HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING

Transkript

1 HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING ANDNINGSMUSKELTRÄNARE Leg. läkare med specialistkompetens i allergologi, anestesi, öron-, näs- och halssjukdomar, lungmedicin samt barn och ungdomsmedicin. Leg. fysioterapeut med erfarenhet inom området. Hjälpmedel för att träna andningsmusklerna, antingen genom att anbringa motstånd vid andningen, eller genom direkt tryck mot bröstkorgen. Person som har upprepade problem med sekretansamlingar i luftvägarna, samt till person med nedsatt andningsfunktion. Funktionsnedsättning som medför nedsatt andningsfunktion eller risk för nedsatt andningsfunktion. Förbättra eller bibehålla andningsfunktion. Avser masker som ger in- och/eller utandningsmotstånd i samband med andningsbehandling. Råd i förskrivningsprocessen Läkare och fysioterapeut med kunskap och erfarenhet av PEP-hjälpmedel måste kunna följas av brukaren eller anhörig/personal. Observandum Risk för uttröttning av andningsmuskulatur, reflux och dysfagi. Läkemedelspåverkan på andningsfunktion. Ventiler har bäst-före-datum. Utprovning Enklare hjälpmedel i form av PEP-pipa med munstycke provas först. Manometer kan användas vid utprovning och vid uppföljning för att säkerställa och bedöma resultat. Hjälpmedelsanvisningarna

2 HJÄLPMEDEL FÖR CIRKULATIONSBEHANDLING KOMPRESSIONSSTRUMPOR FÖR ARMAR, BEN OCH ANDRA DELAR AV KROPPEN Leg. läkare inom specialistvården med speciell erfarenhet/kunskap om kompressionsbehandling. Leg. fysioterapeut med dokumenterad lymfterapeutsutbildning eller av verksamhetschefen intygad kompetens inom lymfterapi. Leg. fysioterapeut, privatpraktiserande, med dokumenterad lymfterapeutsutbildning som erhållit särskild förskrivningsrätt. Tubliknande elastiska bandage för att reducera eller förhindra svullnad orsakad av cirkulationsstörningar. Person med svullnad orsakad av olika sjukdomstillstånd som behöver kompressionsstrumpa klass II och III. Person ska vara utredd och diagnostiserad. Svullnad på grund av skador i lymfsystemet som vid cancersjukdom, tillstånd efter canceroperation eller strålbehandling. Primärt lymfödem. Tillstånd efter svåra brännskador. Ödem eller ortostatism vid svåra förlamningstillstånd. Venös insufficiens med aktuella eller läkta bensår. Tillstånd efter trombos där klass II och III strumpa krävs. Dubbelutrustning Minska svullnad, smärta, förhindra sår och sårrecidiv, förbättra ärrläkning, ge ökad rörlighet samt undvika återkommande behov av annan ödemreducerande behandling. Högst fyra uppsättningar kompressionsstrumpor kan förskrivas per år. Gäller inte måttbeställda. Hjälpmedelsanvisningarna

3 HJÄLPMEDEL FÖR CIRKULATIONSBEHANDLING Vid förskrivning av standardstrumpa är det viktigt att artikelnummer finns angivet så att beställning kan ske. Förskrivning gäller för ett år. Upphandlat sortiment, se Innan måttbeställd kompressionsstrumpa beställs ska enklare kompressionsstrumpa vara utesluten. Enklare kompressionsstrumpa, klass I, är ett egenansvar. Kompressionsstrumpa klass II och III är hjälpmedel. Måttbeställd kompressionsstrumpa, klass I, kan i särskilda fall förskrivas. Motivering krävs. Graviditetsstrumpa är endast förskrivningsbart om brukaren uppfyller något av kriterierna. Annars är det ett egenansvar. Vid behov av strumppådragare är det förskrivarens ansvar att förskriva rätt strumppådragare. Se ISO-kod Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Under den behandlingsperiod då mått förändras kan måttbeställd kompressionsstrumpa förskrivas om inte standardstumpa kan användas. Då mått är konstant är det fyra uppsättningar per år som gäller. Undantag från fyra uppsättningar per år kan ske om förskrivning skett från regionvård. Intyg ska skickas in. Hjälpmedelsanvisningarna

