Gränshandeln med Norge

Transkript

1 Gränshandeln med Norge Enkät- och intervjuundersökning hösten 2006 Rapport 2006:30 Foto: Mats Pettersson

2

3 Gränshandeln med Norge Enkät- och intervjuundersökning hösten 2006 Internationella enheten Referens Håkan Loxbo

4

5 Innehåll 1 Sammanfattning Gränshandeln med livsmedel Marknadsföring, skäl till gränshandeln, framtid Regional betydelse och sysselsättningseffekter Inledning Bakgrund Tidigare studier Mål Genomförande Metod Relevans Avgränsningar Gränshandelskommuner Gränshandelsbutiker Enkäten Pilotstudien Resultat Summa livsmedel Kött Mejeriprodukter Frukt och grönsaker Läsk och andra drycker Godis Övriga livsmedel Marknadsföring Skäl till gränshandel Hur lönsam är gränshandeln för norska kunder? Framtidsutsikterna Regional betydelse Sysselsättning Slutsatser Fortsatt arbete

6 7 Bilagor Frågeformulär till gränshandelsbutiker och följebrev Pressmeddelande om gränshandeln den 11 oktober 2006 från Jordbruksverket Pilotstudie våren Län / kommuner som gränsar till Norge

7 1 Sammanfattning 1.1 Gränshandeln med livsmedel Den samlade försäljningen av livsmedel i gränshandeln till norska kunder i undersökningen uppgår till miljoner. Det verkliga värdet på gränshandeln med livsmedel är sannolikt betydligt högre p.g.a. svarsbortfall och p.g.a. att undersökningen inte mäter all försäljning i gränshandeln. Ca kött och köttvaror varav drygt hälften med svenskt ursprung säljs enligt undersökningen till norska kunder i gränshandeln.. Ungefär utgörs av färskt och fryst kött och av s.k. charkvaror. Bland charkvarorna är det dels köttfärsprodukter som köttbullar och hamburgare som säljer bra liksom smörgåspålägg som korv och skinka. I övrigt säljer korvprodukter som falukorv, varmkorv och grillkorv bra samt bacon. Försäljningen av färskt och fryst kött toppas av kyckling men volymerna nötkött och griskött är också betydande. Volymerna av renkött är relativt små men ett mer fördelaktigt alternativ än export av renkött. Mejeriprodukter hamnar i undersökningen på ca 6 000, varav drygt är hårdost. Drygt hälften av osten har svenskt ursprung. Mjölk, fil och yoghurt säljer också bra. Dessutom såldes runt övriga mejeriprodukter såsom färskost, dessertost och fetaost och smaksatt/sötad yoghurt, smör, grädde, bregott, bordsmargariner, glass och margarin. Volymerna i gränshandeln av frukter och grönsaker i undersökningen säljer uppgår till sammanlagt ca Drygt hälften av de frysta produkterna har svenskt ursprung. Läsk och andra drycker (öl, juice, vatten, saft) är en viktig varugrupp i gränshandeln. Åtta större butiker sålde ca 10 miljoner liter. Totalsiffran är sannolikt mycket större eftersom en stor del av gränshandeln med drycker sker i butiker som inte ingick i undersökningen. Ca 90 % av läskedryckerna har svenskt ursprung. Ca 60 % av öl med alkoholhalt 2,8-3,5 % har svenskt ursprung. Juicen kommer främst från övriga EU medan saften främst har svenskt ursprung. Godisförsäljningen i nio större butiker ligger på ca varav ca 75 % hade svenskt ursprung. Totalsiffran är sannolikt mycket större eftersom en stor del av gränshandeln med godis sker i butiker som inte ingår i undersökningen. Ävev kaffe, mjöl och socker säljs i gränshandeln. Åtta butiker i undersökningen sålde knappt 700 kaffe och mjöl och socker. Större delen hade svenskt ursprung. Gränshandeln är också relativt betydande för en rad förädlade livsmedel såsom bröd, bakverk, såser, soppor samt mikro-/färdigrätter. Enligt svar från åtta större butiker såldes sammanlagt förädlade produkter. Ca 90 % hade svenskt ursprung. 1.2 Marknadsföring, skäl till gränshandeln, framtid Gränshandelsbutikerna annonserar ofta i norska media, anpassar sortimentet till att kunderna är norrmän och ofta har särskilda förpackningar (storpack) för många varor. Direktreklam till norska hushåll förekommer också men i mindre utsträckning liksom information på butikens hemsida. 3

8 De främsta skälen till gränshandeln är enligt enkätsvaren de höga norska skatterna på tobak och alkohol samt de stora prisskillnaderna för kött. Växelkurserna är också en viktig förklaring. Förbättrade kommunikationer och nya köpcentra är ett annat skäl till ökad gränshandel. Även i framtiden kommer de norska skatterna på tobak och alkohol att fungera som draghjälp till gränshandeln med livsmedel liksom prisskillnader och tillåtna ramar för att handla. Infrastrukturen runtomkring (vägar, broar etc.) har också betydelse för utvecklingen. Fortsatt expansion av gränshandeln är dock inte given. Om Norge sänker sina skatter på tobak, alkohol och sockerprodukter till svenska nivåer kan incitamenten till gränshandel minska avsevärt. Om Norge går med i EU upphör vissa prisskillnader automatiskt. 1.3 Regional betydelse och sysselsättningseffekter Gränshandeln har betydelse för berörda regioner, både som arbetsgivare till dem som jobbar i denna handel och annan verksamhet genereras av gränshandeln och som försäljningskanal för lokal livsmedelsproduktion. En fortsatt positiv utveckling av gränshandeln kan ha stor betydelse för många orter i gränstrakterna. Antalet anställda i gränshandelsbutikerna är betydligt större än i enkätundersökningen, kanske runt 1000 personer. Härtill kommer sysselsättning som genereras i andra sektorer. 4

