Maj Jonsson med kronisk inflammation och njursjukdom (31p)
|
|
- Anna-Karin Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 1(33) Fall A Maj Jonsson med kronisk inflammation och njursjukdom (31p) Maj, 74 år, har sedan 50-talet diagnosen ledgångsreumatism. Sjukdomen var initialt aktiv och hon behandlades med guldsprutor. Därefter gick artriten i remission och under ca 20 år var sjukdomen praktiskt taget bortblåst. På 70-talet började morgonstelheten och ledvärken åter göra sig påminda. Därför uppsökte hon sin allmänläkare, som hon sedan dess upprätthållit kontakten med vid behov. Behandling med NSAID-preparat har gjort god nytta mot symtomen. Fråga A1 (3p) Hur fungerar NSAID-preparat? Vilka terapeutiska effekter har de vid reumatoid artrit och varför ska man vara försiktig med sådana preparat hos astmatiker?
2 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 2(33) Maj, 74 år, har sedan 50-talet diagnosen ledgångsreumatism. Sjukdomen var initialt aktiv och hon behandlades med guldsprutor. Därefter gick artriten i remission och under ca 20 år var sjukdomen praktiskt taget bortblåst. På 70-talet började morgonstelheten och ledvärken åter göra sig påminda. Därför uppsökte hon sin allmänläkare, som hon sedan dess upprätthållit kontakten med vid behov. Behandling med NSAID-preparat har gjort god nytta mot symtomen. NSAID (inklusive acetylsalicylsyra) påverkar arakidonsyremetabolismen genom att hämma cyklooxygenas (COX) och därmed minska syntesen av prostaglandiner. COX-hämmare påverkar inte lipoxygenasfunktionen, men eftersom prostaglandinvägen är blockerad kan mer leukotrien bildas, vilket har negativ effekt vid astma. De traditionella preparaten hämmar både COX-I och COX-II. För att få en mer riktad behandlingseffekt har selektiva hämmare av COX-II utvecklats. Fråga A2 (2p) Vilken fördel är det att behålla COX-I funktionen, samtidigt som COX-II hämmas?
3 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 3(33) Maj, 74 år, har sedan 50-talet diagnosen ledgångsreumatism. Sjukdomen var initialt aktiv och hon behandlades med guldsprutor. Därefter gick artriten i remission och under ca 20 år var sjukdomen praktiskt taget bortblåst. På 70-talet började morgonstelheten och ledvärken åter göra sig påminda. Därför uppsökte hon sin allmänläkare, som hon sedan dess upprätthållit kontakten med vid behov. Behandling med NSAID-preparat har gjort god nytta mot symtomen. NSAID (inklusive acetylsalicylsyra) påverkar arakidonsyremetabolismen genom att hämma cyklooxygenas (COX) och därmed minska syntesen av prostaglandiner. COX-hämmare påverkar inte lipoxygenasfunktionen, men eftersom prostaglandinvägen är blockerad kan mer leukotrien bildas, vilket har negativ effekt vid astma. De traditionella preparaten hämmar både COX-I och COX-II. För att få en mer riktad behandlingseffekt har selektiva hämmare av COX-II utvecklats. COX-I uttrycks konstitutivt i magsäcken och är viktigt för produktion av mucin som bildar ett skydd mot syraangrepp i ventrikeln. Hämning av COX-I innebär en risk för slemhinneerosioner och sår på ventrikelslemhinnan, medan COX-II hämning inte påverkar denna viktiga funktion. COX-II är inflammationsinducerat och uttrycks till exempel i lederna vid reumatoid artrit. Maj har nu under mer än 30 års tid medicinerat med NSAID-preparat dagligen för att hålla ledbesvären i schack. Även om både hon själv och hennes läkare gjort bedömningen att den reumatiska sjukdomen hållit sig relativt stabil mellan de sporadiska läkarbesöken, är det uppenbart att lederna gradvis har påverkats och givit kroniska förändringar. Som regel har blodprovtagning visat inflammationstecken i form av hög sänka (50-70 mm) och högt CRP (40-80 mg/l). I perioder har hon med god effekt behandlats mer perorala glukokortikoidpreparat. Maj söker nu vårdcentralen för att hon blivit trött och att hon känner sig plufsig. Vid undersökningen konstateras generellt en viss svullnad, särskilt uttalat runt ögonen och nedre extremiteter med tydliga pittingödem. Tydliga felställningar noteras i fingerleder och handleder, vilket bedöms vara oförändrat sedan föregående besök. Lab.undersökning visar U-protein 3, U-Hb/ery 0. P-Albumin 15 g/l (normalt >39 g/l). Fråga A3 (3p) Förklara med utgångspunkt från de erhållna laboratorievärdena de fynd Du gjort i status!
4 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 4(33) Maj, 74 år, har sedan 50-talet diagnosen ledgångsreumatism. Sjukdomen var initialt aktiv och hon behandlades med guldsprutor. Därefter gick artriten i remission och under ca 20 år var sjukdomen praktiskt taget bortblåst. På 70-talet började morgonstelheten och ledvärken åter göra sig påminda. Därför uppsökte hon sin allmänläkare, som hon sedan dess upprätthållit kontakten med vid behov. Behandling med NSAID-preparat har gjort god nytta mot symtomen. Maj har nu under mer än 30 års tid medicinerat med NSAID-preparat dagligen för att hålla ledbesvären i schack. Även om både hon själv och hennes läkare gjort bedömningen att den reumatiska sjukdomen hållit sig relativt stabil mellan de sporadiska läkarbesöken, är det uppenbart att lederna gradvis har påverkats och givit kroniska förändringar. Som regel har blodprovtagning visat inflammationstecken i form av hög sänka (50-70 mm) och högt CRP (40-80 mg/l). I perioder har hon med god effekt behandlats mer perorala glukokortikoid-preparat. Maj söker nu vårdcentralen för att hon blivit trött och att hon känner sig plufsig. Vid undersökningen konstateras generellt en viss svullnad, särskilt uttalat runt ögonen och nedre extremiteter med tydliga pittingödem. Tydliga felställningar noteras i fingerleder och handleder, vilket bedöms vara oförändrat sedan föregående besök. Lab.undersökning visar U-protein 3, U-Hb/ery 0. P-Albumin 15 g/l (normalt >39 g/l). Den låga serumalbuminnivån kan till del förklaras av nedsatt syntes i levern till följd av höggradig inflammation. Här är det dock uppenbart att albumin också läckt från blodet till urinen till följd av njurskada. Fråga A4 (4p) Ange principiella orsaker till proteinuri och förklara de mekanismer som leder till proteinuri vid olika former av njurskada!
5 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 5(33) Maj, 74 år, har sedan 50-talet diagnosen ledgångsreumatism. Sjukdomen var initialt aktiv och hon behandlades med guldsprutor. Därefter gick artriten i remission och under ca 20 år var sjukdomen praktiskt taget bortblåst. På 70-talet började morgonstelheten och ledvärken åter göra sig påminda. Därför uppsökte hon sin allmänläkare, som hon sedan dess upprätthållit kontakten med vid behov. Behandling med NSAID-preparat har gjort god nytta mot symtomen. Maj har nu under mer än 30 års tid medicinerat med NSAID-preparat dagligen för att hålla ledbesvären i schack. Även om både hon själv och hennes läkare gjort bedömningen att den reumatiska sjukdomen hållit sig relativt stabil mellan de sporadiska läkarbesöken, är det uppenbart att lederna gradvis har påverkats och givit kroniska förändringar. Som regel har blodprovtagning visat inflammationstecken i form av hög sänka (50-70 mm) och högt CRP (40-80 mg/l). I perioder har hon med god effekt behandlats mer perorala glukokortikoid-preparat. Maj söker nu vårdcentralen för att hon blivit trött och att hon känner sig plufsig. Vid undersökningen konstateras generellt en viss svullnad, särskilt uttalat runt ögonen och nedre extremiteter med tydliga pittingödem. Tydliga felställningar noteras i fingerleder och handleder, vilket bedöms vara oförändrat sedan föregående besök. Lab.undersökning visar U-protein 3, U-Hb/ery 0. P-Albumin 15 g/l (normalt >39 g/l). Den låga serumalbuminnivån kan till del förklaras av nedsatt syntes i levern till följd av höggradig inflammation. Här är det dock uppenbart att albumin också läckt från blodet till urinen till följd av njurskada. Maj remitteras till njurmedicinsk klinik där en njurbiopsi utförs Fråga A5 (2p) Beskriv principiellt hur en njurbiopsi går till och vilka risker som finns? Fråga A6 (2p) Med vilka metoder undersöks det erhållna biopsimaterialet och varför?
