Koncentrationssvårigheter

Transkript

1 Institutionen för pedagogik Koncentrationssvårigheter Hur kan vi som pedagoger hjälpa elever som har koncentrationssvårigheter i skolan? Johanna Ingered Examensarbete 10 poäng Lärarutbildningen Vårterminen 2006

2 Examensarbete 10 poäng i Lärarutbildningen Vårterminen 2006 ABSTRAKT Johanna Ingered Koncentrationssvårigheter Hur kan vi som pedagoger hjälpa elever som har koncentrationssvårigheter i skolan? Attention disorder How can you as a teacher help pupils with disability to concentrate in school? Antal sidor: 32 Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvårigheter. Att vara koncentrerad är inte det lättaste, under en hel dag måste eleven koncentrera sig på många olika saker. Eleven måste även lära sig att koppla bort vissa ljud och händelser för att kunna koncentrera sig på det den håller på med. Att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. Koncentrationssvårigheter kan bero på många olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker. För att komma fram till mitt resultat har jag intervjuat lärare och pedagoger samt observerat elever i olika åldrar på olika skolor. Det har givit mig en bra grund att stå på när jag sedan skrivit mitt arbete. I dagens skolor anser många lärare och pedagoger att det blir fler och fler elever som får koncentrationssvårigheter, frågan är om det verkligen är så? Är det en sådan ökning idag jämfört med hur det var förr eller är problemet bara mer uppmärksammat i dagens skola? Elever behöver inte få en diagnos för att ha koncentrationssvårigheter. För att få en diagnos krävs en viss problematik och detta uppfyller inte alla elever som har svårt att koncentrera sig. Alla elever har olika förutsättningar i skolan därför är det viktigt att vi som lärare och pedagoger kan ge dem den hjälp de behöver. Sökord: AD/HD, DAMP, koncentrationssvårigheter, åtgärdsprogram Postadress Växjö universitet Växjö Gatuadress Universitetsplatsen Telefon E-post lub@lub.vxu.se

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte Problemformulering 5 2 Metod Kvantitativ metod Kvalitativ metod Kvalitativa intervjuer Kvalitativa observationer Urval Tillvägagångssätt Etiska aspekter Metoddiskussion 9 3. Litteraturgenomgång Vad är koncentrationssvårigheter? Orsaker Socioemotionella orsaker Situationsbundna orsaker Biologiska orsaker 12 Aspergers syndrom 13 Tourettes syndrom 13 MBD/DAMP 14 AD/HD Hur kan och bör vi hjälpa barn med koncentrationssvårigheter? Åtgärdsprogram Några citat angående åtgärdsprogram Fördelar med ett åtgärdsprogram Resultat Resultat av observationer Resultat av intervjuer Analys av litteratur och empiri Diskussion Källförteckning 31 Bilagor

4 1. Bakgrund Jag är en lärarstudent som har läst till lärare för de yngre åren på Växjö universitet och min inriktning är bild. Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har jag märkt att många elever har någon form av koncentrationssvårigheter. När det uppmärksammas att en elev har svårt för någonting är det viktigt att göra något åt det så tidigt som möjligt. Eftersom det finns många elever som har någon form av koncentrationssvårigheter anser jag att det är mycket viktigt att jag som blivande lärare har kunskap om vad koncentrationssvårigheter är och vad jag kan göra åt dem. Jag har främst inriktat mig på att skriva om elever som har koncentrationssvårigheter i de lägre skolåren. Många elever har svårt för någonting, men en del elever har problem med koncentrationen för det mesta. Koncentrationssvårigheter är ett stort och brett begrepp som kan vara svårt att förstå, eftersom det kan upplevas på många olika sätt. En del pedagoger kan uppleva elevens beteende som mycket onormalt medan en annan pedagog inte alls märker det. Elever kan ha koncentrationssvårigheter i ett visst avseende men behöver inte ha det i ett annat. Till exempel kan eleven ha svårt när det gäller läsning och skrivning men klarar av matematiken galant. Eleverna klarar inte av att sitta still, de stör sina klasskamrater och de uppfyller inte de mål som är uppsatta i skolan. Elever, elevers föräldrar, lärare och pedagoger upplever dessa elever som stökiga och ouppfostrade. I dagens samhälle uppdagas det fler och fler elever som har koncentrationssvårigheter av något slag. En del får diagnos andra inte. Kan det verkligen vara så att det finns fler elever som har koncentrationssvårigheter idag än tidigare och vad kan det bero på i så fall? 1.1 Syfte Syftet med mitt examensarbete är att utveckla och få en djupare förståelse om vad koncentrationssvårigheter är för något, vad det kan bero på och hur vi som pedagoger kan och bör hjälpa dessa elever i det dagliga arbetet. 1.2 Problemformulering Vad är koncentrationssvårigheter? Vad beror koncentrationssvårigheter på? Hur kan och bör vi som lärare och pedagoger hjälpa elever som har koncentrationssvårigheter? 5

5 2. Metod 2.1 Kvantitativ metod Den kvantitativa metoden har ett deduktivt synsätt på förhållandet mellan teori och praktisk forskning, där tyngden ligger på prövning av teori. Den kvantitativa metoden är mer mätbar eftersom denna metod är mer strukturerad än den kvalitativa metoden. När vi ska göra en undersökning ställer vi samma frågor till alla berörda personer. På så sätt kan vi jämföra svaren med varandra och det kan bli mer mätbart. För att det ska bli ännu lättare att mäta så används det oftare av siffror än av ord. Det är viktigt att bestämma validiteten och reliabiliteten när det gäller de mått som kommer till användning, för att vi ska kunna avgöra deras kvalitet. Reliabilitet handlar om pålitligheten hos ett mått på ett begrepp och validitet rör frågan om huruvida en eller flera indikationer som utformas i syfte att mäta ett begrepp verkligen mäter just det begreppet. Validitet förutsätter reliabilitet. Det innebär att om en mätning inte är reliabel kan den inte heller vara valid, (Alan Bryman, 2002). 2.2 Kvalitativ metod När vi använder oss av en kvalitativ metod användes ett induktivt synsätt på förhållandet mellan teori och praktik. Teorin genereras på grundval av de praktiska forskningsresultaten. Kvalitativa forskare har en benägenhet att använda termerna reliabilitet och validitet på i huvudsak liknande sätt som kvantitativa forskare, då de försöker utveckla kriterier för bedömning av sin forskning. Den kvalitativa forskningen är inte lika mätbar som den kvantitativa forskningen eftersom den är mer ostrukturerad, varje undersökning får olika svar eftersom det endast finns några teman att utgå ifrån eller ett fåtal frågeställningar. Det går då att komma in på olika spår vid varje undersökning vilket gör att den inte går att jämföra med andra. Den kvalitativa metoden är på så sätt mer inriktad på ord än på siffror. Vi försöker att skapa en så naturlig miljö som möjligt när vi gör våra undersökningar på ett kvalitativt sätt. Detta för att vi ska kunna skapa en sådan närhet och mening med det hela, (Bryman, 2002). 2.3 Kvalitativa intervjuer När jag gjorde mina intervjuer använde jag mig av kvalitativa intervjuer. Vid en kvalitativ intervju utgås det ifrån en uppsättning teman eller mer allmänna frågeställningar. Detta kallas även för intervjuguide eller intervjuscheman. Det går då att spinna vidare på ett påstående eller fråga som intervjupersonen framkallar. Därför blir varje intervju unik och kan inte 6

6 jämföras med en kvantitativ intervju där allting är strukturerat och intervjuaren vet precis vad den ska ställa för frågor, (Bryman, 2002). 2.4 Kvalitativa observationer Jag har även använt mig av kvalitativa observationer i min undersökning. Vid en kvalitativ observation, (ostrukturerad observation), är syftet att det så detaljerat som möjligt ska noteras hur deltagarna i en miljö beter sig och ge en narrativt (en förstålig) hållen beskrivning av det beteendet. Du är på så sätt mer öppen för vad som kan hända i olika situationer än om du hade gjort en kvantitativ observation, (strukturerad observation), där du följer ett observationsschema. Personen som gör en ostrukturerad observation ska endast studera deltagarna och ej delta i det som sker i miljön, (Bryman, 2002). 2.5 Urval Eleverna jag valt att observera har jag valt ut tillsammans med klassläraren och utifrån vad jag själv har sett. Detta för att jag ska få en bredare uppfattning och se om det som läraren beskriver verkligen stämmer överens med hur jag uppfattar problematiken. En ensam lärare har inte alltid rätt, när fler ögon ser på problematiken kan det vara lättare att förstå varför det är som det är och vad vi kan göra åt det. Eleverna jag observerat har ingen ren diagnos utan har bara koncentrationssvårigheter inom vissa områden. På skola A valde jag att intervjua bl.a. rektorn eftersom han har stor erfarenhet att jobba med elever som har koncentrationssvårigheter. Därför fann jag det intressant att ta reda på hur han på den här skolan upplevde elever med koncentrationssvårigheter och vad de gör åt problemen. På samma skola valde jag även att intervjua en specialpedagog som arbeta mycket med elever som har koncentrationssvårigheter. Detta för att få en inblick i hur de upptäcker att eleverna behöver extra hjälp, vad de behöver för slags material osv. Jag intervjuade dessa lärare tillsammans vilket gjorde att det blev en djupare diskussion och det tycker jag gynnade mig och mitt arbete. Jag valde att på skola B intervjua en klasslärare som arbetar både i hel klass och som hjälper elever med koncentrationsproblem och en personlig assistent som även jobbar på fritids. Jag valde att intervjua dessa lärare var för sig för att se vad de säger om elever och deras koncentrationssvårigheter på ett individuellt plan. 7

7 Innan intervjuerna ägde rum fick lärarna ut en intervjuguide några dagar i förväg så att de hade möjlighet att förbereda sig och plocka fram eventuellt material för visning osv. Detta upplevde både jag och lärarna var något positivt och det gynnade samtalet, (se bilaga 1). 2.6 Tillvägagångssätt Mitt examensarbete utgår från litteratur och empiriska undersökningar. I det teoretiska beskriver jag vad koncentrationssvårigheter är för något och hur vi som lärare och pedagoger kan och bör behandla elever som har det här problemet. Jag beskriver även olika diagnoser eleverna kan ha när de har koncentrationssvårigheter. Min litteratur har jag funnit på Växjö universitetsbiblioteket, på Internet och fått från lärare och pedagoger. I den empiriska delen beskriver jag hur koncentrationssvårigheter upplevs i verkligheten. Under min VFU har jag använt mig mycket av observationer för att få en uppfattning om hur elever med nedsatt koncentrationsförmåga beter sig i och utanför klassrummet och enskilt med en pedagog. Jag valde med hjälp av pedagoger och lärare ut elever i de klasser jag var i under min VFU. Dessa elever upplevdes ha det svårare i skolarbetet och därför ville jag försöka se vad det kunde bero på. Jag har tagit med både flickor och pojkar eftersom alla elever kan ha koncentrationssvårigheter, det upplevs bara olika mycket. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ observation för att få ett bredare och friare tolkningssätt där jag inte är låst vid vissa frågeställningar, som jag varit om jag hade använt mig av en kvantitativ observation. På så sätt får jag en djupare förståelse hur elever med koncentrationssvårigheter beter sig. Jag har intervjuat och diskuterat med lärare som både har djup och mindre djup kunskap om elever som har koncentrationssvårigheter. Jag valde att intervjua lärare som arbetar med de elever jag observerat och lärare som tidigare har jobbat med elever med koncentrationssvårigheter. Jag har använt mig av en kvalitativ intervju vilket gör att jag inte blir låst vid specifika frågeställningar, utan jag använder mig av vissa frågeställningar som jag kan utveckla om samtalet så yttrar sig, intervjuerna blir dock inte lika mätbara. Jag har använt mig av två olika metoder, kvalitativa intervjuer och kvalitativa observationer eftersom jag anser att det är bättre. Jag får en uppfattning om hur olika pedagoger tolkar begreppet koncentrationssvårigheter och vad de gör åt det och även en uppfattning om hur det verkligen fungerar när de observerar eleverna ifråga. Jag tycker det är viktigt att använda mer än en metod när vi forskar, eftersom en pedagog kan få det att låta som om allt är en dans på rosor fast så inte är fallet och en observation kan upplevas som att allt är hopplöst och att ingen gör något åt problemet fast det i själva verket inte stämmer. När du använder dig av 8

8 flera olika metoder i din forskning brukar det kallas för triangulering. Det användes oftast för att den säkrare information du samlat in ska bli mer säker, (Louis Cohen & Lawrence Manion, 1994). 2.7 Etiska aspekter De etiska aspekterna handlar om hur vi behandlar den information som vi fått ut av olika inblandade i vår undersökning. Det är viktigt att vi informerar de berörda personerna som vi vill ska delta i vår undersökning; att det är frivilligt att delta och att de kan avbryta samarbetet när helst de vill. De har även rätt att få veta vilka moment som ska ingå i undersökningen. Vi ska bara använda den informationen som är absolut nödvändig och det är viktigt att vi inte använder sådan information som kan skada personen ifråga. Känslig information som personnummer och dylikt är det viktigt att vi förvarar på ett ställe där obehöriga inte kan komma åt dem. De uppgifter som vi samlat in får endast användas för forskningsändamålet, (Bryman, 2002). 2.8 Metoddiskussion Att använda sig av flera olika metoder när vi gör en undersökning anser jag vara bättre än om vi bara använder oss av en eftersom vi lättare kan mäta och jämföra resultatet. Vi kan även se om informationen verka stämma överens eftersom vi får den från olika källor. Jag föredrar att använda mig av en kvalitativ metod eftersom jag inte blir låst på samma sätt som vid en kvantitativ metod. I och för sig blir inte resultatet mätbart på samma sätt, men jag kan gå djupare in på vissa frågor och situationer om jag skulle vilja. Att använda sig av en triangulering tror jag är bra för att uppnå bäst resultat i mitt arbete. Om jag skulle ha använt mig av en kvantitativ metod skulle jag kunna jämföra elevers olika grad av koncentrationssvårigheter och lärare och pedagogers olika kunskap inom området. Jag skulle ha fått ett mer jämförbart material; men det är inte det jag är ute efter i det här arbetet. Jag vill få in mycket olik information så jag kan bilda mig en uppfattning därefter. 3. Litteraturgenomgång 3.1 Vad är koncentrationssvårigheter? Att vara koncentrerad är något som vi ofta tar för givet. Under en hel dag koncentrerar vi oss på olika saker utan att egentligen tänka på det. En del människor har lättare att koncentrera sig på något än andra. Att vara koncentrerad innebär att vi med våra sinnen registrerar och sorterar intryck, att rikta vår perception mot en uppgift och sedan hålla fast vid den. För att en 9

9 elev ska kunna koncentrera sig måste eleven öppna sig och ta in olika intryck. Runt omkring eleverna finns det mängder med intryck och eftersom de inte kan ta in allt måste de sortera ut de intryck som är viktiga just för stunden. De elever som klarar detta har en bra koncentrationsförmåga medan de elever som har koncentrationssvårigheter inte kan sortera ut de intryck som är viktiga, de tar in allt de ser och hör. Detta gör att de inte kan koncentrera sig utan stör sina klasskompisar eftersom de istället stökar omkring i klassrummet, (Björn Kadesjö, 2001). I de flesta av våra dagliga situationer måste vi koncentrera oss på flera saker samtidigt. Ett exempel på detta är när en elev leker så måste den koncentrera sig på lekens tema samtidigt som den koncentrerar sig på det sociala samspelet mellan sina kamrater. När vi ser att en elevs uppmärksamhet vandrar från en sak till en annan behöver det inte betyda att de har koncentrationssvårigheter. För många elever kan det här vara ett sätt att tänka, (Eva Johannessen, 1995). Elever med koncentrationssvårigheter är ofta rastlösa; de springer runt i klassrummet och stör sina klasskompisar, fast de egentligen inte menar det. De kan ha svårt att vänta på sin tur, därför pratar de rakt ut istället för att räcka upp handen. Det händer även att de får fruktansvärda vredesutbrott när de inte förstår eller får som de vill, de kan då börja sparkas, slåss och skrika. Så här behöver inte alltid elever med koncentrationssvårigheter bete sig, de kan bete sig tvärt om, genom att de sitter stilla och tysta i sin bänk. De kan vara som små änglar, men egentligen förstår de inte vad läraren menar. Elever med koncentrationssvårigheter behöver inte ha svårt att koncentrera sig alla dagar. De har precis som de elever som har lättare för att koncentrera sig, bra och dåliga dagar, eller vi kan kalla det för bra och dåliga perioder. Dessa perioder kan pågå i några timmar eller i flera veckor. Elever med koncentrationssvårigheter är ojämna i sina prestationer och växlar i sitt humör, reaktionssätt och förmåga till inlärning, (Kadesjö, 2001). Idag är en bra dag! säger förskoleläraren om Pelle, som sitter och klipper och klistrar med de andra barnen vid bordet. Gårdagens många konflikter och ständiga bråk verkar avlägsna och närmast obegripliga när man idag ser Pelle där han sitter bland de andra och arbetar lugnt och koncentrerat precis som de. (Kadesjö, 2001, s44). Elever med koncentrationssvårigheter har svårt att koncentrera sig på en aktivitet en längre tid. Eleven kan leka med en boll, i nästa stund kan de få syn på en bil som den också vill leka 10

10 med. Eleven släpper då bollen och börjar istället leka med bilen. Eftersom dessa elever vill leka och vara med överallt, har de svårt att leka i grupp, kompisarna tröttnar och eleven med koncentrationssvårigheter får därför oftast leka själv, (Kadesjö, 2001). I leken går femåriga Lisa från det ena till det andra. När hon pysslar med dockan hör hon något från rummet intill och då måste hon dit och undersöka var det var. På vägen får hon syn på en traktor som hon genast börjar köra med. Men att komma på vad det var hon började med gör hon inte. (Kadesjö, 2001, s 26). För att åstadkomma en optimalt fungerande grupp får eleven varken röra sig för mycket eller för lite. För att passa in i den svenska skolan, måste eleverna vara mitt emellan eller precis lagom för att de inte ska få en stämpel som avvikande, (Johannessen, 1995). Okoncentrerade barn kan vara koncentrerade på att dölja sina svagheter det klarar de att koncentrera sig på! (Johannessen, 1995, s38). Elever med koncentrationssvårigheter skäms oftast över sitt beteende och försöker dölja det så gott det går. Därför finns det knappt ingen energi kvar till att koncentrera sig på skolarbetet och de får på så sätt inget gjort. Lärare, pedagoger och andra berörda parter kan tycka att eleven är lat och oengagerad i det den ska göra, vilket inte är fallet. Därför är det viktigt att vi tar reda på varför eleven inte presterar så bra innan vi dömer eleven i fråga, (Kadesjö, 2001). På grund av den lilla koncentrationsförmåga som ofta finns kvar hos elever med koncentrationssvårigheter är det viktigt att det inte sker för stora förändringar i skolarbetet. Det tar för mycket energi från eleven som i sin tur inte alls förstår uppgiften och koncentrerar sig då på helt andra saker. Därför är det bättre att införa små förändringar som ger resultat. Koncentrationssvårigheter sägs vara vanligare hos pojkar än hos flickor, men det finns många flickor som har koncentrationssvårigheter. Pojkars sämre koncentrationsförmåga uppmärksammas och accepteras mer i skolan än vad flickors gör och pojkarna får även mer hjälp att klara av skolan. Som lärare och pedagoger är det viktigt att vi försöker ge alla elever den hjälp de behöver eftersom de har rätt till det, (Lisbeth Iglum, 1999). 3.2 Orsaker Orsaken till koncentrationssvårigheter är olika hos elever, därför är det viktigt att vi tar reda på vad koncentrationssvårigheten beror på innan vi lägger upp skolundervisningen. De vanligaste orsaksfaktorerna till koncentrationssvårigheter brukar delas in i tre större delar: socioemotionella orsaker, situationsbundna orsaker och biologiska orsaker. Socioemotionella 11

11 och situationsbundna orsaker är vanligare hos elever i skolan än de biologiskt betingade orsakerna, (Kadesjö, 2001) Socioemotionella orsaker Socioemotionella orsaker beror enbart på den miljö som eleven växer upp i. Från det att vi föds tills det att vi dör påverkas vi av miljön i samhället. Föräldrarna är mycket viktiga för barnen under deras uppväxttid. Det är de som ansvarar för hur barnet blir. Har barnet ett kärleksfullt och tryggt hem, klarar de oftast skolan bra, medan barn som lever i en otrygg och kaotisk miljö ofta drabbas av koncentrationssvårigheter (Kadesjö, 2001). Även stressen i samhället kan skada barnet. Föräldrarna jobbar mer och mer, de hinner inte med att umgås med sitt barn som då kan känna sig undanstött och otillräcklig. Men det är inte bara stressen i hemmet som kan framkalla koncentrationssvårigheter, utan även stressen i skolan. Eleverna ska kunna ta in mer och mer information, kraven blir större, vilket leder till att fler och fler elever får koncentrationsproblem. Lärarens och pedagogens förhållningssätt, bemötande, underkrav, överkrav, relationskompetens med mera till eleverna är mycket viktig för att minska och förebygga elevers koncentrationssvårigheter, (Johannessen, 1995) Situationsbundna orsaker Elever med koncentrationssvårigheter som beror på situationsbundna orsaker har svårt att koncentrera sig vid speciella tillfällen. Som till exempel läs och skrivsvårigheter, motoriska svårigheter och perceptionssvårigheter. Eleven kan ha svårt att uppfatta och förstå situationen de befinner sig i och därför kan dessa elever ha ett okoncentrerat intryck. Eleverna kan även ha svårt att uppfatta vad läraren säger, (Kadesjö, 2001) Biologiskt betingade orsaker De biologiskt betingade orsakerna kan även kallas för primära koncentrationssvårigheter. Det är en avsaknad av koncentration, det beror inte på miljön men miljön kan påverka hur allvarligt problemet upplevs. I en god miljö märks inte problemet särskilt väl, det finns där men skapar inga stora problem. Problemet upptäcks tidigt i livet och följer med under hela uppväxten. Koncentrationssvårigheten försvinner aldrig men problematiken förändras med tiden. Problemet kan vara ärftligt, medfött eller så kan det bero på förvärrade brister i hjärnans funktion. Det kan även bero på förlossningsskador. Koncentrationssvårigheter som uppkommit till följd av biologiskt betingade orsaker har fått olika beteckningar bland annat 12

12 Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, MBD/DAMP 1 och AD/HD 2. Störningen måste ha pågått i minst sex månader innan vi kan ställa en befintlig diagnos, (Kadesjö, 2001). En diagnos kan betyda väldigt mycket eftersom vi då som lärare, pedagoger och föräldrar vet vad problemet beror på och hur vi kan hjälpa eleven. Men det är inte alltid som en diagnos underlättar, det är väldigt lätt att vi stämplar eleven och sortera in dem in ett fack, vilket inte är så bra. Som lärare får vi inte ställa en diagnos själv eftersom det kan bli fel och missförstånd. En diagnos ställs ofta utav ett team som består av bland annat lärare, föräldrar, skolsyster, psykolog och läkare, (Iglum, 1999). Aspergers syndrom Personer som har diagnosen Aspergers syndrom har ofta stor problematik inom följande områden: Stora svårigheter ifråga om ömsesidig social kommunikation; överdrivna; snäva intressen; tvingande behov av att införa rutiner och att utveckla ritualbeteenden. Avvikande tal och språk; bristande förmåga att använda icke verbal kommunikation och stel och klumpig motorik. Många av dessa svårigheter har även elever som har autism, (Kadesjö, 2001). Tourettes syndrom Symptomen för Tourettes syndrom är varierande med ofrivilliga rörelser, okontrollerade ljud och upprepande stereotypa och plötsliga ljud och rörelser (tics), (Jörgen Herlofson, och Mats Landqvist, 1995). Personer med Tourettes syndrom har ofta många olika sorters tics, men behöver inte ha lika stort problem med alla. Nästan alla elever med Tourettes syndrom har koncentrationsproblem som uppfyller kriterierna för AD/HD. Eleverna kan ha väldigt svårt att hejda sina tics och impulser och det kan därför vara ett väldigt stort problem för dem. Det händer även att de kastar ur sig snabba kommentarer och skämt som andra människor har svårt att hänga med i, därför kan kamratrelationerna vara mycket svåra för elever med Tourettes syndrom. Barn och ungdomar med Tourettes syndrom har ett stort behov att bli förstådda vilket inte alltid är så lätt för omgivningen att förstå, (Kadesjö, 2001). 1 MBD betyder Minimal Brain Dysfunction (små störningar i hjärnans funktion). DAMP betyder Deficit in Attention Motorfunktion and Perception. Svensk översättning: Dysfunktion i fråga av Avledbarhet, Motorik och Perception. 2 AD/HD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Svensk översättning: Uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperaktivitet. 13

13 MBD/DAMP MBD och DAMP är två beteckningar på koncentrationssvårigheter som innefattar nästan samma problematik. MBD betyder Minimal Brain Dysfunction och på svenska översätts det till små störningar i hjärnans funktion. Detta begrepp användes mer förr, idag ingår det i begreppet DAMP som betyder Deficit in Attention Motorfunktion and Perception. Som på svenska betyder Dysfunktion i fråga av Avledbarhet, Motorik och Perception, (Kadesjö, 2001). Elever med DAMP har svårt att göra saker de lärt sig per automatik, de måste verkligen anstränga sig för att kunna göra saker som går automatiskt för andra elever. Därför har de här eleverna mycket svårare att komma ihåg vad de lärt sig och blir därför snabbt trötta eftersom de överansträngt sig så mycket. Elever med DAMP har också svårt att kontrollera motoriken, det vill säga rörelserna. De har särskilt svårt med att samordna intryck och rörelser, som till exempel att hålla balansen eller att hålla i en penna och skriva sitt namn på en viss plats på pappret. Även om eleven ser och hör bra kan det vara svårt att samordna sinnesintrycken och tolka dem till exempel att knyta sitt skosnöre eller att cykla. Eleven har svårt att urskilja och avbilda former och att skilja en figur från en bakgrund. De har även svårigheter att bedöma ett avstånd från en plats till en annan. Elever med DAMP har även problem med att urskilja tid och rum och det kan ställa till en del problem till exempel om de är uppe eller nere, före och efter och igår och imorgon. De har även oftare en starkare känsel och kan bli aggressiva om någon råkar ta i dem. Samtidigt kanske inte eleven förstår vad den håller på med och vet inte hur stark han eller hon är och tar därför i alldeles för hårt och gör på så sätt illa sina kamrater utan att mena det. En del elever som har DAMP har någon typ av avvikelse i tal och/eller språkutveckling samt läs- och skrivsvårigheter, (Iglum, 1999). AD/HD AD/HD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och på svenska betyder det ungefär uppmärksamhetsstörning med eller utan hyperaktivitet. När vi ställer diagnosen AD/HD skiljs det mellan tre olika benämningar, (Kadesjö, 2001). 14

14 AD/HD med kombinerad problematik, AD/HD med huvudsakligen uppmärksamhetsproblem (utan hyperaktivitets- och impulsivitetsproblem), AD/HD med huvudsakligen hyperaktivitets- och impulsivitetsproblem, Snedstrecket mellan AD (attention deficit) och HD (hyperactivity disorder) markerar de tre olika formerna av AD/HD. Med det menas att eleven kan ha problem med enbart ouppmärksamhet eller aktivitetskontroll/impulsstyrning, problem av båda slagen kan också förekomma. Elever med AD/HD har svårt att ta in en viss information, de tar in allt på en gång och kan på så sätt inte fokusera på uppgiften, (Iglum, 1999). MBD/DAMP och AD/HD är vanligare än Aspergers syndrom och Tourettes syndrom. Därför finns det betydligt mer forskning och kunskap inom dessa områden, (Kadesjö 2001). 3.3 Hur kan och bör vi hjälpa elever med koncentrationssvårigheter? Vad säger läroplanen? Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap.2 ). Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen skall utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94), s.10). Innan vi som lärare, pedagoger och föräldrar kan hjälpa en elev med koncentrationssvårigheter av något slag är det viktigt att ta reda på var problemet ligger någonstans. Det är även viktigt att ta reda på när problemet uppstår och vad som händer där efter, vi måste göra en så kallad kartläggning av elevens koncentrationsproblem. Genom att göra en kartläggning ökar förståelsen för varför eleven gör som den gör i vissa avseenden, (Iglum, 1999). 15

15 När vi hjälper elever med koncentrationssvårigheter är det viktigt att skapa tydlighet och struktur i vardagen. Tydliga ramar och regler är mycket viktiga så att eleven har något att luta sig mot när de inte orkar hålla allt i huvudet, (Kadesjö, 2001). Det är viktigt att försöka få eleverna att förstå varför vissa regler finns och få dem att hålla dem. Skulle eleverna bryta någon regel eller göra något annat fel är det viktigt att inte skrika och skälla på dem eftersom det bara gör situationen värre. Tala till eleven i normal ton och på ett lättförståligt sätt som gör att eleven kan ta in det du säger, (Iglum, 1999). Jag tycker om dig även om jag ibland inte tycker om det du gör. (Iglum 1999, sid 214). Ett belöningssystem är också ett bra sätt att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter, det är viktigt att vara tydlig och konsekvent i belöningen till eleven. Vi ska belöna eleven för sin prestation och inte för sin snabbhet, på så sätt känner eleverna att de är duktiga oavsett hur mycket de presterar. Belöningen kan ske efter ett kort arbetspass på minuter istället för efter en hel lektion (40 min) eftersom eleven kan ha svårt att koncentrera sig så länge. Eleven blir då sporrad till att fortsätta och kanske orkar koncentrera sig hela lektionen. Det är viktigt att eleven får chans i att stanna upp i sitt lärande och tänka efter vad de lärt sig innan de går vidare, (Iglum, 1999). Motivation är något som är mycket viktigt när det gäller elever som har koncentrationssvårigheter; utan motivationen får eleven mycket svårt att ta in och lära sig något, (Kadesjö, 2001). Miljön runt omkring eleven påverkar givetvis elevens beteende. Elevens placering i klassrummet är av stor betydelse, det är viktigt att hitta en plats där eleven kan känna sig trygg och få ett fungerande arbete. Skolgårdens utformning är också av stor betydelse. Här bör det finnas platser där eleverna kan leka i liten grupp samtidigt som det inte får finnas för stora tomma ytor eftersom det kan skapa att vissa elever bara springer runt utan att egentligen göra något. Även den psykiska miljön och relationen mellan olika människor påverkar. De svåraste situationerna för elever med koncentrationssvårigheter är de som befinner sig utanför klassrummet; vid obevakade tillfällen som till exempel rasterna, matsalssituationer och före och efter idrotten. I dessa situationer vet ingen vad som kan hända. Det kan komma en oväntad knuff från någon och det i sin tur kan sluta i slagsmål, (Kadesjö, 2001). Elever med koncentrationssvårigheter har oftast lättare för det praktiska än det teoretiska arbetet. Därför bör vi göra dessa elevers skolgång mer praktisk. Det är viktigt att inte göra om 16

16 det teoretiska materialet för mycket eftersom det då kan blir för lätt för eleven att lösa uppgiften. Det är viktigt som lärare och pedagog att hela tiden utgå från elevens erfarenheter och förutsättningar när det ska skapas ett lättare material, tydligheten i arbetet är mycket viktigt, (Kadesjö, 2001). Genom det praktiska arbetet kan eleven både se och ta på uppgiften. När eleven väl kommer fram till svaret, blir det inte lika impulsivt och gissande som det kunde ha blivit om eleven fått lösa uppgiften teoretiskt. Det beror på att eleven har fått en djupare förståelse för uppgiften. Eleverna blir mindre spralliga och oroliga, de klänger, klättrar och springer inte runt lika mycket. Det beror på att de har fått en del av den stimulans som de behöver för att kunna kontrollera sin kropp. Genom att arbeta mycket med händerna, som till exempel att klippa, klistra och plocka med olika saker i arbetet, så minskar problemen med motoriken. Även de elever som är passiva i sitt arbete och i sin lek, kan komma igång och bli mer aktiva med hjälp av det praktiska arbetet, (Johannesen, 1995). För elever med stora koncentrationssvårigheter kan det vara svårt för oss att förstå hur elevens skoldag ser ut. För att eleven lätt ska förstå kan vi använda oss av ett bildschema, (se bilaga 2). De ser ut på så sätt att det finns en bild för varje sak som ska göras till exempel en bild för svenska, matte, rast och så vidare. Det blir då ingen överraskning för eleven vad som ska hända, vilket leder till ett bättre resultat. Många elever som har koncentrationssvårigheter har svårt för att sitta i samma rum som sina klasskompisar, därför är det bra att det finns ett eget arbetsrum till eleven i fråga med anslutning till det vanliga klassrummet. Med detta får eleven en lugnare arbetsmiljö och får saker och ting gjorda. Det är dock inte meningen att den enskilda eleven ska behöva sitta inne i det tillhörande arbetsrummet under hela skoldagen utan endast under ett fåtal arbetspass när det inte fungerar inne i det vanliga klassrummet, (Kadesjö, 2001). Den enskilde individens behov är det viktigaste och omständigheterna runt effektivt lärande är olika hos olika elever, (Johannessen 1995). 3.4 Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska sättas in när det märks att en elev börjar få problem inom vissa områden i skolan. Att skriva ett åtgärdsprogram till en elev är ganska svårt, men ofta är det nödvändigt eftersom eleven ifråga behöver någon form av stöd i sin undervisning. Att skriva ett åtgärdsprogram är en process som tar ganska lång tid eftersom det är många personer inblandade som måste få ge sin syn på hur situationen ser ut just nu och varför det är som det är. Därefter ska det beslutas hur åtgärdsprogrammet ska se ut (målet i det hela) och efter det är det hur målet ska nås som ska skrivas. Till sist ska utvärdering kring arbetet om 17

17 åtgärdsprogrammet ske. Varje åtgärdsprogram är individuellt, alltså skrivs det ett åtgärdsprogram till varje elev. Detta brukar kallas det individuella åtgärdsprogrammet för en individuell plan. Den individuella planen är arbetsverktyg i skolan som ska fungera som ett hjälpmedel för att eleven, föräldrarna och pedagogen ska få en gemensam bild av vilka områden som är viktigaste att lägga tyngdpunkt på nu. Planen ska eleven, föräldrarna och pedagogerna skriva tillsammans för bäst resultat, eftersom då kan alla parter vara med och påverka vad som ska stå med. Den individuella planen hjälper till att förändra en situation och gör så att eleven kan gå vidare i utvecklingen och lösa olika problem, (Statens Institut för Handikappfrågor i skolan, (SIH), 2000). Ett åtgärdsprogram betraktas som en allmän handling, vilken är offentlig om den inte blir sekretessbelagd genom hemligstämpling. Noggrannhet och medvetenhet om vad som skrivs i ett åtgärdsprogram är mycket viktigt och att vi verkligen står för det vi skriver, eftersom handlingen på begäran måste utlämnas. Därför bör inte känsliga uppgifter, som till exempel om familjeförhållanden eller vissa sjukdomar antecknas i vanliga åtgärdsprogram. Om vi av någon anledning vill införa anteckningar av känslig natur i ett åtgärdsprogram, ska detta sekretesskyddas genom hemligstämpling. Om så är fallet, ska handlingen registreras och förvaras inlåst, (Ester Stadler, 1994). Vill du se hur ett åtgärdsprogram kan se ut se bilaga Några citat angående åtgärdsprogram: Om en elev behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Vid utarbetandet av programmet bör samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare, (SIH, 2000, s.5). Programmet skall omfatta elevens hela skolsituation och innebär därigenom att hela organisationen av skolverksamhet berörs, (SIH, 2000, s.6). Alla som arbetar i skolan skall hjälpa elever som behöver särskilt stöd och samverka till att göra skolan till en god miljö för lärande, (LPO 94, s.12) Fördelar med ett åtgärdsprogram Fördelarna med ett åtgärdsprogram kan vara många. Elever, föräldrar och pedagoger kan här följa förändringarna i utvecklingen och se om det leder till något positivt eller till något negativt. På så sätt kan vi även göra något åt det snabbare om det skulle vara helt galet, det 18

18 kan även här förebygga svårigheter i framtiden. Elever och föräldrar kan få och ha realistiska förväntningar som utgår från elevens behov och önskningar. Med ett åtgärdsprogram kan föräldrarna känna sig trygga i att åtgärderna inte glöms bort och de förstår även varför ett beslut fattas. Även pedagogerna kan känna sig trygga när de upprättat ett åtgärdsprogram, eftersom de då lättare kan se vilken metod som ska tillämpas i de olika situationerna där problemen uppstår och därefter även vilka resurser de ska sätta in. Det sparar mycket tid för pedagogen när de upprättat ett åtgärdsprogram eftersom de då vet vad de kan göra åt problemet. Pedagogen har även något att luta sig mot om någon skulle påstå att inget har gjorts åt problemet hos eleven, vilket kan kännas som en trygghet, (Stadler, 1994). 4. Resultat 4.1 Resultat av observationer När jag skriver om mitt forskningsresultat är det mycket viktigt att jag tänker på integriteten hos personerna som varit inblandade. Därför har jag bytt ut alla berörda personers namn och nämner inte vad de går på för skola. Min undersökning har jag gjort på två olika skolor, en skola med åldershomogena klasser och en annan skola med integrerade klasser (år 1-3) som är inspirerad av Montessoripedagogiken. Jag har valt ut eleverna med hjälp av klassläraren och min egen uppfattning om hur de fungerar i skolan, det blev tre killar och två tjejer. Detta för att två par ögon ser bättre än ett par. Eleverna har ingen ren diagnos utan de har bara svårigheter inom vissa områden. Pelle 7 år En pojke som går i år ett, låt oss kalla honom för Pelle, har väldiga koncentrationsproblem. Därför har Pelle en assistent på förmiddagarna i skolan, men skulle även behöva en på eftermiddagarna. Det underlättade för honom när de kortade ner hans tid på fritids, eftersom han då kunde koncentrera sig lite lättare på skolarbetet. Pelle har svårt för att sitta stilla på stolen vid sin bänk utan att orma sig. Även när han ska stå på led har han svårt att stå för sig själv, han hänger och klänger hela tiden på sina kamrater eller så kryper han fram. Pelle har svårt att vänta på sin tur, han säger svaren på frågorna som han kan rakt ut, utan att ta hänsyn till sina klasskompisar. Pedagogen påpekar alltid att han måste lära sig räcka upp handen och vänta tills han får ordet innan svarar på frågan, men Pelle tycks inte lära sig. Pelle kan få väldiga vredesutbrott om han inte klarar av någonting eller om 19

19 han inte får som han vill. Då sparkar, slåss och skriker han fula och elaka ord till den som är i närheten. Pelles klasskompisar vet varför han beter sig som han gör, men stundtals är de lite rädda för honom. Pelle brukar tvinga dem att leka med honom och det brukar gå bra en stund, men när de inte vill längre så blir han fruktansvärt arg och ledsen. Ibland kan det hända att Pelle slår sina klasskompisar, men det är inte för att han ska vara elak utanför att han vill att de ska leka med honom och han förstår inte varför de inte vill det. Både Pelles lärare och hans assistent brukar försöka förklara för honom varför det är så och han börjar mer och mer förstå vad det beror på. Innan jobbade Pelle inne i klassrummet tillsammans med sina klasskompisar, men med tiden fungerade det inte särskilt bra. Han fick ingenting gjort eftersom det alltid var något som störde honom. Därför fick Pelle ett eget rum att jobba i, då gick det lite bättre. Det sattes upp ett bildschema i hans rum som han kunde läsa av, vilket ledde till att han inte fick några obehagliga överraskningar om vad som skulle göras. Men för att få Pelle att göra någonting måste vi hela tiden uppmuntra, massera och muta honom. Ibland hjälper inte det heller, då brukar han springa och gömma sig. Det enda pedagogerna kan göra då är att vänta ett tag och försöka igen om en liten stund. Klassläraren har gjort ett enklare arbetsmaterial till Pelle, som han klarar ganska bra, detta för att det är anpassat till just hans problem och förutsättningar. För att få Pelle att nå målen har pedagogerna upprättat ett åtgärdsprogram. Målen är små och mätbara och i målen ingår vissa delmål för att det ska bli ännu lättare för Pelle, hans föräldrar och pedagogerna att märka ett resultat. Åtgärdsprogrammen fungerar bra än så länge och gör det förhoppningsvis i framtiden också. Föräldrakontakten mellan föräldrar och pedagoger fungerar bättre och bättre eftersom föräldrarna nu börjar inse att Pelle har problem i skolan och att det inte enbart är skolans fel. Det går bättre och bättre för honom varje dag och förhoppningsvis klarar han sig utan assistent när han blir äldre. Nisse 7 år Nisse är en sprallig och livlig kille som går i år ett. Han har ganska svårt att koncentrera sig på det han ska få gjort. Nisse kan sitta ner en hel lektion utan att göra något om ingen säger till honom och verkligen ser att han gör något. Nisse kan få sina små utbrott om någon säger till honom vid ett tillfälle när han inte alls vill sluta med det han håller på med för att göra det han egentligen ska göra. Han kan då ta till knytnävar och ord som inte bör användas. Samtidigt kan han vara en väldig ögontjänare när han är på det humöret. Nisse kan lätt få med sig de andra eleverna, det blir då väldigt stökigt i klassrummet och ingen får något gjort. Detta slutar 20

20 ofta med att läraren blir arg, och det i sin tur leder till att Nisse får ännu mindre koncentrationsförmåga. Åtgärdsprogram finns inte hos Nisse i nuläget eftersom klassläraren anser att han inte behöver det. Läraren har anpassat arbetsmaterialet till viss del genom att plocka bort vissa uppgifter så att Nisse ska kunna koncentrera sig bättre på de uppgifter han får. Det fungerar ganska bra även fast Nisse har en stor och stark vilja. Kanske skulle ett åtgärdsprogram inte vara fel att upprätta för att se om Nisse ökar sin förståelse och kunskap vilket gynnar alla parter, elev, föräldrar och pedagoger. Nisses föräldrar har bra kontakt med skolan och de är medvetna om Nisses problem och försöker jobba med dem hemma. Johan 7 år Johan är en ganska lugn och stillsam pojke som går i år ett. Han har svårt för de flesta skolämnena eftersom han inte förstår hur det hänger ihop, han har även svårt för språket och får därför vara med i förskoleklassen när de har språktränig. Till viss del kan det bero på omognad eftersom han börjar förstå mer och mer hur saker och ting hänger ihop. Johans koncentrationsproblem är att han är inåtvänd och inte vågar säga till att han inte förstår. Klassläraren har tillsammans med föräldrar och specialpedagog konstaterat att han ligger ett par år bakom sina klasskamrater i utvecklingen och behöver ett bra stöd och arbetsmaterial, vilket han får, men det kan bli bättre. Johan har fått skrivet ett åtgärdsprogram åt sig så att han kan nå målen. Målen är små så att Johan tydligt ska se att han kommer framåt vilket vi tror kan hjälpa honom vidare i sin utveckling. Föräldrarna är medvetna om problemen och de hjälper honom så gott de kan. Stina 8 år Stina är en tjej som går i år två. Hon är en ganska pratglad tjej samtidigt som hon kan bli tyst som en mus. Stina har svårt att hänga med i skolarbetet och får en del extrahjälp av speciallärare, hon måste även använda sig av mycket praktiskt material när hon ska lösa olika uppgifter. Stina håller gärna koll på vad sina klasskompisar gör för något och glömmer nästan bort sig själv. Hon ser till att de skyndar sig att bli klara till exempel när de ska ställa upp i matled, vilket leder till att Stina ofta kommer sist. När de till exempel tittar på musikal har hon svårt att fokusera bara på musikalen utan hon måste hela tiden se hur hennes klasskompisar reagerar på olika saker. Stina är egentligen en mycket duktig tjej som klarar av mer än vad hon tror bara vi hjälper henne lite på traven. Föräldrakontakten mellan föräldrar och pedagoger fungerar bra och de är väl medvetna om hennes problem. De är mycket tacksamma för all hjälp de får. 21

21 Kajsa 11 år När jag var i en femteklass träffade jag en tjej som heter Kajsa. Hon är en mycket tyst och stillsam, men smart tjej. Kajsa har svårt att klara av skolan på egen hand, hon har svårt att klara av enkla instruktioner själv och måste därför ha någon som hela tiden visar hur hon ska göra. Även i det praktiska arbetet har Kajsa det svårt och det beror bland annat på att hon har svårt med motoriken. När hon inte riktigt förstår hur hon ska göra sitter hon tyst i sin bänk och tittar på alla andra och glömmer helt bort sig själv. Kajsas klasskompisar är mycket snälla mot henne och det kan bero på att hon är mycket svagare än vad de är. Kajsa har det bra i skolan trots att hon inte har någon riktig kompis där. Hennes assistent hjälper henne mycket och Kajsa har fått ett mycket bra arbetsmaterial som är anpassat till henne. Kajsa har även ett fått ett åtgärdsprogram skrivet till sig och det fungerar bra. Utvecklingen går framåt även för Kajsa, och förhoppningsvis kan hon klara av att gå i den vanliga skolan i högstadiet också. Kajsas föräldrar hjälper henne mycket hemma och kommunikationen med skolan fungerar bra tycker både föräldrar, lärare och pedagoger. 4.2 Resultat av intervjuer Jag har intervjuat fyra lärare på två olika skolor, två från vardera skola. Jag nämner dem vid namn som lärare 1, lärare 2, lärare 3 och lärare 4. Jag har fört ett samtal med dem kring elever med koncentrationssvårigheter och alla samtal har varit givande eftersom alla lärare har olika erfarenhet av att arbeta med elever som har koncentrationssvårigheter. När jag beskriver hur det ser ut på skolorna benämner jag dem som skola A och skola B. Detta för att jag inte ska utsätta någon person för integritetskränkning. Jag presenterar intervjuerna i en löpande text för att det ska bli lättare att läsa. Lärare 1 är en manlig lärare som arbetar på skola A som har åldersintegrerade klasser med Montessoripedagogiken som inslag i undervisningen. Han har stor erfarenhet av att arbeta med barn som har koncentrationssvårigheter av olika slag eftersom han har jobbat på många olika elevhem. Intresset är stort hos honom och det märkes att eleverna verkligen uppskattar hans hjälp. Lärare 2 är en kvinnlig lärare som också arbetar på skola A. Hon har också ganska stor erfarenhet av att arbeta med elever som har koncentrationssvårigheter. Hon jobbar mycket med dessa elever på denna skola och har gjort det mycket på de andra skolorna hon jobbat på. 22

22 Lärare 3 är en kvinnlig lärare som jobbar på skola B som är en skola med åldershomogena klasser. Hon är i grunden förskolelärare men arbetar även som assistent. Hon har en del erfarenheter av elever med koncentrationssvårigheter. Hon tycker det är mycket intressant att arbeta med dessa elever och skulle mer än gärna arbeta mer med dem. Det är först nu på denna skola som hon börjat jobba som assistent. Lärare 4 är en kvinnlig lärare som också arbetar på skola B. Hon arbetar både som vanlig lärare i de lägre åldrarna och som speciallärare. Hon har relativt stor erfarenhet av att arbeta med elever som har koncentrationsproblem eftersom hon har gått en del kurser om hur hon ska och bör behandla elever med koncentrationssvårigheter. När lärare 1 hör ordet koncentrationssvårigheter tänker han på elever som har myror i brallan, det är elever som har svårt att sitta still och koncentrera sig på skolarbetet. På nästan samma sätt beskriver också lärare 2 och 4 det. Det är de elever som inte klarar av att sitta stilla, de stökar omkring i klassrummet och stör sina klasskamrater. Det är dock viktigt att uppmärksamma och hjälper dessa elever i det dagliga arbetet i skolan. När lärare 3 tänker på elever som har koncentrationssvårigheter tänker hon främst på stökiga små pojkar som inte kan sitta still. Hon beskriver även att de nästan helt och hållet glömmer de tysta eleverna, som främst är flickor. De behöver minst lika mycket hjälp som de elever som är stökiga. Görs inget åt elevernas koncentrationsproblem så tidigt som möjligt kan förödelserna bli stora när eleverna kommer högre upp i skolan. För att elever med koncentrationssvårigheter ska kunna få något gjort i skolan är det viktigt att skapa tydlighet och struktur. Eftersom elever med koncentrationssvårigheter ofta tar in allt de ser och hör, medan elever som inte har koncentrationsproblem kan sortera bort störande ljud runt omkring dem för att kunna fokusera på uppgiften, beskriver lärare 2. Det blir därför mycket jobbigare för de elever som har svårare att koncentrera sig att få saker och ting gjorda. Elever med koncentrationssvårigheter behöver en fyrkantig vardag i skolan för att klara av att få något gjort. Arbetsmaterialet bör vara lättförståligt, nästan förutsägbart för att uppnå bäst studieresultat. Till hjälp är det bra att använda sig av ett bildschema så att eleven kan se vad som ska hända under dagen, vilka förväntningar som finns, beskriver både lärare 1 och 2. 23

23 Lärare 2 beskriver hur viktig miljön är i skolan för elever som har koncentrationssvårigheter. Om eleven behöver sitta avskilt ska det finnas möjlighet till det. Det är viktigt att tänka på att inte ha för mycket olika saker uppsatta på väggarna, det kan lätt bli distraherande. Det är viktigt att försöka skapa en så bra arbetsmiljö för alla i klassrummet helt enkelt. Lärare1 talar för hur viktigt det är att inte tycka synd om elever med koncentrationssvårigheter eftersom du då visar att deras beteende är acceptabelt. Du ska precis som till alla andra tala om vilket beteende som är acceptabelt och vilket som inte är det, på så sätt lär sig eleven vilket beteende som är acceptabelt i skolan. På skola A har de inga assistenter som följer med in i klassrummen, vilket upplevs som mycket positivt från de flesta lärarna. En assistent i klassrummet blir ofta som en polis för eleven och inte ett hjälpmedel vilket det borde vara. Det finns inte heller ekonomi till att ha så många assistenter som det egentligen skulle behövas. Därför får de elever som vill och behöver, gå till en assistent som sitter i ett annat rum där det är en mycket lugnare arbetsmiljö. Detta är en öppen grupp, alltså finns det inget tvång eller måsten att gå dit. Pedagogerna informerar eleverna att gruppen finns och talar om fördelarna med att sitta där och arbeta. Många elever väljer faktiskt att gå dit frivilligt för att arbeta när de känner att det blir lite för rörigt inne i det vanliga klassrummet. Givetvis finns här samma krav på beteende och att läxorna är gjorde, och så vidare. Som det är i det vanliga klassrummet. På skola B använder de sig av assistenter inne i klassrummet och de anser att det fungerar bra. Assistenten befinner sig dock inte där på heltid utan bara under vissa lektioner. Detta har också givetvis med det ekonomiska att göra. Det händer även att vissa elever får gå iväg till specialpedagogen för att arbeta men skolan har sagt att de oftast ska försöka lösa problemen inne i det vanliga klassrummet och inte avskilja vissa elever från detta arbete. Lärare 3 tycker det här arbetssättet fungerar sådär och föredrar att gå undan med vissa elever ibland för att det ska bli något gjort. Lärare 4 är lite mer positiv men kan tycka att det bli lite mycket ibland och hinner inte med alla andra elever lika mycket som hon skulle vilja. Hon tycker att en person till i klassrummet inte hade varit fel. Lärare 1 och 2 berättar att det första som görs när de upptäcker att det finns elever som har koncentrationssvårigheter är att klassläraren försöker beskriva problemet, de gör en så kallad kartläggning och därefter hjälpa eleven på bästa sätt. Oftast håller klassläraren på för länge 24

24 med kartläggningen och vet till slut inte vad de ska göra. De vill inte visa sig som svaga och att de inte klarar av att hjälpa alla sina elever. Ibland måste de erkänna för sina medarbetare och för sig själv att de inte klarar av att hjälpa en elev och kan då få hjälp av andra specialpedagoger. Därefter är det viktigt att ta kontakt med föräldrar och förklara situationen för dem. Linda inte in problemet i bomull utan var så rättfram som möjligt. Det är även viktigt att inte stänga den sista dörren ut ur problemet utan det är viktigt att diskutera hur de kan hjälpa eleven ifråga för att den ska komma vidare i sin utveckling. Det är viktigt att skapa en trygg relation mellan sig som lärare och föräldrar så att de kan komma igenom detta problem på bästa sätt. Föräldrarna måste kunna känna att de kan lita på dig som lärare så att de kan anförtro dig saker som gäller eleven så att vi därefter kan diskutera fram en fungerande lösning. Skulle inte resurserna vara tillräckliga på skolan kan eleverna placeras på speciella skolor där de kan få den bästa hjälpen de behöver för att klara av skolan, allt beror på vilket handikapp de har. Om det är en biologisk orsak, där eleven har DAMP, AD/HD eller dylikt eller om det beror på socioemotionella orsaker. Åtgärdsprogrammen på skolorna fungerar bra. Det är viktigt att vi är tydliga och konsekventa när vi skriver ett åtgärdsprogram. Allt vi skriver ska vara utvärderingsbart, små enkla mål som ska utvärderas ofta. Det är även viktigt att skriva om vad som ska hända i framtiden, inte vad som har hänt så att vi kan komma vidare, beskriver lärare 4. Resurserna på båda skolorna är varken bra eller dåliga. De klarar sig hyfsat bra som det är, men de skulle vilja ge alla elever den hjälp som de verkligen behöver men som tyvärr inte alltid är möjlig. Ofta löser det sig med de värsta problemen. Det är inte bara de elever som ligger efter och som har koncentrationssvårigheter som behöver hjälp. Hjälp behöver även de elever som ligger ganska långt fram i skolarbetet, de behöver nya utmaningar att bita i och det brukar också lösa sig för det mesta. Men det finns fortfarande elever kvar som kan behöva hjälp och det är de elever som ligger i mitten, de elever finns det inte resurser till att hjälpa så mycket som vi skulle vilja, vilket kan upplevas som lite sorgligt, säger lärare 3. Skolorna försöker hjälpa alla elever så gott de kan och mer än det kan de inte göra. Föräldrarna har även en viktig uppgift, det är viktigt att de stöttar sitt barn så att de klarar av skolan. I vissa situationer finns ingen stabil och bra hemmiljö och då blir det skolan som får agera som lite stödfamilj, berättar lärare 2. Det är viktigt att skapa denna trygghet hos eleven för att de ska kunna komma vidare i sin utveckling. De flesta föräldrar till elever på skola A ser mycket positivt till att ha en liten öppen grupp hos specialpedagogen, där deras barn kan sitta stilla 25

25 och lugnt och arbeta. De märker att deras barn får något gjort samtidigt som de tycker att det är roligt att vara där. Lärarna är ense om att det blivit fler elever som har koncentrationssvårigheter idag än vad det var förr, men ökningen är inte stor. Det uppmärksammades inte på samma sätt förr som det gör idag. Idag vet vi ofta vad det beror på och vad som ska göras åt det, förr blundades det mer åt det, de var då stökiga och ouppfostrade ungar. 5. Analys av litteratur och empiri Koncentration är ett begrepp som finns hos alla människor, bara i olika form. En del människor har god koncentrationsförmåga medan andra har mindre god koncentrationsförmåga. Därför är det viktigt att vi i dagens skola sätter in rätt hjälp till dessa elever så att de kan utvecklas på bästa sätt. Koncentrationssvårigheter är ett brett begrepp som blir allt vanligare hos elever i dagens skola. Koncentrationsnedsättningen kan bero på många olika saker, (Kadesjö, 2001). Bland annat kan det bero på socioemotionella orsaker (miljön som eleven lever i), situationsbundna orsaker (koncentrationsproblem vid vissa tillfällen), eller biologiska orsaker (som AD/HD, DAMP, Tourettes syndrom m.fl.). Det är viktigt att ta reda på varför saker och ting ser ut som de gör hos eleven med nedsatt koncentrationsförmåga, det kallas att göra en kartläggning. Detta görs för att vi ska kunna hjälpa dessa elever på bästa sätt. Kartläggningarna fungerar dock inte alltid. Pedagogen som gör detta på eleven i fråga kan hålla på alldeles för länge med kartläggningen och resultatet blir inte det de hoppats på, beskriver lärarna. Det kan bero på att pedagoger idag inte vågar erkänna att de inte klarar av att hjälpa alla sina elever på det sättet de skulle vilja. Det är viktigt att våga erkänna för sina medarbetare att de behöver hjälp med vissa saker så att de orkar fortsätta arbeta på ett bra och effektivt sätt, (Iglum, 1999). Enligt LPO 94 är det viktigt att utgå från varje elevs egna förutsättningar för att skapa det bästa lärandet. Det är något som vi lärare och pedagoger bör tänka på. Att koncentrera sig på en sak i ett klassrum precis när skolan börjat är inte alltid lätt. Elever som har svårt att koncentrera sig tar ofta in allt de ser och hör, medan en elev som kan koncentrera sig kan sortera bort vissa störande ljud runt omkring, (Johannessen, 1995, Kadesjö, 2001 och lärarna). Elever som har koncentrationssvårigheter behöver tydliga och konsekventa ramar för sitt lärande, detta för att lärandet ska ske på bästa möjliga sätt. Miljön i klassrummet är av stor 26

26 betydelse, (Kadesjö, 2001). Det har jag även märkt under de observationer jag gjort på de olika skolorna. I klassrum där det inte finns så mycket olika distraherande föremål uppsatta blir eleverna mindre distraherade än i klassrum där väggarna är fyllda av saker. Placeringen av eleverna är också av stor betydelse för att uppnå bästa inlärningsförmåga. Materialet som ges till elever med nedsatt koncentrationsförmåga är av stor betydelse. De behöver ofta enkla och förutsägbara uppgifter som är lätta att förstå och som eleven klarar av på egen hand, (Kadesjö, 2001, lärarna). Här är bildschemat till stor hjälp för många elever. Bildschemat fungerar för de flesta elever, beskriver lärarna och jag har även sett det under observationerna. När eleven märker att den klarar av att göra en uppgift på egen hand ökar elevens motivation till att fortsätta. Motivationen är mycket viktig för elever med koncentrationssvårigheter, det märktes under mina observationer. När eleverna med koncentrationssvårigheter inte förstår varför de ska göra en uppgift minskar deras motivation till att göra den. Det är viktigt att förklara för dem varför de ska göra vissa uppgifter och vilken nytta de kommer att ha av den nya kunskapen. Kamraterna till dessa elever blir ofta väldigt snälla och hjälpsamma till denna elev så att han/hon inte ska få sådana utbrott eftersom det skrämmer dem. Detta kan försämra de vanliga elevernas prestation i skolan, eftersom de hela tiden måste hålla koll på denna person. Därför är det viktigt att eleven i fråga får bra och lättförståligt material att arbeta med i skolan. Belöning är något som kan fungera för att elever med koncentrationssvårigheter ska komma framåt i sitt arbete, (Iglum, 1999). I de observationer jag utfört ser jag fler nackdelar med små belöningar än fördelar. Eleverna fokuserar mer på att få belöning och gör färdigt de uppgifterna de fått så snabbt som möjligt och förstår därför inte vad uppgiften gick ut på. Lärarna poängterar att det är fler pojkar än flickor som har koncentrationssvårigheter, men påpekar också hur viktigt det är att vi inte ser förbi alla flickor som också har koncentrationssvårigheter. De har rätt till lika mycket hjälp som pojkarna, (Iglum, 1999). För att kunna hjälpa elever med koncentrationsproblem måste vi veta vad problemet är och vilka resurser vi ska sätta in. Därför måste det skrivas ett åtgärdsprogram, (ex. se bilaga 3). Åtgärdsprogrammen fungerar bra om det görs på rätt sätt, det måste skrivas på ett enkelt och utvärderingsbart sätt. Åtgärdsprogrammen fungerar för det mesta, ibland blir beskrivningen dock för tung i åtgärdsprogrammet. Detta gör att den inte blir utvärderingsbar på det sättet som är nödvändigt för att få ut det bästa av det. Det är viktigt att vara tydlig och konsekvent när man skriver ett åtgärdsprogram. Utvärdera ofta! uppmanar lärarna 27

27 6. Diskussion De flesta lärare idag upplever att det blivit fler elever som har koncentrationssvårigheter än vad det var förr. Det kan ju i och för sig bero på att det uppmärksammas mer idag. Eftersom det upptäcks fler och fler elever som har koncentrationssvårigheter blir resurserna mindre och mindre. Vilka drabbas av det, om inte eleverna. På de skolor jag gjort min VFU har jag dock inte upplevt de minskade resurserna som något problem. De elever som har haft koncentrationssvårigheter har fått bra hjälp så att de har kunnat gå framåt i sin utveckling. Resurserna är inte tillräckliga, men vi klarar oss, beskriver pedagogerna i allmänhet. Det behövs mycket mer resurser för att alla elever med koncentrationssvårigheter ska klara av skolan på bästa möjliga sätt, de kan inte bara skära ner på skolan. De måste tänka på att eleverna i skolan är vår framtid, vad händer om de får en dålig utbildning, hur blir det med vårt samhälle då? Lärare idag saknar ofta en djupare kunskap om hur elever med koncentrationssvårigheter beter sig och hur de kan och bör hjälpa dem. Eftersom det finns en ökning av elever med nedsatt koncentrationsförmåga av olika slag bör varje lärare skapa sig en djupare kunskap inom detta område så att de kan hjälpa dessa elever på ett bra sätt. Även fast resurserna på skolorna idag inte är den bästa så är detta något som jag tycker bör prioriteras. Det blir mer och mer rörigt i dagens klassrum. Bänkar byts ut mot bord, de böcker eleverna fortfarande har kvar läggs i boxar som eleverna få släpa runt på och resten av läroböckerna byts ut mot kort som ligger i olika lådor. De ska även lära sig att sköta sin egen veckoplanering. Hur ska eleverna veta hur mycket de hinner med i de olika ämnena på en vecka när de är sju år? Eleverna lär sig i och för sig ta ansvar, men jag anser att det kan bli för stort och tungt ansvar för eleverna att klara av själva. Detta kan upplevas som både något positivt och negativt. För elever med koncentrationssvårigheter kan detta vara mycket svårt att klara av. Det beror bland annat på att det är så många olika moment som ska klaras av innan de väl sätter sig ner och ska lösa en uppgift och då är ofta det mesta av koncentrationen som bortblåst. Elever med koncentrationssvårigheter behöver tydlighet och struktur för att deras arbete ska fungera och frågan är om det finns i detta arbetssätt. För de elever som har god koncentrationsförmåga fungerar detta systemet oftast bra, de kan jobba på i sin egen takt och får oftast mycket gjort. Det är viktigt att lärarna finns till hands och hjälper de elever som har 28

28 det svårare i skolan, det är även viktigt att de får ett bra och anpassat material som gör att eleverna utvecklas, (lärarna och Kadesjö, 2001). Får elever som har koncentrationsproblem det lättare att koncentrera sig när de får sitta i grupp? Genom observationerna har jag upptäckt att detta inte är det bästa arbetssättet. De blir lätt distraherade och får inte så mycket gjort som de borde ha fått om de suttit enskilda. Därför kan det vara bättre att placera en elev som har koncentrationssvårigheter vid en enskild plats med uppsikt över den övriga klassen. Innan vi gör detta är det viktigt att vi talar med eleven om vad som ska hända och varför. Det är även viktigt att fråga eleven hur den upplever det hela och om den tror att det kan bli bättre om vi löser problemet på detta sätt. Många lärare tror att elever med koncentrationssvårigheter måste ha någon slags sjukdom som till exempel AD/HD och DAMP, men koncentrationssvårigheter kan bero både på socioemotionella orsaker, situationsbundna orsaker, eller biologiska orsaker, (Kadesjö, 2001). Det är viktigt att vi inte drar förhastade slutsatser och stämplar eleven i fråga innan vi vet vad som är orsaken till koncentrationsproblemet, därför är det viktigt att ta reda på vad problemet ligger någonstans och vad det beror på. Detta kan göras genom en så kallad kartläggning. Detta är mycket viktigt att göra så att vi därefter kan upprätta ett åtgärdsprogram och få fram rätt hjälp till den berörda eleven. Något som är viktigt att tänka på är att inte hålla på med kartläggningen för länge, eftersom det bara försvårar och förlänger utredningen. Hur detta fungerar på olika skolor kan se mycket olika ut. Mycket beror på vilken kunskap vi har om elever med koncentrationsproblem. Ju mer kunskap som finns desto mer är vi beredda på att göra för dessa elever. Resurserna på skolan är också av väldigt stor betydelse. Alla skolor har olika mycket resurser, det är viktigt att förvalta dem på ett bra sätt, så att varje elev får en så bra utbildning som möjligt, (Iglum, 1999). Miljön i skolan är av stor betydelse, såväl utomhus som inomhus, beskriver lärarna och (Kadesjö, 2001). Föräldrakontakten är mycket viktig i skolan. Speciellt om föräldrarna har ett barn som har koncentrationssvårigheter. Med bra kommunikation mellan elev, förälder och pedagog blir arbetet i skolan lättare att förstå för alla parter. Alla får en möjlighet att tala om hur de upplever att det fungerar med olika saker och vi kan komma överens om vad som ska göras bättre och hur vi kan åstadkomma det. Föräldrakontakten har fungerat relativt bra på de VFU platserna jag har varit på. En del föräldrar har vägrat att acceptera att deras barn har koncentrationssvårigheter, de har istället lagt skulden på skolan. Det är lärarnas fel att deras 29

29 barn inte lär sig till exempel att läsa. Sakta men säkert har de börjat acceptera att så kanske inte är fallet. Därefter har de kunnat få den hjälp de behöver för att göra det bästa av situationen. Det har även funnits föräldrar som gjort allt de kan för sina barn och är tacksamma för all information som lärarna har att ge dem. Därför är det viktigt att läraren har en djupare kunskap om hur elever med koncentrationssvårigheter kan bete sig och vad vi kan göra för att hjälpa dem på bästa sätt. Jag tror att det är viktigt att ge föräldrarna tid att ta in all den informationen vi som pedagoger ger dem när vi talar om elevens problem i skolan. Tids nog kommer de att acceptera att det är som det är och vara villiga att hjälpa till så gott de kan. Skulle alla lärare ha en bra kunskap om elever som har koncentrationssvårigheter och vad vi kan och bör göra för att hjälpa dem på bästa sätt; och ifall resurserna på skolorna förbättras, så kanske antalet elever med koncentrationssvårigheter kan minskas. Det är en fråga som jag tycker är värd att fundera på. 30

30 7. Källförteckning Asmerrik, Sverre, Ogden, Terje, Rygvold, Anne-Lise (1999): Barn med behov av särskilt stöd. Studentlitteratur, Lund Bryman, Alan (2000): Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, Stockholm Cohen, Louis & Manion, Lawrence (1994): Research methods in education. Rout ledge, London Herlofson, Jörgen och Landqvist, Mats (1995): MINI-D IV diagnostiska kriterier enligt DSM- IV. Pilgrim Press, Danderyd Iglum, Lisbeth (1999): Om de bara kunde skärpa sig! Studentlitteratur, Lund Johannessen, Eva (1995): Barn med socio-emotionella problem. Studentlitteratur, Lund Kadesjö, Björn (2001): Barn med koncentrationssvårigheter, (2 uppl.) Liber, Stockholm Kimber, Birgitta (1997): Att stå ut med busungar, Eklunds förlag, Solna Lärarförbundet (2001): Lärarens handbok. Studentlitteratur, Lund Stadler, Ester (1994): Dyslexi. Studentlitteratur, Lund Tidskrifter Statens Institut för Handikappfrågor i skolan, SIH (2000): Individuell planering för elever i skolan, Umeå Cederholm Eriksson, Lena, Karlsson, Eva & Käll, Birgitta (2000): Utökad samverkan mellan förskola och BVC i Älmhults kommun, Växjö 31

31 Internet ogram.doc 32

32 Bilaga 1 Intervjufrågor om koncentrationssvårigheter Vad tänker du på när du hör begreppet koncentrationssvårigheter? Hur ser du på barn med koncentrationssvårigheter? Vad gör ni för att hjälpa dem? Hur fungerar de i klassen? Upplever du att det blivit fler elever som har svårt att koncentrera sig i skolan än var det var förr? Vad gör ni när ni upptäcker att en elev har koncentrationssvårigheter? Hur fungerar era åtgärdsprogram? Vad ska man tänka på när man arbetar med barn som har koncentrationssvårigheter? (material, arbetssätt) Hur ser resurserna ut på er skola? Hur ser föräldrarna på ert arbete med dessa barn? Hur ser föräldrakontakten ut?

33 Bilaga 2 Exempel på hur ett bildschema kan se ut under en dag för en elev med koncentrationssvårigheter. Skolan börjar 8.15, då har vi samling och går igenom vad som ska hända under dagen. Arbeta med arbetsblad i mattematik och praktiskt arbete med enheter. Rast

34 Bilaga 2 Arbeta med datorn Lunch Musik och Högläsning Slut för idag, tack för idag!