Att göra eller inte göra när det gäller bokföring inom den ideella sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att göra eller inte göra när det gäller bokföring inom den ideella sektorn"

Transkript

1 Basnivå Ekonomisk styrning Introduktion till kursen: Modul 1 Budgetering Vad är en budget? Definition Budgeteringens roll i en organisations planering Modul 2 Redovisning och bokföring Vad är redovisning? Definition Att göra eller inte göra när det gäller bokföring inom den ideella sektorn Modul 3 Finansiell rapportering Vad är finansiell rapportering? Definition Grundläggande information om finansiella rapporter (Resultaträkning & Balansräkning) Modul 4 Insamling Vad är insamling? Definition Insamlingsprinciper och grundläggande verktyg Kommunikation inom insamling

2 Introduktion till kursen I den här kursen kommer du att få en överblick över de viktigaste ekonomiska begreppen inom den ideella sektorn och du får användbara tips för den finansiella styrningen av din organisation. Du kommer att få lära dig att göra en enkel bokföring för din organisation och hur man kan använda olika ekonomiska termer för att rapportera om din volontärverksamhet. Slutligen kommer du också att få lära dig några grundläggande principer för insamling och även några praktiska verktyg för att starta eller förbättra insamlingsverksamheten inom din organisation. Modul 1 Budgetering Vad är en budget? Definition En budget är en handlingsplan uttryckt i kvantitativa och monetära termer, specifikt för en viss period, som anger de mål som ska uppnås och de resurser som krävs för att uppnå dem. Via en budget kan man förutse den ekonomiska hållbarheten av framtida beslutstagande, styra olika enheter (avdelningar) mot gemensamma mål, för att jämföra de faktiska kalkylerna med de estimerade kalkylerna och för att utbilda samt vägleda verksamhetsledningen mot att vara mer effektiv och produktiv. Budgeteringens roll i organisationens planering En budget är en tidsbegränsad plan. Planeringen måste göras med hänsyn till den specifika tid på året som de olika variablerna refererar till - både de ekonomiska och de kvantitativa/kvalitativa. När man gör en budget börjar man med att identifiera organisationens strategier på medellång sikt för att därefter fortsätta med att identifiera de kortsiktiga målen som organisationen har. En budget är det viktigaste dokumentet för verksamhetsplaneringen och styrningen; först och främst är det ett planeringsverktyg som sätter upp de mål som ska uppnås, och spelar en ledande roll när olika enheter inom organisationen ska ta beslut. En budget är alltså både en plan och ett underlag för viktiga beslutstaganden. Genomförandet av en väl utformad budget kräver att man identifierar målen, vilket i sin tur förutsätter följande inom organisationen: Aktivt deltagande i budgeteringsprocessen (dela med sig av motiveringar, fördelar och operativa verktyg för att uppnå målen) Kontinuerlig utvärdering av resultat och effektivitetsmätning av den totala budgeten. Kontinuerlig uppdatering av budgeten Långsiktig planering

3 Den årliga budgeten måste vara: - Tydligt kopplad till den långsiktiga planen och följa den konsekvent. - Strukturerad på ett sådant sätt att man kan jämföra med det slutgiltiga resultatet och för att kunna analysera eventuella avvikelser. - Strukturerad så att man kan mäta enligt vissa nyckelvärden - Utformad med hänsyn till den koordinerande roll som budgeten har för de olika delarna i organisationens verksamhet. Här nedan kan vi se de viktigaste stegen i den ekonomiska processen för planering och styrning: Årlig budget Finansiell balans Avikelseanalys Korrigerande åtgärder Modul 2 Redovisning och bokföring Vad är redovisning? Definition Bokföring, eller redovisning, har som funktion att kommunicera vidare finansiell information om en enhet (verksamhet), både inom den privata och offentliga verksamhet, till externa eller interna intressenter såsom aktieägare, chefer och kontrollmyndigheter. Den finansiella informationen kommuniceras ut i form av olika finansiella rapporter (resultaträkning och balansräkning som finns tillgängliga i en organisations årsredovisning). Konsten med dessa rapporter är att välja ut de mest relevanta och pålitliga termerna. Redovisningens tre vitala principer, revision, bokföring och redovisning, tillämpas på alla enheter inom en organisation. Redovisning går alltså ut på att bokföra, klassifiera och summera samtliga finansiella transaktioner inom en enhet som är av betydelse för hela verksamheten och organisationen. Tillförlitlig redovisning är vital för en sund finansiell styrning och rapportering. Redovisning har två grundläggande syften: - Visa intäkter, kostnader, tillgångar och skulder för en enhet för att underlätta den finansiella styrningen. - Tillhandahålla de uppgifter som behövs för att ta fram korrekta finansiella rapporter.

4 För att uppfylla dessa grundläggande mål måste bokföringen vara: - Uppdaterad. - Noggrann och tillförlitlig. - Upprättad enligt korrekta redovisningsprinciper, metoder, riktlinjer och regler. Tillförlitlig och aktuell bokföring är avgörande för att visa hur en organisation använder sina ekonomiska resurser. Därför är det viktigt för alla organisationer att hålla en tydlig och relevant dokumentation. Korrekt dokumentation är nödvändig för att visa att kostnaderna uppfyller de villkor som anges i lag och mellan organisationen och givaren/givare. Ungefär 30% till 40% av den kritik som berör finansieringen för ideella organisationer är på grund av bristfällig redovisning och dokumentation. Att tänka på när det gäller redovisning inom ideell sektor Här nedan är en lista över de vanligaste misstagen inom bokföring som hämmar en en effektiv ideell verksamhet. Redovisningen är otillräcklig eftersom det inte tillåter avstämning med relevanta kostnader. Till exempel om det inte är ett dubbelt bokföringssystem. Alla kostnader har inte registrerats. Redovisningen uppfyller inte god redovisningssed, Redovsiningen upfyller inte organisationens redovisningspraxis, Vissa handlingar har inte skrivits eller behållits. Handlingar som har sparats ger inte tillräckliga bevis för att avtalsvillkor med givarna eller finansiärer har uppfyllts. Projektdokument som sparats kan senare inte hittas. Projektdokument kastas i förtid. Falska dokument upprättas. En organisation som förfalskar dokument kan åtalas enligt lag. Här kommer några grundläggande tips för en korrekt redovisning och dokumenthantering för ideella organisationer: 1. Se till att använda rätt redovisningstekniker. Några grundläggande redovsiningsprinciper är: Räkenskaper (Transaktioner) ska dubbelbokföras (debet/kredit); Räkenskaper måste tillämpas enligt en väldefinierad kontoplan. Metoder som används måste säkerställa att när en bokföringspost registreras, kan den inte längre ändras. Revisorn bör vara kompetent, utbildad och erfaren inom redovisning. Det är bäst att använda sig av ett bokföringsprogram. Kalkylprogram är inte konstruerade för dubbel bokföring. Kalkylblad kan enkelt ändras och uppfyller därför inte kravet på att bokföringsposter måste vara oföränderliga.

5 Bidragsmottagarna kan välja att hålla en separat budget och redovisning för vissa projekt, eller att ta in projektens konton in i sitt eget redovisningssystem. I det senare fallet bör de ha en metod för att säkerställa att projektets budgetposter fortfarande är lätta att identifiera. 2. Om din organisation är mottagare av bidrag från en extern offentlig eller privat organisation, är det viktigt att uppmärksamma alla avtalsvillkor innan projektet drar igång. Bidragsmottagare som finansieras av externa organ uppmanas att skapa en omfattande dokumentation, som går långt över minimikraven i bidragsavtalet. Vanligtvis: För att vara bidragsberättigad måste kostnaderna vara identifierbara och kontrollerbara. De ska bokföras och uppfylla lämpliga redovisningsprinciper i det land där mottagaren är etablerad och de allmänna redovsingsprinciperna som mottagaren har. Bidragsmottagarnas redovisning ska möjliggöra en direkt avstämning mot kostnader och intäkter som redovisats för projektet med motsvarande redovisning och styrkande handlingar. Bidragsmottagarna är normalt sätt tvungna att möjliggöra för Finansinspektionens och/eller externa revisorer att utföra kontroller och revisioner och att undersöka dokument, redovisning och skattedeklarationer och andra dokument som är relevanta för finansieringen av ett projekt. Normalt sett ska underlag och dokument finnas fysiskt hos bidragsmottagarna och tillgängliga för inspektion av Finansinspektionen och/eller externa revisorer i minst fem år efter att den sista delen av bidraget har betalats. Det är obligatoriskt att behålla originaldokument. Ett originaldokument är mer tillförlitligt än en kopia, eftersom det är svårt att förändra och ger ett bättre skydd mot att samma kostnad bokförs två gånger. Ett officiellt, formellt dokument är mer tillförlitligt än ett inofficiellt. Till exempel ger ett officiellt kontoutdrag för en banköverföring mer tillförlitliga bevis på en betalning än en kontant betalning. Kontanta betalningar bör begränsas till endast små transaktioner (t.ex. handkassa). Projektdokument ska kunna styrka de kostnader som uppstått. Exempelvis kan en leverantörssfaktura bevisa att ett projekt var skyldig leverantören pengar, men det bevisar inte att mottagaren har tagit emot varorna och betalat för varorna eller tjänsterna. Det kan vara nödvändigt att behålla leverantörensfakturan och följesedel samt kontoutdrag (eller kvitto) för att visa att betalningen har gjorts. Använd ett enkelt referens- och numreringsystem som alla enkelt kan följa, även personer som inte känner till projektet. Kontrollera att man kan hitta dokument enkelt och snabbt i systemet. Samla dokument under projektets gång och inte i slutet av projektet eller när det har slutförts. Arkivera fysiska dokument på ett strukturerat sätt. Se till att dokumenten är fysiskt skyddade och inte kan förstöras under förvaring eller transport. Redovisningsreglerna kan variera mycket från land till land. Använd som tumregel dubbel bokföring det rekommenderas för alla ideella organisationer var de än är baserade, stora som små organisationer.