6 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 6(33) Maj, 74 år, har sedan 50-talet diagnosen ledgångsreumatism. Sjukdomen var initialt aktiv och hon behandlades med guldsprutor. Därefter gick artriten i remission och under ca 20 år var sjukdomen praktiskt taget bortblåst. På 70-talet började morgonstelheten och ledvärken åter göra sig påminda. Därför uppsökte hon sin allmänläkare, som hon sedan dess upprätthållit kontakten med vid behov. Behandling med NSAID-preparat har gjort god nytta mot symtomen. Maj har nu under mer än 30 års tid medicinerat med NSAID-preparat dagligen för att hålla ledbesvären i schack. Även om både hon själv och hennes läkare gjort bedömningen att den reumatiska sjukdomen hållit sig relativt stabil mellan de sporadiska läkarbesöken, är det uppenbart att lederna gradvis har påverkats och givit kroniska förändringar. Som regel har blodprovtagning visat inflammationstecken i form av hög sänka (50-70 mm) och högt CRP (40-80 mg/l). I perioder har hon med god effekt behandlats mer perorala glukokortikoid-preparat. Maj söker nu vårdcentralen för att hon blivit trött och att hon känner sig plufsig. Vid undersökningen konstateras generellt en viss svullnad, särskilt uttalat runt ögonen och nedre extremiteter med tydliga pittingödem. Tydliga felställningar noteras i fingerleder och handleder, vilket bedöms vara oförändrat sedan föregående besök. Lab.undersökning visar U-protein 3, U-Hb/ery 0. P-Albumin 15 g/l (normalt >39 g/l). Den låga serumalbuminnivån kan till del förklaras av nedsatt syntes i levern till följd av höggradig inflammation. Här är det dock uppenbart att albumin också läckt från blodet till urinen till följd av njurskada. Maj remitteras till njurmedicinsk klinik där en njurbiopsi utförs Vid undersökningen av materialet med ljusmikroskopisk undersökning fann man ett amorft material som utfyller de glomerulära mesangierna och som också finns längs en del sträckor av basalmembranet. Materialet visar en äppelgrön fluorescens vid undersökning i polariserat ljus med användning av färgningsmetoden X. Fråga A7 (2p) Vilken färgning (X) är det frågan om, och vilket är det amorfa materialet?
7 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 7(33) Maj, 74 år, har sedan 50-talet diagnosen ledgångsreumatism. Sjukdomen var initialt aktiv och hon behandlades med guldsprutor. Därefter gick artriten i remission och under ca 20 år var sjukdomen praktiskt taget bortblåst. På 70-talet började morgonstelheten och ledvärken åter göra sig påminda. Därför uppsökte hon sin allmänläkare, som hon sedan dess upprätthållit kontakten med vid behov. Behandling med NSAID-preparat har gjort god nytta mot symtomen. Maj har nu under mer än 30 års tid medicinerat med NSAID-preparat dagligen för att hålla ledbesvären i schack. Även om både hon själv och hennes läkare gjort bedömningen att den reumatiska sjukdomen hållit sig relativt stabil mellan de sporadiska läkarbesöken, är det uppenbart att lederna gradvis har påverkats och givit kroniska förändringar. Som regel har blodprovtagning visat inflammationstecken i form av hög sänka (50-70 mm) och högt CRP (40-80 mg/l). I perioder har hon med god effekt behandlats mer perorala glukokortikoid-preparat. Maj söker nu vårdcentralen för att hon blivit trött och att hon känner sig plufsig. Vid undersökningen konstateras generellt en viss svullnad, särskilt uttalat runt ögonen och nedre extremiteter med tydliga pittingödem. Tydliga felställningar noteras i fingerleder och handleder, vilket bedöms vara oförändrat sedan föregående besök. Lab.undersökning visar U-protein 3, U-Hb/ery 0. P-Albumin 15 g/l (normalt >39 g/l). Den låga serumalbuminnivån kan till del förklaras av nedsatt syntes i levern till följd av höggradig inflammation. Här är det dock uppenbart att albumin också läckt från blodet till urinen till följd av njurskada. Maj remitteras till njurmedicinsk klinik där en njurbiopsi utförs. Vid undersökningen av materialet med ljusmikroskopisk undersökning fann man ett amorft material som utfyller de glomerulära mesangierna och som också finns längs en del sträckor av basalmembranet. Materialet visar en äppelgrön fluorescens vid undersökning i polariserat ljus med användning av färgningsmetoden X. Det amorfa material som påträffades i glomeruli visade efter färgning med alkalisk Kongo en äppelgrön fluorescens i polariserat ljus, vilket ger diagnosen amyloid. Färgningsmetoden som används är specifik (diagnostisk) för den aktuella sjukdomen. Skälet till att denna färgning kan användas är att amyloid har beta-pleated sheet struktur. Fråga A8 (2p) Förklara vad som menas med beta-pleated sheet struktur! Fråga A9 (1p) Om Du tänker på att Maj haft inflammatoriskt aktiv reumatoid artrit i många år, vad tror Du då det är för (normalt) ämne som nu förändrats till en beta-pleated sheet struktur och utgör huvuddelen av amyloiden i hennes njure?
8 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 8(33) Maj, 74 år, har sedan 50-talet diagnosen ledgångsreumatism. Sjukdomen var initialt aktiv och hon behandlades med guldsprutor. Därefter gick artriten i remission och under ca 20 år var sjukdomen praktiskt taget bortblåst. På 70-talet började morgonstelheten och ledvärken åter göra sig påminda. Behandling med NSAID-preparat har gjort god nytta mot symtomen. Maj söker nu vårdcentralen för att hon blivit trött och att hon känner sig plufsig. Vid undersökningen konstateras generellt en viss svullnad, särskilt uttalat runt ögonen och nedre extremiteter med tydliga pittingödem. Lab.undersökning visar U-protein 3, U-Hb/ery 0. P-Albumin 15 g/l (normalt >39 g/l). Här är det uppenbart att albumin läckt från blodet till urinen till följd av njurskada. Vid njurbiopsi fann man i ljusmikroskopisk undersökning ett amorft material som utfyller de glomerulära mesangierna och som också finns längs en del sträckor av basalmembranet. Det amorfa material som påträffades i glomeruli visade efter färgning med alkalisk Kongo en äppelgrön fluorescens i polariserat ljus, vilket ger diagnosen amyloid. Amyloid har beta-pleated sheet struktur. I detta fall med en långvarig inflammatorsikt aktiv sjukdom som bakgrund är det mest sannolikt att amyloiden är av AA typ, dvs är uppbyggd av proteinet (serum) AA som veckat sig i en beta-pleated sheet-struktur. Fråga A10 (3p) Beskriv det normala proteinet serum amyloid A (SAA) avseende bildningsplats, struktur och funktion, samt deltagande i olika sjukdomstillstånd! Amyloidinlagringar kan principiellt också uppstå genom att andra ämnen bildar en betapleated sheet struktur och inlagras i kroppens vävnader. Fråga A11 (2p) Namnge två av dessa andra ämnen! Fråga A12 (5p) Beskriv uppbyggnaden och funktionen hos den glomerulära filtrationsbarriären som gör att vi normalt inte läcker mer än små (fysiologiska) mängder protein med urinen!
9 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 9(33) Fall B Linda Högberg 24 år, söker pga lågt sittande buksmärta (35p) Linda Högberg, en 24-årig undersköterska, söker akutmottagningen pga lågt sittande buksmärta. Besvären började föregående eftermiddag. Smärtan är framför allt lokaliserad till bukens nedre del och är av molande karaktär. Linda mår lite illa men har inte kräkts. Hon är frisk i övrigt och använder inga mediciner. Hon är överkänslig mot pollen men har ingen känd läkemedelsöverkänslighet. Hon röker knappt ett paket cigaretter dagligen. Fråga B1 (2p) Hur vill du ytterligare fördjupa din anamnes? Vad mer vill du veta? Svar Smärtvandring? Feber? Menstruationsdata? P-piller (glöms ofta bort när man frågar efter mediciner). Gynekologiska besvär? Avförings och miktionsvanor? Senaste mens?
10 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 10(33) Linda Högberg, en 24-årig undersköterska, söker akutmottagningen pga lågt sittande buksmärta. Besvären började föregående eftermiddag. Smärtan är framför allt lokaliserad till bukens nedre del och är av molande karaktär. Linda mår lite illa men har inte kräkts. Lindas besvär har hela tiden varit lokaliserade till bukens nedre del utan sidoskillnad. Hon har inte noterat någon ökad flytning. Hon har inte haft några bekymmer med att kissa men avföringen har kanske varit lite lös sista dygnet. Hon använder p-piller (Follimin) och hade sin senaste mens för 3 veckor sedan. Hon har ingen fast partner. Fråga B2 (2p) Vilka prover vill du ta på akutmottagningen som du snabbt kan få svar på? Motivera! Svar: Temp Urinsticka Nitrit, leuko som tecken på UVI Graviditetstest (=U-hCG) CRP (ev)
11 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 11(33) Linda Högberg, en 24-årig undersköterska, söker akutmottagningen pga lågt sittande buksmärta. Besvären började föregående eftermiddag. Smärtan är framför allt lokaliserad till bukens nedre del och är av molande karaktär. Linda mår lite illa men har inte kräkts. Lindas besvär har hela tiden varit lokaliserade till bukens nedre del utan sidoskillnad. Hon har inte noterat någon ökad flytning. Hon har inte haft några bekymmer med att kissa men avföringen har kanske varit lite lös sista dygnet. Hon använder p-piller (Follimin) och hade sin senaste mens för 3 veckor sedan. Hon har ingen fast partner. Du kontrollerar tempen som är 37.7 grader. Graviditetstest är negativt, likaså nitrittest på urin. Dock ser man spår av leukocyter. Ingen hematuri. Fråga B3 (3 p) Nitrittestet var alltså negativt. Vad innebär egentligen det? Vad är det man kontrollerar med nitrittest? Ange fördelar och nackdelar med denna metod! Svar Används för att undersöka om patienten har urinvägsinfektion. Nästan alla bakteriearter som tillhör Enterobacteriaceae har ett enzym som omvandlar nitrat till nitrit och som kan påvisas i urinen med en testremsa. Testet har en sensitivitet på ca 50% och en specificitet på över 95% vid höga bakterietal i urinen. Vissa viktiga urinvägspatogener ger inte nitrit i urinen exv. S. saprophyticus och Pseudomona aeruginosa.