4 HJÄLPMEDEL FÖR CIRKULATIONSBEHANDLING KOMPRESSIONSUTRUSTNING Leg. läkare inom specialistvården med speciell erfarenhet/kunskap om kompressionsbehandling. Leg. fysioterapeut med dokumenterad lymfterapeutsutbildning eller av verksamhetschefen intygad kompetens inom lymfterapi. Leg. fysioterapeut, privatpraktiserande, med dokumenterad lymfterapeutsutbildning som erhållit särskild förskrivningsrätt. Utrustning med luftfyllda dräkter och/eller strumpor som kan omge en påverkad del av kroppen. Utrustningen består även av kompressorer, som producerar kompressionsvågor för att stödja cirkulationen och/eller förhindra svullnad orsakad av cirkulationsproblem. Person med svullnad orsakad av olika sjukdomstillstånd som behöver kompressionsutrustning. Person ska vara utredd och diagnostiserad. Svullnad på grund av skador i lymfsystemet som vid cancersjukdom, tillstånd efter canceroperation eller strålbehandling. Lymfsvullnad på grund av kongenital lymfkärlssjukdom. Tillstånd efter svåra brännskador. Ödem eller ortostatism vid svåra förlamningstillstånd. Venös insufficiens med aktuella eller läkta bensår. Tillstånd efter trombos där klass II och III strumpa krävs. Att minska ödem där kompressionsstrumpor eller kompressionsbandage inte är tillräcklig behandling. Vid förskrivning, betänk eventuella kontraindikationer. Hjälpmedelsanvisningarna

5 DOSERINGSHJÄLPMEDEL DOSERINGSHJÄLPMEDEL Leg. arbetsterapeut. Leg. sjuksköterska med specialistutbildning till distriktssköterska. Hjälpmedel för att hjälpa en person att ta en korrekt dos medicin. Dessa hjälpmedel kan även indikera när medicinen ska tas. Person med kognitiv funktionsnedsättning, som inte kan ta sin ordinerade medicin med enbart tidspåminnelse eller enbart medicindosett utan tidspåminnelse. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet eller avsaknad av förmåga att ta sin medicin enligt ordination, där medicindosett eller enbart tidspåminnelse inte fungerar. Att självständigt kunna klara sin medicinering. En extra medicinkassett kan förskrivas om medicinen behöver delas i förväg. En extra nyckel kan förskrivas. Namngiven stödperson som lär sig hur hjälpmedlet används ska finnas. Han/hon ska ge stöd till brukaren och se till att hjälpmedlet används optimalt. Batteribyte är egenansvar. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Bedöm om brukaren har stora svårigheter med minnes-, planerings- och/eller initiativförmåga, se bilaga 22:3A kartläggning kognitiva hjälpmedel. Överväg om brukaren kan klara av att ta sin medicin med kognitivt stöd, exempelvis genom tydliga och konkreta rutiner/strategier, produkter från öppen handel såsom tidspåminnelse, dosett med flera. Kontrollera att brukarens medicin får plats i doseringsfacken. Hjälpmedelsanvisningarna

6 DOSERINGSHJÄLPMEDEL Utprovning Tydliggör vem som ansvarar för medicineringen i doseringshjälpmedlet t.ex. närstående eller personal. Ge information till brukaren samt närstående och personal om hur medicindoseraren ska användas samt information om funktion/inställning till den som ska vara ansvarig för medicineringen. Hjälpmedelsanvisningarna

7 STIMULATORER STIMULATORER FÖR SMÄRTLINDRING (Inopererad stimulator för smärtlindring ingår inte) Leg. läkare. Leg. fysioterapeut. Leg. fysioterapeut, privatpraktiserande, som har vårdavtal med Region Halland, se övergripande riktlinjer 6:1. Leg. fysioterapeut i samråd med läkare när det gäller behandling av svårläkta sår. Leg. sjuksköterska med specialistutbildning till distriktsköterska i samråd med läkare när det gäller behandling av svårläkta sår. Utrustning som ändrar nervernas känslighet och därmed reducerar känslan av fysisk smärta. Person med symtomatisk smärta. Person med svårläkta sår. Aktivitetsbegränsning i det dagliga livet beroende på tillfällig eller bestående smärta. Cirkulatorisk behandling i syfte att öka sårläkningsprocessen. Lindra smärta. Förbättra sårläkning. Vid behandling beakta kontraindikationer, särskilt personer som använder hjärtstimulator (pacemaker), bör inte använda annan typ av muskel- eller nervstimulator. Kontakt ska tas med kardiolog i varje enskilt fall. För ytterligare information om kontraindikationer vid behandling med nervstimulator se: Kontraindikationer.html Hjälpmedelsanvisningarna

8 STIMULATORER Självhäftande elektroder är standard. Elektroder och batterier erhålls vid utlämningstillfället av Tens-stimulator. Därefter får brukaren själv stå för kostnaden av förbrukningsmaterial. Vid behandling på klinik, bekostar respektive klinik förbrukningsmaterial. Råd i förskrivningsprocessen Debitering Vid förskrivning av Tens-stimulator debiteras brukaren med 100 kr per kalendermånad. Faktura skickas månadsvis. Påbörjad hyresmånad är full debitering. Barn och ungdomar till och med 19 år betalar ingen hyra. Ej återlämnad laddare debiteras med 100 kr. Frikort Kopia av frikort skickas in omgående efter erhållandet för att undvika felaktig debitering. Frikort gäller alltid till sista dagen i den månad som är angiven som slutmånad på kortet. Är frikortet utfärdat inom Region Halland kan Hjälpmedelcentrums kundtjänst kontaktas Förbindelse Förbindelse måste alltid följa med förskrivning av Tensstimulator. Se bilaga 04:1-04:2. Hjälpmedelsanvisningarna

9 STIMULATORER MUSKELSTIMULATORER SOM EJ ANVÄNDS SOM ORTOSER Leg. läkare med specialistkompetens i gynekologi. Leg. läkare med specialistkompetens i geriatrik med speciell kunskap vad gäller inkontinens. Utrustning för att stimulera en muskel eller ett speciellt muskelområde att åstadkomma muskelhopdragning eller muskelavslappning. Person med inkontinens. Indikation är i första hand trängningsinkontinens, men god effekt kan även fås vid ansträngningsinkontinens och vissa blandformer. Hämma en överaktiv urinblåsa. Normalisera miktionsmönstret. Förbättra bäckenbottenmuskulaturens funktion. Kontraindikation Vid förskrivning av elektrisk stimulator vid urininkontinens är pacemaker (se nedan), avflödeshinder eller tömningssvårigheter, graviditet, komplett denervation av bäckenbotten, extraurethral inkontinens, vaginal slemhinneatrofi pga. östrogenbrist, uttalad vaginal prolaps och demens kontraindiserat. Uppföljning av behandlingen ska ske regelbundet. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Elektrisk stimulator ska endast förskrivas efter noggrann klinisk undersökning, utredning och uteslutande av urinvägsinfektion. Elektrisk stimulering är en alternativ behandlingsform till medicinering och kirurgisk behandling av urininkontinens. Person som använder hjärtstimulator (pacemaker) ska inte använda denna typ av muskel- eller nervstimulator. Kontakt ska tas med kardiolog i varje enskilt fall. Hjälpmedelsanvisningarna

10 STIMULATORER För att uppnå resultat med behandlingen är det viktigt att brukaren förstår instruktionerna och är väl motiverad. Hjälpmedelsanvisningarna

11 STIMULATORER HJÄLPMEDEL FÖR SINNESSTIMULERING TYNGDTÄCKE Leg. arbetsterapeut. Leg. sjuksköterska med tjänst som demenssjuksköterska. Här ingår hjälpmedel som stimulerar ett eller flera sinnen, t.ex. känsel och hörsel, och som därmed kan påverka vakenhetsgraden. Person som har aktivitetsbegränsning till följd av gravt nedsatt sömnfunktion eller dygnsrytm, betydande motorisk eller psykisk oro, emotionella störningar, nedsatt koncentrationsförmåga, nedsatt rums- och/eller kroppsuppfattning. Person med aktivitets- och delaktighetsinskränkning på grund av bristande sömnfunktion eller dygnsrytm. Ge bättre sömnkvalitet och dygnsrytm som i sin tur bidrar till ökad uthållighet, koncentrationsförmåga, rums- och kroppsuppfattning. Tyngdtäcket förskrivs med möjlighet till retur inom två månaders tid. Efter två månader går förskrivningen automatiskt till fakturering. Optimal effekt uppnås först efter ca tre veckor. Tvätt av förskrivet tyngdtäcke ansvarar brukaren själv för. Beakta leverantörens säkerhetsföreskrifter vad gäller tyngdtäcke med inkontinens-/hygienöverdrag. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Bedöm brukarens sömnfunktion och dygnsrytm och hur denna påverkar aktivitet och delaktighet, se bilaga 04:3C Checklista sömn. Denna skickas ifylld till Hjälpmedelscentrum tillsammans med förskrivningen. Bilaga 04:3A, Dagbok tyngdtäcke, kan användas av förskrivaren som stöd i bedömningen. Hjälpmedelsanvisningarna

12 STIMULATORER Utprovning Då det finns flera modeller av tyngdtäcken bör man låta brukaren själv prova och om möjligt avgöra vilket täcke som ger bäst effekt. Succesiv tillvänjning av tyngdtäcke rekommenderas. Cirka en halv timme åt gången och gärna dagtid i samband med vila. Bilaga 04:3A, Dagbok tyngdtäcke, kan användas av förskrivaren som stöd vid uppföljning av tyngdtäcke. TYNGDVÄST Leg. arbetsterapeut. Här ingår hjälpmedel som stimulerar ett eller flera sinnen, t.ex. känsel och hörsel, och som därmed kan påverka vakenhetsgraden. Person som har stor aktivitetsbegränsning som följd av motorisk och/eller psykisk oro. Aktivitets- och delaktighetsinskränkning till följd av motorisk och/eller psykisk oro. Ge en bättre kroppsuppfattning vilket i sin tur kan verka lugnande, ge trygghet och ökat välbefinnande. Det kan bidra till ökad koncentrations- och inlärningsförmåga. Tyngdvästen förskrivs med möjlighet till retur inom två månaders tid. Efter två månader går förskrivningen automatiskt till fakturering. Förskriven tyngdväst kan tvättas av brukaren själv i en vanlig tvättmaskin enligt tvättanvisningar. Tyngdväst kan inte förskrivas som träningshjälpmedel. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Gör en kartläggning över brukarens aktiviteter under dagen och kom överens med brukaren/föräldrar/stödperson i vilka aktiviteter tyngdvästen ska prövas och utvärderas. Hjälpmedelsanvisningarna

13 STIMULATORER Bedöm brukarens: - Motoriska oro - Emotionella störningar - Koncentrations-/uppmärksamhetssvårigheter - Ångest - Självskadetendenser - Aggressivitet - Ofrivilliga rörelser/spasticitet Utprovning Utprovning görs tillsammans med ansvarig hjälpmedelskonsulent. Vid introduktion av västen bör den användas kortare stunder. Öka tiden och antal tillfällen successivt. Västen kan användas och ge effekt inför, under och/eller efter aktivitet. Då tyngdvästens effekt bäst kan mätas efter 3-4 veckor ska en uppföljning ske enligt bilaga 04:3B, Utvärdering tyngdväst. Ytterligare uppföljning görs innan två månader har gått från förskrivningsdatum. Hjälpmedelsanvisningarna

14 04 30 HJÄLPMEDEL FÖR VÄRME- OCH/ELLER KYLBEHANDLING HJÄLPMEDEL FÖR KYLBEHANDLING Dubbelutrustning Leg. läkare med specialistkompetens i neurologi. Hjälpmedel för att kyla ner kroppen eller en del av kroppen för terapeutiska ändamål. Person med diagnosen multipel skleros (MS). Aktivitetsbegränsning i det dagliga livet till följd av problem med kroppstemperaturreglering vid MS. Ge ökad aktivitetsnivå genom reglering av kroppstemperatur. Nej. Kylväst kan förskrivas till person där enklare metoder prövats men inte gett tillräcklig effekt. Vid behov att kombinera kylväst med kylhatt/keps kan även dessa förskrivas. Förskrivning kan ske efter genomförd utprovning och utvärdering av användningsgrad och uppnådda effekter. För ytterligare information se, Hjälpmedelsanvisningarna

15 ANTIDECUBITUSHJÄLPMEDEL SITTDYNOR OCH UNDERLÄGG AVSEDDA FÖR TRYCKSÅRSPREVENTATION Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. I samråd med hjälpmedelskonsulent när det gäller avancerad sittproblematik. Hjälpmedel för att reducera och omfördela trycket på trycksårskänsliga delar av kroppen. Person med funktionsnedsättning som löper medelhög till hög risk att utveckla eller har utvecklat trycksår. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att behålla en funktionell sittställning och/eller medför risk att utveckla trycksår. Används i förebyggande och/eller korrigerande syfte. Förebygga uppkomst av trycksår genom att reducera och omfördela trycket. Kan placeras på olika modeller av såväl manuella som eldrivna rullstolar, hygienstolar eller andra sittmöbler. Kan inte förskrivas som hjälpmedel i bil. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Var extra noggrann om brukaren har känselnedsättning. Vid trycksår eller risk för trycksår bör samråd ske med behandlande läkare/sjuksköterska/distriktsköterska. Vid svår sittproblematik kan hjälpmedelskonsulent kontaktas. Checklista inför utprovning av manuell rullstol ska alltid bifogas om stöd av hjälpmedelskonsulent önskas vid utprovning, se bilaga 12:2. Var observant på gällande kombinationsavtal gällande tryckfördelande dynor till hygienstolar. Hjälpmedelsanvisningarna

16 ANTIDECUBITUSHJÄLPMEDEL Utprovning Upplevelsen av om man sitter bra eller dåligt är individuell. Två dynor med samma tryckavlastande egenskap kan av en person upplevas olika. Det är därför viktigt att ta hänsyn till den upplevda sittkomforten. Tänk på att förmågan att förflytta sig i och till/från rullstolen kan påverkas av dynan. Följ bruksanvisningen gällande anpassning och skötsel. Uppföljning Regelbunden uppföljning rekommenderas. Hjälpmedelsanvisningarna

17 ANTIDECUBITUSHJÄLPMEDEL RYGGKUDDAR OCH RYGGDYNOR AVSEDDA FÖR TRYCKSÅRSPREVENTATION Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. I samråd med hjälpmedelskonsulent när det gäller avancerad sittproblematik. Hjälpmedel för att reducera och omfördela trycket på trycksårskänsliga delar av ryggen. Person med funktionsnedsättning som löper hög risk att utveckla trycksår eller har utvecklat trycksår. Aktivitetsbegränsning som medför behov av positionering och/eller har risk att utveckla trycksår. Används i förebyggande och/eller positionerande syfte. Förebygga uppkomst av trycksår genom att reducera och omfördela trycket. Placeras på olika modeller av såväl manuella som eldrivna rullstolar. Vid kombination av hjälpmedel från olika leverantörer tänk på att godkänt kombinationsavtal krävs. Se respektive leverantörs hemsida. Om kombinationsavtal saknas kan anvisning om specialanpassning bli aktuell, se övergripande riktlinjer 5:3 och 5:4 samt bilaga A:9. För information kontakta hjälpmedelskonsulent. Kan inte förskrivas som hjälpmedel i bil. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Var extra noggrann om brukaren har känselnedsättning. Vid trycksår eller risk för trycksår bör samråd ske med behandlande läkare/sjuksköterska/distriktsköterska. Hjälpmedelsanvisningarna

18 ANTIDECUBITUSHJÄLPMEDEL Vid svår sittproblematik kan hjälpmedelskonsulent kontaktas. Checklista inför utprovning av manuell rullstol, se bilaga 12:2, ska alltid bifogas om stöd av hjälpmedelskonsulent önskas vid utprovning. Utprovning Följ bruksanvisningen gällande anpassning och skötsel. Uppföljning Regelbunden uppföljning rekommenderas. Hjälpmedelsanvisningarna

19 ANTIDECUBITUSHJÄLPMEDEL MADRASSER OCH MADRASSKYDD AVSEDDA FÖR TRYCKSÅRSPREVENTATION Leg. sjuksköterska med specialistutbildning till distriktssköterska. Leg. sjuksköterska med tjänst som kommunsjuksköterska. Leg. arbetsterapeut i samråd med ovannämnda. Hjälpmedel för att reducera trycket på trycksårskänsliga delar av kroppen. Person med funktionsnedsättning som löper risk att utveckla trycksår eller har utvecklat trycksår. Aktivitetsbegränsning som innebär svårighet att ändra kroppsställning i liggande samt förekomst av andra riskfaktorer för trycksår. Förebygga uppkomst av trycksår och att behandla trycksår. Kontakta hjälpmedelskonsulent vid behov av trycksårsförebyggande/behandlande madrass till barn och ungdom som använder juniorsäng. Antidecubitusmadrass kan inte förskrivas i enbart smärtlindrande syfte. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Riskbedömning ska göras utifrån den modifierade Nortonskalan samt att sårgrad ska bedömas. Se bilaga 04:4, Sårgrader och den modifierade Nortonskalan. Vid behov av madrass för sårgrad fyra ska resultaten bifogas förskrivningen. Det är viktigt att utreda hur eventuella sår har uppkommit. Se över helhetssituationen kring förflyttning, annan avlastning, nutrition och andra faktorer som kan påverka. Beakta madrassens rekommenderade brukarvikt då det kan skilja mellan de olika modellerna. Hjälpmedelsanvisningarna

20 ANTIDECUBITUSHJÄLPMEDEL Utprovning Byte av madrass kan påverka personens möjlighet till egna förflyttningar i samt till och från säng. Om utprovning av antidecubitusmadrass kan medföra att förutsättningar vid förflyttning ändras ska arbetsterapeut och/eller fysioterapeut kontaktas. Minimera material mellan brukare och madrass för att inte påverka madrassens avlastande egenskaper. Beakta madrassens påverkan på sänggrindar. Se bilaga 18:1, Att tänka på vid förskrivning av sänggrind. Till vissa madrasser finns ett inkontinensöverdrag som träs över madrassen. Vid förskrivning av dessa ska en riskbedömning göras för att undvika felaktig användning. Uppföljning Uppföljning ska göras kontinuerligt och vid förändrade behov ska annan madrass förskrivas. Förskriv enklast möjliga madrass som kan fungera för att uppnå godtagbar funktion. Hjälpmedelsanvisningarna

21 04 48 RÖRELSE-, STYRKE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP STÅSTÖD Leg. fysioterapeut. Stationär utrustning som ger stöd till en person som lär sig stå. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att bibehålla stående ställning. Nedsatt förmåga att stå som medför aktivitetsbegränsning och där behovet av daglig ståträning är långvarigt. Förhindra utveckling av felställningar. Motverka smärta, cirkulationsrubbningar och/eller spasticitet. Underlätta ventilation. Vid förskrivning till brukare som bor i någon av kommunens enheter beakta kommunens eller entreprenörens ansvar för grundutrustning. Detta gäller även skolan. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Tänk på syftet för ståendet. Är det i samband med överflyttning eller ska brukaren stå och samtidigt kunna utföra aktivitet. Ta hänsyn till hur mycket stöd som behövs i ståendet, t.ex. bålstöd, bord och olika höjd på ryggstödet. Ta hänsyn till eventuella kontrakturer. Utprovning Kontrollera att förflyttning till ståstödet går att göra på ett funktionellt sätt. Hjälpmedelsanvisningarna

22 04 48 RÖRELSE-, STYRKE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP ARM-, BÅL- OCH BENTRÄNINGSREDSKAP Leg. fysioterapeut. Utrustning för träning av armars, bens, och bålens rörelseförmåga, balans och muskelstyrka. Här ingår balansträningsredskap och gymnastikmatta samt arm- och bentränare. Person med funktionsnedsättning som innebär behov av manuell arm- och/eller bentränare där annan träning inte är möjlig. Person med funktionsnedsättning som innebär behov av elektrisk arm- och/eller bentränare och inte kan använda manuella träningsredskap. Aktivitetsbegränsning som innebär behov av manuell armoch/eller bentränare där annan träning inte är möjlig. Aktivitetsbegränsning som innebär behov av elektrisk armoch/eller bentränare och inte kan använda manuella träningsredskap. Förhindra utveckling av felställningar. Motverka smärta och/eller cirkulationsrubbningar. Minska spasticitet. Underlätta ventilation. Gymnastikmatta kan endast förskrivas till barn och ungdom, samt till person med särskilda behov inom kommunens omsorgsverksamhet. Innan förskrivning ska träningsredskap som finns att köpa i öppna handeln uteslutas. Enklaste träningshjälpmedlet ska alltid väljas i första hand. Vid förskrivning till brukare som bor i någon av kommunens enheter beakta kommunens eller entreprenörens ansvar för grundutrustning. Detta gäller även skolan. Hjälpmedelsanvisningarna

23 04 48 RÖRELSE-, STYRKE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP Råd i förskrivningsprocessen Bedömning För arm- och/eller bentränare Bedöm behov av modell utifrån brukarens förutsättningar, d.v.s. om modellen ska engagera endast övre alternativt nedre extremiteter eller om kombination av både övre och nedre är aktuellt. Ta ställning till om träningen ska ske aktivt eller passivt eller kombination av båda. Var även uppmärksam på om brukaren har kognitiv förmåga att klara en elektrisk armoch/eller bentränare. Utprovning För arm- och/eller bentränare Utprovning sker i första hand av förskrivaren. Vid behov kan utprovning ske tillsammans med hjälpmedelskonsulent. Placera hjälpmedlet så att det inte flyttar sig vid träning. Till exempel genom att fixera armtränare på ett bord eller liknande eller placera bentränaren mot en vägg. Om brukaren sitter i t.ex. rullstol alternativt vanlig stol och använder benträningscykel, var uppmärksam på att stolen inte tippar bakåt. Hjälpmedelsanvisningarna

24 04 48 RÖRELSE-, STYRKE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP TIPPBRÄDOR Leg. fysioterapeut. Ståplattformar med ryggstöd. Tippbrädan kan succesivt vinklas från en liggande horisontell position till en stående vertikal i avsikt att träna en person att vänja sig vid att vara stående. Person med funktionsnedsättning som medför stor svårighet att bibehålla en stående ställning. Oförmåga att stå som medför aktivitetbegränsning och där behovet av daglig ståträning är långvarigt. Förhindra utveckling av felställningar. Motverka smärta, cirkulationsrubbningar och/eller spasticitet. Underlätta ventilation. Till barn och ungdom ska tippbräda med manuellt reglage förskrivas i första hand. Vid förskrivning till brukare som bor i någon av kommunens enheter beakta kommunens eller entreprenörens ansvar för grundutrustning. Detta gäller även skolan. Råd i förskrivningsprocessen Bedömning Före förskrivning ska behovet av långvarig, daglig behandling på tippbräda bedömas. I bedömningen är det viktigt att ta reda på brukarens längd och vikt samt behovet av tillbehör då detta kan påverka val av modell. Ta hänsyn till hur mycket stöd som behövs i ståendet: t.ex. bålstöd, bord och olika höjd på ryggstöd. Ta hänsyn till eventuella kontrakturer. Tänk på att det ska finnas tillräckligt med utrymme för att flytta till, handha och förvar tippbrädan. Hjälpmedelsanvisningarna

25 04 48 RÖRELSE-, STYRKE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP Utprovning Kontrollera att förflyttning kan ske till och från tippbrädan på ett funktionellt och säkert sätt. Justera in fotplattor och placera fixeringsbanden utifrån brukarens behov. Hjälpmedelsanvisningarna

26 04 48 RÖRELSE-, STYRKE- OCH BALANSTRÄNINGSREDSKAP HJÄLPMEDEL FÖR PLACERING (LAGRING) AV KROPPEN UNDER BEHANDLING Leg. arbetsterapeut. Leg. fysioterapeut. Utrustning för att lagra eller positionera en person för att underlätta behandling och träning. Här ingår t.ex. positioneringskuddar. Person med funktionsnedsättning som innebär förändrad muskeltonus, smärta, och/eller felställning. Används i behandlande och/eller avlastande syfte för positionering i sittande och/eller liggande. Aktivitetsbegränsning som innebär nedsatt eller avsaknad av förmåga att själv bibehålla positionering i sittande och liggande. Förebygga och motverka felställningar. Bibehålla avlastande och trygga positioneringar. Postioneringskuddar är försäljningshjälpmedel. Det finns möjlighet att boka Hjälpmedelcentrums utprovningsrum för utprovning av positioneringskuddar. Kontakta hjälpmedelskonsulent för bokning. Utlåning för utprovning i hemmet kan endast ske tillsammans med hjälpmedelskonsulent. Hjälpmedelsanvisningarna