9 2 Inledning 2.1 Bakgrund Utredningen har gjorts på initiativ av Jordbruksverket och är kopplad till verkets övriga arbete som rör handel och handelsavtal med tredje land. Gränshandeln har betydelse för det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin. Gränshandeln har även stor betydelse för näringslivet i flera regioner. Kunskaper om gränshandeln är en viktig del av Jordbruksverkets arbete med att följa och analysera utvecklingen på den svenska livsmedelsmarknaden. Kunskaper om gränshandeln och dess regionala roll kan också ha betydelse för arbetet med landsbygdsutveckling. På Jordbruksverkets livsmedelsseminarium den 11 oktober 2006 redovisades viktiga preliminära slutsatser från utredningen. I en annan programpunkt berättade en av de viktigaste svenska aktörerna om sina erfarenheter från gränshandeln med Norge. 2.2 Tidigare studier Jordbruksverket har tidigare gjort olika analyser och utredningar om gränshandeln, senast en pilotstudie under våren 2005 till följd av regeringsuppdrag om jordbrukshandeln med Norge. Tidigare är det främst Norge som gjort utredningar om gränshandeln. Norska Statistiska Sentralbyrån gör regelbundet undersökningar av gränshandeln liksom HSH (Handels- og servicenaeringens hovedorganisasjon). Stiftelsen Østfoldsforskning gör också sådana undersökningar. Utredningarna har redovisat skattningar av den totala gränshandeln utan att försöka uppskatta hur mycket som är jordbruksvaror och livsmedel. I en studie från Jordbruksverket 2002 över gränshandeln gjordes en relativt utförlig redovisning av dessa norska utredningar. En uppföljning av norska utredningar om gränshandeln gjordes i samband med uppstarten av Jordbruksverkets aktuella utredning våren Den norska Handels- og Servicenaeringens Hovedorganisasjons (HSH) undersökning 2006 av handeln 2005 är inte särskilt omfattande. Den har bestått i en rundringning till typiska gränshandelsbutiker i Sverige 1. Det finns inget skriftligt underlag utöver det pressmeddelande man har gått ut med. Enligt HSHs rundringning bedöms gränshandeln 2005 uppgå till 9,1 Mrd NOK. I siffran ingår allt, alltså även alkohol och tobak samt sådant som inte är livsmedel. Ingen uppbrytning finns för olika produktgrupper. Enligt HSH är försäljningen av läsk och godis stor på bensinstationer. I HSHs siffror ingår inte taxfreeförsäljning på färjor eller flyg eller inköp i andra butiker än i typiska gränshandelsbutiker, inte heller inköp i orter lite längre från gränsen t.ex. Stockholm, Göteborg, Uddevalla, Karlstad, Östersund och Kiruna. Den beloppsmässiga begränsningen för varje person för gränshandelsinköp (utöver inköpskvoterna för alkohol och tobak) ökade år 2003 från NOK per person till NOK för endagsresor och från till NOK per person för flerdagsresor. Dessutom har volymgränserna för att handla kött och ost ökat från sammanlagt 3½ kg kött plus ost per person och inköpstillfälle till 10 kg. Detta har gjort att merparten av gränshandeln sker helt lagligt. Tidigare var det enligt HSH vanligt att man överskred kvoten och chansade på att inte bli kontrollerad i tullen. 1 Enligt Tomas Angell på HSH 5

10 Norska Statistiska Sentralbyrån (SSB) gör i samarbete med Norges institut för lantbruksforskning (NILF) kvartalsvisa undersökningar om gränshandeln, se hemsida Dessa undersökningar ger en god bild av den totala gränshandeln, dock utan särredovisning av hur stor del av handeln som utgörs av livsmedel, än mindre hur mycket som säljs av enskilda varugrupper inom livsmedelsområdet såsom kött eller mejeriprodukter. 2.3 Mål Syftet med utredningen var att få en uppfattning på årsbasis om gränshandelns aktuella storlek, värde och volym med fokus på jordbruksvaror och livsmedel. Därför valdes att undersöka gränshandeln juli 2005 juni 2006, alternativt helåret Hur gränshandeln har utvecklats över tiden ingick inte i syftet. Att den totala gränshandeln ökat stadigt de senaste åren har framgått av andra undersökningar. Hur mycket som varit livsmedel har dock inte kvantifierats. Gränshandeln med tobaksvaror, vin, sprit och starköl ingick inte i utredningen. Resultatet skulle kunna relateras till den svenska jordbruks- och livsmedelssektorn, till total produktion och konsumtion och till reguljär svensk export till Norge. Utredningen skulle grovt kunna svara på hur mycket av olika jordbruksvaror vi säljer totalt på årsbasis i gränshandeln till Norge med fokus på volym. Med grovt avsågs en viss detaljeringsgrad, t.ex.100-tal, alternativt en viss felmarginal, t.ex. +/- 20 procent. Det var också av intresse att se vilket ursprung gränshandelsvarorna hade. Vilken är t.ex. andelen för svenskt kött respektive importerat kött? Slutsatser skulle förhoppningsvis kunna dras om gränshandelns storlek, orsaker, tendenser, dess betydelse för svenskt jordbruk, för detaljhandeln och näringslivet i gränskommunerna, dess påverkan på/andel av svensk import, dess påverkan på strukturen i detaljhandeln och livsmedelsindustrin. Utredningen skulle alltså föra ett resonemang om att gränshandeln snabbt kan förändras om förutsättningarna förändras eller om nya faktorer tillkommer, exempelvis tullsänkningar till följd av ett nytt WTO-avtal. Målet har också varit att få tillräckligt med underlag för att kunna bedöma behovet av eventuella vidare studier om gränshandeln och konsekvenserna av gränshandeln. 6

11 3 Genomförande 3.1 Metod I denna undersökning har valts att mäta gränshandeln via uppgifter från gränshandelsbutiker om deras försäljning det senaste året. I tidigare udersökningar har gränshandelns omfattning skattats utifrån t.ex. kunders svar på enkäter eller intervjuer, stickprov på kundinköp eller jämförelser mellan omsättningen i normala butiker med omsättningen i gränshandeln. Denna undersökning utgår från gränshandelsbutiker 2 och frågor till dessa via en enkät. En bruttolista över gränshandelsbutiker med dagligvaruhandel togs fram med hjälp av bl.a. näringslivsansvariga i gränskommunerna. Därefter kontaktades butikschefen i de butiker som fanns med på bruttolistan. Först ställdes frågan om butiken sålde livsmedel och frågan om en stor del av försäljningen gick till norska kunder. De butiker som passade in på dessa två kriterier informerades om Jordbruksverkets enkät och tillfrågades om de ville medverka i undersökningen. De som på detta stadium tackade nej till att medverka ströks från listan liksom de butiker som inte stämde in på de två kriterierna för gränshandelsbutiker. Till dem som hade tackat ja men som inte svarade skickades en påminnelse. En del av dem som inte hade svarat efter påminnelse 3 kontaktades per telefon och fick denna väg svara på frågorna i enkäten. En del svar som lämnades via enkäten eller telefonintervjuerna gäller värdet av gränshandeln. Svarspersonerna har inte alltid kunnat eller haft tid att bedöma försäljningen uttryckt i. För att kunna sammanställa alla svar har svar som lämnats i värdetermer omvandlats till kvantitativa termer. Härvid har vissa enkätsvar (svar med god detaljeringsgrad) använts som mallar vid omvandlingen Relevans Metoden ger sannolikt en underskattning av gränshandeln. Redovisade resultat bygger endast på de svar som erhållits. Resultaten från undersökningen har dessutom en viss felmarginal. Undersökningen kan därför inte användas som ett mått på hela gränshandeln med livsmedel. Resultaten säkerställer dock en minsta nivå, vilket är tillräckligt för syftet med undersökningen - att få en uppfattning om gränshandelns aktuella storlek med fokus på jordbruksvaror och livsmedel. Resultaten kan dock fungera som en grov måttstock för storleksordningen av olika grupper av livsmedel i gränshandeln. Enligt Jordbruksverkets uppfattning är resultaten från undersökningen tillräckligt bra för sitt syfte, nämligen att kunna dra vissa slutsatser om gränshandelns storlek, viktiga produkter, gränshandelns betydelse för svenskt jordbruk samt andelarna med svenskt ursprung respektive import i gränshandeln. Ett antal felkällor och brister finns som gör att resultaten bör tolkas med viss försiktighet. En del kan underskatta gränshandeln, en del kan innebära överskattningar. 2 De näringslivsansvariga handläggarna på kommunnivå lämnade uppgifter om vilka butiker i kommunen som hade stor försäljning av livsmedel till norska kunder. En del butiker hittades via Eniro, en del butiker genom tips från kontaktade butiker 3 utifrån en bedömning av vilka som hade en stor omsättning enligt näringslivshandläggarna på kommunerna, i några fall med ledning av uppgifter från Bolagsverket 7

