Potentiella egenskaper för avelsvärdering av honlig fruktsamhet hos svenska köttraser

Transkript

1 Potentiell egenskper för velsvärdering v honlig fruktsmhet hos svensk köttrser Slutrpport för projekt Kött V Bkgrund I velsmålet för de svensk nötköttrsern ingår hög tillväxt, br slktkroppr, god modersegenskper, god fruktsmhet, lätt klvningr smt frisk och sund djur. I velsvärderingen v rsern ngus, blonde, chrolis, hereford, highlnd, limousin och simmentl, som genomförs vid Svensk Mjölk, beräkns direkt och mternell velsvärden för tillväxt, klssificeringsresultt vid slkt smt klvningsförmåg. Ett smlt velsindex, som tgits frm vid Institutionen för husdjurgenetik i när smrbete med rsföreningrn och som väger smmn de olik velsvärden med vseende på ders ekonomisk betydelse, beräkns också (Näsholm, 009). Kons fruktsmhet, tt hon blir dräktig och föder en klv, är vgörnde för lönsmheten i köttproduktion med dikor. Målet är tt kon sk kunn ge en klv vrt år. Kvigns inklvningsålder påverkr också ekonomin och ju äldre kvign är vid inklvningen desto högre blir rekryteringskostndern. I den nuvrnde velsvärderingen bekts emellertid inte korns fruktsmhet nnt än indirekt genom de eventuell genetisk smbnd som finns melln de egenskper som påverkr honlig fruktsmhet och de i velsvärderingen ingående egenskpern. För tt möjliggör en inkludering v honlig fruktsmhet i velsvärderingen v de svensk nötköttsrsern vr syftet med projektet tt undersök genetisk vrition för inklvningsålder och klvningsintervll. Den ekonomisk betydelsen v dess egenskper vr också v intresse. Mteril och metoder I ett exmensrbete med dt från Svensk Mjölk och köttboskpskontrollen (KAP) för åren 1987 till 005 gjordes inlednde studier v möjlighetern tt inkluder klvningsintervll i velsrbetet med de svensk köttrsern (Lennrtsson, 008). Det rbetet gv br idéer och resultten från det utgör till viss del grunden för de nlyser som redoviss här. Dt för den här redovisde studien erhölls också från Svensk Mjölk och vr det mteril, som utgjorde underlget till velsvärderingen v köttrsern hösten 008. För åren 1966 till 008 fnns uppgifter om klvningr för kor v rsern ngus, blonde, chrolis, hereford, highlnd, limousin och simmentl. I nlysern uteslöts klvningr som vr resultt v embryoöverföring. Inklvningsålder Inklvningsålder beräkndes för de kor i mterilet där ålder vid den först registrerde klvningen vrierde melln 0 och 44 månder. I nlysern ingick kor för vilk det fnns informtion om födelseår, födelsesäsong, moderns ålder vid kons födelse, inklvningssäsong, inklvningsår, inklvningsbesättning, enkel-/flerfödsel smt klvens kön. Genomsnittlig inklvningsålder för de olik rsern i det nlyserde mterilet redoviss i tbell 1. Klvningsintervll Klvningsintervll beräkndes för upp till 19 klvningr. Intervll som vr 77 dgr eller längre men inte längre än 730 dgr betrktdes som rimlig och ingick i nlysern. Ett intervll på 77 dgr motsvrr summn v den nedre gränsen för en norml dräktighetstid (56 dgr) och en 1

2 brunstcykel (1 dgr). Den övre gränsen på 730 dgr vldes med ledning v resultten från exmensrbetet (Lennrtsson, 008), som visde tt klvningsintervll på cirk ett år är mest frekvent. Runt två år vr en mindre topp och även vid tre och fyr år kunde små toppr urskiljs. Topprn vid två, tre och fyr års ålder kn nts bero på tt kon inte blivit dräktig ett år i kombintion med tt klvningrn i en besättning styrs till en viss tid på året. Missr i registreringen v klvningr kn eventuellt också förekomm. För tt i möjligste mån undvik felktig och för lång klvningsintervll uteslöts intervll längre än två år. För de genetisk nlysern utnyttjdes informtion om kons först, ndr, tredje och fjärde klvning och intervllen melln klvning 1 och (interv1), klvning och 3 (interv3) smt klvning 3 och 4 (interv34) beräkndes. Om kon vid den i mterilet först registrerde klvningen vr minst 0 månder gmml men inte äldre än 44 månder klssdes den klvningen som kons först. Den därpå följnde klvningen klssdes som nummer två om kons ålder vr melln 9 och 68 månder. För klvning tre vr motsvrnde åldersintervll 38-9 månder och för klvning fyr månder. I tbell 1 redoviss för de olik rsern medeltl för de tre klvningsintervllen. I beräkningrn ingick informtion där det fnns uppgifter om födelseår, informtion de vid den tidigre och den senre klvningen i intervllet om klvningssäsong, klvens kön och enkel-/flerfödsel smt uppgifter om besättning, år och kons ålder vid den tidigre klvningen. Ettårsvikt För tt studer viktens betydelse för inklvningsåldern beräkndes för chrolis och hereford genetisk och fenotypisk korreltioner melln kvigns ettårsvikt och inklvningsålder. I nlysern inkluderdes kvigor med informtion om födelseår, födelsebesättning, födelsesäsong, enkel-/flerfödsel och moderns ålder. I tbell beskrivs de dt som nvändes för dess nlyser. Tbell 1. Antl observtioner och medelvärde med stndrdvvikelse nedsänkt för inklvningsålder (månder) och intervll (dgr) melln klvning 1 och (interv1), melln klvning och 3 (interv3) smt melln klvning 3 och 4 (interv34) hos svensk köttrser Inklvningsålder Interv1 Interv3 Interv34 Antl obs. Medel värde Antl obs. Medel värde Antl obs. Medel värde Antl obs. Medel värde Födelseår Angus ,5 3, Blonde ,4 4, Chrolis ,6 4, Hereford ,9 3, Highlnd ,6 5, Limousin ,1 4, Simmentl ,7 4,

3 Tbell. Beskrivning v dt nvänt för nlys v ettårsvikt hos kvigor v svensk köttrs Kvigor med ettårsvikt (kg) Antl Födelseår Medelvärde Antl kvigor med de inklvningsålder och ettårsvikt Chrolis Hereford Genetisk nlyser (Ko)vrinskomponenter för dditiv genetisk effekter på inklvningsålder och klvningsintervll skttdes för smtlig rser med REML (restricted mximum likelihood) och en univrit djurmodell. För chrolis och hereford gjordes även bivrit nlyser med ettårsvikt och inklvningsålder smt trivrit nlyser där inklvningsålder, interv1 och interv3 ingick. I de bi- och trivrit nlysern ingick mternell genetisk och permnent miljöeffekter i modellen för inklvningsålder. I de genetisk nlysern inkluderdes den dditiv släktskpsmtrisen med informtion om kons fr och mor. Modellern vr enligt följnde: Y ijklmn = säsong i + typ j + morålder k + födår l + årbes m + n + e ijklmn modell 1 Y ijklmno = säsong i + typ j + morålder k + födår l + årbes m + n + m o + pe o + e ijklmno modell Y ijlmn = säs i + typtyp j + födår l + årbest m + n + e ijlmn modell 3 Y ijkmn = årsäsong i + födtyp j + morålder k + årbes m + n + e ijkmn modell 4 där modell 1 och modell nvändes för inklvningsålder, modell 3 för klvningsintervll och modell 4 för ettårsvikt, Y = observtion v respektiv egenskp, säsong i = fix effekt v födelse- och inklvningssäsong, säs i = fix effekt v säsong vid den tidigre och säsong vid den senre klvningen, årsäsong i = fix effekt v födelseår och födelsesäsong, typ j = fix effekt v enkel-/flerfödsel, klvens kön och eventuell dödfödsel, typtyp j = fix effekt v kön, enkel-/flerfödsel och eventuell dödfödsel vid den tidigre och den senre klvningen smt kons ålder vid den tidigre klvningen, födtyp j = fix effekt v enkel-/flerfödsel, morålder k = fix effekt v moderns åldersklss vid kons/klvens födelse, födår l = fix effekt v födelseår, årbes m = slumpmässig effekt v år och besättning vid födelse ~ N (0, A åb ) årbest m = slumpmässig effekt v år och besättning vid den tidigre klvningen ~ N (0, A åb ) n = dditiv genetisk effekt v individ ~ N (0, A ) m o = dditiv genetisk effekt v mor ~ N (0, A m ) pe o = permnent miljöeffekt v mor ~ N (0, pe ) e = slumpmässig residuleffekt ~ N (0, e ). 3

4 Figur 1. Genomsnittlig inklvningsålder för kor v svensk köttrs född olik år under perioden Figur. Genomsnittligt intervll melln först och ndr klvning (interv1) för kor v svensk köttrs född olik år under perioden

5 Säsong vid födelse och vid klvning deldes i fyr klsser enligt: november-februri, mrs-pril, mj-juni och juli-oktober. Effekten v typ indeldes i de fem klssern enligt: levnde enfödd tjurklv, levnde enfödd kvigklv, levnde enfödd klv utn informtion om kön, dödfödd klv och fler än en född klv. Typtyp vr en kombintion v typ vid den tidigre klvningen, typ vid den senre klvningen och kons åldersklss vid den tidigre klvningen. Antlet klsser för typtyp vrierde för de olik rsern och de tre klvningsintervllen melln 3 (ngus och interv34) och 159 (chrolis och interv1). Effekt v kons/moderns ålder deldes in i totlt tolv klsser, om kon/modern vr en förstklvre enligt: 3, > 3-4, > 4-5, > 5-6, > 6-30, > 30 35, > och om kon klvde ndr gången eller senre enligt: 4, > 4 54, > 54 66, > och > Antlet kombintioner v år och besättning vrierde för de olik rsern och egenskpern melln 56 (blonde och interv3 4) och 7909 (chrolis och interv1). För skttningen v vrinskomponenter nvändes DMU progrmpket (Mdsen och Jensen, 006). Arvbrheter och genetisk och fenotypisk korreltioner beräkndes enligt stndrdiserd metod. När mternell genetisk och permnent miljöeffekter ingick i modellen för inklvningsålder beräkndes totl fenotypisk vrinsen ( ) som e. Resultt Medeltl Figur 1 visr genomsnittlig inklvningsålder för kor född olik år under perioden Av figuren frmgår tt den högst inklvningsåldern hde kor v highlndrs. Även blondekor hde en förhållndevis hög inklvningsålder. För blonde vr vritionen melln födelseår hög beroende på ett litet ntl observtioner. För de övrig rsern syns en med födelseår vtgnde trend för inklvningsålder. För highlndkor född 005 vr den genomsnittlig inklvningsåldern 3,3 månder och för blonde vr motsvrnde siffr 9,5 månder. För kor v de övrig rsern född år 005 vrierde den genomsnittlig inklvningsåldern från 5, månder för hereford till 6,7 månder för limousin. Till skillnd mot inklvningsålder är det svårt tt urskilj någon trend över åren för interv1 (figur ). Däremot förekommer viss skillnder melln rsern. De längst intervllen kn noters för blonde som hde ett genomsnittligt intervll på 414 dgr för kor född 004. Motsvrnde siffr för highlnd vr 393 dgr. För de övrig rsern vrierde genomsnittet för kor född 004 melln 375 dgr för simmentl och 380 dgr för chrolis. Arvbrheter Arvbrhetern för inklvningsålder vr låg till medelhög och vrierde i de univrit nlysern från 0,08 för simmentl till 0,8 för highlnd (tbell 3). För interv1 vr rvbrhetern låg och vrierde melln 0,05 och 0,09 utom för blonde där ett vviknde värde på 0,37 erhölls. Arvbrhetern vr övervägnde högre för interv1 än för interv3 och interv34. För ngus vr dock rvbrheten för interv3 högre än för interv1. I de bi- och trivrit nlysern där mternell genetisk och permnent miljöeffekter ingick i modellen vr den dditiv genetisk vrinsen och de direkt rvbrhetern (0,5-0,38) för inklvningsålder i de chrolis och hereford högre än i de univrit nlysern där mternell effekter inte ingick i modellen (tbell 4). De mternell rvbrhetern vr låg (0,06-0,1) och de genetisk korreltionern melln direkt och mternell genetisk effekter vr negtiv och p m m pe 5

6 medelhög för inklvningsålder i d rsern. Arvbrhetern för interv1, interv3 och interv34 beräknde i de trivrit nlysern skilde sig endst obetydligt från de resultt, som erhölls i de univrit nlysern. För ettårsvikt erhölls hög rvbrheter för d chrolis och hereford (0,51 respektive 0,49). Genetisk och fenotypisk korreltioner De genetisk korreltionern melln inklvningsålder och interv1 vr positiv och låg och vrierde för rsern melln 0,14 och 0,3 (tbell 5). De genetisk korreltionern melln inklvningsålder och interv3 vr också övervägnde låg (-0,10 0,45). Melln interv1 och interv3 vr den genetisk korreltinen hög för chrolis (0,9) och medelhög för hereford (0,60). De fenotypisk korreltionern melln inklvningsålder, interv1 och interv3 vr smtlig låg och när noll. Melln inklvningsålder och kvigns ettårsvikt skttdes negtiv och låg genetisk och fenotypisk korreltioner. Tbell 3. Vrinskomponenter 1 (med medelfel nedsänkt) och rvbrheter 1 skttde i univrit nlyser för inklvningsålder (månder) och intervll (dgr) melln klvning 1 och (interv1), klvning och 3 (interv3) smt klvning 3 och 4 (interv34) hos svensk köttrser Inklvningsålder Interv1 Interv3 Interv34 h h h h Angus 1,03 0,36 0,1 3,75 0, , , , Blonde,3 1,13 0,15 4,79 0, , , , Chrolis 1,61 0,13 0,17 7,00 0, , , , Hereford 1,49 0,16 0,17 5, 0, , , , Highlnd 4,10 0,64 0,8 13,50 0, , , , Limousin 1,76 0,36 0,16 7,68 0, , , , Simmentl 0,73 0,17 0,08 6,11 0, , , , ) = dditiv genetisk vrins; h = rvbrhet; = vrins orskd v vrition melln besättningr och år. Diskussion Vlet v egenskper I litterturen beskrivs fler olik mått på honlig fruktsmhet hos dikor. Som exempel kn nämns ntl dgr melln betäckningsperiodens börjn och klvning (dys to clving), klvningsfrmgång (clving success) värderd med 1 om kon klvr och med 0 om hon inte klvr, klvningsintervll och klvningsdg definierd som dg inom en klvningssäsong (Bourdon & Brinks, 1983; Lopez de Torre & Brinks, 1990; Meyer, et l., 1990; Gutiérrez t l., 00). I rser och system där semin nvänds kn ndr mått som exempelvis ntl dgr melln klvning och befruktning (dys open), ntl dgr melln klvning och först seminering smt dräktighetstidens längd beräkns (Donoghue et l., 004; Goyche et l., 005; Robinson, 006). Hnlig fruktsmhetsmått (olik testikelmått) kn också utnyttjs som indirekt mått för tt förbättr honlig fruktsmhet (Meyer et l., 1991). 6

7 Tbell 4. Genetisk prmetrr 1 med stndrdvvikelse nedsänkt för inklvningsålder (månder) och intervll (dgr) melln klvning 1 och (interv1), melln klvning och 3 (interv3), melln klvning 3 och 4 (interv34) smt ettårsvikt hos chrolis och hereford skttde i uni-, bioch trivrit nlyser Egenskp Chrolis Anlys m pe Inklvningsålder Univrit 1,61 0,13 7,00 0,18 0,17 h h r m m Bivrit,43 0,8 0,60 0,13 0,6 0,08 6,65 0,18 0,5 0,06-0,58 0,07 Trivrit,50 0,9 0,6 0,13 0,6 0,08 6,70 0,18 0,6 0,06-0,60 0,06 Interv1 Univrit ,07 Trivrit ,08 Interv3 Univrit ,0 Trivrit ,03 Interv34 Univrit ,00 Ettårsvikt Bivrit ,51 Hereford Inklvningsålder Univrit 1,49 0,16 5, 0,1 0,17 Bivrit 3,00 0,40 0,96 0,18 0,00 0,11 4,8 0,0 0,34 0,11-0,73 0,05 Trivrit 3,41 0,44 1,07 0,19 0,00 0,11 4,8 0,0 0,38 0,1-0,74 0,05 Interv1 Univrit ,05 Trivrit ,05 Interv3 Univrit ,03 Trivrit ,03 Interv34 Univrit ,0 Ettårsvikt Bivrit ,49 1) = dditiv genetisk vrins, ) m = mternell genetisk vrins, pe = permnent miljövrins, = vrins orskd v vrition melln besättning och år, h = direkt rvbrhet, h m = mternell rvbrhet, r m = korreltion melln direkt och mternell genetisk effekter. Univrit nlys med en egenskp, bivrit nlys med inklvningsålder och kvigns ettårsvikt, trivrit nlys med inklvningsålder, interv1 och interv3. 7

8 Tbell 5. Genetisk (r g ) och fenotypisk (r p ) korreltioner melln inklvningsålder, intervll melln klvning 1 och (interv1), melln klvnings och 3 (interv3) och kvigns ettårsvikt hos chrolis och Hereford skttde i bivrit och trivrit nlyser 1 Chrolis Hereford Egenskper r g r p r g r p Bivrit nlys Inklvningsålder direkt och kvigns ettårsvikt -0,13 0,05-0,33 0,06-0,11 Inklvningsålder mternellt och ettårsvikt -0,07 0,07-0,08 0,07 Trivrit nlys 0,3 0,13 Inklvningsålder direkt och interv1 0,18 0,09-0,01 Inklvningsålder mternellt och interv1 0,14 0,11 0,14 0,15-0,16-0,04 0,6 0,18 Inklvningsålder direkt och interv3-0,10 0,13-0,04 Inklvningsålder mternellt och interv3 0,45 0,17-0,05 0,0-0,05 Interv1 och interv3 0,9 0,13-0,01 0,60 0,5-0,00 1) Bivrit nlys med inklvningsålder och kvigns ettårsvikt, trivrit nlys med inklvningsålder, interv1 och interv3. Vid vlet v egenskper för tt mät fruktsmheten i de svensk köttrsern är det viktigt tt egenskpern uppvisr genetisk vrition smt tt de kn registrers på ett enkelt men ändå säkert sätt och helst tidigt i kons liv. I vår köttrser nvänds semin i endst begränsd omfttning och mått som förutsätter vetskp om dg för befruktning, betäckning eller seminering är därför inte ktuell. För dett projekt vldes tt studer rvets inflytnde på inklvningsålder och klvningsintervll. Dess egenskper kn beräkns för enskild kor med ledning v registreringr som redn finns i KAP. Inklvningsålder och i viss mån även klvningsintervll melln först och ndr klvning är förhållndevis tidig registreringr v kons fruktsmhet. Såväl inklvningsålder som klvningsintervll är målegenskper i velsrbetet med köttrsern. I den genomgång v velsmålen för köttrsern som gjordes v Fjelkner (003) uttrycks målen något olik för de olik rsern. För exempelvis ngus finns en strävn efter tidig könsmognd smt tt undvik lång klvningsintervll. För blonde sk inklvningen kunn ske från 4 månder och klvningsintervllet bör vr tolv månder. Chrolisuppfödrn vill h en inklvningsålder på 4-6 månder och för hereford bör klvningsintervllet sänks till tolv månder. Rimlig mål i produktionen med dikor kn nts vr tt kon sk kunn klv in vid två års ålder och tt hon sk ge en klv per år. Resultten i figur 1 och smt sttistik från KAP (Turus, 010) visr tt genomsnittlig inklvningsålder och även klvningsintervll för smtlig rser överskrider dess mål. För tt inte försämr och i viss rser kunn förbättr köttdjurens fruktsmhetsresultt bör velsrbetet vr inriktt på tt välj ut djur som nedärver möjligheter till låg inklvningsålder och kort klvningsintervll. Ekonomisk betydelse v inklvningsålder och klvningsintervll Lång klvningsintervll och hög inklvningsålder ökr kostndern för rbete och foder. Det förlänger klvningssäsongen i besättningen och därmed ökr kostndern för tillsyn v klvningrn med risk för sämre övervkning och ökd klvdödlighet. Lång intervll förskjuter 8

9 också klvningstidpunkten för enskild kor och gör dem mer ineffektiv och kostnden för kon per kg vvnd klv ökr. Vid en beräkning v produktionsnyckeltl för dikor (Stenberg & Widebeck, 006) togs hänsyn till klvningsintervllets längd. För beräkningrn definierdes den rörlig kostnden per ko som summn v kostndern för grovfoder, bete, krftfoder, minerler, strö, tjur/semin och övrigt. I ders exempel vr de rörlig kostndern per ko och år 4500 kr, klvens vvänjningsvikt 85 kg och ntl vvnd klvr per betäckt hondjur 0,9. En minskning v klvningsintervllet från 1,3 till 1 månder minskde kostnden per kg vvnd klv med 0,40 kr från 17,90 kr till 17,50 kr, vilket motsvrr 114 kr per klv. Dett är, vid ett medelpris på 16 kr/kg vid försäljning v den vvnd klven, jämförbrt med en ökning v vvänjningsvikten med 7 kg. Arvets inverkn på egenskpern Resultten visde tt såväl direkt genetisk (effekter v individens egn gener) som mternell genetisk (inverkn v egenskper hos modern på vkommn) effekter hr betydelse för inklvningsålder och korreltionern melln dess effekter vr strkt negtiv. Liknnde resultt hr vists i utländsk studier. I en studie v Minick Bormnn & Wilson (010) vrierde den direkt rvbrheten för ålder vid först klvning hos nguskor melln 0,54 och 0,66, den mternell rvbrheten melln 0,6 och 0,3 och den genetisk korreltionen melln direkt och mternell effekter melln -0,77 och -0,88. En negtiv genetisk korreltion melln de direkt och mternell effektern betyder tt selektion för kvigor med låg inklvningsålder innebär risk för tt de i sin tur föder kvigklvr med tendens till en högre inklvningsålder. Vid nvändning v inklvningsålder i velsrbetet är det därför viktigt tt t hänsyn till de direkt och mternell genetisk effekter. Arvbrhetern för klvningsintervll beräknde i dett rbete vr i nivå med eller något lägre än rvbrheter redovisde i litterturen (Gutiérrez el l., 00; Gutiérrez et l., 007). Arvbrhetern för interv1 vr generellt högre än för de senre intervllen. De positiv och medelhög till hög genetisk korreltionern melln interv1 och interv3 ntyder tt ett velsrbete inriktt på ett kort intervll melln först och ndr klvning (interv1) också ger kortre intervll melln senre klvningr. Övervägnde låg genetisk korreltioner melln interv1 och inklvningsålder innebär tt urvl för låg inklvningsålder hr litet inflytnde på klvningsintervllet och vice vers. Slutstser Ärftlig fktorer hr betydelse för inklvningsålder och klvningsintervll hos de svensk köttrsern. Mternell genetisk effekter och en negtiv korreltion melln direkt och mternell genetisk effekter påverkr kons inklvningsålder. Resultten indikerr tt inklvningsålder och interv1 kn nvänds vid urvl för förbättrd fruktsmhet hos de svensk köttrsern. Vid velsvärdering v inklvningsålder måste hänsyn ts till mternell genetisk effekter. Referenser Bourdon, R.M. & Brinks, J.S Scrotl circumference in yerling Hereford bulls:djustment fctors, heritbilities nd genetic, environmentl nd phenotypicl reltionships with growth trits. J. Anim. Sci. 6,

10 Fjelkner, J Underlg för konstruktion v ett urvlsindex för de svensk köttrsern. Exmensrbete nr 45 vid Institutionen för husdjursgenetik, SLU,Uppsl. 36 sidor. Donoghue, K.A., Reky, R., Bertrnd, J.K. & Misztl, I Threshold-liner nlyses of fertility in rtificil insemintion dt nd dys to clving in beef cttle. J. Anim. Sci. 8, Goyche, F., Gutiérrez, Fernández, I., Royo, L.J. & Álvrez, I Genetic nlysis of dys open in beef cttle. Livest. Prod. Sci. 93, Gutiérrez, J.P., Alvrez, I., Fernández, I., Royo, J.P., Diéz. J. & Goyche, F. 00. Genetic reltionships between clving dte, clving intervl, ge t first clving nd type trits in beef cttle. Livest. Prod. Sci. 78, 15-. Gutiérrez, J.P., Goyche, F., Fernández, I., Alvrez, I. & Royo, L.J Genetic reltionships mong clving ese, clving intervl, birth weight, nd wening weight in the Asturin de los Vlles beef cttle breed. J. Anim. Sci. 85, Lopez de Torre, G. & Brinks, J.S Some lterntives to clving dte nd intervl s mesures of fertility in beef cttle. J. Anim. Sci. 68, Mdsen, P. & Jensen, J A User s Guide to DMU A pckge for nlyzing multivrite mixed models. Version 6, relese 4.6. Dnish Institute of Agriculturl Sciences (DIAS), Dept. of Animl Breeding nd Genetics, Reserch Centre Foulum, Box 50, 8830 Tjele, Denmrk. Meyer, K., Hmmond, K., Prnell, P.F., Mckinnon, M.J. & Sivrjsingm, S Estimtes of heritbility nd repetbility for reproductive trits in Austrlin beef cttle. Livest. Prod. Sci. 5, Meyer, K., Hmmond, K., Mckinnon, M.J. & Prnell, P.F Estimtes of covrinces between reproduction nd growth in Austrlin beef cttle. J. Anim. Sci. 69, Minick Bormnn, J. & Wilson, D.E Clving dy nd ge t first clving in Angus heifers. J. Anim. Sci. Doi:10.57/js Robinson, D.L Dys to clving in rtificilly inseminted beef cows: Comprison of potentil trits. Livest. Sci. 110, Stenberg & Widebeck, 006. Produktionsnyckeltl för dikor. Turus hemsid Q6iNpFibuNbP4eion8u4VgD. Turus, 010. KAPsttistik Turus hemsid TLeBQ6iNpFibuNbPIei. Publiktioner med nknytning till projektet Lennrtsson, M Klvningsintervll hos svensk köttkor finns det genetisk vrition som kn nvänds i velsrbetet? Exmensrbete nr 30 (30 ECTS) vid Institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsl. 0 sidor. Näsholm, A Avelsindex för de svensk köttrsern. Rpport 146 vid Institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsl. 39 sidor. Näsholm, A Fertility trits for genetic evlution of Swedish beef breeds. Mnuskript under smmnställning för publicering i vetenskplig tidskrift. Övrig resulttförmedling till näringen Ett seminrium nordndes vid Institutionen för husdjursgenetik i mj 008 med representnter från Svensk Mjölk där delresultt från studien presenterdes och möjlig vägr för de fortstt studiern diskuterdes. En populärvetenskplig rtikel med informtion från studien är plnerd för publicering på Turus hemsid. Även en rtikel till höstnumret v tidningen Chrolisnytt är plnerd. 10