Röntgenremisshantering Vårdcentralen Åsidan, Nyköping Vårterminen Medicinsk Sekreterare, 400 YH-poäng

Transkript

1 EXAMENSARBETET Siripen Pinmanee Löfgren Medicinsk Sekreterare, 400 YH-poäng Röntgenremisshantering Vårdcentralen Åsidan, Nyköping Vårterminen 2015 Stora torget Nyköping Tfn info@campusnykoping.se

2 E fter att ha varit på min sista LIA är det då dags att skriva examensarbetet. Min handledare, Therese, på Åsidan rekommenderar att jag borde arbeta med remissfrågan. Det som mest stör sekreterare och även vissa andra vårdpersonal på Åsidan är att det inte står rätt till när det kommer till remisshanteringen, speciellt röntgenremisser. Patienten blir upprörd när de väl har kommit till röntgenavdelningen, efter att ha varit på läkarbesöket, får hon/han olyckligtvis inte genomgå sin röntgenundersökning. Anledningen är att remissen tyvärr inte har hunnit skickas iväg från vårdcentralen till radiologiska avdelningen. Det uppstår frustration både från patientens sida och från sekreterarens sida. Detta handlar för det mesta om drop inröntgenremiss. Det som patienten inte vet om är att det är massor av arbeten som ligger bakom en remiss 1. Under det här tillvägagångsättet kan en hel del oväntat strul uppstå, till exempel att läkare har glömt att signera remissen, sekreterare inte hinner skriva klart remissen eller remissen är fel för att den ansvariga läkaren inte säger om remissen kräver kontrastbild. Alla problem som uppstår här är tidsödande för patienten. Det kräver förståelse från patientens sida att vårdsystemet är uppbyggt på det här viset. Det som jag har tänkt göra är att närmare undersöka om remisshanteringen ska kunna hanteras på ett bättre sätt, då slipper patienten att bli upprörd när det är struligt med remisshanteringen och vårdpersonalen undgår att bli missförstådd av patienten och även av varandra. 1 Remissen innehåller information om vad du behöver få för vård, det kan vara en bedömning, undersökning eller behandling. 2

3 Bakgrund... 4 Problemformulering Mål/önskat läge... 6 Metod Resultat Slutsatser/förslag Implementering Uppföljning Referenser Bilagor Bilaga 1... DT med och utan iv jodkontrast Bilaga 2... DROP IN Information till remitterande enheter Bilaga 3... Frågor till sekreterare och labbpersonal 3

4 V årdcentralen Åsidan erbjuder olika typer av vårdkontakter till sina patienter. Patienten får träffa bland annat undersköterskan som tar hand om olika typer av labprovtagningar och sjuksköterskan som utför jobbet såsom såromläggningar, diabeteskontroller, hjärt- och blodtryckskontroller och även med olika rådgivningar. Det sitter även några distriktssköterskor på TeleQ 2 som ringer upp patienten -som tidigare har ringt in och registrerat sitt telefonnummer i systemet- för att samtala och erbjuda den hjälp patienten behöver. Patienten får självklart höra av sig till den medicinska sekreteraren om han/hon behöver administrativ hjälp. Åsidan erbjuder dessutom e-tjänster som ingår, bland annat mina vårdkontakter där patienten kan avboka sina besökstider (så slipper man betala avgiften för uteblivet besök), receptförnyelser, mm. Innan jag började min sista LIA funderade jag ganska mycket på vad mitt examensarbete skulle handla om. Mitt intresse beträffande röntgenremissen har verkligen väckts första gången när jag då jobbade i receptionen och det kom en patient som såg besviken ut. Han berättade att han hade varit på radiologiska mottagningen för att genomgå sin röntgenundersökning men hade tyvärr blivit nekad. Det visade sig att hans remiss inte hade kommit till mottagningen och därför bad de honom att komma till Åsidan och ta reda på vart remissen hade tagit vägen. Jag började då fundera på vad som kunde ha gått snett och varför patienten hade gått till röntgenmottagningen innan remissen ens hade skickats elektroniskt från vårdcentralen. Radiologiska - mottagningen är en av de mottagningarna som går att skicka remisser elektroniskt till. Remissen går direkt så fort den är signerad av den ansvariga läkaren. Från början trodde jag att det bara var en engångsföreteelse men det hade visat sig att det är ett återkommande bekymmer. Under LIA:n brukade jag diskutera med min handledare kring mitt examensarbete. En dag gav handledaren ett förslag till mig att jag borde ta upp problem som finns kring röntgenremisshanteringen. Det har varit en diskussion rörande röntgenremisshanteringen även ur personalens sida (medicinska sekreterarna och labbpersonalen). Tydligen har det varit dilemma under en längre period kring röntgenremisserna, framför allt röntgen med kontrast 3 och drop in 4. De medicinska sekreterarna på Åsidan brukar få telefonsamtal från röntgenavdelningens sekreterare angående antingen en avsaknad drop-inröntgenremiss eller en informationsbrist på en röntgenremiss med kontrast. 2 TeleQ innebär att patienten ringer till mottagningen och får lämna sitt telefonnummer och andra kontaktuppgifter, och får då veta vilken tid han eller hon kommer att bli uppringd. Sedan ringer mottagningen upp patienten på den angivna tiden samma dag. 3 Med hjälp av kontrastmedel får läkaren en ännu tydligare bild av kroppens strukturer och därmed en ännu mer detaljerad information än utan kontrastvätskan. 4 Drop in är möjligt för icke akut slätröntgen av skelett och lungor. 4

5 N är jag väl hade fått klartecken med undersökningen kring röntgenremisshanteringen, började jag först fråga mig själv vilken eller vilka av yrkesgrupperna på vårdcentralen borde ingå i min undersökning. Att en remiss inte finns på plats när patienten dyker upp drabba då patienten utan tvekan omedelbart. Det som jag sannerligen vill ta reda på är anledningar som kan vara bakomliggande en remissförsening, i första hand handlar det om drop - inremiss. Röntgenremisser finns däremot i tre olika typer; drop-inremiss, röntgenremiss med kontrast och slutligen röntgenremiss utan kontrast. Jag vill därför granska det närmare om det kan uppstå några dilemman även av de andra typerna av remisserna. Jag har gått igenom olika grupper som drabbas av den alltför dåliga röntgenremisshanteringen och har kommit fram till att de här personerna drabbas direkt av detta: 1. Enligt ett tidigare examensarbete år 2013 av Rebecca Tideman har sekreteraren som jobbar på radiologiska avdelningen drabbats hårt av detta. Om en patient dyker upp utan att remissen har kommit (gäller i första hand drop-inremissen) då måste sekreteraren ta en ganska jobbig och lång diskussion med patienten. Efter att ha förklarat för patienten att hon/han inte kan registreras i systemet måste sekreteraren ändå försöka lösa problemet genom att ringa till vårdcentralen, där patienten tillhör, och fråga efter remissen. Det är samma sak med röntgenremissen med kontrast. Om remissen saknar information såsom patientens vikt, längd och kreatinvärde, måste sekreteraren från den radiologiska avdelningen ringa till vårdcentralen för att få fullständig information innan patienten tillåts att genomgå sin undersökning. Sekreteraren måste sedan i sin tur störa läkare för påminnelse om remissen och iväg skickande digitalt. Minst tre av personalen blir inblandade och avbrutna i sitt arbete för att komma tillrätta med överföringen av remissen. Denna process kan ta upp ifrån fem minuter upp till flera timmar. I värsta fal får de skicka hem patienten för att återkomma en annan dag, 5 påstår Rebecca Tiderman i sin undersökning. 2. Patienten lider självklart av denna oordning. Att inte få genomgå sin röntgenundersökning är det värsta som kan hända. Det är sällan att patienten själv fattar att hon/han som går dit alldeles för tidigt. Även om hon/han trots allt skulle få göra det, efter att sekreteraren på röntgenmottagningen har lyckats med remissjagandet, har patienten ändå förlorat en massa tid av det här jagandet. Det är irriterande när allt inte går som man har tänkt sig. 3. Sekreteraren på vårdcentralen har också fått ett störande moment av detta. Det kan inte vara någon annan än sekreteraren på vårdcentralen som blir uppringd av sekreteraren från röntgenmottagningen vad gäller den informationsbristande eller den saknade remissen. Sekreteraren måste ordna till att den saknade remissen blir färdig och ivägskickad. För den informationsbristande remissen måste sekreteraren då höra av sig till labbpersonalen för att kalla in patienten för en provtagning om patienten inte har gjort det eller om Kreatininvärdet är äldre än tre månader. 5 Rebecca Tiderman, 2013, Uteblivna remisser, Radiologiska kliniken, Nyköping lasarett 5

6 4. Kan labbpersonalen också bli inblandad i denna rörighet? Ja, för ibland hör de av sig direkt till labbpersonalen och frågar efter patientens vikt, längd och Kreatininvärde 6. Värdena ska inte vara äldre än tre månader annars måste patienten kallas in för en ny provtagning. A tt minska ett störande moment mellan sekreterarna på vårdcentralen och på radiologiska avdelningen, är det största målet med mitt arbete. Sekreterarna borde få mer tid att göra allt annat som är viktigare än att söka efter eller korrigera en röntgenremiss. Om man till slut har förbättrat rutiner angående röntgenremisshanteringen, då kan det bidra till att risken för utebliven drop inremiss minskar, och även risken för att få tillbaka röntgenremiss med kontrast från röntgen avdelningen blir också mindre. Jag bestämde mig ganska tidigt vad det är för metod som skulle användas på undersökningen. Från början tänkte jag göra en intervju med alla sekreterare på Åsidan. Jag hade till och med börjat intervjua en sekreterare. Därefter omvärderade jag metoden eftersom jag kom på några svagheter. Att göra intervjuer var ett tidskrävande arbete både för mig (intervjuare) och sekreteraren (som skulle intervjuas). Det var svårt att veta när alla skulle vara tillgängliga för intervjun. En till anledning varför jag valde bort intervjumetoden var att jag inte vill missa några detaljer. Att lyssna och skriva samtidigt var krångligare än jag hade räknat med, därför skulle det vara en risk att jag inte lyckades att få alla viktiga detaljer ned i anteckningsblocket. Jag hade till slut valt att göra enkätfrågor 7. Enkäterna delade jag ut till olika målgrupper, 5 enkäter till medicinsk sekreterare, 2 enkäter till labbpersonal och 2 enkäter till de medicinska sekreterarna på radiologiska avdelningen. Efter att ha funderat fram och tillbaka om jag också skulle lämna ut enkäter till läkarna på Åsidan men till slut hade jag bestämt mig att inte göra det. Först av allt trodde jag inte att läkare skulle vara intresserad av att svara på mina frågor. En annan anledning var att det lät som en anklagelse mot läkarna att de hade skött sitt jobb dåligt. Johanna hade tipsat mig om att det finns ett examensarbete, av de gamla eleverna, som handlar om just uteblivna röntgenremisser. Min handledar e hade tidigare nämnt till mig att det finns ett gammalt arbete som är relaterat till mitt arbete. Det visade sig att det var samma elev de pratade om. Rebecca Tiderman heter hon och hon hade gjort en undersökning angående uteblivna drop inröntgenremisser på radiologiska avdelningen. Det hade hjälpt mig att se en annan blid från röntgenmottagnings sida, om vilka obehagliga konsekvenser de kan få när en remiss är utebliven. 6 Intravenösa kontrastdosen individanpassas, därför behövs Kreatininvärde, längd och vikt för att beräkna ett GFR-värde (Glomerular Filtration Rate). 7 Se bilaga 3 6

7 Jag hade också, med handledarens hjälp, dragit ut några kopior av viktig information från Insidans hemsida (bara de anställda som har behörighet till hemsidan får komma in genom att logga in sig), som kunde vara betydelsefull för min undersökning. Under resans gång hade jag fått mycket hjälp och idéer av min handledare därför måste jag hjärtligt tacka henne för all hjälp hon gett mig. A v alla enkäter som jag har lämnat ut har jag bara fått tillbaka 6 stycken. Alla sekreterare och en labbpersonal på Åsidan har svarat på mina frågor. Två enkäter som jag har lämnat ut till sekreterare på röntgenmottagningen har jag aldrig fått svar på. Jag blir däremot inte förvånad över att de inte har svarat på mina frågor. Hade jag vetat innan att Rebecca redan hade gjort en liknande undersökning på röntgenavdelningen, hade jag inte lämnat ut enkäterna till dem. Det spelar inte längre någon roll att mina frågor inte blir besvarade, för att jag har ett ännu bättre informationsunderlag utav Rebeccas examensarbete som jag kan ta del av. Det här är resultatet på mina enkätfrågor: 100 % svarar att de upplever att det finns flera problem kring röntgenremisshanteringen. Ingen tycker att röntgenremiss utan kontrast är något problem att hantera. 100 % tycker att det går att förbättra situationen med problemet kring röntgenremisshanteringen. Tror du att det finns problem kring röntgenremisshanteringen? Ja Nej 17% 17% 33% 83% 83% 67% Drop - in Med kontrast Båda kategorierna 83 % av medverkande tycker att drop in är ett bekymmer. 83 % av medverkande tycker att det finns besvärligheter kring röntgenremissen med kontrast. 67 % av medverkande tycker att det finns svårigheter kring hanteringen av både röntgenremissen med kontrast och drop in. 7

8 I enkäten får deltagaren också beskriva vad som uppfattas som bekymret kring röntgenremisshanteringen. Jag börjar med problembeskrivning kring drop inremissen: 100 % av de som tycker att drop inremissen är ett problem, resonerar att patienten direkt går till röntgenavdelningen fast läkaren har bett denne att vänta minst en dag innan röntgenmottagningsbesöket. Att patienten besöker röntgenmottagningen samma dag som läkarbesöket får en ogynnsam konsekvens. Sekreteraren har då inte hunnit skriva klart diktatet (inklusive röntgenremiss) eller läkaren har kanske inte hunnit med signeringen, därför ligger remissen kvar i läkarsigneringskorgen. Det resulterar i att sekreteraren på Åsidan blir uppringd från röntgenmottagningen som efterlyser den saknade remissen. Läkaren blir störd och ombedd att diktera en akut röntgenremiss för att patienten som redan är på röntgenmottagningen skulle kunna genomgå sin röntgenundersökning. Här är problembeskrivning av de som tycker att röntgenremissen med kontrast är dålig skött: 100 % av de som svarat ja på frågan om den dåligt skötta röntgenremissen med kontrast beskriver problemet i en och samma riktning, att det saknar information om patientens vikt, längd och Kreatininvärde när remissen har beställts. Denna information får inte heller vara äldre än 3 månader. När sekreteraren på radiologiska avdelningen väl har upptäckt missen måste hon ringa till Åsidan och fråga efter uppgiften. Jag frågar personalen om det går att förbättra situationen och 100 % har svarat ja på denna fråga. De har kommit med några förslag om hur man ska kunna lösa den här knepiga situationen. Här är förslagen: Att drop - inremissen ska prioriteras upp till en tvåa då vet alla sekreterare att den ska skrivas så fort som möjligt. Att läkare på ett stämt sätt ber patienten vänta minst en dag med röntgenbesöket (drop in). Läkaren borde förklara för patienten att det kommer att ta tid innan remissen hinner skickas iväg till röntgenmottagningen. Läkaren borde utan och innan granska om patientens information (längd, vikt och Kretininvärde) redan föreligger i journalen i samband med beställning av röntgenremiss med kontrast. Det verkar som att alla är överens om att läkaren ska ta ett större ansvar när det gäller röntgenremisserna, oavsett om det är drop in eller röntgen med kontrastbild. 8

9 V ad vi nu har kommit fram till är att det finns ett tydligt problem med röntgenremisshanteringen på vårdcentralen. Åsidan har under januariperioden beställt 156 röntgenremisser och 31 av dem är röntgen med kontrast. Jag kan inte mäta hur stort problemet kring röntgenremisshanteringen är, men sekreterarna har tyvärr upplevt att det är ett upprepande besvär. Jag ska visa hur en utebliven drop -inröntgenremiss går till, genom att rita en processkarta. Första processkartan visar det som sker efter patienten har varit hos läkaren på Åsidan: Åsidan: Patienten träffar läkaren och är överens om en drop - inremiss Pat går direkt utan att vänta Röntgenmottagning Den andra processkartan visar vad som försiggår i vårdcentralen efter att patienten har lämnat behandlingsrummet: Åsidan: Läkaren tar emot patienten Läk. dikterar remissen Sekreteraren skriver diktatet som även ingår remissen Röntgenmottagning Remissen signeras av läk och skickas iväg Remissen ligger i läkarens signeringskorg och väntar för signering Vad ni kan se i kartan är att det kan ta tid innan remissen är ivägskickad till röntgenavdelningen. Patienten har tyvärr inte förståelse för denna krångliga process och därför vill han/hon inte vänta utan går dit omedelbart. Åsidan ligger i anslutning till sjukhuset därför kan även det vara en till anledning att patienten gärna vill gå dit för att slippa komma tillbaka dagen efter. Att remissen heter drop in bäddar även det för att patienten ska uppfatta det som att man kan gå dit när man än vill. Det har kanske ingen betydelse för vissa patienter vad det än är för information de har fått av läkaren, de går ändå dit utan att vänta på remissen. Om man beskådar ur sekreterarens perspektiv då borde läkare har löst detta problem genom att antingen lägga drop inremissen till en tvåa eller bestämt be patienten att vänta minst en dag för att remissen ska bli färdigskriven och ivägskickad före röntgenbesöket. Däremot om man ser ur patientens perspektiv får man en hel annan bild av problemet. Patienten vill på ett smidigt sätt spara res- och väntetider. Vissa patienter, av olika anledningar, har kanske sämre möjligheter att ta sig till sjukhuset även om de hade velat det. Om vårdcentralen skulle kunna erbjuda denna tidsparande lösning till patienterna kommer de säkert uppskatta Åsidan ännu mer. 9

10 Det förslag som jag tycker är ett bra alternativ är att läkaren själv skriver och signerar drop inremissen direkt efter patienten har lämnat behandlingsrummet. Då kortar man en hel del av processtiden. Läkaren skriver och signerar remissen Remissen skickas omgående Radiologisk avdelning Om man tittar i de tidigare nämnda processkartorna kommer vi att se hur mycket tid man förlorar genom att remissen först ska dikteras och sedan skrivas av sekreteraren, som i sin tur kommer att skicka remissen tillbaka till läkaren igen för signeringen. Efter signeringen då skickas den iväg elektroniskt. Vad gäller röntgenremiss med kontrast ska det vara enklare att lösa. Först av allt måste läkaren kontrollera att informationerna om patientens vikt, längd och Kreatininvärde finns i journalen och är giltiga. Läkaren borde tala om i diktatet att det här handlar om en röntgenremiss med kontrast, så slipper sekreteraren fundera på saken. Ett till alternativ är att skriva i läkarkommentarfälten att den här remissen är med kontrast. V ad är en implementering? Implementering avser de procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används så som det var avsett och med varaktighet, texten har jag tagit ur Socialstyrelsens artikel, Om implementering. En fråga som alltid kommer upp är vem vill ta ansvaret för förändringen eller om det lönar sig att ändra våra stabila rutiner. Den frågan kan jag inte svara på, situationen på vårdcentralen kan vara mer komplicerad än jag har fått se. Att göra rutinförändringar i sin helhet är inte enkelt. När den nya metoden börjar användas händer det ibland att den professionelle känner sig obekväm och osäker. I denna fas misslyckas därför många förändringsarbeten står skrivet i Socialstyrelsens artikel nr , Om implementering. Det är inte självklart vem som ska göra vad när det kommer till förändringsarbetet, oavsett vad det än är för förändringar. Många kommer att känna sig obekväma och tycker kanske att det är onödigt med förändringsarbetet. Men hur som helst borde man ändå ge ett försök om det finns en chans att hantera röntgenremisser på ett bättre sätt. Jag har några förslag som kan komma till nytta för att minska de ogynnsamma effekterna av röntgenremisshanteringen. Att ordna ett möte där representanter från yrkeskategorier som läkare, labbpersonal och sekreterarre kan få prata igenom problematiken kring röntgenremisser, som sekreterarna och labbpersonalerna har erfarit. Verksamhetschefen borde också vara med, för att till sist är det chefen som bestämmer vilka nya rutiner som ska sättas i verket. Varför borde vi ha ett möte med de berörda? Enligt Socialstyrelsens rekommendation angående installation av me- 10

11 toden formulerar de så här; Människor ingår i olika sociala sammanhang. Om kollegor i andra arbetsenheter än de direkt berörda är negativa till förändringen kan det påverka de senares motivation. Det är därför en fördel att personer inom hela organisationen förstår behovet av förändring och i möjligaste mån görs delaktiga i valet av nya metoder. Om alla är överens om att läkaren ska ställa upp och ta lite mer ansvar då borde man börja med att: 1. Läkaren alltid prioriterar upp drop inremiss till en tvåa så sekreteraren hinner skriva remissen innan patienten dyker upp till röntgenavdelningen. 2. Läkaren på en gång signerar remissen så fort den är i signeringskorgen. 3. Läkare själv väljer att skriva drop inremissen direkt efter att patienten har lämnat rummet. 4. Läkaren tydligt och bestämt talar om för patienten att remissen (drop in) inte hinner bli färdigskriven för att kunna ivägskicka till röntgenmottagningen, därför är det viktigt att hon/han får vänta med besöket på röntgenavdelningen minst en dag efter läkarbesöket på Åsidan. 5. Läkaren kontrollerar patientens journal att det finns vikt, längd och Kreatininvärd som inte är äldre än 3 månader innan man beställer röntgenremiss med kontrast. 6. Läkaren talar om vid dikteringen eller skriver i läkarkommentarsrutan att remissen gäller röntgenremiss med kontrast. Om detta ska vara sekreterarens ansvar så borde man börja med att: 1. Det ska finnas minst en sekreterare som har koll över drop inremisserna och sekreteraren ska omgående skriva av remissen innan patienten hinner gå till röntgenmottagningen. 2. Det ska finnas informationstabell eller bilaga till sekreterarna om vilka undersökningar som vanligtvis är en röntgenundersökning med kontrast. Då ökar sekreterarens kännedom om detta och kan därför gå igenom patientens journal och ta reda på om det finns patientens längd, vikt och Kreatininvärde som fortfarande är aktuella. Enligt Socialstyrelsen är det viktigt att förändringen eller förbättringen efter att man har jobbat med implementeringen ska kunna följas upp. Att följa upp om det har skett något positivt efter rutinsförändringar ska man ha något slag av informationsdata. Man kan mäta det genom att kryssa i ett anteckningsblock varje gång det ringer från röntgenmottagningen angående drop in eller röntgen med kontrast. Patientens personnummer och namn ska skrivas upp för att förhindra repriser av informationen. 11

12 Här är förslaget hur man ska kunna samla in data på ett enkelt och lättförstått sätt: Röntgenremiss med kontrast Drop - in Datum och personnr. Orsak Datum och personnr. Orsak Efter att nya rutiner i några månader har genomfört, bör man göra om undersökningen (bilaga 3). Att göra om undersökningen kommer man att få se om personalens syn på situationen har ändrats. Om personalen har upplevt en positiv utveckling då tolkar man det som att man har lyckats med förbättringsarbetet. Däremot om personalens positiva reaktion har uteblivit och problemen återkommit utan förbättring borde man diskutera fram en ny metod för att kunna avstanna problemet. Om man läser i Socialstyrelsens artikel Om implementering kommer man att förstå att förändringen sällan sker snabbt. Det tar ju alltid tid och kraft för att jobba med förändringsarbete. Det finns ingen garanti att förändringen kommer att bli en framgång, men man måste ändå försöka att hitta en lämplig lösning till problemet. Forskning visar att implementering inte är en engångsaktivitet utan utgör en process som vanligtvis sträcker sig över flera år. En grov uppskattning är att det tar två till fyra år från beslutet att införa en ny metod tills den nya metoden har integrerats och används generellt. 12

13 Rebecca Tiderman, Examensarbete Medicinsk Sekreterare, 23/5-2013, Uteblivna Remisser Radiologiska Kliniken NLN Om implementering, Socialstyrelsen, ISBN , Artikelnr

14 DT - med och utan iv jodkontrast Beskrivning: För undersökning med datortomografi gäller att patienten kan ligga stilla för att få bra bilder. De vanligaste undersökningar utan någon förberedelse är hjärna, hals-bröst-ländrygg, buköversikt, övrigt skelett. Undersökningar som oftast undersöks med intravenös kontrast är thorax och buk, även hjärna samt kärlundersökningar som angiografi och lungemboli. Thorax/buk får oftast också dricka vatten. Förberedelse till Datortomografi undersökningar med intravenös kontrast: Intravenösa kontrastdosen individanpassas, därför behövs Kreatinin-värde, längd och vikt för att beräkna ett GFR-värde (Glomerular Filtration Rate). Inneliggande patient får krea vara högst en vecka gammalt, IVA-patient dagsfärskt värde. Polikliniska patienter får krea vara högst tre månader gammalt. Patienten ska vara fastande två timmar innan undersökningen, men får dricka vätska. Patienten ska vara förberedd med en infart, helst i höger arm och även helst grön pvk då injektion sker med flöden uppemot 4-7ml/sek. Av den intravenösa kontrasten upplever patienten en värmekänsla i kroppen som sprids från halsen ner i underlivet, kan upplevas som att man kissar på sig. Ibland kan även en metallsmak i munnen kännas. Undersökningar med per oral kontrast: Ges till de flesta DT buk. Vanligast är vatten att dricka, ½ liter vatten som dricks under 3o minuter på avd innan undersökning. Ibland behövs en jodkontrastblandning. Vad som ska ges ås på ordination per telefon om patienten är inneliggande. Om patienten är inneliggande dricks vatten på avdelningen. Om undersökning utförs polikliniskt ska patienten komma till Radiologiska kliniken 3o minuter innan för att dricka vatten. Tidsåtgång: Det tar cirka 5-15 minuter för undersökningen. Eftervård: Dricka extra vatten några timmar efter undersökningen. Diabetespatienter med metforminbehandling: Metformin sätts ut i samband med undersökning. Nytt Kreatinin-värde kontrolleras tidigast två dygn efter undersökningen. Om värdet då OK, sätts metformin in igen. Detta är remittentens ansvar. Allergiska reaktioner av intravenösa kontrasten: Ar sällsynta men kan förekomma, vanligast med utslag och klåda. Om det händer ska man rapportera till Radiologiska kliniken för dokumentation. Vid känd kontrastöverkänslighet utförs profylax enligt särskilt PM: Intravenöst kontrastmedel- premedicinering vid tidigare överkänslighet 14

15 Intravenös kontrast som gått extravasalt; Armen behandlas med högläge och kylbehandling 2-3 gånger a 20 minuter. Datortomografi barn: länk tiii 1177 med filmen "Ville som ska göra datortomografi"

16 DROP ln - lnformation till remitterande enheter Drop in är möjligt för icke akut slätröntgen av skelett och lungor. Det gäller för patienter som: Kan röra sig fritt och stå upp. Inte kräver svar inom en vecka. Ska göra max två undersökningar vid samma tillfälle (observera att t.ex. röntgen av vänster hand och handled räknas som två undersökningar, höger och vänster hand och handled räknas som fyra undersökningar). Har fyllt 12 år. Inte har särskilda behov så som tolk eller ambulanstransport. Det är mycket viktigt att PATIENTINFORMATIONSBLADET lämnas till patienten av er (skrivs ut från Insidan). Det ska tydligt framgå på remissen att det är drop in. Om elektronisk remiss används sänds den direkt efter besöket. Om pappersremiss används ska den vara maskinskriven och ges till patienten, som själv tar med sig remissen till Radiologiska kliniken. Frakturfrågeställningar skall oftast skickas som akuta undersökningar annars bedöms inte bilderna av läkare innan patienten lämnat avdelningen. Patienten får själv ta ansvar för sin remiss och kan uppsöka Radiologiska kliniken inom våra drop intider. Har patienten inte infunnit sig inom en månad från remissdatum återsänds remissen till Er. Vi kan inte ta mot specialundersökningar som datortomografi, magnetkamera, ultraljud, skoliosundersökning, HKF, benlängdsmätning, skallar, sternoklavikularleder eller protesopererade knän. Dessa måste undersökas på speciella undersökningsrum. DROP IN Måndag torsdag kl samt Ej helgdag eller dag före helgdag Observera att remissen endast är giltig i en månad efter remissdatum. Radiologiska kliniken, Nyköpings lasarett Telefon:

17 Siripen Pinmanee Löfgren Medicinsk sekreterare student Campus Nyköping Upplever du att det finns problem kring röntgenremisshanteringen? Ja Nej Om du svarar ja, är det något av de här alternativen stämmer in i dina tankar? Drop-in röntgenremiss Röntgenremiss med kontrast Röntgenremiss utan kontrast Kan du beskriva anledningar till bekymmer kring röntgenremisshanteringen? Går det att förbättra situationen? Ja Nej Om du svarar ja, har du några idéer för förbättringen... Tack för hjälpen! 17