Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement"

Transkript

1 Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Hjalmar Thorsteinsson, Verksamhetschef/VD Capio Movement

2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 3 LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 3 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 5 ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET 6 STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING 7 HUR PATIENTSÄKERHETSARBETE HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET 8 UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL 9 SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR 10 RISKANALYS 11 HÄNDELSEANALYS 12 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET/KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER 13 HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER FRÅN ANDRA ÄN PERSONAL 14 SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE 15 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS 16 RESULTAT 17 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR SAMT UTFALL FÖR

4 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 2

5 Sammanfattning Capio Movement driver ett kontinuerligt arbete med patientsäkerhet. Arbetssättet grundas i företagets vision, principer och värderingar. Vår vision - Bästa möjliga livskvalitet för varje patient- Målet för allt sjukvårdsarbete är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för varje enskild patient. Många blir helt friska, andra får möjlighet att leva ett mer normalt liv. Vi gör detta med att säkra ett bättre liv i rörelse. Våra principer - Patientens bästa kommer alltid först - I alla avseenden kommer patientens bästa alltid först. Vi strävar efter att höja värdet för patienten i vårt förbättringsarbete. Våra värderingar Kvalitet Vår första prioritering är medicinsk kvalitet här finns det inget utrymme för kompromisser. Vi ska komma ihåg att det som är rutin för sjukvården ofta är en unik upplevelse för patienten. Därför är högsta medicinska kvalitet inte tillräckligt. Medkänsla Idag sker många av framstegen inom medicinen genom tekniskt avancerade metoder. Detta är viktigt för det medicinska resultatet men den mänskliga aspekten i sjukvården kan aldrig ersättas av läkemedel eller apparater. Därför är medkänsla och förståelse för patientens rädsla och utsatthet lika viktig för hur våra patienter upplever vården. Omsorg Vår förståelse för patientens situation gör att vi visar omsorg om både stort och smått. Omsorg om patienterna förstås. Men också omsorg om att göra vårt dagliga arbete bra i relation till arbetskamrater och till Capio. Vi vet att var och en av oss gör skillnad och att var och en av oss behövs i teamet för att det skall fungera. Vårt arbetssätt Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vi använder beprövade metoder i vårt arbete och inför snabbt medicinsk utveckling på systematiskt sätt. Vi strävar efter medicinsk excellens Säker hälso- och sjukvård Vi minimerar vårdrelaterade skador med användning av avvikelsesystemet som verktyg i vårt ständiga förbättringsarbete. Alla har ansvar för säker vård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Vi tar alltid patientens bästa först och bemöter patienten på samma sätt som vi vill bli bemöta Effektiv hälso- och sjukvård Vi gör rätta saker på rätt sätt. Vi använder flödesprincipen till att optimera våra processer Mindre miljöbelastande hälso- och sjukvård Vi gör i varje situation vår miljöpåverkan så liten som möjlig Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 1

6 Att ständigt utvecklas och bli bättre är en förutsättning för att kunna leva upp till våra ledord och värderingar. Vårt processbaserade ledningssystem, vars syfte är ständiga förbättringar, utgår från metodiken PDSA: planera, göra, studera och agera. Året 2014 har varit händelserikt i utveckling av verksamheten med tillkomst av ny specialitet inom företaget efter nytt avtal med Region Halland gällande reumatologi på länsnivå. Samtidigt som ny verksamhet har lanserats har omfattande arbete gjorts inom verksamhetens ledningssystem med ändring av journalsystem, avvikelsesystem samt dokumenteringshanteringssystem. Under senare halvan av 2014 har Capio Movement deltaget i ett större kvalitetsprojekt gällande protes operationer höft- och knäleder med andra enheter inom Capio i Sverige (Capio Ortopediska Huset samt Capio St. Görans sjukhus). Capio Movement är ISO certifierat enligt standard 9001 och 14001, under 2014 blev företaget omcertifierat efter en större extern revision. För utfall av målen för 2014 se avsnittet Övergripande mål och strategier för kommande år samt utfall 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 2