12 Den metod och det genomförande som valts innebär att undersökningen inte är att betrakta som en klassisk statistisk undersökning. Urvalet är inget slumpmässigt stickprov utan resultat av en rundringning till näringslivsansvariga i respektive gränskommuner. Sannolikt finns det vissa gränshandelsbutiker som inte kommit med i urvalet och det finns ett antal som har avböjt att medverka. Enkäten skickades ut till samtliga i butiker i urvalet. Ganska många butiker svarade inte vare sig på det första utskicket eller på påminnelsen. Effekten på resultaten av detta relativt stora bortfall reducerades genom att telefonintervjuer genomfördes med de omsättningsmässigt större företagen i bortfallet. Uppgifter om omsättningen erhölls i de flesta fall från Bolagsverket. Det kan tilläggas att detaljeringsgraden i vissa av svaren från telefonintervjuerna var lägre än i enkäten. Den lista över gränshandelsbutiker som använts (se fotnot 2) inkluderar sannolikt de största aktörerna men därmed inte sagt att listan är komplett. Enkätfrågorna fokuserar på de viktigaste varugrupperna (kött, mejeri etc) men omfattar inte samtliga livsmedel. Butikerna som har svarat kan ha överskattat eller underskattat handeln. Ingen kvalitetsgranskning av svaren har gjorts. Sammanvägningen av svar som getts i med svar som getts i kronor innebär också en felkälla. Undersökningen omfattar inte alkohol (bortsett från sådan öl som kan köpas i dagligvaruhandeln) eller tobak. Detta begränsar jämförbarheten i resultaten med undersökningar där man gjort skattningar av gränshandeln totalt. Undersökningens fokus på volym av olika livsmedel begränsar också jämförbarheten med undersökningar som uppskattar värdet av gränshandeln. En annan felkälla är att trots att enkätfrågorna avser volymer har en del svarat i värdetermer. Sammanvägningen till en gemensam volym för berörda varugrupper har inneburit att vissa antaganden om priser har behövt göras. En annan felkälla är att en del svar inte delats upp i specifika undergrupper enligt enkäten utan har lämnats som klumpsummor för hela produktgrupper. För att få en uppfattning om hur gränshandeln ser ut för dessa undergrupper har klumpsummorna fördelats utifrån svar som haft godtagbar detaljeringsgrad och som bedömts som representativa. Resultaten från undersökningen kan också användas för att belysa orsaker till gränshandeln och tendenser, betydelse för detaljhandeln och näringslivet i gränskommunerna även om bristerna i underlaget begränsar möjligheterna att dra slutsatser i dessa 3.2 Avgränsningar Ett antal butiker där norska kunder handlar livsmedel på väg hem till Norge finns inte med i undersökningen, t.ex. bensinstationer och kiosker eller butiker i andra kommuner än gränskommunerna. Detta kan kanske diskuteras eftersom många bensinstationer numera har fullt sortiment av livsmedel. Likaså ingår inte gränshandel i taxfreebutiker. Det finns ett antal gränshandelsbutiker som helt nyligen har börjat sin verksamhet och som därför inte finns med i undersökningen, t.ex. Maximat i Eda, Svenor i Gäddede och Kötthallen i Strömstad. Det finns också några få gränshandelsbutiker som av olika skäl har avböjt att medverka i undersökningen. De livsmedelsinköp, som görs av norrmän med fritidshus i Sverige när de vistas i sitt fritidshus, ingår inte heller i undersökningen. Sannolikt är det så att många i Sverige fritidsboende norrmän passar på att handla när de ska åka hem till Norge och att en del av dylika inköp, som i princip kan kallas för gränshandel, sker i andra butiker än vid gränsen och alltså inte kommer med i undersökningen. 8

13 Undersökningen har inriktats på att ta fram uppgifter för juli 2005 juni I vissa fall avser uppgifterna Undersökningen avser endast inköp i typiska gränshandelsbutiker längs med landgränsen Sverige-Norge med livsmedelsförsäljning (dagligvaruhandel). Endast livsmedel omfattas av utredningen. Undersökningen har inte frågat efter försäljning av alkoholdrycker eller tobaksprodukter till norrmän även om detta är en viktig förklaring till att andra inköp görs. 3.3 Gränshandelskommuner Det finns sex län och 22 kommuner som gränsar till Norge, se Bilaga 7.4. När undersökningen inleddes var det redan känt att gränshandeln är mycket stor i Bohuslän och Värmland - Strömstad, Årjäng och Eda - vilket återspeglar närheten till Oslo och andra orter i sydöstra Norge (Östfold) med relativt stort befolkningsunderlag och med bra kommunikationer till den svenska gränsen (bl.a. europavägarna E6 och E18). Det var också känt att det finns en ganska stor gränshandel i Storlien i Åre kommun (närhet till Trondheim och andra orter i mellersta Norge) och Abisko i Kiruna kommun (närhet till Narvik, Bodö och andra orter i Nord-Norge). I övriga 17 gränskommuner saknades närmare förhandsinformation om gränshandeln, men man kunde anta att gränshandeln i dessa kommuner var relativt begränsad med tanke på ett litet befolkningsunderlag på den norska sidan och sämre kommunikationer till den svenska gränsen. 3.4 Gränshandelsbutiker Den sändlista som har använts vid kontakten med gränshandelsbutiker i undersökningen redovisas i 7.1. I avsnitt 3.1 redogörs för hur listan kom till. 3.5 Enkäten Frågeformulär. I början av augusti 2006 skickades en enkät om gränshandeln ut till 49 gränshandelsbutiker. Formuläret med följebrev redovisas i 7.1. Påminnelse. I mitten av september skickades en påminnelse ut om att besvara enkäten till de butiker som inte svarat på första utskicket. Pressmeddelande. I början av oktober gjordes en första preliminär sammanställning av erhållna enkätsvar. Denna användes som underlag till den presentation som gjordes om gränshandeln vid Jordbruksverkets seminarium Livsmedelsbranschen och konkurrensen den 11 oktober De viktigaste slutsatserna publicerades i ett pressmeddelande samma dag från verket, se 7.2. Telefonintervjuer. I mitten av oktober gjordes 10 telefonintervjuer med ett urval butiker som inte hade besvarat enkäten. Främst kontaktades butiker som, utifrån tillgängliga uppgifter, bedömdes ha relativt stor omsättning. Resultat. Slutligen gjordes i slutet av oktober en sammanställning av erhållna enkätsvar samt av svaren från telefonintervjuerna. I ett fall gjordes en skattning av butikens gränshandel utifrån underlag som erhölls i den pilotstudie om gränshandeln som gjordes hösten Sammanställningen av resultaten är att betrakta som ett säkerställande av minstanivåer för gränshandeln. Resultaten redovisas i kapitel 4. 9

14 Bortfall. Av samtliga 49 kontaktade butiker uteblev svar från 19. I två fall berodde detta på att butiken hade bytt ägare respektive att verksamheten startats så sent som sommaren Bortfallet uppgick alltså till17 butiker, vilka samtliga utifrån tillgängliga uppgifter bedömdes ha en relativt låg omsättning. Detta bortfall har inte beaktats i resultatsammanställningen. Samma sak gäller för en rad andra kanaler för gränshandeln som nämns i avsnitt Pilotstudien En pilotstudie över gränshandelns storlek i form av en rundringning gjordes hösten Kommuner längs med norska gränsen och branschorganisationer kontaktades med frågor om livsmedel och gränshandel. Detta ledde fram till en lista över butiker med försäljning av livsmedel i gränshandeln. Ett mindre antal butiker (som bedömdes som stora) i Strömstad, Töcksfors, Charlottenberg samt i Abisko intervjuades per telefon. Resultaten av denna rundringning samt de bedömningar, som Jordbruksverket gjorde, redovisas i 7.3. Pilotstudien omfattade som sagt relativt få och stora företag. Svaren från dessa räknades upp till riksnivå för gränshandeln via företagens bedömningar om marknadsandelar och uppgifter från andra utredningar om gränshandelns storlek i olika gränsavsnitt 4. Resultaten av pilotstudien var relativt osäkra men indikerade ändå tydligt gränshandelns betydelse både totalt sett och för vissa produktgrupper, inte minst för kött samt för ost, läsk, godis, frukt och grönsaker. Utifrån resultaten från pilotstudien gjordes bedömningen att det skulle vara av intresse att säkerställa en miniminivå för resultaten och att inkludera så många produkter som möjligt i föreliggande mer heltäckande undersökning. En jämförelse av resultaten är inte helt relevant eftersom pilotstudien skattade hela gränshandeln utifrån en uppräkningsmodell medan resultaten från denna undersökning inte beaktar olika slag av bortfall. Pilotstudiens resultat var något högre för kött och ost än resultaten från föreliggande undersökning. För flertalet enskilda produkter i undersökningen saknas dock jämförelsepunkter med pilotstudien. 4 Så här gjordes uppräkningen i pilotstudien: Enligt tidigare undersökningar av gränshandeln har ca 60 % av handeln skett i Strömstads kommun, 30 % i Värmland (Eda och Årjängs kommuner i Värmland) och 10 % i övriga gränshandelskommuner. Det tillgängliga svarsmaterialet täcker kanske in 40 % av hela gränshandeln (hälften av Strömstad, 1/3 av Värmland och noll av övriga kommuner). 10

15 4 Resultat 4.1 Summa livsmedel I enkäten efterfrågades butikernas omsättning totalt i miljoner SEK, livsmedlens andel därav samt vilken andel av omsättningen som beror på norska kunder. För enskilda produktområden (kött, mejeri etc) efterfrågades försäljning uttryckt i. Vissa produktgrupper som bedömdes ha relativt liten betydelse i gränshandeln saknas i enkäten t.ex. köttkonserver, vinäger, matolja, potatisprodukter, potatismjöl, barnmat, välling, müsli, honung, jäst m.m. Detta innebär att undersökningens resultat för enskilda produktområden missar hur mycket livsmedel som säljs inom produktområden som inte omfattas av enkäten. Tabell 1. Total omsättning, andel livsmedel och uppskattad livsmedelsförsäljning till norska kunder i de företag som ingick i undersökningen, juli 2005 juni 2006, miljoner SEK Omsättning juli 2005 juni 2006 Därav livsmedel Uppskattad livsmedelsförsäljning i gränshandeln till norska kunder miljoner miljoner miljoner Den samlade försäljningen av livsmedel i gränshandeln till norska kunder i undersökningen uppgår till 2325 miljoner. Siffran är svår att jämföra med andra undersökningar av gränshandeln som innefattar all handel, inte bara livsmedel. Observera också att tobak och alkoholdrycker inte omfattas av undersökningen. I många av enkätföretagen har tobaksprodukterna en stor andel av omsättningen. 4.2 Kött Kött är den värdemässigt viktigaste varugruppen av de livsmedel som säljs i gränshandeln. Detta beror naturligtvis på de stora prisskillnaderna mellan kött i Norge och i EU/Sverige och det förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. Tullarna gör att den ordinarie exporten av köttprodukter är mycket marginell. Det finns många olika skäl till prisskillnaderna såsom jordbruksstöden, skatterna och konkurrensen. Tabell 2. Kvantiteter kött och köttvaror i gränshandeln juli 2005 juni 2006 uppdelat på kött respektive chark, Summa färskt och fryst kött Summa chark Totalt, Svenskt ursprung, Totalt, Svenskt ursprung, Enkätsvaren bekräftar att det är en ansenlig mängd färskt och fryst kött som säljs i gränshandeln till norska kunder. Ca 56 % har svenskt ursprung medan resten huvudsakligen har ursprung i andra EU-länder såsom Danmark, Tyskland och Irland. Charkvaror, benämningen i enkäten på vissa förädlade köttprodukter 5, svarar för ungefär 25 % av den totala volymen kött och köttvaror som säljs i gränshandeln. Andelen charkvaror med svenskt ursprung var 47 % enligt enkätsvaren. I tabell 3 visas summan av all försäljning av kött och hur stor volym som har svenskt ursprung. 5 Köttbullar, hamburgare, skinka, korv, falukorv, grill-, varmkorv, bacon, andra charkvaror 11

16 Tabell 3. Summa kött och köttvaror och uppskattning av kvantitet med svenskt ursprung Summa Kött + chark, Totalt, Svenskt ursprung, Sammanlagt såldes i de butiker som svarade på enkäten nästan kött och köttvaror. I enkäten efterfrågas under rubriken färskt eller fryst kött försäljning uppdelad på fem olika slag av kött: nötkött, griskött, kyckling, renkött och annat kött. I en del enkätsvar gjordes ingen uppdelning på olika slag av kött eller ursprung för olika slag av kött. Uppgifterna i tabell 4 avser svar som erhölls från fyra butiker med en livsmedelsförsäljning i gränshandeln på 90 miljoner eller mer vilka hade gjort en uppdelning av svaren på olika slag av kött och ursprung. Tabell 4. Försäljning juli 2005 juni 2006 av färskt eller fryst kött uppdelat på nötkött, griskött, kyckling och annat kött samt med uppgift om urspung - enligt enkätsvar från fyra butiker nötkött, svenskt ursprung griskött, svenskt ursprung kyckling, svenskt ursprung annat kött, svenskt ursprung I dessa fyra butiker såldes mest kyckling och ungefär lika mycket griskött som nötkött. Volymen annat kött var relativt liten. Dessa köttslag hade enligt dessa fyra enkätsvar svenskt ursprung med mellan 55 % (kyckling) och 63 % (griskött). I enkäten efterfrågas under rubriken charkvaror försäljning uppdelad på sex olika slag av förädlade köttprodukter: Köttbullar, hamburgare, skinka och korv, falu,-grill,-varmkorv, bacon samt andra charkvaror. I en del enkätsvar gjordes ingen uppdelning på olika slag av charkvaror eller ursprung för olika slag av charkvaror. Uppgifterna i tabell 5 avser svar som erhölls från fyra butiker med en livsmedelsförsäljning i gränshandeln på 90 miljoner eller mer vilka hade gjort en uppdelning av svaren på olika slag av charkvaror och ursprung. Tabell 5. Försäljning juli 2005 juni 2006 i av charkvaror uppdelat på olika slag av charkvaror samt med uppgift om urspung - enligt enkätsvar från fyra butiker köttbullar svenskt ursprung hamburgare svenskt ursprung skinka, korv svenskt ursprung falu-, grillvarmkorv, svenskt ursprung bacon I dessa fyra butiker såldes mest pålägg (skinka+korv) men volymerna bacon, falu+grill + varmkorv, köttbullar och hamburgare var betydande. Av charkvarorna hade enligt dessa fyra enkätsvar köttbullarna störst andel svenskt ursprung (92 %) följt av falu+grill+varmkorv (61 %) samt skinka+påläggskorv (51 %). Hamburgare hade lägst andel svenskt ursprung (22 %). För bacon var andelen svenskt ursprung 27 %. Dessutom såldes sammanlagt 893 andra charkvaror varav 340 med svenskt ursprung. svenskt ursprung 12

17 I enkäten efterfrågas även uppgifter om försäljningen av renkött. Enkätsvaren är i många fall ofullständiga och omöjliga att tolka på detaljnivå. Flera butiker har svarat att man säljer vissa kvantiteter renkött liksom vilt, ripa, björnkött men utan att specificera volymen renkött. Det är därför omöjligt att beräkna någon summa för renkött. Renkött liksom kött av vilt, lammkött m.m. ingår i gruppen annat kött. Det är främst butikerna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland som säljer renkött i gränshandeln. En gränshandelsbutik i Norrbotten uppger att man säljer mycket renkött - mest renskav som tillverkas för butiken i Haparanda samt en hel del ripa. 4.3 Mejeriprodukter Mejeriprodukter är en av de viktigaste varugrupperna inom livsmedelsområdet i gränshandeln. Detta beror liksom för kött på de stora prisskillnaderna mellan t.ex. ost i Norge och i EU/Sverige och det förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. Tullarna gör att den ordinarie exporten av mejeriprodukter är mycket marginell. Det finns många olika skäl till prisskillnaderna såsom jordbruksstöden, skatterna och konkurrensen. Enkätsvaren för mejeriprodukter är av olika kvalitet. I tabell 6 sammanfattas svaren från de 8 största butikerna. Tabell 6. Försäljning i juli 2005 juni 2006 av olika mejeriprodukter i 8 större gränshandelsbutiker Hårdost Mjölk, fil, yoghurt m.m. Andra mejeriprodukter totalt svenskt totalt svenskt totalt svenskt Hårdost är den mejeriprodukt som säljer bäst i gränshandeln. Drygt hälften av osten har svenskt ursprung. Mycket av hårdosten är svensk hushållsost (2-3 kilosostar). Mjölk, fil och yoghurt säljer också bra. Här är ursprunget främst svenskt. I Andra mejeriprodukter ingår färskost, dessertost, fetaost, smaksatt/sötad yoghurt, smör, grädde, bregott, bordsmargariner, glass och margarin. I denna varugrupp är det främst färskost, dessertost och fetaost som importeras från övriga EU. Övriga mejeriprodukter har främst svenskt ursprung. Totalsiffran för mejeriprodukter i hela gränshandeln och andelen svenskt ursprung är svår att skatta eftersom många butiker inte specificerat några kvantiteter för mejeriprodukter i enkätsvaren. 4.4 Frukt och grönsaker Frukt och grönsaker är en relativt viktig varugrupp i gränshandeln. Detta beror liksom för kött och mejeri på de stora prisskillnaderna mellan Norge och EU/Sverige och det förhållandet att gränshandeln är fri från tullar. De höga norska tullarna för exempelvis frysta grönsaker och sylter gör att den ordinarie exporten av dessa produkter är mycket marginell. Det finns många olika skäl till prisskillnaderna såsom jordbruksstöden, skatterna och konkurrensen. 13

18 Tabell 7. Försäljning i juli 2005 juni 2006 av färska eller frysta frukter och grönsaker samt konserver, sylt och marmelad i 8 större gränshandelsbutiker. Frukt och grönsaker Färska Frysta Konserver, sylt, marmelad totalt svenskt totalt svenskt totalt svenskt Ca 2/3 av av de färska produkterna är importerade medan mer än hälften av de frysta produkterna har svenskt ursprung. Bland konserverna är merparten import från övriga EU medan sylten och marmeladen främst har svenskt ursprung. Totalsiffran för frukt och grönt i hela gränshandeln och andelen med svenskt ursprung är svår att skatta eftersom många butiker inte specificerat några kvantiteter för frukt och grönsaker i enkätsvaren. En butik svarade att inlagda rödbetor och gurka säljs också i stora volymer. 4.5 Läsk och andra drycker Läsk och andra drycker är en av de största varugrupperna i gränshandeln. Detta beror till skillnad från kött och mejeri inte på jordbruksstöden eller tullarna men däremot på norska skatter på socker (och på alkohol) som gör att priset på dessa produkter blir högre i Norge 6. Observera att undersökningen inte omfattar alkoholdrycker som säljs på Systembolaget. Enkätsvaren för drycker är av olika kvalitet. I tabell 8 sammanfattas svaren från de 8 största butikerna. Tabell 8. Försäljning i juli 2005 juni 2006 av olika drycker i 8 större gränshandelsbutiker Läsk, vatten Öl 2,8-3,5 % Andra drycker, saft,juice totalt svenskt totalt svenskt totalt svenskt Läskedrycker och mineralvatten säljer mycket bra i gränshandeln. Merparten av dessa drycker har svenskt ursprung. Öl med alkoholhalt 2,8-3,5 % säljer också bra. Även här är ursprunget främst svenskt. En 6-pack folköl kostar ca 50 SEK i gränshandeln medan priset i Norge är det dubbla. I övriga drycker ingår juice och saft. Större delen av juicen är importerad från övriga EU medan saften främst har svenskt ursprung. Totalsiffran för drycker i hela gränshandeln och andelen med svenskt ursprung är svår att skatta eftersom många butiker inte specificerat några kvantiteter för drycker i enkätsvaren. Totalsiffran är dock sannolikt mycket större eftersom en stor del av gränshandeln med drycker sker i butiker som inte ingår i denna undersökning, t.ex. bensinstationer. 6 Detta är något av en paradox eftersom de råvarupriser som den norska dryckesindustrin betalar är mycket lägre än vad industrin i EU/Sverige betalar. 14

19 4.6 Godis Godisförsäljningen i gränshandeln liksom andra produkter med stort innehåll av socker beror sannolikt till stor del på prisskillnader som orsakas av de norska sockerskatterna. Tullarna är relativt måttliga jämfört med tullarna på kött, mejeri, frukt och grönsaker. Handelsvillkoren för dessa och en rad andra förädlade livsmedel är tänkta att skapa samma konkurrensvillkor för livsmedelsindustrin i Norge och i EU/Sverige. Gränshandeln innebär dock bättre villkor för de norska konsumenterna om man ser till priserna jämfört med om de köper importerat svenskt godis i vanliga norska affärer. Tabell 9. Försäljning i juli 2005 juni 2006 av choklad- och sockerkonfektyrer i 9 större gränshandelsbutiker Choklad-och sockerkonfektyrer Totalt, Svenskt, Ett enkätsvar kallar försäljningen av choklad och sockerkonfektyrer för en enorm grej, 1- och 2-kilospåsar, kg/vecka! Totalsiffran för choklad- och sockerkonfektyrer i hela gränshandeln och andelen svenskt ursprung är svår att skatta eftersom flera av de nio butikerna inte specificerat några kvantiteter i enkätsvaren utan har svarat med en värdesiffra utan uppdelning på svenskt ursprung och import. Värdesiffrorna har av Jordbruksverket omräknats till vilket innebär att felmarginalen i den sammanlagda siffran för försäljningen av choklad och sockerkonfektyrer i dessa 9 gränshandelsbutiker ökar. Enkätsvaren från flertalet av de mindre butikerna i undersökningen har inte specificerat vare sig kvantiteter eller värden för sin försäljning av godis. Totalsiffran är sannolikt mycket större än siffran i tabell 9 eftersom en stor del av gränshandeln med godis sker i butiker som inte ingår i denna undersökning, t.ex. kiosker och specialbutiker för godis liksom bensinstationer. Enligt ett av enkätföretagen säljs 4/5 av allt godis i gränshandeln i Strömstadsregionen av fyra specialiserade godiskedjor av vilka endast en velat medverka i denna undersökning. I Töcksfors/Charlottenberg har dessa kedjor omkring 50 % av godismarknaden. 4.7 Övriga livsmedel Det måste understrykas att undersökningen missar vissa produkter. Försäljningssiffror saknas för produkter som inte nämndes i enkäten. Detta kommenteras också i en del enkätsvar. I ett enkätsvar nämns att potatismjöl säljs pallvis liksom matolja och honung. De svar som lämnats på enkätens specifika frågor om övriga livsmedel redovisas i det följande. 15

20 Tabell 10. Försäljning i juli 2005 juni 2006 av kaffe, mjöl och socker i 8 större gränshandelsbutiker Kaffe, kakao Mjöl, socker totalt svenskt totalt svenskt Med tanke på att kaffe, kakao och socker är tullfria vid import till Norge är det anmärkningsvärt stora volymer som säljs i gränshandeln. Större delen av kaffe- och kakaoprodukterna har svenskt ursprung (i betydelsen att kaffet har malts och rostats i Sverige).Vad gäller socker kan en förklaring till gränshandel vara att den norska sockerskatten gör att konsumentpriserna i Norge är betydligt högre trots tullfriheten. Tabell 11. Försäljning i juli 2005 juni 2006 av ett urval förädlade livsmedel i 8 större gränshandelsbutiker Mixer, degar, välling, barnmat Pasta, bröd, bakverk, kakor, pizzor, piroger Såser, soppor, mikrorätter, färdigrätter totalt svenskt totalt svenskt totalt svenskt Även om marknadstillträdet i Norge för import av förädlade livsmedel enligt tabell 11 fungerar relativt bra är ändå gränshandeln betydande, speciellt vad gäller bröd, bakverk, såser, soppor samt mikro-/färdigrätter. Som framgår av tabellen har större delen av dessa produkter svenskt ursprung. 4.8 Marknadsföring I enkäten ombads gränshandelsbutikerna kryssa för vilken slags marknadsföring man använder. Även om vissa butiker avstod från att svara på frågan framträder ändå ett tydligt mönster. I tabell 12 redovisas genomsnittet av fem större och fem mindre butikers svar. Tabell 12. Fem större och fem mindre butikers svar om marknadsföring. 1 = aldrig, 2 = ibland, 3 = ofta Annonser i norska media Direktreklam till norska hushåll Information på hemsida Anpassning av sortiment Särskilda förpackningar t.ex. storpack Produkter tillverkade i butiken 5 större butiker 2,8 1,4 1, ,8 15 mindre butiker 2,2 1,2 1,27 2,2 1,93 1,27 16

21 Den samlade bilden är att de större gränshandelsbutikerna ofta annonserar i norska media, anpassar sortimentet till att kunderna är norrmän och ofta har särskilda förpackningar (storpack). Direktreklam till norska hushåll förekommer också men i mindre utsträckning liksom information på butikens hemsida och produkter tillverkade i butiken. Svaret på samma fråga från 15 mindre gränshandelsbutiker ger ungefär samma profil även om genomsnitten är lägre. Även de mindre butikerna annonserar i norska media, anpassar sortimentet till att kunderna är norrmän och har särskilda förpackningar för många varor. Jordbruksverket konstaterar att, i linje med verkets egna observationer från gränshandeln i april 2006, svaren om marknadsföringen tydligt visar att gränshandelsbutikerna annonserar i norska media, anpassar sortimentet till att kunderna är norrmän och ofta har särskilda förpackningar. 4.9 Skäl till gränshandel I enkäten ombads gränshandelsbutikerna kryssa för vilka man anser är de viktigaste skälen till gränshandeln ( vad som passar bäst in för att förklara utvecklingen av gränshandeln i ert företag ). Vissa avstod även här från att svara på frågan. I tabell 13 redovisas genomsnittet av fyra större och fjor mindre butikers svar, 1 = mycket, 2 = medel, 3 = lite. Tabell 13. Skälen till gränshandeln enligt enkätsvaren 4 större 14 mindre växelkurser prisskillnader nya köpcentra norska skatter kött annat kommunikationer inköpskvoter sockerprodukter tobak/ alkohol 1,5 1,25 1,75 1,75 1,75 1,75 2 1,25 1,57 1,86 1,86 2,29 2,21 1,93 2,07 1,14 Observera att på denna fråga betyder låga siffror i svaret att de svarande tror på en förklaring mer än höga siffror i svaret. De främsta skälen till gränshandeln enligt fyra större gränshandelsbutiker är de höga norska skatterna på tobak och alkohol samt de stora prisskillnaderna för kött. Växelkurserna är också en viktig förklaring. Svaret på samma fråga från 14 mindre gränshandelsbutiker rankar de norska alkohol- och tobaksskatterna på första plats och växelkurserna på andra plats. En skillnad mellan de större och de mindre butikerna är betydelsen av förbättrade kommunikationer och nya köpcentra. Här har de mindre butikerna inte lika positiv inställning som de större, vilket kan avspegla att det främst är de större butikerna som tjänat på dylika förändringar Hur lönsam är gränshandeln för norska kunder? Prisskillnader för tobak, alkohol och livsmedel mellan Sverige och Norge är som nämnts i 4.9 ett viktigt skäl till gränshandeln. I tabell 14 ges en översiktlig bild av de aktuella prisskillnaderna år

22 Tabell 14. Prisnivåindex i Sverige och i Norge för livsmedel totalt och för olika livsmedel 2004, EU 25 = 100. Källa: Eurostat Livsmedel Bröd och spannmålsprodukter Kött Fisk Mjölk, ost, ägg Oljor och fetter Frukt, grönsaker, potatis Andra livsmedel Alkoholfria drycker Alkoholhaltiga drycker Sverige Norge Vinst i % Tobak Kommentar: I tabellen ser vi att tobak är lönsammast att gränshandla för norrmän i Sverige. Tobaksinköpen är begränsade till 200 cigarretter per person. Alkohol är också mycket lönsamt men inköpen av alkohol är också begränsade (en liter sprit och en liter starkvin per person). Möjligheterna att tullfritt få införa livsmedel är mer generösa. Det är tillåtet för varje person över tolv år att tullfritt införa sammanlagt 10 kg kött och ost. För övriga livsmedel och varor i övrigt (elektronik etc) gäller en beloppsgräns oberoende av ålder på NOK vid endagsresor och NOK per person vid flerdagsresor. Som framgår av tabellen lönar det sig för norrmännen att köpa nästan alla slag av livsmedel i Sverige men lönsammast av alla är kött. Siffrorna för de olika varugrupperna i tabellen är genomsnittssiffror. För enskilda produkter är prisskillnaderna betydligt större än i tabellen. Inga nämnvärda konsumentprishöjningar har skett för livsmedel i Sverige sedan Livsmedelspriserna i Norge har sedan 2004 t.o.m.oktober ökat med i genomsnitt ca 3 procent. Mejeriprodukter har ökat med ca 6 procent och frukt och grönt med 8 procent, vilket har gjort att det i dagsläget är betydligt lönsammare än för två år sedan för norrmännen att gränshandla produkter i dessa varugrupper. Två av exemplen nedan visar att prisskillnaderna för enskilda köttprodukter är avsevärt större än för hela produktgruppen kött och köttvaror. Tabell 15. Prisjämförelser 8 för cigarretter, bacon och ryggbiff Vara Pris i Sverige, SEK Pris i Norge,NOK Omräknat till SEK 9 Skillnad, SEK Skillnad, % Limpa cigarretter 34,90 66,50 75,81 40, Bacon 59,00 89,00 101,46 42,46 72 Ryggbiff 99,00 169,00 192,66 93,66 95 Även för andra produktgrupper än alkohol, tobak och köttkött kan vinsten för enskilda produkter i gränshandeln ligga på 50 % eller mer. En familj på fyra personer som övernattar i Sverige (flerdagsresa) kan handla för sammanlagt NOK. En genomsnittlig vinstmarginal på försiktigt räknat 25 % ger en sammanlagd vinst på NOK för en enda resa. Det blir sannolikt ett överskott även efter att bensin, hotell, restaurangbesök m.m. har betalats. 7 Enligt uppgifter från Norges institut för lantbruksforskning NILF 8 Källa: SvD Näringsliv den 17 juni Den 9 juni var en norsk krona värd 1,14 SEK 18

23 Den norska kronan har under 2006 försvagats något jämfört med den svenska kronan. Även om sådana valutakursförändringar dämpar gränshandeln finns fortfarande avgörande prisskillnader kvar för tobak, alkohol, kött och för många andra livsmedel Framtidsutsikterna I enkäten ombads gränshandelsbutikerna kryssa för vilka tre faktorer man anser är viktigast för utvecklingen av gränshandeln i framtiden ( vad är viktigast för att gränshandeln ska fortsätta att utvecklas positivt för ert företag ). Av de större gränshandelsbutikerna svarade fyra på frågan. I tabell 16 redovisas resultatet av fyra större och fjor mindre butikers svar, Tabell 16. Framtidsutsikterna för gränshandel enligt enkätsvaren växelkurser prisskillnader kommunikationer nya köpcentra god norsk ekonomi inköpskvoter norska skatter på alkohol och tobak Norge utanför EU 4 större mindre De norska skatterna på tobak och alkohol fick högst poäng av de mindre företagen som också trodde att växelkurserna, god norsk ekonomi och prisskillnader kommer att vara viktiga för gränshandelns utveckling. Prisskillnaderna på bland annat kött fick högst poäng av de större företagen. Svaren bör tolkas med försiktighet. Flera av de faktorer som finns med som alternativ överlappar varandra, t.ex. god norsk ekonomi och växelkurser liksom prisskillnader och norska skatter. Att Norge är utanför EU har stor betydelse för prisskillnader. Det är inte säkert att de svarande är medvetna om betydelsen av de norska inköpskvoterna som nyligen fördubblades vilket gjorde det möjligt att helt lagligt handla mycket mer i gränshandeln. Jordbruksverket tror liksom majoriteten av svaren att de norska skatterna på tobak och alkohol fungerar som en stark draghjälp till gränshandeln med livsmedel. Prisskillnader och tillåtna ramar för att handla måste också ha stor betydelse. Härutöver har sannolikt utvecklingen i gränshandeln och infrastrukturen runtomkring (vägar, broar etc.) stor betydelse för utvecklingen Regional betydelse Undersökningen har inte fokuserat på den regionala betydelsen av gränshandeln. Det finns dock vissa regionala kopplingar, t.ex. i vissa av frågorna i enkäten och i telefonintervjuerna. I samtliga tabeller ombads de svarande att ange hur många av försäljningen som var lokalt producerade. I tabellen över Kött och köttvaror fanns vid sidan om huvudkategorierna även svarsalternativen Renkött och Viltkött. Utöver dessa frågor fanns öppna frågor där de svarande uppmanades att lämna ytterligare kommentarer. Svarsfrekvensen för dessa frågor var mycket låg och kvaliteten ojämn på de svar som lämnades. I ett enkätsvar nämndes som ett skäl till gränshandel att det inte finns några andra affärer på orten som ligger relativt nära gränsen och långt från nästa butik. Butiken är dessutom systemombud och har i övrigt ett bra bra sortiment. I samma svar anges som andra viktiga faktorer för att gränshandeln ska fortsätta att utvecklas positivt att vi som faktiskt jobbar och sliter och vill bo kvar i glesbygden verkligen kan stanna kvar. Finns så mycket tokiga förslag som kan avfolka landsbygden. 19

24 Ett annat enkätsvar understryker betydelsen av kommun, byggnadsnämnd, samer/markägare, media m.fl. för utvecklingen av gränshandeln förutom de faktorer som nämns i enkäten. Flera av butikerna har svarat att man har viss försäljning av renkött och viltkött, se avsnitt Sysselsättning Svarsfrekvensen var låg på denna fråga. Av de större butikerna med en omsättning på flera hundra miljoner svarade en att antalet anställda var 197 varav hela 101 var norska medborgare. En annan större butik hade 105 anställda varav endast 1 var norsk medborgare. Summan av svaren från fjor mindre företag (omsättning mindre än 50 miljoner) var 98 anställda (från 1 till 25) varav 7 var norska medborgare. Det går inte att utifrån enkätsvaren ange någon totalsiffra för hur många som är anställda i gränshandelsbutikerna. Sannolikt ligger dock siffran på mer än det dubbla jämfört med svaren som redovisats ovan. Härtill kommer sysselsättning som genereras i andra sektorer, t.ex. transporter, byggnationer och serviceyrken, offentlig sektor etc. 20

25 5 Slutsatser Målet med undersökningen var bl.a. att kunna dra slutsatser om gränshandelns storlek, orsaker, tendenser, dess betydelse för svenskt jordbruk, för detaljhandeln och näringslivet i gränskommunerna, dess påverkan på/andel av svensk import, dess påverkan på strukturen i detaljhandeln och livsmedelsindustrin. Gränshandelns storlek. Den samlade försäljningen av livsmedel i gränshandeln till norska kunder i undersökningen uppgår till miljoner. Siffran omfattar endast livsmedel. Tobak och alkoholdrycker omfattas inte. Det verkliga värdet på gränshandeln med livsmedel är sannolikt betydligt högre p.g.a. svarsbortfallet i undersökningen och det faktum att undersökningen inte mäter all försäljning i gränshandeln. Kött. Det är en ansenlig mängd kött och köttvaror som säljs i gränshandeln till norska kunder. Försäljningen enligt undersökningen uppgår till ca varav drygt hälften (ca 54 %) har svenskt ursprung. Ungefär tre fjärdedelar av försäljningen ( ) utgörs av färskt och fryst kött och en fjärdedel (8 000 ) av s.k. charkvaror (t.ex. köttbullar, falukorv, varmkorv, grillkorv och bacon). Köttet som säljs i gränshandeln är benfritt eller styckat kött med ben. Om köttet i gränshandeln räknas om till vara med ben blir volymen runt , varav runt uttryckt som vara med ben hade svenskt ursprung. Den samlade svenska köttproduktionen var drygt år Det kött med svenskt ursprung som såldes i gränshandeln motsvarade således ca 6 % av den samlade svenska köttproduktionen. Betydelsen för de svenska köttproducenterna av gränshandeln är alltså relativt stor. Det är dock svårt att veta vad som skulle ha hänt om gränshandeln inte hade funnits 11. För Norges del motsvarar gränshandeln sannolikt mer än 15 %, kanske så mycket som 20 % av den norska köttproduktionen 12. Gränshandeln har alltså oavsett köttets ursprung kapat åt sig en betydande andel av den norska köttmarknaden. Gränshandeln har inte beaktats i svenska konsumtionsberäkningar. Om man tar hänsyn till gränshandeln med Norge torde således konsumtionen av kött överskattas med i storleksordningen 6 kg vara med ben per person 13. Likaledes kan konstateras att en ganska betydande del av den svenska köttimporten inte hamnar i magen på svenska konsumenter. Även om gränshandeln inte är helt jämförbar med export finns här en parallell till reexport av fisk, bananer m.m. Gränshandeln är en viktig försäljningskanal för renkött, vilt och lokalt producerat kött enligt flera enkätsvar. Undersökningen har dock inte tillräckligt underlag för att kunna ge några volymsiffror för dessa varuslag. 10 För att kunna jämföra produktionssiffror med siffror över produkter i handelsledt måste produktionssiffran reduceras för att kompensera för innehåll av ben, fett m.m. eller handelssiffran räknas upp. Om man använder en omräkningsfaktor på 1,7 (genomsnitt mellan faktorn 1,4 för omräkning från slaktkropp av nöt till styckat med ben och 2,0 för omräkning mellan slaktkropp och benfritt) blir handelssiffran jämförbar med produktionssiffran. 11 Sannolikt skulle delar av denna volym ha måst avsättas på den svenska marknaden till lägre priser för att kunna ta andelar från importen (vilket sannolikt skulle ha medfört prisminskningar för hela produktionen), delar hade kanske måst exporteras till ännu lägre priser och till en del hade kanske produktionen totalt måst reduceras. 12 Norges samlade produktion av gris-, nöt-, får och lammkött och kycklingkött, vara med ben, var första halvåret 2006 enligt norska Statistiska Sentralbrån SSB. På årsbasis motsvarar detta ca motsvarar 20 % av den norska produktionen / 9 miljoner personer = 6,1 kg 21