Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På finns mer information.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På finns mer information."

Transkript

1

2

3 Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder som ska fungera som ett stöd för varje arbetsplats i det löpande arbetsmiljöarbetet. Det gör vi genom att ge ut arbets- och utbildningsmaterial samt faktaböcker informera och utbilda ge ut tidningen Arbetsliv. Prevent erbjuder generella och branschanpassade utbildningsmaterial, checklistor och andra hjälpmedel som gör det lätt att omsätta teori till praktik. Vi genomför arbetsmiljöutbildningar över hela landet, både öppna och företagsinterna. Vi erbjuder även distansutbildning. Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På finns mer information Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Upplaga 2:1 Projektledare Karin Grahn Text Lena Ekenvall, Gun Nise Grafisk form Camilla Laghammar Illustrationer Camilla Laghammar Tryck Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad, juli, 2009 Distribution Prevent, Box 20133, Stockholm Telefon Fax E-post Webb ISBN Art nr 722

4 Innehåll Inledning Medicinska kontroller SOM RESULTAT AV RISKBEDÖMNING Skyldighet att föra register Krav på läkares kompetens Bly Kadmium Fibrosframkallande damm Härdplaster Arbeten SOM INNEBÄR STOR FYSISK PÅFRESTNING Buller Vibrationer Nattarbete Övriga medicinska kontroller Ordlista Läs- och Länktips BILAGA BILAGA

5

6 Inledning Arbetsgivaren ska regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Samverkan med de anställda är nödvändig för att arbetet ska bli effektivt, och de anställda har också ett ansvar för att målet om en bra arbetsmiljö med friska medarbetare ska uppnås. De arbetstagare som har speciella uppgifter i arbetsmiljöarbetet ska få sammanställningar av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud i arbetet, information om de förebyggande åtgärder som sker och om Arbetsmiljöverkets krav på åtgärder. Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljön. Föreskrifterna om Systematiskt arbetsmiljöarbete, afs 2001:1, förklarar hur arbetsgivaren ska göra för att uppfylla sitt ansvar. Många andra föreskrifter kompletterar arbetsmiljölagen och föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Om kompetensen inom företaget inte räcker för att göra undersökningar och bedöma risker ska arbetsgivaren anlita företagshälsovård eller annan kompetens utifrån. När hjälp utifrån anlitas ska den få information om vad som kan påverka arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Expertkunskap utifrån är ofta nödvändig för att bedöma de fysiska och psykiska risker som kan finnas och för att föreslå åtgärder för att minimera dessa risker. 5

7 Medicinska kontroller SOM RESULTAT AV RISKBEDÖMNING Om arbetsgivaren i den riskbedömning som ska göras enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, upptäckt något som skulle kunna orsaka ohälsa, ska han eller hon åtgärda detta genom förebyggande åtgärder. Kvarstår risken, kan arbetsgivaren ibland behöva erbjuda arbetstagarna en särskild medicinsk kontroll. Vad denna kontroll ska omfatta behöver han eller hon i regel rådgöra med t ex företagshälsovården om. Med medicinsk kontroll menas en medicinsk åtgärd som ingår i arbetsmiljöarbetet. Det kan vara en läkarundersökning eller olika former av hälsoundersökningar. Vid en läkarundersökning måste den undersökte alltid få träffa läkaren och få ställa frågor. För att medicinska kontroller ska vara meningsfulla behöver de vara utformade så att de kan avslöja skadliga effekter av arbetsmiljön. Syftet med kontrollerna kan vara att: Upptäcka tidiga tecken på ohälsa i arbetsmiljön. Komplettera yrkeshygieniska mätningar med biologiska exponeringskontroller, dvs analysera kemiska ämnen i blod, urin eller saliv. Skydda särskilt känsliga individer. Kontrollera att arbetstagaren har tillräcklig fysisk eller psykisk förmåga för att utföra sina arbetsuppgifter. Förebygga olycksfall i arbeten som innebär risker, t ex arbeten som ställer stora krav på omdöme och uppmärksamhet. Medicinska kontroller kan också syfta till att informera arbetstagarna om riskerna i arbetet och hur man bäst undviker dem. Vid beställning av medicinska kontroller är det viktigt att köpa rätt kompetens. Både teknisk, beteendevetenskaplig och medicinsk kompetens kan krävas för att bedöma om arbetsplatsen och de arbetsförhållanden som finns kan utgöra en hälsorisk. Resultaten på gruppnivå återkopplas till arbetsplatsen så att eventuella hälsorisker kan åtgärdas och förebyggas. Arbetsgivaren har däremot inte rätt att ta del av information om enskilda arbetstagare om inte han eller hon tillåter det. All medicinsk personal har tystnadsplikt. 6

8 Medicinsk kontroll kan övervägas t ex om: personer i den egna eller liknande verksamheter drabbats av skada olyckshändelser inträffat, eller produktionen, arbetsrutinerna eller bemanningen ändrats. En allmän erfarenhet av att arbetsuppgifter kan medföra risk för ohälsa gör också att arbetsgivaren kan överväga medicinska kontroller. Det kan också vara lämpligt att erbjuda anställda en medicinsk kontroll om de har arbeten med liknande risker som de som omfattas av föreskrifterna. Sådana verksamheter kan vara arbeten på hög höjd som inte omfattas av reglerna om mast- och stolparbete eller skiftarbete som inte uppfyller kraven i reglerna om nattarbete. Andra arbeten kan vara sådana som ställer höga krav på fysisk förmåga eller arbeten som medför allergirisk utan att vara reglerade i några föreskrifter. Olyckshändelser, läckage eller störningar i produktionen som misstänks kunna ha gett upphov till hälsofarliga exponeringar kan också vara skäl till att genomföra kontroller av de personer som kan ha varit utsatta. Vissa arbeten medför ökad risk för olycksfall. Exempel kan vara bilkörning, arbete med giftiga kemikalier eller farliga redskap. Missbruk av alkohol, droger eller läkemedel som påverkar nervsystemet och sinnesorganen är ett särskilt problem. På vissa arbetsplatser har arbetsgivare och arbetstagare gemensamt kommit överens om drogtestning av arbetstagarna för att förebygga olycksfall. Det är lämpligt att parterna utarbetar en policy för hur eventuella problem med missbruk på arbetsplatsen ska hanteras. Viktigt är att missbrukare får stöd att bli kvitt missbruket. Om drogtester används är det viktigt att analyserna är kvalitetssäkrade. Alna kan ge råd till arbetsplatser i alkohol- och narkotikafrågor. 7

9 Skyldighet att föra register Arbetsgivaren ska föra register över de anställda som genomgår kontroller enligt föreskrifterna. Registret ska innehålla: Arbetstagarens namn. Vilken eller vilka exponeringar/arbeten som föranlett kontrollen. Under vilken tidsperiod exponeringen skett. Resultat av blodprover vid arbete med bly eller kadmium. Resultat av undersökningarna, och, vid bedömning om den anställde får börja eller fortsätta i arbetet eller inte (tjänstbarhetsbedömning), den tidpunkt då kontrollen skedde och vem som utfört kontrollen. Resultatet av undersökningarna kan visa att det behövs åtgärder i arbetsmiljön eller för anpassning av arbetet. Det kan också vara att ange om det finns tecken på att arbetsmiljön har inverkat negativt på en grupp arbetstagare. Arbetsgivaren kan låta företagshälsovården föra register. Detta förutsätter dock att registren finns tillgängliga på arbetsplatsen t ex vid byte av företagshälsovård. Det är även lämpligt att den anställde får tillgång till sina resultat om han eller hon byter arbete. 8

