Eftersom detta är årets sista SIK-Aktuellt vill vi redan nu tacka för det gångna året och önska alla EN GOD JUL

Transkript

1 Årgång 20 Nr NOTISER Tiden går fort mot den 10 december då det åter är dags för den populära och gemytliga JULFESTEN som äger rum på museirestaurangen WEGA. Då bjuds det på glögg, ett välsmakande julbord och underhållning samt, inte att förglömma, det stora och vinstrika lotteriet. Med tanke på att deltagarantalet är begränsat gäller det att vara tidigt ute med en anmälan. Inbjudan till festen gäller naturligtvis även Din partner. För att kunna hålla kvar julfesttraditionen hoppas vi på ett stort deltagande. Vi inbjuder även till många andra trevliga arrangemang, däribland en informationsträff med vår nya huvudsponsor, Epsilon Arena AB, den 10 november. Eftersom detta är årets sista SIK-Aktuellt vill vi redan nu tacka för det gångna året och önska alla EN GOD JUL Senaste nytt om Skånska Ingenjörsklubben hittar Du på vår webbsida Huvudsponsorer: 1

2 SIKs SIKs STYRELSE STYRELSE Ordf Tomas Rasmusson Ordf Tomas Rasmusson Veterinärvägen 21, BJÄRRED Veterinärvägen 21, BJÄRRED v Ordf Agneta Leander v Ordf Agneta Leander Näktergalsvägen 7, BUNKEFLOSTRAND v.ordf@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Näktergalsvägen Ulf Darinder Marknad 7, BUNKEFLOSTRAND Ceremonimästare v.ordf@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ulf Ynglingagatan Darinder Marknad 19, Ceremonimästare MALMÖ marknad@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ynglingagatan Hampus Ekwall-Hansson 19, MALMÖ Sekreterare marknad@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Hampus Roslins Ekwall-Hansson väg 6 A, MALMÖ Sekreterare sekr@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Roslins Leif Eneberg väg 6 A, Information MALMÖ sekr@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Leif Skäralidsgatan Eneberg Information 43, LIMHAMN info@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Skäralidsgatan Lars-Olof Hartzén 43, 216 Ekonomi 17 LIMHAMN - Skattmästare info@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Lars-Olof Kvarnvingegränd Hartzén 10, Ekonomi HÖLLVIKEN - Skattmästare ekonomi@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Kvarnvingegränd Josip Zeljko Tucak 10, 236 Projekt 34 HÖLLVIKEN ekonomi@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Josip Bunkeflovägen Zeljko Tucak 39, 218 Projekt 36 BUNKEFLOSTRAND projekt@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Bunkeflovägen Jan-Eric Ståhl 39, Program BUNKEFLOSTRAND projekt@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Jan-Eric Solbjersgårdens Ståhl Program allé, LUND program@ingenjorsklubben.m.se Solbjersgårdens allé, LUND program@ingenjorsklubben.m.se Fackkommittéer Fackkommittéer Ordf E Bengt Wilén Ordf E Bengt Sparvgatan Wilén 2, VELLINGE el@ingenjorsklubben.m.se Ordf IT (tf) Sparvgatan Lars Akervall 2, VELLINGE el@ingenjorsklubben.m.se Ordf IT (tf) Lars Lorensborgsgatan Akervall 3 A, MALMÖ it@ingenjorsklubben.m.se Ordf K Lorensborgsgatan Pär Tufvesson 3 A, MALMÖ it@ingenjorsklubben.m.se Ordf K Pär Brisgränd Tufvesson 4 B, LOMMA kem@ingenjorsklubben.m.se Ordf M/I Brisgränd Dan Petersen 4 B, LOMMA kem@ingenjorsklubben.m.se Ordf M/I Dan Ryngevägen Petersen 190, YSTAD moi@ingenjorsklubben.m.se 54 Ordf Mv Ryngevägen Agneta Leander 190, YSTAD moi@ingenjorsklubben.m.se Ordf Mv Ordf Sk Agneta Näktergalsvägen Leander 7, BUNKEFLOSTRAND mv@ingenjorsklubben.m.se Näktergalsvägen Tomas Rasmusson 7, BUNKEFLOSTRAND mv@ingenjorsklubben.m.se Ordf Sk Tomas Veterinärvägen Rasmusson 21, BJÄRRED sk@ingenjorsklubben.m.se Ordf VH Veterinärvägen Johan Hellqvist 21, BJÄRRED sk@ingenjorsklubben.m.se Ordf VH Johan Lindells Hellqvist väg 4, MALMÖ vh@ingenjorsklubben.m.se Ordf VVS Lindells Vakant väg 4, MALMÖ vh@ingenjorsklubben.m.se vvs@ingenjorsklubben.m.se Ordf VVS Vakant vvs@ingenjorsklubben.m.se SIK-AKTUELLT nr 4, oktober 2008 SIKs kansli SIK-AKTUELLT nr 4, oktober 2008 SIKs kansli Organ för Skånska Ingenjörsklubben Kanslist: Birgit Arkenstedt Organ Malmöhusvägen för Skånska 7, Ingenjörsklubben MALMÖ Kanslist: Birgit Malmöhusvägen Arkenstedt 7, MALMÖ Malmöhusvägen Ansvarig utgivare: 7, 211 Tomas 18 MALMÖ Rasmusson Öppettider: Malmöhusvägen tisdag-torsdag , MALMÖ Ansvarig Redaktion: utgivare: Tomas Tomas Rasmusson Rasmusson Öppettider: Telefon: tisdag-torsdag Redaktion: Tomas Leif Eneberg Rasmusson Telefon: Telefax: Leif Birgit Eneberg Arkenstedt Telefax: E-post: sik@ingenjorsklubben.m.se Birgit Arkenstedt E-post: Hemsida: sik@ingenjorsklubben.m.se Tryckt hos Litos i Malmö 2008 Hemsida: Postgiro: Tryckt Tidskriften hos Litos utkommer i Malmö med nr/år Postgiro: Bankgiro: Tidskriften utkommer med 4 nr/år Bankgiro:

3 3

4 ENERGIDEKLARATIONER OCH OLIKA UPPVÄRMNINGSSYSTEM Den 14 februari höll energirådgivare ENERGIDEKLARATIONER Bengt Linné, Energikontoret OCH Skåne, ett synnerligen intressant och givande föredrag OLIKA om UPPVÄRMNINGSSYSTEM energideklarationer, energibesparade åtgärder i samband med dessa och olika energisystems potentialer i detta sammanhang. Den 14 februari höll energirådgivare Bengt Linné, Energikontoret Skåne, ett synnerligen intressant och givande föredrag om energideklarationer, energibesparade åtgärder i samband med dessa och olika energisystems potentialer i detta sammanhang. Energirådgivare Bengt Linné visar exempel på hur en energideklaration kan se ut Lagen om energideklarationer Energirådgivare trädde i Bengt kraft hösten Linné visar 2006 exempel och innebär på bl a att hyres- och bostadsrättshus samt specialbyggnader hur en energideklaration över 1000 kvm kan skall se ut ha energideklarerats senast vid årsskiftet 2008/2009 och att nybyggda hus och hus som säljs fr o m den 1 januari 2009 skall Lagen vara energideklarerade. om energideklarationer Detta gäller trädde även i kraft villor. hösten Deklarationen 2006 och gäller innebär i 10 bl år. a En att deklaration hyres- och av bostadsrättshus en villa kan kosta samt mellan specialbyggnader och 8 över 000 kr kvm 000 till skall ha energideklarerats villor byter ägare senast per år. vid årsskiftet 2008/2009 och att nybyggda hus och hus som säljs fr o m den 1 januari 2009 skall Energideklarationen vara energideklarerade. görs Detta av en gäller energiexpert även villor. i ett ackrediterat Deklarationen kontrollorgan, gäller i 10 år. men En för deklaration att kunna av göra en detta villa kan behövs kosta ett mellan underlagsmaterial och från kr. fastighetsägaren till Ackrediterade villor byter ägare kontrollorgan per år. finns registrerade hos Swedac ( Energideklarationen görs av en energiexpert i ett ackrediterat kontrollorgan, men för att kunna göra Energideklarationen detta behövs ett har underlagsmaterial många fördelar och från skall fastighetsägaren. bl a visa rekommendationer Ackrediterade kontrollorgan om åtgärder finns som är registrerade kostnadseffektiva hos Swedac och ( minskar energianvändningen, vilken energianvändning byggnaden har, om obligatorisk ventilationskontroll (OVK) och radonmätning utförts och om Energideklarationen byggnadens energiprestanda har många kan fördelar förbättras och utan skall att inomhusmiljön bl a visa rekommendationer försämras. om åtgärder som är kostnadseffektiva och minskar energianvändningen, vilken energianvändning byggnaden finns har, många om obligatorisk sätt att bringa ventilationskontroll ned energiförbrukningen (OVK) och därmed radonmätning kostnaderna. utförts Tilläggs- och om Det isolering byggnadens av vindbjälklaget, energiprestanda byte kan av förbättras fönster utan till mera att inomhusmiljön energieffektiva, försämras. tätning runt fönstren och översyn av ventilationen samt komplettering eller ändring av uppvärmningssystemet är bara Det några finns exempel, många där sätt det att första bringa är ned ett energiförbrukningen av de lönsammaste. och Sänkning därmed av kostnaderna. inomhustemperaturen Tilläggsisolering med en grad av vindbjälklaget, kan också rekommenderas. byte av fönster till mera energieffektiva, tätning runt fönstren och översyn av ventilationen samt komplettering eller ändring av uppvärmningssystemet är bara några Från Energimyndigheten exempel, där det första kan fås är en ett broschyr av de lönsammaste. (ET2007:55) Sänkning som mera av utförligt inomhustemperaturen redovisar tillvägagångssätt en grad kan vid också och vinster rekommenderas. med energideklarationer. I framtagandet av broschyren har även med Boverket, Konsumentverket och Naturvårdsverket medverkat. Från Energimyndigheten kan fås en broschyr (ET2007:55) som mera utförligt redovisar tillvägagångssätt vid och vinster med energideklarationer. 4 I framtagandet av broschyren har även Boverket, Konsumentverket och Naturvårdsverket medverkat.

5 Bengt Linné gick härefter in på de olika energisystem som står till buds och dessas för- och nackdelar. En övergång från fossila bränslen, som olja och gas, till förnyelsebara, som pellets Bengt och solenergi Linné gick är viktigt härefter ur miljösynpunkt. in på de olika energisystem som står till buds och dessas för- och nackdelar. En övergång från fossila bränslen, som olja och gas, till förnyelsebara, som pellets och För de solenergi ca 500 är 000 viktigt bostäder ur miljösynpunkt. som uppvärms med direktverkande el kan lösningen vara tilläggsisolering och centralt elektroniskt styrsystem som kopplar förbi elementens termostater. För Pelletskamin de ca 500 kan 000 utgöra bostäder ett som miljövänligt uppvärms komplement med direktverkande och har en el kan verkningsgrad lösningen vara på ca tilläggsisolering braskamin och - si och centralt så. elektroniskt styrsystem som kopplar förbi elementens termostater. 80 %, Pelletskamin kan utgöra ett miljövänligt komplement och har en verkningsgrad på ca 80 %, braskamin Om ren ved - si skall och så. användas skall eldningen ske under hög temperatur och med god syretillförsel i en miljögodkänd vedpanna kopplad till en ackumulatortank, inte genom snåleldning Om ren i ved en kombipanna skall användas eller skall kamin, eldningen som tyvärr ske är under alltför hög vanligt. temperatur och med god syretillförsel i en miljögodkänd vedpanna kopplad till en ackumulatortank, inte genom snåleldning För de som i en kombipanna har oljeeldning eller kan kamin, en värmepump som tyvärr är eller alltför övergång vanligt. till pellets vara ekonomiskt fördelaktigt. Den rena oljepannan har bäst förutsättningar att kunna konverteras till pellets. För de som har oljeeldning kan en värmepump eller övergång till pellets vara ekonomiskt fördelaktigt. Rent ekonomiskt Den är rena oljan oljepannan dyrast, följd har bäst av i förutsättningar ordning el, gas att och kunna pellets. konverteras Ett komplementsystem till pellets. som kan vara intressant är solvärme, med vatten cirkulerande genom celler på taket. Vattentemperaturer ekonomiskt på upp är oljan till dyrast, följd grader av kan i ordning uppnås el, med gas dessa och pellets. system. Ett komplementsystem Rent som kan vara intressant är solvärme, med vatten cirkulerande genom celler på taket. Vattentemperaturer Att gå över från på upp ett uppvärmningssystem till grader kan till uppnås ett annat med kan dessa i vissa system. fall ge problem. Att övergå från olja till fjärrvärme kan t ex ge problem med luftgenomströmning och uttorkning i panncentralen. Att gå över Huset från ett är uppvärmningssystem ofta byggt för en konstruktion till ett annat och kan fungerar i vissa därför fall ge sämre problem. med Att den övergå nya. från Värmepumpar olja till fjärrvärme som ger kan lägre t ex varmvattentemperatur ge problem med luftgenomströmning än 55 grader bör och kompletteras uttorkning med i panncentralenpatron för att Huset undvika är ofta legionella. byggt för en konstruktion och fungerar därför sämre med den nya. el- Värmepumpar som ger lägre varmvattentemperatur än 55 grader bör kompletteras med elpatron för att undvika legionella. V ordf Agneta Leander ställer en sista fråga och tackar Bengt Linné för ett mycket trevligt och informativt föredrag V ordf Agneta Leander ställer en sista fråga och tackar Bengt Linné för ett mycket trevligt och informativt föredrag Agneta Leander/Dan Zimmergren Mv-avdelningen Agneta Leander/Dan Zimmergren Mv-avdelningen 5

6 FRÅN DECIMALGRADER TILL PIKORADIANER OM STJÄRNMÄTNING FRÅN HIPPARCHOS TILL GAIA Vid ett möte torsdagen den 25 september 2008, gemensamt ordnat av Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe och FRÅN SIK, DECIMALGRADER presenterade professor TILL Lennart PIKORADIANER Lindegren vid Astronomiska institutionen i Lund OM sitt STJÄRNMÄTNING föredrag: Att mäta FRÅN 1000 HIPPARCHOS stjärnor TILL eller GAIA Varför behövs pikoradianastronomi? Vid ett möte torsdagen den 25 september 2008, gemensamt ordnat av Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe och SIK, presenterade professor Lennart Lindegren vid Astronomiska institutionen i Lund sitt föredrag: Att mäta stjärnor eller Varför behövs pikoradianastronomi? Lennart Lindegren, som varit verksam inom astrometrin sedan 1970-talet, började med att ge en översikt över hur noggrannheten inom stjärnmätningen utvecklats. Hipparchos kunde på 150-talet f Kr placera de ljusstarkaste stjärnorna på 0,5 när, vilket motsvarar 8 mrad (milliradianer). Tycho Brahe nådde i slutet av 1500-talet ner till ca 10 bågsekunder eller 50 mikrorad, tack vare enkelt Lennart uppbyggda Lindegren, instrument som varit med verksam sinnrika inom siktarrangemang astrometrin sedan och 1970-talet, införandet började av nonieskalan. med att ge Från en 1700-talet översikt över kunde hur noggrannheten man mäta en relativ inom stjärnmätningen vinkelskillnad på utvecklats. ca 1 bågsekund Hipparchos mellan kunde två på närliggande 150-talet objekt f Kr placera på himlen. de ljusstarkaste Detta använde stjärnorna man på bl a 0,5 för när, att bestämma vilket motsvarar parallaxen 8 mrad (halva (milliradianer). vinkeln för Tycho jordbanans Brahe diameter nådde i sedd slutet från av stjärnan) 1500-talet för ner närbelägna till ca 10 stjärnor bågsekunder och därmed eller 50 deras mikrorad, avstånd tack från vare oss enkelt (F.W. uppbyggda Bessel 1837). instrument För att få med lite sinnrika perspektiv: siktarrangemang 1 bågsekund och motsvarar införandet höjden av nonieskalan. av en människa Från 1700-talet betraktad på kunde 360 km man avstånd; mäta en 1 millibågsekund relativ vinkelskillnad motsvara på ca en människa 1 bågsekund på månytan. mellan två närliggande objekt på himlen. Detta använde man bl a för att bestämma parallaxen (halva vinkeln för jordbanans Inom ESA diameter (europeiska sedd motsvarigheten från stjärnan) för till närbelägna NASA) stjärnor började och man därmed på 1970-talet deras avstånd fundera från oss på mätningar (F.W. Bessel från 1837). rymden För och att få lite perspektiv: kunde satelliten 1 bågsekund Hipparchos motsvarar mäta höjden positionen av en hos människa stjärnor betraktad med på 360 en noggrannhet km avstånd; på 1 millibågsekund ca 1 millibågsekund motsvara (förkortad en människa 1 mas, på milli månytan. arc second) Astrometri Inom ESA innebär (europeiska mätning motsvarigheten av både en stjärnas till NASA) position började och en man eventuell på 1970-talet ändring av fundera denna, på då mätningar förmodligen från beroende rymden på och kunde satelliten Hipparchos mäta positionen hos stjärnor stjärnans med egenrörelse en noggrannhet på ca 1 millibågsekund (förkortad 1 mas, milli arc second) stjärnans parallax, dvs ändring pga jordens och därmed satellitens läge i jordbanan Astrometri störningar innebär från annan mätning kropp, av t.ex. både exoplaneter en stjärnas position och en eventuell ändring av denna, då förmodligen beroende på stjärnans egenrörelse stjärnans parallax, dvs ändring pga jordens och därmed satellitens läge i jordbanan störningar från annan kropp, t.ex. exoplaneter 6

7 För att få tillräcklig noggrannhet måste en hel mängd mätfel elimineras och en del av dessa kommer man åt genom att mäta vinkelavståndet mot en referensstjärna. Allt detta ger upphov till en stor mängd räknearbete, varför utvecklandet av lämpliga beräkningsprogram är en viktig del av astrometrin. Att mäta upp stjärnornas positioner är viktig för att få ett stabilt koordinatsystem på himlen. Utan ett sådant kan det bli omöjligt att tolka små positionsförändringar på ett riktigt sätt, t ex för att bestämma exoplaneters storlek och banor. Genom en noggrann bestämning av stjärnornas hastighet får man också djupare kunskap om stjärnbildning och Vintergatans dynamik. För att vidareutveckla möjligheten till stjärnmätning föreslog bl a Lennart Lindegren i ett brev till ESA 1995 uppskjutandet av GAIA, en satellit för Global Astrometric Interferometer for Astrophysics. Nu blir den tekniska lösningen av ett annat slag, varför projektnamnet ändrats till Gaia, utan någon akronymbetydelse. Arbetet pågår och uppskjutningen är planerad till den 1 december Under 5 år skall Gaia mäta positionen hos 1 miljard stjärnor med en noggrannhet som närmar sig pikoradianer, dvs miljondelar av bågsekunder! Beroende på stjärntyp och tillåten felmarginal, räknar man med att kunna mäta in en mindre del av Vintergatan med stor noggrannhet och större delen med en felmarginal på 20 %. Vad skall man då göra med all data från Gaia? Följande uppgifter utgör ett urval. Genom att noggrant mäta det individuella stjärnavståndet för 10 miljoner stjärnor kan man: mäta stjärnornas fysiska egenskaper (luminositet, massa, ålder) testa och förbättra teoretiska stjärnmodeller upptäcka tusentals Jupiterliknande exoplaneter kring alla typer av stjärnor Man kan också mäta stjärnornas fördelning och rörelser i Vintergatan och därmed: bestämma Vintergatans gravitationspotential och fördelning av mörk och vanlig materia upptäcka systematiska rörelsemönster som kan ge upplysning om galaxkollisioner Genom mätning på asteroider och kometer kan man bestämma massor och exotiska (och potentiellt farliga) banor. Slutligen kan man testa en del av Einsteins kosmologiska teorier. Som avslutning visade Lennart Lindegren dels en simulerad rymdfärd runt Karlavagnens stjärnbild, vilken visade att endast fyra av dess sju stjärnor i någon mening hör ihop, dels 3Dbilder av Karlavagnen och Orion med sina kringliggande stjärnor. Med hjälp av röd/gröna glasögon (fotot nedan) fick man en djupupplevelse av stjärnrymden och en liten känsla för att stjärnhimlen kan ses med ett hisnande djup vi inte är vana vid! 7

8 Kjell Werner Sekreterare i Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe Värva medlemmar till SKÅNSKA INGENJÖRSKLUBBEN 8

9 YTTERLIGARE EN HUVUDSPONSOR Epsilon Arena AB har gått in som ny företagsmedlem och huvudsponsor till Skånska Ingenjörsklubben. Vi hälsar dem mycket välkomna och hoppas att vi får ömsesidig nytta och glädje av detta företagsmedlemskap framöver. Epsilon Arena AB är ett nystartat företag inom Epsilon-koncernen där moderbolaget är Epsilon AB. Koncernens huvudsakliga verksamhet är att tillhandahålla kvalificerade tjänster inom avancerad ingenjörskonst samt därmed förenlig verksamhet. Epsilon Arena s VD är Lars Lindell och regionansvarig för södra Sverige är Mikael Pettersson Vi kommer att få höra mer om bolagets verksamhet vid ett informationsmöte den 10 november. Så boka denna kväll för ett intressant möte med Epsilon Arena AB. Se nedan. 9

10 SIK OCH IVA SYD PÅ BESÖK HOS HÖGANÄS AB Ett studiebesök vid Höganäs AB arrangerades av IVA Syd i samarbete med SIK den 16 september. En buss med drygt 30 personer åkte från Lunds Central till Höganäs. Efter inledande presentationer av vvd Hans Söderhjelm och forskningschef Jan Tengzelius bjöds det på mat och dryck följt av en rundvandring i produktionen. Höganäs AB Höganäs AB grundades redan Företaget har förändrats och utvecklats genom åren och är nu ledande i världen på att producera bl a järnpulver, med en marknadsandel på ca 35 % och en omsättning på nästan 6000 MSEK. Den helt dominerande andelen av försäljningen går på export, 1400 kunder är fördelade på 65 länder. Med huvudkontoret i Höganäs har man etablerat tillverkningsenheter i alla världsdelar. Anläggningar har byggts upp för produktion av olika typer av pulver baserade på olika legeringar eller sammansättningar. Totalt tillverkas ca 1500 olika sorters metallpulver. Pulvertillämpningar Metallpulver används i ett större antal tillämpningar än vad man tror. Traditionellt pressas ett metallpulver i en form avsett för t ex kugghjul eller annan fordonskomponent, se figuren nedan. Den ihoppressade och tämligen löst sammanbundna pulverkroppen binds sedan samman genom en s k sintringsprocess. Vid sintringen värms kroppen upp så att respektive pulverkorn fattar tycke för varandra och binds metalliskt tillsammans och därmed får kroppen sin hållfasthet. Eventuellt återstår vissa mindre bearbetningsmoment som borrning av hål, gängning eller bearbetning av ytor som är av stor betydelse för komponentens funktion. På samma sätt som precisionsgjutning så erhåller en pulvermetalliskt tillverkad komponent sin slutliga form efter ett begränsat antal förädlingssteg, vilket ger låga rörliga tillverkningskostnader. Pulvertekniken är särskilt lönsam vid tillverkning av ett stort antal detaljer som återkommer ofta, vilket passar bl a fordonsindustrins tillverkning väl. Kortare serier är ofta svårare att få lönsamma pga de relativt höga kostnaderna för formverktyg. Andra viktiga tillämpningsområden vid sidan av fordonsindustrin och dess tillämpningar är komponenter för vitvaror, verktyg och andra massproducerade maskiner. En mycket intressant tillämpning som vi nära nog alla kommer i kontakt med är järnpulver i form av kosttillskott. Bl a används järnpulver inom livsmedelsindustrin för att berika vissa livsmedel med järn. Denna tillämpning är långt ifrån försumbar i omfattning. Höganäs tillverkningsprocess av s k järnsvamp ger extremt rent material, dvs helt oförorenat järn (Fe). Nya och framtida tillämpningsområden Det finns flera mycket intressanta tillämpningar utöver de ovan nämnda. Användning av pulver med mycket små diametrar, s k finpartikulära pulver, väntas få en stark utveckling inom områden för kemisk katalys. Ett annat närliggande område är att använda pulverteknik som aktiv substans i partikelfilter. Vissa tillämpningar kan även skönjas för bränsleceller och batterier. 10

11 Komponenter tillverkade med pulverteknik samt en bild på ett pulverkorn ca 0,1 mm i diameter samt exempel på järnberikat livsmedel En tillverkningsmetod metallformsprutning (MIM), vilken i sig inte är ny, kan genom vidare utveckling påverka användningen av pulvertekniken. Vid MIM pressas metallpulver tillsammans med ett bindemedel ofta av en lämpligt vald plast in i ett formutrymme med hjälp av en skruv. Metoden är helt jämförbar med traditionell plastformsprutning. Med hjälp av metoden väntas bl a nya geometriska former tillverkas. Inom verktygsindustrin har man använt denna metod för att bl a tillverka komplexa borr- och fräsverktyg. Den möjligen viktigaste och intressantaste framtida tillämpningen av pulverteknik finner man inom det elektrotekniska området, nämligen som s k mjukmagnetiska flödesledare. Genom att binda samman ett belagt järnpulver med en isolator (plast eller keram) kan en magnetisk flödesledare erhållas utan några elektriska förluster. Denna typ av flödesledare, vilken kan betraktas som en pulverkomposit, kan ersätta den tvådimensionella transformatorplåten i motorer, transformatorer, generatorer, linjärmotorer, ställdon, nätfilter etc. Exempel på diverse komponenter tillverkade i mjukmagnetiskt pulver Pulvertekniken är helt överlägsen transformatorplåten vid högre frekvenser samtidigt som helt nya kompakta tredimensionella magnetiska flödesvägar kan tillverkas. Transformatorplåt leder magnetfält i planet pga att plåten är svår att forma tredimensionellt. Järnpulverkompositer kan formas och bearbetas nästan till vilken geometri som helst. Höganäs tillverkar ett pulver som heter Somaloy som är speciellt framtaget för dessa elektrotekniska tillämpningar. Vi har all anledning att vid ett senare tillfälle återkomma med ett SIK/IVA-seminarium knutet till mjukmagnetiska material. Vid LTH har det bedrivits forskning inom området sedan slutet av 80- talet. Dagens forskning behandlar primärt nya tillverkningsmetoder och tillämpningar för dessa material. 11

12 Hur tillverkas metallpulver? Hur Höganäs tillverkas använder metallpulver? primärt två olika sätt att producera metallpulver. Rent järnpulver tillverkas Höganäs genom en använder reduktion primärt av järnmalm två olika (magnetit sätt att Fe producera 3 O 4 ) till nära metallpulver. nog 100-% Rent rent järnpulver i form tillverkas av s k Hur metall- genom tillverkas en eller reduktion järnsvamp. metallpulver? av järnmalm Metallsvamp (magnetit är mycket Fe 3 O 4 porös ) till nära och kan nog malas 100-% eller rent krossas järn i form ner av till s ett k Höganäs metall- pulver som eller använder sedan järnsvamp. siktas primärt Metallsvamp till två rätt olika storlek sätt är mycket och att producera därefter porös värmebehandlas metallpulver. och kan malas Rent eller i skyddsatmosfär järnpulver krossas ner tillverkas enligt ett genom pulver figuren som en nedan. reduktion sedan Erhållet siktas av järnpulver järnmalm till rätt storlek kan (magnetit användas och Fedärefter direkt till värmebehandlas olika tillämpningar i skyddsatmosfär eller vidareförädlas 3 O 4 ) till nära nog 100-% rent järn i form av enligt s k metall- figuren genom ytbehandling nedan. eller järnsvamp. Erhållet eller järnpulver Metallsvamp tillsätts kan av någon användas är mycket annan direkt porös legeringskomponent. till och olika kan tillämpningar malas eller Höganäs eller krossas vidareförädlas tillverkar ner till ett pulver närvarande genom som ytbehandling ca sedan siktas eller ton till järnsvamp tillsätts rätt storlek av per någon år. och annan därefter legeringskomponent. värmebehandlas i Höganäs skyddsatmosfär tillverkar enligt för figuren närvarande nedan. ca Erhållet ton järnpulver järnsvamp kan per användas år. direkt till olika tillämpningar eller vidareförädlas genom ytbehandling eller tillsätts av någon annan legeringskomponent. Höganäs tillverkar för närvarande ca ton järnsvamp per år. Ett annat sätt att tillverka metallpulver är genom atomisering där en smält metallstråle slås sönder Ett av en annat gas sätt eller att vatten tillverka med metallpulver högt tryck. De är erhållna genom atomisering metalldropparna där en stelnar smält metallstråle till ett pulver. slås sönder av en gas eller vatten med högt tryck. De erhållna metalldropparna stelnar till ett pulver. Ett annat sätt att tillverka metallpulver är genom atomisering där en smält metallstråle slås sönder av en gas eller vatten med högt tryck. De erhållna metalldropparna stelnar till ett pulver. Totalt vidareförädlas både svamp- och vattenatomiserat pulver i Pulververket till rent järnpulver i Totalt en mängd vidareförädlas motsvarande både mer svamp- än och vattenatomiserat ton/år. Av detta pulver vidareförädlas i Pulververket ca till rent järnpulver ton/år till i en legerat mängd pulver. motsvarande mer än ton/år. Av detta vidareförädlas ca ton/år till Totalt legerat vidareförädlas pulver. både svamp- och vattenatomiserat pulver i Pulververket till rent järnpulver i en Källor mängd till referatet: motsvarande Material mer hämtat än från Höganäs ton/år. Av AB detta och LTH, vidareförädlas Lunds universitet ca ton/år till legerat Källor till pulver. referatet: Material hämtat från Höganäs AB och LTH, Lunds universitet SIK och IVA Syd tackar Höganäs AB för ett mycket intressant studiebesök. Källor SIK och till IVA referatet: Syd tackar Material Höganäs hämtat AB från för Höganäs ett mycket AB intressant och LTH, studiebesök. Lunds universitet SIK Jan-Eric och IVA Ståhl Syd tackar Höganäs AB för ett mycket intressant studiebesök. Jan-Eric Styrelseledamot Ståhl SIK Styrelseledamot SIK Jan-Eric Ståhl Styrelseledamot SIK 12

13 HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR DEN INDISKA TEXTILINDUSTRIN Den 16 september anordnades ett seminarium i samarbete med Ingenjörer och Naturvetare Utan Gränser (INUG) samt ABC i Lund. Linda Önnby från avdelningen för bioteknik vid LTH pratade om olika alternativ för nedbrytning av de ämnen som vanligen används vid färgning av textilier i Indien och Olga Golovanova från ABC pratade om de övergripande sociala och miljömässiga aspekterna av bomullsodling och textilindustrin. 13

14 Enligt Olga är bomullstyg det tyg som orsakar mest miljöproblem, främst på grund av tvättningen och färgningen. För varje kilogram producerat tyg förbrukas ett kilogram kemikalier samt 350 liter vatten. 14

15 bättring. Linda berättade om den forskning som pågår för att utveckla kostnadseffektiva metoder för att Ytterligare bryta ner de ett azofärger problem vid som tillverkningen vanligen används är att arbetarna för färgning i fabrikerna av textilier. saknar Linda lämplig gjorde skyddsutrustning examensarbete för arbete i Indien med genom de hälsofarliga LTHs försorg kemikalierna på detta ämne förutom och då under fabriken seminariet inspekteras, berättade då sitt handskar hon om sitt och arbete munskydd där. plockas fram något som givetvis försvårar möjligheten till förbättring. Linda berättade om den forskning som pågår för att utveckla kostnadseffektiva metoder för att bryta ner de azofärger som vanligen används för färgning av textilier. Linda gjorde sitt examensarbete i Indien genom LTHs försorg på detta ämne och under seminariet berättade hon om sitt arbete där. Azofärgerna är väldigt billiga och stabila, vilket gör dem mycket effektiva som färger, men samtidigt ställer det till problem i miljön eftersom de inte bryts ner i naturen. Den reningsmetod som finns tillgänglig idag går ut på att fälla ut färgen till ett slam en metod som fungerar effektivt men som ofta inte används eftersom fabrikerna vill spara pengar. Dessutom måste slammet deponeras, vilket ofta sker utan tillräcklig kontroll. En Azofärgerna alternativ är reningsmetod väldigt billiga skulle och stabila, kunna vara vilket att gör använda dem mycket naturligt effektiva förekommande som färger, mikroorganismer ställer för att det bryta till ner problem föreningarna. i miljön Detta eftersom fungerar de inte berättade bryts ner Linda i naturen. men Den bara renings- delvis. men samtidigt metod Just nu som är forskningen finns tillgänglig i ett läge idag där går organismerna ut på att fälla lyckas ut färgen bryta upp till färgen ett slam i mindre en metod molekyler som men fungerar som effektivt även de är men giftiga som - ofta man inte blir används alltså av eftersom med färgen fabrikerna fast inte vill med spara problemet. pengar. Dessutom måste slammet deponeras, vilket ofta sker utan tillräcklig kontroll. En alternativ reningsmetod skulle kunna vara att använda naturligt förekommande mikroorganismer för att bryta ner föreningarna. Detta fungerar berättade Linda men bara delvis. Just nu är forskningen i ett läge där organismerna lyckas bryta upp färgen i mindre molekyler men som även de är giftiga - man blir alltså av med färgen fast inte med problemet. 15

16 En annan teknik utnyttjar solljus och en titanoxidkatalysator för nedbrytningen. Denna lyckades att bryta ned färgerna utan att lämna kvar några rester! En annan teknik utnyttjar solljus och en titanoxidkatalysator för nedbrytningen. Denna lyckades att bryta ned färgerna utan att lämna kvar några rester! En annan teknik utnyttjar solljus och en titanoxidkatalysator för nedbrytningen. Denna lyckades att bryta ned färgerna utan att lämna kvar några rester! Lösningar finns alltså men problemen kvarstår när fabrikschefer inte vill satsa några pengar på upprening av avfallsvattnet alternativet är ju gratis och konkurrensen stenhård. Lösningar finns alltså men problemen kvarstår när fabrikschefer inte vill satsa några pengar på Seminariet upprening försökte av avfallsvattnet visa på kopplingen alternativet mellan är ju sociala gratis och tekniska konkurrensen problem stenhård. i utvecklingen av Lösningar hållbara lösningar finns alltså och det men tycker problemen jag att kvarstår de lyckades när med. fabrikschefer inte vill satsa några pengar på Seminariet upprening försökte av avfallsvattnet visa på kopplingen alternativet mellan är ju sociala gratis och och tekniska konkurrensen problem stenhård. i utvecklingen av hållbara lösningar och det tycker jag att de lyckades med. Seminariet försökte visa på kopplingen mellan sociala och tekniska problem i utvecklingen av hållbara lösningar och det tycker jag att de lyckades med. Pär Tufvesson Ordf K-avd Pär Tufvesson Ordf K-avd Pär Tufvesson Ordf K-avd 16

17 FÖDELSEDAGAR DECEMBER 2008 OCH JANUARI FEBRUARI år 5/2 Marcus Persson 40 år 6/12 Rune Brandt 14/12 Stefan Eklund 20/12 Roger Nilsson 60 år 1/12 John-Börje Thelin 11/12 Göran Ericson 12/12 Tage Strand 24/12 J Lennart Eriksson 31/12 Kjell Folkeson 31/12 Eva Nyman 18/1 Rolf Martinsson 11/2 Wilhelm Böhm 14/2 Carsten Ahlcrona 18/2 Rickard Douhan 65 år 1/12 Gunnar Almberg 15/12 Lars-Åke Berling 18/12 Karl Christer Karlsson 18/1 Kaj Lilja 20/1 Åke Sjöblom 1/2 Hans Konsmar 70 år 6/12 Göran André-Jönsson 9/12 Birger Winberg 21/12 Bo Bergqvist 29/1 Gösta Lundgren 2/2 Bo Leander 23/2 C Ingmar Nilsson 75 år 28/1 K J Lennart Carlsson 21/2 Gunnar Tedestål 80 år 16/12 Lars Warringer 19/1 Ingolf Håkansson 4/2 Carl Bengt Gustafsson 13/2 Sven Camph 16/2 Erik Åkerfelt 85 år 6/12 Einar Bladh 3/1 Tore Riex 21/1 Stig Sjölin 27/2 Tore Bogheim 95 år 31/12 Einar Fovér Vi gratulerar och önskar lycka till! INVAL Lars Akervall, Stefan Jeppsson, Rolf Lindholm, Torbjörn Nyqvist IN MEMORIAM Ove Ekstrand, Bo Göran Hansson, Ludvig von Mühlenfels 17

18 Ifö Sanitär för funktionell harmonisk tidlös design med hög finish Står för Kreativitet - Kompetens Kvalitet - Miljökunskap 18

19 Anmälningsblankett Efternamn:... Förnamn:... Födelseår:... Titel:... Verksam vid:... Adress:... Telefon:... Telefax:... E-post:... Bostadsadress:... Telefon:... Telefax:... E-post:... Fackområde (markera ett eller flera): q VH Väg-och husbyggnadsteknik q E El-och kommunikationsteknik q K Kemisk teknologi q M/I Maskinteknik, Industriell organisation q Mv Miljövård q Sk Skeppsbyggnadsteknik q VVS Värme-, Ventilations- och Sanitetsteknik q IT Informationsteknik Värva medlemmar till SKÅNSKA INGENJÖRSKLUBBEN 19

20 Nedanstående företag stödjer Skånska Ingenjörsklubben 20 Litos Okt 08