Årsredovisning Hudiksvalls kommun

Transkript

1 12 Årsredovisning Hudiksvalls kommun

2 Kommunens samlade verksamhet Valberedning Kommunfullmäktige Revision Allmänt utskott Utvecklingsutskott Kommunstyrelsen Valnämnd Omsorgsnämnden Kommunkoncernen Fastighets AB Glysis 100% Kommunala uppdragsföretag Inköp Gävleborg Region Gävleborg Kostnämnden Fiberstaden AB 80% Hälsingland turism ekonomisk förening Lärande- och kulturnämnden Social- och fritidsnämnden Svågadalsnämnden Tekniska nämnden Norrhälsinglands miljö- och räddningsnämnd Glysisvallen AB 50% AB Hudiksvallsbostäder 100% Hudiksvalls näringslivs AB100% Stiftelsen Hälsinglands museum 60% Forsså gruppen AB 100% Sveriges kommuner och landsting Kommuninvest ekonomisk förening m fl Samägda företag och andra samarbetsformer utan betydande inflytande, ingår ej i den sammanställda redovsiningen Byggnadsnämnden

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande kommenterar 3 Förvaltningsberättelse 4 Allmänt 4 Verksamhet 6 Ekonomi 9 Personal 18 Folkhälsa 20 Miljö 21 Årsredogörelse nämnder 22 Kommunstyrelse 22 Lärande- och kulturnämnd 25 Omsorgsnämnd 32 Social- och fritidsnämnd 37 Byggnadsnämnd 40 Norrhälsinglands miljö- och räddningsnämnd 42 Teknisk nämnd 45 Svågadalsnämnd 48 Årsredogörelse de kommunala företagen 51 Fastighets AB Glysis 51 Fiberstaden AB 52 Forsså gruppen AB 53 Glysisvallen AB 54 AB Hudiksvallsbostäder 55 Hudiksvalls Näringslivs AB 56 Stiftelsen Hälsinglands museum 57 Räkenskaper 58 Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning 58 Noter 60 Driftredovisning, nämnder och verksamheter 68 Investeringsredovisning 71 Affärsmässig verksamhet vatten och avlopp samt renhållning 72 Redovisningsprinciper 74 Kvantiteter 76 Kommunens finansiella mål 77 Revision 78 Revisionsberättelse 79 1

4 2

5 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar Positivt bokslut för 2012 Kommunens resultat för 2012 landar på miljoner kronor (Kommunens omsättning överstiger miljoner kronor). Merparten av resultatet baseras på engångseffekter avseende återbetalning av medel från AFA (arbetsmarknadsförsäkring), samt högre skatteintäkter och statsbidrag än i tidigare prognoser. Det budgeterade resultatet var vid ingången av miljoner kronor. Resultatet är med detta väsentligt mycket bättre än vad som förväntades vid årets början. Kommunen överträffar de nivåer som finns avseende fastställda balanskrav på kommunernas verksamhet och uppnår det som är rekommenderad nivå för god ekonomisk hushållning. Den finansiella oron som finns i den globala ekonomin har inte påverkat kommunen. Den konjunkturförsvagning som gör att svensk exportindustri nu brottas med försvagad konkurrenskraft och låg efterfrågan har kortsiktigt inte påverkat kommunens skatteintäkter och finansiella förutsättningar. En förklaring till resultatet är därför att den försiktiga bedömningen av skatteintäkter, statsbidrag och finansnetto överträffats med 15 miljoner kronor. Kommunen har under 2012 investerat för 161 miljoner kronor. Kommunen har finansierat dessa investeringar med främst egna medel, men också genom en ökad upplåning på 35 miljoner kronor. Kommunens anställda har också genom stort ansvartagande och ekonomisk återhållsamhet bidragit till att den löpande verksamheten bidrar till överskottet. Inom flera av kommunens verksamheter som den tekniska verksamheten, vissa delar av omsorgen, förskola, vuxenutbildning, m.fl. områden uppvisas positiva resultat som bidrar till det goda resultatet. Kommunens goda resultat ger också möjlighet till att avsätta medel för insatser kring socialt utanförskap och miljö. Tio miljoner kronor kommer att avsättas för långsiktigt hållbara åtgärder som handlar om att få fler i arbete som idag står utanför arbetsmarknad. Likaså skapas resurser för investeringar, sanering av miljöbelastade områden och utveckling inom miljöområdet genom de fem miljoner kronor som avsätts för dessa ändamål. Hela den kommunala sektorn står inför stora utmaningar. Men med ett bra bokslut som grund, finns det goda förutsättningar att hantera framtiden. Caroline Schmidt Kommunalråd 3

6 Förvaltningsberättelse Allmänt Ekonomisk utveckling Det skedde en försvagning i världsekonomin under hösten Detta hade sin förklaring främst i en svag utveckling i euroområdet, som befann sig i recession (negativ tillväxt under minst två av varandra följande kvartal) i slutet av året, och på osäkerheten kring hur USA:s offentliga finanser skulle påverka världsekonomin. Regeringen bedömde i december 2012 att Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, skulle bli 0,9 % på årsbasis, vilket kan jämföras med 2011 då Sveriges BNP steg med 3,7 %. Den försämrade utvecklingen i omvärlden slog mot den svenska exportindustrin. Detta ledde till ett ökat antal varsel under hösten. Större osäkerhet kring jobben har i sin tur gjort de svenska hushållen mer försiktiga, vilket innebar att konsumtionen dämpades. Finansdepartementet bedömde i december 2012 att utvecklingen 2013 blir svagare jämfört med prognosen i höstbudgeten i september, men att tillväxten gradvis kommer att normaliseras under Kommunens resultat blev +56,9 miljoner kronor och kommunkoncernens +63,2 miljoner kronor för Jämfört med 2011 var det en förändring med +13,0 miljoner för kommunen och +12,4 miljoner för kommunkoncernen. De fem senaste årens resultatutveckling för kommunen respektive kommunkoncernen framgår av nedanstående tabell. År Årets resultat, kommunen, Mkr 56,9 43,9 21,7 34,4 26,4 Årets resultat, koncernen, Mkr 63,2 50,8 25,8 36,9 30,5 Befolkningsutveckling Hudiksvalls befolkningsutveckling har under den senaste femårsperioden varit närmast stabil, se tabell. Folkmängden 2012 uppgick till vilket är en förändring med +37 jämfört med Under året föddes 369 barn samtidigt som 432 personer i kommunen avled vilket ger ett födelsenetto på flyttade in till kommunen och valde att flytta från den, vilket ger ett flyttnetto på +99 personer. En utblick i Gävleborgs län visar att Gävle kommun ökar sin folkmängd relativt tydligt medan flera kommuner i länet har en minskande befolkning. Hudiksvall var den enda Hälsingekommunen som ökade sin folkmängd under Arbetsmarknads- och näringslivsutveckling Näringslivsstrukturen i Hudiksvalls kommun domineras av vård och omsorg, tillverkningsindustri, handel och utbildning. Inom tillverkningsindustrin kan nämnas skog, hydraulik och optofiber som större branscher. Kommunen fortsatte att utveckla näringslivssamarbetet inom KNS, Kommun och Näringsliv i Samverkan och den regelbundna företagsdialogen mellan kommun och näringsliv under året. Starten lades för ett s.k. hydraulikkluster samtidigt som det togs fram en destinationsstrategi för besöksnäringen. För Delsbo tätort kan det, som ett resultat av ett kartläggningsarbete, bli förändringar som stärker infrastruktur och besöksnäring. Iggesund Paperboard satte en ny sodapanna och turbin i drift. Investeringen uppgick till närmare 2,3 miljarder kronor, den största i brukets historia. Försämringarna för exportindustrin satte sina spår också i Hudiksvallsområdet. I november meddelade lasthanteringsföretaget Cargotec att det flyttar en del av sin tillverkning från Hudiksvall till Polen, vilket påverkade varselstatistiken negativt. Dessförinnan hade Holmens kartongbruk i Iggesund meddelat att företaget minskar personalstyrkan från 900 till 800 anställda inom en tvåårsperiod. År (per december) Öppet arbetslösa Öppet arbetslösa, år Antalet öppet arbetslösa uppgick till 934 personer i december Utöver det fanns 904 personer registrerade som sökande i program med aktivitetsstöd. Inom gruppen år var 170 personer öppet arbetslösa under samma period. I länet var personer öppet arbetslösa. Andelen öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd var lägre i Hudiksvalls kommun jämfört med genomsnittet i länet. Däremot låg Hudiksvalls kommun på en högre andel öppen arbetslöshet och sökande i program med aktivitetsstöd jämfört med genomsnittet i riket. Utvecklingen av den öppna arbetslösheten de senaste fem åren i kommunen, redovisad i antal personer och per december, framgår av ovanstående tabell. År Folkmängd per 31 december Förändring, jämfört året innan

