Att göra eller inte göra när det gäller bokföring inom den ideella sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att göra eller inte göra när det gäller bokföring inom den ideella sektorn"

Transkript

1 Basnivå Ekonomisk styrning Introduktion till kursen: Modul 1 Budgetering Vad är en budget? Definition Budgeteringens roll i en organisations planering Modul 2 Redovisning och bokföring Vad är redovisning? Definition Att göra eller inte göra när det gäller bokföring inom den ideella sektorn Modul 3 Finansiell rapportering Vad är finansiell rapportering? Definition Grundläggande information om finansiella rapporter (Resultaträkning & Balansräkning) Modul 4 Insamling Vad är insamling? Definition Insamlingsprinciper och grundläggande verktyg Kommunikation inom insamling

2 Introduktion till kursen I den här kursen kommer du att få en överblick över de viktigaste ekonomiska begreppen inom den ideella sektorn och du får användbara tips för den finansiella styrningen av din organisation. Du kommer att få lära dig att göra en enkel bokföring för din organisation och hur man kan använda olika ekonomiska termer för att rapportera om din volontärverksamhet. Slutligen kommer du också att få lära dig några grundläggande principer för insamling och även några praktiska verktyg för att starta eller förbättra insamlingsverksamheten inom din organisation. Modul 1 Budgetering Vad är en budget? Definition En budget är en handlingsplan uttryckt i kvantitativa och monetära termer, specifikt för en viss period, som anger de mål som ska uppnås och de resurser som krävs för att uppnå dem. Via en budget kan man förutse den ekonomiska hållbarheten av framtida beslutstagande, styra olika enheter (avdelningar) mot gemensamma mål, för att jämföra de faktiska kalkylerna med de estimerade kalkylerna och för att utbilda samt vägleda verksamhetsledningen mot att vara mer effektiv och produktiv. Budgeteringens roll i organisationens planering En budget är en tidsbegränsad plan. Planeringen måste göras med hänsyn till den specifika tid på året som de olika variablerna refererar till - både de ekonomiska och de kvantitativa/kvalitativa. När man gör en budget börjar man med att identifiera organisationens strategier på medellång sikt för att därefter fortsätta med att identifiera de kortsiktiga målen som organisationen har. En budget är det viktigaste dokumentet för verksamhetsplaneringen och styrningen; först och främst är det ett planeringsverktyg som sätter upp de mål som ska uppnås, och spelar en ledande roll när olika enheter inom organisationen ska ta beslut. En budget är alltså både en plan och ett underlag för viktiga beslutstaganden. Genomförandet av en väl utformad budget kräver att man identifierar målen, vilket i sin tur förutsätter följande inom organisationen: Aktivt deltagande i budgeteringsprocessen (dela med sig av motiveringar, fördelar och operativa verktyg för att uppnå målen) Kontinuerlig utvärdering av resultat och effektivitetsmätning av den totala budgeten. Kontinuerlig uppdatering av budgeten Långsiktig planering

3 Den årliga budgeten måste vara: - Tydligt kopplad till den långsiktiga planen och följa den konsekvent. - Strukturerad på ett sådant sätt att man kan jämföra med det slutgiltiga resultatet och för att kunna analysera eventuella avvikelser. - Strukturerad så att man kan mäta enligt vissa nyckelvärden - Utformad med hänsyn till den koordinerande roll som budgeten har för de olika delarna i organisationens verksamhet. Här nedan kan vi se de viktigaste stegen i den ekonomiska processen för planering och styrning: Årlig budget Finansiell balans Avikelseanalys Korrigerande åtgärder Modul 2 Redovisning och bokföring Vad är redovisning? Definition Bokföring, eller redovisning, har som funktion att kommunicera vidare finansiell information om en enhet (verksamhet), både inom den privata och offentliga verksamhet, till externa eller interna intressenter såsom aktieägare, chefer och kontrollmyndigheter. Den finansiella informationen kommuniceras ut i form av olika finansiella rapporter (resultaträkning och balansräkning som finns tillgängliga i en organisations årsredovisning). Konsten med dessa rapporter är att välja ut de mest relevanta och pålitliga termerna. Redovisningens tre vitala principer, revision, bokföring och redovisning, tillämpas på alla enheter inom en organisation. Redovisning går alltså ut på att bokföra, klassifiera och summera samtliga finansiella transaktioner inom en enhet som är av betydelse för hela verksamheten och organisationen. Tillförlitlig redovisning är vital för en sund finansiell styrning och rapportering. Redovisning har två grundläggande syften: - Visa intäkter, kostnader, tillgångar och skulder för en enhet för att underlätta den finansiella styrningen. - Tillhandahålla de uppgifter som behövs för att ta fram korrekta finansiella rapporter.

4 För att uppfylla dessa grundläggande mål måste bokföringen vara: - Uppdaterad. - Noggrann och tillförlitlig. - Upprättad enligt korrekta redovisningsprinciper, metoder, riktlinjer och regler. Tillförlitlig och aktuell bokföring är avgörande för att visa hur en organisation använder sina ekonomiska resurser. Därför är det viktigt för alla organisationer att hålla en tydlig och relevant dokumentation. Korrekt dokumentation är nödvändig för att visa att kostnaderna uppfyller de villkor som anges i lag och mellan organisationen och givaren/givare. Ungefär 30% till 40% av den kritik som berör finansieringen för ideella organisationer är på grund av bristfällig redovisning och dokumentation. Att tänka på när det gäller redovisning inom ideell sektor Här nedan är en lista över de vanligaste misstagen inom bokföring som hämmar en en effektiv ideell verksamhet. Redovisningen är otillräcklig eftersom det inte tillåter avstämning med relevanta kostnader. Till exempel om det inte är ett dubbelt bokföringssystem. Alla kostnader har inte registrerats. Redovisningen uppfyller inte god redovisningssed, Redovsiningen upfyller inte organisationens redovisningspraxis, Vissa handlingar har inte skrivits eller behållits. Handlingar som har sparats ger inte tillräckliga bevis för att avtalsvillkor med givarna eller finansiärer har uppfyllts. Projektdokument som sparats kan senare inte hittas. Projektdokument kastas i förtid. Falska dokument upprättas. En organisation som förfalskar dokument kan åtalas enligt lag. Här kommer några grundläggande tips för en korrekt redovisning och dokumenthantering för ideella organisationer: 1. Se till att använda rätt redovisningstekniker. Några grundläggande redovsiningsprinciper är: Räkenskaper (Transaktioner) ska dubbelbokföras (debet/kredit); Räkenskaper måste tillämpas enligt en väldefinierad kontoplan. Metoder som används måste säkerställa att när en bokföringspost registreras, kan den inte längre ändras. Revisorn bör vara kompetent, utbildad och erfaren inom redovisning. Det är bäst att använda sig av ett bokföringsprogram. Kalkylprogram är inte konstruerade för dubbel bokföring. Kalkylblad kan enkelt ändras och uppfyller därför inte kravet på att bokföringsposter måste vara oföränderliga.

5 Bidragsmottagarna kan välja att hålla en separat budget och redovisning för vissa projekt, eller att ta in projektens konton in i sitt eget redovisningssystem. I det senare fallet bör de ha en metod för att säkerställa att projektets budgetposter fortfarande är lätta att identifiera. 2. Om din organisation är mottagare av bidrag från en extern offentlig eller privat organisation, är det viktigt att uppmärksamma alla avtalsvillkor innan projektet drar igång. Bidragsmottagare som finansieras av externa organ uppmanas att skapa en omfattande dokumentation, som går långt över minimikraven i bidragsavtalet. Vanligtvis: För att vara bidragsberättigad måste kostnaderna vara identifierbara och kontrollerbara. De ska bokföras och uppfylla lämpliga redovisningsprinciper i det land där mottagaren är etablerad och de allmänna redovsingsprinciperna som mottagaren har. Bidragsmottagarnas redovisning ska möjliggöra en direkt avstämning mot kostnader och intäkter som redovisats för projektet med motsvarande redovisning och styrkande handlingar. Bidragsmottagarna är normalt sätt tvungna att möjliggöra för Finansinspektionens och/eller externa revisorer att utföra kontroller och revisioner och att undersöka dokument, redovisning och skattedeklarationer och andra dokument som är relevanta för finansieringen av ett projekt. Normalt sett ska underlag och dokument finnas fysiskt hos bidragsmottagarna och tillgängliga för inspektion av Finansinspektionen och/eller externa revisorer i minst fem år efter att den sista delen av bidraget har betalats. Det är obligatoriskt att behålla originaldokument. Ett originaldokument är mer tillförlitligt än en kopia, eftersom det är svårt att förändra och ger ett bättre skydd mot att samma kostnad bokförs två gånger. Ett officiellt, formellt dokument är mer tillförlitligt än ett inofficiellt. Till exempel ger ett officiellt kontoutdrag för en banköverföring mer tillförlitliga bevis på en betalning än en kontant betalning. Kontanta betalningar bör begränsas till endast små transaktioner (t.ex. handkassa). Projektdokument ska kunna styrka de kostnader som uppstått. Exempelvis kan en leverantörssfaktura bevisa att ett projekt var skyldig leverantören pengar, men det bevisar inte att mottagaren har tagit emot varorna och betalat för varorna eller tjänsterna. Det kan vara nödvändigt att behålla leverantörensfakturan och följesedel samt kontoutdrag (eller kvitto) för att visa att betalningen har gjorts. Använd ett enkelt referens- och numreringsystem som alla enkelt kan följa, även personer som inte känner till projektet. Kontrollera att man kan hitta dokument enkelt och snabbt i systemet. Samla dokument under projektets gång och inte i slutet av projektet eller när det har slutförts. Arkivera fysiska dokument på ett strukturerat sätt. Se till att dokumenten är fysiskt skyddade och inte kan förstöras under förvaring eller transport. Redovisningsreglerna kan variera mycket från land till land. Använd som tumregel dubbel bokföring det rekommenderas för alla ideella organisationer var de än är baserade, stora som små organisationer.

6 Dubbelt bokföringsystem Ett dubbelt bokföringsystem är en rad regler för registrering av finansiell information i ett ekonomiskt redovisningssystem där varje transaktion eller händelse registreras i minst två olika huvudbokskonton. Det var först under fjortonhundratalet som detta system tillämpades och namnet härstammar från det faktum att den finansiella information som användes registrerades med hjälp av penna och bläck i pappersböcker - därav "bokföring" och dessa böcker kallades journaler samt huvudbok och att varje transaktion skrevs ned två gånger (därav "dubbel bokföring"). På den ena sidan skrevs transaktionen ned och kallades för debet och på den andra sidan för kredit. Att avgöra vilket konto som ska debiteras och vilket konto som ska krediteras är den gyllene regeln inom redovisning. Redovisningens gyllne regler Verkliga kostnader Kostnader för personal Nominella kostnader Debitera det som kommer in Kreditera det som går ut Debitera mottagaren Kreditera givaren Debitera alla kostnader och förluster Kreditera alla intäkter Detta kan också genomföras genom att följa följande ekvation: Eget Kapital = Tillgångar Skulder Denna ekvation fungerar som ett kontrollverktyg. Om du vid något tillfälle upptäcker att summan av alla debitkonton inte är lika med alla kreditkonton har ett fel uppstått. Summan av alla debiteringar måste vara lika med summan av alla krediteringar (VL = HL). Dubbel bokföring är dock ingen garanti för att inga fel har gjorts - till exempel kan fel huvudkonton debiterats eller krediterats. Modul 3 Finansiella rapporter Vad är en finansiell rapport? En finansiell rapport är helt enkelt en sammanställing av intäkter och utgifter och visar hur ledningen har använt de tillgängliga resurserna. Den finansiella rapporten är en analys av intäkter och utgifter i olika kategorier som gör det upp och beskrivs i bokföringen. Det syftar till att visa, genom en jämförelse av intäkter och utgifter, om organisationen har genererat ett över- eller underskott.

7 Grundläggande begrepp om finansiella rapporter En finansiell rapport är en formell uppteckning av de ekonomiska transaktionerna i en organisation, i ett företag, för en person eller en annan enhet. För ett företag, all relevant finansiell information som är presenterad på ett strukturerat sätt och i en form som är lätt att förstå, kallas för finansiell rapporter (bokslut, årsredovisning). Trots skillnader från land till land omfattar dessa rapporter ofta fyra grundläggande byggstenar: Balansräkning: även kallad för rapport över den finansiella positionen. Rapporterar företagets tillgångar, skulder och egna kapital vid en given tidpunkt. Resultaträkning: även kallad för rapport över totalresultatet. Rapporterar ett företags intäkter, kostnader och vinster över en specifik period. Resultaträkningen visar ett företags operationella omkostnader. Detta inkluderar försäljning och de olika utgifterna som har uppstått under själva processen. Förändringar i det egna kapitalet: Visar förändringar i bolagets egna kapital under rapporteringsperioden. Kassaflödesanalys: visar företagets kassaflöde, klassifierat in i operativa, finansiella och investeringsaktiviteter. För stora företag är dessa rapporter ofta komplexa och kan innehålla en omfattande uppsättning av noter som förklarar olika transaktioner och de policyn som har använts samt ledningens egna analyser och tolkningar. Noterna beskriver oftast varje objekt i balansräkningen, resultaträkningen och kassaflödesanalysen mer genomgående. Noter betraktas som komplement till de finansiella rapporterna. De finansiella rapporterna för ideella organisationer tenderar att vara enklare än för vinstdrivande företag. Ofta består de av bara en balansräkning och en "redogörelse för verksamheten" (visar intäkter och kostnader) likt resultaträkningen för ett vinstdrivande företag. Syftet med finansiella rapporter (årsredovisningar) är att delge information om den finansiella ställningen, resultatet av olika operationer och förändringarna i den finansiella ställning i en organisation som är användbar för en mängd olika användare vid ekonomiska beslutstaganden. Finansiella rapporter ska vara begripliga, relevanta, tillförlitliga och jämförbara. Redovisade tillgångar, skulder, eget kapital, intäkter och kostnader är direkt relaterade till en organisations finansiella ställning. Finansiella rapporter är avsedda att vara begripliga för läsare som har en rimlig kunskap om affärsverksamhet och ekonomisk verksamhet och redovisning samt är villiga att studera informationenen mer flitigt. Som i nästan alla aspekter av redovisningsfrågor finns det skillnader från land till land, beroende på de olika nationella lagstiftningarna. Vanligtvis i Europa är minimikravet för små ideella organisationer en enkel resultaträkning som stöds av en verksamhetsrapport.

8 Medelstora och större organisationer, särskilt om de är delaktiga även i projekt som finansieras av externa organ/myndigheter, måste ha en omfattande uppsättning av finansiella rapporter, som omfattar: - En balansräkning där med organisationens tillgångar, skulder och eget kapital - En resultaträkning - En uppsättning av noter som beskriver varje objekt mer i detalj - En verksamhetsrapport. Modul 4 Insamling Vad är insamling? Definition "När Gud frågade Kain var Abel var, svarade Kain ilsket med en annan fråga: "Är jag min broder "[...] Om jag erkänner det eller inte, jag är min broder eftersom min brors välbefinnande beror på vad jag gör eller avstå från att göra. Det ögonblick jag ifrågasätter att beroendet och efterfrågan - som Kain gjorde - ges skäl till varför jag skulle bry mig, avstå jag mitt ansvar ". (Zygmunt Bauman) Insamling går inte ut på att man ber människor om pengar. Utan insamling måste gå ut på att skapa långvariga relationer med människor för att tillsammans sträva mot gemensamma mål. Insamling är i grunden ett utbyte mellan människor som söker ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, och människor som har möjligheten att möta detta behov. Insamling är inte ett utbyte av likvärdiga varor som i vinstdrivande företag, där varje produkt eller tjänst är tilldelad ett monetärt värde. Insamling går heller inte ut på att omfördela resurser, som i den offentliga välfärden där skatteintäkterna omfördelas enligt medborgarnas behov. Insamling bygger på principen om ömsesidighet: det återspeglar betydelsen av relationer mellan människor. Insamling går inte ut på att mäta värdet i ett utbyte, utan det är den symboliska handlingen mellan människor som räknas. Detta skapar så kallade "relationella varor. Människors välbefinnande består dels av en påtaglig komponent (materiella varor), dels av det symbolisa nätverk av relationer som den etablerar sig i den omgivande miljön (relationella varor). De relationella varorna producerar ett välbefinnande tack vare den relation som upprättas mellan dem som ger och de som tar emot dem. De relationella varorna är avgörande för att tillgodose behovet av lycka som varje människa har inuti sig. Inom den ideella sektorn tillhandahåller bidragsgivaren resurser (pengar, tid, varor och tjänster, kunskap) till en organisation och denna organisation returnerar endast en relationell vara (ett tack, rådgivning, etisk förvaltning) tillbaka, ibland tillsammans med en symbolisk vara (ett kort, ett tack brev, etc.). Alltså uppstår insamlingen när utbytet av varor mellan givare och mottagare inte är ekvivalent, ur ett ekonomiskt perspektivt.

9 Inom den ideella sektorn är insamling en omfattande uppsättning av aktiviteter som organisationer inrättatar för att hitta de resurser som krävs för att nå sina mål och för att skapa relationella varor tillsammans med människor. Insamlingsprinciper och grundläggande verktyg "Ingen insamling misslyckas för att alltför många människor har sagt nej. Insamlingar misslyckas för att du inte har frågat ett tillräckligt stort antal människor ". (Harold J. Seymour). Baserat på definitionen av Henry Rosso; Insamling är den milda konsten av att lära sig glädjen med att ge (skänka), står det klart att det för icke vinstdrivande organisationer är viktigt att bygga relationer med människor. Detta summeras enligt följande: 1. Uppdrag: Berättar organisationens identitet och värderingar. Uppdraget förklarar syftet, huvudsakliga aktiviteter och de huvudsakliga principerna som inspirerar organisationen. 2. God saks-dokument (GCD): Visar varför det är värt att donera till organisationen. GCD är ett skriftligt dokument som listar olika orsaker till varför en donator (givare) borde motiveras till att donera till organisationen. Detta är basen för all kommunikationen inom insamling. GCD svarar på följande frågor: Vilken historia har organisationen? (Vem grundade det, vilka resultat har uppnåtts, etc.) För vem är organisationen? (Anekdoter och omdömen...) Vilka typer av åtgärder genomför organisationen? Vilka tjänster? Hur? Vilket förtroende, rykte, har organisationen? Vilka är dess framtida mål? Hur kommer organisationen att använda de pengar som kommer att doneras? Hur är donatorn/givaren inblandad? 3. Från GCD till "fallet": Det är berättelse som du berättar till en potentiell dontator, det är det projekt som du frågar efter en donation till. FALL TILLVÄGAGÅNGSSÄTT MÖJLIG DONATOR (orsak) (hur) (som) Ansikte mot ansikte individer (50-60%) Brev stiftelser (20-30%) Telefon företag (10%) E-tjänster Telemarketing Dörr till dörr

10 4. Förhållande till människor (forskning kring donationer) C.A.I. Människor skänker i normala fall enligt deras egna preferenser och i förhållande till hur andra skänker. Varje potentiell donator identifieras och kvalificeras enligt CAI-matrisen: C = Relationen (Connecttion) till den egna organisationen. A = Förmågan (Ability) att donera (ingen skänker på grund av att hon/han är rik!). I = Intresse (Interest) i sakfråga. Du och medlemmarna i er organisation, styrelse, andra volontärer och anställda, kan lätt utarbeta era egna listor för att identifiera potentiella donatorer. Alla kan bygga sin egen lista individuellt, likt följande exempel. Volontärens namn: Sandra Potentiell Donatars Namn Min relation Med henne / honom (C) Årlig förmåga att donera (A) Intresse i vår sak (I) Kan jag skriva till henne / honom Kan jag besöka henne / honom Kan hon /han mitt namn? Kan vi bjuda in henne/honom till ett kommande evenemang? Åsa Klasskamrat Hög Låg (känner inte till oss) Nej Ja Nej Ja Milad Föredetta kollega Medel Hög Ja Nej Ja Nej När schemat upprättats och du har kartlagt egenskaperna hos kontaktpersone kan du börja utveckla relationen till dem för att göra dem till donatorer!

11 5. Fråga: Hur ber vi våra potentiella givare? Vilka interaktioner kan vi ha med dem? Följande pyramid visar vilken typ av relation du kan skapa med potentiella givare beroende på den mängden donation som ni förväntar från dem. Varm Stora donationer Kall Testamenten Stora gåvor Små planerade donationer Förnyade och ökade donationer Första donationer, medlemsavgifter, deltagande i insamlingsevenemang Små donationer Dessa är de möjliga interaktionerna mellan organisationen och den potentiella givaren: - Individuell - ansikte mot ansikte - Personligt brev - med eller utan telefonvärvning - Personliga telefonsamtal - med eller utan värvningsbrev - Personliga brev: "Kära. - Rundringning - Opersonliga brev - Särskilda evenemang - Dörr till dörr - Media / reklam Om din organisation är ute efter en stor donation/gåva är det klokt att inte tillkännage detta genom den lokala radion eller via dörr till dörr, utan en mer personlig förfrågan till donatorn från ordföranden i organisationen är att föredra. Den person som för insamlingen inom organisationen kan följa med ordföranden men kommer aldrig kunna ersätta denne. Ordföranden måste vara den som berättar vad ni arbetar för och på vilket sätt ni arbetar.

12 När du har en förteckning över potentiella givare och beaktat pyramiden ovan, kan du försöka välja den mest lämpliga typen av relation till din potentiella givare. Exempel: Åsa, som har en personlig relation med Sandra (de känner varandra sedan de var klasskamrater i gymnasiet), men som vet väldigt lite om din organisation kan bjudas in av Sandra att delta i organisationens årliga middag. Och så vidare. Men hur många potentiella donatorer ska vi kontakta? Som ett exempel kan vi anta följande: Donerad summa Antal gånger Potentiell donator / donator - proportion Antal potentiella donatorer som skall kontaktas Hög 1 5:1 5 Medel 10 3:1 30 Låg 100 2:1 200 Det betyder: - För att få en donation med en hög summa så måste du kontakta fem potentiella givare. - För att få en donation med ett belopp på medelnivå måste du kontakta tre potentiella givare Och så vidare. 6. Tacka: Det är vikitigt att tacka sina givare. När du tackar givarna ska du alltid komma ihåg att givaren endast får en relationell vara tillbaka, ibland kombinerad med en liten gåva med ett symboliskt värde (ett kort, ett omnämnande om ett certifikat, osv.). Vilken typ av gåva som givaren får beror också på storleken av donationen. Till exempel kommer du inte ge en plakett till den person som donerar en hög summa av pengar under en insamlingsmiddag. Det är heller inte lämpligt att ge ett medlemskapskort i din organisation till stiftelseordföranden som stöder ett projekt av din organisation, t.ex. ett bygge av en brunn för dricksvatten i Tanzania. Oavsett, är det viktigt att komma ihåg följande: - Du måste alltid tacka de som donerar. Och det måste ske inom 24/48 timmar. - När det gäller "ansikte mot ansikte" är det ändå viktigt att tacka skriftligen. - Att donera är aldrig en skyldighet. Människorna måste lämnas med möjligheten att kunna tacka nej.

13 Kommunikation i insamling God kommunikation är viktigt för god insamling. Det strategiska målet för kommunikation inom ideella organisationer är att hjälpa potentiella givare att få en klar förståelse för organisationen och dess mål, vilket skapar en vilja att bidra till uppdraget. I insamlingskommunikation måste du alltid tänka på den så kallade '3 P-regeln': Personer (människor) ger till personer (människor) som hjälper andra personer (människor). Personer (Människor) ger... Det är människor som donerar, inte institutionerna. Människor som arbetar inom institutionerna kan ha viljan att donera/ge, och det är dem du måste tala till.... till personer (människor)... Människor ger inte för att återställa ett budgetunderskott. De ger till en ideell organisation eftersom denna organisation arbetar för ett gott syfte och som ger positiva resultat och eftersom organisationen kan hålla sina löften gentemot sina givare. Människor ger på grund av det ömsesidiga förtroendet som finns mellan människor.... för att hjälpa personer (människor) Det är behovet hos behövande som får andra människor att ge (skänka). Tänk på att: - Personer som är volontärer ger (67%) - Religiösa människor ger (61%) - Kvinnor ger mer än män - 1 av 4 personer ger till 3-4 olika goda syften - 1 av 8 personer ger till 5-6 olika goda syften Viktigt: I vissa länder är donationer delvist skattebefriade. I de fallen kan de skattemässiga fördelarna vara en extra motivation att skänka. Kommunikation bör därför gå längre än att bara tillhandahålla information. Det måste stimulera känslorna och tankarna hos en potentiella givare. Om du samlar pengar för att bygga en brunn för dricksvatten i Tanzania, är det viktigt att kommunicera behovet för dessa människor, att betona vikten av givarnas handlingar (även små) för att bidra till detta. Exempel: Drickbart vatten för Tosamaganga sjukhuset i Tanzania (Orsak) För många människor i Tanzania är vatten fortfarande en dröm (god sak) Med din hjälp kommer tusentals människor att få tillgång till drickbart vatten för alltid (skapande av en relation med den potentiella givaren) Genom att köpa en luftare kommer du att bidra till borrandet av en brunn med drickbart vatten i Tosamaganga sjukhuset (peka på hur din donation kommer att göra nytta)

14 Även i valet av bilder för att stödja kampanjen ta alltid hänsyn till '3 P-regeln ". Det är alltid bättre att använda bilder av människor. Slutligen, kom ihåg: Gör det begripligt och enkelt att förstå!

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg

FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ. Susanne Weinberg FÖRETAGSEKONOMI REDOVISNING 15 MAJ Susanne Weinberg Redovisningens förtrollade värld Med fokus på externredovisning Redovisning Bokföring Redovisning Externredovisning Enskilda bolag (i Sverige skattekoppling)

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets, SCUF:s medlemsföreningskassörer Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se Inledning

Läs mer

Årsredovisning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Årsredovisning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Årsredovisning HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Dubbel bokföring internationell standard Dubbel bokföring härstammar från 1300-talets handelsmän i Florens. Kallas även därför för italiensk bokföring.

Läs mer

26 Utformning av finansiella rapporter

26 Utformning av finansiella rapporter Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,

Läs mer

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se

Aktiebolagstjänst. Leif Malmborg. Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se Leif Malmborg Aktiebolagstjänst www.ab.se leif@ab.se 1 Leif Malmborg Rådgivare Nyföretagarcentrum Personlig rådgivning, vanligtvis måndagskvällar ojämna veckor Allmän rådgivning Val av företagsform Ekonomi

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning

Läs mer

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer

2014-07-15. WWFs riktlinjer för insamling

2014-07-15. WWFs riktlinjer för insamling Foto: naturepl.com / Juan Carlos Munoz / WWF Canon WWFs riktlinjer för insamling 1 Dokumentet beskriver hur Världsnaturfonden WWF (nedan kallad WWF) bedriver insamlingsverksamhet. Syftet är att ge en ökad

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Finansiering och förvaltning

Finansiering och förvaltning Finansiering och förvaltning Right Livelihood Award Stiftelsen Uppdaterat: oktober 2016 Författat av: Börje Andersson 1 Finansiering och förvaltning av tillgångar D2 Finansiering och förvaltning av tillgångar

Läs mer

Flint Group Policy för gåvor och underhållning

Flint Group Policy för gåvor och underhållning Flint Group Policy för gåvor och underhållning I SYFTE Det är gängse affärspraxis att ge och ta emot affärsförmåner (gåvor, måltider, resor och underhållning) i syfte att bygga upp relationer med våra

Läs mer

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning

Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Cirkulärnr: 2007:4 Diarienr: 2007/0014 Nyckelord: Redovisning Handläggare: Anders Nilsson Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för demokrati och styrning Datum: 2007-01-03

Läs mer

BILAGA V TILL ANBUDSINFORDRAN FÖRTECKNING ÖVER DOKUMENT SOM SKA BIFOGAS MED REFERENS TILL URVALSKRITERIERNA

BILAGA V TILL ANBUDSINFORDRAN FÖRTECKNING ÖVER DOKUMENT SOM SKA BIFOGAS MED REFERENS TILL URVALSKRITERIERNA BILAGA V TILL ANBUDSINFORDRAN Anbudsinfordran nr PO/2014-2/STO FÖRTECKNING ÖVER DOKUMENT SOM SKA BIFOGAS MED REFERENS TILL URVALSKRITERIERNA Varje fält i kolumnen "Hänvisning till bifogade dokument" i

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

BOKFÖRING PÅ 10 MINUTER

BOKFÖRING PÅ 10 MINUTER BOKFÖRING PÅ 10 MINUTER En snabbguide till grunderna i bokföring ATT BOKFÖRA Att bokföra handlar om att visa hur pengar rör sig i ett företag, det vill säga ekonomisk aktivitet. I slutet av ett år, ett

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Referens Justitieministeriets begäran om utlåtande 15.5.2013 OM 11/41/2010

Referens Justitieministeriets begäran om utlåtande 15.5.2013 OM 11/41/2010 1(8) Justitieministeriet Lagberedningsavdelningen PB 25 00023 STATSRÅDET 15.7.2013 Referens Justitieministeriets begäran om utlåtande 15.5.2013 OM 11/41/2010 Ärende Utlåtande om betänkandet av arbetsgruppen

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

INDIANCHILDREN_FRII Kvalitetskod

INDIANCHILDREN_FRII Kvalitetskod INDIANCHILDREN_FRII Kvalitetskod ÄNDAMÅL A1 Organisationens ändamål ska beskrivas i stadga/stiftelseurkund. Organisationens juridiska form ska vara ideell förening, stiftelse eller registrerat trossamfund.

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Activus Piteå. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Activus Piteå Robert Bergman Revisionskonsult Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1.

Läs mer

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring Ekonomiguide Del 2 - Bokföring Innehållsförteckning Kvittoredovisning 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av kvittoredovisningsmallen 4 Bokföring 7 Vad, vem, varför? 7 Förklaring av bokföringsmallen 8 Del

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Avveckla UF-företaget

Avveckla UF-företaget Avveckling Avveckling Avveckla UF-företaget Leverera beställningar Sälja slut på lager Betala leverantörer och andra skulder Få betalt från kunderna för de sista fakturorna Se till att bokföringen är i

Läs mer

Låt kunderna göra jobbet!

Låt kunderna göra jobbet! Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16

Läs mer

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97 Innehållsförteckning 1 Bokslut Arbetsgång... 3 1.1 Har du bokfört alla händelser som skett under året?... 3 1.2 Är resultatet för föregående år omfört till kontot för balanserat resultat?... 3 2 Bank-

Läs mer

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Pyramis. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult Revisionsrapport Revision 2011 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Pyramis Robert Bergman Revisionskonsult April 2012 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2

Läs mer

Tips och råd för Årsredovisning 2014/15

Tips och råd för Årsredovisning 2014/15 Tips och råd för Årsredovisning 2014/15 Vad är en årsredovisning? Årsredovisning ska berätta hur det har gått under hela UF-året, från starten fram till avvecklingen. Jämför gärna med affärsplanen och

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Tips och råd för årsredovisning 15/16

Tips och råd för årsredovisning 15/16 Tips och råd för årsredovisning 15/16 Vad är en årsredovisning? Årsredovisning ska berätta hur det har gått under hela UF-året, från starten fram till avvecklingen. Jämför gärna med affärsplanen och ev.

Läs mer

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Rådet har beslutat om följande uppdateringar av RFR 2 som ännu inte har förts in i rekommendationen i avvaktan på att EU godkänner de nya/ändrade

Läs mer

FÖRVALTNINGS- EKONOMI. Karlstads Universitet

FÖRVALTNINGS- EKONOMI. Karlstads Universitet FÖRVALTNINGS- EKONOMI Karlstads Universitet 2011-05-16 Nationell nivå Sverige Riksdagen, högsta beslutande organ, utses genom allmänna val Regeringen, utsedd av riksdagen, verkställer beslut från riksdagen

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007

Finnvera Abp. Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Finnvera Abp Tabelldel för bokslutskommuniké 30.06.2007 Resultaträkning för koncernen Teur Not 1-06/2007 1-06/2006 Ränteintäkter 51 183 40 265 Ränteintäkter från utlåning 38 888 28 013 Räntestöd som styrts

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

www.pwc.se SPF Kassörsutbildning 2013-05-21

www.pwc.se SPF Kassörsutbildning 2013-05-21 www.pwc.se Kassörsutbildning 2013-05-21 Agenda Bokföring Löpande bokföring Årsbokslut Styrelsens uppgifter avseende kontroll över verksamheten Revision Övriga frågor frågor/svar maj 2013 2 Bokföring Varför

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Revisionsrapport Bert Hedberg Cert. kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2012 Västra Mälardalens Samordningsförbund Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning...2 1.1. Bakgrund...2

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 2 Bokföring (6/3) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Moms - Utlandstransaktioner 2. Förtydligande/fördjupning från lektion 1 3. Grunder bokslut 4. Egen övning

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Redovisning & Beskattning. Bokslutablå Av Jenny Lingemark & Ida Lundin

Redovisning & Beskattning. Bokslutablå Av Jenny Lingemark & Ida Lundin Redovisning & Beskattning Bokslutablå Av Jenny Lingemark & Ida Lundin Bokslutstablå (totalt 5p) På nästa sida återges saldobalansen för Äntligen Vår AB, ÄVAB, inför bokslutet 2014-12-31. ÄVAB bedriver

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Tips och råd för Årsredovisning 2013/14

Tips och råd för Årsredovisning 2013/14 Tips och råd för Årsredovisning 2013/14 Vad är en årsredovisning? Årsredovisning ska berätta hur det har gått under hela UF-året, från starten fram till avvecklingen. Jämför gärna med affärsplanen och

Läs mer

Bokföring kan sammanfattas som.

Bokföring kan sammanfattas som. i bokföring. kan sammanfattas som. en sammanställs i ett bokslut varje år i två olika rapporter som kallas: och. Den första rapporten innehåller information om: och den andra rapporten talar om:. Informationen

Läs mer

Samordningsförbundet Consensus

Samordningsförbundet Consensus www.pwc.se Revisionsrapport Revision 2015 Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Mars 2016 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 Landstinget i Jönköpings län Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen Granskning av årsredovisning 2012 Landstingets revisorer, har med hjälp av sakkunnigt biträde, granskat landstingets årsredovisning

Läs mer

Instruktioner och generella anvisningar för hantering av privata medel

Instruktioner och generella anvisningar för hantering av privata medel VALLENTUNA KOMMUN 2008-12-18 SID 1/9 er och generella anvisningar för hantering av privata medel När enskildas privata medel hanteras ska det på varje enhet finnas skriftliga lokala rutiner som är grundade

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal

Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Remissexemplar 2010-12-14 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Deklaration av gruppbaserad kapitalbas och solvensmarginal Samtliga belopp ska anges i tusentals kronor (tkr), utan decimal, och avrundas enligt

Läs mer

Datum för tentamen 2007-11-11

Datum för tentamen 2007-11-11 Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering

Läs mer

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Qualisys Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31 QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Fortsatt stor osäkerhet om finansieringen av OPTAx Systems Inc. Misslyckas OPTAx-finansieringen

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg

Revisionsrapport Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Linda Marklund Per Ståhlberg www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Per Ståhlberg Revision 2012 Samordningsförbundet Activus Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed

Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING UTBILDNINGSDAGARNA 2013 GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING för kassörer och ekonomiansvariga Spår B, söndag Som kassören ansvarar du för: - Budgetering - Löpande redovisning - Betalning av fakturor - Fakturering

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Årsredovisningen En sanning med variation

Årsredovisningen En sanning med variation Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank

Regler för bokföring och årsredovisning i Sveriges riksbank Regel BESLUTSDATUM: 2011-12-07 BESLUT AV: BEFATTNING: - ANSVARIG AVDELNING: Direktionen ADM FÖRVALTNINGSANSVARIG: Henrik Gardholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

Http://mora.se/overformyndare

Http://mora.se/overformyndare Redovisning av ekonomi Årsräkning, sluträkning, redogörelse och arvode Du ska lämna in din årsräkning och redogörelse till överförmyndaren senast den 1 mars. Sluträkning och redogörelse ska vara inlämnad

Läs mer

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009

FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 FRIIs kvalitetskod och medlemmarnas redovisning av mål och måluppfyllelse 2009 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 SAMMANFATTNING... 4 FRIIS MEDLEMMAR OCH KVALITETSKODEN... 5 FRIIS MEDLEMMAR I CHARITY RATINGS GIVARGUIDE...

Läs mer

Lag. om ändring av bokföringslagen

Lag. om ändring av bokföringslagen Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD Om Hufvudstadens uppförandekod. Hufvudstaden har en hundraårig historia. Sedan 1915 har vi utvecklat företaget till att vara ett av Sveriges ledande fastighetsbolag med ett

Läs mer

Större kassa med effektivare fakturering

Större kassa med effektivare fakturering Större kassa med effektivare fakturering Cash is king. Detta bekanta uttryck är så sant som det är sagt. Kanske inte cash i sin faktiskt fysiska form, men definitivt dess funktion i ett företag. Att företag

Läs mer

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114

Kommittédirektiv. Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur. Dir. 2008:114 Kommittédirektiv Redovisning m.m. av kommunal medfinansiering till statlig infrastruktur Dir. 2008:114 Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare

Läs mer

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande SV Tal Bryssel den 13 oktober 2016 Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande Presentation av revisionsrättens årsrapport för 2015 Europaparlamentets budgetkontrollutskott Bryssel

Läs mer

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02

www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt 2014-04-02 www.pwc.com/se Revision av externt finansierade projekt Agenda Vad gör en revisor God revisionssed - ISA (International Standard on Auditing) Vad gör en auktoriserad/godkänd revisor? Finansiella rapporter

Läs mer

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte med ekonomipolicyn... 3 Ekonomi- och verksamhetsstyrning... 3 Anslagsbindningsnivå... 4 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Nämnden... 5 Resultatenhet... 5 Balansräkningsenhet...

Läs mer

SCB CIVILA SAMHÄLLET. Charity Rating Ideell förening Kaptensgatan 6, 111 114 57 Stockholm www.charityrating.org

SCB CIVILA SAMHÄLLET. Charity Rating Ideell förening Kaptensgatan 6, 111 114 57 Stockholm www.charityrating.org SCB CIVILA SAMHÄLLET Omfattning och avgränsning På uppdrag av Regeringen har SCB i samråd med en referensgrupp tagit fram en studie kring det svenska civila samhället. Referensgruppen har bestått av ett

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Medel nivå Ekonomisk styrning. Introduktion till kursen. Modul 1. Redovisning och bokföring

Medel nivå Ekonomisk styrning. Introduktion till kursen. Modul 1. Redovisning och bokföring Medel nivå Ekonomisk styrning Introduktion till kursen Modul 1 Redovisning och bokföring Bokföring, redovisning och ekonomisk förvaltning: några definitioner Redovisning av ideellt arbete Finansiell redovisning

Läs mer

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod.

Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. Placeringskod. Sida 1 av 12 Fråga 1 (6 poäng) Man brukar skilja på tre olika ägarkategorier för företag. Nämn och beskriv dessa kategorier. SV: Det privata, kooperativa och offentliga. Skärvad & Olsson s. 39. 1 Sida

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer

Produktionsekonomi och kvalitet

Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Föreläsning 1 Introduktion, Företaget i samhället, Grundläggande begrepp Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

moderbolagets Försäljningskostnader 1) 206 148 613 Administrationskostnader 1 072 796 989 Totala omkostnader 1 278 648 1 602

moderbolagets Försäljningskostnader 1) 206 148 613 Administrationskostnader 1 072 796 989 Totala omkostnader 1 278 648 1 602 resultaträkning Januari december, MSEK Not 2006 2005 2004 Fakturering m2 562 1 096 2 598 Kostnader för fakturerade varor och tjänster 285 621 2 238 Bruttomarginal 277 475 360 Försäljningskostnader 1) 206

Läs mer

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska Unionens Byrå för Grundläggande Rättigheter för budgetåret 2015 med Byråns svar (2016/C 449/38)

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska Unionens Byrå för Grundläggande Rättigheter för budgetåret 2015 med Byråns svar (2016/C 449/38) 1.12.2016 SV Europeiska unionens officiella tidning C 449/203 RAPPORT om årsredovisningen för Europeiska Unionens Byrå för Grundläggande Rättigheter för budgetåret 2015 med Byråns svar (2016/C 449/38)

Läs mer

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter.

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter. Ersättningspolicy Inledning Av 2 kap. 1 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär förvaltning

Läs mer

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER

URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 30 JUSTERING AV FÖRVÄRVSANALYS PÅ GRUND AV OFULLSTÄNDIGA ELLER ORIKTIGA UPPGIFTER Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter får ett företags

Läs mer

Årlig information om ersättningssystemet 2015

Årlig information om ersättningssystemet 2015 Årlig information om ersättningssystemet 2015 Klarna- koncernen Klarna Holding AB (556676-2356) Inledning Regler om ersättningar finns i Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och Finansinspektionens

Läs mer

Nettoomsättningen uppgick till 1 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -579 tkr (-927 tkr)

Nettoomsättningen uppgick till 1 tkr (5 tkr) Resultat efter finansiella poster uppgick till -579 tkr (-927 tkr) Challenger Mobile AB (publ) Stockholm den 21 maj 2014 Challenger Mobile AB (publ) Org nr 556671-3607 Isafjordsgatan39 B SE-164 40 Kista Tel 0722-458 458 www.challengermobile.com info@challengermobile.com

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Nerikes Brandkår 2013-03-07 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. Inlämningsuppgift 1 Grundkurs i redovisning våren 2008 Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. 1. Läs igenom frågorna nedan och diskutera tillsammans utgående från föreläsningarna

Läs mer

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008

Finnvera Abp. Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Finnvera Abp Tabelldel för ekonomisk översikt 1.1. 30.6.2008 Resultaträkning för koncernen Not 1-06/2008 1-06/2007 Ränteintäkter 55 450 51 183 Ränteintäkter från utlåning 42 302 38 888 Räntestöd som styrts

Läs mer