lättare att förstå vad som händer i världen idag och reflektera över fackets roll för samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter.

Transkript

1 1

2 2 Globaliseringen av ekonomin har under de senaste decennierna lett till att många länder och människor har tagit sig ur fattigdom. Ändå lever miljontals människor i extrem fattigdom och den tillväxt som industrialiseringen skapar kommer inte alla till del. Den globala konkurrensen sätter arbetsförhållanden och lönenivåer under tryck överallt. Tittar vi tillbaka i den svenska historien hittar vi samma berättelser. Barnarbetet fanns här, liksom ett klassamhälle som stängde in människor i de villkor de fötts in i, för att inte tala om att den som försökte organisera sina arbetskamrater för att bekämpa orättvisorna ofta blev av med jobb och försörjning. De människor som då, för mer än hundra år sedan, kämpade för rätten att sluta sig samman i fria och oberoende fackföreningar, teckna kollektivavtal och strejka vid konflikter bidrog starkt till att Sverige kunde förändras. Arbetsmarknadens parter tyckte olika, men lärde sig att respektera varandra. De hårda striderna ledde framåt, mot ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i arbetslivet. Den respekten är fortfarande grundstenar för ett bättre samhälle. Starka fackföreningar, social dialog och möjlighet att förhandla kollektivt för bättre villkor är nödvändigt för att människor ska kunna ta sig ur fattigdom. Så var det i Sverige, och så är det nu i många av världens länder. Därför handlar det internationella fackliga arbetet lika mycket om internationell solidaritet som att försvara arbetsförhållanden här hemma. Därför är det viktigt att engagera sig i vad som händer bortom Sveriges gränser. För världens arbetsplatser hänger samman. Dåliga arbetsförhållanden någon annanstans öppnar för försämringar även här. Därför är det viktigt att engagera sig i vad som händer i världen. Att känna den egna historien gör det

3 lättare att förstå vad som händer i världen idag och reflektera över fackets roll för samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter. 2

4 Under 1800 talet var Sverige främst ett jordbruksland. Mot slutet av seklet sköt industrialiseringen fart. Arbetskraft rekryterades bland de fattiga i städerna, bland de många jordlösa på landsbygden och bland hantverkare som blivit arbetslösa när maskinerna tagit över. Produktionsförhållandena ändrades snabbt, men levnads och arbetsvillkoren förbättrades inte. Barnarbete står i dag högt upp på den internationella fackföreningsrörelsens dagordning. I Sverige förbjöds barnarbete före 12 års ålder redan Ändå förekom det fram till Bostäderna var dåliga och trånga. I arbetarfamiljerna fanns ofta åtta tio barn. Arbetstiden var oreglerad och mycket lång. Industrier som drevs dygnet runt tillämpade tolvtimmarsskift utan raster. Lönen var inte högre än att arbetarna klarade livhanken. I det här läget tappade många tron på en framtid i Sverige och utvandrade. Mellan 1850 och 1914 lämnade drygt en miljon människor landet. Det var mellan 20 och 25 procent av hela befolkningen. 3

5 4 Idag pågår industrialiseringen över hela världen. Det skapar arbete för många människor och tillväxt för många länder. Men inkomstklyftorna inom länder och mellan länder blir allt större och det finns fortfarande stora grupper som lever under gränsen för fattigdom och har små möjligheter att ta sig ut fattigdomsspiralen, trots arbete. Slaveri och tvångsarbete idag Bara i Indien finns det 14 miljoner människor som arbetar under tvång. I hela världen tvingas minst 21 miljoner människor till arbete. Den största andelen, 68 procent, utnyttjas inom jordbruk, bygg och gruvindustrin och som hushållsanställda. Ungefär 22 procent är offer för sexuell exploatering. Många tvingas till slavliknande villkor på grund av skulder och godtyckligt satta räntor. En stor del av alla tvångsarbetare är migranter eller hör till minoritetsgrupper. 168 miljoner i barnarbete Barnarbete är vanligt i fattiga länder där de vuxnas lön inte räcker till. Det är förödande både för barnet som inte får möjlighet att gå i skola och för de vuxna som konkurreras ut av den ännu billigare barnarbetskraften. Samhället utvecklas sämre när nästa generation förvägras skolgång. Barn finns främst inom lantarbete och hushållsarbete, men även vid gruvor, i sexindustrin och som barnsoldater. Ännu år 2013 fanns det 168 miljoner barnarbetare i åldern 5 17 år, enigt ILO. Det är alldeles för många, men visar trots allt på en framgång för kampen mot barnarbetet. År 2000 var barnarbetarna 78 miljoner fler.

6 5 De som blev kvar i landet började söka andra sätt att bekämpa eländet. Inspiration kom från andra europeiska länder där arbetarna hade börjat organisera sig. I Sverige såg de första fackföreningarna dagens ljus i början av 1880 talet. Arbetarnas nybildade organisationer motarbetades och de som organiserade sig hotades med avsked och vräkning. Fackföreningarna började samarbeta och den fackliga centralorganisationen LO föddes 1898, uppbyggt av 24 fackföreningar, 13 fristående fackföreningar och 19 lokala organisationer. Det nybildade LO:s viktigaste krav var organisations och mötesfrihet, åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt för män (förverkligades och 1921 även för kvinnor) År 1900 hade organisationen medlemmar. Bilden: Mackmyra Sulfit var en massafabrik. I anslutning till den fanns arbetarbostäder. Mackmyra blev rikskänt år 1906, när en konflikt mellan arbetarna som ville bilda en fackförening och företaget ledde till bråk och vräkningar av ett flertal familjer.

7 6 Kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet Att de mänskliga rättigheterna i arbetslivet respekteras bevakas av globala fack och andra organisationer, men trots det mördades fackligt aktiva i 11 av världens länder år I 58 % av världens länder exkluderas arbetstagare från arbetsrätten, i70 % av världens länder har arbetstagare ingen rätt att strejka, 60 % av världens länder nekar arbetstagare rätten att förhandla kollektivt Löner det går att leva på Reallönesänkningar är fortfarande en bister realitet. I Kambodjas textilfabriker var månadslönen hundra dollar (runt 830 kronor) i månaden i början av 2014, trots att en skälig levnadslön i landet beräknades vara nästan tre gånger så hög 283 dollar (runt kronor) per månad. Facken har protesterat mot de låga lönerna och krävt att regeringen ska höja minimilönen till runt kronor kommer en höjning till kronor att genomföras. Formalisering av informell ekonomi Det finns ingenting som tyder på att sysselsättning inom informell ekonomi allt eftersom leder till en anställning på den formella arbetsmarknaden. Enskilda individer kommer fortsätta att försöka försörja sig så gott det går, men arbete som daglönare eller gatuförsäljare kommer aldrig att långsiktigt ta människor ur fattigdom. Att länder tar ansvar för medborgarnas sociala trygghet är också en viktig facklig fråga globalt. Bilden: Facket växte i Europa fram bland män som jobbade tillsammans på industrier. Idag är många familjeförsörjare kvinnliga mikroföretagare som arbetar i den informella ekonomin, där det är mycket svårare att bilda fackföreningar. SEWA i Indien har medlemmar och är världens största fackförbund för kvinnor inom informell ekonomi.

8 Fackklubben vid soptippen ställer krav på de stora uppköparna och hjälper till med utrustning, ger förhandlingshjälp och utfärdar identitetskort. 6

9 Strejkerna var många i början av seklet. Utvecklingen oroade makthavarna och arbetsgivarna började organisera sig för att möta den växande arbetarrörelsen bildades både Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges verkstadsförening (VF). De drev en hård linje mot fackföreningarnas kamp för högre löner och rätt att organisera sig. Ett genombrott skedde Efter att arbetare vid 101 verkstäder hade strejkat i fem och en halv månader kunde LO och VF träffa det första verkstadsavtalet. Avtalet innehöll en förhandlingsordning som skulle bli normgivande för framtiden och innebar framför allt att föreningsrätten slutligen hade godkänts. I augusti 1909 utbröt en storstrejk, när SAF ville ha lönesänkningar och arbetare inom textil, sågverks och pappersmasseindustrin blev lockoutade. Det fick LO att svara med en generalstrejk. Endast sjukvård och andra viktiga funktioner undantogs. Som mest berördes nästan 300,000 arbetstagare. Strejken avblåstes den 1 december utan att man fått något avtal och tusentals lämnade fackföreningarna i besvikelse över misslyckandet. Under arbetet med att bygga upp organisationen igen beslutade LO att satsa på färre men starkare industriförbund. Arbetarrörelsen insåg också att det var nödvändigt att utbilda medlemmarna: 1912 startade LO en egen utbildning för fackliga funktionärer i form av studiecirklar. Förutom ämneskunskap gav utbildningen träning i demokratiska arbetsmetoder. I valet 1917 led det styrande högerpartiet ett stort nederlag. Med nyvunnen och ökande styrka kunde arbetarrörelsen ta itu med två ännu olösta frågor: åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt. Männen hade fått rösträtt genomdrevs allmän rösträtt också för kvinnor. Åtta timmars arbetsdag infördes 1920, men enbart för industriarbetare. 7

10 8 Fackföreningar, demokrati och inflytande Idag är det vanligt att fackföreningar jobbar ihop med andra frivilligorganisationer och människorättsaktivister. Tillsammans utgör de en demokratisk mylla i opposition mot förtryckande regimer. Ett exempel är det Hongkongbaserade facket HKCTU, som i samarbete med svenska fackförbund stödjer frivilligorganisationer som arbetar för fria fackföreningar i fastlands Kina. Det är möjligt, eftersom humanitära organisationer är tillåtna på fastlandet, medan fria fackföreningar är förbjudna. Med livet som insats I länder där det saknas respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet, blir striderna även idag många och hårda. Förtryck riskerar att leda till radikalisering och våldsamma metoder. Hur ska arbetstagare kunna protestera lagligt i ett land där strejker och demonstrationer är förbjudna? Vilda strejker och ockupationer kanske är den enda möjligheten. Bilden: HONGKONG protesterade den så kallade paraplyrörelsen för ett mer demokratiskt Hongkong genom att ockupera delar av staden. Chan Chiu wai, från Hongkongs fackliga centralorganisation HKCTU, var fackets representant i Occupy Centrals styrkommitté.

11 9 Efter förhandlingar i Stockholmsförorten Saltsjöbaden slöt LO och SAF 1938 ett banbrytande avtal som definierade spelreglerna på arbetsmarknaden det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Där fastslogs organisations och förhandlingsrätten definitivt. I fortsättningen skulle lönefrågorna regleras mellan parterna utan ingripande från staten. Det samförståndsklimat som sedan för lång tid kom att dominera umgänget mellan parterna brukar kallas för Saltsjöbadsandan. Många fruktade att även det andra världskriget skulle följas av depression och hög arbetslöshet. Men tvärtemot farhågorna började svensk industri blomstra och 60 talen var två gyllene decennier med så gott som full sysselsättning i industrin, en stark tillväxt av den offentliga sektorn och ett successivt uppbyggande av välfärdsstaten. Utbildningssystemet byggdes ut, sociala reformer som pension och sjukförsäkring genomfördes, arbetstiden förkortades, semesterrätten förlängdes och så vidare. Detta skedde dels genom framsteg vid förhandlingsbordet, dels genom lagstiftning, där framför allt LO stod nära den styrande socialdemokratiska regeringen. LO och SAF förde samordnade förhandlingar och konflikterna var få. Bilden: Efter förhandlingar i stockholmsförorten Saltsjöbaden slöt LO och SAF 1938 ett banbrytande avtal som definierade spelreglerna på arbetsmarknaden det så kallade

12 Saltsjöbadsavtalet. 9

13 10 Världsunik modell Den svenska arbetsmarknadsmodellen är världsunik genom att parterna tar eget ansvar för löner och villkor med mycket liten inblandning av staten. Det är en viktig förklaring till att organisationsgraden fortfarande ligger skyhög i Norden. Här är cirka 70 procent av dem som jobbar fackligt organiserade jämfört med ett världsgenomsnitt på sju procent. Internationellt är det vanligaste att minimilöner slås fast i lag som inte kan omförhandlas eller höjas lika snabbt som i ett avtal, och då får facket också en svagare roll. I det internationella arbetet är social dialog ett ideal och det betyder just att samordnade parter av arbetsgivare och fackföreningar löser sina konflikter i förhandlingar. Inom EU är den sociala dialogen ett viktigt verktyg och ILO:s utvecklingsagenda Decent Work lyfter fram den sociala dialogen som ett av fyra centrala verktyg. Konkurrens på lika villkor och solidaritet Den fackliga värdegrunden handlar om alla människors lika värde och värdighet och många strejker i låg och medelinkomstländer idag sker för att människovärdet inte respekteras. Strejker kan handla om rätt att gå på toaletten, att inte bli inlåst på sin arbetsplats med risk att brinna inne vid en olycka, eller protest mot att tvingas lämna graviditetstest till arbetsgivaren. Bilden THAILAND. I januari 2013 avskedade Electrolux över 100 fackliga medlemmar vid sin fabrik i Rayong, Thailand, efter en illegal strejk, trots att företaget har ett globalt ramavtal med facket. För att uppmärksamma fallet hölls demonstrationer utanför arbetsmarknadsdepartementet i Bangkok.

14 För arbetstagarna har det varit en central fråga att alla ska ha lika lön för lika arbete. Det var viktigt att textilfabriken i Norrköping inte betalade mindre än den i Borås och fackets enda vapen för att förhindra det har varit blockad och strejk. Den svenska modellen skapade arbetsfred genom branschavtal som täcker hela arbetsmarknaden slogs det upp ett stort hål i denna modell, då ett lettiskt byggföretag vägrade teckna avtal med Byggnads för företagets lettiska arbetstagare, som byggde om en skola i Vaxholm. Efter många turer gav EG domstolen företaget rätt. Sverige fick ändra lagen och fackförbunden betala skadestånd för att de vidtagit stridsåtgärder. Efter domen jobbade alltfler utstationerade europeiska arbetstagare för mycket lägre löner än vad de svenska avtalen krävde, på svensk arbetsmarknad. 11

15 Bild 11 LK6 kursivt eller vanligt? Lina Karlsson;

16 12 För hundratals miljoner människor är världen en mycket bättre plats att leva på än för 50 år sedan. Allt fler barn går i skolan istället för att tvingas arbeta, allt fler kvinnor överlever sina förlossningar, hundratals miljoner har utbildning, bostad och kan följa vad som händer i omvärlden via sökmotorer och sociala medier i sina telefoner och datorer. Men samtidigt har en tredjedel av världens befolkning fortfarande inte tillgång till en toalett och friskt vatten. Mer än 2 miljarder människor saknar de mest basal livsnödvändigheterna. Sedan finanskrisen 2008 har arbetslösheten växt och ojämlikheten ökat. Det är bara 7 procent av den globala arbetskraften som är organiserad i fria, icke statsstyrda fackföreningar och de som är arbetslösa runtom i världen blir inte färre. De blir flera. Migrantarbete allt viktigare för världens försörjning Även idag är migrationen en av samtidens stora frågor. 232 miljoner människor har korsat gränser i jakten på arbete och bättre levnadsvillkor, beräknar ILO. Migrationens betydelse för tillväxten i världsekonomin är enorm. Samtidigt får migranterna sällan ta del av de rättigheter som gäller resten av befolkningen. Men i allt fler länder börjar migrantarbetare organisera sig. Hälften av alla medlemmar i Schweiz största fackförbund Unia är migranter och i Hongkong har kvinnliga hushållsarbetare från Filippinerna, Nepal och andra asiatiska länder bildat flera fackförbund. Rättigheter för världens största yrkeskår Först år 2011 antog ILO konvention 189, som jämställer världens hushållsanställda med andra yrkesgrupper. De fick vänta så länge, trots att de har världens vanligaste yrke, med minst 100 miljoner aktiva arbetstagare. I hushållssektorn är det enkelt att gömma undan både slavarbete och barnarbete och ILO beräknar att det finns mer än 10 miljoner barnarbetare som jobbar i andras hushåll. Nu har

17 de hushållsanställda även bildat sitt eget globala branschfack. International Domestic Workers Federation (IDWF), men fortfarande behöver de jobba hårt för att få sitt arbete erkänt. 12

18 Trots den låga organisationsgraden globalt är facket världens största folkrörelse. Ingen annan organisation samlar 176 miljoner frivilliga medlemmar över hela världen, som världsfacket ITUC gör. Det blir ingen varaktig världsfred utan social rättvisa. Det var den dyrköpta insikten bakom ILO:s födelse i ruinerna av det Europa som fanns före första världskriget. Idag behöver vi trumma in den insikten igen och igen. För en bättre värld blir inte verklighet utan fria och demokratiska fackföreningar och respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet. 13

19 Det fackliga löftet är grunden för det fackliga arbetet. Varför är detta så centralt för alla världens arbetstagare?