7 Inledning Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Capio Movement har ett integrerat ledningssystem för kvalitet och miljö som omfattar hela verksamheten. Ledningssystemet uppfyller kraven i SOSFS 2011:9 och är certifierat av extern part enligt kraven i ISO 9001 och ISO Ledningssystemet är verktyget för att styra och utveckla verksamhetens patientsäkerhet och kvalitet samt att minska verksamhetens miljöpåverkan. I Movements ledningssystem, som omfattar hela verksamheten, finns de dokument som styr och stöder vår verksamhet. Det är riktlinjer, rutiner, policys, handböcker, mallar och blanketter som gäller för verksamheten. Ledningssystemet är ett levande system som uppdateras kontinuerligt utifrån förändringar i verksamheten och gällande lagstiftning. Ledord och värderingar Capio Movements mål är att med högkvalitativ vård ge dig som patient ett bättre liv i rörelse. För att nå dit arbetar vi enligt våra ledord och värderingar. För oss är Kvalitet, Medkänsla och Omsorg viktiga ord. De värderingarna är fundamentet i Capios verksamhet för att skapa förutsättningar för bästa möjliga livskvalitet för varje enskild patient. Vår första prioritering är medicinsk kvalitet här finns det inget utrymme för kompromisser. Vi ska komma ihåg att det som är rutin för sjukvården ofta är en unik upplevelse för patienten. Därför är högsta medicinska kvalitet inte tillräckligt. Vi behöver även visa medkänsla och omsorg, våra två andra kärnvärderingar. Ledningssystemets uppbyggnad - Principer för kvalitetsledning Att ständigt utvecklas och bli bättre är en förutsättning för att kunna leva upp till våra ledord och värderingar. Vårt processbaserade ledningssystem, vars syfte är ständiga förbättringar, utgår från metodiken PDSA: planera, göra, studera och agera. Se figur 1 för illustration. PDSA Agera Implementera det nya arbetssättet som standard om förbättring uppnåtts (om ej - justera eller förkasta) Övervaka resultat löpande Inled ny PDSA-cykel vid behov Study/ Studera Studera Analysera data Utvärdera om genomförda förbättringsförslag gett förväntat resultat Sammanställ lärdomar A S Act/ Agera Do/ Göra P D Plan/ Planera Planera Ta fram en plan för att nå lösning på identifierat förbättringsområde Samla in data och analysera för att fastställa utgångsläget Definiera mål Göra Genomför förbättringsförslag utifrån plan Samla data för uppföljning av åstadkomna resultat Figur 1. Modell av vårt processbaserade ledningssystem för kvalitet Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 3

8 Processer och instruktioner Capio Movement har ett processorienterat ledningssystem som beskriver de processer som är kritiska för att säkra verksamhetens kvalitet. De kvalitetskritiska processerna har identifierats, dokumenterats och beslutats. Varje process beskriver de ingående aktiviteterna i inbördes ordning. I de fall där det finns ett behov har instruktioner kopplats till aktiviteten. Capio Movements huvudprocess kallas Patientomhändertagande. Huvudprocessen har två huvudspår; Ortopedi och Reumatologi. Huvudprocessens styrning består av flera delar, bla kundkrav från beställare och utfall från måluppföljning. För att huvudprocessen ska fungera finns ett antal stödprocesser så som t.ex. Inköp. Under 2014 påbörjades även arbetet med införandet av ett dokumenthanteringssystem inkluderande avvikelse- och avtalshanteringsmoduler. Systemet kommer att kvalitetssäkra upprättande, granskning och godkännande av alla styrande dokument samt styra upp hantering av avvikelser och avtal. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 4

9 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Målområden Mål samt handlingsplaner På Capio Movement driver vi utvecklingen av sjukvårdens arbetssätt och förbättrar förutsättningarna för våra patienter, både före, under och efter sjukhusvistelsen. Vårt mål är att ge en högkvalitativ, patientsäker och effektiv sjukvård genom medarbetarnas kontinuerliga förbättringsarbete och patienternas delaktighet. Vi förenar vård, kvalitet, patientsäkerhet och effektiva flöden/processer enligt lean principer. Våra identifierade målområden i enlighet med god vård är att ha vård som är kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik samt att vården ges i rimlig tid och att den är mindre miljöbelastande. Inom samtliga målområden har mål på tre års sikt tagits fram vilket leder till att målområdena därmed blir nedbrutna och konkretiserade. Till varje mål har handlingsplaner med aktiviteter, ansvariga och tidplan tagits fram. Genom handlingsplanerna och de resurser som tillsätts ser man därmed till att verksamheten styrs och leds i riktning mot de fastställda målen. För utdrag ur Capio Movements målområden med tillhörande mål samt nyckeltal för de kommande åren hänvisas till sista avsnittet i detta dokument. Nyckeltal Capio Movement har etablerade rutiner för hur man väljer och mäter nyckeltal. Man gör årligen och vid behov en översyn av samtliga nyckeltal och mål utifrån ändringar i lagar, riktlinjer från nationella myndigheter och organisationer samt direktiv från beställare. Idag mäter vi nyckeltal med motsvarande mål inom bland annat patientbemötande, säker och effektiv vård. I samband med sjukhusets årliga kvalitetsredovisning rapporterar man ett flertal parametrar från nationella och regionala kvalitetsregister. Kvalitetsregistren och Öppna jämförelser fungerar också som underlag för oss när vi ska identifiera områden för förbättring och därmed även definiera nyckeltal. På regional nivå samarbetar vi med Region Halland. Vi följer de nationella och regionala punktprevalensmätningarna där vi använder vårt patientadministrativa system som underlag för den informationen vi behöver. På samma sätt som med kvalitetsregistren är jämförelserna med våra grannsjukhus ett underlag för att identifiera nyckeltal. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 5