6 Dubbelt bokföringsystem Ett dubbelt bokföringsystem är en rad regler för registrering av finansiell information i ett ekonomiskt redovisningssystem där varje transaktion eller händelse registreras i minst två olika huvudbokskonton. Det var först under fjortonhundratalet som detta system tillämpades och namnet härstammar från det faktum att den finansiella information som användes registrerades med hjälp av penna och bläck i pappersböcker - därav "bokföring" och dessa böcker kallades journaler samt huvudbok och att varje transaktion skrevs ned två gånger (därav "dubbel bokföring"). På den ena sidan skrevs transaktionen ned och kallades för debet och på den andra sidan för kredit. Att avgöra vilket konto som ska debiteras och vilket konto som ska krediteras är den gyllene regeln inom redovisning. Redovisningens gyllne regler Verkliga kostnader Kostnader för personal Nominella kostnader Debitera det som kommer in Kreditera det som går ut Debitera mottagaren Kreditera givaren Debitera alla kostnader och förluster Kreditera alla intäkter Detta kan också genomföras genom att följa följande ekvation: Eget Kapital = Tillgångar Skulder Denna ekvation fungerar som ett kontrollverktyg. Om du vid något tillfälle upptäcker att summan av alla debitkonton inte är lika med alla kreditkonton har ett fel uppstått. Summan av alla debiteringar måste vara lika med summan av alla krediteringar (VL = HL). Dubbel bokföring är dock ingen garanti för att inga fel har gjorts - till exempel kan fel huvudkonton debiterats eller krediterats. Modul 3 Finansiella rapporter Vad är en finansiell rapport? En finansiell rapport är helt enkelt en sammanställing av intäkter och utgifter och visar hur ledningen har använt de tillgängliga resurserna. Den finansiella rapporten är en analys av intäkter och utgifter i olika kategorier som gör det upp och beskrivs i bokföringen. Det syftar till att visa, genom en jämförelse av intäkter och utgifter, om organisationen har genererat ett över- eller underskott.

7 Grundläggande begrepp om finansiella rapporter En finansiell rapport är en formell uppteckning av de ekonomiska transaktionerna i en organisation, i ett företag, för en person eller en annan enhet. För ett företag, all relevant finansiell information som är presenterad på ett strukturerat sätt och i en form som är lätt att förstå, kallas för finansiell rapporter (bokslut, årsredovisning). Trots skillnader från land till land omfattar dessa rapporter ofta fyra grundläggande byggstenar: Balansräkning: även kallad för rapport över den finansiella positionen. Rapporterar företagets tillgångar, skulder och egna kapital vid en given tidpunkt. Resultaträkning: även kallad för rapport över totalresultatet. Rapporterar ett företags intäkter, kostnader och vinster över en specifik period. Resultaträkningen visar ett företags operationella omkostnader. Detta inkluderar försäljning och de olika utgifterna som har uppstått under själva processen. Förändringar i det egna kapitalet: Visar förändringar i bolagets egna kapital under rapporteringsperioden. Kassaflödesanalys: visar företagets kassaflöde, klassifierat in i operativa, finansiella och investeringsaktiviteter. För stora företag är dessa rapporter ofta komplexa och kan innehålla en omfattande uppsättning av noter som förklarar olika transaktioner och de policyn som har använts samt ledningens egna analyser och tolkningar. Noterna beskriver oftast varje objekt i balansräkningen, resultaträkningen och kassaflödesanalysen mer genomgående. Noter betraktas som komplement till de finansiella rapporterna. De finansiella rapporterna för ideella organisationer tenderar att vara enklare än för vinstdrivande företag. Ofta består de av bara en balansräkning och en "redogörelse för verksamheten" (visar intäkter och kostnader) likt resultaträkningen för ett vinstdrivande företag. Syftet med finansiella rapporter (årsredovisningar) är att delge information om den finansiella ställningen, resultatet av olika operationer och förändringarna i den finansiella ställning i en organisation som är användbar för en mängd olika användare vid ekonomiska beslutstaganden. Finansiella rapporter ska vara begripliga, relevanta, tillförlitliga och jämförbara. Redovisade tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter och kostnader är direkt relaterade till en organisations finansiella ställning. Finansiella rapporter är avsedda att vara begripliga för läsare som har en rimlig kunskap om affärsverksamhet och ekonomisk verksamhet och redovisning samt är villiga att studera informationenen mer flitigt. Som i nästan alla aspekter av redovisningsfrågor finns det skillnader från land till land, beroende på de olika nationella lagstiftningarna. Vanligtvis i Europa är minimikravet för små ideella organisationer en enkel resultaträkning som stöds av en verksamhetsrapport.