7 Förvaltningsberättelse Allmänt Händelser i Glada Hudik En av de frågor som kom att dominera under året var hur handeln ska utvecklas i kommunen. Ett större detaljhandelsföretag önskade etablera sig i ett externt läge vid korsningen E4/riksväg 84 mellan Hudiksvall och Sörforsa. Arbetstillfällen, utveckling, centrumhandel och miljöpåverkan var några av de frågor som kom att diskuteras. Beslut om detaljplanen väntas under våren Kommunen har ett starkt platsvarumärke i Glada Hudik. Det ligger till grund för kommunens satsning på ett visions- och målarbete, vilket involverar både kommunens organisation och det omgivande samhället. Flera större planeringsfrågor stod i fokus under året. Kommunen fortsatte arbetet med att översiktsplanera östra delen av Hudiksvalls hamnområde. Området kan rymma bland annat kontor, bostäder, strövområden och kolonilotter i ett naturskönt läge omedelbart granne med havet. Kommunstyrelsen beslutade också att gå vidare med att detaljplanera Kattvikskajen, belägen mitt i hjärtat av Hudiksvall där det ska bli plats för bland annat bostäder och kontor. Tidigare under året hade en vision för området tagits fram. Kommunstyrelsen beslutade att kommunen ska ha som utgångspunkt att behålla det centrala stationsläget för persontrafik inne i Hudiksvalls stad och stationen i Iggesund i arbetet med att planera för dubbelspår på Ostkustbanan. Ung i Glada Hudik, dvs avgiftsfria resor med kollektivtrafiken, breddades och omfattar numera även högstadiets elever. Sedan tidigare åker gymnasieungdomarna avgiftsfritt med kollektivtrafiken inom kommunen. Detta har sannolikt bidragit till att resorna med kollektivtrafiken ökade rejält under Kommunfullmäktige beslutade om förändring för grundskolans högstadier. Efter förändringen finns årskurs 7-9 på fyra enheter i kommunen, nämligen Ede skola i Delsbo, Iggesunds skola samt Läroverket och Östra skolan i Hudiksvall. Kommunfullmäktige beslutade också om att skapa ett nytt bostadsområde i Malviken i västra Skålboområdet i Hudiksvall. Kommunen kommer att sälja av uppemot hektar av skogsbeståndet under en tvåårsperiod enligt ett principbeslut i fullmäktige. Värdighetsgarantier antogs inom omsorgsområdet, vilka omfattar bland annat inflytande och delaktighet, social samvaro och aktiviteter, kost och vård vid livets slut. Året avslutades med mycket snö. Detta uppskattades av många barn men kanske också av kommunens alla skidåkare. En av dessa är Jörgen Brink som tidigare under året hyllades för sin tredje seger på rad i Vasaloppet. Däremellan kom en sommar full med aktiviteter på Möljen, strömmingsfiske, Hudik-Cup, Musik vid Dellen, HudikKalaset, Lyskväll och Hälsinge marknad. Hudiksvall på väg in i framtiden Hudiksvall rustar för framtiden. Dit hör att möta behovet av planlagd mark för bostäder och företag. Markplaneringen fortsätter i Hudiksvalls hamnområde med sitt unika läge mitt i staden och alldeles intill havet. Kommunen fortsätter att arbeta för ett dubbelspår på Ostkustbanan, en av de viktigaste strategiska besluten i närtid för vår kommun och vår region. Vilka möjligheter ryms i att nå Gävle och Sundsvall inom en halvtimme och Stockholm på två timmar! Vi vet att många viktiga utmaningar, inte minst inom miljön, väntar i framtiden. Ett sätt är att betrakta den ekologiska hållbarheten som en ram som anger gränser inom vilka samhället måste rymmas för att kunna utvecklas hållbart och långsiktigt. Hudiksvall arbetar med Ekokommunkonceptet, vilket kommer att få en ökad betydelse i kommunens arbete. Den ekonomiska hållbarheten utgör verktyget för att nå målet som är ett socialt hållbart samhälle. Social hållbarhet rymmer det som ger livet dess mening, såsom vänner och familj, arbete och utbildning, meningsfull fritid, rik kultur, god natur. För Hudiksvalls kommun utgör hållbarhetsfrågorna tillsammans med ett blomstrande näringsliv och en god samhällsservice byggstenarna för att Hudiksvall ska bli Sveriges bästa kommun att leva och verka i

8 Förvaltningsberättelse Verksamhet Glada Hudik - språnget Ett samlat visionsarbete har påbörjats och det bedrivs under namnet Glada Hudik - språnget. Syftet är att uppnå högsta möjliga livskvalitet för kommunens medborgare. Arbetet har utgått från kommunens många styrdokument och kommunfullmäktiges tidigare beslutade nyckelord: Solidaritet, Jämlikhet, God folkhälsa, Ekonomisk och Ekologisk hållbarhet, Närhet och Öppenhet. Visionsarbetet har inneburit att kommunfullmäktige har antagit ett antal begrepp: Kommunens platsvarumärke är Glada Hudik och det innefattar även ett förhållningsätt som beskrivs med orden glädje, gästfrihet, okonstlad, nytänkande, handlingskraft, framtidstro och omtanke. Slogan för kommunen är Glada Hudik - kommunen med stort hjärta. Kommunens befintliga styrmodells struktur har kompletterats med en vision för perioden fram till år 2020 Glada Hudik Sveriges bästa kommun att leva och verka i. För att kunna nå visionen har tre övergripande mål antagits Samhällstjänster av högsta kvalitet, Blomstrande näringsliv och Attraktiv och hållbar livsmiljö. För att konkretisera dessa och ta fram tillhörande mätbara indikatorer har fullmäktige beslutat att utse en parlamentarisk kvalitetsberedning. Det styrsystem som tillämpas för nämndernas verksamhet för att uppnå målen bygger på att varje nämnd åtar sig att prestera en viss kvalitet och kvantitet till en viss nettokostnad. Kvalitet Nämndernas bedömning av hur åtagandet har uppfyllts Hur har vi klarat åtagandet Inte I liten Till stor Nämnd alls omfattning del Helt Byggnadsnämnd 3 Kommunstyrelse 2 3 Lärande- och kulturnämnd Norrhälsinglands miljö- och räddningsnämnd 4 4 Omsorgsnämnd 9 1 Social- och fritidsnämnd 4 Svågadalsnämnd 1 8 Teknisk nämnd % 64% 26% % 61% 36% % 60% 32% % 5% 57% 36% Målen återfinns under respektive nämnds årsredogörelse på sidorna Nämndernas uppföljning var liksom tidigare främst inriktad på kvantiteter och ekonomi. Uppföljningen av det kvalitativa innehållet har förbättrats men slutsatserna bygger fortfarande delvis på nämndernas bedömningar. En sammanställning av uppföljningen visar att 90 % av åtagandena klarats Till stor del eller Helt vilket nästan är i nivå med utfallet de senaste åren. Uppföljningen pekar på att vi sammanfattningsvis har god kvalitet i verksamheten. Kommunens kvalitet i korthet Under 2007, 2008 och 2012 deltog Hudiksvall kommun i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet. Detta innebär att kommunen kan göra jämförelser både med andra och över tid. Deltagande kommuner har ökat från 41 kommuner till ca 200 deltagare Projektet leds av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Ett 40-tal mått ingår i mätningen som gjorts utifrån fem områden: tillgänglighet, trygghet, delaktighet och information, kostnadseffektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Som exempel på mått kan nämnas väntetider för plats på förskolan, hur trygga känner sig medborgarna i kommunen, hur god är kommunens webbinformation till medborgarna samt andelen miljöbilar i kommunens bilpark. Undersökningens syfte har varit att ta fram mått utifrån vanliga frågeställningar som de förtroendevalda får från medborgarna. Måtten kan sedan användas i dialogen med medborgarna om hur effektivt skattemedlen används och vilka kvalitativa resultat det leder till. Men de kan även användas som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Av de 34 mått som Hudiksvall redovisar är resultatet bra i fyra mått, 12 % av totalt antal mått. Bra resultat innebär att Hudiksvall ligger i gruppen bland de fem kommuner som har bäst resultat. Ett exempel på sådant mått är, hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök. Detta mått ligger under området din kommuns tillgänglighet och kommunen ligger på delad tredje plats. I 21 mått, 62 % av fallen ligger kommunen över medel. De flesta av dessa mått finns under området din kommuns kostnadseffektivitet. Nio resultat, eller 26 %, är under medel. Ett exempel på sådant mått är hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall. Måttet finns under området din kommun som samhällsutvecklare. På kommunens 6

9 Förvaltningsberättelse Verksamhet webbplats finns måtten redovisade mer i detalj. Där kan man också lämna synpunkter. Intern kontroll En väl fungerande verksamhet, fortlöpande uppföljning och aktiva åtgärder i den dagliga verksamheten är viktiga förutsättningar för en effektiv styrning. Arbetet med den interna kontrollen har fortsatt i enlighet med kommunfullmäktiges reglemente. Målet med den interna kontrollen är att uppnå ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten samt efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer med mera. Kort och gott: ha ordning och reda i verksamheten. Varje nämnd har gjort en riskoch väsentlighetsbedömning och upprättat interna kontrollplaner som följts upp. Kontrollarbetet har resulterat i ett ständigt pågående förbättringsarbete. Modellen ger bra prioriteringsunderlag i arbetet med att säkerställa en bra ändamålsenlig verksamhet. Kvantitet I ekonomistyrningen och budgetfördelningen väger kommunen in hur omfattningen av verksamheterna förändras både kvalitativt och kvantitativt. För de stora prioriterade områdena vård, omsorg och utbildning tillämpar kommunen en budgetfördelningsmodell som tar stor hänsyn till kvantitetsförändringar t ex antal elever och antal hemtjänsttimmar. Modellen med fördelningsnycklar utvecklas vidare till att omfatta fler verksamhetsområden och arbetsenheter. I samband med delårsbokslutet vid halvåret görs en strukturerad uppföljning av kvantitetsförändringarna som vägs in i arbetet med den kommande budgetperioden. De närmaste åren visar utvecklingen på fortsatt vikande elevantal inom främst gymnasiet, samtidigt som behovet av insatser inom vård och omsorg bedöms öka. Att förändra budgettilldelningen mellan verksamheter till de som växer är ett kontinuerligt och mödosamt omstruktureringsarbete. För några verksamheter blev de faktiska kvantiteterna 2012 mindre än åtagandena - för andra större. I bokslutet har berörda verksamheter inte fått några avdrag/tillskott till budgeten för dessa avvikelser som totalt motsvarar minskade budgetanslag med drygt 9 miljoner kronor (se nedan). Teoretiskt budgetbehov p g a kvantitetsförändringar (miljoner kronor) Lärande- Omsorgs- Verksamhet och kultur för- valtning Summa Förskola 0,3 0,3 Grundskola 1,6 1,6 Obligatorisk särskola -1,1-1,1 Gymnasieskola 3,9 3,9 Gymnasiesärskola -1,2-1,2 Äldreomsorg -5,1-5,1 Funktionshindrade/Socialpsykiatri -1,1-6,8-7,9 Summa 2,3-11,9-9,6 På sid 76 redovisas kvantitetsutvecklingen Kostnad (netto) Budgeten ger stora möjligheter men sätter också gränser vilket ställer krav på väl avvägda prioriteringar. Nämnderna kan använda de tilldelade budgetmedlen på olika sätt för att nå sina åtaganden vilket ger verksamheterna varierande kostnadsstruktur. Av stor betydelse är de resurser (personal, lokaler, material etc) som nyttjas, hur resurserna används och hur tillgångar som exempelvis kompetens och engagemang tas tillvara och utvecklas. Det finns inga raka samband mellan pengar och kvalitet/kvantitet men kostnaden tydliggör resursinsatsen för att nå de kvantitativa och kvalitativa målen. Det finns goda möjligheter att följa utvecklingen och göra jämförelser med andra kommuner. Det ger incitament till att utbyta erfarenheter och dra lärdom av andra vilket verksamheterna kan ha stor nytta av. De uppföljningar som hittills gjorts visar på ett antal förbättringsområden. Det positiva resultatet 2012 är glädjande. Nämndernas nettokostnader 2012 blev 9 miljoner kronor lägre än budget. Av de åtta nämnderna har tre nämnder positiva budgetavvikelser medan fem nämnder har negativa avvikelser (se nästa sida). Anledningarna till det ekonomiska resultatet för respektive nämnd framgår av nämndernas redovisningar sid

10 Förvaltningsberättelse Verksamhet Budgetavvikelser bokslut och halvårsprognos 2012 per verksamhet och nämnd (miljoner kronor) Nämnd Netto- Verksamhet budget 1 750,9 5,1 87,5 796,1 31,0 585,6 167,0 11,5 67, ,9 Bokslut BYN KLF LOK NMR OMS SOF SVÅ TEF Halvårsprog Pedagogisk verksamhet 724,6 1,1-0,9 1,6 0,4-5,1 Förskola 181,0 5,5 3,9 1,6 0,0 3,0 Grundskola 342,9-1,7-2,0 0,3-1,0 Obligatorisk särskola 25,1-0,3-0,3 Gymnasieskola 128,5-5,8-5,8-8,4 Gymnasiesärskola 26,0 1,0 1,0 0,9 Vuxenutbildning 21,2 2,4 2,4 0,4 0,0 Vård och omsorg 744,3-0,4 0,0-0,5 4,5-6,7-0,2 2,4-5,7 Äldreomsorg 402,1-0,5-2,6-0,2 2,4 1,5 Funktionshindrade inkl. socialpsykiatri 191,7 6,4 0,1-0,5 6,8 0,3 Individ/familjeomsorg 150,6-6,4 0,0 0,3-6,7-7,5 Övrigt 281,9 8,5 0,1-1,2-0,6-0,7-0,8 3,8-0,3 8,3 0,9 Fritid och kultur 75,1 1,0 0,8-0,8 1,0 0,0 0,0 0,1 Infrastruktur, skydd mm 111,3-2,3 0,1 0,9-0,7 0,1-0,3-2,3-0,9 Arbetsmarknadsåtgärder 30,6 2,6-0,3 2,6 0,3 0,3 Affärsverksamhet 2,5 10,5 0,1 0,5 9,9 1,0 Politisk verksamhet 22,6-0,1 0,0-0,1 0,0 0,0-0,2 0,0 0,0 0,2-0,3 Centrala stödfunktioner 51,4-2,2-2,8-0,7 1,3-1,0 Verksamhetslokaler -11,7-1,1-1,1 1,7 9,1 0,1-1,1-1,9-0,7 5,2-2,9-0,2 10,7 Halvårsprognos -0,7-5,3-0,3 2,4-7,5 1,5-9,9 Förkortningar: BYN KLF LOK NMR OMS SOF SVÅ TEF Byggnadsnämnd Kommunstyrelse Lärande- och kulturnämnd Norrhälsinge miljö- och räddningsnämnd Omsorgsnämnd Social- och fritidsnämnd Svågadalsnämnd Teknisk nämnd 8

11 Förvaltningsberättelse Ekonomi Ekonomisk översikt Priser låg inflationstakt Löner centrala avtal från april 2012 något högre än budget Finansmarknad låg räntenivå och stigande aktiekurser Svag konjunktur men förbättrad skatteintäktsprognos Kommunens finansiella mål - infriade Årets resultat överskott +57 miljoner kronor Nämnder 3 av 8 klarade verksamheten inom budget Nämnder sammanlagd budgetavvikelse +9 miljoner kronor Samhällsekonomiska förutsättningar De senaste årens utveckling har gjort det mycket tydligt hur beroende, och därmed sårbar, den svenska ekonomin är av omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet med stora underliggande strukturella problem ger en svag tillväxt under flera år framöver. Finansiella obalanser i Storbritannien och USA liksom sämre tillväxtprognoser i ett antal tillväxtländer försvagar också konjunkturuppgången. Vikande efterfrågan från våra exportmarknader påverkar snabbt tillväxten eftersom exporten svarar för en stor del av vår produktion. Under 2012 kom försiktiga prognoser från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om den svenska ekonomin som bedömdes gå mot bättre tider om än i långsam takt. För 2012 och 2013 beräknades BNP-tillväxten ligga kvar på låga nivåer. I SKL:s prognos från februari 2013 kvarstår uppfattningen att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen. Den fortsatta lågkonjunkturen medför att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Från och med 2014 sker en återhämtning på arbetsmarknaden med stigande sysselsättning och tillbakapressad arbetslöshet. På det följer en ökad löne- och prisökningstakt. Den beräknade tillväxten beror till stor del på inhemska faktorer och både konsumtion och investeringar beräknas växa snabbt. Procentuell förändring (SKL februari 2013) BNP, fasta priser 6,3% 3,7% 1,2% 1,4% 2,8% 3,4% 3,4% Sysselsättning, timmar 2,5% 2,3% 0,4% -0,1% 0,6% 1,2% 1,3% Öppen arbetslöshet, nivå 8,4% 7,5% 7,7% 8,1% 7,8% 7,3% 6,6% Timlön *) 2,6% 2,5% 3,0% 2,9% 2,7% 3,3% 3,9% KPI, årsgenomsnitt 1,2% 3,0% 0,9% 0,6% 1,4% 2,1% 2,6% *) Konjunkturlönestatistiken SKL:s prognoser är viktiga utgångspunkter för kommunens arbete med budget och uppföljning. I verksamheternas budget 2012 ingick indexuppräkningar (personal, köpta tjänster, övriga kostnader, intäkter), förändringar p.g.a. kvantitetsutvecklingen, riktade tillskott/avdrag och ett reduceringspaket. För att bibehålla satsningen på vård, omsorg och utbildning har en större del av reduceringen 2012, på totalt 18 miljoner kronor, riktats till andra verksamheter. Med bokslutet i hand kan konstateras att verksamheterna klarat av sina uppdrag inom budget på ett bra sätt. Den samhällsekonomiska bild som framgår av tabellen ovan, ligger även till grund för SKL:s prognos över skattunderlagsutvecklingen. Här har sysselsättningsutvecklingen och löneökningstakten störst betydelse eftersom skatteunderlaget till stor del består av löneinkomster. Skatteunderlaget, procentuell förändring, SKL februari % 5% 4% 3% 2% 1% 0% Utfall SKL 2013 Budget Prognoserna för skatteunderlagsutvecklingen 2012 blev successivt bättre under året. Både den totala lönesumman och pensionsinkomsterna har justerats upp. SKL:s decemberprognos som ligger till grund för bokslutet 2012 har medfört att kommunen redovisar större skatteintäkter än budget vilket påverkat bokslutsresultatet i positiv riktning. På grund av eftersläpningen i utjämningssystemet kommer tillskottet dock att utbetalas till kommunen först i januari Jämfört med kommunens nuvarande budget för perioden kommer skatteunderlaget enligt SKL:s februari prognos att öka något mer 2013 och 2016 medan det omvända gäller för 2014 och Det innebär inga drastiska förändringar i budgetförutsättningarna men vissa justeringar måste göras i det strukturerade arbetet för att åstadkomma balans i ekonomin. 9

12 Förvaltningsberättelse Ekonomi Räntor Riksbankens reporänta har sänkts tre gånger under 2012 med 0,25 procent varje gång och var vid årets slut 1 procent. Riksbanken bedömer att reporäntan kan ligga kvar på den låga nivån under 2013 för att ge stöd åt konjunkturutvecklingen och ändå hålla inflationsmålet på 2 procent. Prognosen över räntebanan uppvisar en successiv ökning under till knappt 3 procent. Den definitiva reporäntenivån styrs av Riksbankens bedömningar av hur de svenska inflations- och konjunkturutsikterna utvecklas. Riksbanken har sitt nästa möte den 16 april. Riksbankens reporänta (procent) 5% 4% 3% 2% 1% 0% 1% = 2 Mkr Räntebubbla Priser Konsumentprisindex (KPI) speglar inflationen. Inflationstakten, räknat som indexförändringen de senaste tolv månaderna, var 0 procent i januari Rensar man från ränteförändringarna, som ingår i KPI, har inflationstakten hållit sig ganska stabil på nivån 1 procent under Inflationen är för närvarande låg vilket beror på stärkt krona, lågt resursutnyttjande i ekonomin och att priserna på importvaror fallit. Riksbanken bedömer att dessa faktorer fortsätter att hålla tillbaka inflationen den närmaste tiden men i mindre utsträckning från och med andra halvåret Det väntas medföra att inflationen successivt stiger. Inflationstakten enligt KPI (procent) 5% 4% 3% 2% 1% 0% -1% -2% -1736,6 1% = 5 Mkr Prisbubbla Förändringar i räntenivån slår inte igenom direkt på kommunens ekonomi eftersom en del av upplåningen och placeringarna görs i längre tidsintervaller med bundna villkor. Kommunen har ett positivt finansnetto eftersom de finansiella tillgångarna är större än låneskulden. En höjning av räntan påverkar därför kommunens ekonomi i positiv riktning. Hur mycket förändringar av reporäntan påverkar marknadsräntorna beror på bankernas agerande. Följsamheten till Riksbankens räntesänkningar har ifrågasatts. Schablonmässigt medför en räntehöjning med 1 procent att kommunens finansnetto ökar med 2 miljoner kronor. En del av kommunens finansiella tillgångar ligger placerade i aktiefonder vars utveckling påverkar finansnettot. Under 2012 har marknaden kännetecknats av stor osäkerhet med stigande kursutveckling särskilt under andra halvåret. Stockholmsbörsens OMX 30-index steg med 16,3 procent under året. Prisförändringar slår inte igenom direkt på de kommunala verksamheterna eftersom kommunen tecknar ramavtal på olika löptider för vissa varor och tjänster. Eftersom verksamheterna har olika kostnadsstruktur (personal, varor, tjänster, bidrag) är de dessutom olika känsliga för prisförändringar. Schablonmässigt påverkar varje procents prisförändring kommunens årskostnad med 5 miljoner kronor. Budget 2012 innehöll uppräkningar med 1,4 procent för beräknade prisökningar vilket är något högre än utfallet. I budget 2013 har uppräkningar gjorts med 1,1 procent vilket är något lägre än SKL:s februariprognos för innevarande år. 1% = 13 Mkr Löner De prioriterade områdena vård, omsorg och utbildning är mycket personalintensiva och där arbetar åtta av tio anställda. Kostnaden för personalen är den dominerande posten för kommunen och förändringar påverkar i hög grad ekonomin. Varje procents löneökning 10

13 Förvaltningsberättelse Ekonomi ger kommunen ökade kostnader med ca 13 miljoner kronor. Dessutom påverkas kommunen av externa personalkostnader som ingår i de varor och tjänster som köps. Förutom löneökningar påverkas personalkostnaderna av hur verksamheterna växer eller minskar vilket avspeglas i antal anställda, extra personal, övertid, sjukfrånvaro, avgångsvederlag mm. Härutöver förekommer vissa riktade personalförändringar som helt eller delvis är finansierade via statsbidrag. För merparten av de anställda har centrala avtal tecknats från och med april Löneökningarna varierar mellan de olika avtalsområdena. Den genomsnittliga löneökningen 2012 blev 3,5 procent. I budgeten hade de totala personalkostnaderna räknats upp med 2,7 procent. Förutom löner betalar kommunen personalomkostnader (arbetsgivaravgifter, avtalsenliga avgifter, pensionsavsättningar) med 38,46 procent på lönesumman. För personal yngre än 26 år och äldre än 65 år gäller reducerade procentsatser. Under 2012 har 6 procent av lönerna gått till yngre och 2 procent till äldre vilket motsvarar 14 miljoner kronor i lägre arbetsgivaravgifter. Under 2012 har landets kommuner fått tillbaka en del av de avtalsenliga avgifter för sjukförsäkring som betalats in under 2007 och 2008 till AFA Försäkring. För Hudiksvalls kommun har det gett en engångsintäkt på 36 miljoner kronor som kraftigt förbättrat årets resultat. Lönekostnader (exkl personalomkostnader) per månad 2011 och 2012, miljoner kronor jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Finansiella mål Enligt kommunallagen ska kommunen fastställa finansiella mål som säkerställer att verksamheten bedrivs med god ekonomisk hushållning. Det innebär att varje generation ska finansiera sin kommunala service och inte överlämna den bördan till kommande generationer. Kommunen har det yttersta ansvaret för sin ekonomi och ett ansvar för att göra väl avvägda prioriteringar. Kommunen har lagt fast fem finansiella mål (se sid 77) för perioden som följs upp årligen. Målen är långsiktiga och samverkar för att trygga god ekonomisk hushållning. Det osäkra ekonomiska läget i vår omvärld medför dock att tillfälliga revideringar måste accepteras inom ramen för den långsiktiga strategin. Målen omfattar skattesats, årets resultat, investeringar, finansiella tillgångar och upplåning. Samtliga mål har uppnåtts under Finansiella mål uppföljning 2012 Perioden Budget Bokslut Mål Anm 1. Skattesats 21:39 21:39 21:39 Uppfyllt 2. Årets resultat före finansnetto 3. Investeringar Va/renhållning Övrigt 4. Placeringar Värdesäkring Uttag 5. Upplåning Va/renhållning Övrigt *) Förskjutningar mellan åren **) Motsvarar 1 % inflation ***) Rest från 2011 Långsiktigt 2% d v s 35 MKR 135 MKR 347 MKR 37 MKR 0 MKR 135 MKR 0 MKR 0,2% 3,4 MKR 53 MKR 125,4 MKR 9,9 MKR 0 MKR 53 MKR 0 MKR + 57 MKR 3% 52,5 MKR Uppfyllt 27,9 MKR 133,3 MKR 6 MKR 0 MKR 20 MKR 15 MKR Uppfyllt Uppfyllt *) Uppfyllt **) Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt ***) Årets resultat Ett positivt resultat behövs för att finansiera investeringar och amorteringar och för att möta ökande pensionsutbetalningar och oförutsedda händelser. Ett positivt årsresultat kan uppnås på flera sätt och måste alltid ställas mot vad som åstadkommits under året. Merparten av kommunens intäkter kommer från skatt och statsbidrag/utjämning som i årsperspektivet är tämligen givna och inte kopplade till kostnaderna för verksamheten. Det gäller därför för kommunen att bedriva den efterfrågade verksamheten med bra kvalitet på ett kostnadseffektivt sätt. För att säkerställa god ekonomisk hushållning måste det ekonomiska resultatet även uppnås samtidigt som man genomför utvecklingsinsatser och vidtar åtgärder för att förvalta och underhålla tillgångarna och undvika kapitalförstöring. Det är väsentligt att kommunen har ett tillräckligt positivt årsresultat. Ett årsresultat som motsvarar 11

14 Förvaltningsberättelse Ekonomi 2 procent av summa skatteintäkter och statsbidrag/ utjämning brukar anges som den resultatnivå som behövs för att trygga god ekonomisk hushållning. För Hudiksvalls kommun motsvarar det 35 miljoner kronor. Kommunens resultat för 2012 är +57 miljoner kronor (2011: +44 miljoner kronor). I årets resultat ingår va/renhållningsverksamheten med drygt +6,9 miljoner kronor. Det är också viktigt att notera att 36 miljoner kronor av årsresultatet beror på en engångsintäkt från AFA-försäkring. Årsresultatet är bättre än årsbudgeten som var +10 miljoner kronor. Under året har tilläggsanslag beslutats med 10 miljoner kronor som medfört att kommunen i princip budgeterat för ett 0-resultat. Årets resultat exkl. jämförelsestörande poster, miljoner kronor Årsresultat Exkl finansnetto 2% Årsresultaten har varit positiva flera år men har haft en vikande trend; resultatet 2011 undantaget. Det positiva finansnettot har hållit uppe resultatet och om det exkluderas blir marginalerna små. I budgetarna från och med 2013 ingår en successiv resultatförbättring. Finansnettot (miljoner kronor) Intäkt Kostnad Det är angeläget för kommunen att förbättra årsresultaten före finansnetto. Det minskar beroendet av de finansiella intäkterna och ger utrymme för utveckling. Finansiella placeringar kan frigöras och/eller lån tas upp till angelägna investeringar. Kommunen har som långsiktigt finansiellt mål att resultatet före finansnetto ska vara 2 procent (35 miljoner kronor) av summa skatter och statsbidrag/utjämning. I årsbudget 2012 var målet 0,2 procent med en successiv ökning under resten av budgetperioden. I bokslutet 2012 är resultatet före finansnetto 3 procent vilket innebär att resultatmålet uppnåtts. För budgetperioden sker en successiv årlig upptrappning av resultatmålet till 2 procent, vilket ställer krav på rationaliseringar och effektiviseringar. Resultatsammandrag 2012 (miljoner kronor) Prognos Budget Utfall Avvik avvik Verksamheter Nämnder , ,6 9,3-9,9 Interna poster m m 100,2 98,6-1,6 Oförutsett 0,4-3,1-3,5 Pensioner* -40,0-11,4 28,6 32,9 Vinst/förlust -0,2 5,6 5,8 Avskrivning -68,0-64,7 3,3 2,9 Nettokostnad , ,6 41,9 25,9 Skatt/statsbidrag Skatt 1 363, ,6 14,4 14,9 Statsbidrag/utjämning 388,3 391,5 3,2 2,1 Summa 1 751, ,1 17,6 17,0 Resultat före finansnetto -7,0 52,5 59,5 42,9 Finansnetto Finansiella intäkter 17,7 12,9-4,8-0,7 Finansiella kostnader -11,1-8,5 2,6 1,0 Summa 6,6 4,4-2,2 0,3 Årets resultat -0,4 56,9 57,3 43,2 Det *Jämförelsestörande positiva resultatet post; återbetalning 2012 AFA är 36,2 mycket mkr glädjande. Det är bättre än budget och halvårsprognosen. Den största förbättringen sedan halvårsskiftet är nämndernas verksamheter. Deras nettokostnad är 9 miljoner kronor bättre än budget vilket kan jämföras med prognosen som pekade på en avvikelse med 10 miljoner kronor. Av de åtta nämnderna har tre nämnder positiva budgetavvikelser, + 16 miljoner kronor, medan fem nämnder har negativa avvikelser 7 miljoner kronor. Några av budgetavvikelserna är av engångskaraktär men i en del fall är resultatet en följd av det pågående arbetet med de strukturella förändringarna. Det underlättar arbetet framöver att inte ha något underskott att täcka in. Det gör att kommunen kan koncentrera sig på att komma tillrätta med de obalanser vi har i några av nämndernas skattefinansierade verksamheter. 12

15 Förvaltningsberättelse Ekonomi Förutom nämndernas verksamheter finns vissa centrala kostnader och intäkter som påverkat bokslutet; beloppen anges i miljoner kronor. Lägre avtalsenliga avgifter AFA (+ 36,2) Större skatteavräkningar (+ 14,4) Mer i statsbidrag/utjämning (+ 3,2) Lägre realiserade kursvinster (-3,0) Lägre låneräntor (+2,6) Upp/nedskrivning av fastigheter (+6,0) Tillskott till Fiberstaden AB för samverkansprojekt (- 3,2) Under året har tilläggsanslag beviljats av kommunstyrelse respektive kommunfullmäktige med 10,5 miljoner kronor vilket också påverkat bokslutet. Nettokostnader och budgetavvikelser per nämnd och verksamhetsområde framgår på sid 8. Årets resultat och balanskravet Kommunallagens balanskrav anger den nedre gränsen för årets resultat d v s att intäkterna måste överstiga kostnaderna så att kommunen inte förbrukar det egna kapitalet. Ett negativt resultat i ett bokslut måste vara återställt inom tre år genom motsvarande överskott. Vid avstämningen tas hänsyn till om resultatet ska korrigeras på grund av att det finns synnerliga skäl. Kommunen uppfyller lagens krav på balans för 2012 och några åtgärder med hänvisning till balanskravet behöver inte vidtas. Balanskravsavstämning (miljoner kronor) Årets resultat enligt resultaträkning 56,9 Avgår reavinster -11,2 Årets resultat enligt balanskravet 45,7 Avsättning inom eget kapital till Social investeringsfond -10,0 Miljöfond -5,0 Till balanserat eget kapital 30,7 Avsättning till social investeringsfond och miljöfond inom det egna kapitalet har gjorts enligt kommunfullmäktige 142/2012. Riktlinjer för fonderna fastställs under Konjunktursvängningarna har aktualiserat behovet av en mer nyanserad tolkning av balanskravet, så att kommunerna ges möjlighet att utnyttja tidigare års positiva resultat i sitt arbete att åstadkomma god ekonomisk utveckling över tid. I slutet av 2012 beslöt riksdagen att komplettera lagstiftningen om god ekonomisk hushållning och ge kommunerna möjlighet att göra reserveringar till en resultatutjämningsreserv. Ändringarna träder i kraft 2013 och påverkar inte årsredovisningen Investeringar Det finansiella målet anger den investeringsnivå som kommunen kan finansiera utan en kraftig upplåning för den skattefinansierade verksamheten. Investeringsomfattningen kan fördela sig ojämnt på respektive år. I de fall de faktiska investeringarna förskjuts mellan åren får anpassningar göras inom totalramen. Under 2012 investerades för 161 miljoner kronor (2011; 151 miljoner kronor). Försäljning av materiella anläggningstillgångar uppgick till drygt 12 miljoner kronor. Investeringar 2012 (miljoner kronor) 2012 Budget Bokslut avvik Förskola 20,9 22,4-1,5 Grundskola 27,7 36,4-8,7 Gymnasieskola 4,0 3,0 1,0 Äldreomsorg, funktionshindrade 23,4 17,1 6,3 Gator, GC-vägar m m 12,6 6,3 6,3 Parker, lekplatser 1,6 0,6 1,0 Div lokaler m m 12,3 6,7 5,7 Fritidsanläggningar 1,3 2,3-1,0 Inventarier, utrustning, fordon 18,5 17,6 0,9 IT-investeringar (Fiberstaden) 3,0 13,9-10,9 Stadsdelsomvandling 0,1 0,0 0,1 Fastighetsförvärv, mark 0,0 3,2-3,2 Internleasing 0,0 3,8-3,8 Summa 125,4 133,3-7,9 VA 50,0 25,8 24,2 Renhållning 3,0 2,1 0,9 Summa 53,0 27,9 25,1 TOTALT 178,4 161,2 17,3 De budgeterade investeringarna på 178 miljoner kronor innehåller både investeringar som påbörjats tidigare år och nya investeringar. Investeringarna domineras sedan några år tillbaka av uppgradering av lokaler för förskolor och skolor. Andelen som avser de prioriterade områdena vård, omsorg och utbildning är 50 procent. Investeringarna inom den skattefinansierade verksamheten, 133 miljoner kronor, ligger över budget. Under året har investerats för 28 miljoner kronor i de affärsmässiga va/renhållningsverksamheterna. Investeringarna ligger under årets budget. Finansieringen sker delvis med upplåning. Samtliga driftkostnader betalas helt av abonnenterna. 13

16 Förvaltningsberättelse Ekonomi 14 Investeringar (miljoner kronor) Affärsmässig Skattefinansierad Av investeringsmålet för återstår 107 miljoner kronor till den taxefinansierade verksamheten och 214 miljoner kronor till övrig verksamhet. Den relativt höga investeringsnivån ger ett fortsatt tryck på likviditeten Internleasingen som omfattar inventarier och maskiner har haft en mindre omfattning än normalt. Leasingen betalas helt av verksamheterna inom deras ordinarie driftbudget på 2-7 år. Finansiella placeringar Kommunens två placeringsportföljer består av medel till kommande pensioner och de försäljningsmedel som kommunen fick vid energiverksförsäljningen Det långa perspektivet i placeringarna och riskspridningen på olika typer av finansiella tillgångar minskar kommunens beroende av tillfälliga aktiekursförändringar. Både pensionsmedel och försäljningsmedel placeras i räntefonder och aktiefonder. I överensstämmelse med gällande rekommendationer redovisas placeringarna från och med 2012 som omsättningstillgångar i stället för finansiella anläggningstillgångar. I årsredovisningen har räkenskaperna 2011 förändrats på samma sätt. Placeringsportföljer 2012 (miljoner kronor) Pensionsmedel Startbelopp 135 Tillskott 8 Värdeförändring 153 Återinvesterad avkastning Bokfört värde 300 (Marknadsvärde) 330 Försäljningsmedel Startbelopp 185 Använt till: Amortering -58 Stadsnät -25 Akuta fastighets åtgärder -8 Värdeförändring 98 Återinvesterad avkastning Bokfört värde 195 (Marknadsvärde) 211 TOTALT Bokfört värde 495 (Marknadsvärde ) 541 Användningen av medlen till pensionsutbetalningar respektive investeringar anpassas till pensionsprognoser och investeringsplaner. Under året har inga beslut tagits om att disponera tillgångarna. De omplaceringar som gjordes under året har dock medfört realiserade värdeökningar som gett mindre finansiella intäkter än budget. De vinster som uppstått, totalt 6 miljoner kronor, har återinvesterats i placeringar i överensstämmelse med det finansiella målet att inflationssäkra portföljerna. Placeringsportföljer (miljoner kronor) Pensionsmedel Försäljningsmedel Likviditet Likviditeten påverkas främst av verksamheternas resultatutveckling, skatteintäkter, statsbidrag/utjämning, finansnetto samt investeringsverksamheten och upplåningen. I kommunens finansiella mål ingår ingen precisering av storleken på likviditeten. Inriktningen är att de likvida medlen ska säkerställa en tillfredsställande drift- och investeringsverksamhet i överensstämmelse med beslutad budget. De finansiella målen samverkar i den riktningen. Likviditet (miljoner kronor) Ekonomiavd jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Kommunen har under flera år haft god tillgång på likvida medel förutom då vi hade en

17 Förvaltningsberättelse Ekonomi likviditetssvacka. De likvida medlen är i bokslutet 101 miljoner kronor vilken är en ökning från 72 miljoner kronor vid årets början. Den genomsnittliga likviditeten var 51 miljoner kronor. Låneskuld Kommunens låneskuld är i bokslutet 173 miljoner kronor (2011; 142 miljoner kronor). 113 miljoner kronor avser den affärsmässiga verksamheten. Kommunen lånar i första hand till investeringar i de affärsmässiga va- och renhållningsverksamheterna. Upplåningen styrs av verksamheternas resultatutveckling och finansieras helt av abonnenterna. Av den budgeterade upplåningen på 53 miljoner kronor har 20 miljoner kronor verkställts. För de skattefinansierade verksamheterna har låneskulden hållits oförändrad på en låg nivå i flera år. Under 2011 beslutades att ta upp nya lån med 25 miljoner kronor till delfinansiering av en gruppbostad och projektet Camp Igge. 10 miljoner kronor togs upp 2011 medan resterande 15 miljoner kronor togs upp Upplåningen ligger utanför det finansiella målet men överensstämmer med den tidigare uttalade principen att kunna lånefinansiera angelägna investeringar om skuldbördan inte blir alltför betungande för kommande generationer. Låneskuld (miljoner kronor) Affärsmässig verksamhet Skattefinansierad verksamhet Pensionsförpliktelser Pensionsskulden ökade under året med 12 miljoner kronor till 84 miljoner kronor och omfattar lokalt beslutade särskilda ålderspensioner och pensioner på lönedelar över 7,5 basbelopp. Kommunen har även ansvarsförbindelser som omfattar pensioner som intjänats före Under 2012 minskade ansvarsförbindelsen med 2 miljoner kronor till 965 miljoner kronor. Enligt tidigare prognoser beräknas kommunens ansvarsförbindelser växa och nå sin kulmen en bit in på 2020-talet Pensionsskulden och ansvarsförbindelserna, som utgör kommunens totala pensionsförpliktelser, var vid årets slut miljoner kronor. Under de kommande 15 åren beräknas kommunsektorn få en kraftig ökning av de årliga pensionsutbetalningarna vilket måste beaktas i planeringen. Pensionsförpliktelser (miljoner kronor) Avsatt inkl löneskatt Ansvarsförb inkl löneskatt Summa pensionsförpliktelser Avsatta pensonsmedel Bokfört värde Marknadsvärde Återlånade medel Avkastning total portfölj 7,0% -1,4% Avkastning räntebärande 4,7% 4,0% Avkastning aktier 11,4% -9,9% De medel som kommunen placerat till kommande pensioner motsvarar 31 procent av kommunens totala pensionsförpliktelser (2011; 30 procent). Andelen blir något lägre om man utgår från bokfört värde på placeringarna. Pensionsmedlen placeras enligt i juni 2010 av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen fastställda anvisningar och regler. Portföljen är placerad i aktiefonder och räntefonder med en normal tillgångsfördelning på 60 % räntebärande och 40 % aktier och får maximalt variera 10 % upp eller ner. Resultatet mäts mot 3 olika index. Soliditet Soliditeten har under flera år varit stabil. Under året har soliditeten minskat från 69 till 68 procent. Soliditeten visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade av eget kapital. När man tar hänsyn till kommunens totala pensionsförpliktelser har soliditeten ökat från 21 till 22 procent. Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden har ökat med 14 miljoner kronor till 701 miljoner kronor. Ökningen avser de kommunala koncernföretagen. Av åtagandet avser 78 procent de kommunala företagen. I takt med att kommunens företag amorterar ned sina låneskulder sjunker kommunens borgensåtagande. Det omvända inträffar om företagen omplacerar lån eller tar upp nya lån mot kommunal borgen i stället för mot pantbrev. 15

18 Förvaltningsberättelse Ekonomi Det kommunala borgensåtagandet i bostadsrättsföreningar (5 st) som uppgår till 141 miljoner kronor (2011: 143 miljoner kronor) är ett åtagande som bevakas. Kommunkoncernen I koncernen Hudiksvalls kommun ingår nämnder, sex aktiebolag och en stiftelse. Tre av företagen är helägda av Hudiksvalls kommun. På insidan av pärmen finns en översikt över kommunens samlade verksamhet. Inga förändringar av kommunkoncernens sammansättning har skett under året. Kommunen har dubbelt intresse av sina koncernföretag - både som ägare och som köpare av flera av deras varor och tjänster. För några av koncernföretagen är andelen av intäkterna som kommer från kommunen betydande. Det är kommunens mål att uppnå största möjliga koncernnytta genom att företagen genererar lönsamhet via kostnadseffektivitet - inte via höga taxor och avgifter som drabbar kommunen. De kommunala företagen fortsatte att verka på ett bra sätt inom sina områden. Flera av företagen är verksamma på marknaden för bostäder och lokaler och många insatser görs för att stimulera efterfrågan och upprätthålla en god utveckling. Företagens ekonomi gör det möjligt att genomföra fortlöpande angelägna underhållsinsatser och investeringsprogram. AB Hudiksvallsbostäder påbörjade under året nyproduktion av ett gruppboende i Iggesund samt av 16 lägenheter i anslutning till servicehuset Tryggebo. Inflyttning sker i början av I årets bokslut reserverade kommunen närmare 3,2 miljoner kronor till Fiberstaden AB med anledning av Projekt Gunilla. Även för åren lämnade kommunen bidrag för täckning av underskott i projektet med totalt 8 miljoner kronor. Kommunens aktieutdelning kom från Fastighets AB Glysis med 4 miljoner kronor (2011: 4 miljoner kronor) och från AB Hudiksvallsbostäder med kronor (2011: kronor). Uppgifter om väsentliga händelser i de kommunala företagen finns i avsnittet Årsredogörelse de kommunala företagen på sidan 51. Framtid I början av 2012 presenterades översynen av kommunens fastighetsverksamhet, som berör kommunens fastighetsavdelning och fyra av de kommunala företagen: AB Hudiksvallsbostäder, Fastighets AB Glysis, Forsså Gruppen AB och Glysisvallen AB. Översynen har haft som övergripande mål att effektivisera kommunens fastighetsförvaltning. I uppdraget har ingått att pröva möjligheten att minska antalet aktörer inom fastighetsförvaltningen samt att minska drifts- och underhållskostnaderna. Översynen utmynnar i förslaget att kommunen skapar ett nytt bolag där lokalförvaltningen, som tidigare legat under tekniska förvaltningen, Fastighets AB Glysis och Forsså Gruppen, samlas. Samtidigt förs förvaltningen av kommunens boenden över från tekniska nämnden till AB Hudiksvallsbostäder. Kommunen föreslås inrätta en tjänst som lokalstrateg med huvudsakligt uppdrag att öka effektiviteten i kommunens lokalanvändning. Arbetet med fastighetsöversynen har pågått under året och fortsätter under Beslut har fattats om att inrätta en tjänst som lokalstrateg samt att fortsätta utreda konsekvenserna av en överföring av ägandet av bostäder till AB Hudiksvallsbostäder. Flera av koncernföretagen planerar investeringar under kommande år. Glysisvallen AB arbetar vidare med planerna på en ny läktare vid konstgräsplanen. Stiftelsen Hälsinglands Museum fortsätter sin textilsatsning med bland annat inrättande av ett textilt laboratorium. AB Hudiksvallsbostäder söker bygglov för ett nytt boende där Frälsningsarméns hus ligger idag samt för ca 25 mindre lägenheter på tomtmarken som kallas Snusfabriken i Hudiksvall. Andra intressanta områden för nyproduktion bevakas också. Årets resultat Koncernens resultat uppgår till 63,2 miljoner kronor, vilket är 12,4 miljoner bättre än föregående år. Det är kommunens resultat som står för förbättringen (med 13 miljoner kronor), men även Forsså Gruppen AB och Hudiksvalls Näringslivs AB har bättre resultat än föregående år. Samtliga företag har positiva ekonomiska resultat eller nollresultat, se tabell. Koncernens finansnetto uppgår till -19,7 miljoner kronor, vilket är en försämring med 2 miljoner jämfört med föregående år. Kommunens finansnetto är 5 miljoner lägre och det beror främst på lägre realiserad avkastning på placeringarna avseende pensions- och försäljningsmedel. Koncernföretagens finansnetto har förbättrats med 3 miljoner, vilket främst beror på lägre räntekostnader. 41 % av företagens upplåning har rörlig ränta, vilket gör deras ekonomi känslig för förändringar i räntenivån. 16