10 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Målet med vår organisation för kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet är att alla medarbetare i verksamheten lätt ska få tillgång till stöd i både det långsiktiga och det dagliga förbättringsarbetet. Alla medarbetare är ansvariga för patientsäkerhetsarbetet samt att rapportera avvikelser. Organisationskarta: Sjukhusets ledning i form av ledningsgruppen, som består av VD/verksamhetschef, medicinskt ansvarig läkare (MAL), avdelningschefer, controller/chef adm och kvalitetskonsult, har i egenskap av vårdgivare det övergripande ansvaret för kvalitet och patientsäkerhet. Sjukhusets ledning fastställer målen för kvalitet och patientsäkerhet samt nyckeltal. De följer löpande upp och utvärderar dessa. Ledningen följer även kontinuerligt inrapporterade avvikelser. Avdelningschefer hanterar avvikelser inom egen avdelning och avvikelser som överskrider avdelningsgränser går vidare till MAL som i sin tur kan lyfta ärendet vidare till verksamhetschef. VD ger tydliga uppdragsbeskrivningar och funktionsbeskrivningar till verksamhetschefen med anvisningar för att säkerställa att mål, organisation, rutiner, metoder är utformade så att vårdprocesserna fungerar verksamhetsöverskridande. I uppdraget ligger att ta fram, fastställa, vidareutveckla, avveckla och dokumentera processer, instruktioner och metoder. Verksamhetschefen är ansvarig för kvalitet och patientsäkerhet. Verksamhetschefen fastställer medicinska instruktioner samt ansvarar med stöd MAL för vidareutveckling av instruktioner och metoder för den egna verksamheten. Verksamhetschefen ger tydliga uppdragsbeskrivningar och funktionsbeskrivningar till avdelningscheferna/mal. Ansvar och hantering av avvikelser samt arbete för förbättring av patientsäkerhet beskrivs i detalj i verksamhetens ledningssystem som är kvalitetscertifierat. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 6

11 Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Capio Movements mål ska styra mot mätbara förbättringar för våra patienter. Det är viktigt att följa upp dem för att kontinuerligt se hur väl vi möter våra mål. På ledningsgruppens möte 1 gång/månad följs både målen, handlingsplanerna och nyckeltalen samt inkomna avvikelser upp. Utifrån de resultat som uppföljningen visar agerar ledningen genom att identifiera ev. avvikelser som ger underlag till ständiga förbättringar. Det kan t.ex. gälla att ta beslut om ett nytt arbetssätt och därefter implementera det för att styra och leda mot den riktning som målen för verksamheten visar. Återrapportering till medarbetarna sker via månatliga APT. Till stöd för denna uppföljning/egenkontroll används journalsystem och stödsystem där vi beräknar och sammanställer våra nyckeltal via kontinuerliga mätningar på ett överskådligt sätt. Vi utvärderar vårt resultat genom att använda nationella och regionala kvalitetsregister, Öppna jämförelser och tidigare resultat för den egna verksamheten. Vi inhämtar synpunkter från såväl patienter, vårdgrannar och andra intressenter för att få deras perspektiv på vår utveckling och våra förbättringsområden. Dessa erfarenheter återför vi systematiskt till verksamheten som underlag till förbättringsarbetet. På vår websida visas patientsäkerhetsberättelsen och kvalitetsredovisningar för allmänheten. Redovisningen utgår ifrån SOSFS 2011:9, kapitel 7, och upprättas årligen. För utfall av målen för 2014 se avsnittet Övergripande mål och strategier för kommande år samt utfall 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 7

12 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Capio Movement har under 2014 arbetat strategiskt med höjning av kompetens inom patientsäkerhetsarbete. Avdelningschef för Ortopedi samt en av våra narkosläkare har genomgått i år Riskanalysutbildning samt Patientsäkerhetskurs. Capio Movement har deltaget under senare halvan av 2014 i ett gemensamt kvalitetsarbete gällande höft- och knäproteser med andra enheter inom Capio i Sverige. Målet är att minimera ytterligare komplikationsrisker vid dessa operationer. Capio Movement har i samband med införande av reumatologisk verksamhet lagt fokus på säkerställa processer och arbetsrutiner. Del av detta arbete har varit införande av nytt journalsystem som är optimerat mot verksamheten med journalmallar och checklistor. Vi ser denna utveckling som viktig i säker vårdprocess. Under 2014 hade verksamheten utvecklingsdag både på vår- och höstterminen för samtliga medarbetare med fokus på kontinuerligt förbättringsarbete samt teamarbete som led i att fånga avvikelser i verksamheten och förebygga systemfel som kan påverka patientsäkerhet på negativt sätt. Verksamheten har under 2014 infört systematisk information till patienter om patientnämnden och dess verksamhet genom att upplysa patienterna och placera ut informationsmaterial från patientnämnden på lämpliga ställen inom verksamheten. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 8

13 Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 Capio Movement följer kontinuerligt verksamhetens resultat i relevanta kvalitetsregister som igenom årsrapporter ger återkoppling till verksamheten, samma gäller öppna jämförelser. Egenkontroll av kvalitetsregister/öppna jämförelser visar att verksamheten levererar bra och säker vård till patienter som upplever verksamheten som säker, professionell och med ett bra bemötande. Vi har även under 2014 infört processmål som innebär att vi systematiskt följer upp processernas prestanda och utfall. För utfall av målen avseende resultat i relevanta kvalitetsregister för 2014 se avsnittet Övergripande mål och strategier för kommande år samt utfall 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 9

14 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Det viktiga för patienten är att verksamheten i det flöde/process som han eller hon befinner sig i fungerar smidigt och säkert och ger bästa möjliga medicinska och upplevda kvalitet. Patientens väg genom sjukhuset beskrivs i processerna där gränssnitten mellan de olika processerna har säkerställts för att kvalitetssäkra samverkan inom den egna verksamheten. Förbättringsarbetet är kopplat till processerna för att säkerställa att patientens flöde/väg genom sjukhuset skapar värde för honom eller henne och arbetet förutsätter därför ett väl fungerande samarbete mellan de enheter som är involverade i det specifika flödet. Även de tillfällen där samverkan med externa parter är aktuellt för att säkra vårdkvalitén är identifierade och omhändertagna i Capio Movements ledningssystem. Genom processinriktat arbetssätt och deltagande i systematisk samverkan med övriga aktörer om gemensamma processer och vårdprogram kan variansen i vården inom regionen minskas och säkerhet och effektivitet ökas. Genom väl fungerande vårdkedjor över organisatoriska gränser skapas effektiv vård. Ett exempel är patienter som har lång resväg till sitt mottagningsbesök får tid för MR undersökning vid samma tillfälle. I förekommande fall görs mindre ingrepp vid samma tillfälle som mottagningsbesöket är. På så sätt får patienten högsta tänkbara service, ett extra läkarbesök undviks och avdelningar samverkar över de organisatoriska gränserna med patientens perspektiv i fokus. Vi kommer att utveckla samverkan lokalt för en ännu effektivare vård. Information samt ansvarsfördelning mellan vårdgivare säkras på olika sätt. Ett sätt är att vår sjukgymnast tar kontakt med sjukgymnast på hemorten för samtliga inneliggande patienter i samband med utskrivning. Samverkan finns i relevanta frågor med Försäkringskassan, Patientnämnden samt andra vårdinstanser. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 10

15 Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalys används kontinuerligt som det förebyggande verktyg att identifiera, analysera, bedöma och hantera risker. Under 2014 uppdaterades rutinen för riskhantering och en ny mall togs fram som baseras på Socialstyrelsen handbok avseende riskanalys. Målet är att huvudprocesserna ska gås igenom totalt och analyseras under 2015 i en tvärfunktionell analysgrupp med en analysledare utsedd som leder och fördelar arbetet. Vi tar även kontinuerligt emot synpunkter från patienter och närstående som är viktig input i riskhanteringsarbetet. Vi har identifierat ett antal riskområden som vi kontinuerligt arbetar med: 1. Vårdrelaterade infektioner 2. Hjärtstillestånd 3. Förbandsbyten för att förebygga infektioner postoperativt 4. Sårläckage registreras och skall minskas för att minska infektioner 5. Operation skall reducera antalet infektioner postoperativt. 6. Kontinuerligt arbete för att reducera strålningen vid olika undersökningar 7. Patientsekretess och IT-säkerhet Åtgärder för att minimera riskerna har genomförts inom samtliga områden t.ex. så utbildas all personal i HLR årligen och har under 2014 byt ut samtliga defibrillatorer till nytt modernt modell. Vid analyser används vid behov extern expertis vid bedömning av händelser samt förebyggande åtgärder. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 11

16 Händelseanalys SFS 2010:659, 3 kap. 3 Under 2014 uppdaterades rutinen för avvikelsehantering och i samband med det fastställdes att Capio Movement vid en ev. händelse som har medfört eller kunnat medföra vårdskada ska följa mall för händelseanalys som återfinns i Socialstyrelsen handbok för händelseanalys. Ansvaret för att genomföra detta åligger verksamhetschef/medicinskt ansvarig läkare (MAL). Vid en sådan analys används vid behov extern part som analysledare beroende på vårdskadans art. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 12

17 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4 SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Medarbetarna i verksamheten, som arbetar närmast patienterna, är motorn i det kontinuerliga förbättringsarbetet. På så sätt medverkar alla till arbetet med ständiga förbättringar genom att rapportera avvikelser och förbättringsförslag. Under 2014 infördes ett nytt elektroniskt avvikelsehanteringssystem i hela verksamheten. Systemet underlättar och gör det enkelt för personalen att rapportera avvikelser och förbättringsförslag. I samband med att systemet infördes togs beslut om ett arbetssätt kopplat till systemet som i stort innebär: Hantering av avvikelse/förbättringsförslag sker i följande steg: 1. Rapportera 2. Hantera och analysera - Utreda, grundorsaksanalys - Implementera korrigerande åtgärder 3. Följ upp avsedd effekt? 4. Återkoppla sprida/lära Capio Movement har en väl fungerande avvikelsehantering där avvikelser som klassificeras som allvarliga/bestående analyseras med stöd av modellen i Riskanalys & Händelseanalys- handbok för patientsäkerhetsarbete (Socialstyrelsen/SKL/LÖF/LIÖ/SLL) och kartläggs med hjälp av vårt elektroniska avvikelsesystem. Man identifierar de bakomliggande orsakerna för alla inkomna avvikelser mha en grundorsaksanalys och därmed blir det enklare att vidta korrekta åtgärder så att avvikelsen inte inträffar igen. Därefter vidtas åtgärder och man följer upp att de haft önskad effekt. Avvikelsehantering, orsaksanalyser och förbättringsarbete i sig medför en ständigt pågående utveckling mot en allt säkrare vård. Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för att resultaten från avvikelser, händelse- och riskanalyser samt från förbättringsarbetet återförs till våra medarbetare, patienter och närstående. Alla medarbetare får återföring av avvikelser, ev. händelseanalyser av avdelningschef på arbetsplatsträffar 1 ggr/månad. Under 2014 registrerades 66 avvikelser inom verksamheten. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 13

18 Hantering av klagomål och synpunkter från andra än personal SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap. 2 p 6 För att identifiera förbättringsområden inom hela organisationen är vi noggranna med att utnyttja den information vi får genom vår uppföljning, journalgranskningar, externa och interna avvikelser samt risk- och händelseanalyser. Vi tillhandahåller även en bra tillgänglighet via e-post, telefon och hemsida. Verksamheten uppmanar patienter att höra av sig vid utfall som ej uppfyller patientens förväntningar. På samma sätt tar vi till vara på information från anmälningsärenden till Patientnämnden, Socialstyrelsen och Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Alla inkommande klagomål/synpunkter registreras i det nya avvikelsehanteringssystemet och därmed kvalitetssäkras hanteringen och att den sker på ett systematiskt sätt. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 14

19 Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Medarbetarna på Capio Movement uppmuntrar patienter och närstående att dela med sig av sina förbättringsförslag, en insats som avdelningschefen är ansvarig för. Genom att ha en rutin för att alla medarbetare arbetar aktivt med frågan får vi högre patientinvolvering. Vid eventuell vårdskada informeras patienten i samtliga fall. Patienten/närstående får från verksamheten information om möjligheten att få stöd från Patientnämnden, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag samt sin rätt att anmäla händelsen till Socialstyrelsen. Verksamhetschef/VD har samtal med enskilda patienter/närstående i ärenden där kvarstående oro eller missnöje föreligger med handläggning/vård. Detta för att säkra relevant information till patienten/närstående. Verksamheten letar efter synpunkter från patienterna med hjälp av regelbundna enkäter för att få översyn över trender i bemötande och upplevelse av vården. Capio Movement använder ett elektroniskt verktyg för att kontinuerligt utvärdera kundernas synpunkter för att få översyn över trender i bemötande och upplevelse av vården. Utfallet mäts i NKI (nöjd kund index). Vi deltar även i en nationell jämförelse som mäter kundernas nöjdhet (Nationella patientenkäten resultat september 2014). Verksamheten har på samtliga parametrar ett resultat som är bättre än riksgenomsnitt. Resultatet bekräftar att verksamheten lever upp till sina värderingar med hög uppskattning hos patienterna vad gäller förtroende, bemötande och respekt. För utfall av målen med avseende på NKI för 2014 se avsnittet Övergripande mål och strategier för kommande år samt utfall 2014 målområde Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 15

20 Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, kap. 6 Två gånger per år görs sammanfattning och analys av samtliga relevanta rapporter, klagomål samt kvalitetsregister vid revision av det certifierade ledningssystemet. Sammanställning görs även årligen i samband med patientsäkerhetsbokslut/berättelse. Under 2014 meddelades verksamheten beslut i 17 ärenden från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag. Under 2014 har verksamheten mottagit beslut i 10 ärenden från IVO. Samtliga är avslutade utan disciplinåtgärd eller erinran mot verksamheten. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 16

21 Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 För utfall av målen för 2014 se avsnittet Övergripande mål och strategier för kommande år samt utfall 2014 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 17

22 Övergripande mål och strategier för kommande år samt utfall för 2014 Mål och nyckeltal Målområde: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vi har idag goda medicinska resultat i de kvalitetsregister vi deltar i. Målsättningen under den kommande perioden är att vi ska tillhöra den fjärdedel som har högst resultat. För att säkerställa detta satsar vi på kompetensutveckling samt har utarbetat evidensbaserade vårdprogram i linje med regionala och nationella riktlinjer. Uppföljning sker genom kvalitetsregister. Utgångspunkt och målsättning för kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Verksamheten skall kontinuerligt utvecklas över tiden för att ständigt erbjuda en vård enligt best practise och aktuella riktlinjer inom området. Capio Movement deltar i ett flertal kvalitetsregister såsom Svenska höftprotesregistret, Svenska knäprotesregistret, Svenska axelartroplastikregistret, X-base och SRQ (reumatologi). I de flesta register påvisar Movement goda resultat klart över rikets genomsnitt. Exempelvis ligger Movement på 8:e plats nationellt när det gäller relativ risk för revision vid knäprotesoperationer av de 83 kliniker i Sverige som genomför dessa operationer. Utdrag ur övergripande/detaljerade mål samt nyckeltal under kommande period: Mål Utfall Målområde Mål Enhet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Övergripande Signifikant bättre än riksgenomsnittet i relevanta kvalitetsregister Detaljerade Revisionsrisk inom 10 år - Knäprotesregistret (rangordning minst risk bland 83 kliniker i riket) Rang Signifikant bättre än riksgenomsnitt Rang 8 (signifikant bättre än riksgenomsnitt) Mål 2015 Signifikant bättre än riksgenomsnitt Andel patienter med RA med låg/ingen sjukdomsaktivitet 4-12 mån efter behandlingsstart med biologiska läkemedel % * * 70 (bättre än rikets utfall) *Ny verksamhet från Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 18

23 Målområde: Säker hälso- och sjukvård Vårdskador skall inte inträffa. Kvalitet och säkerhet är alla medarbetares ansvar. Vi arbetar aktivt riskförebyggande med tydliga rutiner för riskanalys och avvikelsehantering och uppföljning av dessa. Sedan många år tillbaka har vi ett aktivt avvikelsearbete baserat på systemsyn där bakomliggande systemfel identifieras och åtgärdas där alla medarbetare ser fördelarna av och deltar i förbättringsarbetet. Utgångspunkt och målsättning för säker hälso- och sjukvård Vi har en säker vård och jobbar aktivt med att upprätthålla den. Capio Movements kontinuerliga mätning av infektionsfrekvens sedan starten 2001 har legat till grund för arbetet om en säker vård. Vi har under åren haft genomgående bra resultat. För att ytterligare utveckla säker vård har även Capio Movement deltagit i SKL:s punktprevalensmätningar och även där visat bra resultat. Utdrag ur övergripande/detaljerade mål samt nyckeltal under kommande period, se även bifogad resultat från Strålskyddsårsrapport: Målområde Mål Enhet Säker hälso- och sjukvård. Övergripande Vårdrelaterade skador ska minska Detaljerade Andel patienter där förband bytts mer än 3 gånger Postoperativ infektionsfrekvens, djup sårinfektion Mål 2014 Utfall 2014 % 4 3,1 3 % 0,175 0,31 0,15 Mål 2015 Nyckeltal 1 Andel pat som läcker vid utskrivningen 2 Andel där förbandet byts mer än 3 ggr 3 Andel med blåsor av förbandet 4 Andel med vårdvistelse mer än 3 dygn 5 Postoperativ sårfrekvens, djup infektion 6 Antal Lex Maria-ärenden Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 19

24 Målområde: Patientfokuserad hälso- och sjukvård Våra patienter är idag mycket nöjda med både bemötande och tillgänglighet. För att säkerställa måluppfyllelse har vi definierat handlingsplaner för att säkerställa respektfullt bemötande, delaktighet, kontinuitet och lyhördhet. Uppföljning av utfall jämfört med mål sker primärt genom den nationella patientenkäten. Utgångspunkt och målsättning för patientfokuserad hälso- och sjukvård Vi skall visa samma respekt och lyhördhet för alla individers specifika behov och förväntningar. Vi går mot en allt mer individanpassad vård där vi gör patienten delaktig i vården och besluten. Vi menar att viktiga hörnstenar i detta är: Respektfullt bemötande Kontinuitet Lyhördhet Capio Movement gör regelbundna kundnöjdhetsmätningar, där NKI (Nöjdkundindex) mäts. Man tar därmed tillvara kundernas synpunkter som blir en input till arbetet med ständiga förbättringar. Med anledning av ny metod med att mäta NKI (Nöjd Kund Index) har målsättning varit försiktig. Resultat har överträffat målen kraftigt. Capio Movement deltar även i en nationell jämförelse som mäter kundernas nöjdhet (Nationella patientenkäten resultat september 2014). Verksamheten har på samtliga parametrar ett resultat som är bättre än riksgenomsnitt. Resultatet bekräftar att verksamheten lever upp till sina värderingar med hög uppskattning hos patienterna vad gäller förtroende, bemötande och respekt. Utdrag ur övergripande/detaljerade mål samt nyckeltal under kommande period: Målområde Mål Enhet Patientfokuserad hälso- och sjukvård Övergripande Mål 2014 Utfall 2014 NKI (Nöjd Kund Index) Index Mål 2015 Detaljerade Ortopedmottagningen NKI Index Reumatologmottagningen NKI Operation NKI * 82 * Vård och Rehab NKI Röntgen & MR NKI *Ny verksamhet från Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 20

25 Målområde: Effektiv Hälso- och sjukvård Vi bedriver idag en effektiv vård vi har visat på goda medicinska resultat, en säker vård med hög tillgänglighet, patientnöjdhet och jämlikhet samtidigt som vi tillhandahåller vården kostnadseffektivt. Vi har i tidigare avsnitt visat konkreta målsättningar för dessa områden. Vi har även vissa målsättningar för produktiviteten som exempelvis rör strykningar och medelvårdtid. Utgångspunkt och målsättning för effektiv hälso- och sjukvård Vi strävar efter att effektivitet ska bli en naturlig del av alla medarbetares tankesätt och att så mycket spill som möjligt ska minimeras. Vår målsättning är att öka kvaliteten samtidigt som kostnaden för vår verksamhet ska minska. Detta har vi lyckats att uppnå genom att vi under vår expansion vuxit organiskt med bibehållen kontroll på olika flöden. Utdrag ur övergripande/detaljerade mål samt nyckeltal under kommande period: Målområde Mål Enhet Effektiv hälso- och sjukvård Övergripande Förbättring av hälsa vid behandling som överskrider riksgenomsnitt Detaljerade Procentuell förbättring av patientens globala VAS efter behandlingsstart av biologiska läkemedel vid RA sjukdom % * Mål 2014 * Utfall 2014 Mål % (bättre än riket) EQ-5D index 1 år efter höftprotes operation Index (-0,594 sämsta möjliga värde, 1 bästa möjliga hälsa) Ej målsatt ,79 0,80 Övergripande Effektiv sjukvård *Ny verksamhet **Inkluderar RA patienter Detaljerade Medelvårdtid Dag/patient 1,99 1,62 2,74 ** Nyckeltal 1 Andel outnyttjade läkarbesök Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 21

26 Målområde: Jämlik hälso- och sjukvård Vi strävar efter att uppnå en fullständigt jämlik hälso- och sjukvård. Vi arbetar utifrån rutiner och policys, fysisk tillgänglighet samt kompetenshöjande aktiviteter för våra medarbetare för att öka jämlikheten. Uppföljning görs genom interna undersökningar. Baserat på utfall kommer förbättringsmöjligheter att identifieras och realiseras. Utgångspunkt och målsättning för jämlik hälso- och sjukvård Vi strävar efter att erbjuda en fullständigt jämlik hälso- och sjukvård, såväl gällande bemötande, behandling som resurstilldelning. Alla patienter skall bemötas med respekt och omtanke, oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vi har rutiner för en jämlik vård Vi använder tolk när så är relevant för att säkerställa god kommunikation med våra patienter. Vi har hög fysisk tillgänglighet Våra lokaler i Halmstad och Varberg är lätt tillgängliga såväl med allmänna kommunikationer, egen bil som för färdtjänst, ambulans och varutransporter. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 22

27 Målområde: Mindre miljöbelastande hälso- och sjukvård Vi bedriver idag en miljöeffektiv vård vi har genomfört en rad miljöförbättrande åtgärder såsom energibesparingar men vi har fortfarande en del att förbättra. Bl.a. koldioxidutsläppen från tjänsteresorna och minskad resursförbrukning i form av papper. Utgångspunkt och målsättning för mindre miljöbelastande hälso- och sjukvård Vi strävar efter att minska utsläppen från tjänsteresorna och minska pappersförbrukningen som är de betydande miljöaspekterna. Miljöfrågan ska bli en naturlig del av alla medarbetares tankesätt och att så mycket spill (t.ex. papper, avfall mm) som möjligt ska minimeras. I samband med ny verksamhet och nya lokaler i Varberg pågår för närvarande arbete med att ta fram ny miljöutredning som blir underlag för nya miljömål. Patientsäkerhetsberättelse 2014 Capio Movement 23

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement Patientsäkerhetsberättelse för Capio Movement År 2013 Datum och ansvarig för innehållet ---------------------------------- 2013-02-28 Hjalmar Thorsteinsson, Verksamhetschef/VD Capio Movement Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för Familjeläkarna i Olofström Datum och ansvarig för innehållet 20160226 Maria Theandersson, Verksamhetschef Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Dokumentkategori: Plan Dokumenttyp: Styrande Enhet: Capio St Görans Sjukhus Dokumentägare: Måns Belfrage, Chefläkare Capio S:t Görans Sjukhus Dokumentförfattare: Måns Belfrage Giltigt från: 2011-11-29

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2017 Datum 2018-01-30, Anne Lazukic, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3-4 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för 2016

Patientsäkerhetsberättelse för 2016 1 (4) Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Kostnadsställenummer I enlighet med 3 kap 10 patientsäkerhetslagen (2010:659) och SOSFS 2011:9 7 kap 2 och 3 redovisar verksamhet... sitt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning

Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Bild 1 Patientsäkerhet för Alla Hur jag som arbetar i vården bidrar till en säker vård! Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning Patientsäkerhet för Alla Grundläggande utbildning i patientsäkerhet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Fagersta 2014-02-28 Lennart Nyman Verksamhetschef Mitt Hjärta i Bergslagen AB Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad År 2013 2014-01-30 Marianne Arnetz, verksamhetschef Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-03-01 Helen Curry 1 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-02-13 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.

Läs mer

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Örkelljunga den 1:a Mars 2018 Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och strategier 4. Organisatoriskt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för 2017 Stockholm 2018-02-14 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende 2019-02-22 1 (5) Patientsäkerhetsberättelse för Tallbohovs äldreboende År 2018 Datum och ansvarig för innehållet 2019-02-22 Elisabet Stark Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2016-02-28 Av Mona Andersson Verksamhetschef Innehåll: 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Övergripande mål och

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för 2016 Stockholm 2017-03-28 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Administration - Ledningssystem för patientsäkerhet - neonatal Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 22158 su/med 2017-04-07 6 Innehållsansvarig: Kerstin Wållgren, Verksamhetsutvecklar, Verksamhet AnOpIva barn (kerwa6) Godkänd av: Ola Hafström,, Verksamhet

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur

Läs mer

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet) Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd Solberga vård- och omsorgsboende År 2016 Datum och ansvarig för innehållet 2017-01- 25 Beata Torgersson verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Om SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12

Om SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12 Om SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OH-version februari 2006 Kvalitet, patientsäkerhet och ledningssystem Introduktion

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 140219 Helena Sjöberg verksamhetschef Annica Ringmyr skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Anna Lennhammar skolsköterska 2(5) 1 Verksamhetens

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2015 2016-02-12 Annika Hull Laine, centrumchef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018 Patientsäkerhetsberättelse för 2018 Stockholm, 2019-02-25 Ingemar Gustafsson Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Systematiskt patientsäkerhetsarbete inklusive klagomålshantering, anpassning för Kompetenscentrum Rehabilitering

Systematiskt patientsäkerhetsarbete inklusive klagomålshantering, anpassning för Kompetenscentrum Rehabilitering Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (7) Systematiskt patientsäkerhetsarbete inklusive klagomålshantering, anpassning för Kompetenscentrum Rehabilitering Berörda enheter Avdelning 41, Garnis Rehabcenter,

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende Mall för patientsäkerhetsberättelse i Sollentuna kommun All text som är inom rutorna är hjälptext och rutor med innehåll ska tas bort när ni skrivit

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2016 Stockholm den 2 januari 2016 Lisa Barnekow Verksamhetschef Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Ledningssystem för god kvalitet

Ledningssystem för god kvalitet RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får

Läs mer

Kvalitetsberättelse för 2017

Kvalitetsberättelse för 2017 Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: Patientsäkerhetsberättelse År 2015 (2015-01-01 2015-10-31) Morkullevägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-19 Stella Georgas Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9 Förvaltning Välfärdsförvaltningen Avdelning Alla Godkänd av Humanistiska nämnden 2018-11-13 Omsorgsnämnden 2018-11-14 Processområde Utveckla tjänster Process Bedriva systematiskt kvalitetsarbete Dokumenttyp

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare [Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för

Patientsäkerhetsberättelse för Patientsäkerhetsberättelse för 2015 Stockholm 2016-03-15 Marie Johansson, verksamhetschef Christina Kollin, kvalitetschef ---------------------------------- Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 ÖVERGRIPANDE

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad

Patientsäkerhetsberättelse 2014. Karlstad Hemtjänst. 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 1 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Karlstad Hemtjänst 2015-01-30 Renée Månson Verksamhetschef, hemtjänst Karlstad 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare Victoria Vård & Hälsa Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-24 Annika Berglund Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap.

Läs mer

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer