KAPITEL 1: EKONOMISK INFORMATION GRUND FÖR BESLUTSFATTANDE. Ekonomisk information centrala frågeställningar Ekonomisk planering och kontroll

Transkript

1 KAPITEL 1: EKONOMISK INFORMATION GRUND FÖR BESLUTSFATTANDE Ekonomisk information centrala frågeställningar Ekonomisk planering och kontroll

2 EKONOMISK INFORMATION CENTRALA FRÅGESTÄLLNINGAR EXEMPELVIS Tjänar företaget några pengar? Har företaget några pengar? Är företaget skyldigt några pengar? VEM STÄLLER FRÅGOR? (INTRESSENTER) Företagsledning Aktieägare Långivare Kunder Leverantörer Anställda Stat och kommun

3 EKONOMISK PLANERING OCH KONTROLL FÅ SVAR PÅ FRÅGOR SOM: Är det möjligt att starta ett företag: marknad och resurser? (Kan analyseras m.h.a. resursmodellen) Är det lämpligt: verksamhetens lönsamhet? Hur styra verksamheten?

4 KAPITEL 2 och 3: REDOVISNINGENS GRUNDER Grundläggande begrepp i sammandrag Planering och budgetering Löpande bokföring Bokslut Budgetuppföljning Arbetsgång för bokslut

5 GRUNDLÄGGANDE BEGREPP I SAMMANDRAG Ekonomi: hushållning med knappa resurser Inkomst och utgift: avyttring och anskaffning In- och utbetalning: kassaflöden in respektive ut ur företaget Intäkt och kostnad: prestation och förbrukning Resultat = intäkter kostnader Lönsamhet = resultat ställt i förhållande till kapitalanvändning

6 PLANERING OCH BUDGETERING EN VIKTIG DEL AV PLANERINGEN UTGÖR BUDGETERINGEN. VI HAR TRE OLIKA SLAGS BUDGETAR: likviditetsbudget (omfattar viss period t.ex. 1/7 30/12 20x1) resultatbudget (omfattar viss period t.ex. 1/1-31/12 20x1) balansbudget (avser viss tidpunkt t.ex. 31/12 20x1) INKOMSTER OCH UTGIFTER Inkomster uppstår vid försäljningstillfället och är vad företaget får för de varor eller tjänster de säljer Utgifter uppstår vid anskaffningstillfället och är vad företaget ger för de resurser de anskaffar

7 LIKVIDITETSBUDGET I likviditetsbudgeten gör vi en analys av det förväntade in- respektive utflödet av pengar (likvida medel) Inbetalningar är inflödet av pengar och kopplade till betalningstidpunkten (när vi får betalt) Utbetalningar är utflödet av pengar och kopplade till betalningstidpunkten (när vi betalar)

8 RESULTATBUDGET I resultatbudgeten gör vi en analys av förväntade intäkter och kostnaderna (och som en följd därav det förväntade resultatet) för en viss period Intäkter är försäljningsvärdet på de prestationer (varor och tjänster) som levereras eller utförs under en viss period Kostnader är anskaffningsvärdet på de resurser som företaget förbrukar under en viss period Svårigheterna att fastställa vad som hänt under en viss period och därmed vilka intäkter och kostnader som perioden haft kallas periodiseringsproblemet Matchningsprincipen innebär att man vid bestämningen av kostnaderna utgår från periodens intäkter och frågar sig vilka kostnaderna har varit för att erhålla dessa intäkter

9 BALANSBUDGET I balansbudgeten räknar vi upp alla förväntade tillgångar, eget kapital och skulder vid en viss framtida tidpunkt Balansidentiteten innebär att: Tillgångarna = Eget kapitel + Skulder Balansidentiteten innebär också att: Eget kapitel = Tillgångarna - Skulder Periodens resultat kan räknas fram som: Eget kapital vid periodens slut minus eget kapital vid periodens början

10 LÖPANDE BOKFÖRING Dubbel bokföring innebär att alla noteringar görs på två ställen samtidigt en gång på en debetsida (dvs. vänstra sidan av ett konto), en gång på en kreditsida (dvs. högra sidan av ett konto) Alla affärshändelser skall bokföras Bokföringslagen definierar affärshändelser som alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet. Alla affärstransaktioner av samma typ bokförs på samma konto Saldo är skillnaden mellan debet- och kreditsidan på ett konto

11 FYRA TYPER AV AFFÄRSHÄNDELSER UNDER EN PERIOD: Inkomster från försäljning av varor och tjänster Utgifter för anskaffning av varor och tjänster Inbetalningar Utbetalningar I DEN LÖPANDE BOKFÖRINGEN BEHÖVS FYRA OLIKA SLAG AV KONTON: Tillgångskonton Konton för eget kapital och skulder Utgiftskonton Inkomstkonton Dessutom behövs det vid bokslutstillfället ett femte slag av konton nämligen bokslutskonton

12 BOKSLUT VID REDOVISNINGSPERIODENS SLUT SKALL TVÅ RAPPORTER SAMMANSTÄLLAS OCH DETTA GÖRS MED HJÄLP AV FÖLJANDE TVÅ BOKSLUTSKONTON: Resultaträkningen som är ett samlingskonto för kostnader och intäkter (kallas även vinst- och förlustkonto) Balansräkningen som är ett samlingskonto för tillgångar respektive eget kapital och skulder

13 BOKSLUT AVSKRIVNING: Avskrivning är den förbrukade delen av en utgift för en produktionsresurs och utgör en kostnad i resultaträkningen Avskrivning blir normalt endast aktuellt för resurser som har en längre ekonomisk livslängd än tre år och har ett värde över en viss nivå

14 BOKSLUT ARBETSGÅNG FÖR BOKSLUT PÅ BOKSLUTSTABLÅ: Upprätta saldobalans Bokför bokslutstransaktionerna (med hjälp av tilläggskolumnen) Intäkter och kostnader förs till resultaträkningen Periodens resultat räknas fram på resultaträkningen och förs till kapitalkontot Tillgångar samt eget kapital och skulder förs till balansräkningen Balansräkningen summeras (och om allt är rätt skall summa tillgångar = summa eget kapital + skulder)

15 BOKSLUT UTGÅENDE BALANSER BLIR INGÅENDE BALANSER De utgående balanser i form av tillgångar, eget kapital och skulder som finns vid redovisningsperiodens slut finns även med i början av nästa period och därför börjar man den nya redovisningsperioden med att föra in ingående balanser (värden) på aktuella konton för tillgångar, eget kapital och skulder. Dessa värden finns ju kvar även efter övergången till den nya perioden

16 BUDGETUPPFÖLJNING Budgetuppföljning innebär att företaget efter periodens utgång jämför budgeternas siffror med det verkliga utfallet och noterar avvikelser Genom analys av avvikelserna kan man få ökad kunskap om hur verksamheten fungerar och därigenom bl.a. bli bättre på att budgetera nästa gång

17 KAPITEL 4: REDOVISNINGENS UTGÅNGSPUNKTER Teoretiska utgångspunkter Redovisningsnormer Lagar och regler Praxis

18 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Gränser i tiden Gränser i rummet Redovisningens syfte En politisk process

19 REDOVISNINGSNORMER REDOVISNINGENS NORMBILDARE FAR SRS ger ut detaljerade rekommendationer Bokföringsnämnden (BFN) ett statligt expertorgan som ger ut anvisningar om hur begreppet god redovisningssed skall tillämpas Finansinspektionen statligt organ för redovisningsfrågor i finansiella företag vilket både utfärdar allmänna råd och bindande föreskrifter Rådet för finansiell rapportering Olika internationella organ

20 GRUNDLÄGGANDE ANTAGANDEN (PRINCIPER) Fortlevnadsprincipen: värdering av tillgångar och skulder utgår ifrån ett antagande om att företaget kommer att fortsätta sin verksamhet i all framtid. Kontinuitetsprincipen och bokföringsmässiga grunder: UB = IB, Resultat = intäkter kostnader (oberoende av tidpunkt för betalning), dvs. resultatet kan mätas som förändringen av eget kapital (bokföringsmässiga grunder).

21 REDOVISNINGSPRINCIPER (FORTS) Principen om enskild värdering: Varje beståndsdel i balansräkningen ska värderas var för sig. Principen om bruttoredovisning: Tillgångar och skulder får inte kvittas mot varandra. Detsamma gäller intäkter och kostnader. Monetärprincipen: Redovisningen ska uttryckas i samma penningenhet.

22 FLER REDOVISNINGSPRINCIPER Objektivitetsprincipen: Redovisningen ska anknyta till händelser som är verifierbara utifrån kvitton, fakturor etc. Väsentlighetsprincipen: Endast utgifter uppgående till större belopp måste periodiseras. Konsekvensprincipen: Tillämpning av samma principer år från år.

23 FLER REDOVISNINGSPRINCIPER (FORTS) Principen om informationsekonomi: Kostnaderna för att lägga upp, använda och underhålla ett redovisningssystem ska inte överstiga nyttan med systemet. Försiktighetsprincipen: Ej övervärdera tillgångar, ej undervärdera skulder, inte ta upp vinster förrän de realiserats (realisationsprincipen), ta upp förluster redan när de befaras.

24 LAGAR OCH REGLER Bokföringslagen (BFL) fokuserar bokföringsskyldighet och löpande bokföring. Årsredovisningslagen (ÅRL) fokuserar årsbokslut och årsredovisning. Båda är ramlagar dvs. innehåller generella bestämmelser om företags bokföring och redovisning.

25 BOKFÖRINGSLAGEN EN RAMLAG GRUNDREGLER FÖR BOKFÖRINGSSKYLDIGA Bokföringsskyldighet: fysiska personer och dödsbon som bedriver näringsverksamhet samt, med något undantag, alla juridiska personer. Räkenskapsår: normalt kalenderår, kan vara brutet.

26 BOKFÖRINGSLAGEN (FORTS) BOKFÖRINGSSKYLDIGHET INNEBÄR: löpande bokföring av affärshändelser* grundbok (kronologiskt, registreringsordning) och huvudbok (systematiskt) och årsbokslut verifikationer för alla bokföringsposter (tre typer; från omvärlden, till omvärlden samt bokföringsorder) kontoplan exempelvis BAS 2010 arkivering verifikationer sparas i 10 år systemdokumentation och behandlingshistorik årsbokslut och årsredovisning *alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden

27 ÅRSREDOVISNINGSLAGEN BESTÄMMELSER OM UPPRÄTTANDE OCH OFFENTLIGGÖRANDE AV ÅRSREDOVISNING, KONCERNREDOVISNING OCH DELÅRSRAPPORTER UPPSTÄLLNINGSFORMER FÖR RR OCH BR Kostnadsslagsindelad eller funktionsindelad resultaträkning Balansräkningen uppställs i likviditetsordning, minst likvid post överst

28 PRAXIS God redovisningssed Rättvisande bild BAS kontoplanen

29 GOD REDOVISNINGSSED GOD REDOVISNINGSSED: ETT VIKTIGT BEGREPP I ÅRSREDOVISNINGSLAGEN (ÅRL) OCH BOKFÖRINGSLAGEN (BFL). De normer utöver lag och föreskrifter som grundas på praxis samt rekommendationer och uttalanden från normgivande organisationer.

30 RÄTTVISANDE BILD Årsredovisningar ska ställas upp på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed, där balans- och resultaträkningar tillsammans med noter ska ge en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Överordnat god redovisningssed men underordnat lagen. Det går inte att bryta mot lagen med referens till rättvisande bild.

31 BAS-PLANEN Svensk normalkontoplan en uppsättning konton och konteringsförslag som gör redovisningen mer systematisk Först lanserad i anslutning till BFL 1976 har uppdaterats kontinuerligt (f.n. BAS 2010) anpassad till BFL, ÅRL och rekommendationer

32 BAS-PLANEN (FORTS) KONTOKLASSER 1 Tillgångar 2 Eget kapital och skulder 3 Inkomster (intäkter) 4 Utgifter (kostnader för materiel / varor) 5-6 Övriga externa rörelseutgifter (kostnader) 7 Utgifter (kostnader) för personal, avskrivningar m m 8 Finansiella och andra inkomster (intäkter) och utgifter (kostnader) Extraordinära poster Bokslutsposter Skatter

33 BAS-PLANEN (FORTS) HIERARKISK UPPBYGGNAD BASERAD PÅ DECIMALKLASSIFICERING: 1 Kontoklass Tillgångar 12 Kontogrupp Maskiner & inventarier 1200 Gruppkonto Maskiner & inventarier (grupp) 1240 Huvudkonto Bilar och andra transportmedel 1249 Underkonto Ackumulerade avskrivningar bilar & andra transportmedel KONTON ÄR KOPPLADE TILL ÅRL UPPSTÄLLNINGSKRAV FÖR RR & BR

34 BAS-PLANEN OCH ÅRL BALANSRÄKNINGEN

35 BAS-PLANEN OCH ÅRL RESULTATRÄKNINGEN

36 KAPITEL 5: Varutransaktioner Varutransaktioner ur olika aspekter Mervärdesskatt Redovisning av varutransaktioner Kundfordringar och leverantörsskulder i utländsk valuta

37 VARUTRANSAKTIONER UR OLIKA ASPEKTER Köpeavtalet den juridiska aspekten Leveransen den materiella aspekten Betalningen den finansiella aspekten

38 MERVÄRDESSKATT (MOMS) Moms är en skatt på det mervärde som skapas i olika förädlingsled Ingående moms är tillagd på inköpsfakturan från leverantören Utgående moms är tillagd på fakturan till kunden Momsen utgör inte någon utgift eller inkomst för företaget och får därför aldrig komma in i kontoklasserna 3-8. Däremot kan momsen tillfälligt komma in i kontoklass 1 och 2. Momsen betalas helt och hållet av konsumenterna - företagen sköter bara uppbörden åt staten

39 MERVÄRDESSKATT (FORTS) Omsättning Redovisningsperiod Redovisningstillfälle Upp till 1 miljon 12 månader 1 gång per år 1-40 miljoner 3 månader 42 dagar efter periodens slut Över 40 miljoner 1 månad 26 dagar efter periodens slut

40 MOMS VID UTLANDSTRANSAKTIONER (UTANFÖR EU) KÖP FRÅN OCH FÖRSÄLJNING TILL UTLANDET, UTANFÖR EU Vid införsel: moms betalas till tullmyndigheten. Vid försäljning: ej momspliktigt.

41 MOMS VID UTLANDSTRANSAKTIONER (INOM EU) KÖP FRÅN OCH FÖRSÄLJNING TILL ANDRA EU-LÄNDER Destinationsprincipen: moms ska tillfalla staten i det land där varan konsumeras. Säljaren tar inte upp någon moms på fakturan har ingen utgående moms. Köparen behöver inte betala någon moms till tullverket. Köparen bokför utgående moms och samma belopp som ingående moms underlag för statistik.

42 REDOVISNING AV VARUTRANSAKTIONER FAKTURAN GRUND FÖR REDOVISNING AV VARUTRANSAKTIONEN Kundfordran (1510) hos säljaren Leverantörsskuld (2440) hos köparen FEL KVANTITET ELLER KVALITET Regleras med kreditnota (minusfaktura) HEMTAGNINGSUTGIFTER KÖPARENS UTGIFTER FÖR ATT FÅ HEM VARAN Redovisas på samma konto som fakturans varuvärde

43 REDOVISNING AV VARUTRANSAKTIONER (FORTS) Fakturerade inköp -Kreditnoter + Hemtagningsutgifter =Anskaffningsutgiften för köpta varor +Ingående lager -Utgående lager =Kostnaden för sålda varor Nettointäkt från varuförsäljningen -Kostnaden för sålda varor =Bruttovinst -Övriga rörelsekostnader Nettovinst (på rörelsen)

44 KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRS- SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA Fakturan bokförs till rådande växelkurs fakturadagen, den s.k. Ursprungskursen. Även eventuella kreditnoter och kassarabatter bokförs till ursprungskursen. Betalningen (remissan) bokförs till rådande växelkurs vid betalningstillfället Kursdifferens => valutakursvinst (3960) eller -förlust (7960)

45 KAPITEL 6: NÅGRA ANDRA AFFÄRSHÄNDELSER Personalkostnader Fastigheter Värdepapper Factoring och leasing Aktiebolagets inkomstskatt

46 PERSONALKOSTNADER KOSTNADER FÖR PERSONAL BESTÅR BL. A. AV: löner & arvoden semesterlöner arbetsgivaravgifter & andra sociala avgifter BOKFÖRS I KONTOKLASS 7 reseersättningar & traktamenten

47 PRELIMINÄRSKATT Arbetsgivaren är skyldig att göra avdrag för preliminärskatt i samband med löneutbetalning (redovisas som skuld på 2710) Inbetalning (och deklaration) senast den 12:e efterföljande månad Innehållen preliminärskatt för december betalas in först i januari året därpå och blir därför vid bokslutstillfället en skuld

48 ARBETSGIVARAVGIFTER Lagstadgade avgifter f.n. 31,42 % (2009) Omfattar pensionsavgifter, sjukförsäkring etc. Beräknas på bruttolön (inkl. förmåner) Bokförs vid löneutbetalning: 7510 (debet) 2730 (kredit)

49 SEMESTERLÖNER Lagstadgad semester = 25 dagar (tjänas in 1 april till 31 mars) Under semestern erhålls lön + ev semestertillägg I bokslutet bokas intjänad, ännu ej utbetald semesterlön (samt arbetsgivaravgifter): lönekonto 7010 (debet) uppl. semesterlön 2920 (kredit) resp. arbetsgivaravgifter 7510 (debet) uppl. arbetsgivaravgifter 2940 (kredit)

50 FASTIGHETER KÖP AV FASTIGHET (FÖR ANVÄNDNING I RÖRELSEN) Juridiskt skiljer man på fast respektive lös egendom Inskrivningsmyndigheten registrerar/utfärdar - fastighetsköp (lagfart) - fastighetsinteckning (pantbrev) - gravationsbevis visar lagfart & inteckningar

51 REDOVISNING AV FASTIGHETSKÖP Fastigheten (byggnader & mark) är en tillgång i rörelsen och bokförs (debet): 1110 (byggnader), 1130 (mark) Proportionering av inköpspris + lagfartskostnad på 1110 respektive 1130 efter taxeringsvärdets fördelning På byggnaden görs årliga avskrivningar På mark görs normalt inga avskrivningar

52 FÖRSÄLJNING AV FASTIGHETEN Försäljningsbeloppet bokförs på kontot 3972 reavinst Anskaffningsvärde och ackumulerade avskrivningar förs ur bokföringen till 3972 reavinst Realisationsvinst / realisationsförlust beräknas Om förlust så för beloppet vidare till 7972

53 VÄRDEPAPPER OLIKA MOTIV FÖR AKTIEINNEHAV placering av tillfälligt likviditetsöverskott (kortsiktigt) omsättningstillgång strategiskt innehav i annat företag (långsiktigt) - anläggningstillgång OLIKA GRADER AV INFLYTANDE bestämmande inflytande (> 50% av aktier/röster) dotterföretag betydande inflytande (> 20% av aktier/röster) intresseföretag

54 REDOVISNING AV AKTIEINNEHAV (FORTS) FÖRSÄLJNING AV AKTIER DEBITERAS ELLER KREDITERAS (RESULTATET): 8020 (koncernföretag), 8120 (intresseföretag), 8220 (annat företag) 8350 (kortfristig placering) VID FRAMRÄKNANDE AV REALISATIONSVINST / -FÖRLUST BERÄKNAS ANSKAFFNINGSVÄRDET ENLIGT GENOMSNITTSMETODEN.

55 FACTORING OCH LEASING FACTORING Försäljning eller belåning av kundfordringar Factoringföretaget tar (mot en avgift) på sig att driva in fordringarna

56 LEASING Leasing innebär att företaget hyr en anläggningstillgång, t.ex. en maskin, istället för att köpa den. Finansiell leasing omfattar endast själva uthyrningen av maskinen. Operationell leasing omfattar förutom hyran även reparationer och underhåll.

57 AKTIEBOLAGETS INKOMSTSKATT Aktiebolaget är en juridisk person och skattesubjekt Betalar en statlig inkomstskatt på 26,3 %. Utgångspunkt för beskattningen är resultatet före skatt enl. RR Vissa justeringar görs sedan för ej skattepliktiga intäkter (t.ex. utdelning från dotterbolag) resp. ej avdragsgilla kostnader (t.ex. icke avdragsgill representation) Beskattningsår = inkomstår Taxeringsår = det år då deklaration avges och taxering sker dvs. det år som följer på (efter) beskattningsåret

58 AKTIEBOLAGETS INKOMSTSKATT (FORTS) Preliminär självdeklaration senast 30 november året före beskattningsåret I början på nästa år (beskattningsåret) erhåller företaget skattsedel för preliminär F-skatt Preliminär F-skatt betalas sedan den 12:e varje månad under perioden februari beskattningsåret - januari nästa år Ev fyllnadsinbetalningar senast 12 februari (om över ) respektive 2 maj året efter Självdeklaration lämnas senast 2 maj året efter Skattsedel på slutlig skatt erhålls i början av december Om överskjutande skatt så erhålls denna också i december Om kvarskatt så betalas denna senast in i början av året därpå

59 AKTIEBOLAGETS INKOMSTSKATT (FORTS) ÅRETS SKATTEKOSTNAD Prel. F-skatt ± av företaget själv beräknad kvarskatt/överskjutande skatt för innevarande år ± skillnaden mellan debiterad kvarskatt/överskjutande skatt för föregående år (enl. slutskattsedel) jämfört med den av företaget själv beräknade

60 AKTIEBOLAGETS INKOMSTSKATT (FORTS) SKATTESKULD/SKATTEFORDRAN PER 31/12 1/12 av den prel. F-skatten (januari) ± av företaget själv beräknad kvarskatt/överskjutande skatt för innevarande år + av taxeringsmyndigheten debiterad kvarskatt avseende föregående år (enl. slutskattsedel)

61 KAPITEL 7: VÄRDERING AV TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar: Immateriella Materiella Finansiella Omsättningstillgångar: Varulager Kortfristiga fordringar Osäkra fordringar Kortfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta Kortfristiga placeringar

62 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR (AT) TILLGÅNGAR AVSEDDA ATT STADIGVARANDE BRUKAS ELLER INNEHAS immateriella AT t ex goodwill vid företagsförvärv materiella AT t ex byggnader, maskiner finansiella AT t ex värdepapper, fordringar

63 OLIKA SLAG AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter FoU Koncessioner, patent, licenser, varumärken Hyresrätter Goodwill MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader o mark Maskiner Inventarier Pågående nyanläggningar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier/andelar i koncern-/intresseföretag Fordringar hos koncern-/intresseföretag Andra långfristiga värdepapper

64 VÄRDERING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR DEFINITION AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNG I ÅRL (4 KAPITLET): Med anläggningstillgång förstås tillgång som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. AVSIKTEN AVGÖR ALLTSÅ OM DET ÄR EN ANLÄGGNINGSTILLGÅNG Anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång är utgifter för förvärv eller tillverkning Avskrivning är en systematisk värdeminskning av anläggningstillgångens värde Nedskrivning vid bestående lägre värde Uppskrivning vid bestående högre värde

65 AVSKRIVNING PÅ ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGAR Avskrivningar görs på immateriella anläggningstillgångar (normalt högst fem år) Avskrivningar görs på materiella anläggningstillgångar (förutom mark) Finansiella anläggningstillgångar skrivs inte av Avskrivning är en kostnad i resultaträkningen

66 AVSKRIVNING PÅ IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Redovisas uppdelade på flera poster, t.ex. balanserade utgifter för FOU, patent m.m. goodwill Förutsätter att man haft en utgift som sannolikt kommer att ge framtida ekonomiska fördelar Restriktiv hållning till aktivering av FOU Normalt högst 5 år, i undantagsfall upp till 20 år

67 AVSKRIVNING PÅ MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Redovisas uppdelade på flera poster, t.ex. byggnader och mark, maskiner m.m., inventarier m.m. Ingen avskrivning på mark, men väl markanläggning Olika avskrivningar på olika typer av byggnader (2-4%) Maskiner och inventarier avskrivning enligt plan respektive avskrivning utöver plan (obeskattad reserv, kap 8)

68 AVSKRIVNING PÅ FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Redovisas uppdelade på flera poster, t.ex. aktier och andelar, andra långsiktiga värdepappersinnehav, långsfristiga fordringar Ingen begränsad ekonomisk livslängd inga avskrivningar Nedskrivning vid minskat värde, och återföring om högre värde åter Långfristig fordring = fordring som förfaller till betalning senare än ett år Värdet på långfristiga fordringar kan skrivas ned

69 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR (AT) ÄR ALLA TILLGÅNGAR SOM INTE ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Varulager (olika typer) t ex råvarulager Kortfristiga fordringar t ex kundfordringar Kortfristiga placeringar t ex aktier, värdepapper Kassa och bank likvida medel (I omvänd likviditetsordning dvs. de mest likvida tillgångarna längst ner på balansräkningen)

70 VÄRDERING AV OMSÄTTNINGS- TILLGÅNGAR GRUNDLÄGGANDE BEGREPP OCH REGLER (ÅRL 4 KAP. 9 ) Högsta tillåtna värdet på omsättningstillgångar är det värde som räknats fram enligt lägsta värdets princip (LVP). - lägsta värdets princip LVP - lägst av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde - om särskilda skäl föreligger kan återanskaffningsvärdet användas istället för nettoförsäljningsvärde Anskaffningsvärde - utgifterna för tillgångens förvärv/tillverkning Verkligt värde - marknadsvärdet (nettoförsäljningsvärde eller återanskaffningsvärde)

71 VERKLIGT VÄRDE Marknadsvärdet (nettoförsäljningsvärde eller återanskaffningsvärde)

72 VARULAGER OLIKA TYPER AV VARULAGER (ALLA KONTOGRUPP 14): Råvaror och förnödenheter (råvarulager) Varor under tillverkning (produkter i arbete, PIA) Färdiga varor och handelsvaror (färdigvarulager)

73 VÄRDERING AV VARULAGER PRINCIPER FÖR VÄRDERING AV VARULAGER (ANSKAFFNING VID OLIKA TIDPUNKTER) Först-in-först-ut-principen (FIFU) Lagret antas innehålla de senast köpta varorna Lägre varulagervärde ger högre kostnad sålda varor (och vice versa)

74 VÄRDERING AV VARULAGER (FORTS) ALTERNATIVREGEL VID LAGERVÄRDERING Enligt skattelagstiftning: lagrets samlade anskaffnings-värde - 3% schablonmässigt inkuransavdrag Beräknas på samtliga lagerposters samlade anskaffningsvärde. Gäller inte lager av fastigheter eller värdepapper

75 KORTFRISTIGA FORDRINGAR KORTFRISTIGA FORDRINGAR OMFATTAR BL A: Kundfordringar (kontogrupp 15) Fordringar på koncern- & intresseföretag (kontogrupp 16) Övriga fordringar, t ex på anställda (kontogrupp 16) Interimsfordringar (kontogrupp 17) GRUNDREGEL FÖR VÄRDERING LVP (LÄGSTA VÄRDETS PRINCIP)

76 OSÄKRA KUNDFORDRINGAR Osäkra kundfordringar förs till konto 1515 i bokslutet Befarade eller konstaterade förluster på kundfordringar debiteras konto 6352 resp (värdereglering via konto 1519) Ingen justering av utgående moms för befarade förluster. Först vid konstaterad förlust justeras momsen.

77 KORTFRISTIGA FORDRINGAR (OCH SKULDER) I UTLÄNDSK VALUTA Omräknas till balansdagens växelkurs orealiserad vinst resp. befarad förlust redovisas över RR Var i RR vinsten/förlusten redovisas beror på om den är av rörelsekaraktär eller finansiell karaktär: - rörelsekaraktär vinst (3960) eller förlust (7960) - finansiell karaktär valutakursdifferenser på fordringar (8330) resp. skulder (8430)

78 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Kortfristiga placeringar (kontogrupp 18) omfattar bl a: - Andelar i börsföretag - Obligationer Värdering enligt LVP (Lägsta värdets princip) Nedskrivningsbehov kan bedömas utifrån hela aktieportföljen Nedskrivning bokförs: 8370 (debet) (kredit)

79 KAPITEL 8: VÄRDERING AV SKULDER OCH EGET KAPITAL Balansräkningens kreditsida Skulder Obeskattade reserver generellt Överavskrivningar Periodiseringsfonder Eget kapital i olika företagsformer

80 BALANSRÄKNINGENS KREDITSIDA KREDITSIDAN AV BR OMFATTAR: Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Ordning enligt ÅRL (se sid 128) Skulder Poster inom linjen (ställda säkerheter och ansvarsförbindelser)

81 EXEMPEL PÅ DE OLIKA POSTERNA Eget kapital, t.ex. - Aktiekapital, reservfond, balanserad vinst Obeskattade reserver, t.ex. - Periodiseringsfonder, överavskrivningar Avsättningar, t.ex. - Pensionsåtaganden Skulder, t.ex. - Leverantörsskulder, banklån Poster inom linjen, t.ex. - Inteckning i fastighet, borgensåtagande

82 SKILLNADEN MELLAN SKULDER, AV- SÄTTNINGAR, & ANSVARSFÖRBINDELSER Avsättning förpliktelse som är säker eller sannolik till sin existens, men belopp och/eller tidpunkt för betalning är osäker Skulder säker förpliktelse att betala en viss part ett fastställt belopp vid en viss tidpunkt Ansvarsförbindelse möjlig förpliktelse att betala, men förpliktelse, belopp och/eller tidpunkt är osäkra - Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen

83 SKULDER ENLIGT ÅRL Uppdelning i olika typer av skulder (enligt ÅRL), bl.a: - Skulder till kreditinstitut - banklån - Leverantörsskulder - Skulder till koncernföretag/intresseföretag - Skatteskulder - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter I balansräkningen; Uppdelning på kort- och långfristiga skulder. Kortfristig skuld förfaller inom 1 år övriga skulder är långfristiga Tilläggsupplysning i not om när skulder förfaller inom 1 år, mellan 1 och 5 år, senare än 5 år Skulder i utländsk valuta omvandlas enligt balansdagens växelkurs

84 OBESKATTADE RESERVER Obeskattade reserver utgörs av vinster som ännu inte beskattats skjuter på skatteinbetalningarna Är till 73,7 % eget kapital och till 26,3 % uppskjuten skatteskuld Förändringar i de obeskattade reservernas storlek är en bokslutsdisposition, dvs. en resultatreglerande åtgärd, och görs i samband med bokslutet

85 OBESKATTADE RESERVER (FORTS) Skapas genom bokslutsdispositioner i RR - skillnaden mellan civilrättsliga regler och skatterättsliga regler - inga verkliga kostnader/intäkter ingen förbrukning av resurser, eller utförande av prestationer Består numera framför allt av - avskrivningar över plan (frivilliga) - periodiseringsfonder (frivilliga)

86 ÖVERAVSKRIVNINGAR TVÅ TYPER AV AVSKRIVNINGAR avskrivning enligt plan på inventarierna är obligatorisk och görs för att inventarierna förslits och/eller blir omoderna (styrs av civilrättsliga regler vilka fastställer maxvärdet på inv.) avskrivning över plan på inventarierna är frivillig och är en resultatreglerande åtgärd (styrs av skatterättsliga regler vilka fastställer minimivärdet) avskrivningar med större belopp än vad de civilrättsliga reglerna medger kan således skattemässigt vara möjligt

87 AVSKRIVNINGAR (FORTS) de totala ackumulerade avskrivningarna kan aldrig överstiga anskaffningsvärdet ev. överavskrivningar måste successivt upplösas (=underavskrivningar) allt eftersom avskrivningarna enligt plan ökar totalt bokförda avskrivningar = avskrivning enligt plan +/- avskrivning över/under plan Enligt de civilrättsliga reglerna så är det i redovisningen tillåtet att lösa upp hur mycket man vill av de ackumulerade överavskrivningarna vid ett tillfälle Enligt de skatterättsliga reglerna så får däremot i självdeklarationen de ackumulerade överavskrivningarna vid ett tillfälle inte lösas upp med mer än man gör avskrivningar enligt plan vid detta tillfälle

88 AVSKRIVNINGAR (FORTS) REDOVISNING I RR avskrivningar enligt plan = rörelsekostnad avskrivningar över/under plan = bokslutsdisposition REDOVISNING I BR (DELAD AVSKRIVNINGSREDOVISNING) ackumulerade avskrivningar enligt plan: Redovisas i direkt anslutning till tillgången ackumulerade avskrivningar över plan: Redovisas som obeskattad reserv

89 SKATTERÄTTSLIGA AVSKRIVNINGAR RÄKENSKAPSENLIG METOD kräver dubbel bokföring och bokföring av alla avskrivningar lägsta tillåtna bokförda värde = det lägsta av de båda värden som framräknats enligt 30%-regeln (huvudregel) respektive 20%-regeln (kompletteringsregel) RESTVÄRDEMETODEN används av övriga. Ungefär som 30%-regeln men bara 25%. Ingen kompletteringsregel.

90 SKATTERÄTTSLIGA AVSKRIVNINGAR: RÄKENSKAPSENLIG METOD 30%-REGELN (HUVUDREGELN) ingående bokfört skattemässigt restvärde + årets inköp* årets försäljning* = avskrivningsunderlaget 70% av ovanstående s.k. avskrivningsunderlag = lägsta värdet */ dock ej ta med inventarier som både köpts och sålts under året 20%-REGELN (KOMPLETTERINGSREGELN) Lägsta värdet = På kvarvarande inventarier: anskaffningsvärdet minskat med 20% per år

91 RÄKENSKAPSENLIG METOD JÄMFÖRD MED AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN Bokfört värde (Antag att avskrivning enligt plan sker över 10 år)

92 DELAD AVSKRIVNING: ARBETSGÅNG VID MAXIMALA AVSKRIVNINGAR Rensa ut för sålda/utrangerade inventarier från 1220 Inventarier och 1229 Ack. avskrivningar på inventarier och för beloppen till 3973 Vinst vid avyttring av inventarier. Försäljningsbeloppen är redan bokförda på Räkna fram saldot på 1220 och för till UB. Årets avskrivningar enligt plan räknas ut och bokförs på 1229 Ack. avskrivningar på inventarier och 7832 Avskrivningar på inventarier. Räkna fram saldot på 1229 och för till UB samt räkna ut det planenliga restvärdet (saldot konto 1220 saldot 1229) Räkna ut lägsta tillåtna bokförda skattemässiga restvärde. Jämför det planenliga restvärdet med lägsta tillåtna bokförda skattemässiga restvärde. Differensen utgör högsta tillåtna utgående värde på 2150 Ack. överavskrivningar. Skriv in värdet på UB. Förändringen mellan IB och UB på 2150 utgör årets över- eller under-avskrivning och förs till 8850 Förändring av överavskrivningar.

93 PERIODISERINGSFONDER Periodiseringsfond - är en skattekredit som används för resultatutjämning - skapas enbart i bokföringen (ingen överföring av likvida medel) - en ny fond för varje räkenskapsår - kan återföras (upplösas) när som. Måste återföras senast efter 6 år - återförd periodiseringsfond ingår i beräkningsunderlag för ny periodiseringsfond Avsättning till periodiseringsfond får göras med 25% av årets skattemässiga resultat efter övriga bokslutsdispositioner