10 Krav på läkares kompetens Från 1 januari 2008 är huvudregeln att läkare som ska göra en tjänstbarhetsbedömning måste vara specialist i yrkesmedicin, yrkes- och miljömedicin eller företagshälsovård. Läkare med f d Arbetslivsinstitutets företagsläkarutbildning och som dessutom har arbetat minst två år på heltid inom företagshälsovården får också utfärda tjänstbarhetsintyg. Tjänstbarhetsintyg ska utfärdas vid kontroll av arbetstagare exponerade för eller sysselsatta med: bly kadmium fibrosframkallande damm, t ex asbest och kvarts vissa härdplastkomponenter mast- och stolparbete rök- och kemdykning dykeriarbete. Vid dykeriarbete bör kontrollerna utföras av läkare med dykerimedicinsk utbildning och tandläkare med specialistutbildning. Läkare med dykerimedicinsk utbildning är dessutom behöriga att göra en tjänstbarhetsbedömning för rökdykning samt vid mast- och stolparbete. Särskilda regler gäller för skolläkare inom skolhälsovården. För ytterligare information, se bilaga 1 sidan 36. För de andra medicinska kontrollerna som regleras i föreskrifterna finns inga formella krav på specialistkunskaper, men läkaren behöver ha god kännedom om de anställdas arbetssituation, hälsotillstånd och riskerna i arbetet. Föreskrifterna om yrkeshygieniska förhållanden kräver ofta mätningar i arbetsmiljön. Det behövs kunskaper både om vad den undersökte är exponerad för och om exponeringens ungefärliga storlek för att de medicinska kontrollerna ska kunna utföras och tolkas på ett riktigt sätt. Det är därför viktigt att arbetsgivaren vid köp av hälso- och arbetsmiljötjänst ser till att det finns tillgång till läkare som både har formell och tillräcklig kompetens att utföra kontrollerna. Det är också viktigt att arbetsgivaren försäkrar sig om att det även finns övrig nödvändig expertis, t ex arbetsmiljöingenjörer. 9

11 Bly Regler för medicinska kontroller vid blyexponering gäller allt arbete där bly eller blyhaltigt material hanteras så att blyexponering kan förekomma. Undantag är om arbetet sker med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent eller i gruva om den enda exponeringen orsakas av bergmaterialet. Arbete med bly kan bland annat förekomma vid metallgjuterier och smältverk, tillverkning av batterier, skrothantering, renovering av föremål samt svetsning och skärning av plåt som tidigare målats med blyhaltig färg, tillverkning av glas, keramik, emalj-, mässings-, tenn- och bronsvaror, tillverkning av vissa plaster och vid tillverkning och användning av ammunition. Arbetsmiljöverket räknar med att personer yrkesmässigt exponeras för bly. Vid arbete med bly ska exponeringen kontrolleras varje år genom mätning av bly i luften om exponeringsnivån är högre än 1/5 av det hygieniska gränsvärdet. Resultaten av mätningen ska skickas till Arbetsmiljöverket. Hälsorisker av bly Akut blyförgiftning kan uppträda efter inandning av höga halter blyrök eller blyhaltigt damm. Symptomen är svåra magsmärtor ( blykolik ) och symptom från nervsystemet. Akut blyförgiftning efter yrkesmässig exponering förekommer knappast i Sverige. Långvarig exponering för bly kan påverka blodet, centrala nervsystemet och njurarna. Bly som kommit in i kroppen ansamlas i skelettet och utsöndras mycket långsamt. Frisättning av bly från ben sker snabbare i samband med graviditet och amning. Bly utsöndras i modersmjölk. Barn, och i synnerhet foster, är mycket känsliga för bly, och inverkan på nervsystemet med risk för mental påverkan finns vid halter som är oskadliga för modern. Därför tillämpas striktare regler för kvinnor under 50 år. Gravida och ammande kvinnor får inte sysselsättas i blyarbete. Kvinnor som blir gravida är skyldiga att meddela arbetsgivaren. Risk för blyexponering utanför arbetslivet finns om livsmedel eller drycker förvaras i keramik med blyhaltig glasyr. 10

12 Medicinsk kontroll vid blyarbete Kontrollen omfattar dels läkarundersökningar, dels undersökningar av blyhalten i blod. Undersökningarna är obligatoriska, dvs arbetstagarna måste genomgå dem för att få arbeta med bly. Läkarundersökning ska göras innan arbete påbörjas första gången och därefter med högst 3 års mellanrum. Den ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. För att få göra en sådan bedömning ställs efter 1 januari 2008 speciella krav på läkarens kompetens. Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten med möjlig blyexponering. Uppgift om användning av tobak. Uppgift om tidigare sjukdomar. Kroppsundersökning med mätning av blodtryck. Mätning av bly i blod och äggvita i urin (urinsticka). 11

13 Ett viktigt syfte med den medicinska kontrollen är att informera arbetstagarna om vikten av god handhygien, särskilt före måltider, och om risken för att bly förorenar tobaksprodukter som förvaras i arbetskläder. Provtagning av bly i blod ska utföras var tredje månad med högst 2 veckors förskjutning framåt eller bakåt i tiden. Ett tillförlitligt laboratorium ska anlitas, gärna ett som är ackrediterat för blyanalyser. För alla anställda med blyarbete gäller att tre kontroller ska utföras med 3 månaders mellanrum, varav en före anställningens början. Därefter gäller särskilda regler för kvinnor under 50 år, se tabell. Arbetsgivaren ska sända resultaten av läkarundersökningarna och blodproven till Arbetsmiljöverket. Uppgifter om antalet undersökta, deras arbetsuppgifter, namn på den ansvariga läkaren och vilket laboratorium som gjort analyserna ska anges. Vid kontroll av bly i blod ska uppgifterna vara uppdelade på olika intervall för blyhalten i blod för kvinnor respektive män samt för kvinnor också på åldersintervall över eller under 50 år. 12

14 Kadmium Regler om läkarundersökning och biologisk provtagning gäller för alla som hanterar kadmium eller material som innehåller kadmium så att det finns risk för exponering. Användning av kadmium har minskat och man räknar nu med att endast omkring 400 personer är berörda. De största mängderna kadmium som används i Sverige finns i uppladdningsbara nickelkadmium-batterier. Vissa lödlod kan också innehålla kadmium och metallen kan även förekomma i färgpigment. Det hygieniska gränsvärdet har sänkts till 0,02 mg/m 3 för totaldamm och 0,005 mg/m 3 för respirabelt damm, och på motsvarande sätt har halterna i blod som medför åtgärd sänkts jämfört med tidigare. Arbetsmiljöverkets statistik visar att ytterst få personer måste omplaceras till kadmiumfritt arbete med anledning av sänkningen. Halten av kadmium i luft ska undersökas varje år och resultatet rapporteras till Arbetsmiljöverket. Vid mycket låga exponeringsnivåer (under 1/5 av det hygieniska gränsvärdet) behöver luften endast undersökas vart femte år vid oförändrade arbetsförhållanden. Hälsorisker av kadmium Kadmium är en mycket giftig metall som kan ge påverkan på lungor, njurar och skelett. Lungskada kan uppträda vid inandning av höga halter kadmiumoxidrök. Akuta svåra lungskador eller till och med dödsfall kan uppstå vid kadmiumhalter i luften över 0,5 1,0 mg/m 3 luft. Långvarig inandning av lägre halter kan ge kronisk lungskada. Njurpåverkan är en effekt av långvarig exponering för kadmium, urkalkning av skelettet en annan. Urkalkningen innebär att risken för benbrott ökar. Eftersom kadmium, när det väl lagrats i kroppen, utsöndras mycket långsamt händer det att effekterna upptäcks först långt efter det att exponeringen upphört. Rökare får i sig stora mängder kadmium genom tobaksrök. 13

15 Medicinsk kontroll vid kadmiumexponering Kontrollen omfattar dels läkarundersökning, dels bestämning av kadmiumhalten i blod och urin, så kallad biologisk exponeringskontroll. Undersökningarna är obligatoriska, dvs arbetstagarna måste genomgå dem för att få arbeta med kadmium. Läkarundersökningen ska göras innan arbetstagaren börjar i ett exponerat arbete och därefter vart tredje år. Den ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. För att få göra en sådan bedömning ställs efter 1 januari 2008 speciella krav på läkarens kompetens. Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten med möjlig exponering. Uppgift om användning av tobak. Uppgift om tidigare sjukdomar. Kroppsundersökning med mätning av blodtryck. Bestämning av kadmiumhalten i blod och urin. Undersökning av njurfunktionen. Provtagning av kadmiumhalten i blod ska göras var sjätte månad. Om kadmiumhalten vid tre sexmånaderskontroller efter varandra är lägre än 50 nmol/l krävs kontroller endast var tolfte månad. Om halten i blodet hos någon anställd är högre än 50 nmol/l ska arbetsgivaren utreda orsaken och vidta åtgärder för att snarast minska exponeringen. Den som vid något tillfälle har en högre halt i blodet än 75 nmol/l får inte arbeta med kadmium förrän ny kontroll visat att halten sjunkit under 50 nmol/l. Arbetsgivaren ska sända resultaten av läkarundersökningar och provtagningar till Arbetsmiljöverket. Uppgifter om antalet undersökta, deras arbetsuppgifter och namn på den för undersökningarna ansvariga läkaren ska anges. Dessutom ska, efter undersökning av kadmiumhalten i blod, uppgifterna vara fördelade på kön och olika nivåer av metallen i blodet. Det laboratorium där analyserna gjorts ska också anges. 14

16 Fibrosframkallande damm Till damm som kan framkalla fibros i lungorna räknas asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer. Asbest är nu förbjuden i arbetslivet vad gäller all nyanvändning. All hantering av asbest omges av mycket strikta regler för hur arbetet ska gå till och oftast krävs tillstånd av Arbetsmiljöverket för att arbetet ska få utföras. Störst risk för exponering i dagens arbetsliv kan finnas då man stöter på asbest vid t ex rivnings- eller underhållsarbeten. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka personer omfattas av föreskrifterna. Kvarts är ett av de i naturen vanligast förekommande mineralerna och ingår i stora mängder i våra vanligaste bergarter, granit och gnejs. Detta innebär att kvarts förekommer i ett stort antal arbeten, t ex i gruv- och stenindustri, bergskrossning, i järn- och stålindustri, i byggnads- och anläggningsverksamhet, i porslinsfabriker, tandtekniska laboratorier och vissa grenar inom den kemisk-tekniska industrin. Även personer som arbetar med t ex hantering av potatis eller gatusopning kan bli exponerade. Kraven på medicinsk kontroll vid kvartsarbete gäller inte för jordbruksarbete. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka anställda är exponerade för kvarts i en sådan omfattning att medicinska kontroller krävs. Syntetiska oorganiska fibrer finns av många olika slag. Föreskrifterna om medicinsk kontroll gäller för kristallina fibrer som grafitfibrer och kiselkarbidfibrer, eldfasta keramiska fibrer och specialfibrer. Kontroller behöver alltså inte ske då sten- eller mineralull eller glasull används. Eldfasta keramiska fibrer används som värmeisolering vid höga temperaturer. Grafit- och kiselkarbidfibrer används vid armering. Specialfibrer kan användas som isolering i flyg- och rymdfarkoster och vid filtrering. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka 500 anställda omfattas av föreskrifterna om medicinsk kontroll. Hälsorisker av fibrosframkallande damm Asbest kan orsaka lungcancer (speciellt hos rökare) och cancer i lungsäcken, mesoteliom. Det tar många år innan dessa tumörtyper utvecklas, och de kan uppkomma många år efter det att exponeringen upphört. Vid hög exponering kan också bindväv bildas i lungan, asbestos. En annan följd av asbestexponering är så kallad pleuraplack, förtjockning av lungsäcken, som i sig inte är farligt men är ett tecken på att asbest inandats. 15

17 Kvarts kan orsaka stendammslunga, silikos. Exponering för kvarts kan även öka risken för lungcancer. Syntetiska oorganiska fibrer misstänks kunna orsaka bindvävsbildning i lungan, lungcancer och även mesoteliom. Misstanken grundar sig på studier av djur, och ännu finns inte säkra bevis för att människan drabbas. Medicinsk kontroll vid arbete med fibrosframkallande damm Läkarundersökning ska göras innan arbetstagaren börjar arbetet och sedan med högst 3 års mellanrum. Kontrollen ska ligga till grund för en tjänstbarhetsbedömning. Efter 1 januari 2008 ställs särskilda krav på kompetens hos de läkare som ska utfärda tjänstbarhetsintyg. Det kan vara lämpligt att kontrollerna fortsätter efter det att arbetet upphört, även om det inte finns några krav på att arbetsgivaren ska bekosta sådana undersökningar. Det beror på att det kan ta lång tid att utveckla sjukdomarna. Sammanställda uppgifter om resultatet av de medicinska kontrollerna ska skickas till Arbetsmiljöverket. Sammanställningen ska innehålla uppgifter om antalet undersökta, vilka arbetsuppgifter de haft och namnet på ansvarig läkare. 16

18 Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten, speciellt avseende dammexponering. Uppgift om tobaksbruk. Uppgift om tidigare sjukdomar. Uppgift om symptom som kan kopplas till exponeringen. Undersökning av lungor och hjärta. Lungröntgen. Andningsprov, så kallad spirometri. Lungröntgen ska göras före anställning och sedan vid den tredje kontrollen, alltså efter 9 år. Därefter ska röntgen göras vid vartannat undersökningstillfälle. Andningsprov ska göras på samma sätt varje gång så att jämförelse kan ske med tidigare prover. Arbetstagare som har lungsjukdom eller nedsatt lungfunktion är inte tjänstbar i exponerat arbete. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (kol) orsakad av rökning kan innebära förbud mot fortsatt arbete. Enkla pleuraplack innebär inte förbud. Det är mycket viktigt att arbetstagarna informeras om de ökade risker för lungsjukdomar som finns hos rökare jämfört med ickerökare som arbetar med fibröst damm. 17

19 Härdplaster Härdplaster finns i många produkter, t ex lacker och limmer. Till härdplasterna räknas uretanplast (polyuretan), fenoplast, epoxiplast, akrylatplast, aminoplast och esterplast. Vid hantering av härdplaster förekommer bland annat isocyanater, akrylater, organiska syraanhydrider och aldehyder. Exponering kan förekomma inom vitt skilda yrken som bilplåtslagare, billackerare, gjuteriarbetare, tandläkare, ortopedtekniker, elektronikmontörer och processtekniker inom elektronik. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka personer ska delta i medicinska kontroller. Hälsorisker av härdplaster Många ämnen som används vid tillverkning av härdplaster är mycket irriterande för hud och slemhinnor och kan också orsaka allergi. Samma risker kan finnas vid hantering av ofullständigt härdade plaster och avfall från härdplaster. Vid uppvärmning bildas produkter som kan innebära stora hälsorisker. Akrylater är mycket irriterande för ögon, hud och slemhinnor och kan även orsaka astma. Metakrylater är mindre irriterande än andra akrylater. Akrylater kan också orsaka allergiskt eksem. Cyanoakrylater ger allvarliga risker för allergi och astma. Därför gäller särskilda regler om medicinsk kontroll för cyanoakrylater och diisocyanater. Diisocyanater kan ge upphov till allergisk astma, som medför att luftvägarna även reagerar kraftigt för andra irriterande eller starkt doftande ämnen som tobaksrök, parfym eller kall luft. En sådan ökad känslighet kan kvarstå även när exponeringen upphört. Monoisocyanater är mycket irriterande för ögon, hud och slemhinnor. Epoxiplastkomponenter orsakar allergiskt eksem. Vid tillverkning av epoxiplast används ibland organiska syraanhydrider som redan vid mycket låga halter i luften kan ge allergiska symptom från luftvägarna. Styren, som används vid tillverkning av esterplast, är irriterande för luftvägarna och kan också orsaka symptom från centrala nervsystemet. Medicinsk kontroll vid arbete med härdplaster De medicinska kontrollerna är obligatoriska, dvs den som ska anställas och de som arbetar med komponenter av härdplaster måste genomgå kontrollerna för att få arbeta. 18

20 Detta gäller dock inte vid arbete med esterplaster, där det är obligatoriskt för arbetsgivaren att erbjuda hälsokontroll men frivilligt för arbetstagarna att delta. Vid arbete med diisocyanater ska undersökning göras före anställning, efter 3 6 månader och därefter vartannat år. Undersökning ska också göras om en anställd får besvär. En tjänstbarhetsbedömning ska genomföras. Från 1 januari 2008 gäller att läkaren måste ha speciell kompetens för att få utfärda intyg om tjänstbarhet. Vid arbete med esterplast ska undersökning erbjudas före anställning, efter 6 år samt om besvär uppträder. För övriga härdplaster gäller att undersökning ska göras före anställning och om besvär uppstår. Rådgivning är ett viktigt syfte med kontrollerna. Läkarundersökningen ska omfatta: Uppgift om tidigare arbeten. Uppgift om rökning. Uppgift om tidigare sjukdomar eller besvär från hud eller luftvägar och om allergier. Undersökning av hud och luftvägar. Andningsprov (spirometri). Vid arbete med esterplast dessutom undersökning av symptom från nervsystemet. 19

21 Vid exponering för diisocyanater är en anställd inte tjänstbar om han eller hon har astma eller annan lungsjukdom som riskerar att försämras av arbetet. Förbud mot arbete gäller även vid överkänslighet mot diisocyanater (och organisk syraanhydrid). Vid arbete med övriga härdplaster krävs inte tjänstbarhetsintyg och en anställd med hälsoproblem kan själv avgöra om han eller hon vill fortsätta i det exponerade arbetet. För sammanfattning av föreskrifterna, se bilaga 2 sidan 37. Tabellen är sammanställd av Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting. 20

22 Arbeten SOM INNEBÄR STOR FYSISK PÅFRESTNING Höjdarbete i master och stolpar Som höjdarbete räknas arbeten som utförs mer än 13 meter över underlaget. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka personer ska delta i medicinsk kontroll, men det kan vara lämpligt att även andra som arbetar på hög höjd får genomgå kontroll. Hälsorisker vid höjdarbete De största riskerna är att ramla ner eller skadas av nedfallande ismassor, verktyg eller andra föremål. Arbetet innebär ofta klättring på stegar vilket kräver god kondition. Påfrestningarna ökar om arbetet sker vid kall väderlek eller kraftig blåst. Den fysiska 21

23 belastningen av arbetet ställer stora krav på hjärtat och cirkulationsorganen. Arbetsplatserna är också ofta svårtillgängliga vilket medför svårigheter att få hjälp vid olycksfall eller akut sjukdom. Medicinsk kontroll vid höjdarbete Läkarundersökningen, som är obligatorisk, ska ske innan höjdarbete påbörjas och därefter varje år med undantag för arbets-ekg, se nedan. Ny kontroll ska ske efter sjukdom eller olycksfall som kan påverka förmågan att arbeta på hög höjd. Undersökningen ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. Efter 1 januari 2008 ställs särskilda krav på läkarens kompetens för att han eller hon ska få utfärda sådana intyg. Läkarundersökningen ska omfatta: Sjukhistoria, speciellt sådan sjukdom som kan ge akut påverkan på medvetande eller orsaka annan plötslig svaghet. Kroppsundersökning med bestämning av blodtryck och eventuell tendens att blodtrycket sänks då man står. Undersökning av hjärta och lungor. Arbetsprov med EKG-registrering. Undersökningen utförs t ex på kliniskt fysiologiska laboratorier där det finns utrustning och kompetens för behandling av hjärtstopp. Denna del av den medicinska kontrollen behöver bara göras vart femte år om arbetstagaren är under 40 år och vartannat år för dem mellan 40 och 50 års ålder. Undersökningen kan också behöva omfatta kontroll av synskärpa och hörsel, balansoch rörelseorgan, nervsystemet, tecken på diabetes eller genomförande av dopingtester. Rök- och kemdykning Föreskrifterna gäller rök- och kemdykning som utförs i kommunal eller statlig räddningstjänst eller av räddningsorganisation inom industrin, räddningsföretag eller liknande. Föreskrifterna gäller inte inom industrin om arbetet beräknas medföra endast måttlig fysisk ansträngning. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka anställda ska genomgå medicinsk kontroll. 22

24 Hälsorisker vid rök- och kemdykning Räddningstjänstens personal är utsatt för mycket stora risker, både genom insatser vid extrem hetta och på grund av risk för explosion, ras m m. Rökgaser är också mycket giftiga. Det är förbjudet för gravida och ammande att arbeta med rök- och kemdykning. Arbetet ställer mycket stora krav på fysisk förmåga. Medicinsk kontroll vid arbete med rök- och kemdykning Läkarundersökningen, som är obligatorisk, ska ske innan arbete med rök- eller kemdykning påbörjas och därefter varje år med undantag för arbets-ekg, se nedan. Ny kontroll ska ske efter sjukdom eller olycksfall som kan påverka förmågan att arbeta med rökeller kemdykning. Undersökningen ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. Efter 1 januari 2008 ställs speciella krav på läkarens kompetens för att han eller hon ska få utfärda tjänstbarhetsintyg. Läkarundersökningen ska omfatta: Sjukhistoria. Kroppsundersökning. Bestämning av den fysiska arbetsförmågan genom konditionstest. Det ställs särskilda krav på vilken belastning den anställde ska klara av för att få arbeta. Arbetsprov med EKG-registrering. Undersökningen utförs t ex på kliniskt fysiologiska laboratorier där det finns utrustning och kompetens för behandling av hjärtstopp. Denna del av den medicinska kontrollen behöver bara göras vart femte år om arbetstagaren är under 40 år och vartannat år för dem mellan 40 och 50 års ålder. Efter 50 års ålder krävs arbetsprov årligen. Bedömning av muskelstyrka och förmåga att tåla värme. Till och med 1 januari 2008 fick konditionstestet ske på cykelergometer, men därefter ska provet ske på rullband och arbetstagaren ska vara klädd i full skyddsutrustning. Rullband finns inte på alla ställen där arbetsprov görs. Dykeriarbete eller annat arbete vid förhöjt tryck Föreskrifterna gäller vid arbete som utförs under vatten och vid arbete med förhöjt tryck, t ex i tryckkammare. Sammanlagt räknar Arbetsmiljöverket med att cirka 500 personer berörs av föreskrifterna. 23

25 Hälsorisker vid dykeriarbete Skador av ökat tryck kan uppstå i mellanörat, bihålor, lungor och tänder, speciellt om tänderna är dåligt lagade. Syrgas och kvävgas under högt tryck är giftiga för luftvägar och nervsystem. Ändrat andningsmönster kan leda till att koldioxid ansamlas i blodet med risk för att medvetandet rubbas. Alltför snabb uppstigning eller sänkning av trycket kan leda till dekompressionssjuka med smärtor i lederna och klåda (dykarloppor), men i allvarliga fall också andnöd och symptom från centrala nervsystemet. Gravida eller ammande arbetstagare får inte arbeta med dykning eller under förhöjt tryck. Medicinsk kontroll vid dykeriarbete Läkarundersökningen ska göras innan arbetet påbörjas första gången och därefter vart femte år för den som inte fyllt 40 år och vartannat år för den som är 40 år eller äldre. Den ska också upprepas efter sjukdom eller olycksfall som kan påverka arbetsförmågan. För personer som vid enstaka tillfällen sköter patienter i tryckkammare räcker det med läkarundersökning snarast efter första gången han eller hon utfört sådant arbete. Den medicinska kontrollen är speciell och mycket omfattande. Den bör utföras av läkare med utbildning i dykerimedicin och av tandläkare med specialistutbildning. Läkarundersökningen ska resultera i en tjänstbarhetsbedömning. Det finns ett stort antal sjukdomar i olika organ i kroppen som medför att en person inte tillåts arbeta under förhöjt tryck. Även psykiska sjukdomar eller symptom kan göra att en person inte får arbeta under förhöjt tryck. 24

26 Buller Undersökningar vid exponering för buller behandlas i särskilda bullerföreskrifter, men eftersom problemet är så vanligt ges här en kortfattad översikt. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka personer exponeras för hörselskadligt buller i arbetet. Exponeringsbedöming Mätningar ska genomföras i den utsträckning de behövs och av en sakkunnig person. De ska göras så att bullernivåerna kan bedömas i förhållande till gränsvärden och undre och övre insatsvärden. Ett gränsvärde får inte överskridas. De övre insatsvärdena är identiska med gränsvärdena. Skillnaden är att man vid tillämpningen av de övre insatsvärdena inte ska ta hänsyn till användning av hörselskydd, medan man vid tillämpning av gränsvärdena ska ta hänsyn till den dämpande effekten av de hörselskydd som används. Om exponeringen är lika med eller överstiger något av de övre insatsvärdena ska orsaken utredas och åtgärder för att minska exponeringen vidtas. När bullerexponeringen är lika med eller överstiger det undre insatsvärdet ska arbetstagarna erbjudas lämpliga hörselskydd. För mätning vid exponering för lågfrekvent buller, infraljud och ultraljud behövs speciell kompetens och mätutrustning. Hälsorisker vid bullerexponering Kraftigt buller under kort tid kan orsaka tillfällig hörselnedsättning som oftast försvinner efter ett tag. Om exponeringen blir långvarig skadas hörseln permanent. Kraftigt buller kan också orsaka susningar och ringningar i öronen, tinnitus. Ju starkare bullret är desto kortare tid behövs för att hörseln ska skadas. Särskilt känsliga personer kan skadas av buller som understiger de nedre insatsvärdena. Risken för bullerskada kan öka vid samtidig exponering för vibrationer eller kemikalier som kan skada innerörat eller hörselnerven. 25

27 Gravida kvinnor bör inte arbeta i kraftigt bullrande miljö eftersom exponering för nivåer över det övre insatsvärdet kan skada fostrets hörsel. Bullerskador kommer smygande och uppmärksammas ofta inte förrän sent eftersom man vänjer sig vid försämringen. Det är därför mycket viktigt med hörselkontroller regelbundet. Störande buller vid ljudnivåer under insatsvärdena påverkar också människan negativt. Man blir irriterad eller trött. Så småningom kan oljudet leda till stressreaktioner med hjärtklappning och högt blodtryck. Ofta är buller mer störande ju starkare det är, och tydligt hörbara toner är mer irriterande än annat ljud. Ljud som varierar i styrka är mer störande än konstant buller. Lågfrekvent buller (mörka toner) upplevs som tröttande och kan minska koncentrationsförmågan. Samtal som inte berör en själv är särskilt störande. Medicinsk kontroll av bullerexponerade Hörselkontroll ska erbjudas alla som exponeras för buller om exponeringen överstiger de övre insatsvärdena. Hörseln undersöks med så kallat tonaudiogram och testas då vid olika ljudfrekvenser. Undersökningen ska göras av utbildad personal. Det är lämpligt att göra första undersökningen vid nyanställning och därefter med ett till tre års mellanrum beroende på nivån av exponeringen. Undersökningar vart tredje år kan räcka om bullernivåerna är lägre än det övre insatsvärdet. Vid högre ljudnivåer behövs kontroll oftare. Ett syfte med kontrollerna är att personalen i hörselvården diskuterar resultaten med arbetstagarna och informerar om lämpliga hörselskydd och hur de ska användas. Det är också bra om arbetstagarna tar med sina hörselskydd och får dessa kontrollerade i samband med undersökningen. Arbetsgivaren har rätt att ta del av resultaten av hörselundersökningarna på gruppnivå, men kan inte utan den enskilde arbetstagarens tillåtelse få tillgång till enstaka personers resultat. Om hörselundersökningarna tyder på att någon arbetstagare drabbats av försämrad hörsel genom arbetsmiljön ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att minska exponeringen. Han eller hon ska även erbjuda alla andra arbetstagare som exponerats på liknande sätt hörselundersökningar. 26

28 Vibrationer Föreskrifterna om medicinska kontroller av arbetstagare exponerade för hand- och armvibrationer eller helkroppsvibrationer är nya. Arbetsmiljöverket räknar med att cirka personer är exponerade i en sådan omfattning att kontroller behövs. Exponeringsbedömning Exponering för hand- och armvibrationer kan förekomma vid arbete med handhållna vibrerande verktyg, men också med rattar och reglage. Helkroppsvibrationer förekommer i t ex anläggningsmaskiner, truckar och helikoptrar. Det är viktigt att komma ihåg att exponering för vibrationer kan öka kraftigt vid bristande underhåll av maskiner och verktyg. Det är inte enkelt att bedöma exponering för vibrationer. Det krävs kontakt med företagshälsovård eller motsvarande som har tillgång till arbetsmiljöingenjör eller konsult med kompetens på området. Mätningar ska utföras för att klarlägga exponeringen. Istället för mätning kan dock exponeringen uppskattas genom att studera de arbets- 27

29 uppgifter som utförs och vilka verktyg eller fordon som används. Uppgifter om vilka vibrationsnivåer som alstras av olika arbetsredskap/maskiner finns tillgängliga på Umeå Universitets hemsida, Då exponeringen innehåller kraftiga stötar kan mätmetoden i föreskrifterna medföra att risken för ohälsa och olycksfall underskattas. Därför är det lämpligt att också utreda stötarnas storlek. Insatsvärden och gränsvärden Exponeringen för vibrationer under en åtta timmars arbetsdag (A(8)) regleras av gränsvärden, som inte får överskridas, och insatsvärden som anger när åtgärder för att minska exponeringen ska vidtas. Arbetstagarna ska erbjudas medicinsk kontroll när exponeringen är högre än insatsvärdet. Hälsorisker av vibrationer Vid arbete med vibrerande verktyg kan arbetaren drabbas av vita fingrar, dvs fingrarna blir vaxbleka och okänsliga på grund av att hudens blodkärl drar ihop sig. Besvären uppträder nästan alltid i kyla. Nervskador i handen är också vanliga och yttrar sig ofta först som domningar i händerna som ofta uppträder på nätterna. Senare kan fumlighet uppträda. Förslitning i armbågsleden är en ovanlig följd av exponeringen medan symptom från senor och muskler i armen och skuldran är vanliga. Arbete som medför exponering för helkroppsvibrationer misstänks kunna leda till ryggbesvär, särskilt i kombination med obekväma arbetsställningar. Helkroppsvibrationer i form av stötar kan vara särskilt skadliga. Medicinsk kontroll av vibrationsexponerade Alla som utsätts för vibrationer över insatsvärdena ska erbjudas läkarundersökning. Läkarundersökning ska genomföras innan arbete med vibrationer påbörjas första gången. Den ska upprepas vart tredje år eller oftare om tecken på påverkan av vibrationer konstateras. Vid vartannat tillfälle, dock inte det första, kan läkarundersökningen ersät- 28

30 tas med en enklare hälsoundersökning eller ett frågeformulär. Om det då framkommer tecken på möjlig skada ska läkarundersökning genomföras. Det är frivilligt för arbetstagarna att delta i undersökningarna. Kontrollen kan utföras av alla legitimerade läkare förutsatt att de har god kännedom om metoder för undersökningen och arbetsförhållanden. I vissa yrken har skador uppstått trots att vibrationsnivåerna ligger lägre än insatsvärdet. Som exempel kan nämnas tandvårdspersonal, bilmekaniker, nitare och fotvårdspersonal. De här yrkeskategorierna använder ofta verktyg med mycket högfrekventa eller slående vibrationer där risken för ohälsa lätt underskattas med vanliga mätmetoder. Därför är det bra att ordna läkarkontroll även för dessa yrkeskategorier. Läkarundersökningen ska omfatta uppgifter om: Tidigare arbeten, speciellt med vibrationsexponering. Medicinering och användning av tobak. Tidigare sjukdomar. Symptom som kan bero på vibrationsexponering, när de började, hur ofta de uppträder, hur svåra de är, hur omfattande de är och om de förekommer i relation till exponering. Vid exponering för hand- och armvibrationer ska läkaren dessutom undersöka kärl, hud och nerver i händer och armar samt muskler och leder i händer, armar, skuldror och nacke. Vid arbete som innebär exponering för helkroppsvibrationer ska läkaren dessutom undersöka ryggen. Läkarundersökningen av personer som arbetar med vibrerande verktyg är inte helt enkel. Det kan vara en fördel att anlita en företagshälsovård eller motsvarande med erfarenhet av vibrationsundersökningar. Personer som drabbas av vibrationsskada bör, speciellt om symptomen ökar, inte fortsätta i exponerat arbete. Byte av arbete kan underlättas av att skador till följd av exponering för hand- och armvibrationer vanligen godkänns som arbetsskada. Detta innebär bland annat att den skadade vid byte till vibrationsfritt arbete som innebär lägre lön, kompenseras för detta via arbetsskadeförsäkringen. När det gäller personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete anges i föreskrifterna att sådan exponering enligt forskningen kan orsaka ryggbesvär. Sådana besvär godkänns i allmänhet inte som arbetssjukdom eftersom tillräckliga bevis för samband inte finns så som arbetsskadelagen tillämpas i dag. Det kan vara svårt för de anställda, som genomgår undersökning av ryggen vart tredje år, att förstå att deras eventuella ryggbesvär inte berättigar till arbetsskadeersättning. 29

31 Nattarbete Förenklat kan man säga att nattarbete innebär att arbeta minst tre timmar under natten mellan klockan och Vid oregelbunden arbetstid ska de som arbetar minst 38% (tre timmar av åtta) av årsarbetstiden på natten räknas som nattarbetande. Detta innebär att de flesta som arbetar skift med jämn fördelning av arbetstiden över dygnet inte räknas som nattarbetande. Föreskrifterna har ändrats när det gäller hur ofta undersökning ska ske, se nedan. Hälsorisker vid nattarbete Normalt krävs 7 8 timmars sömn per dygn. Det är svårare att vara vaken på natten och sova på dagen varför nattarbete ofta innebär sömnbrist. Sömnsvårigheter uppträder lättare hos människor ju äldre de blir. Sömnbrist leder till trötthet, dålig uppmärksamhet och försämrat omdöme. Detta medför i sin tur ökad risk för olyckor. Mer långsiktiga effekter är högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, besvär från mage och tarm och sannolikt diabetes. Nattarbete anses normalt inte innebära någon ökad risk vid graviditet eller under amning, men detta måste avgöras individuellt. Tungt jourarbete kan t ex vara olämpligt. Medicinska kontroller vid nattarbete Alla som arbetar på natten enligt ovan ska erbjudas läkarundersökning innan anställningen inleds och därefter vart sjätte år. Det är obligatoriskt för arbetsgivaren att erbjuda, men frivilligt för de anställda att delta i undersökningen. Efter 50 års ålder ska undersökningen erbjudas vart tredje år. Om nattarbetet pågår kortare tid än 3 månader behöver inte läkarundersökning genomföras. Läkarundersökningen kan utföras av alla läkare förutsatt att de har god kännedom om arbetsförhållanden och risker i arbetet. 30

32 Läkarundersökningen kan omfatta: Uppgift om tidigare arbeten med nattarbete eller skift. Uppgift om vilka sjukdomar den anställde haft, speciellt avseende hjärt-kärlsjukdom och magbesvär. Uppgift om medicinering. Uppgift om sociala förhållanden som kan ha betydelse, t ex småbarn i hemmet, bullrig miljö och annat som kan påverka sömnen. Kroppsundersökning. Den som fått problem med hälsan som kan bero på nattarbete bör inte fortsätta arbeta på natten. Förflyttning eller omplacering till annat arbete eller dagskift kan krävas, men bedömningen måste göras individuellt. I föreskrifterna påminns arbetsgivaren om sitt ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. 31

33 Övriga medicinska kontroller Förutom kontrollerna som ska ske enligt de nya föreskrifterna finns regler om medicinska kontroller i andra föreskrifter från Arbetsmiljöverket och andra myndigheter: afs 1990:11 Arbete med försöksdjur (läkarundersökning) afs 1994:8 Laser (ögonundersökning) afs 1996:1 Minderåriga (läkarundersökning i vissa situationer) afs 1998:5 Arbete vid bildskärm (synundersökning) afs 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet afs 2005:16 Buller afs 2005:20 Hälsoundersökning av flygpersonal inom civilflyget bv-fs 2000:4 Järnvägsinspektionens föreskrifter om hälsoundersökning och hälsotillstånd för personal med arbetsuppgifter av betydelse för trafiksäkerheten lfs 2008:2 Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om medicinska undersökningar för certifikat och behörighetsbevis samt auktorisationer för flygläkare och flygmedicinskt centrum ssi fs 1998:6 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om läkarundersökning för arbete med joniserande strålning tsfs 2009:3 Transportstyrelsens föreskrifter om läkarintyg för sjöfolk vvfs 2008:158 Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m m Vissa av dessa föreskrifter innehåller omfattande krav på läkarundersökningar med jämna mellanrum. 32

34 Ordlista Ackrediterat laboratorium: Ett laboratorium som har genomgått särskild kvalitetskontroll med avseende på en viss analys. Alna: Organisation som bygger på arbetsgivarens och arbetstagarens gemensamma intresse av en drogfri arbetsplats. Huvudmän är Svenskt Näringsliv, LO, TCO, SACO, SKL, KFO och IDEA. Anamnes: En persons sjukhistoria. Arbets- EKG: Arbetsprov på cykel eller rullband för att fånga upp hjärtproblem. Asbestos: Bildning av bindväv i lungan efter inandning av asbest. Biologisk exponeringskontroll: Direkt eller indirekt mätning av upptaget av ett ämne i kroppen, t ex analys av blod, urin, saliv eller utandningsluft. Biologisk provtagning: Se biologisk exponeringskontroll. Centrala nervsystemet: Hjärnan och ryggmärgen. Exponering: Något man utsätts för i form av kemikalier, buller, vibrationer, strålning eller fysisk belastning. Exponeringsnivå: Den mängd av den skadliga faktorn man utsätts för. Gränsvärde: Ett värde (uppmätt nivå) som inte får överskridas. Hygieniska gränsvärden: Högsta godtagbara genomsnittshalt av en luftförorening i inandningsluften. Gränsvärden finns av två slag: takgränsvärden som inte får överskridas under en 15 minuters period och nivågränsvärden som inte får överskridas i genomsnitt under en arbetsdag. Hälsoundersökning: Läkare behöver inte träffa varje arbetstagare utan undersökning kan ske med t ex frågeformulär, av sköterska eller annan personal eller med provtagning. Insatsvärde: Ett värde (uppmätt nivå) där åtgärder ska vidtas för att minska exponeringen. KOL: Kronisk obstruktiv lungsjukdom som innebär nedsättning av lungfunktionen och som oftast är orsakad av rökning. Kristallina fibrer: Fibrer som har kristallform. Läkarundersökning: Undersökning där varje enskild arbetstagare ska träffa en läkare. 33

35 Mesoteliom: Elakartad tumör i lungsäcken. Mol: Kemisk enhet. Ohälsa: Sjukdom eller sjukdomskänsla. Perifera nervsystemet: Nervsystemet utom hjärnan och ryggmärgen. Pleuraplack: Förtjockningar av lungsäcken orsakade av asbest. Respirabelt damm: Damm som är så finfördelat att det kan andas in och gå ner i luftvägarna. Sakföreskrifter: De föreskrifter som behandlar enskilda arbetsmiljöfaktorer. Exempel är föreskrifterna om buller och vibrationer. Silikos: Bindvävsbildning i lungan orsakad av kvartsdamm. Spirometri: Andningsprov, för att mäta funktion hos luftrör och lungor. Tjänstbarhetsbedömning: Läkarens bedömning om den undersöktes hälsotillstånd medger att han eller hon får arbeta med de uppgifter som den medicinska kontrollen avser. Tjänstbarhetsintyg: Intyg där läkaren intygar för arbetsgivaren om den undersökte kan arbeta med de uppgifter som den medicinska kontrollen avser. Tonaudiogram: Hörselprov där hörseln testas vid olika ljudfrekvenser. Totaldamm: Allt damm som finns i luften. 34

36 Läs- och Länktips Litteratur Asbest arbeta på rätt sätt (Prevent 2007) Att köpa hälso- och arbetsmiljötjänster (Prevent 2004) Hälsotermometern (Prevent 2006) Härdplaster arbeta på rätt sätt (Prevent 2007) Ljud och oljud (Prevent 2002) Mikroorganismer i arbetsmiljön (Prevent 2008) Personlig skyddsutrustning när, var, hur (Prevent 2008) Rehabiliteringsguiden (Prevent 2007) Vibrationsguiden Hand- och armvibrationer (Prevent 2006) Vibrationsguiden Helkroppsvibrationer (Prevent 2006) Internet (Arbetsmiljöverket)

37 36

38 37 * Gäller inte produkter som innehåller etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat och om arbetet sammanlagt pågår mindre än 30 min per vecka. ** Nya krav på läkarkompetens trädde i kraft 1 januari *** Gäller inte om exponeringsmätning visat att halten styren är lägre än 1/5 av tillämpligt hygieniskt gränsvärde. Tabellen är sammanställd av Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting.

39 Det här häftet informerar om Arbetsmiljöverkets föreskrifter Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6, som började gälla 1 juli Det vänder sig till arbetsgivare, skyddsombud och anställda. Även företagshälsovården eller motsvarande kan ha viss glädje av det. Det täcker inte behovet för experter som ska göra riskbedömningar, ta ställning till om medicinska kontroller behövs och genomföra kontrollerna. De behöver själva läsa föreskrifterna om medicinska kontroller och de sakföreskrifter som handlar om de faktorer i arbetsmiljön som berörs i de nya föreskrifterna. Den första delen berör alla. Sedan kan det räcka med att läsa de avsnitt som berör just den egna verksamheten. Varje del är självständig vilket innebär en del upprepningar i häftet. Frågan om medicinska kontroller vid nyanställning behandlas endast när det finns krav från myndigheterna. Artikelnummer: 722 ISBN 10: ISBN 13:

Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information.

Prevent arbetar för ett friskt, sunt och säkert arbetsliv. På www.prevent.se finns mer information. Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer

Medicinska kontroller i arbetslivet. Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster, Leif Aringer Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning

Läs mer

Medicinska kontroller i arbetslivet

Medicinska kontroller i arbetslivet Medicinska kontroller i arbetslivet Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6 - Läkarundersökning - Hälsoundersökning - Biologisk exponeringskontroll - Tjänstbarhetsbedömning ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING

Läs mer

Anvisning om obligatorisk medicinsk kontroll enligt lagstiftning

Anvisning om obligatorisk medicinsk kontroll enligt lagstiftning ANVISNING Gäller från och med 2005-07-01 Anvisning om obligatorisk medicinsk kontroll enligt lagstiftning Gäller fr o m 2005-07-01 Syftet med anvisningen är Att förebygga ohälsa genom att i förebyggande

Läs mer

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet

Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2014:XX 2014:23 Xxxxx Medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i

Läs mer

Medicinska kontroller

Medicinska kontroller Medicinska kontroller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:6) om medicinska kontroller i arbetslivet Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?

Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det? Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en

Läs mer

MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET

MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2005:6 MEDICINSKA KONTROLLER I ARBETSLIVET ARBETSMILJÖVERKET Publikationsservice Box 1300 171 25 SOLNA Tfn: 08-730 97 00 Telefax: 08-735 85 55 ISBN 91-7930-453-2

Läs mer

Regelverk för arbetsmiljöarbetet

Regelverk för arbetsmiljöarbetet Regelverk för arbetsmiljöarbetet För Läkarprogrammet vt 2009 Robert Wålinder Arbets och miljömedicin Akademiska sjukhuset www.ammuppsala.se länk robert.walinder@akademiska.se Tfn 611 36 41 Tre lagar för

Läs mer

Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön.

Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Underlag för utformning av nyanställningsundersökning Ett frågeformulär för exponeringar och belastningar i arbetsmiljön. Författare: Margita Hägglund Örnsköldsviks företagshälsovård Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Provtagning/ laboratorieundersökning. Regelbunden biologisk provtagning. Spirometri Lungröntgen. Arbets-EKG Särskild undersökning.

Provtagning/ laboratorieundersökning. Regelbunden biologisk provtagning. Spirometri Lungröntgen. Arbets-EKG Särskild undersökning. AFS 2015:3 Bilaga 1 Översikt över obligatoriska medicinska kontroller Exponering eller arbete Bly och kadmium Regelbunden biologisk provtagning Spirometri Lungröntgen Fibrosframkallande damm Allergiframkallande

Läs mer

Asbest. den dolda faran

Asbest. den dolda faran Asbest den dolda faran Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen förmedla kunskap kring arbetsmiljöfrågor

Läs mer

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten

20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten 20 % av de anmälda arbetssjukdomarna inom byggindustrin är orsakat av buller. Antalet har gått ned något sedan föregående år men fördelningsprocenten har ökat. Allt oönskat ljud kallas för buller. Det

Läs mer

Företagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver

Företagshälsan i Sävsjö erbjuder dig och ditt företag den experthjälp du behöver Kvalitetssäkrad och certifierad enligt SS-EN ISO 9001 samt Specifikation för Svensk Företagshälsovård Företagshälsan Sävsjö AB ägs av sina medlemsföretag och vi bedriver företagshälsovård riktad till företag

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer Vibrationer Med vibrationer menas: Ett föremåls svängning kring ett viloläge. Mäts... Frekvens (Hz) Förflyttning (m) Acceleration med enheten m/s 2 eller db I tre dimensioner, x-, y- och z-led där gränsvärdena

Läs mer

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent

Arbetsklimat. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Prevent Arbetsklimat Systematiskt arbetsmiljöarbete Prevent Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans med huvudmännen

Läs mer

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent

Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal. Prevent Och personalen går bra? Bli expert på alla delar i ditt företag även din personal Prevent Att bilarna som lämnar verkstaden fungerar som de ska vet du, men hur är det med din personal? Med friska och pigga

Läs mer

AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 25 mars 2014) Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna AFS 2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna (Ändringar införda t.o.m. 16 juni 2015) Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om medicinska

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig

Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig Att ta bort eller minska bullret på arbetsplatsen är lönsamt. Ju säkrare och mer hälsosam arbetsmiljön är, desto mindre är risken att drabbas av kostnader för

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson

Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Föreskrifter om Vibrationer Barbro Nilsson Vibrationer Vibrationer från handhållna maskiner Helkroppsvibrationer Vibrationsrelaterade skador: Hand- och armvibrationer: Helkroppsvibrationer: Övergående

Läs mer

Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen

Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Innehåll Inledning 3 Riskbedömning av arbetet 4 Exempel ur Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING BLY Beslutad den 10 september 1992 (Ändringar införda t.o.m. 2011-11-29) AFS 1992:17 Utkom från trycket den 2 december 1992 BLY Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

Hälsosam yrkesdebut (HYD) www.slso.sll.se/hyd

Hälsosam yrkesdebut (HYD) www.slso.sll.se/hyd Hälsosam yrkesdebut (HYD) www.slso.sll.se/hyd Elin Sandberg Allan Toomingas fil. mag. folkhälsovetenskap Docent Projektledare HYD leg. läkare, leg. psykolog 08-123 37 241 08-123 37 268 elin.sandberg@sll.se

Läs mer

AFS 2005:16 Buller

AFS 2005:16 Buller AFS 2005:16 Buller 1 Nya bullerföreskrifter fr.o.m. 2005-07-01 AFS 2005:16 ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BULLER AFS 2005:16 - gäller för verksamheter där någon kan utsättas för buller i arbetet.

Läs mer

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter.

Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 och 2015 Under 2014 har det hittills utkommit 35 st. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. AFS 2014:01 AFS 2014:02 AFS 2014:03

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

Individuell riskbedömning för gravida eller ammande arbetstagare

Individuell riskbedömning för gravida eller ammande arbetstagare Individuell riskbedömning för gravida eller ammande arbetstagare Nedanstående dokument är skapat med hjälp av Arbetsmiljöverkets föreskrifter för Gravida och ammande arbetstagare (AFS 2007:5, AFS 2014:24

Läs mer

Augusti Allmän information om ASBEST. till dig som arbetar med äldre fönster

Augusti Allmän information om ASBEST. till dig som arbetar med äldre fönster Augusti 2016 Allmän information om ASBEST till dig som arbetar med äldre fönster Syftet med Allmän information om asbest Informationen: Som arbetsgivare har du ett systematiskt arbetsmiljöansvar att se

Läs mer

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med SVETSNING? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med? Läs vidare viktig information för dig! 1 Händer det att du svetsar i i sådant som är målat eller lackerat? är limmat? innehåller plast eller isolerskum? 2 Nya risker! Under senare tid har

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Arbetar du med SKUMPLAST eller ISOLERSKUM? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med SKUMPLAST eller ISOLERSKUM? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med SKUMPLAST eller ISOLERSKUM? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du mjuk eller styv skumplast? Isolerar du med isolerskum? Händer det att du värmebehandlar

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:32 Utkom från trycket den 30 december 1994 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1994:32 Utkom från trycket den 30 december 1994 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1994:32 Utkom från trycket den 30 december 1994 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE Beslutad den 17 november 1994 AFS 1994:32 2 GRAVIDA OCH AMMANDE ARBETSTAGARE

Läs mer

Gravida och ammande arbetstagare

Gravida och ammande arbetstagare Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2007:5) om gravida och ammande arbetstagare 2 Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014

ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 ARBETSMILJÖVERKETS FÖRESKRIFTER 2014 Under 2014 har det hittills utkommit 34 s. nya föreskrifter och alla innebär förändring i tidigare utgivna föreskrifter. AFS 2014:01 AFS 2014:02 AFS 2014:03 AFS 2014:04

Läs mer

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Arbeta säkert med isocyanater

Arbeta säkert med isocyanater Arbeta säkert med isocyanater heta arbeten Många arbetsmoment och i synnerhet heta arbeten innebär uppvärmning till temperaturer där plastmaterial som rörisolering, lim och lack börjar brytas ned och frigöra

Läs mer

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN?

Arbetar du inom ELEKTRONIK- INDUSTRIN? Arbetar du inom - INDUSTRIN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Lackerar du kretskort? Härdar eller värmebehandlar lackerade kretskort? Löder i kretskort? Renoverar eller reparerar

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra

Läs mer

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig!

MÅLNING/ LACKERING eller. DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med MÅLNING/ LACKERING eller målade/lackerade DETALJER och PRODUKTER? Läs vidare viktig information för dig! 1 Är detta ditt jobb? Tillverkar du färger eller lacker som innehåller polyuretan

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se

Center for Vibration Comfort. www.cvk.se Center for Vibration Comfort www.cvk.se Center for Vibration Comfort Verklig miljö Test miljö Vibrationsmätning på människor Vibrationsmätning på material Helkroppsoch Hand-arm Vibrationer Direktiv 2002/44/EG

Läs mer

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare

Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare AFS 2014:XX 2014:24 Xxxxx Gravida och ammande arbetstagare Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS xxxx:xx) om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Arbeta säkert med isocyanater

Arbeta säkert med isocyanater Arbeta säkert med isocyanater elektronikindustrin Inom elektronikindustrin innebär olika arbetsmoment, som till exempel gjutning och limning, risk för exponering för isocyanater. Dessutom kan isocyanater

Läs mer

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Farliga ämnen och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning Farliga ämnen och riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Vad är farliga ämnen? Farliga ämnen är alla vätskor, gaser och fasta ämnen som utgör en risk för arbetstagares hälsa eller säkerhet

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här

Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Bedöm de kemiska arbetsmiljöriskerna så här Riskbedömning innebär att ta reda på vilka åtgärder som behövs för att ingen ska drabbas av ohälsa eller olycksfall. Med ett exempel från en arbetsplats visar

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Arbeta säkert med isocyanater

Arbeta säkert med isocyanater Arbeta säkert med isocyanater sprutmålning Polyuretanfärg (PUR-färg) används framför allt på metallytor utomhus. Bilar och metallkonstruktioner som broar är några exempel där PURfärg används. PUR-färg

Läs mer

CHECKLISTA FÖR VVS-INSTALLATIONSARBETE

CHECKLISTA FÖR VVS-INSTALLATIONSARBETE CHECKLISTA FÖR VVS-INSTALLATIONSARBETE Del 1. Allmän del OBSERVERA! Del 1 är en grundläggande del och därför ska den fyllas i innan ni börjar använda Del 2 eller Del 3. SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Checklistan

Läs mer

Härdplast- Cyanoakrylat

Härdplast- Cyanoakrylat Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några

Läs mer

2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT

2015-12-03. Härdplast- Cyanoakrylat. Hur påverkas vi av kemikalier? Olika upptagningsvägar HÄRDPLASTER CYANOAKRYLAT Härdplast- Cyanoakrylat Hur påverkas vi av kemikalier? 2 Olika upptagningsvägar 3 1 Diffus exponering av ämnen du möter i din vardag Olika ämnen tas upp på olika ställen i luftvägarna. 4 Fosterskador Några

Läs mer

Information om arbetsmiljörisker. för dig som är gravid eller ammande arbetstagare

Information om arbetsmiljörisker. för dig som är gravid eller ammande arbetstagare Information om arbetsmiljörisker för dig som är gravid eller ammande arbetstagare Är din arbetsmiljö skadlig under graviditet? Vissa arbeten eller arbetsuppgifter kan vara skadliga för dig som är gravid

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk

Läs mer

Checklista för fransstylister Arbete med cyanoakrylatlim

Checklista för fransstylister Arbete med cyanoakrylatlim Checklista för fransstylister Arbete med cyanoakrylatlim Företag Deltagare Avdelning Datum Så här använder du checklistan Checklistan används av ansvarig chef för undersökning av arbetsmiljön. Skyddsombudet

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

I lagens anda. Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren. Prevent

I lagens anda. Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren. Prevent I lagens anda Kerstin Ahlberg, Bo Ericson och Mats Holmgren Prevent Förord Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att tillsammans

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrustning förr Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1 Arbetsmiljö Skyddsutrusning nu Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 2 Fysiska hälsorisker Ryker,

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING OCH ELIMINERING AV RISKER I ARBETSMILJÖN BASERAD

CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING OCH ELIMINERING AV RISKER I ARBETSMILJÖN BASERAD AMM, Örebro, Version 121101 Får användas fritt. Vid ändringar skall all text på den här raden tas bort. Kontakta oss på tfn +4619-602 24 69 om Du har synpunkter eller frågor. CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN

JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE FÖR TRAFIKSÄKERHETEN BANVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING ISSN 1102-1314 Utkom från trycket den 2000-12-05 JÄRNVÄGSINSPEKTIONENS FÖRESKRIFTER OM HÄLSOUNDERSÖKNING OCH HÄLSOTILLSTÅND FÖR PERSONAL MED ARBETSUPPGIFTER AV BE- TYDELSE

Läs mer

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig!

Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! Arbetar du med ISOCYANATER eller POLYURETAN? Läs vidare viktig information för dig! 1 Vet du om det finns isocyanater eller polyuretan i de kemiska produkter du arbetar med (t ex i färger, lack, ytbehandling,

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1997:8 MEDICINSK KONTROLL AV NATTARBETANDE MEDICINSK KONTROLLAV NATTARBETANDE Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om medicinsk kontroll av nattarbetande

Läs mer

Kunskapsfördjupning för behovsanalysen

Kunskapsfördjupning för behovsanalysen Kunskapsfördjupning för behovsanalysen I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer. Till varje avsnitt

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud

4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4. Leveransavtalsbilaga 4 Tjänsteutbud 4.1. Anbud Mälarhälsan - tjänsteutbud 4.1.1. Inledning Anbudsgivaren ska tillhandahålla samtliga nedan efterfrågade tjänster som beskrivs i detta kapitel. Anbudsgivaren

Läs mer

Arbeta säkert med isocyanater

Arbeta säkert med isocyanater Arbeta säkert med isocyanater byggindustrin Inom byggindustrin finns risk för exponering för isocyanater i en rad olika arbetsmoment. Exponering för isocyanater kan orsaka: täppt eller rinnande näsa rinnande

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer