Dagvattenutredning. Hästen 19, Botkyrka kommun 16U31448

Transkript

1 16U31448 Dagvattenutredning Hästen 19, Botkyrka kommun Strandbodgatan 1, Uppsala. Hornsgatan 174, Stockholm. Växel bjerking.se

2 Sida 1 (12) Uppdragsnamn Hästen 19, Botkyrka kommun Dagvattenutredning Wallgren Arkitekter Hyresgatan Malmö Uppdragsgivare Wallgren arkitekter Våra handläggare Eleonore Lövgren Datum rev Innehåll 1 UPPDRAG OCH SYFTE UNDERLAG RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING OMRÅDESBESKRIVNING Markförhållanden och topografi Recipient och statusklassning Befintlig dagvattenhantering BERÄKNINGAR Befintlig och planerad markanvändning Flöden Dagvattenvolymer FÖRSLAG PÅ DAGVATTENHANTERING FÖRORENINGAR SLUTSATS Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 2 (12) 1 Uppdrag och syfte har på uppdrag av Botkyrka kommun tagit fram en dagvattenutredning för planområdet Hästen 19 i Botkyrka kommun. Inom Hästen 19 pågår ett planarbete som syftar till att bygga om fastighetens befintliga industrilokaler till flerbostadshus. Som en del av det pågående planarbetet har denna dagvattenutredning tagits fram i syfte att utreda dagvattensituationen i nuläget och vid framtida exploatering samt att ge rekommendationer gällande dagvattenhanteringen vid den framtida exploateringen. Parallellt med denna utredning utför Bjerking en översiktlig miljöteknisk markundersökning, se separat handling. Hästen 19 Figur 1. Planområdet är ungefärligt markerat. gräsyta Hästen 19 Figur 2. Befintlig markanvändning

4 Sida 3 (12) 2 Underlag VISS, Vatteninformationssystem Sverige. SGU s kartvisare. Situationsplan ändrad användning, daterad Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun, Svenskt Vattens publikation P 110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar (2016) Svenskt Vattens Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering och analys av avloppssystem (2011) 3 Riktlinjer för dagvattenhantering Botkyrka kommun har tagit fram en strategi för hantering av dagvatten inom kommunen för att uppnå en robust och hållbar dagvattenhantering. Strategin fastställer bla. att dagvatten i första hand ska omhändertas lokalt så långt det är möjligt och att öppna lösningar för avledning av dagvatten ska föredras, där dagvatten kan rinna långsamt och renas. 4 Områdesbeskrivning Det aktuella planområdet ligger strax sydväst om Tumba station i Botkyrka kommun. Planområdets upptar en yta av ca 30 * 30 meter och är idag en industrifastighet som bla. inhyser fordonsverkstad. Planområdet gränsar mot Grödingevägen i nord och väst och mot bostadsfastighet i söder. Mot öster avgränsas området av Kungsvägen och en mindre gräsyta som finns mellan vägen och planområdet, se figur 2. Närområdet utgörs till största del av enfamiljshus, se figur Markförhållanden och topografi Enligt SGU:s jordartskarta består den naturliga jorden inom det aktuella området av postglacial sand vid den norra delen och av sandig morän i den södra delen, se figur 3. Marken inom området sluttar år nordost med höjder mellan ca +36 och +34 m. Även omgivande mark sluttar generellt i samma riktning. Vid den miljötekniska markundersökningen noterades jordlagerföljd i provpunkterna och en fältbedömning av förekommande jordarter gjordes. I provpunkterna påträffades 0,5-0,8 m fyllning av främst sandig eller siltig karaktär. Under fyllningen påträffades silt. I tre av punkterna hade silten inslag av sand eller lerskikt. Skruvprovtagning utfördes till som mest 4 meter. Djupare belägen jord och berg har undersökts i två punkter med sondering. Bedömningen är att förmodat berg påträffades vid 5 respektive 7 meter under markytan i punkterna. Vid en av punkterna bedömdes ett lager morän vila på berg. Vid undersökningen installerades även ett grundvattenrör med filterspets ca 5 meter under markytan mot berg, med filterspetsen i bedömd morän. Vid kontroll påträffades inget vatten i röret. Sand kan uppskattas ha en hydraulisk konduktivitet på runt 10-4 m/s, vilken ger sanden en god förmåga att infiltrera vatten. Hydraulisk konduktivitet för siltiga jordar kan variera mellan 10-5 till 10-7 m/s beroende på om det finns inslag av sand eller lera. Förmågan att infiltrera vatten i silt är därmed betydligt mindre.

5 Sida 4 (12) Resultat av utförd miljöteknisk markundersökning har påvisat föroreningshalter under Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig mark (KM), dvs. riktvärden som är tillämpliga för bostadsmark. För mer detaljerad beskrivning av utförd undersökning se separat PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Postglacial sand Sandig morän Ytlig morän på berg Figur 3. Jordarter inom det aktuella området (utdrag från SGU s kartvisare). 4.2 Recipient och statusklassning Det aktuella området ligger inom Tullingesjöns tillrinningsområde. Även det tekniska avrinningsområdet redovisar att dagvatten från området i nuläget avleds via ledningssystem till Tumbaån. Tumbaån är ca 2 km lång och har sitt utlopp i Tullingesjön. Innan utloppet passerar vattnet Hamringe våtmark. Statusklassning från 2015 fastställer att Tumbaån har en måttlig ekologisk status bedömt med avseende på kiselalger och en god kemisk status (undantaget kvicksilver och bromerad difenyleter). Tullingesjön upptar en yta av ca 2 km 2 och står i förbindelse med Mälaren via Flottbrokanal och Albysjön. Beslutade miljökvalitetsnormer från 2009 samt arbetsmaterial från 2016 fastställer att Tullingesjön uppnår god ekologisk status och god kemisk status (med undantag för kvicksilver och bromerad difenyleter samt förlängd tidsfrist för TBT som är ett ämne som förekommer vid båtbottentvättar) (VISS Vatteninformationssystem Sverige). I SGU:s brunnsarkiv finns inga registrerade brunnar för dricksvattenändamål inom eller i närområdet (<100m) av det aktuella området. Området ligger heller inte inom ett ytoch/eller grundvattenskyddsområde (Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun). 4.3 Befintlig dagvattenhantering I dagsläget avrinner dagvatten från fastigheten diffust mot Grödingevägen och Kungsvägen enligt marklutningen. Vid del av Kungsvägen bedöms det att en viss del av dagvattnet infiltreras i grässlänten. Dagvatten som når Kungsvägen och Grödingevägen leds från området via tre dagvattenbrunnar, se figur 4. Enligt Botkyrka kommuns karta för tekniskt avrinningsområde har dagvattennätet sitt utlopp i Tumbaån.

6 Sida 5 (12) Figur 4. Befintliga VA-ledningar i området. 5 Beräkningar 5.1 Befintlig och planerad markanvändning Planområdet omfattar en yta på 846 m 2. I dagsläget består marken av byggnader och omgivande asfalterade ytor med en del mindre gräspartier. Verksamheten som bedrivs inom området rör bla. olika fordonsverksamheter. Hur byggnaderna dräneras idag och eventuella oljeavskiljare i källarplan är okänt. Den planerade ombyggnationen vid Hästen 19 innefattar tillbyggnad av våningsplan på en av de befintliga byggnaderna samt nya fasadmaterial. Ombyggnationen innebär en minskning i takyta då befintligt skjul rivs. Takmaterial på en av byggnaderna byts från plåt till pannor. På den andra byggnaden behålls pannor. Ett trädäck planeras längs med befintliga byggnader. Inom gårdsytan planeras tillkomst av grönytor och asfalterade ytor och parkeringsplatser. Vid planområdets nordöstra kant planeras ett bullerplank. För befintlig och planerad markanvändning se figur 5 och tabell 1. Tabell 1. Sammanställning av förändringar i markytor. Markanvändning Avrinningskoefficient Andel före exploatering Andel efter exploatering tak 0,9 37 % 32 % gräs 0,1 5 % 25 % asfalt 0,85 58 % 36 % trädäck 0,85 0 % 7 %

7 Sida 6 (12) Figur 5. Befintliga och planerade markytor. 5.2 Flöden Dimensionerande flöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vattens P110. Återkomsttiden är satt till 10, 20 och 100 år med en varaktighet på 10 minuter och klimatfaktorn 1,25 för scenario efter ombyggnation. Valda avrinningskoefficienter för de olika ytorna finns listade i tabell 1. Resultatet presenteras i tabell 2 och 3. Tabell 2. Flöden före ombyggnation. FÖRE ombyggnation Yta (ha) 10-årsregn 20-årsregn 100-årsregn tak 0,0312 5, gräs 0,0039 0,082 0,1 0,17 asfalt 0,0495 8,3 10,5 18 Totalt (avrundat) 0, Tabell 3. Flöden efter ombyggnation med klimatfaktor på 1,25. EFTER ombyggnation Yta (ha) 10-årsregn 20-årsregn 100-årsregn tak 0,0270 6, gräs 0,0214 0,56 0,7 1,2 asfalt 0,0307 6,4 8,1 14 trädäck 0,0055 1,2 1,4 2,5 Totalt (avrundat) 0, Dimensionerande flöde för 20-årsregn har beräknats till 18 l/s före ombyggnation och till 18 l/s efter ombyggnation, utan fördröjande åtgärder.

8 Sida 7 (12) 5.3 Dagvattenvolymer För tak har dagvattenvolymer beräknats. Beräkningen har utgått från utformningen av tak enligt skiss erhållen från arkitekt och baseras på att takvatten avleds i tre olika riktningar. Uppdelning av tak i delytorna A-C redovisas i figur 6. Volymer av takdagvatten vid ett 20- årsregn med klimatfaktorn 1,25 uppgår till ca 5 m 3, se tabell 4. Figur 6. Uppdelning av planområdet i delområde A, B och C. Tabell 4. Beräknade dagvattenvolymer för planområde uppdelat i A, B och C samt för takvatten inom vardera delområde. Område Yta (ha) 20-årsregn (l/s) Dagvattenvolym (m 3 ) A 0,0257 4,7 2,8 varav tak 0,0057 1,8 1 B 0, ,4 varav tak 0,0095 3,1 1, 9 C 0,0385 9,4 5,7 varav tak 0, ,8 2,3 6 Översvämningsrisk vid skyfall Beräkningar visar ett dimensioneande flöde för 100-årsregnet på 31 l/s. Vid större regn behöver vattnet kunna avrinna bort från byggnader för att minska risk för vattenskador. Med hänsyn till markens lutning bedöms vatten inte bli stående inom fastigheten, undantaget vid garagenedfart/källarramp där vatten kan ansamlas om system för avledning inte finns. Dagvattnet bedöms framförallt avrinna via gårdsytans hårdgjorda delar ned mot vägen. En mindre del bedöms även avrinna via gräsytor vilket har en fördröjande effekt på flödet ned mot vägen.

9 Sida 8 (12) 7 Förslag på dagvattenhantering Inom området har fältundersökning främst påvisat sandig fyllning och naturlig jord av silt inom fastigheten. Sandig jord har en god förmåga att infiltrera vatten medan silt har en sämre förmåga. Marken bedöms därför ha en begränsad förmåga att infiltrera vatten. I dagsläget finns inga uppgifter gällande dränering av husgrund. Hur husgrunden dräneras bör klargöras och utvärderas för att undvika eventuella problem med fuktskador i källare/garage och husgrund. Generellt bör marklutningen riktas bort för att rikta avrinningen bort från huskropp. Förslag på dagvattenhantering har därför baserats på diffus avrinning och har helt exkluderat byggnadernas eventuella dräneringsystem då underlag ej funnits att tillgå. Vid befintlig byggnads östra fasad finns ramp ned mot garage. Rampen bedöms inte motta vatten från omgivningen. Dock rekommenderas det att system för att avleda avrinning som kan samlas vid rampens fot. Utförda beräkningar visar att en betydande del av dagvatten från planområdet kommer från takavrinning. Dagvatten från tak kan anses vara relativt rent där föroreningsinnehållet endast är kopplat till takets material och atmosfärisk deposition. För att uppnå en kontrollerad avledning och möjliggöra rening föreslås det att takdagvatten avledas till utkastare vid fyra punkter inom området, se figur 7. Vid utkastarna kan med fördel tunnor placeras för att uppnå ett jämnare utflöde vid ett större regn, se skisser i figur 9. Volym för hela mängden takdagvatten vid ett 20-årsregn rör sig om ca 5 m 3, vilket kan tillgodoses med regntunnor. Figur 7. Skiss över förslag på dagvattenhantering inom Hästen 19.

10 Sida 9 (12) Vid takyta B bör utkastare placeras så att vatten kan ledas i ränndal förbi parkeringsyta och vidare till gräsyta där vattnet fördröjs och till viss mån kan infiltrera. Parkeringsytan bör utformas med fall norrut ned till gräsyta. För att fördröja takvattnet från takyta C kan vatten från den norra delen ledas till utkastare via makadamfylld planteringsränna längs med det planerade trädäcket. Med fördel kan växter lämpade för regnbäddar användas för att uppnå en god funktion, se principskiss i figur 8. Vatten från den södra delen leds till utkastare och vid grönyta. För att erhålla en längre transportväg för vatten från parkeringsyta inom område C och därmed tillåta fördröjning och bättre möjlighet till rening är det fördelaktigt om parkeringsytan kan placeras närmast byggnad och att parkeringsvatten därefter avrinner genom grönytan. Parkeringsytan bör vidare luta bort från angränsande fastighet i söder. För att säkerställa avledning mot vägen bör lutningen regleras i detaljplanen. Figur 8. Skiss över planteringsränna för avledning och fördröjning av vatten. 1 Typritning Ränndal och vattentunna med flottrör 2 Typritning Stuprörsslang 3 Typritning Ränndal Figur 9. Typritningar för lösningar för avledning av takdagvatten.

11 Sida 10 (12) Vid område A finns relativt stora andelar grönyta att leda takvattnet genom för att uppnå fördröjning och till viss mån tillåta infiltration. Längs med grönyta närmast byggnad kan mindre nedsänkning med buskage placeras för att få en utjämnad avrinning till den hårdgjorda ytan. Det är även viktigt att grönytan intill huset anläggs med fall från fastigheten. Vidare kan risk för isbildning beaktas vid utforming och materialval av hårdgjord yta mellan de båda gräsytorna, ett exempel visas i figur 10. Figur 10. Asfalt med ränndalar. Parkering inom fastigheten är uppdelad på två ytor med två respektive fyra p-platser. Föroreningsmängden från parkeringsytorna bedöms därför vara begränsad. Vid parkeringsytor föreslås beläggning av armerat grus eller gräs, vilket minskar avrinningen från ytorna och tillåter att vattnet genomgår rening genom viss infiltration i mark, se figur 11. För att säkerställa användning av genomsläppliga material bör detta regleras i planbestämmelsen. Figur 11. Armerat gräs och naturhålsten vid parkering. Ett sätt att ytterligare minska avrinningen är att anlägga gröna tak. Upptag och avdunstning i växtbädd ger en reduktion av det avrinnande vattnet. Hur mycket vatten som kan tas upp i ett grönt tak beror på takets utformning och material. Vid mindre regn har taken även en fördröjande effekt. 8 Föroreningar Mängder och halter av föroreningar som är vanligt förekommande i dagvatten har beräknats utifrån schablonvärden i modellverktyget StormTac. Beräkningarna har utförts för befintlig och planerad markanvändning. För beräkning används årsmedelnederbörd för Stockholmsområdet om 636 mm/år och dimensionerande regn med återkomsttiden 20 år. För att kunna jämföra och dra slutsatser kring föroreningshalter i dagvattnet redovisas riktvärden för de olika ämnena. Riktvärdena kommer från en rapport som tagits fram av

12 Sida 11 (12) det regionala dagvattennätverket i Stockholm. I denna dagvattenutredning redovisas riktvärdet 1M som gäller för direkt utsläpp till mindre vattendrag (Tumbaån) 1. Tabell 5. Föroreningshalter i dagvatten vid befintlig och planerad markanvändning utan reningsåtgärder. Halter över riktvärdet för 1M markeras med fet stil och halter över riktvärdet för 2M med understruken fet stil. Riktvärde Koncentration Mängder Ämne Enhet 1M Befintlig Planerad markanvändning markanvändning Befintlig markanvändning kg/år Planerad markanvändning kg/år P - Fosfor µg/l ,043 0,038 N - Kväve mg/l 2 1,4 1,5 0,64 0,60 Pb - Bly µg/l ,1 0,0081 0,0020 Cu - Koppar µg/l ,012 0,0060 Zn - Zink µg/l ,042 0,014 Cd - Kadmium µg/l 0,4 0,55 0,44 0, ,00018 Cr - Krom µg/l 10 9,7 4,3 0,0046 0,0017 Ni - Nickel µg/l 15 4,0 3,1 0,0019 0,0012 Susp. ämnen mg/l Olja mg/l 0,4 0,44 0,29 0,21 0,12 Utförda beräkningar visar generellt att föroreningshalter i dagvattnet blir lägre efter den planerade ombyggantionen. Beräkningarna indikerar halter av tungmetaller, olja och suspenderade ämnen som överskrider riktvärdet för 1M före ombyggnationen. Efter ombyggnationen och utan reningsåtgärder beräknas halten av kadmium bli över riktvärdet för 1M. Beräkningarna indikerar dock att både halt och mängd av kadmium minskar vid den planerade ombyggnationen. Den största mängden kadmium kommer från takavrinning och bedöms härröra från atmosfärisk deposition. Vid avledning av takdagvatten genom gräsmatta kan en reningseffekt på ca % uppskattas (StormTac). Med detta i åtanke är bedömningen att kadmiumhalten i dagvattnet klarar riktvärdet för 1M. Övriga ämnen underskrider riktvärdet för 1M vid beräknat scenario vid ombyggnation. Vidare visar beräkningarna att övriga föroreningskoncentrationer och samtliga mängder minskar efter ombyggnationen. Minskningen av föroreningsmängd i dagvattnet är ca 6-75 % för de beaktade ämnena, se tabell 5. Beräkningarna är utförda utan reningsåtgärder. Vid avledning av dagvattnet via grönytor reduceras föroreningar och näringsämnen och de faktiska halterna i dagvatten som lämnar planområdet bedöms därför bli lägre. Sammantaget är bedömningen att dagvatten från Hästen 19 har en liten påverkan på den ekologiska och kemiska statusen i recipienten Tumbaån och att den planerade markförändringen innebär en minskad belastning av näringsämnen och föroreningar som tillförs recipienten med dagvattnet. 1 Riktvärdet är ett förslag från dagvattennätverket i Stockholms Län (riktvärdesgruppen 2009) och är hämtat ur Svenskt Vattens rapport nr Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten. 1 står för delområde med direktutsläpp till recipient. M innebär att utsläppet sker till en mindre sjö eller havsvik.

13 Sida 12 (12) 9 Slutsats Resultat av utförda beräkningarna visar att planerad ombyggnation sannolikt medför minskade föroreningshalter i dagvattnet och bibehållna dagvattenflöden. Ett lokalt omhändertagande av dagvattnet genom avledning via grönytor och planteringar har föreslagits. Detta ger vidare reducering av föroreningsinnehåll i dagvattnet och en minskad avrinning. Sammantaget är bedömningen att den planerade ombyggnation och föreslagen dagvattenhantering har en positiv påverkan på den ekologiska och kemiska vattenstatusen i recipienten och att framtida dagvatten från Hästen 19 därmed inte riskerar att försämra miljökvalitetsnormerna. Eleonore Lövgren eleonore.lovgren@bjerking.se Granskning Johan Suhr