12 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 12(33) Linda Högberg, en 24-årig undersköterska, söker akutmottagningen pga lågt sittande buksmärta. Besvären började föregående eftermiddag. Smärtan är framför allt lokaliserad till bukens nedre del och är av molande karaktär. Linda mår lite illa men har inte kräkts. Lindas besvär har hela tiden varit lokaliserade till bukens nedre del utan sidoskillnad. Hon har inte noterat någon ökad flytning. Hon har inte haft några bekymmer med att kissa men avföringen har kanske varit lite lös sista dygnet. Hon använder p-piller (Follimin) och hade sin senaste mens för 3 veckor sedan. Hon har ingen fast partner. Du kontrollerar tempen som är 37.7 grader. Graviditetstest är negativt, likaså nitrittest på urin. Dock ser man spår av leukocyter. Ingen hematuri. CRP är förhöjt, 96 mg/l (normalt < 10 mg/l). Fråga B4 (3p) Vad är CRP? Var och varför bildas det och vad tyder den förhöjda nivån på? Svar C-reaktivt protein (CRP) är ett akut-fasprotein som bildas av hepatocyter. Bildningen induceras av cytokiner (fr.a. IL-6) som bildas av t ex makrofager vid infektioner och andra inflammatoriska processer. CRP stiger snabbt och övergående och dess normala funktion är att opsonisera bakterier och aktivera komplement. Förhöjd nivå talar för pågående inflammatorisk process. Fråga B5 (1p) Vilka differentialdiagnoser kan man överväga i Lindas fall? Svar: Appendicit? Endometrit/salpingit?
13 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 13(33) Linda Högberg, en 24-årig undersköterska, söker akutmottagningen pga lågt sittande buksmärta. Besvären började föregående eftermiddag. Smärtan är framför allt lokaliserad till bukens nedre del och är av molande karaktär. Linda mår lite illa men har inte kräkts. Lindas besvär har hela tiden varit lokaliserade till bukens nedre del utan sidoskillnad. Hon har inte noterat någon ökad flytning. Hon har inte haft några bekymmer med att kissa men avföringen har kanske varit lite lös sista dygnet. Hon använder p-piller (Follimin) och hade sin senaste mens för 3 veckor sedan. Hon har ingen fast partner. Du kontrollerar tempen som är 37.7 grader. Graviditetstest är negativt, likaså nitrittest på urin. Dock ser man spår av leukocyter. Ingen hematuri. CRP är förhöjt, 96 mg/l (ref < 10). C-reaktivt protein (CRP) är ett akut-fasprotein som bildas av hepatocyter. Bildningen induceras av cytokiner (fr.a. IL-6) som bildas av t ex makrofager vid infektioner och andra inflammatoriska processer. CRP stiger snabbt och övergående och dess normala funktion är att opsonisera bakterier och aktivera komplement. Förhöjd nivå talar för pågående inflammatorisk process. I Lindas fall övervägs i första hand appendicit eller endometrit/salpingit. Anamnes och undersökningsfynd vid bukpalpation talar inte entydigt för appendicit. Bland annat saknas den klassiska men relativt ospecifika smärtvandringen som man ofta kan se vid appendicit. Fråga B6 (2p) Vad orsakas detta typiska symtom av? Svar Initialt vid en inflammatorisk process i appendix får man en retning (mekanisk pga ödemet eller inflammatorisk) av serosan runt appendix. Den sensoriska innervationen motsvarar nivå TH10 vilket motsvarar naveltrakten. När inflammationen blir mer uttalad involveras också peritonealytorna av närliggande områden såsom peritoneum parietale varför lokalisationen blir mer distinkt höger fossa.
14 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 14(33) Linda Högberg, en 24-årig undersköterska, söker akutmottagningen pga lågt sittande buksmärta. Besvären började föregående eftermiddag. Smärtan är framför allt lokaliserad till bukens nedre del och är av molande karaktär. Linda mår lite illa men har inte kräkts. Lindas besvär har hela tiden varit lokaliserade till bukens nedre del utan sidoskillnad. Hon har inte noterat någon ökad flytning. Hon har inte haft några bekymmer med att kissa men avföringen har kanske varit lite lös sista dygnet. Hon använder p-piller (Follimin) och hade sin senaste mens för 3 veckor sedan. Hon har ingen fast partner. Du kontrollerar tempen som är 37.7 grader. Graviditetstest är negativt, likaså nitrittest på urin. Dock ser man spår av leukocyter. Ingen hematuri. CRP är förhöjt, 96 mg/l (ref < 10). C-reaktivt protein (CRP) är ett akut-fasprotein som bildas av hepatocyter. CRP stiger snabbt och övergående och förhöjd nivå talar för pågående inflammatorisk process. I Lindas fall övervägs i första hand appendicit eller endometrit/salpingit.anamnes och undersökningsfynd vid bukpalpation talar inte entydigt för appendicit. Bland annat saknas den klassiska men relativt ospecifika smärtvandringen som man ofta kan se vid appendicit. Smärtvandringen orsakas av att den initiala retningen av serosan i appendix ger en smärta som fortleds till Th10 segmentet. Denna smärta motsvarar också hela tunntarmen och lokalisationen blir naveltrakten. I och med att inflammationen blir mer uttalad engageras också peritoneum parietale i området och detta ger en mer lokaliserad smärta. Kirurgen remitterar Linda till gynekolog för vidare undersökning. Vid den gynekologiska undersökningen tas bla prov för Chlamydia trachomatis för PCRanalys Fråga B7 (3 p) Beskriv utförligt denna metod. Vilka styrkor och svagheter finns? Svar Används för att mångfaldiga nukleinsyra. Komponenter: mål-dna, 2 primrar, termostabilt DNA polymeras, deoxynukleotid-trifosfater. Reaktionen startas med att DNA görs enkelsträngad med värme, temp sänks så att primrar kan binda sig till mål-sekvens och DNA polymeraset startar förlängning av DNA. Den uppkomna DNA produkten separeras från primrarna och hela proceduren upprepas ett flertal gånger (vanligtvis ca 30 gånger). Styrka: Mycket känslig metod, påvisar teoretiskt 1 bakterie, eller t.o.m. delar av en bakterie. Snabb. Går att automatisera. Nackdelar: Känslig för kontamination. Finns PCR hämmande substanser i en del prov och vävnad. Är positivt utfall alltid förenligt med klinisk betydelsefull infektion??? (gäller knappast för C. trachomatis)
15 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 15(33) Linda Högberg, en 24-årig undersköterska, söker akutmottagningen pga lågt sittande buksmärta. Besvären började föregående eftermiddag. Smärtan är framför allt lokaliserad till bukens nedre del och är av molande karaktär. Linda mår lite illa men har inte kräkts. Lindas besvär har hela tiden varit lokaliserade till bukens nedre del utan sidoskillnad. Hon har inte noterat någon ökad flytning. Hon har inte haft några bekymmer med att kissa men avföringen har kanske varit lite lös sista dygnet. Hon använder p-piller (Follimin) och hade sin senaste mens för 3 veckor sedan. Hon har ingen fast partner. Du kontrollerar tempen som är 37.7 grader. Graviditetstest är negativt, likaså nitrittest på urin. Dock ser man spår av leukocyter. Ingen hematuri. CRP är förhöjt, 96 mg/l (ref < 10). C-reaktivt protein (CRP) är ett akut-fasprotein som bildas av hepatocyter. CRP stiger snabbt och övergående och förhöjd nivå talar för pågående inflammatorisk process. I Lindas fall övervägs i första hand appendicit eller endometrit/salpingit.anamnes och undersökningsfynd vid bukpalpation talar inte entydigt för appendicit. Bland annat saknas den klassiska men relativt ospecifika smärtvandringen som man ofta kan se vid appendicit. Smärtvandringen orsakas av att den initiala retningen av serosan i appendix ger en smärta som fortleds till Th10 segmentet. Denna smärta motsvarar också hela tunntarmen och lokalisationen blir naveltrakten. I och med att inflammationen blir mer uttalad engageras också peritoneum parietale i området och detta ger en mer lokaliserad smärta. Kirurgen remitterar Linda till gynekolog för vidare undersökning. Vid den gynekologiska undersökningen tas bla prov för Chlamydia trachomatis för PCR-analys PCR diagnostiken är en mycket känslig metod, påvisar teoretiskt 1 bakterie, eller t.o.m. delar av en bakterie. Den är snabb, går att automatisera. Nackdelar: Känslig för kontamination. Finns PCR hämmande substanser i en del prov och vävnad. Är positivt utfall alltid förenligt med klinisk betydelsefull infektion??? (gäller knappast för C. trachomatis). Vid undersökningen har Linda en måttligt ökad flytning med riklig leukocytos (kan sannolikt förklara förekomsten av leukocyter i urinprovet). Hon har en uttalad ömhet över uterus samt över adnexen. Tolkningen av fynden blir endometrit/salpingit och du bestämmer dig för att inleda antibiotikabehandling med tetracyklin (Doxyferm). Fråga B8 (2p) Hur verkar tetracykliner? Svar Tetracykliner verkar bakteriostatiskt genom hämning av proteinsyntesen. Tetracyklin binder reversibelt till 30S ribosomala enheten, på så sätt blockeras bindning av trna Fråga B9 (2p) Förklara de bakomliggande mekanismerna till varför du inte skriver ut traditionellt penicillin till Linda. Svar Penicilliner (och andra beta-laktamantibiotika) verkar genom att hämma bakteriens cellväggsyntes. Detta kräver speciella strukturer ( peptidoglukan murein-syntes och penicillin-bindande proteiner) i bakteriens cellvägg vilka klamydiabakterien saknar eller är defekta.
16 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 16(33) Linda Högberg, en 24-årig undersköterska, söker akutmottagningen pga lågt sittande buksmärta. Besvären började föregående eftermiddag. Smärtan är framför allt lokaliserad till bukens nedre del och är av molande karaktär. Linda mår lite illa men har inte kräkts. Lindas besvär har hela tiden varit lokaliserade till bukens nedre del utan sidoskillnad. Hon har inte noterat någon ökad flytning. Hon har inte haft några bekymmer med att kissa men avföringen har kanske varit lite lös sista dygnet. Hon använder p-piller (Follimin) och hade sin senaste mens för 3 veckor sedan. Hon har ingen fast partner. Du kontrollerar tempen som är 37.7 grader. Graviditetstest är negativt, likaså nitrittest på urin. Dock ser man spår av leukocyter. Ingen hematuri. CRP är förhöjt, 96 mg/l (ref < 10). I Lindas fall övervägs i första hand appendicit eller endometrit/salpingit. Vid gynekologisk undersökning tas bla prov för Chlamydia trachomatis för PCR-analys Vid undersökningen har Linda en måttligt ökad flytning med riklig leukocytos (kan sannolikt förklara förekomsten av leukocyter i urinprovet). Tolkningen av fynden blir endometrit/salpingit och du bestämmer dig för att inleda antibiotikabehandling med tetracyklin. Tetracykliner verkar genom att interagera med proteinsyntesen i bakterien. Betalaktamantibiotika fungerar inte om Linda har en klamydiaorsakad infektion då målstrukturen för betalaktamantibiotika saknas eller är defekt. Linda kommer på uppföljningsbesök till kvinnoklinikens mottagning en vecka senare. Hon är nu besvärsfri. Svaret på klamydiaprovet har anlänt och är positivt. Du berättar för Linda att detta innebär att hon haft en infektion som faller under smittskyddslagen. Fråga B10 (3p) Vad innebär detta rent praktiskt för Linda och dig (= sjukvården)? Svar För patienten: Skyldighet att: Rättighet För sjukvården Skyldigheter Låta sig behandlas Delta i smittspårning Kostnadsfri behandling Till viss del anonymitetsskydd Att behandla Att smittspåra Att anmäla till smittskyddsläkare
17 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 17(33) Linda Högberg, en 24-årig undersköterska, söker akutmottagningen pga lågt sittande buksmärta. Besvären började föregående eftermiddag. Smärtan är framför allt lokaliserad till bukens nedre del och är av molande karaktär. Linda mår lite illa men har inte kräkts. Lindas besvär har hela tiden varit lokaliserade till bukens nedre del utan sidoskillnad. Hon har inte noterat någon ökad flytning. Hon har inte haft några bekymmer med att kissa men avföringen har kanske varit lite lös sista dygnet. Hon använder p-piller (Follimin) och hade sin senaste mens för 3 veckor sedan. Hon har ingen fast partner. Du kontrollerar tempen som är 37.7 grader. Graviditetstest är negativt, likaså nitrittest på urin. Dock ser man spår av leukocyter. Ingen hematuri. CRP är förhöjt, 96 mg/l (ref < 10). I Lindas fall övervägs i första hand appendicit eller endometrit/salpingit. Vid gynekologisk undersökning tas bla prov för Chlamydia trachomatis för PCR-analys Vid undersökningen har Linda en måttligt ökad flytning med riklig leukocytos (kan sannolikt förklara förekomsten av leukocyter i urinprovet). Tolkningen av fynden blir endometrit/salpingit och du bestämmer dig för att inleda antibiotikabehandling med tetracyklin. Tetracykliner verkar genom att interagera med proteinsyntesen i bakterien. Betalaktamantibiotika fungerar inte om Linda har en klamydiaorsakad infektion då målstrukturen för betalaktamantibiotika saknas eller är defekt. Linda kommer på uppföljningsbesök till kvinnoklinikens mottagning en vecka senare. Hon är nu besvärsfri. Svaret på klamydiaprovet har anlänt och är positivt. Du berättar för Linda att detta innebär att hon haft en infektion som faller under smittskyddslagen. Du ser till att infektionen anmäls till smittskyddsläkare och remitterar för smittspårning. Linda har redan fått behandling. Hon är skyldig att delta i smittspårning samt att låta sig behandlas. Skälet till att klamydia är en anmälningspliktig sjukdom är den framtida risken för infertilitet. Fråga B11 (3p) Beskriv så noga du kan de bakomliggande mekanismerna till en eventuell infertilitet som följd av en klamydiainfektion. Svar Uppåtstigande infektion invasion av tubarepitelet latent eller aktiv inflammation leukocytinfiltration bildning av interferon-γ - hämmad bakteritillväxt. Långvarigt cytokinpåslag och uppreglering av heat-shock-proteiner (HSP-60) i bakterien med immunsvar och immunologisk korsreaktion mot kroppseget antigen anses bidra till inflammation och vävnadsskada och med sammanväxningar i tuban och ev kring lever, som kan ge kroniska buksmärtor. Ger svårighet för ägg att implantera och eller extrauterin graviditet Fråga B12 (3 p) C. trachomatis har en för bakterier speciell livscykel. Beskriv denna och förklara utifrån livscykeln varför bakterien under vissa skeden kan vara både svår att diagnostisera och behandla. Svar Elementarkroppar adhererar till fr.a. cylinderepitel, invaderar med en endocytosprocess, hämmar fusion med lysosomer och aktivering av bakterieavdödande mekanismer, omvandlas till retikularkropp, omlagring av DNA och cellvägg, binär fission med växande inklusion, återomvandling till elementarkropp och frisättning genom lys/apoptos av värdcellen. Chlamydia har benägenhet att ge latent-persistent infektion sannolikt genom induktion av IFgamma som är chlamydiostatiskt och livscykeln stannar upp på RB-stadiet, bakterien är då inte odlingsbar och inte behandlingsbar pga nedsatt metabolism.
18 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 18(33) Linda Högberg, en 24-årig undersköterska, söker akutmottagningen pga lågt sittande buksmärta. Besvären började föregående eftermiddag. Smärtan är framför allt lokaliserad till bukens nedre del och är av molande karaktär. Linda mår lite illa men har inte kräkts. Lindas besvär har hela tiden varit lokaliserade till bukens nedre del utan sidoskillnad. Hon har inte noterat någon ökad flytning. Hon har inte haft några bekymmer med att kissa men avföringen har kanske varit lite lös sista dygnet. Hon använder p-piller (Follimin) och hade sin senaste mens för 3 veckor sedan. Hon har ingen fast partner. Du kontrollerar tempen som är 37.7 grader. Graviditetstest är negativt, likaså nitrittest på urin. Dock ser man spår av leukocyter. Ingen hematuri. CRP är förhöjt, 96 mg/l (ref < 10). Vid gynekologisk undersökning har Linda en måttligt ökad flytning med riklig leukocytos. Tolkningen av fynden blir endometrit/salpingit. Linda kommer på uppföljningsbesök till kvinnoklinikens mottagning en vecka senare. Hon är nu besvärsfri. Svaret på klamydiaprovet är positivt. Skälet till att klamydia är en anmälningspliktig sjukdom är den framtida risken för infertilitet. Linda undrar en del över hur stora riskerna för framtida infertilitet egentligen är efter en genomgången salpingit. Du kan inte svara direkt på detta men ber att få återkomma när du gjort en sökning i litteraturen. Du gör detta och finner då bl a följande: Westrom LV. Chlamydia and its effect on reproduction. J Br Fer Soc. 1996;1(1):23-30 Epididymitis in the male and salpingitis in the female may cause permanent functional damage to the reproductive tract, resulting in infertility. Agents with proven connection to post-infection infertility are Neisseria gonorrhoeae and Chlamydia trachomatis. In men, infertility after chlamydia-associated epididymitis is uncommon, whereas in women sequelae after salpingitis--including chlamydia-associated disease--are the most common cause of acquired infertility. In a prospectively followed cohort of women who all sought pregnancy after one episode of laparoscopically verified acute salpingitis, 79/1025 (7.8%) were infertile because of postsalpingitic tubal occlusion, compared with 4/448 control women (0.9%). Important factors in post-salpingitic infertility were: number of episodes [relative risk (RR) after none, 1, 2, and 3 or more episodes were 1.0, 5.2, 11.3, and 19.8, respectively, amounting to a total infertility rate after salpingitis of 15%]; in women with only one episode, the severity of infection (mild, moderate, and severe; RR, 1.0, 1.8, and 5.6, respectively) and delayed care (less than 3 days and 3 or more days; RR, 1.0 and 3.0, respectively); use of contraceptives (noncontraceptors, pill users, IUD users, and 'other'; RR, 1.0, 0.3, 0.5, and 0.8, respectively); and non-chlamydial and chlamydial infection (RR, 1.0 and 1.7, respectively). Observations in infertile women suggest that an equally large number of women may have post-infectious tubal infertility also after asymptomatic salpingitis; in the majority of cases with serologic evidence of a passed genital chlamydial infection. Recently, a hypothesis has been presented that antigen-antibody reactions to chlamydial heat-shock proteins might be an important factor for the morphological tissue damage and scarring leading to impaired fertility. Post-pelvic inflammatory disease associated with sexually transmitted disease infertility is acquired and, hence, preventable. Fråga B13 (1p) En av siffrorna i abstractet ger svar på den fråga Linda har, nämligen vad är den kumulativa incidensraten = risken att drabbas av infertilitet efter att någonsin ha drabbats av salpingit. Vilken siffra är det? Svar: a total infertility rate after salpingitis of 15% Fråga B14 (5p) Abstractet innehåller ett flertal relativa risker (RR) som kan ge dig en bild av hur olika faktorer påverkar risken för infertilitet efter salpingit. Beskriv hur dessa samband ser ut och relatera det till Lindas situation. Svar: Det finns en ökande risk för infertilitet med ökande antal episoder av salpingit men redan efter en episod, som i Lindas fall, är det en drygt fem gångers förhöjd risk. Hos kvinnor som bara haft en episod av salpingit ökar infertilitetsrisken med ökande infektionsgrad. Om man söker och får vård sent (> 3 dagar efter symptom visar sig ) ökar risken 3-falt. Linda hade bara haft symptom sedan dagen innan och hennes antibiotikabehandling sattes in genast. P-piller, som Linda använder, tycks sänka risken för infertilitet betydligt, en 70% sänkning av risken jämfört med att inte alls använda preventivmedel. Här måste man dock tänka på att detta kanske mer är kopplat till sexuell aktivitet/antal partner än en rent biologiskt skyddande effekt från p-piller i sig. Gestagenerna i p-piller påverkar cervixsekretet så att det blir svårarde
19 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 19(33) för både spermier och mikroorganismer att penetrera. Risken för infertilitet ökar med 70 % om salpingiten är klamydiaassocierad som den ju är i Lindas fall.
20 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 20(33) Fall C Maria Karlsson med ikterus 34p Maria Karlsson är en 31-årig kvinna som söker dig på akutmottagningen. Hon är tidigare väsentligen frisk, använder inga mediciner och har ingen känd allergi. Menarche (debut av menstruation) vid 14 års ålder. Uteblivna menstruationer sedan 9 månader tillbaka. Sedan ett år tillbaka något rundare i kinderna, ökat i vikt och utvecklat striae över höfterna. Under de senaste 4 veckorna har hon känt sig trött och orkeslös. Hon har blivit gul sedan 2 veckor tillbaka. Dessutom har hon blivit lös i magen. I status noterar du att Marias allmäntillstånd är gott och opåverkat. Palpation av ytliga lymfkörtlar u.a. Hjärta u.a. Lungor u.a. Buk: palpationsömhet över epigastriet, f.ö. u.a. Bltr 120/80. EKG visar sinusrytm utan avvikelser. Du ordinerar en rad prover för att få en uppfattning om leverstatus och elektrolyter: Laboratorieprov Resultat Referensintervall Enhet S-Bilirubin 122 <21 µmol/l S-ALP 5,6 0,8-4,6 µkat/l S-GT 0,71 <1,0 µkat/l S-ASAT 39,1 0,2-0,8 µkat/l S-ALAT 36,5 0,2-0,8 µkat/l S-LD 12 <8,0 µkat/l S-Natrium mmol/l S-Kalium 4,2 3,4-5,0 mmol/l S-Albumin g/l S-Kreatinin mmol/l PK-INR 2,3 <1,2 Fråga C1 (4p) Vilka prover speglar pågående leverskada respektive leverfunktion? Motivera ditt svar! Svar: Bilirubin, ALP, GT, ASAT, ALAT, och LD påvisar pågående leverskada. Nivåerna av albumin och PK speglar leverfunktionen. PK mäter K-vitaminberoende koagulationsfaktorer (faktor II, VII, IX och X). Syntesen av både albumin och K-vitaminberoende koagulationsfaktorer sker i levern. Proteinsyntesens reservkapacitet är begränsad och nedsatt leverfunktion ger minskad plasmakoncentration av ett stort antal plasmaproteiner. De ur praktisk synpunkt viktigaste parametrarna för bedömning av leverns funktion är plasmans albuminhalt och halten av vissa koagulationsfaktorer (PK). Fråga C2 (1p) Hur bedömer du Marias leverfunktion utifrån laboratoriesvaren? Svar: Bilirubin är kraftigt förhöjt och samtidigt föreligger kraftiga förhöjningar av flera leverenzymer (GT, ASAT, ALAT) vilket tyder på en pågående leverskada. Serum-albumin är lågt och PK-INR är högt, tydande på sänkt leverfunktion.
21 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 21(33) Maria Karlsson är en 31-årig kvinna som söker dig på akutmottagningen. Hon är tidigare väsentligen frisk, använder inga mediciner och har ingen känd allergi. Menarche (debut av menstruation) vid 14 års ålder. Uteblivna menstruationer sedan 9 månader tillbaka. Sedan ett år tillbaka något rundare i kinderna, ökat i vikt och utvecklat striae över höfterna. Under de senaste 4 veckorna har hon känt sig trött och orkeslös. Hon har blivit gul sedan 2 veckor tillbaka. Dessutom har hon blivit lös i magen. I status noterar du att Marias allmäntillstånd är gott och opåverkat. Palpation av ytliga lymfkörtlar u.a. Hjärta u.a. Lungor u.a. Buk: palpationsömhet över epigastriet, f.ö. u.a. Bltr 120/80. EKG visar sinusrytm utan avvikelser. Laboratorieprover visade: Laboratorieprov Resultat Referensintervall Enhet S-Bilirubin 122 <21 µmol/l S-ALP 5,6 0,8-4,6 µkat/l S-GT 0,71 <1,0 µkat/l S-ASAT 39,1 0,2-0,8 µkat/l S-ALAT 36,5 0,2-0,8 µkat/l S-LD 12 <8,0 µkat/l S-Natrium mmol/l S-Kalium 4,2 3,4-5,0 mmol/l S-Albumin g/l S-Kreatinin mmol/l PK-INR 2,3 <1,2 Bilirubin är kraftigt förhöjt liksom nivåer av flera leverenzymer (GT, ASAT, ALAT) vilket tyder på en pågående hepatocellulär leverskada. Serum-albumin är sänkt och PK som mäter K-vitaminberoende koagulationsfaktorer är förhöjd. Syntesen av dessa sker i levern och på grund av begränsad reservkapacitet minskar syntesen av bland annat dessa proteiner, vilka är praktiskt användbara mått på leverfunktionen. Fråga C3 (2p) Med ovan nämnda bakgrund, hur kan du förklara Marias uteblivna menstruationer och ändrade kroppsform med ökad kroppsvikt och utveckling av striae över höfterna? Svar: Nedbrytning av östrogen och glukokortikoider sker i levern. Vid nedsatt leverfunktion är halten av östrogen och glukokortikoider ökad. Ökad halt av östrogen orsakar utebliven mens och ökad halt av glukokortikoider ökar kroppsvikt med utveckling av striae.