8 Medelstora och större organisationer, särskilt om de är delaktiga även i projekt som finansieras av externa organ/myndigheter, måste ha en omfattande uppsättning av finansiella rapporter, som omfattar: - En balansräkning där med organisationens tillgångar, skulder och eget kapital - En resultaträkning - En uppsättning av noter som beskriver varje objekt mer i detalj - En verksamhetsrapport. Modul 4 Insamling Vad är insamling? Definition "När Gud frågade Kain var Abel var, svarade Kain ilsket med en annan fråga: "Är jag min broder "[...] Om jag erkänner det eller inte, jag är min broder eftersom min brors välbefinnande beror på vad jag gör eller avstå från att göra. Det ögonblick jag ifrågasätter att beroendet och efterfrågan - som Kain gjorde - ges skäl till varför jag skulle bry mig, avstå jag mitt ansvar ". (Zygmunt Bauman) Insamling går inte ut på att man ber människor om pengar. Utan insamling måste gå ut på att skapa långvariga relationer med människor för att tillsammans sträva mot gemensamma mål. Insamling är i grunden ett utbyte mellan människor som söker ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, och människor som har möjligheten att möta detta behov. Insamling är inte ett utbyte av likvärdiga varor som i vinstdrivande företag, där varje produkt eller tjänst är tilldelad ett monetärt värde. Insamling går heller inte ut på att omfördela resurser, som i den offentliga välfärden där skatteintäkterna omfördelas enligt medborgarnas behov. Insamling bygger på principen om ömsesidighet: det återspeglar betydelsen av relationer mellan människor. Insamling går inte ut på att mäta värdet i ett utbyte, utan det är den symboliska handlingen mellan människor som räknas. Detta skapar så kallade "relationella varor. Människors välbefinnande består dels av en påtaglig komponent (materiella varor), dels av det symbolisa nätverk av relationer som den etablerar sig i den omgivande miljön (relationella varor). De relationella varorna producerar ett välbefinnande tack vare den relation som upprättas mellan dem som ger och de som tar emot dem. De relationella varorna är avgörande för att tillgodose behovet av lycka som varje människa har inuti sig. Inom den ideella sektorn tillhandahåller bidragsgivaren resurser (pengar, tid, varor och tjänster, kunskap) till en organisation och denna organisation returnerar endast en relationell vara (ett tack, rådgivning, etisk förvaltning) tillbaka, ibland tillsammans med en symbolisk vara (ett kort, ett tack brev, etc.). Alltså uppstår insamlingen när utbytet av varor mellan givare och mottagare inte är ekvivalent, ur ett ekonomiskt perspektivt.

9 Inom den ideella sektorn är insamling en omfattande uppsättning av aktiviteter som organisationer inrättatar för att hitta de resurser som krävs för att nå sina mål och för att skapa relationella varor tillsammans med människor. Insamlingsprinciper och grundläggande verktyg "Ingen insamling misslyckas för att alltför många människor har sagt nej. Insamlingar misslyckas för att du inte har frågat ett tillräckligt stort antal människor ". (Harold J. Seymour). Baserat på definitionen av Henry Rosso; Insamling är den milda konsten av att lära sig glädjen med att ge (skänka), står det klart att det för icke vinstdrivande organisationer är viktigt att bygga relationer med människor. Detta summeras enligt följande: 1. Uppdrag: Berättar organisationens identitet och värderingar. Uppdraget förklarar syftet, huvudsakliga aktiviteter och de huvudsakliga principerna som inspirerar organisationen. 2. God saks-dokument (GCD): Visar varför det är värt att donera till organisationen. GCD är ett skriftligt dokument som listar olika orsaker till varför en donator (givare) borde motiveras till att donera till organisationen. Detta är basen för all kommunikationen inom insamling. GCD svarar på följande frågor: Vilken historia har organisationen? (Vem grundade det, vilka resultat har uppnåtts, etc.) För vem är organisationen? (Anekdoter och omdömen...) Vilka typer av åtgärder genomför organisationen? Vilka tjänster? Hur? Vilket förtroende, rykte, har organisationen? Vilka är dess framtida mål? Hur kommer organisationen att använda de pengar som kommer att doneras? Hur är donatorn/givaren inblandad? 3. Från GCD till "fallet": Det är berättelse som du berättar till en potentiell dontator, det är det projekt som du frågar efter en donation till. FALL TILLVÄGAGÅNGSSÄTT MÖJLIG DONATOR (orsak) (hur) (som) Ansikte mot ansikte individer (50-60%) Brev stiftelser (20-30%) Telefon företag (10%) E-tjänster Telemarketing Dörr till dörr

10 4. Förhållande till människor (forskning kring donationer) C.A.I. Människor skänker i normala fall enligt deras egna preferenser och i förhållande till hur andra skänker. Varje potentiell donator identifieras och kvalificeras enligt CAI-matrisen: C = Relationen (Connecttion) till den egna organisationen. A = Förmågan (Ability) att donera (ingen skänker på grund av att hon/han är rik!). I = Intresse (Interest) i sakfråga. Du och medlemmarna i er organisation, styrelse, andra volontärer och anställda, kan lätt utarbeta era egna listor för att identifiera potentiella donatorer. Alla kan bygga sin egen lista individuellt, likt följande exempel. Volontärens namn: Sandra Potentiell Donatars Namn Min relation Med henne / honom (C) Årlig förmåga att donera (A) Intresse i vår sak (I) Kan jag skriva till henne / honom Kan jag besöka henne / honom Kan hon /han mitt namn? Kan vi bjuda in henne/honom till ett kommande evenemang? Åsa Klasskamrat Hög Låg (känner inte till oss) Nej Ja Nej Ja Milad Föredetta kollega Medel Hög Ja Nej Ja Nej När schemat upprättats och du har kartlagt egenskaperna hos kontaktpersone kan du börja utveckla relationen till dem för att göra dem till donatorer!

11 5. Fråga: Hur ber vi våra potentiella givare? Vilka interaktioner kan vi ha med dem? Följande pyramid visar vilken typ av relation du kan skapa med potentiella givare beroende på den mängden donation som ni förväntar från dem. Varm Stora donationer Kall Testamenten Stora gåvor Små planerade donationer Förnyade och ökade donationer Första donationer, medlemsavgifter, deltagande i insamlingsevenemang Små donationer Dessa är de möjliga interaktionerna mellan organisationen och den potentiella givaren: - Individuell - ansikte mot ansikte - Personligt brev - med eller utan telefonvärvning - Personliga telefonsamtal - med eller utan värvningsbrev - Personliga brev: "Kära. - Rundringning - Opersonliga brev - Särskilda evenemang - Dörr till dörr - Media / reklam Om din organisation är ute efter en stor donation/gåva är det klokt att inte tillkännage detta genom den lokala radion eller via dörr till dörr, utan en mer personlig förfrågan till donatorn från ordföranden i organisationen är att föredra. Den person som för insamlingen inom organisationen kan följa med ordföranden men kommer aldrig kunna ersätta denne. Ordföranden måste vara den som berättar vad ni arbetar för och på vilket sätt ni arbetar.

12 När du har en förteckning över potentiella givare och beaktat pyramiden ovan, kan du försöka välja den mest lämpliga typen av relation till din potentiella givare. Exempel: Åsa, som har en personlig relation med Sandra (de känner varandra sedan de var klasskamrater i gymnasiet), men som vet väldigt lite om din organisation kan bjudas in av Sandra att delta i organisationens årliga middag. Och så vidare. Men hur många potentiella donatorer ska vi kontakta? Som ett exempel kan vi anta följande: Donerad summa Antal gånger Potentiell donator / donator - proportion Antal potentiella donatorer som skall kontaktas Hög 1 5:1 5 Medel 10 3:1 30 Låg 100 2:1 200 Det betyder: - För att få en donation med en hög summa så måste du kontakta fem potentiella givare. - För att få en donation med ett belopp på medelnivå måste du kontakta tre potentiella givare Och så vidare. 6. Tacka: Det är vikitigt att tacka sina givare. När du tackar givarna ska du alltid komma ihåg att givaren endast får en relationell vara tillbaka, ibland kombinerad med en liten gåva med ett symboliskt värde (ett kort, ett omnämnande om ett certifikat, osv.). Vilken typ av gåva som givaren får beror också på storleken av donationen. Till exempel kommer du inte ge en plakett till den person som donerar en hög summa av pengar under en insamlingsmiddag. Det är heller inte lämpligt att ge ett medlemskapskort i din organisation till stiftelseordföranden som stöder ett projekt av din organisation, t.ex. ett bygge av en brunn för dricksvatten i Tanzania. Oavsett, är det viktigt att komma ihåg följande: - Du måste alltid tacka de som donerar. Och det måste ske inom 24/48 timmar. - När det gäller "ansikte mot ansikte" är det ändå viktigt att tacka skriftligen. - Att donera är aldrig en skyldighet. Människorna måste lämnas med möjligheten att kunna tacka nej.

13 Kommunikation i insamling God kommunikation är viktigt för god insamling. Det strategiska målet för kommunikation inom ideella organisationer är att hjälpa potentiella givare att få en klar förståelse för organisationen och dess mål, vilket skapar en vilja att bidra till uppdraget. I insamlingskommunikation måste du alltid tänka på den så kallade '3 P-regeln': Personer (människor) ger till personer (människor) som hjälper andra personer (människor). Personer (Människor) ger... Det är människor som donerar, inte institutionerna. Människor som arbetar inom institutionerna kan ha viljan att donera/ge, och det är dem du måste tala till.... till personer (människor)... Människor ger inte för att återställa ett budgetunderskott. De ger till en ideell organisation eftersom denna organisation arbetar för ett gott syfte och som ger positiva resultat och eftersom organisationen kan hålla sina löften gentemot sina givare. Människor ger på grund av det ömsesidiga förtroendet som finns mellan människor.... för att hjälpa personer (människor) Det är behovet hos behövande som får andra människor att ge (skänka). Tänk på att: - Personer som är volontärer ger (67%) - Religiösa människor ger (61%) - Kvinnor ger mer än män - 1 av 4 personer ger till 3-4 olika goda syften - 1 av 8 personer ger till 5-6 olika goda syften Viktigt: I vissa länder är donationer delvist skattebefriade. I de fallen kan de skattemässiga fördelarna vara en extra motivation att skänka. Kommunikation bör därför gå längre än att bara tillhandahålla information. Det måste stimulera känslorna och tankarna hos en potentiella givare. Om du samlar pengar för att bygga en brunn för dricksvatten i Tanzania, är det viktigt att kommunicera behovet för dessa människor, att betona vikten av givarnas handlingar (även små) för att bidra till detta. Exempel: Drickbart vatten för Tosamaganga sjukhuset i Tanzania (Orsak) För många människor i Tanzania är vatten fortfarande en dröm (god sak) Med din hjälp kommer tusentals människor att få tillgång till drickbart vatten för alltid (skapande av en relation med den potentiella givaren) Genom att köpa en luftare kommer du att bidra till borrandet av en brunn med drickbart vatten i Tosamaganga sjukhuset (peka på hur din donation kommer att göra nytta)

14 Även i valet av bilder för att stödja kampanjen ta alltid hänsyn till '3 P-regeln ". Det är alltid bättre att använda bilder av människor. Slutligen, kom ihåg: Gör det begripligt och enkelt att förstå!

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se Leif Malmborg Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se 1 Leif Malmborg Rådgivare Nyföretagarcentrum Personlig rådgivning, vanligtvis måndagskvällar ojämna veckor Allmän rådgivning Val av företagsform Ekonomi

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Årsredovisning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Årsredovisning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Årsredovisning HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Dubbel bokföring internationell standard Dubbel bokföring härstammar från 1300-talets handelsmän i Florens. Kallas även därför för italiensk bokföring.

Läs mer

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring Ekonomiguide Del 2 - Bokföring Innehållsförteckning Kvittoredovisning 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av kvittoredovisningsmallen 4 Bokföring 7 Vad, vem, varför? 7 Förklaring av bokföringsmallen 8 Del

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Finnvera Abp Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Resultaträkning för koncernen Teur Not 1-06/2007 1-06/2006 Ränteintäkter 51 183 40 265 Ränteintäkter från utlåning 38 888 28 013 Räntestöd som styrts

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97 Innehållsförteckning 1 Bokslut Arbetsgång... 3 1.1 Har du bokfört alla händelser som skett under året?... 3 1.2 Är resultatet för föregående år omfört till kontot för balanserat resultat?... 3 2 Bank-

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer

www.pwc.se SPF Kassörsutbildning 2013-05-21

www.pwc.se SPF Kassörsutbildning 2013-05-21 www.pwc.se Kassörsutbildning 2013-05-21 Agenda Bokföring Löpande bokföring Årsbokslut Styrelsens uppgifter avseende kontroll över verksamheten Revision Övriga frågor frågor/svar maj 2013 2 Bokföring Varför

Läs mer

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET

SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Stockholm 2009-06-01 SODEXOS FÖRKLARING OM AFFÄRSINTEGRITET Sodexos ambition är att ses som normgivande när det gäller de typer av tjänster vi tillhandahåller. Vår vision att som partner till våra kunder

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Medel nivå Ekonomisk styrning. Introduktion till kursen. Modul 1. Redovisning och bokföring

Medel nivå Ekonomisk styrning. Introduktion till kursen. Modul 1. Redovisning och bokföring Medel nivå Ekonomisk styrning Introduktion till kursen Modul 1 Redovisning och bokföring Bokföring, redovisning och ekonomisk förvaltning: några definitioner Redovisning av ideellt arbete Finansiell redovisning

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR STYRELSENS LEDAMÖTER

ARBETSORDNING FÖR STYRELSENS LEDAMÖTER ARBETSORDNING FÖR STYRELSENS LEDAMÖTER LEDAMOT Av ledamot i styrelsen krävs stort intresse för verksamheten samt tid att arbeta ideellt. Ledamöterna är ofta sammankallande i kommittéer och sektioner eller

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING UTBILDNINGSDAGARNA 2013 GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING för kassörer och ekonomiansvariga Spår B, söndag Som kassören ansvarar du för: - Budgetering - Löpande redovisning - Betalning av fakturor - Fakturering

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Bokföring med BAS-kontoplan i litet företag eller förening

Bokföring med BAS-kontoplan i litet företag eller förening Bokföring med BAS-kontoplan i litet företag eller förening Christer Svensson 2011-2012 Att lära sig bokföra är mycket mycket lätt men... du har väl hört historien om läraren som sa: Ni tror kanske att

Läs mer

Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014

Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014 Skatter och bokföring Starta Eget-Kurs Innovationskontoret SU 27 maj 2014 Om Kyllenius Kyllenius ger er Effektiv ekonomi Kyllenius hanterar allt som rör företags ekonomi. Vi hjälper våra kunder med allt

Läs mer

BILAGA V TILL ANBUDSINFORDRAN FÖRTECKNING ÖVER DOKUMENT SOM SKA BIFOGAS MED REFERENS TILL URVALSKRITERIERNA

BILAGA V TILL ANBUDSINFORDRAN FÖRTECKNING ÖVER DOKUMENT SOM SKA BIFOGAS MED REFERENS TILL URVALSKRITERIERNA BILAGA V TILL ANBUDSINFORDRAN Anbudsinfordran nr PO/2014-2/STO FÖRTECKNING ÖVER DOKUMENT SOM SKA BIFOGAS MED REFERENS TILL URVALSKRITERIERNA Varje fält i kolumnen "Hänvisning till bifogade dokument" i

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

Sida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin

Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Att läsa och förstå bokslut. Presentation hos Civilekonomerna i Stockholm den 26 november 2014 Kjell Sandin Grundläggande. Vid all presentation av finansiell information ska utgångpunkten alltid vara att

Läs mer

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet

TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Lektion 1 Introduktion, Företaget i samhället, Årsredovisning Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank Regel BESLUTSDATUM: 2011-12-07 BESLUT AV: BEFATTNING: - ANSVARIG AVDELNING: Direktionen ADM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Qualisys Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31 QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Fortsatt stor osäkerhet om finansieringen av OPTAx Systems Inc. Misslyckas OPTAx-finansieringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER

HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER Handledning för kontrollanter 1 Omslagsfoto: UNICEF//Tanzania/2014 Denna broschyr är framtagen med stöd av Trosa Tryckeri 2 Operation Dagsverke TACK FÖR DITT ANSVAR I OPERATION

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Författningssamling 042.3

Författningssamling 042.3 Oskarshamns kommun Författningssamling 042.3 REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OSKARSHAMNS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 1987-06-15, 95 Reviderat senast av kommunfullmäktige 2004-02-09, 12 Gäller fr.o.m.

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod.

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod. Sida 1 av 12 Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. SV: Det privata, kooperativa och offentliga. Skärvad & Olsson s. 39. 1 Sida

Läs mer

Uppdatering av FRIIs Kvalitetskod förslag till kodtext

Uppdatering av FRIIs Kvalitetskod förslag till kodtext Uppdatering av FRIIs Kvalitetskod förslag till kodtext Förslag till FRIIs årsmöte 2013 bilaga 1, 14 Inledning Syftet med FRIIs kvalitetskod är att bidra till ett starkt och långsiktigt förtroende för givande

Läs mer

Checklista för särredovisning inom VA-branschen

Checklista för särredovisning inom VA-branschen Checklista för särredovisning inom VA-branschen Denna checklista är upprättad av Mattias Haraldsson vid Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund på uppdrag av Svenskt Vatten. Senast uppdaterad

Läs mer

Tips och råd för Årsredovisning 2013/14

Tips och råd för Årsredovisning 2013/14 Tips och råd för Årsredovisning 2013/14 Vad är en årsredovisning? Årsredovisning ska berätta hur det har gått under hela UF-året, från starten fram till avvecklingen. Jämför gärna med affärsplanen och

Läs mer

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688

Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 DELÅRSRAPPORT 2011 Aktiebolaget SCA Finans (publ) 556108-5688 2011-06-30 Verksamhet Aktiebolaget SCA Finans (publ) med organisationsnummer 556108-5688 och säte i Stockholm är ett helägt dotterbolag till

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Kassaflödesanalys genom indirekt. 2011 Bengt Bengtsson

Kassaflödesanalys genom indirekt. 2011 Bengt Bengtsson Kassaflödesanalys genom indirekt metod 2011 Bengt Bengtsson Kassaflödets rekonstruktion Kassaflödesanalys kan i praktiken genomföras på ett flertal sätt. Målet med analysen är dock alltid detsamma, nämligen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Övergång till K2 2014-11-25

Övergång till K2 2014-11-25 Övergång till K2 Övergång till K2 1 Innehåll Introduktion 1 Det första året med K2 2 Korrigering i ingående balans 2 Tillgångar, skulder och avsättningar som inte får redovisas 2 Tillgångar, skulder och

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 2 Bokföring (6/3) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Moms - Utlandstransaktioner 2. Förtydligande/fördjupning från lektion 1 3. Grunder bokslut 4. Egen övning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Avveckla UF-företaget

Avveckla UF-företaget Avveckling Avveckling Avveckla UF-företaget Leverera beställningar Sälja slut på lager Betala leverantörer och andra skulder Få betalt från kunderna för de sista fakturorna Se till att bokföringen är i

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Materiella anläggningstillgångar December 2013

Materiella anläggningstillgångar December 2013 Rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar December 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar redovisningen av materiella anläggningstillgångar. I rekommendationen regleras - definitionen

Läs mer

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp.

Proformaredovisning avseende Lundin Petroleums förvärv av Valkyries Petroleum Corp. Proformaredovisning avseende Lundin s förvärv av. Bifogade proformaredovisning med tillhörande revisionsberättelse utgör ett utdrag av sid. 32-39 i det prospekt som Lundin AB i enlighet med svenska prospektregler

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Kallelse till Föreningsstämma

Kallelse till Föreningsstämma Kallelse till Föreningsstämma Hyllinge Nordöstra Samfällighetsförening Tid: 11:e mars 2015 kl. 19.00 Plats: Hyllinge Skola, matsalen, Hyllinge Bilagor Verksamhetsberättelse 2014 Årsredovisning 2014 Revisionsberättelse

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr)

Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9 tkr (10 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -2250 tkr (-2338 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Isafjordsgatan 39b SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com Januari juni 2011 Nettoomsättningen uppgick till 9

Läs mer

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913 1(9) Årsredovisning QuickCool AB Styrelsen och verkställande direktören för QuickCool AB får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Om inte annat

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Övervakning av regelbunden finansiell information

Övervakning av regelbunden finansiell information Rapport enligt FFFS 2007:17 5 kap 18 avseende år 2007 Övervakning av regelbunden finansiell information Inledning Nordic Growth Market NGM AB ( NGM-börsen ) har i lag (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Datum för tentamen 2007-11-11

Datum för tentamen 2007-11-11 Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

2009 09 20 KODUKORD & STADGAR

2009 09 20 KODUKORD & STADGAR KODUKORD & STADGAR 2009 09 20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STADGAR... 3 Ordf. ansvar... 4 Sek. ansvar... 4 Kassörens ansvar... 5 AS. ansvar... 6 Rev. ansvar... 7 Valb. ansvar... 7 2 STADGAR

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 SGF Examen Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 1. Uppgör en kontoplan på bifogade blankett för kontoplan. Kontonas uppläggning och namn skall motsvara uppläggning och benämningar i den officiella

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Steg 11 Bokföring Excel, Visma/SPCS Windows 7

Steg 11 Bokföring Excel, Visma/SPCS Windows 7 Steg 11 Bokföring Excel, Visma/SPCS Windows 7 Mars -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 11 Sida 1 Inledning Förkunskaper Steg 1, 2, 7. Alla företag måste ha en bokföring. Bokföringen ska bl.a. visa

Läs mer

Manual för Diabas, version 1.2

Manual för Diabas, version 1.2 Manual för Diabas, version 1.2 Innehållsförteckning Kortversion sid 1 Kontoplan sid 3 Redovisning sid 4 Special sid 7 Begreppet Företag sid 7 Rapporter sid 8 Utskrift sid 9 Installation: Kortversion Diabas

Läs mer

Förloppet kan se ut enligt följande:

Förloppet kan se ut enligt följande: Årsbokslut Övergång till nytt bokföringsår sker i flera steg, eftersom de sista bokningarna på gamla året kanske inte är klara på flera månader. Förloppet kan se ut enligt följande: 1. Normalt månadsbokslut

Läs mer

Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg produkt Miljövänlig

Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg produkt Miljövänlig Årsredovisning 2010 HSB Bostadsrättsförening Kornet i Göteborg Förklaringar Förvaltningsberättelse: Texten i årsredovisningen, där styrelsen berättar om verksamheten, kallas förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen

Läs mer