibland att bli alltför tunga för att enkelt kunna flyttas ned från en lastkaj inför tömning. Specialfordonen kan därför även vara utrustade med en särskild lyftarm, som kan tömma tunga matavfallskärl direkt från lastkaj. Se även kapitel 4.1 för ytterligare beskrivning av fordonstyper som används för insamling av matavfall i kärl. En del kommuner samlar in blött matavfall från restauranger, storkök och större butiker med en särskild bil och avfall från t ex förskolor, caféer och mindre butiker tillsammans med avfall från hushåll. Det finns även kommuner som, i särskilda fall som komplement till övrig hantering, hämtar hela kärlet med flakbil. Det finns även något enstaka exempel på att denna modell tillämpas som standardlösning för all insamling av matavfall från restauranger, storkök och butiker. Vid insamling med baklastare finns en risk att avfallet rinner ut i vaggan och orsakar spill längs fordonets transportväg eller vid uppställningsplatsen. Erfarenheter från flera kommuner visar att risken är störst vid insamling av större mängder blött avfall från främst restauranger och storkök. Risken för läckage av överskottsvätska och spill av avfall bedöms vara mindre vid insamling med sidlastare. Vid insamling med sidlastare kan dock stänk orsakas. En rekommendation som en del kommuner lämnar i syfte att minska risken för stänk är att använda insatssäckar av bioplast som försluts innan hämtning eller att avfallet läggs i mindre bioplastpåsar innan avfallet läggs i kärlet. Sidlastare används normalt inte för insamling av avfall från verksamheter. Vid insamling med framförallt äldre tvåfacksbilar med gemensam komprimeringsutrustning för båda facken finns en risk för läckage mellan facken. Nyare tvåfacksbilar med separat komprimering fungerar normalt bättre i detta avseende. En del kommuner har haft problem med att utsorterat matavfall och annat blött avfall orsakat korrosion i lastutrymmet vid insamling av matavfall med konventionella fordon. Noggrann rengöring av lastutrymmet är viktigt för att motverka detta. Flexibilitet Kommuner som samlar in matavfall från restauranger, storkök och butiker i kärl menar att detta är en flexibel lösning, som enkelt kan anpassas för ändrade avfallsmängder genom att ändra antalet behållare eller hämtningsfrekvensen. Systemet kan även enkelt utökas till att omfatta fler hämtningsställen. Hur matavfallet förbehandlas och behandlas, genom kompostering eller rötning, är av betydelse för om avfallet bör hanteras i påsar och säckar av papper eller bioplast. Påsar och säckar av papper är normalt att föredra från behandlingssynpunkt, särskilt vid rötning, medan kompostering medger påsar och säckar av såväl papper som bioplast. Se även Kvalitet på avfall till behandling nedan. Etablerbarhet Erfarenheter visar att insamling i kärl normalt är relativt enkelt att införa i befintliga utrymmen. Ombyggnation krävs normalt inte utan befintliga utrymmen kan vanligen användas. Kärlen för matavfall kräver dock att plats 18

21 finns i avfallsutrymmet. Detta kan ofta ordnas genom att ett eller flera kärl för brännbart avfall kan tas bort och vid utrymmesbrist kan tätare hämtningsfrekvens ibland bli nödvändigt. Insamlingen är vanligen enkel att införa i ett befintligt insamlingssystem. Bl a kan konventionella kärl normalt användas. Befintliga insamlingsfordon kan ofta användas även om särskilt anpassade fordon med läckagetäta aggregat är att föredra, särskilt för blött avfall. Samordning med insamling av matavfall från hushåll och vid insamling med två- eller flerfackade fordon även andra fraktioner är ofta möjlig. Se även kapitel 5.1, beträffande bestämmelserna i förordningen om animaliska biprodukter. Miljö Vid hantering av matavfallet i kärl kan ofta ett eller flera kärl för brännbart avfall ersättas med kärl för matavfall men ofta finns ingen möjlighet att minska hämtningsfrekvensen. För att hämtningsfrekvensen för brännbart avfall ska kunna minskas krävs att tillräckligt med utrymme finns, att utsorteringen av matavfall fungerar helt enligt sorteringsanvisningarna och att kommunens lokala föreskrifter medger lägre hämtningsfrekvens. Vid sådan väl fungerande utsortering av matavfall kan det även finnas möjligheter att minska storleken på ett eventuellt kylt soprum, vilket isåfall innebär en miljövinst i form av minskad energiförbrukning. Vid rengöring av kärlen förbrukas vatten. Arbetsmiljö Matavfall från restauranger, storkök och butiker har i genomsnitt en högre volymvikt än matavfall från hushåll. Vid tömning innehåller kärlen dessutom vanligen mycket avfall. Detta riskerar att göra kärlen tunga och svåra att hantera. För att motverka belastningsproblem har många kommuner valt att begränsa kärlvolymen till 140 liter i normalfallet. En del kommuner begränsar även fyllnadsgraden och ställer särskilda krav på transportvägen, avseende t ex lutning eller underlag. En del kommuner tillåter större kärl för lättare avfall såsom bröd men kräver isåfall att kärlen är utrustade med fyra hjul. Täta kärl är att föredra framför ventilerade i syfte att undvika läckage av vätska genom ventilerna vid tömning. Risk för hygieniska problem såsom mögel, lukt och flugor till följd av att kärlen blir kladdiga invändigt föreligger (liksom vid insamling av matavfall från hushåll). Användning av insatssäckar i kärlen minskar risken för hygieniska problem och underlättar rengöring. Erfarenheter visar att säckar av bioplast är att föredra i detta avseende, även om papperssäckar i många fall också fungerar. Flera kommuner rekommenderar regelbunden (t ex 2-3 gånger/år) rengöring av kärlen i syfte att motverka dessa olägenheter. Kvalitet på avfall till behandling Kvaliteten på separat insamlat matavfall från restauranger, storkök och butiker är generellt hög. Erfarenheter visar att kvaliteten på avfall som består av beredningsrester ofta är bättre än tallriksavskrap från servering. Vid insamling i kärl är risken för förekomst av främmande föremål såsom bestick högre än vid insamling i kvarnsystem. 19

22 En vanlig modell för kvalitetssäkring i insamlingsledet är att insamlingspersonalen besiktar avfallet i samband med insamling. Om avfallet bedöms innehålla för mycket felsorterat material töms inte kärlet. Verksamhetsutövaren får isåfall ett meddelande om vad som är fel, så att detta kan avhjälpas innan insamling. Vid insamling i kärl krävs att den anläggning som tar emot matavfallet för behandling har möjlighet att förbehandla avfallet så att det kan behandlas i anläggningen och så att slutprodukterna håller önskad kvalitet. Vid rötning krävs någon form av krossning eller pressning för att avfallet ska kunna hanteras i anläggningen medan avfallet vid kompostering normalt kan förbehandlas mer skonsamt. I detta sammanhang är valet av påsar och insatssäckar av stor betydelse. Vilken typ av påsar och säckar som är att föredra vid insamling i kärl beror främst på om avfallet förbehandlas på ett sådant sätt att all plast avskiljs, hur stora rejektmängder som accepteras och vilken kvalitet som eftersträvas på biogödsel och kompost. Påsar och säckar av papper är normalt att föredra med hänsyn till minskade rejektmängder och minskad risk för bioplastfragment i slutprodukten. Om avfallet rötas kan bioplastpåsar orsaka problem i anläggningen genom att t ex trassla in sig i rörliga delar såsom pumpar och omrörare, bilda s k svämtäcke i tankar eller smälta fast på varm utrustning. Erfarenheter från flera kommuner visar dessutom också att bioplastpåsar, även efter krossning, inte hinner brytas ned under den korta uppehållstid som råder i en rötningsanläggning och därmed riskerar att förorena biogödseln med synliga bioplastfragment. Kompostering ger större möjligheter att avskilja plast under processen och innebär en enklare hantering utan t ex pumpar, omrörare och transport i rör, varför både bioplastoch papperspåsar i många fall kan accepteras från behandlingssynpunkt. 5.3 Avfallskvarn kopplad till tank eller uppsamlingsbehållare Kostnader, finansiering och taxor Kostnaden för inköp och installation av kvarnsystem kan i dagsläget ses som en relativt hög engångskostnad. Kontakterna med olika kommuner inom ramen för arbetet med denna rapport visar att kommuner som valt att införa kvarnsystem för insamling av matavfall har valt olika lösningar och att det förekommer att inköp av systemen har gjorts av antingen fastighetsägare eller renhållningsansvarig i kommunen. För att en kommun ska ha större möjlighet att lyckas med utbyggnaden och minska kostnader vid utställning av kvarnsystem pekar flera kommuner på vikten av att kommunens renhållningsorganisation samarbetar med fastighetskontoret, kommunala bostadsbolag, andra fastighetsbolag samt kommunens miljötillsynsorganisation. Samarbetet är viktigt för att kommunen vid ny-, om- och tillbyggnad av avfallsutrymmen ska kunna delta i planeringen för möjlig installation av kvarnsystem. Vid installation av kvarnsystem kan det finnas behov av vatten, avlopp, el, fläktanslutning, sugledningar m.m, vilket medför extra kostnader. Installationskostnaderna till följd av kvarnsystemen i de tillfrågade kommunerna har oftast finansierats av fastighetsägaren. För att insamlingen ska kunna ske på ett kostnadseffektivt och rationellt sätt krävs att det finns ett antal hämtningsställen. Vid införande av ett insamlingssystem är det av stor vikt med en bra logistikplanering med hänsyn 20

23 till tömningsintervall samt antal hämtningsställen för att få fulla lass. Med kvarnsystem är det minsta antalet hämtningsställen som krävs för en rationell hantering påtagligt mindre än vid kärlhantering. Varje kommun har olika förutsättningar och hur kvarnsystemen finansieras varierar därför mellan kommunerna. Det viktigaste för att få ett lämpligt insamlingssystem är att berörda parter har en god dialog. Det finns exempel på att en kommun, som har det lagstadgade ansvaret för insamling av hushållsavfall, även har genomfört upphandling och samordnat inköp av kvarnsystem i syfte att medverka till att lämpliga system väljs och samtidigt bidra till god ekonomi. Flera kommuner som infört samt planerar att införa kvarnsystem har sökt statligt investeringsstöd för att ha möjlighet till subventionering av kvarnsystemen. För att motivera kvarnsystem ekonomiskt krävs ofta en taxekonstruktion som premierar användning av kvarnsystem där så är möjligt. Eftersom matavfallet är förbehandlat vid leverans till anläggningen kan en lägre behandlingsavgift motiveras. För en ökad användning av kvarnsystem bedöms även finnas ett behov av utveckling av mer kostnadseffektiva lösningar. I enskilda verksamheter med t ex långa transportvägar för avfallet inom fastigheten kan ett kvarnsystem betyda påtagligt minskade kostnader för intern hantering, vilket i ett sådant fall kan göra att kvarnsystem blir ekonomiskt fördelaktiga jämfört med kärlhantering. Beträffande dimensionering, ekonomiska beräkningar och upphandling - se kapitel 6.3. Systemets funktion Kvarnsystemen uppvisar idag generellt god funktion och på senare år har tillverkarna åtgärdat en del tekniska brister. Kökspersonal och renhållningsarbetare i de kommuner som erbjuder insamling med kvarnsystem är i allmänhet positiva och framhåller att dessa lösningar ger en mer rationell hantering i köket samt vid tömning. Insamling av matavfall från butiker genom kvarnsystem sker inte i någon större omfattning i dagsläget. Butikerna uppvisar dock en positiv inställning till kvarnsystem men efterlyser utveckling samt anpassning av kvarnsystem till butiker. Vid användning av kvarnsystem i en butik kan vissa typer av avfall, som är svårmalt på grund av sin storlek eller sammansättning eller inte ryms i inkastet, behöva sönderdelas innan avlämning i kvarnen eller hanteras på annat sätt än i kvarnsystemet. Några kommuner menar att det i en del fall har påtalats att ett visst merarbete föreligger vid avlämning av matavfall till kvarnen men att detta främst beror på val av systemlösning samt förutsättningar i det enskilda fallet. Man bör undvika lösningar med alltför långa väntetider för verksamhetens personal vid avlämning av avfall. Här är kvarnens och inkastets kapacitet avgörande. Det är viktigt att avfallskvarnen är dimensionerad utifrån den mängd och typ av matavfall som genereras samt att personalen har kunskap om hur kvarnen ska användas och hur svårmalt avfall ska hanteras. Driftstopp sker sällan men då det sker beror det främst på att bestick hamnat i kvarnen samt överbelastning med matavfall. Det finns kvarnsystem som är utrustade med olika typer av uppsamlingssystem för främmande föremål, t.ex. bestick. En tillverkare har utrustat inkastet med ett slags korg där större föremål samlas. Ett annat exempel är en typ av s k magnetfälla som med hjälp av en elektromagnet fångar bestick innan avfallet går vidare in i kvarnen. 21

24 Figur 11 Inkast med magnetfälla. Exempel från Irec. Det har framförts att kakbildning i tanken kan förekomma, särskilt vid riktigt långa tömningsintervall. Erfarenheter visar att detta inte brukar vålla några större problem vid tömningen av tanken, eftersom de kakor som bildas är mer porösa än i t ex en fettavskiljare. Kakorna kan normalt brytas genom inblåsning av luft i tanken vid tömning. Insamlingsfordon Traditionella slamsugningsfordon kan användas vid insamling av matavfall i kvarnsystem. Flexibilitet I kvarnsystemen kan både flytande och fast matavfall lämnas, vilket är en fördel ur flexibilitetssynpunkt. Erfarenheter visar dock att det är svårt att omdimensionera kvarnsystem vid ändrade avfallsflöden. I viss mån kan anpassningar göras genom ändrad tömningfrekvens men i övrigt är det svårt att ändra systemets kapacitet utan större kostnader. För stora kvarnsystem placeras inkastbänken i köket på lämplig plats/-er så att matavfallet kan lämnas som en del i arbetsmomentet istället för att matavfallet behöver slängas i ett avfallsutrymme. Matavfall som hanterats i ett kvarnsystem måste behandlas genom rötning. Genom kvarnsystem är matavfallet förbehandlat för rötning genom att det efter malning i kvarnen blivit pump- och sugbart. 22

25 Insamling av matavfall från kvarnsystem kan ske med traditionella slamsugningsfordon, förutsatt att fordonens lastutrymme är väl rengjort så att inte avfallet förorenas. För en ökad användning av kvarnsystem finns ett behov av att lösningarna medger anpassning av systemen till lokala förutsättningar. Etablerbarhet Avfallsutrymmen i storkök, restauranger och butiker är ofta små och det kan vara svårt att införa kvarnsystem i ett befintligt utrymme utan viss ombyggnad. Små kvarnsystem är utformade för att i normalfallet kunna etableras i befintliga avfallsutrymmen. Om avfallsutrymmena utöver en brännbar fraktion och matavfall även ska rymma full utsortering av förpackningar och tidningar kan utrymmesbrist uppstå, vilket kan ställa särskilda krav på möjligheter till anpassningar av de små kvarnsystemen för att underlätta etablering. Stora kvarnsystem kräver vanligen installation av transportledningar för avfall samt plats för en lagringstank. Behovet av utrymme för lagringstanken beror på dess storlek. Stående tank är mindre utrymmeskrävande. Fördelen med att förvara matavfallet i en separat tank är att den inte behöver placeras i ett kylt avfallsutrymme utan även kan placeras i andra utrymmen. Placeringen bör väljas så att alltför långa ledningsdragningar och skarpa krökar undviks, så att tillgänglig sugkapacitet för kvarnsystemet samt slamsugningsfordonet inte överskrids. Tanken bör placeras med hänsyn till tömningsfordonets uppställningsplats och tillgänglig slanglängd. Figur 12 Tank för lagring av matavfall. Exempel från Envacs system Microvac. Kvarnsystem kan med fördel etableras i samband med ny- eller ombyggnad. 23

26 För att motivera storkök, restauranger och butiker till att införa kvarnsystem kan exempelvis krävas: aktiv marknadsföring taxestyrning som premierar kvarnsystem i jämförelse med kärlhantering som helt eller delvis ger kompensation för kapitalkostnaderna för investeringen aktivt miljöarbete från kommunen ( Miljökommun ) att storkök, restauranger och butiker inser möjligheten till att förbättra arbetsmiljön för deras anställda att storkök, restauranger och butiker inser möjligheten till att få en förbättrad miljöprofil som sedan kan användas i den egna markandsföringen För att underlätta etablering av kvarnsystem är det viktigt med ett fungerande samarbete mellan till exempel renhållning, miljö- och hälsa, fastighetskontor, fastighetsbolag etc. Insamlingen är vanligen enkel att införa i ett befintligt insamlingssystem med slamsugningsfordon. I likhet med insamlingssystem med kärlhantering är det vid insamling i kvarnsystem viktigt att vara medveten om att möjligheten till samordning av insamlingen av matavfall från olika verksamheter påverkas av förordningen om animaliska biprodukter (ABP-förordningen). Se även kapitel 5.1, beträffande bestämmelserna i förordningen om animaliska biprodukter. Miljö Vid hantering av avfallet i matavfallskvarnar minskas antalet hämtningar betydligt och därmed minskar transportbehovet. Eventuell vattentillsats påverkar inte transportbehovet nämnvärt, eftersom nettotillförseln av vatten i moderna kvarnsystem vid normal användning är liten. Om utsorteringen av matavfall fungerar helt enligt sorteringsanvisningarna kan det finnas möjligheter att minska även hämtningsfrekvensen för brännbart avfall, under förutsättning att kommunens lokala föreskrifter så medger. Om ett kvarnsystem med anslutning till tank eller uppsamlingsbehållare installeras i en verksamhet som har haft en traditionell avfallskvarn ansluten till avloppet, minskar belastningen på fettavskiljaren. Därmed minskar även behovet av tömning av fettavskiljaren. Behovet av kylt avfallsutrymme minskar vid hantering av matavfall i kvarnsystem. Vid malning av matavfall i en kvarn frigörs syror som sänker ph-värdet på matavfallet och den biologiska processen klingar av, vilket leder till att matavfallet kan lagras längre utan att olägenhet uppstår. Krav på utrymmen för lagring av matavfall avgörs av varje enskild miljö- och hälsoförvaltning. Vid tömning av små kvarnsystem, som inte är trycksatta, kan det finnas ett behov av tillsats av vatten för att tömning ska kunna ske samt vid rengöring av uppsamlingsbehållaren. Vissa kvarnsystem baseras på vattenburen avfallstransport och i dessa system tillförs därför vatten vid varje malning. Dessa system är dock utrustade med avvattning för att motverka ett annars ökat transportbehov. Det är i detta sammanhang viktigt att krav enligt kommunens ABVA beträffande sammansättningen på avloppsvatten beaktas. Vid insamling av matavfall från kvarnsystem används traditionella slamsugningsfordon. I och med att slamsugningsfordon används för tömning av oljeavskiljare, tvättrännor m.m. krävs att fordon rengörs innan insamling av matavfall. 24

27 Kvarnsystemen förbrukar el. Elförbrukningen påverkas i hög grad av på vilket sätt kvarnen används och varierar också mellan olika kvarnar och system. Exempel från en av leverantörerna på marknaden (Envac) visar att elförbrukningen vid normal användning kan uppgå till uppemot kwh/år för ett litet system (NanoVac) och kwh/år för ett stort system (MicroVac), räknat på att systemet används 250 dagar/år. System med avvattning till avlopp ger förluster av organiskt material och näringsämnen. Detta medför också en ökad belastning på avloppsledningsnätet samt reningsverk. Arbetsmiljö För stora kvarnsystem med inkastbänkar som är placerade i köken underlättas personalens arbete påtagligt genom att avlämnande av matavfallet blir en integrerad del av arbetet. Mindre hinkar och liknande kan användas för uppsamling av matavfall innan det slängs i kvarnen. För små kvarnsystem som är placerade i ett avfallsutrymme är det viktigt att lämplig storlek på hinkar och liknande används för uppsamling av matavfallet i köket för att förhindra tunga lyft vid transport till kvarnen. Kantiner transporteras lämpligen ut till kvarnsystemet med en särskild kantinvagn. Någon kommun har framfört synpunkter på en felaktig arbetshöjd vid användning av en av de modeller av små kvarnsystem som idag finns på marknaden. Enligt leverantör pågår utveckling av lösningar med lägre inkasthöjd. För tömning av kantiner finns kantintömmare utvecklade för vissa kvarnfabrikat. Figur 13 Kantintömmare för inkast till kvarnsystem av modell Irec/WTM. Buller är normalt inget problem om kvarnen är placerad på en lämplig plats och om inkastet är tillräckligt stort eftersom personalen fyller inkastet och därefter lämnar kvarnen. Någon kommun har dock framfört synpunkter på ljudnivån vid malning. Möjligen föreligger ett behov av teknisk utveckling av vissa modeller för att lösa dessa problem. Problem med buller kan motverkas genom fullgott underhåll. Det är viktigt att kvarnsystemen erbjuder en hög säkerhet för användaren så att personalen inte kommer i kontakt med kvarnen vid malning. På marknaden finns olika lösningar för att förhindra detta, bl a tidsstyrd låsning av inkastenhetens lock. 25