22 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 22(33) Maria Karlsson är en 31-årig kvinna som söker dig på akutmottagningen. Hon är tidigare väsentligen frisk, använder inga mediciner och har ingen känd allergi. Menarche (debut av menstruation) vid 14 års ålder. Uteblivna menstruationer sedan 9 månader tillbaka. Sedan ett år tillbaka något rundare i kinderna, ökat i vikt och utvecklat striae över höfterna. Under de senaste 4 veckorna har hon känt sig trött och orkeslös. Hon har blivit gul sedan 2 veckor tillbaka. Dessutom har hon blivit lös i magen. I status noterar du att Marias allmäntillstånd är gott och opåverkat. Palpation av ytliga lymfkörtlar u.a. Hjärta u.a. Lungor u.a. Buk: palpationsömhet över epigastriet, f.ö. u.a. Bltr 120/80. EKG visar sinusrytm utan avvikelser. Laboratorieprover visade: Laboratorieprov Resultat Referensintervall Enhet S-Bilirubin 122 <21 µmol/l S-ALP 5,6 0,8-4,6 µkat/l S-GT 0,71 <1,0 µkat/l S-ASAT 39,1 0,2-0,8 µkat/l S-ALAT 36,5 0,2-0,8 µkat/l S-LD 12 <8,0 µkat/l S-Natrium mmol/l S-Kalium 4,2 3,4-5,0 mmol/l S-Albumin g/l S-Kreatinin mmol/l PK-INR 2,3 <1,2 Bilirubin är kraftigt förhöjt liksom nivåer av flera leverenzymer (GT, ASAT, ALAT) vilket tyder på en pågående hepatocellulär leverskada. Serum-albumin är sänkt och PK som mäter K-vitaminberoende koagulationsfaktorer är förhöjd. Syntesen av dessa sker i levern och på grund av begränsad reservkapacitet minskar syntesen av bland annat dessa proteiner, vilka är praktiskt användbara mått på leverfunktionen. På grund av nedsatt leverfunktion minskar nedbrytningen av östrogen och glukokortikoider och de förhöjda nivåerna av dessa orsakar bl.a. utebliven mens och ökad vikt. Även blodstatus kontrollerades och gav följande resultat: Laboratorieprov Resultat Referensintervall Enhet B-Hemoglobin g/l B-MCV fl B-Leukocyter 5,2 4,0-9,0 x 10 9 /L B-Trombocyter x 10 9 /L Fråga C4 (1p) Beskriv anemin. Svar: Normocytär anemi. Fråga C5 (2p) Vad kan Marias anemi bero på? Motivera ditt svar!. Svar: Möjliga orsaker till Marias anemi kan vara: Levercirros, som ofta är förbunden med måttlig anemi. En viktig orsak till anemin är förkortad erytrocytöverlevnadstid. Hemolysen beror på portal hypertension med splenomegali och hypersplenism.
23 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 23(33) Maria Karlsson är en 31-årig kvinna som söker dig på akutmottagningen. Hon är tidigare väsentligen frisk, använder inga mediciner och har ingen känd allergi. Menarche (debut av menstruation) vid 14 års ålder. Uteblivna menstruationer sedan 9 månader tillbaka. Sedan ett år tillbaka något rundare i kinderna, ökat i vikt och utvecklat striae över höfterna. Under de senaste 4 veckorna har hon känt sig trött och orkeslös. Hon har blivit gul sedan 2 veckor tillbaka. Dessutom har hon blivit lös i magen. I status noterar du att Marias allmäntillstånd är gott och opåverkat. Palpation av ytliga lymfkörtlar u.a. Hjärta u.a. Lungor u.a. Buk: palpationsömhet över epigastriet, f.ö. u.a. Bltr 120/80. EKG visar sinusrytm utan avvikelser. Laboratorieprover visade: Laboratorieprov Resultat Referensintervall Enhet S-Bilirubin 122 <21 µmol/l S-ALP 5,6 0,8-4,6 µkat/l S-GT 0,71 <1,0 µkat/l S-ASAT 39,1 0,2-0,8 µkat/l S-ALAT 36,5 0,2-0,8 µkat/l S-LD 12 <8,0 µkat/l S-Natrium mmol/l S-Kalium 4,2 3,4-5,0 mmol/l S-Albumin g/l S-Kreatinin mmol/l PK-INR 2,3 <1,2 Bilirubin är kraftigt förhöjt liksom nivåer av flera leverenzymer (GT, ASAT, ALAT) vilket tyder på en pågående hepatocellulär leverskada. Serum-albumin är sänkt och PK som mäter K-vitaminberoende koagulationsfaktorer är förhöjd. Syntesen av dessa sker i levern och på grund av begränsad reservkapacitet minskar syntesen av bland annat dessa proteiner, vilka är praktiskt användbara mått på leverfunktionen. På grund av nedsatt leverfunktion minskar nedbrytningen av östrogen och glukokortikoider och de förhöjda nivåerna av dessa orsakar bl.a. utebliven mens och ökad vikt. Blodstatus visade: Laboratorieprov Resultat Referensintervall Enhet B-Hemoglobin g/l B-MCV fl B-Leukocyter 5,2 4,0-9,0 x 10 9 /L B-Trombocyter x 10 9 /L Marias normocytära anemi kan bero på levercirrhos som kan leda till hypersplenism och hemolys. För att vidare utreda orsaken till Marias hepatocellulära leverskada ordinerar du radiologiska undersökningar. Fråga C6 (3p) Du bestämmer dig för att ordinera ultraljud buk och lungröntgen. Varför är det motiverat att göra dessa undersökningar? Vilka är frågeställningarna?
24 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 24(33) Maria Karlsson är en 31-årig kvinna som söker dig på akutmottagningen. Hon är tidigare väsentligen frisk, använder inga mediciner och har ingen känd allergi. Menarche (debut av menstruation) vid 14 års ålder. Uteblivna menstruationer sedan 9 månader tillbaka. Sedan ett år tillbaka något rundare i kinderna, ökat i vikt och utvecklat striae över höfterna. Under de senaste 4 veckorna har hon känt sig trött och orkeslös. Hon har blivit gul sedan 2 veckor tillbaka. Dessutom har hon blivit lös i magen. I status noterar du att Marias allmäntillstånd är gott och opåverkat. Palpation av ytliga lymfkörtlar u.a. Hjärta u.a. Lungor u.a. Buk: palpationsömhet över epigastriet, f.ö. u.a. Bltr 120/80. EKG visar sinusrytm utan avvikelser. Laboratorieprover visade: Laboratorieprov Resultat Referensintervall Enhet S-Bilirubin 122 <21 µmol/l S-ALP 5,6 0,8-4,6 µkat/l S-GT 0,71 <1,0 µkat/l S-ASAT 39,1 0,2-0,8 µkat/l S-ALAT 36,5 0,2-0,8 µkat/l S-LD 12 <8,0 µkat/l S-Natrium mmol/l S-Kalium 4,2 3,4-5,0 mmol/l S-Albumin g/l S-Kreatinin mmol/l PK-INR 2,3 <1,2 Bilirubin är kraftigt förhöjt liksom nivåer av flera leverenzymer (GT, ASAT, ALAT) vilket tyder på en pågående hepatocellulär leverskada. Serum-albumin är sänkt och PK som mäter K-vitaminberoende koagulationsfaktorer är förhöjd. Syntesen av dessa sker i levern och på grund av begränsad reservkapacitet minskar syntesen av bland annat dessa proteiner, vilka är praktiskt användbara mått på leverfunktionen. På grund av nedsatt leverfunktion minskar nedbrytningen av östrogen och glukokortikoider och de förhöjda nivåerna av dessa orsakar bl.a. utebliven mens och ökad vikt. Blodstatus visade: Laboratorieprov Resultat Referensintervall Enhet B-Hemoglobin g/l B-MCV fl B-Leukocyter 5,2 4,0-9,0 x 10 9 /L B-Trombocyter x 10 9 /L Marias normocytära anemi kan bero på levercirrhos som kan leda till hypersplenism och hemolys. För att vidare utreda orsaken till Marias hepatocellulära leverskada ordinerar du radiologiska undersökningar. Radiologiska undersökningarna gav följande resultat: Ultraljudsundersökning av buken: Förstorad mjälte. Lätt grovkornighet diffust i leverparenkymet. En centimeterstor lymfkörtel just distalt om a. mesenterica superior. Lungröntgen: Förstorade lymfkörtlar i hilusregionerna, för övrigt u.a. Fråga C7 (1p) Vad finns det för tänkbara orsaker till de förstorade lymfkörtlarna? Svar: Reaktiv förstoring på grund av inflammatorisk process (troligt) eller metastaser (ej troligt i detta fall)
25 Tentamen T5 Läk HT05 Kod nr 25(33) Maria Karlsson är en 31-årig kvinna som söker dig på akutmottagningen. Hon är tidigare väsentligen frisk, använder inga mediciner och har ingen känd allergi. Uteblivna menstruationer sedan 9 månader tillbaka. Sedan ett år tillbaka något rundare i kinderna, ökat i vikt och utvecklat striae över höfterna. Hon har blivit gul sedan 2 veckor tillbaka. Dessutom har hon blivit lös i magen. I status noterar du: Buk: palpationsömhet över epigastriet, f.ö. u.a. Laboratorieprover visade att bilirubin är kraftigt förhöjt liksom nivåer av flera leverenzymer (GT, ASAT, ALAT) vilket tyder på en pågående hepatocellulär leverskada. Serum-albumin är sänkt och PK som mäter K-vitaminberoende koagulationsfaktorer är förhöjd. Syntesen av dessa sker i levern och på grund av begränsad reservkapacitet minskar syntesen av bland annat dessa proteiner, vilka är praktiskt användbara mått på leverfunktionen. På grund av nedsatt leverfunktion minskar nedbrytningen av östrogen och glukokortikoider och de förhöjda nivåerna av dessa orsakar bl.a. utebliven mens och ökad vikt. Blodstatus visade: Laboratorieprov Resultat Referensintervall Enhet B-Hemoglobin g/l B-MCV fl B-Leukocyter 5,2 4,0-9,0 x 10 9 /L B-Trombocyter x 10 9 /L Marias normocytära anemi kan bero på levercirrhos som kan leda till hypersplenism och hemolys. För att vidare utreda orsaken till Marias hepatocellulära leverskada ordinerar radiologiska undersökningarna med följande resultat: Ultraljudsundersökning av buken: Förstorad mjälte. Lätt grovkornighet diffust i leverparenkymet. En centimeterstor lymfkörtel just distalt om a. mesenterica superior. Lungröntgen: Förstorade lymfkörtlar i hilusregionerna, för övrigt u.a. För att vidare utreda orsaken till Marias hepatocellulära leverskada ordinerar du också ett antal blodprover. Resultaten är följande: Hepatit A, B och C serologi är negativa. CMV antikroppar är negativt. HIV-test är negativt. T4 och TSH u.a. Elfores visar kraftig polyklonal IgG-stegring och måttlig polyklonal IgA- och IgM-stegring. Antikroppar mot DNA och mitokondrier är negativa. Antikroppar mot glatt muskulatur är starkt positivt, ANA är positivt. Svagt positivt direkt Coombs s test. Fråga C8 (1p) Vad menas med uttrycket polyklonal stegring av IgG, IgA och IgM och vad kan det bero på? Svar: Polyklonal avser många kloner till skillnad från monoklonal som avser en klon. Vid polyklonal Ig-stegring är det alltså ett stort antal B-celler som aktiveras och blir plasmaceller som producerar antikroppar. De bildade antikropparna har olika specificitet och ses vid elfores som en bred ökning av gammaglobulinfraktionen. Kan ses vid inflammatoriska tillstånd då en bred aktivering av B-celler ofta sker. Fråga C9 (2p) Autoantikroppar påvisades mot glatt muskulatur. Vilken roll har dessa antikroppar i utvecklingen av sjukdom och symtom?
En ny behandlingsform inom RA
En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare
Läs merFör patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA
För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna
Läs merMabThera (rituximab) patientinformation
MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din
Läs merNils Fjellström, 29 år, med svullet knä
Tentamen T5 HT06 Kod nr 1(39) Fall A Nils Fjellström, 29 år, med svullet knä Nils Fjellström söker på vårdcentral på grund av värk i höger knä. Han har också blivit trött, svag och troligen haft lätt feber.
Läs merSten Renström, 53 år, med buksmärta
Fall A Sten Renström, 53 år, med buksmärta Klockan är 21.36 på kirurgakuten på Sundsvalls lasarett. Du går ditt första nattjourpass och ska just äta din uppvärmda mat då sköterskan kommer och ber dig att
Läs mer3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.
Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för
Läs merDel 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p
Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades
Läs merMEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.
MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom
Läs merSifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng
HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig
Läs mer2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?
MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.
Läs merFall A: Gulli Svensson, 68 år, med ikterus
Tentamen T5 VT05 Kod nr 1(38) Fall A: Gulli Svensson, 68 år, med ikterus Gulli Svensson, 68 år, kommer till distriktsläkare på grund av trötthet och illamående. Besvären har kommit gradvis senaste månaden.
Läs merAlfa 1-antitrypsinbrist
Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen
Läs merMEQ 1 HTI 2013 Ditt tentamensnummer
Du vikarierar på vårdcentral i Töreboda. En 23-årig kvinna söker med en knapp veckas anamnes på miktionssveda, urinträngningar och flytning utan feber. Hon har tidigare inte haft några urinvägsbesvär och
Läs merDel 3. 7 sidor 13 poäng
7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2
Skrivningsnummer: Delexamination 3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat
Läs merGynObstetrik. Endometrios. the33. Health Department
GynObstetrik Endometrios Health Department Innehållsförteckning 1 Endometrios.......2 Definition och incidens........2 Orsaker.......2 Symtom..........2 Handläggning.......3 Att bekräfta diagnosen.....
Läs merDelexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merAid nr: Sidan 1 av 36 Tentamen Läkarprogrammet Stadium II, HT12 MSTA20/8LAG20 STA2 2013-01-08
Aid nr: Sidan 1 av 36 Fall A (26 p) Per Du jobbar på en vårdcentral som vikarierande underläkare. Av distriktssköterskan får du i förbifarten veta att hon bokat in en patient på din mottagningslista under
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merDel 5_8 sidor_ 20 poäng
Del 5_8 sidor_ 20 poäng Till din mottagning kommer en morgon Kajsa. Hon har beställt tid för sin trötthet som har smugit sig på under det sista halvåret. Hon orkar inte som vanligt och är bekymrad. Kajsa
Läs merDelexamination3. Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2
Skrivningsnummer: Delexamination3 Klinisk Medicin HT 2012 20 poäng MEQ2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat
Läs merDX Klinisk Medicin. 25 poäng MEQ
DX3 2016-04-07 Klinisk Medicin 25 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merL. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.
2 FALLÖVNINGAR L. Larsson (f. 1933) L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. Han använder rullstol och behöver syrgas på natten för emfysem, för vilken han även regelbundet
Läs merMEQ Gynekologi T 8 2002-05-23
MEQ Gynekologi T 8 2002-05-23 Du har fått drömjobbet och blivit läkarassistent på KK under sommarlovet. Efter introduktionen på kliniken får du naturligtvis börja jobba på akuten, där du således befinner
Läs merHypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014
Hypofys, binjure och gonader Falldiskussionsseminarium T6 2014 STUDENT Fall 1. Akutmottagning Yr och ont i magen 37-årig man inkommer akut efter ett par dagars tilltagande trötthet, illamående och feber.
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Lycka till!
Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt Marie Nygren Datum: 2014 03 29 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 55 Poängfördelning:
Läs mer1.1 Vilka differentialdiagnoser tänker du på? (2p)
En 52-årig man söker akutmottagningen pga tilltagande smärtor i övre delen av buken sedan 12 timmar. Han är tidigare splenektomerad pga en motorcross olycka för 25 år sedan. I övrigt uppger han sig vara
Läs merMC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants
MC2050, Medicin avancerad nivå, Akut och Prehospitalmedicin, 15hp Tentamen del 2, prov 0400. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 55. Kardiologi, fråga 1, 7p. Infektioner,
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, StadiumIII Bildtentamen 21/8-08
1 Läkemedelsbolaget Viking Pharma håller på att utveckla läkemedel mot hypertoni. Man har nu tre kandidatsubstanser Alfa, Beta och Gamma. Fas I studier har nu genomförts på friska frivilliga försökspersoner
Läs merMEQ gynekologi T8 VT 2001
MEQ gynekologi T8 VT 2001 Du arbetar som ST-läkare på en kvinnoklinik vid ett centralsjukhus i södra Sverige och har precis gått på ett kvällsjourpass. Gunilla Gunnarsson är en 26-årig kvinna som söker
Läs merCRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Läs merHan har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).
Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.
Läs merEnhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin <20 20 25 31 Åldersberoende.
Tolkningsguide Proteinanalyser Klinisk kemi och transfusionsmedicin 2014 PLASMAPAKET P-Akutfasproteiner I paketet ingår följande analyser: P-Albumin, P-alfa-1-Antitrypsin, P-Orosomucoid, P- Haptoglobin
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs mer7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,
Läs merNjurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit
Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit
Läs merDel 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Läs merflera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.
4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.
Läs merPatientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik
Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion
Läs merRättarens poäng på denna sida:
9 sidor 15 poäng En man född 1965 söker akutmottagningen pga smärtor i övre delen av buken sedan ca ett halvt dygn tillbaka. Smärtorna sitter som ett band runt buken och strålar bakåt i ryggen. Smärtorna
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merDugga Klinisk Kemi, DS
Dugga Klinisk Kemi, DS 2013-05-03 Nummer:... Maxpoäng: 44, GK 28 p 1 Ange två olika preanalytiska orsaker till förhöjt kaliumvärde? Svar: Hemolys vid provtagningen, förlängd stas vid provtagning, för lång
Läs merIntegrerande. MEQ fråga 1. Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor.
Integrerande MEQ fråga 1 Delexamination 3 Klinisk medicin, Södersjukhuset 2013 11 11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på nio sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor
Läs merHEMOLYS och ITP 2015, T5. Helene Hallböök
HEMOLYS och ITP 2015, T5 Helene Hallböök Vi börjar med hemolysen HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär anemi Reticulocyter HEM - blod LYS - gå sönder Diagnostik: Normo - macrocytär
Läs merTentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II
Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p
Läs merDX Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 1
DX3 2015-04-17 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2. Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning Totalt 21 poäng
Delexamination 2 restskrivning 2011-04-26 1(8) Integrerad MEQ fråga 2 Delexamination 2 Klinisk medicin Restskrivning 2011 04 26 Totalt 21 poäng skrivningsnummer:. Anvisning: Frågan är uppdelad på åtta
Läs merGrundläggande tolkning av leverprover
Grundläggande tolkning av leverprover Magdagen 5/5 Mathias Karlsson Laboratoriemedicin Värmland John Widström Gastroenterologiskt kunskapscentrum Karlstad Frågor att besvara: Har patienten symtom eller
Läs mer6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
6. ONKOLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2) En 66-årig kvinna söker på vårdcentralen med återkommande buksmärtor, några kilos viktnedgång, nedsatt aptit, trötthet samt illamående av och till. Hon har tidigare
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merEndometrios. Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden
Endometrios Ann-Kristin Örnö MD, PhD Department of Obstetrics and Gynecology, Clinical Sciences, Lund University, Lund, Sweden Endometrium utanför uterus. Lokalisation; främst i lilla bäckenet nära uterus
Läs merGlenn Lidberg, 27 år, med svullet knä
Tentamen T5 VT04 Kod nr 1(43) Fall A Glenn Lidberg, 27 år, med svullet knä Glenn Lidberg söker på Skogsfrids vårdcentral på grund av värk i höger knä och stelhet i ryggen. Han har också blivit trött, svag
Läs merDelexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merStudentinstruktion Kirurgistation SP (11 min)
Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min) Som kirurgjour på akutmottagningen ska du handlägga en patient, vars akutjournal anger: Besöksorsak: Söker för buksmärta Status Nu opåverkad. Temp 37.4 ºC
Läs merMEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...
MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också
Läs merDelexamen 4 Infektion Nr Facit. MEQ-fråga Sida 1 (av 6) (max 19p)
MEQ-fråga 2016-02-26 Sida 1 (av 6) Du är jour på akuten den 31/3 och nästa patient är en 60-årig rökande kvinna som kommer på remiss från vårdcentralen under frågeställningen oklar långdragen feber. Vid
Läs merNaproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension 26.10.2015, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Naproxen
Läs merOm Diagnostiskt Centrum i Sverige
Om Diagnostiskt Centrum i Sverige Charlotta Sävblom, MD, PhD Verksamhetsutvecklare tidig upptäckt & Screening Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland Bakgrund 2009 Nationell cancerstrategi 2011 jan Skåne:
Läs merIntegrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:
Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig
Läs merCase 3 2010-12-06. Case 3 Anamnes. Vårdcentr - Status. Vårdcentr Lab. Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010
Case 3 Anamnes Case 3 Gruppundervisning i Klinisk Medicin, Termin 6 Lung Allergi, Höst-terminen 2010 38 kvinna, gravid i vecka 10, föräldraledig. Aldrig rökt Tidigare frisk. Söker akut på Vårdcentralen
Läs merDel 3_7 sidor_14 poäng 1.1
Du träffar på akutmottagningen en 63 årig man som söker för att ögonvitorna blivit gula. Han har en nydebuterad diabetes mellitus som behandlas med Metformin. Tidigare har han opererats för högersidigt
Läs merLedstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013
Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller
Läs merDX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2DX2
Integrerande MEQ 2 DX2 2014-04-23 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 6 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information
Läs merBra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit
Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga
Läs merPatientinformation. Herpes i underlivet. (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik
Patientinformation Herpes i underlivet (genital herpes/könsherpes) Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Herpes i underlivet Herpes i underlivet orsakas av ett virus: Herpes simplex, som förekommer
Läs merMultisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov
Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition
Läs merDelexamination 2. Klinisk medicin Ht2011 MEQ1. 20 poäng
Delexamination 2 Klinisk medicin Ht2011 MEQ1 20 poäng All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs merDelexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1
Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.
Läs merDX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1
DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes
Läs merMEQ (6) Mediciner: Har fått ordinerat fluconazol samt valaciclovir men vet inte riktigt varför.
MEQ 16-11-25 1(6) En lördagsmorgon träffar du en 53-årig kvinna på akutmottagningen som klagar över feber och allmän sjukdomskänsla. Ingen frossa. Smygande debut. Avföringen är något lös. Inga kräkningar.
Läs merGun-Britt Svensson, 51 år. Söker för ledvärk.
Tentamen T5 HT04 Kod nr 1(37) Fall A Gun-Britt Svensson, 51 år. Söker för ledvärk. Gun-Britt är en 51-årig sekreterare som bor tillsammans med make och ett hemmavarande barn. Röker 10 cigaretter/dag sedan
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs mer3. Vilka ytterligare diagnostiska prover och/eller undersökningar vill Du genomföra? (2p)
MEQ- fall Johan Johan Johansson är 48 år och lantbrukare, icke rökare. Han är tidigare väsentligen frisk förutom lite reumatiskt, dvs vandrande ledvärk som smugit sig på i medelåldern och som han menar
Läs merDelexamen 4 Infektion 2014-10-10 FACIT
MEQ-fråga 2 Sida 1 (7) (Totalt 17 poäng) Till akutmottagningen kommer i mitten av januari en tidigare frisk 25-årig kvinna (bortsett från upprepade UVI:er) med hög feber, frossa, muskelvärk och sjukdomskänsla
Läs merPresentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos
Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär
Läs merDelexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR. Obs! Skriv din skrivnings-kod på alla sidor!
Delex 2 Klin med SöS. Restskrivning 2011-04-26 1(6) Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset, vt/ht2011 Restskrivning 26 april 2011 KORTSVARSFRÅGOR Examinationen består av två MEQ-frågor om 41
Läs merImmun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet
Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener
Läs merDel 2. 7 sidor. 18 poäng
7 sidor. 18 poäng Sara är utbildad journalist. Hon har familj och ett barn. Hennes huvudsakliga symtom är halsbränna och buksmärta. Halsbrännan är besvärlig, men under de senaste två månaderna har symtomen
Läs merDX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2
DX3 2015 04 17 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merAutoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.
Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.
Läs merDel 6_8 sidor_18 poäng
Del 6_8 sidor_18 poäng Du är i slutet på din AT-tjänst på vårdcentral och träffar 75-åriga Märta. Märta har hypertoni och är opererad för appendicit men är i övrigt frisk. Hon söker för återkommande buksmärtor
Läs mer2 Ange vilken typ av anemi (mikrocytär, normocytär eller makrocytär) som vanligen föreligger vid följande tillstånd. 2p
1 Vilken/vilka leukocyter finner man i ett B-cellsutstryk vid: 4p a) Allergi Eosinofila granulocyter b) KML Hela myelopoesen c) AL (akut leukemi) Blaster d) Mononucleos Retningspåverkade lymfocyter 2 Ange
Läs merDelexamination 3. Kortsvarsfrågor poäng. Danderyds sjukhus Karolinska Solna. Skrivtid: Skrivningsnummer:.. Lycka till!
Delexamination 3 Kortsvarsfrågor 2014-04-10 40 poäng Danderyds sjukhus Karolinska Solna Skrivtid: 08.30-12.30 Skrivningsnummer:.. Lycka till! 1 Du jobbar ST-Läkare på Norrtälje sjukhus. Till din mottagning
Läs merDu har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder:
MEQ2 DX3 VT13 facit Du har precis påbörjat ett långt jourpass på akuten och får ta emot en 73 -årig man på larm. Ambulansrapporten lyder: Hittad på golvet av hustrun idag vid 17-tiden. Hon såg maken, som
Läs merSkrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008,
Kod: 1 Skrivning i obstetrik & gynekologi i Lund och Malmö onsdagen den 30 april 2008, 08.30-13.00 Obstetrik (20 poäng) Fråga 1 En 24-årig förstföderska, gravid i v 34 + 5, inremitteras från MVC till KK:
Läs merLeverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2.
Leverns Struktur Leverlobulus Portatrakt Centralven A.hepatica Tillför O 2 V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner Gallgångarna Avlägsnar bilirubin, Sekretoriskt IgA Toxiner Virus Lever Cirros Leverlobulus
Läs mer1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p
Marianne 75 år kommer på remiss till din mottagning pga. att husläkaren har hört ett blåsljud. Hon har tidigare arbetat som ekonom på bank och är nu aktiv pensionär. Hon tar inga mediciner regelbundet.
Läs merElektrofores utskick 2012-06
Elektrofores utskick 2012-06 Fall A Elektrofores av Fall A 70 årig man anemi sista åren, sjunkande Hb trots Fe. CRP o SR rel ua. Viss rygg värk, sjukdomskänsla, lätt proteinuri. Fall A Immunofix av Fall
Läs merDyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM
Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel
Läs merSonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf
Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt
Läs merDelexamen 4 Infektion MEQ-fråga 1 Nr Sida 1 (6)
MEQ-fråga 1 Nr Sida 1 (6) 56-årig rökande, kvinna söker på vårdcentralen i Fruängen. Hon är känd där på grund av ett alkoholmissbruk som hon dock sedan 6 månader är fri från. Hon har hemhorrojdbesvär,
Läs merBorreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning.
s.1 Borreliadiagnostik - Tabell till stöd för tolkning av borreliaserologi, vid en förstagångs provtagning. Varje kombination av resultat i IgM och IgG ger ett nummer. Leta upp ditt nummer i tabellen,
Läs merDel 3. 6 sidor. 14 poäng
6 sidor. 14 poäng Tidigare helt frisk 55 årig kvinna, aldrig opererad och utan mediciner, inkommer till akutmottagningen med buksmärtor, som accentuerats senaste dygnet. Smärtorna är ihållande och lokaliserade
Läs merReumatologiska kliniken. Karolinska Universitetssjukhuset. Diagnostiskt prov 2013. MEQ- fråga 1 Eva. Maximal poäng 19
Reumatologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Diagnostiskt prov 2013 MEQ- fråga 1 Eva Maximal poäng 19 Till nybesök på reumatologmottagningen kommer en 58- årig kvinna på remiss från vårdcentralen
Läs merUrinvägsinfektioner nedre och övre
Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre
Läs merDelexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod
1 65 årig man, icke rökare söker på grund av andfåddhet vid ansträngning sen ett par veckor. Ingen hosta, ingen smärta i thorax. Lungauskultation påvisar nedsatt andningsljud över höger lungas bas, perkutorisk
Läs merDelexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ
Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs mer