Uppföljning digital utveckling och e-hälsa. HSFoU AU,

Transkript

1 Uppföljning digital utveckling och e-hälsa HSFoU AU,

2 Agenda Uppföljning av uppdrag och projekt med koppling mot Strategi för digital utveckling och e-hälsa Åtkomst till psykiatrijournalen, vad har gjorts och ska göras? NKI-mätning 1177 vårdguidens e-tjänster (april 2017) Invånare Vårdpersonal Ytterligare frågor?

3

4 Fem målområden i strategin Inkluderande invånare/patienter Införande och kompetensutveckling Styrning och samordning Samverkan och samarbete Innovation och nytänkande

5 10 uppdrag = 10-punktsprogram Insamling av uppgifter för elektronisk kommunikation Tillgång till elektroniska journaler inom psykiatrin Digitala kallelser Digitala remisser Synlig remissinformation i journalen Digital tidsbokning och receptförfrågan Tillgänglighet och kopplingar via 1177 Digital ankomstregistrering Elektronisk registrering av hälsodeklaration Digitala vårdmöten

6 Handlingsplan e-hälsa Professionsmiljarden bidrar till utvecklingsmöjlighet 16 projekt/uppdrag är igång inom ramen för professionsmiljarden, totalt 10 miljoner Infrastruktur, 2 projekt Vårdgivartjänster, 6 projekt Invånartjänster, 8 projekt

7 Målområden, insatser och uppföljning

8 Utvecklingsfokus: Vidareutveckla utbudet och förbättra användarvänligheten av 1177 vårdguidens e-tjänster Förvaltning och utveckling av 1177 vårdguidens e-tjänster: stöd för införande, support, skapande av rutiner och struktur för att förbättra användarvänlighet och öka användbarhet för invånare och vårdgivare, bevaka och hantera förbättringsförslag samt ta fram och följa upp indikatorer. Ansvar: Enheten för e-hälsa Införande av webbtidbok (alla nivåer) på alla förvaltningar. Ansvar: Respektive förvaltning. Utökad patientinformation via webben på Akademiska.se: Kommunikationsstöd (patientinstruktioner, kallelser) till fem patientprocesser, utveckla kopplingar akademiska.se & 1177 vårdguidens e-tjänster. Ansvar: Henrik Pederby, AS Målområde 1 Inkluderande invånare/patienter Erbjuda digitala vårdmöten Successiv insamling av patienters kontaktuppgifter via 1177 Vårdguiden och mottagningsbesök för att möjliggöra digital kommunikation med patienter, ex. digitala kallelser. Ansvar: Respektive förvaltning. Testa digitala vårdmöten på Fålhagens vårdcentral via Cosmics tjänst e-besök. Ansvar: Torun Hall, Primärvården & Erik Sköldenberg, EPJ Testa videomöten via stöd- och behandlingsplattformen på psykiatrimottagning för unga vuxna. Ansvar: Åsa Törnkvist, AS 1177 vårdguidens e-tjänster: Antal invånare med aktiverat konto Antal inloggningar Antal enheter som är aktiva användare Antal inkomna ärenden Antal bokningar, avbokningar och ombokningar i webbtidbok Invånarens erfarenheter (NKI) Övrigt: Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms (mål 70%) Antal enheter som erbjuder digital ankomstregistrering Gult - politiska uppdrag Blått projekt professionsmiljarden Vidareutveckla patienters möjlighet till egenmonitorering i hemmet. Utveckling av nya e-tjänster Fortsatt projekt egenmonitorering i hemmet med nya tekniska lösningar samt med flera vårdgivare och breddade målgrupper. Ansvar: Enheten för e-hälsa Klargöra juridiska aspekter, ersättningssystem, definiera ägarskap av vårdutrustning samt upphandla teknisk utrustning. Ansvar: Enheten för e-hälsa Införande av digital ankomstregistrering på alla förvaltningar. Ansvar: Respektive förvaltning Utveckla internetbehandling av psykisk ohälsa i primärvård. Ansvar: Enheten för e-hälsa Utveckla digitaliserad vårdplan inom coloncancervård via Stöd- och behandlingsplattformen. Ansvar: Åsa Törnkvist, AS Psykiatrins patienter får tillgång till journalen via nätet. Ansvar: Enheten för e-hälsa Förbättra remissinformation så att patienten/anhöriga kan följa remissens väg i journalsystemet. Ansvar: Enheten för e-hälsa Förstudie/utveckla digital mottagning för riskbruk alkohol Ansvar: Tarja-Leena Kirvesniemi

9 Utvecklingsfokus: Öka personalens kunskap om e-hälsans och digitaliseringens möjlighet Genomföra e-tjänstelyftet, en utbildnings- och informationsinsats till medarbetare och chefer. Ansvar: Enheten för e-hälsa Lärande nätverk för verksamhetsknutna nyckelpersoner inom digitalisering och e-hälsa. Ansvar: Enheten för e-hälsa Forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Uppsala kommun om digitalt ledarskap för ökad innovations- och förnyelseförmåga. Ansvar: Enheten för e-hälsa Målområde 2 Införande och kompetensutveckling Antal utsedda e-tjänstecoacher Antal enheter som genomfört e-tjänstelyftet Antal medarbetare/chefer som deltagit i e- tjänstelyftet Andel medarbetare/chefer som ökat sin kunskap om e-hälsa/digitalisering Antal genomförda nätverksaktiviteter Antal omstartade enheter för 1177 vårdguidens e-tjänster Inrätta övergripande och verksamhetsnära stödstrukturer som stödjer införande och verksamhetsutveckling Främja en bättre arbetsmiljö med digitaliseringens möjlighet Via e-tjänstelyftet utveckla verksamhetsnära funktioner/roller som kan utbilda personal och driva arbetsplatsens digitala utveckling. Ansvar: Enheten för e-hälsa Stöd för omstart, kvalitetssäkring och uppföljning av ärendehantering via 1177 vårdguidens e-tjänster. Ansvar: Enheten för e-hälsa Upprätta bättre integration mellan 1177 vårdguidens e-tjänster och journalsystemet Cosmic, ex. formulär/hälsodeklaration ifyllt via 1177 vårdguidens e-tjänst ska vara läsbart i Cosmic. Ansvar: Enheten för e-hälsa och EPJ Via e-tjänstelyftet ge verktyg för att öka användningen av invånartjänster i förhållande till den analoga kontaktvägen ex. telefon, dropin (se målområde 1). Ansvar: Enheten för e-hälsa Projekt för automatisk dataöverföring till kvalitetsregister. Ansvar: Vivéca Busck Håkans, EPJ Testa regiongemensam sökordsstruktur. Ansvar: Vivéca Busck Håkans, EPJ Utveckla och testa mobilt preoperativt arbetssätt, projekt Nova Ward. Ansvar: Gunnar Enlund, EPJ

10 Målområde 3 Innovation och nytänkande Beskrivande uppföljning av genomförda insatser i delårs- och årsrapport Utvecklingsfokus: Inrätta en samordnad och regionövergripande innovations- och testbäddsverksamhet Utveckla samarbeten med universitet, forskning och näringsliv Inrättande av forsknings- och innovationsdirektör på Regionkontoret. Ansvar: Regiondirektör Region Uppsala testar Cosmics nya tjänster ( Early adapter program ) bland de landsting/regioner som använder Cosmic. Ansvar: Erik Sköldenberg, EPJ Ta fram former för idégenerering från personal, patienter och invånare samt processer för att realisera utvalda och gångbara idéer. Ansvar: Enheten för e-hälsa Forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Uppsala kommun om digitalt ledarskap för ökad innovations- och förnyelseförmåga. Ansvar: Enheten för e-hälsa Kartlägga och starta samarbete med universitet och forskningsinstitutioner inom området digitalisering och e-hälsa. Ansvar: Enheten för e-hälsa

11 Målområde 4 Styrning och samordning Beskrivande uppföljning av genomförda insatser i delårs- och årsrapport Utvecklingsfokus: Skapa och formalisera en bättre organisering av Region Uppsalas utveckling av e-hälsa och digitalisering Öka nyttjandet av standardiserade metoder och verktyg för att analysera, designa, kommunicera, upphandla, utveckla, förvalta och avveckla digitala tjänster och produkter Regiondirektören beslutar att koncernledningen är styrgrupp för Region Uppsalas digitaliserings- och e-hälsoutveckling där den så kallade vårdfamiljen (ägare av Pm3-objekten) är underordnad koncernledningen. Ansvar: Regiondirektör Regiondirektören uppdrar till en arbetsgrupp av koncernledningen att till den 24 maj 2017 föreslå en struktur för styrning och samordning av området digitalisering och e-hälsa. Ansvar: Regiondirektör Öka användning av Pm3 som styrmodell för e-hälsa och digitalisering. Ansvar: It-enheten Regionkontoret Riktlinjer för test-strategier. Ansvar: It-enheten Regionkontoret Etablera förvaltning av stöd- och behandlingsplattformen. Ansvar: Enheten för e-hälsa

12 Målområde 5 Samverkan och samarbete Beskrivande uppföljning av genomförda insatser i delårs- och årsrapport Utvecklingsfokus: Medverka till samordning av gemensam digital infrastruktur, utveckling/införande av standarder förbättrad teknisk och semantisk interoperabilitet förbättrad informationssäkerhet utveckling av gemensamma e-hälsotjänster Samarbeta med kommunerna för gränsöverskridande e- hälsolösningar Region Uppsala medverkar i Ineras nationella samordning och utveckling av 1177 vårdguidens e-tjänster. Ansvar: Enheten för e-hälsa Samordna så att 1177 rådgivning kan boka tid för patient via 1177 vårdguidens e-tjänster. Ansvar: Enheten för e-hälsa och på sikt Primärvårdens ledningskontor Medverka till användning och spridning av nationell e-remiss. Ansvar: Ansvariga tjänstemän, direktörer och politiska ordföranden i respektive regionalt och nationellt nätverk Integrera den tekniska lösningen för journalen via nätet till den nationella tjänsteplattformen. Ansvar: It-enheten, Regionkontoret Upprätta en regional tjänsteplattform för att stödja Region Uppsalas utvecklade digitala funktioner. Ansvar: It-enheten, Regionkontoret Forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Uppsala kommun om digitalt ledarskap för ökad innovations- och förnyelseförmåga. Ansvar: Enheten för e-hälsa Utveckla samarbete med andra aktörer såsom näringsliv, forskare, ideella organisationer Ta fram former för idégenerering från personal, patienter och invånare samt processer för att realisera utvalda och gångbara idéer. Ansvar: Enheten för e-hälsa

13 Åtkomst till Psykiatrijournalen Uppdrag psykiatrin, utreda och ta fram handlingsplan samt risk och konsekvensanalys Tvärprofessionell arbetsgrupp, inkluderat brukare/patienter i arbetet Förslag tagits fram och godkänts av psykiatrins samverkansgrupp Grund för förslag Regelverk för invånares åtkomst till journalen

14 Förslag lokalt regleverk Åtkomst till alla journalanteckningar alla professioner inom psykiatrin Signerade dokument publiceras direkt, osignerat har en fördröjning med 14 dagar. Verksamheter som undantas är Rättspsykiatrin, BUP samt Språnget. Journalanteckningar som kategoriseras med sökorden, farlighet, tidig hypotes, våldsutsatthet ska inte visas Historisk information visas inte, all information som är skriven från och framåt visas.

15 Vad händer nu? Projektkoordinering via enheten för e-hälsa Förslaget förankras, samverkan med övriga förvaltningar etableras Kommunikationsplan, internt och externt Teknisk förberedelse i samarbete med EPJ Åtkomst till journalinformationen slås på den 15 januari 2018

16 NKI-mätning 1177 vårdguidens e- tjänster, vårdgivare Nöjdhetsmätning 1177 Vårdguidens e-tjänster vårdgivare och invånare Region Uppsala, April 2017

17 Invånare NKI 77 (73) Ökat betyg inom alla kvalitetsfaktorer E-tjänsterna mer användarvänliga Hög trovärdighet Hög upplevd nytta Journalen den mest använda tjänsten Vårdgivare NKI 66 Ökat eller oförändrat värde avseende kvalitetsfaktorer Faktorn stöd på arbetsplatsen har sjunkit En större andel uppger att de kan rekommendera kollegor att använda tjänsterna

18 Slutsatser av NKI mätningarna Invånare Vi har en plattform som vi kan vara stolta över och som används allt mer av våra invånare De satsningar som nu görs på Nya 1177 vårdguiden nationellt, är nödvändig och en rätt investering för framtiden Vi är på rätt väg, men kan göra ännu mer vad gäller användarvänligheten samt göra e-tjänsterna i inloggat läge ännu mer kända.

19 Slutsatser av NKI mätningarna Vårdgivare Fler känner till och använder 1177 vårdguiden Av de som använder 1177 är fler mycket nöjda Fler känner ett behov av mer stöd på arbetsplatsen Kommunikation i dialog med patient måste utvecklas för ökad delaktighet E-tjänstelyftet är en rätt satsning, vi är på rätt väg!

20 Antal aktiverade invånarkonton Invånarkonton Invånarkonton Linjär (Invånarkonton)

21 Anslutna enheter (Ineras siffror) Ansluta enheter enligt Inera: 250 st (april 2017)

22 Digital sjukvårdsrådgivning (Inera) Förstudien ska bidra till att invånare får ökad tillgänglighet till personliga råd och snabbare hjälp att komma fram till rätt vård- och omsorgsnivå, i fler kanaler personalresurser inom hälso- och sjukvård, samt inom kommunal omsorg, används effektivt Förstudiens bidrag är att ta fram och förankra en nationell målbild för digital sjukvårdsrådgivning och en första handlingsplan på ett par års sikt för att styra mot målbilden. Vad behöver vi göra inom en snar framtid för att inte förlora initiativ och teknisk utveckling?

23 Vad avses med begreppet Att som invånare ha en symtom- eller problembaserad frågeställning som gör att man söker kontakt via någon digital kanal som webb, telefon, chat, video Att få hjälp via automatiserad triagering och dirigering, vare sig hjälpen sedan är automatiserad eller innefattar personlig kontakt med vårdpersonal, fysiskt eller digitalt

24 En första schematisk framtidsbild digital sjukvårdsrådgivning Fysiskt mottagnings besök patient Röst Text Bild video (Egen)diagnos och rådgivning Dirigering/koordinering Digital ssk rådgivning Digital läkar konsultation ssk ssk läk läk Digital läkar konsultation Utbud stödsystem läk Inera, juni 2017

25 Nöjdhetsmätning 1177 Vårdguidens e-tjänster invånare 2017 Region Uppsala April 2017

26 Sammanfattning NKI har ökat från 73 till 77 vilket innebär att NKI nu ligger över gränsen för vad som kan betraktas om mycket nöjd. Likaså har invånarnas betyg ökat inom alla kvalitetsfaktorer. Invånarna upplever framför allt att e-tjänsterna idag är mer användarvänliga och har högre trovärdighet. Högst betyg uppmäts för faktorn användarvänlighet inloggning och lägst för väntetid. Ingen faktor faller helt inom den prioriterade kvadranten i prioriteringsmatrisen. Upplevd nytta är den faktor som har starkast effekt på den totala nöjdheten, följt av användarvänlighet tjänster. Nästan 6 av 10 svarande uppgav att de loggade in för att ta del av sin journal. Detta är också den tjänst som störst andel utnyttjat i denna undersökning. Nöjdheten med e-tjänsterna är överlag hög. Bäst betyg uppmäts för se mina läkemedel på recept.

27 Innehåll Bakgrund och syfte Om undersökningen NKI och analysmodellen Resultat NKI Andelar Medelvärden Kvalitetsfaktorernas påverkan på NKI Prioriteringsmatris Bakgrundsfaktorer 3

28 Bakgrund och syfte 1177 Vårdguidens e-tjänster består av webbaserade e-tjänster där invånarna kan kommunicera med sjukvården. Via e-tjänsterna kan invånarna exempelvis beställa, avboka eller omboka tid på en vårdmottagning, förnya recept eller be om att bli kontaktad av sjukvården. E-tjänsterna kräver inloggning med e-legitimation eller lösenord och sms Vårdguidens e-tjänster erbjuds i hela landet men utbudet av tjänster varierar mellan regionerna och landstingen. Detta är en uppföljning av en nöjdhetsmätning som genomfördes sommaren 2015 riktad till samma målgrupp. Syftet med denna studie är att få kunskap om invånarnas nöjdhet med e-tjänsterna och att hitta de kvalitetsfaktorer som påverkar nöjdheten. Vidare är syftet att mäta utvecklingen sedan 2015.

29 Om undersökningen Målgruppen är invånare som använder 1177 Vårdguidens e-tjänster. Datainsamlingen har gjorts som en webbenkät via en länk (pop-up) som besökarna fick när de loggade ut från e-tjänsten. Enkäten inleddes med en fråga om vilket landsting/region respondenten tillhör. Enkäten låg ute till dess att 200 svar per landsting/region uppnåddes (8-30 mars 2017). I denna studie redovisas bara resultatet för region Uppsala (200 svar). 5

30 Nöjd Kund Index (NKI) För att mäta den övergripande nöjdheten använder vi NKI som är ett standardiserat och väl använt index. Indexet består av tre frågor som besvaras på en 10-gradig skala men omvandlas till skalan SCB:s gränsvärden för NKI: NKI >74: Mycket nöjd NKI 55-74: Nöjd NKI < 55 Inte nöjd 1. Hur nöjd är du med e-tjänsterna totalt sett? 2. Hur nöjd är du med e-tjänsterna i förhållande till dina förväntningar? 3. Tänk dig personliga e-tjänster som är perfekta i alla avseenden, hur nära eller långt ifrån sådana är 1177 Vårdguidens e-tjänster?

31 Kvalitetsfaktorer Användarvänlighet inloggning Användarvänlighet tjänster Det är lätt att logga in på 1177.se. När jag har loggat in känns e-tjänsterna lättöverskådliga, det vill säga jag ser snabbt vad jag kan göra. Det är lätt att hitta det jag söker bland e-tjänsterna. Det är lätt att använda e-tjänsterna. Utseendet Utseendet/designen på e-tjänsterna är tilltalande. Väntetid När jag använder e-tjänsterna på 1177.se får jag svar inom rimlig tid (till exempel om jag ställer en fråga, beställer ett test eller kontaktar en mottagning). Lättförståeligt Informationen i e-tjänsterna är tydlig och enkel att förstå. Trovärdighet Jag litar på informationen i e-tjänsterna. Informationen i e-tjänsterna är aktuell. Nytta Med e-tjänsterna kan jag göra det jag behöver. Jag har nytta av e-tjänsterna.

32 Analysmodell Användarvänlighet inloggning Vi studerar vilken påverkan respektive kvalitetsfaktor har på den övergripande nöjdheten (NKI). För att göra det har vi använt en statistisk metod som heter Partial Least Squares (PLS). Användarvänlighet tjänster Utseendet Väntetid Lättförståeligt Trovärdighet Nöjd Kund Index (NKI) Nytta

33 Resultaten presenteras i en prioriteringsmatris Bevara Kvalitetsfaktorer med höga betyg och lägre effekt på NKI Förbättra om möjligt Kvalitetsfaktorer med höga betyg och hög effekt på NKI Betyg Inte oviktiga faktorer, effekten kan vara låg på grund av att invånarna är nöjda Lägre prioritet Kvalitetsfaktorer med låga betyg och lägre effekt på NKI Prioritera Kvalitetsfaktorer med låga betyg och hög effekt på NKI Bäst utväxling på nöjdheten hos invånarna om kvalitén förbättras Effekt på NKI

34 Resultat

35 Nöjd Kundindex (NKI) NKI

36 Användarvänlighet Användarvänlighet inloggning Det är lätt att logga in på 1177.se Vet ej (%) 1 2 Användarvänlighet tjänster När jag har loggat in känns e- tjänsterna lättöverskådliga, det vill säga jag ser snabbt vad jag kan göra Det är lätt att hitta det jag söker bland e-tjänsterna Det är lätt att använda e- tjänsterna % 50% 100% Instämmer inte alls Instämmer helt

37 Utseende, Väntetid, Lättförståelig Vet ej (%) Utseende Utseendet/designen på e- tjänsterna är tilltalande Väntetid När jag använder e-tjänsterna på 1177.se får jag svar inom rimlig tid (till exempel om jag ställer en fråga, beställer ett test eller kontaktar en mottagning) Lättförståeligt Informationen i e-tjänsterna är tydlig och enkel att förstå % 50% 100% Instämmer inte alls Instämmer helt

38 Trovärdighet, Nytta Trovärdighet Jag litar på informationen i e- tjänsterna Vet ej (%) 2 4 Informationen i e-tjänsterna är aktuell Nytta Med e-tjänsterna kan jag göra det jag behöver Jag har nytta av e-tjänsterna % 50% 100% Instämmer inte alls Instämmer helt

39 Frågor för Nöjd Kundindex (NKI) Vet ej (%) Hur nöjd är du med e-tjänsterna totalt sett? Hur nöjd är du med e-tjänsterna i förhållande till dina förväntningar? Tänk dig personliga e-tjänster som är perfekta i alla avseenden, hur nära eller långt ifrån sådana är 1177 Vårdguidens e-tjänster? % 50% 100% Mycket missnöjd/mycket långt ifrån Mycket nöjd/mycket nära

40 Använder gärna igen och kan rekommendera Vet ej (%) Jag använder gärna e-tjänsterna igen Jag kan rekommendera andra att använda e-tjänsterna % 50% 100% Instämmer inte alls Instämmer helt

41 Användning av vårdguidens tjänster Vet ej (%) 1177 Vårdguidens telefonrådgivning E-tjänsterna (inloggat läge) se (ej inloggad) % 50% 100% Många gånger Enstaka gång Aldrig

42 Varför loggade du in på 1177.se idag? För att Boka/omboka/avboka tid Förnya recept Göra beställning (av till exempel klamydiatest eller hjälpmedel) Se mina läkemedel på recept Välja vårdcentral, hälsocentral eller husläkarmottagning Ta del av journal Annat, ange nedan % 20% 40% 60% 80% 100%

43 Hur många gånger har du totalt sett haft kontakt med vården de senaste 12 månaderna? Om du inte hade använt e-tjänsterna, vad hade du gjort istället? Ingen gång 1-5 gånger 6-10 gånger Besökt mottagningen Ringt 1177 Vårdguiden på telefon Ringt akutmottagning/jourmotta gning Besökt akutmottagning/jourmotta gning Använt webbformulär eller e-post för att kontakta mottagningen Fler än 10 gånger Ingenting Annat, ange nedan % 50% 100% 0% 50% 100%

44 Resultatet för varje fråga, medelvärden (1/2) Det är lätt att logga in på 1177.se. 8,5 9,0 Jag litar på informationen i e- tjänsterna. 7,9 8,8 Jag har nytta av e-tjänsterna. 8,4 8, Informationen i e-tjänsterna är aktuell. 7,8 8, Hur nöjd är du med e-tjänsterna totalt sett? 8,0 8,3 Hur nöjd är du med e-tjänsterna i förhållande till dina förväntningar? 7,8 8,1 Det är lätt att använda e-tjänsterna. När jag har loggat in känns e- tjänsterna lättöverskådliga, det vill säga jag ser snabbt vad jag kan göra. 7,4 7,7 8,0 8, Medelvärde

45 Resultatet för varje fråga, medelvärden (2/2) Informationen i e-tjänsterna är tydlig och enkel att förstå. 7,5 7,9 Med e-tjänsterna kan jag göra det jag behöver. 7,5 7, Det är lätt att hitta det jag söker bland e-tjänsterna. 7,2 7, Tänk dig personliga e-tjänster som är perfekta i alla avseenden, hur nära eller långt ifrån sådana är 1177 Vårdguidens e-tjänster? 7,0 7,4 Utseendet/designen på e-tjänsterna är tilltalande. 7,1 7,3 När jag använder e-tjänsterna på 1177.se får jag svar inom rimlig tid (till exempel om jag ställer en fråga, beställer ett test eller kontaktar en mottagning). 7,0 7, Medelvärde

46 Betygsindex för varje kvalitetsområde Användarvänlighet inloggning Trovärdighet Nytta Lättförståeligt Användarvänlighet tjänster Utseendet Väntetid NKI Betygsindex

47 Betyg e-tjänster (medelvärde på skalan 1-10) Boka/omboka/avboka tid 7,2 7,9 Förnya recept 7,5 7,8 Göra beställning (av till exempel klamydiatest eller hjälpmedel) Se mina läkemedel på recept 9,0 9, Välja vårdcentral, hälsocentral eller husläkarmottagning 7,0 Ta del av journal 8,3 8,1 Annat, ange nedan 6,5 7, Medelvärde

48 Kvalitetsfaktorernas påverkan på NKI I diagrammet till höger redovisas kvalitetsfaktorernas påverkan på NKI i fallande ordning. Den faktor med starkast påverkan på NKI är Relevans medan Frågetjänsten har lägst påverkan av de tio faktorerna. Kom ihåg att faktorer med höga betyg kan ha relativt sett svagare påverkan på NKI utan för den skull vara oviktiga. Nytta Användarvänlighet tjänster Väntetid Trovärdighet Lättförståeligt Utseendet Användarvänlighet inloggning

49 Betygsindex Prioriteringsmatris BEVARA FÖRBÄTTRA OM MÖJLIGT 90 Användarvänlighet inloggning Trovärdighet 80 Lättförståeligt Användarvänlighet tjänster Nytta Utseendet 70 Väntetid 60 LÄGRE PRIORITET ,5 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Lågt effekt Kvalitetsfaktorns effekt på nöjdheten PRIORITERA Hög effekt

50 Bakgrundsfaktorer

51 89% Bakgrundsfaktorer hos målgruppen Var är du född? Åldersgrupp Kön 59% 40% 40% 6% 3% 3% 0% 2% 10% 16% 22% 10% 1% 0% Sverige Norden, ej Sverige Övriga Europa, ej Norden Övriga världen, ej Europa Upp till 18 år år år år år år 75 år och uppåt Kvinna Man Annat Vill ej uppge Har du någon funktionsnedsättning som begränsar/hindrar dig i vardagen? För vem använde du e-tjänsterna idag? Ja, synnedsättning Ja, hörselnedsättning 4% 8% För egen del 95% Ja, rörelsehinder Ja, läs- och skrivsvårigheter Ja, kognitiv funktionsnedsättning 10% 1% 4% För mina barn För annan närstående 3% 7% Ja, annat, nämligen Nej 10% 72% Annat 1%

52 NKI i olika grupper Totalt Kvinna Man < 18 år Inrikes Utrikes Har ej Har Kön Ålder Född Funktionsnedsättning

53 Kontakt Markör För frågor kontakta: Pernilla Tollin MTM Annotationer 29

54 Nöjdhetsmätning 1177 Vårdguidens e-tjänster vårdgivare 2017 Region Uppsala April 2017

55 Sammanfattning NKI har ökat från 63 (år 2015) till 66. Värdet på kvalitetsfaktorerna har ökat eller är oförändrade förutom på faktorn stöd på arbetsplatsen där resultatet sjunkit sedan Högst betyg uppmäts för inloggning (76) och lägst för stöd på arbetsplatsen (62). Störst effekt på NKI har faktorerna användarvänlighet och nytta. Nytta ligger inom det prioriterade området i prioriteringsmatrisen. Andelen som svarar att de kan rekommendera kollegor att använda Mina vårdkontakter har ökat något sedan Däremot har andelen som arbetar aktivt på arbetsplatsen med att informera patienterna om Mina vårdkontakter minskat något under samma period.

56 Innehåll Bakgrund och syfte Om undersökningen NKI och analysmodellen Resultat NKI Andelar Medelvärden Kvalitetsfaktorernas påverkan på NKI Prioriteringsmatris Bakgrundsfaktorer Översikt riket 3

57 Bakgrund och syfte Mina vårdkontakter består av webbaserade e-tjänster där invånarna kan kommunicera med hälso- och sjukvården. Via Mina vårdkontakter kan invånarna exempelvis boka, omboka eller avboka tid på en mottagning, förnya recept eller be om att bli kontaktad av hälso- sjukvården. Mina vårdkontakter erbjuds i hela landet men utbudet av tjänster varierar mellan regionerna och landstingen. Detta är en undersökning om Mina vårdkontakter utifrån vårdpersonalens perspektiv. En liknande mätning riktad till samma målgrupp genomfördes sommaren Syftet med studien är att få kunskap om vårdpersonalens nöjdhet med Mina vårdkontakter och att hitta de kvalitetsfaktorer som påverkar nöjdheten. Vidare är syftet att mäta utvecklingen sedan 2015.

58 Om undersökningen Målgruppen är vårdpersonal som använder Mina vårdkontakter i sitt arbete (ärendemottagare, vårdgivare och administratörer). Urvalet har gjorts genom att personalen fick en popup i sin webbläsare när de loggade ut från Mina vårdkontakter, med erbjudande om att delta i en enkät. En maxgräns sattes vid 200 svar per landsting/region, men så många svar inkom inte från något landsting/region. Högst antal svar inkom i Stockholm med 195 svar och lägst på Gotland med 6 svar. Alla landsting/regioner är representerade i undersökningen. Totalt inkom 1288 svar i hela riket. Datainsamlingen pågick 25 januari 31 mars I denna studie redovisas bara resultatet för region Uppsala (56 svar). 5

59 Nöjd Kund Index (NKI) För att mäta den övergripande nöjdheten använder vi NKI som är ett standardiserat och väl använt index. Indexet består av tre frågor som besvaras på en 10-gradig skala men omvandlas till skalan SCB:s gränsvärden för NKI: NKI >74: Mycket nöjd NKI 55-74: Nöjd NKI < 55 Inte nöjd 1. Hur nöjd är du med Mina vårdkontakter totalt sett? 2. Hur nöjd är du med Mina vårdkontakter i förhållande till dina förväntningar? 3. Tänk dig en e-tjänst som stöd för patientkontakt som är perfekt i alla avseenden, hur nära eller långt ifrån en sådan perfekt e-tjänst är Mina vårdkontakter?

60 Kvalitetsfaktorer Inloggning Det är lätt att logga in i Mina vårdkontakter. Användarvänlighet Mina vårdkontakter är stabilt, det vill säga det kraschar inte och det hänger sig inte. Det fungerar bra att använda Mina vårdkontakter tillsammans med andra system jag använder i mitt arbete. Det finns tillräckligt med stödinformation i Mina vårdkontakter för att jag ska kunna arbeta. Det är lätt att hitta det jag söker i Mina vårdkontakter. Det är lätt att använda Mina vårdkontakter. Stöd på arbetsplatsen Jag har fått tillräcklig utbildning för att kunna arbeta med Mina vårdkontakter. På min arbetsplats har vi fungerande rutiner för arbetet med Mina vårdkontakter. Nytta Jag har nytta av Mina vårdkontakter. Mina vårdkontakter underlättar kontakten med patienterna. Mina vårdkontakter gör att arbetet på min arbetsplats blir mer effektivt. Patienterna Min uppfattning är att 1177 Vårdguidens e-tjänster är tillräckligt enkelt för att patienterna ska kunna använda det på rätt sätt. Min uppfattning är att 1177 Vårdguidens e-tjänster innebär ökad service och tillgänglighet för patienterna. Min uppfattning är att patienterna är nöjda med 1177 Vårdguidens e-tjänster.

61 Analysmodell Vi studerar vilken påverkan respektive kvalitetsfaktor har på den övergripande nöjdheten (NKI). För att göra det har vi använt en statistisk metod som heter Partial Least Squares (PLS). Inloggning Användarvänlighet Stöd på arbetsplatsen Nytta Patienterna Nöjd Kund Index (NKI)

62 Resultaten presenteras i en prioriteringsmatris Bevara Kvalitetsfaktorer med höga betyg och lägre effekt på NKI Förbättra om möjligt Kvalitetsfaktorer med höga betyg och hög effekt på NKI Betyg Inte oviktiga faktorer, effekten kan vara låg på grund av att vådgivarna är nöjda Lägre prioritet Kvalitetsfaktorer med låga betyg och lägre effekt på NKI Prioritera Kvalitetsfaktorer med låga betyg och hög effekt på NKI Bäst utväxling på nöjdheten hos vårdgivarna om kvalitén förbättras Effekt på NKI

63 Resultat

64 Nöjd Kundindex (NKI) NKI

65 Inloggning Vet ej (%) Det är lätt att logga in i Mina vårdkontakter % 50% 100% Instämmer inte alls Instämmer helt

66 Användarvänlighet Vet ej (%) Mina vårdkontakter är stabilt, det vill säga det kraschar inte och det hänger sig inte Det fungerar bra att använda Mina vårdkontakter tillsammans med andra system jag använder i mitt arbete Det finns tillräckligt med stödinformation i Mina vårdkontakter för att jag ska kunna arbeta Det är lätt att hitta det jag söker i Mina vårdkontakter Det är lätt att använda Mina vårdkontakter % 50% 100% Instämmer inte alls Instämmer helt

67 Stöd på arbetsplatsen Vet ej (%) Jag har fått tillräcklig utbildning för att kunna arbeta med Mina vårdkontakter På min arbetsplats har vi fungerande rutiner för arbetet med Mina vårdkontakter % 50% 100% Instämmer inte alls Instämmer helt

68 Nytta Vet ej (%) Jag har nytta av Mina vårdkontakter Mina vårdkontakter underlättar kontakten med patienterna Mina vårdkontakter gör att arbetet på min arbetsplats blir mer effektivt % 50% 100% Instämmer inte alls Instämmer helt

69 Patienterna Vet ej (%) Min uppfattning är att 1177 Vårdguidens e-tjänster är tillräckligt enkelt för att patienterna ska kunna använda det på rätt sätt Min uppfattning är att 1177 Vårdguidens e-tjänster innebär ökad service och tillgänglighet för patienterna Min uppfattning är att patienterna är nöjda med 1177 Vårdguidens e- tjänster % 50% 100% Instämmer inte alls Instämmer helt

70 Frågor för Nöjd Kundindex (NKI) Vet ej (%) Hur nöjd är du med Mina vårdkontakter totalt sett? Hur nöjd är du med Mina vårdkontakter i förhållande till dina förväntningar? Tänk dig en e-tjänst som stöd för patientkontakt som är perfekt i alla avseenden, hur nära eller långt ifrån en sådan perfekt e-tjänst är Mina vårdkontakter? % 50% 100% Mycket missnöjd/mycket långt ifrån Mycket nöjd/mycket nära

71 Kan rekommendera, Informerar patienterna Vet ej (%) Jag kan rekommendera mina kollegor att använda Mina vårdkontakter På min arbetsplats arbetar vi aktivt med att informera patienterna om 1177 Vårdguidens e-tjänster % 50% 100% Instämmer inte alls Instämmer helt

72 Resultatet för varje fråga, medelvärden (1/2) Min uppfattning är att 1177 Vårdguidens e- tjänster innebär ökad service och tillgänglighet för patienterna. 7,1 8,4 Det är lätt att logga in i Mina vårdkontakter. 7,3 7,9 Det är lätt att använda Mina vårdkontakter. 7,2 7, Min uppfattning är att patienterna är nöjda med 1177 Vårdguidens e-tjänster. 6,9 7, Jag har nytta av Mina vårdkontakter. 7,5 7,6 Det är lätt att hitta det jag söker i Mina vårdkontakter. 7,0 7,4 Hur nöjd är du med Mina vårdkontakter totalt sett? 7,3 7,0 Mina vårdkontakter underlättar kontakten med patienterna. 7,2 7,3 Det finns tillräckligt med stödinformation i Mina vårdkontakter för att jag ska kunna arbeta. 6,8 7, Medelvärde

73 Resultatet för varje fråga, medelvärden (2/2) Hur nöjd är du med Mina vårdkontakter i förhållande till dina förväntningar? 6,7 7,2 Mina vårdkontakter är stabilt, det vill säga det kraschar inte och det hänger sig inte. Det fungerar bra att använda Mina vårdkontakter tillsammans med andra system jag använder i mitt arbete. 7,1 6,9 7,0 6, På min arbetsplats har vi fungerande rutiner för arbetet med Mina vårdkontakter. 6,9 7, Min uppfattning är att 1177 Vårdguidens e-tjänster är tillräckligt enkelt för att patienterna ska kunna använda det på rätt sätt. 5,7 6,7 Mina vårdkontakter gör att arbetet på min arbetsplats blir mer effektivt. 6,6 6,7 Jag har fått tillräcklig utbildning för att kunna arbeta med Mina vårdkontakter. Tänk dig en e-tjänst som stöd för patientkontakt som är perfekt i alla avseenden, hur nära eller långt ifrån en sådan perfekt e-tjänst är Mina vårdkontakter? 6,3 6,2 6,2 6, Medelvärde

74 Betygsindex för varje kvalitetsområde Inloggning Patienterna Användarvänlighet Nytta Stöd på arbetsplatsen NKI Betygsindex

75 Kvalitetsfaktorernas påverkan på NKI I diagrammet till höger redovisas kvalitetsfaktorernas påverkan på NKI i fallande ordning. Den faktor med starkast påverkan på NKI är Relevans medan Frågetjänsten har lägst påverkan av de tio faktorerna. Kom ihåg att faktorer med höga betyg kan ha relativt sett svagare påverkan på NKI utan för den skull vara oviktiga. Användarvänlighet Nytta Patienterna Inloggning Stöd på arbetsplatsen

76 Betygsindex Prioriteringsmatris BEVARA FÖRBÄTTRA OM MÖJLIGT Inloggning 70 Patienterna Nytta Användarvänlighet 60 Stöd på arbetsplatsen LÄGRE PRIORITET ,5 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Lågt effekt Kvalitetsfaktorns effekt på nöjdheten PRIORITERA Hög effekt

77 Förklaring till prioriteringsmatrisen Ingen faktor finns i den prioriterade kvadranten. Samtliga faktorer med högre effekt (relevans, tillgänglighet, användarvänlighet, trovärdighet, fakta, råd och tematexter) har också höga betyg. Det betyder att det fortfarande finns möjlighet att öka besökarna nöjdhet med ytterligare ökad kvalitet inom dessa områden, om det är möjligt. Resterande faktorer har både låg eller ingen effekt på NKI och lägre betyg. Därmed är de inte lika viktiga att arbeta med, som ovanstående faktorer.

78 Bakgrundsfaktorer

79 Bakgrundsfaktorer hos målgruppen Vad arbetar du huvudsakligen inom? Vilken eller vilka behörigheter har du i Mina vårdkontakter? Hur länge har du använt Mina vårdkontakter i ditt arbete? Primärvård 45 Ärendemottagare 58 Mindre än 1 år 27 Specialistvård år 46 Vårdgivare 78 Tandvård år 25 Annat, vad? 5 Administratör 22 Mer än 10 år 2 0% 50% 100% 0% 50% 100% 0% 50% 100%

80 NKI uppdelat på bakgrundsfaktorer 100 De skillnder som noteras mellan grupperna är inte signifikanta Vad arbetar du huvudsakligen inom? Vilken eller vilka behörigheter har du i Mina vårdkontakter? Hur länge har du använt Mina vårdkontakter i ditt arbete?

81 Kontakt Markör För frågor kontakta: Pernilla Tollin MTM Annotationer 28

82 Målområden, insatser och uppföljning Strategi för digital utveckling och e-hälsa i Region Uppsala

83 Det här dokumentet är en översikt av mål, insatser och uppföljning av digital utveckling och e-hälsa under Insatserna grundas i Region Uppsalas strategi för digital utveckling och e-hälsa ( , 9) som Regionfullmäktige beslutade den 15 februari Regionplan och budget (RPB) är styrande för den framtagna strategin. RPB anger vilka uppdrag som ska prioriteras år 2017 och 2018 (se blå ruta). I enlighet med strategin antogs tio politiska uppdrag (gulmarkerade i översikten) av Regionstyrelsen den 21 mars. Dessa uppdrag ska verkställas av Regiondirektören och sammanfattas i en handlingsplan. För ersätter följande översikt denna handlingsplan. Det beror på att det redan tagits fram en handlingsplan för e- hälsoprojekt inom ramen för professionsmiljarden (blåmarkerade i översikten). För att få en konkret och RPB-uppdrag 2017: Påbörja arbetet med att implementera den regionsövergripande e-hälsostrategin. Införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. RPB-uppdrag 2018: Arbeta för att berörda förvaltningars enheter känner till, använder och arbetar med 1177 vårdguidens e-tjänster samt är tillgängliga för digital webb-tidbokning, receptförfrågan och säker meddelandehantering. Arbeta för att alla vårdcentraler ska kunna erbjuda digitala vård-möten. Arbeta för att fler patienter med kronisk sjukdom ska ha möjlighet till egenvård i hemmet med hjälp av digitala hjälpmedel. summerande bild av vad som ska genomföras år har denna översikt tagits fram. Översikten tydliggör hur de olika uppdragen och insatserna är kopplade till varandra, hur de konkret ska följas upp samt hur de är en del av strategins fem målområden med tillhörande utvecklingsfokus. Översikten är avgränsad till strategins initierade insatser och ska därför inte betraktas som en helhetsbild över alla insatser inom digitalisering och e-hälsoområdet i Region Uppsala. Respektive förvaltningsdirektör är ansvarig för att förvaltnings- och verksamhetsplaner upprättas och följs upp i enlighet med strategin. Enheten för e-hälsa har ett kompletterande övergripande ansvar att samordna, planera, driva och följa upp insatserna. Av översikten framgår vilken funktion/enhet som har det huvudsakliga ansvaret för respektive insats.

84 Utvecklingsfokus: Vidareutveckla utbudet och förbättra användarvänligheten av 1177 vårdguidens e-tjänster Förvaltning och utveckling av 1177 vårdguidens e-tjänster: stöd för införande, support, skapande av rutiner och struktur för att förbättra användarvänlighet och öka användbarhet för invånare och vårdgivare, bevaka och hantera förbättringsförslag samt ta fram och följa upp indikatorer. Ansvar: Enheten för e-hälsa Införande av webbtidbok (alla nivåer) på alla förvaltningar. Ansvar: Respektive förvaltning. Utökad patientinformation via webben på Akademiska.se: Kommunikationsstöd (patientinstruktioner, kallelser) till fem patientprocesser, utveckla kopplingar akademiska.se & 1177 vårdguidens e-tjänster. Ansvar: Henrik Pederby, AS Målområde 1 Inkluderande invånare/patienter Erbjuda digitala vårdmöten Successiv insamling av patienters kontaktuppgifter via 1177 Vårdguiden och mottagningsbesök för att möjliggöra digital kommunikation med patienter, ex. digitala kallelser. Ansvar: Respektive förvaltning. Testa digitala vårdmöten på Fålhagens vårdcentral via Cosmics tjänst e-besök. Ansvar: Torun Hall, Primärvården & Erik Sköldenberg, EPJ Testa videomöten via stöd- och behandlingsplattformen på psykiatrimottagning för unga vuxna. Ansvar: Åsa Törnkvist, AS 1177 vårdguidens e-tjänster: Antal invånare med aktiverat konto Antal inloggningar Antal enheter som är aktiva användare Antal inkomna ärenden Antal bokningar, avbokningar och ombokningar i webbtidbok Invånarens erfarenheter (NKI) Övrigt: Andel kallelser till undersökningar inom Folktandvården som sker via sms (mål 70%) Antal enheter som erbjuder digital ankomstregistrering Gult - politiska uppdrag Blått projekt professionsmiljarden Vidareutveckla patienters möjlighet till egenmonitorering i hemmet. Utveckling av nya e-tjänster Fortsatt projekt egenmonitorering i hemmet med nya tekniska lösningar samt med flera vårdgivare och breddade målgrupper. Ansvar: Enheten för e-hälsa Klargöra juridiska aspekter, ersättningssystem, definiera ägarskap av vårdutrustning samt upphandla teknisk utrustning. Ansvar: Enheten för e-hälsa Införande av digital ankomstregistrering på alla förvaltningar. Ansvar: Respektive förvaltning Utveckla internetbehandling av psykisk ohälsa i primärvård. Ansvar: Enheten för e-hälsa Utveckla digitaliserad vårdplan inom coloncancervård via Stöd- och behandlingsplattformen. Ansvar: Åsa Törnkvist, AS Psykiatrins patienter får tillgång till journalen via nätet. Ansvar: Enheten för e-hälsa Förbättra remissinformation så att patienten/anhöriga kan följa remissens väg i journalsystemet. Ansvar: Enheten för e-hälsa Förstudie/utveckla digital mottagning för riskbruk alkohol Ansvar: Tarja-Leena Kirvesniemi

85 Utvecklingsfokus: Öka personalens kunskap om e-hälsans och digitaliseringens möjlighet Genomföra e-tjänstelyftet, en utbildnings- och informationsinsats till medarbetare och chefer. Ansvar: Enheten för e-hälsa Lärande nätverk för verksamhetsknutna nyckelpersoner inom digitalisering och e-hälsa. Ansvar: Enheten för e-hälsa Forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Uppsala kommun om digitalt ledarskap för ökad innovations- och förnyelseförmåga. Ansvar: Enheten för e-hälsa Målområde 2 Införande och kompetensutveckling Antal utsedda e-tjänstecoacher Antal enheter som genomfört e-tjänstelyftet Antal medarbetare/chefer som deltagit i e- tjänstelyftet Andel medarbetare/chefer som ökat sin kunskap om e-hälsa/digitalisering Antal genomförda nätverksaktiviteter Antal omstartade enheter för 1177 vårdguidens e-tjänster Inrätta övergripande och verksamhetsnära stödstrukturer som stödjer införande och verksamhetsutveckling Främja en bättre arbetsmiljö med digitaliseringens möjlighet Via e-tjänstelyftet utveckla verksamhetsnära funktioner/roller som kan utbilda personal och driva arbetsplatsens digitala utveckling. Ansvar: Enheten för e-hälsa Stöd för omstart, kvalitetssäkring och uppföljning av ärendehantering via 1177 vårdguidens e-tjänster. Ansvar: Enheten för e-hälsa Upprätta bättre integration mellan 1177 vårdguidens e-tjänster och journalsystemet Cosmic, ex. formulär/hälsodeklaration ifyllt via 1177 vårdguidens e-tjänst ska vara läsbart i Cosmic. Ansvar: Enheten för e-hälsa och EPJ Via e-tjänstelyftet ge verktyg för att öka användningen av invånartjänster i förhållande till den analoga kontaktvägen ex. telefon, dropin (se målområde 1). Ansvar: Enheten för e-hälsa Projekt för automatisk dataöverföring till kvalitetsregister. Ansvar: Vivéca Busck Håkans, EPJ Testa regiongemensam sökordsstruktur. Ansvar: Vivéca Busck Håkans, EPJ Utveckla och testa mobilt preoperativt arbetssätt, projekt Nova Ward. Ansvar: Gunnar Enlund, EPJ

86 Målområde 3 Innovation och nytänkande Beskrivande uppföljning av genomförda insatser i delårs- och årsrapport Utvecklingsfokus: Inrätta en samordnad och regionövergripande innovations- och testbäddsverksamhet Utveckla samarbeten med universitet, forskning och näringsliv Inrättande av forsknings- och innovationsdirektör på Regionkontoret. Ansvar: Regiondirektör Region Uppsala testar Cosmics nya tjänster ( Early adapter program ) bland de landsting/regioner som använder Cosmic. Ansvar: Erik Sköldenberg, EPJ Ta fram former för idégenerering från personal, patienter och invånare samt processer för att realisera utvalda och gångbara idéer. Ansvar: Enheten för e-hälsa Forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Uppsala kommun om digitalt ledarskap för ökad innovations- och förnyelseförmåga. Ansvar: Enheten för e-hälsa Kartlägga och starta samarbete med universitet och forskningsinstitutioner inom området digitalisering och e-hälsa. Ansvar: Enheten för e-hälsa

87 Målområde 4 Styrning och samordning Beskrivande uppföljning av genomförda insatser i delårs- och årsrapport Utvecklingsfokus: Skapa och formalisera en bättre organisering av Region Uppsalas utveckling av e-hälsa och digitalisering Öka nyttjandet av standardiserade metoder och verktyg för att analysera, designa, kommunicera, upphandla, utveckla, förvalta och avveckla digitala tjänster och produkter Regiondirektören beslutar att koncernledningen är styrgrupp för Region Uppsalas digitaliserings- och e-hälsoutveckling där den så kallade vårdfamiljen (ägare av Pm3-objekten) är underordnad koncernledningen. Ansvar: Regiondirektör Regiondirektören uppdrar till en arbetsgrupp av koncernledningen att till den 24 maj 2017 föreslå en struktur för styrning och samordning av området digitalisering och e-hälsa. Ansvar: Regiondirektör Öka användning av Pm3 som styrmodell för e-hälsa och digitalisering. Ansvar: It-enheten Regionkontoret Riktlinjer för test-strategier. Ansvar: It-enheten Regionkontoret Etablera förvaltning av stöd- och behandlingsplattformen. Ansvar: Enheten för e-hälsa

88 Målområde 5 Samverkan och samarbete Beskrivande uppföljning av genomförda insatser i delårs- och årsrapport Utvecklingsfokus: Medverka till samordning av gemensam digital infrastruktur, utveckling/införande av standarder förbättrad teknisk och semantisk interoperabilitet förbättrad informationssäkerhet utveckling av gemensamma e-hälsotjänster Samarbeta med kommunerna för gränsöverskridande e- hälsolösningar Region Uppsala medverkar i Ineras nationella samordning och utveckling av 1177 vårdguidens e-tjänster. Ansvar: Enheten för e-hälsa Samordna så att 1177 rådgivning kan boka tid för patient via 1177 vårdguidens e-tjänster. Ansvar: Enheten för e-hälsa och på sikt Primärvårdens ledningskontor Medverka till användning och spridning av nationell e-remiss. Ansvar: Ansvariga tjänstemän, direktörer och politiska ordföranden i respektive regionalt och nationellt nätverk Integrera den tekniska lösningen för journalen via nätet till den nationella tjänsteplattformen. Ansvar: It-enheten, Regionkontoret Upprätta en regional tjänsteplattform för att stödja Region Uppsalas utvecklade digitala funktioner. Ansvar: It-enheten, Regionkontoret Forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete med Uppsala kommun om digitalt ledarskap för ökad innovations- och förnyelseförmåga. Ansvar: Enheten för e-hälsa Utveckla samarbete med andra aktörer såsom näringsliv, forskare, ideella organisationer Ta fram former för idégenerering från personal, patienter och invånare samt processer för att realisera utvalda och gångbara idéer. Ansvar: Enheten för e-hälsa

89 Dnr LS Smittskyddsenheten Mats Ericsson Tfn E-post Socialdepartementet Remissyttrande avseende den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar Sammanfattande överväganden Region Uppsala instämmer i huvudsak med folkhälsomyndighetens förslag avseende översyn och uppdatering av den nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, men vi vill dock lämna några synpunkter på det lämnade förslaget enligt följande punkter. Det är logiskt och bra att koppla strategin till Agenda Det är bra att förslaget anger en koppling till folkhälsopolitiken och hur arbetet med hiv/sti ska ske integrerat med folkhälsoarbetet. När det gäller målet att tidigt upptäcka hiv så poängteras att tillgänglighet till testning måste säkras generellt men särskilt för riskutsatta och marginaliserade människor. Dessa synpunkter kan till dels tillgodoses i Region Uppsala genom den lågtröskel och sprututbytesmottagning som etablerats i Uppsala I strategin poängteras skolans ansvar vilket är positivt. Det är också positivt att det finns ett relativt stort fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och inte bara hiv och STI. I förslaget anges specifika delmål och det är positivt att ett av målen fokuserar på ojämlik hälsa. En invändning är dock att många av målen kommer bli svåra att mäta när det är dags att utvärdera. Vi saknar en diskussion och analys över hur alkohol- och droganvändande kopplas till riskutsatthet och sexuellt risktagande. Tuberkulos tas upp på flera ställen i förslaget. Det är en viktig sjukdom som bör stå i fokus när det gäller preventiva åtgärder för migrantgrupper men då den inte sprids vare sig sexuellt eller via blod är det tveksamt om den bör ingå i denna strategi där huvudmålet har formulerats som: Begränsa spridningen av hiv och andra sexuellt överförda och blodburna infektioner samt begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och för den enskilde. Dessutom påpekas i dokumentet att screening för hiv bör utföras på alla nya fall med aktiv tuberkulos men däremot rekommenderas inte undersökning för latent Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

90 2 (2) tuberkulos för personer som lever med hiv vilket strider mot de uppfattningar som finns bland tuberkulosansvariga på folkhälsomyndigheten. Vikten av screening av hiv hos asylsökande och nyanlända påpekas med det förs ingen diskussion angående hur man når andra migrantgrupper med testning. I Sverige testats i stort sett alla gravida mot hiv. I utredning noteras att i perioden diagnostiserades 168 gravida med hiv varav 95 % vara utlandsfödda. I relation till föregående punkt saknas dock analys av hur många av dessa kvinnor som skulle ha uppfångats i den vanliga screeningen av migranter. Konsekvenser för Region Uppsala I strategidokumenten nämns att det statliga anslaget för preventiva åtgärder halverades förra året vilket kan leda till konsekvenser för Region Uppsala om vi ska kunna utföra ett preventivt arbete med utgångspunkt från detta strategidokument. Speciellt gäller detta arbetet som i samarbete med Värmlands, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs landsting och regioner utförts av Kunskapsnätverket hiv/sti Mellansverige. Detta arbete har tidigare finansierats av statliga medel via Folkhälsomyndigheten, men då dessa medel nu tagits bort kan det behövas ett budgettillskott från Region Uppsala på storleksordningen kr/år för att klara uppgiften under de följande åren. För Region Uppsala Vivianne Macdisi Hälso-, sjukvård- och FoUU-utskottets ordförande Åsa Himmelsköld Hälso- och sjukvårdsdirektören

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165 Dnr LS Hälso- och sjukvårdsavdelningen Pierre Houdet Tfn E-post Regionstyrelsen Rapport avseende idéburet offentligt partnerskap med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Ärendet Bakgrund I november 2015 påbörjades en översyn av det idéburna offentliga partnerskapet med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Översynen handlade bland annat om att se över behovet av och möjligheterna till utökad finansiering av centrat. Vid möte i december 2015 beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ge landstingsdirektören i uppdrag att fortsätta översynen av avtalet med Röda Korset. Återrapportering ska ske i december 2016 (HSS , HSS ). Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 18 juni 2014 om att teckna en överenskommelse om ett idéburet partnerskap (IOP) med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Partnerskapet gäller åren Ersättningen är 800 tkr 2015, därefter 800 tkr med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. För att i viss mån möta det ökade trycket relaterat till den stora asylinströmningen hösten/vintern 2015/2016 beslutade Vårdstyrelsen den 20 april 2016 om en medelsförstärkning om 800 tkr för 2016, så att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala skulle kunna förstärka sin verksamhet för denna grupp (VS ). Intentionen med en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap är att synliggöra och förstärka den idéburna verksamhetens oberoende och självständiga roll som röstbärare och opinionsbildare, samtidigt som möjligheterna utvecklas för den idéburna sektorn att utgöra en viktig aktör för en hållbar välfärdsutveckling. Demokratin och delaktigheten stärks genom ett samarbete mellan den offentliga och idéburna sektorn. Syftet med ett partnerskap mellan Region Uppsala och svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala är att skapa förutsättningar för krigs- och tortyrskadade flyktingar som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr, eller systematisk förföljelse att utvecklas positivt Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

166 2 (4) såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Målet för partnerskapet är ökade möjligheter till en god fysisk och psykisk hälsa för ovan nämnda målgrupp. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har genom ingivandet av verksamhetsberättelse för år 2015 och 2016 uppfyllt ansvaret som ställs i partnerskapet. Några tveksamheter har inte kunnat konstateras under föreliggande översyn. Översyn Då överenskommelsen är relativt allmän i sin skrivelse fanns ett behov av mer specifik information. Som ett led i översynen har därför tre studiebesök genomförts hos svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Fyra möten med centrets verksamhetschef har hållits. Syftet med dessa aktiviteter har varit att kunna få relevant information på såväl allmän som mer detaljerad nivå. I viss mån har även information hämtats från centrets verksamhetsberättelse för år 2015 och Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala finansieras genom ekonomiskt stöd från ett antal olika aktörer, där partnerskapet med Region Uppsala län är en del. De erhåller även medel från svenska Röda korset. Patientmålgruppen kan sägas i första hand vara avgränsad till flyktingar och migranter som är mottagna/boende i Uppsala län och som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr eller systematisk förföljelse. Den nedre åldersgränsen är satt till 13 år, avpassat till åldersspannet för den stora gruppen ensamkommande asylsökande barn. Svenska Röda korset behandlingscenter i Uppsala bedrivs som en öppenvårdsverksamhet. Remisstvång föreligger inte. Nytillkomna patienter kallas till förstasamtal, så snart centret har tidsmässig möjlighet att erbjuda detta, för bedömning av psykisk status och behandlingsbehov. Verksamheten har cirka 2,6 psykologer/psykoterapeuter anställda. Behandlingscentret har under 2016 haft 202 patienter i behandling. Av dessa var 110 personer upp till 18 års ålder. Det totala antalet behandlingstimmar uppgår till Behandlingen sker i form av psykoterapi hos någon av centrets psykologer/psykoterapeuter. Behandlingstiden varierar markant från patient till patient, alltifrån enskilda tillfällen till behandlingar under lång tid. Någon närmare kostnadsberäkning rörande behandlingskostnad går ej att redovisa. Bedömning görs att behandlingsverksamhetens kostnader är rimliga. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har märkt en allt större efterfrågan av centrats behandlingsresurser, vilket i sin tur bidragit till en allt länge väntetid för att komma i behandling. Väntetiden var i slutet av 2016 cirka sju månader. Det tilltagande trycket kan ses mot bakgrund av både ett stort flyktingmottagande i regionen som en vidgad kännedom om centrat och dess verksamhet. Under arbetet med översynen har fråga ställts till personal vid svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala huruvida det finns någon möjlighet att erbjuda behandling även till barn under 13 års ålder. Åldersgränsen är till stor del en konsekvens av befintliga resurser samt att man i verksamheten ser en hög kvalitet som av mycket stor betydelse.

167 3 (4) Frågan behandlas också på ett nationellt plan av vårdenheten vid svenska Röda korset. Dock kräver sådan förändring betydande medelstillskott inom respektive behandlingscenters område, eftersom kvalitetsnivån på den givna vården i helhet måste upprätthållas. Av svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala har man initialt under översynen givit som svar att det med nu befintliga resurser inte går att se någon sådan möjlighet, men att det möjligen skulle kunna förändras om behandlingsresurserna man de facto har skulle kunna utökas. Vid förnyad fråga i senare del av översynsprocessen har svaret blivit hänvisningen till frågans behandlande på nationellt plan, samt att en sänkning i ålder sannolikt behöver betydande förstärkningar. Det finns en önskan om att kunna sänka åldersgränsen, bland annat för att därigenom kunna komma i kontakt med och kunna erbjuda små barn i familj från krigsdrabbade områden vård. Detta ses som en viktig fråga. Fråga har väckts av svenska Röda korsets behandlingscenter rörande en önskan om ett närmare och djupare samarbete med relevanta vårdgivare inom Region Uppsala, främst inom psykiatrin. Man önskar ett konkret samarbete i form av återkommande möten med för vårdområdet relevanta tjänstemän, där exempelvis verksamhets-, utvecklings- och uppföljningsfrågor mellan parterna kan behandlas. Samarbetet gäller även att kunna få och ha fungerande kontaktvägar in till exempelvis behandlande vårdpersonal i det enskilda ärendet. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala får anses vara en kompetent aktör inom sitt område. Man får anses utgöra ett viktigt komplement till den ordinarie vården och det till en patientgrupp som i många fall har en lite annan situation och andra upplevelser med sig. Sannolikt är det också så att denna patientgrupp rent allmänt hellre kanske vänder sig till detta centrum istället för till den ordinarie vården. I så motto blir dess existens viktig även ur den synvinkeln. I sammanhanget kan det även vara av vikt att påpeka de mervärden som Röda korset som idéburen organisation besitter. Dessa mervärden, såsom exempelvis efterforskningar och hjälp i familjeåterföreningsärenden, språkträning eller vägledning och aktivering i vardagen, kan i sig anses som sätt att indirekt ge den enskilde möjlighet utvecklas positivt, såväl fysiskt som psykiskt, som socialt och kulturellt. I sammanhanget kan rent allmänt noteras att utredaren i den så kallade välfärdsutredningen bland annat skulle undersöka hur regelverket som styr upphandling av bl.a. sociala tjänster kan förenklas och göras mer flexibelt, samt föreslå insatser för att förbättra förutsättningarna för den idéburna sektorn i välfärden, inom ramen för bl.a. upphandlingsrätten. Hösten 2015 ökade inströmningen av asylsökande i Sverige kraftigt. Aldrig tidigare har så många personer sökt asyl i Sverige. På samma sätt som i övriga landet ökade antalet asylsökande kraftigt även i Uppsala län. Den höga nivån av asylsökande i länet kvarstår i stort fortfarande. En stor del av denna höga numerär utgörs av asylsökande ensamkommande barn, som anvisats till någon av länets kommuner. Till det kommer sedan också de asylsökande ensamkommande barnen som Migrationsverket anvisat till kommun utanför vårt län, där den kommunen sedan upphandlat boende i vårt län. Den gruppen är helt okänd i alla delar.

168 4 (4) Migrationsverket har idag mycket långa handläggningstider. Detta gäller såväl ärenden som bör rendera beslut om uppehållstillstånd som beslut om utvisning. Risk finns att detta och de upplevelser som de asylsökande ensamkommande barnen bär med sig sedan tidigare kommer leda till en ökad psykisk ohälsa inom denna grupp. Tydliga tecken på det kan redan skönjas. Den höga asylinströmningen kommer att få betydelse under en lång tid framöver. Förutom alla de ärenden som ska avgöras, med antingen ett positivt eller ett negativt beslut och de konsekvenser det kan föra med sig, så kommer frågeställningen kring anknytningsinvandringen. Integrationen i samhället fungerar inte fullt ut. Sammantaget går det att urskilja ett antal faktorer som i sig skulle kunna utgöra grund för en psykisk ohälsa, enskilt eller i en kombination med vad man bär med sig av upplevelser sedan tidigare. Det torde finnas fog för att tro att behovet hos patientgruppen kommer kvarstå under en betydande tid framöver. Mot bakgrund av det och mot bakgrund av ovanstående bör svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala få medel för att kunna förstärka sin verksamhet för denna grupp. Förslagsvis bör det ske genom en årlig förstärkning på 800 tkr åren , avseende det idéburna offentliga partnerskapet mellan Region Uppsala och svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala. Efter medelsförstärkningen erhåller svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala totalt tkr årligen , med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Förstärkningen skulle sannolikt komma att påverka kötiden i positiv riktning. Det är då därtill Region Uppsalas förhoppning att en sådan förstärkning i sig också kan leda till att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala då även kan börja ta emot barn som är yngre än 13 år. Förstärkningsmedlen bör omfattas av den årliga uppräkningen. Förslagsvis hanteras frågarna kring målgruppens avgränsning/utökning, det närmare samarbetet parterna emellan och utökad finansiering i ett tillägg till det gällande idéburna offentliga partnerskapet. Bilagor Verksamhetsberättelse Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala för krigsskadade och torterade Verksamhetsberättelse Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala för krigsskadade och torterade

169 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 SVENSKA RÖDA KORSETS BEHANDLINGSCENTER I UPPSALA FÖR KRIGSSKADADE OCH TORTERADE

170 Inledning Att utsättas för våld och hot eller bevittna andra dödas eller behandlas kränkande och omänskligt är starkt stressande situationer som många gånger leder till psykisk ohälsa hos den enskilde individen. Till Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala kommer utrikes födda med erfarenheter från våldsamma situationer på samhällsnivå i sitt hemland. Att befinna sig i krig, uppblossande konflikter, förföljas till följd av sina åsikter, sitt etniska ursprung eller sin sexuella läggning, torteras eller utsättas för våld under flykt är vanliga påfrestningar våra patienter vittnar om. Posttraumatisk stress och andra traumarelaterade svårigheter är vanliga reaktioner på dessa erfarenheter och är vanligt förekommande hos grupper som flyr krig och tortyr. Röda Korsets högskola har under hösten släppt en forskningsstudie baserad på ett stort enkätunderlag till personer som kommit till Sverige från Syrien de senaste åren. I studien framgår att ca trettio procent av respondenterna rapporterar svar som indikerar posttraumatiskt stressyndrom. Krigstillstånd och instabila samhällssituationer leder ofta till en miljö av pågående våldsamheter och otrygghet. Detta innebär många potentiellt traumatiska situationer. Den höga förekomsten av våldsamma erfarenheter kan ofta ta sig uttryck i mer komplexa symtombilder än vid enskilda traumatiska händelser. Postmigratoriska faktorer som ensamhet, språkbegränsning, bostadssvårigheter och att befinna sig i en asylprocess eller erhålla avslag på sin skyddsansökan är vanliga stressorer för personer som nyligen anlänt Sverige. Dessa överskuggar ofta de tidigare våldsamma erfarenheterna och försvårar psykologiska interventioner riktade mot specifika våldsamma erfarenheter bakåt i tiden. Att ha familjemedlemmar kvar i krigs- eller konfliktzoner är vanligt förekommande och en situation som ofta kvarstår många år efter att personen anlänt till Sverige. Detta påverkar den omedelbara upplevelsen av säkerhet där rätten att vistas i landet är en del och behovet av att återförenas med familjen en annan. Det innebär att den upplevda osäkerheten eller det direkta hotet ofta kvarstår långt efter ett eventuellt uppehållstillstånd erhållits och försvårar alla former av psykologiska interventioner och möjligheterna att öka den trygghet som krävs för att närma sig sina erfarenheter. Allt detta ställer särskilda krav när det gäller såväl utredning som psykologisk behandling. RKC finns på fem platser i landet och har bedrivit psykologisk behandling för målgruppen sedan drygt trettio år. I Uppsala har vårt behandlingscenter funnits sedan 1996 och genom åren har vi utvecklat en verksamhet och en kompetens att möta just dessa komplicerade situationer. 1

171 Organisation Röda Korset är en världsomspännande organisation som arbetar med humanitärt hjälparbete. Vårt mål är att lindra och förhindra mänskligt lidande, oavsett vem det drabbar och hur det än uppstår. Röda Korset finns i nästan hela världen, med 188 föreningar i lika många länder. I många muslimska länder finns Röda Halvmånen, båda är delar av samma organisation. Gemensamma grundprinciper Hela den samlade rödakorsrörelsen arbetar efter gemensamma grundprinciper: humanitet, opartiskhet, neutralitet, självständighet, frivillighet, enhet och universalitet. Vi arbetar bland annat i länder som drabbats av krig eller konflikt, men tar aldrig ställning för någon av de inblandade parterna. Däremot tar vi alltid och oreserverat ställning för den enskilda människan som drabbas av konflikten. Röda Korset är politiskt och religiöst obundet. Röda Korsets internationella arbete har även genomslag i mötet med individer på RKC. Många av patienterna som kommer från krigsdrabbade länder känner Röda Korset som en humanitär rörelse och Röda Korssymbolen erbjuder en trygghet för många som känner sig rädda och osäkra till följd av det våld de upplevt i sitt hemland eller längs vägen till Sverige. Patienter har bl a återgett i samtal att de fått besök av delegater från Röda Korset under en fängelsevistelse. Samma person har därefter fått hjälp från Röda Korsets frivilliga längs flyktvägen och väl i Sverige har samma person möjlighet till psykologisk behandling hos Röda Korset i Uppsala. Röda Korsets principer gör verksamheten särskilt lämpad att möta och behandla individer som utsatts för våld kopplat till myndigheter i sina hemländer. Om oss RKC Uppsala ingår i Svenska Röda Korsets nationella del och avdelning vård som även inbegriper ytterligare fyra center i Sverige samt vårdförmedlingen för papperslösa i Stockholm. De övriga behandlingscentren ligger i Göteborg, Malmö, Skellefteå och Skövde. Därutöver finns Röda Korsets Center för torterade i Stockholm som en självständig stiftelse. Personal Behandlingscentret i Uppsala har under 2016 utgjorts av: Yrkesbeskrivning Procent av heltid Verksamhetschef/Leg Psykolog 100 % Administratör 100 %. Leg Fysioterapeut 100 % Kurator/samtalsterapeut 90 % Leg Psykolog 85 % Leg Psykolog 60 % Leg Psykoterapeut 50 % 2

172 Under 2016 har en viss utökning av teamet skett i form av visstidsanställning och konsult på sammanlagt 40% som ett sätt att möta de ökade behoven och förfrågningarna om behandling hos oss. Vad vi gör RKC i Uppsala är en specialiserad öppenvårdsmottagning för psykologisk behandling riktad till människor som utsatts för våld på samhällsnivå. Patientgruppen Patienter som erbjuds psykologisk behandling på RKC har ofta genomlidit våldsamma erfarenheter där man bevittnat medmänniskor dödas och kränkas, själv blivit utsatt för olika former av fysiskt och psykologiskt våld eller torterats. Den överhängande delen av patientgruppen uppvisar tydliga posttraumatiska symptom. Även depression hör till vanligheten som en följd av mängden förluster målgruppen genomlidit. Vanligt förekommande är att man, många gånger under traumatiska former, separerats från familj och vänner. Vanligt förekommande är även att patienter rapporterar om sexuellt våld. Bland kvinnor är det mer regel än undantag och för gruppen unga pojkar vanligt förekommande. Vår målgrupp är 1. Människor som migrerat och lider psykiska trauman på grund av krig och tortyr eller andra former av organiserat våld, konflikt och förföljelse på samhällsnivå, eller har utsatts för våld under flykten. Det kan både handla om att man själv direkt utsatts för våld eller bevittnat andra behandlas på ett liknande sätt. 2. Människor som migrerat och lider av sekundär traumatisering utifrån krig och samhällskonflikt. Patientmålgruppen avgränsas i första hand till personer som är mottagna/boende i Uppsala län. Den nedre åldersgränsen för patientmålgruppen är 13 år, avpassat till åldersspannet för den stora gruppen unga ensamkommande. Om behandlingen RKC erbjuder kostnadsfri psykologisk behandling till patienter inom Uppsala län. Inom verksamheten finns både kognitivt beteendeterapeutiska som psykodynamiska perspektiv representerade och behandlingen läggs upp utifrån bedömning som görs i samverkan med patienten. Syfte med behandling Tortyr Minska det lidande som orsakas av patientens traumatiska erfarenheter samt stressfaktorer i nuet. Öka den personliga livskvalitén och möjligheterna till en aktiv, meningsfull vardag. Röda Korset har sedan mitten av talet arbetat med att ge vård och behandling till tortyröverlevare. Tortyr är en prioriterad påverkansfråga inom organisationen och på vårdenheten innebär det bl.a. att sprida kunskap om tortyr och villkoren för tortyröverlevare, att verka för att drabbade får den vård och behandling de behöver och har rätt till, oavsett legal status eller vart i landet de bor, samt att påverka för en nationell strafflag mot tortyr. Tortyrskadeutredningar RKC genomför tortyrskadeutredningar på förfrågan från juridiskt ombud eller via Röda Korsets egna migrationsrättsjurister. Utredningarna ligger som ett externt 3

173 uppdrag utanför vår primära behandlingsverksamhet och bedöms vara viktiga att utföra ur ett juridiskt perspektiv. Då det framgår i konventionen mot tortyr att tortyr är ett asylskäl åligger det berörd myndighet att utreda misstankar om tortyr och vi ser gärna att en betalningsförbindelse med migrationsverket sker före påbörjad utredning. Under 2016 gjordes 5 tortyrskadeutredningar på RKC Uppsala. Handledning, utbildning, bedömning Utöver psykologisk behandling erbjuder behandlingscentret utbildningar, konsultation och i mån om tid handledning för personalgrupper och verksamheter som möter personer som flytt krig och tortyr. Patienter RKC i Uppsala bedrivs som en öppenvårdsverksamhet. Remisstvång föreligger inte och individer kan själva söka behandling vid centret. Ofta skrivs dock någon form av enklare remiss/förfrågan av yrkespersoner eller volontärer som står i kontakt med personen. Nytillkomna patienter kallas till förstasamtal, så snart centret har tidsmässig möjlighet att erbjuda detta, för bedömning av psykisk status och fortsatt behandling. En tydlig trend har kunnat skönjas, gällande en allt större efterfrågan av centrets behandlingsresurser och ett ökat remisstryck, vilket i sin tur bidragit till en allt längre väntetid för patienter att komma i behandling. Det sistnämnda är olyckligt, inte minst med tanke på att merparten av patienterna är barn och ungdomar med ofta omedelbara behandlingsbehov och hög stress/ångestnivå. Det tilltagande remisstrycket kan förstås mot bakgrund både av ett ökat mottagande i regionen och mot en vidgad kännedom om behandlingscentret i verksamheter som möter samma målgrupp. Detta p.g.a nätverkande och en ökad satsning på utbildningar och informationsspridning. Nyinskrivna patienter 2016 Unika patienter Behandlingstimmar Antal färdigbehandlade Väntetid för behandling månader Antal män/pojkar Antal kvinnor/flickor Antal barn (under 18) Sannolikt föreligger dock alltjämt ett mörkertal gällande traumatiserade personer med vårdbehov som inte kommer i kontakt med centret, avseende exempelvis vuxna och unga i familjer, och det finns sannolikt remissgångar som behöver stärkas ytterligare, t ex mellan centret och primärvården. 4

174 Länder Land Antal Afghanistan 121 Burma Burundi Eritrea 13 Etiopien Irak Iran Kina Libanon Marocko Mongoliet Palestina Rwanda Saudiarabien Somalia 12 Syrien 38 Tunisien Turkiet Patienter som under 2016 mottagits/remitterats för behandling/bedömning har kommit från följande länder, när inget antal anges är patientantalet under 10. Remissinstanser Flyktinghälsan Cosmos, god man, socialsekreterare i Uppsala kommun, skolkuratorer, gruppboenden för ensamkommande i Uppsala kommun och Uppland, vårdcentraler, psykiatri och primärvård, missbruksvård, juridiska handläggare och andra verksamheter inom Röda Korset. Symptom De allra flesta patienter vid centret uppfyller kriterier för Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Många patienter lider därutöver också av annan problematik som samspelar med traumatiseringen såsom t ex depression, ångestsymtom och psykosomatiska besvär. Utöver posttraumatiska svårigheter bidrar även den post-migratoriska stressen till en mer eller mindre konstant stress relaterad till asylprocess och oro kring familjens situation. Oro för familjemedlemmar kan ofta överskugga all annan påfrestning och bidra till svårigheter rent behandlingsmässigt. När det gäller PTSD avser diagnosen reaktioner på händelse(r) bakåt i tiden och behandlingsinsatser handlar i regel om att närma sig den avgränsade tid den traumatiska erfarenheter tar i patientens historia. Den postmigratoriska stressen är ofta en del eller följd av den traumatiska händelsen vilket vidgar tidsramen till att även inbegripa den aktuella situationen idag och gör att patienten snarare befinner sig i ett pågående trauma än enbart lider av symptom av ett post-trauma. Detta innebär ett annat fokus med insatser som riktas mot att hantera den faktiska säkerheten, som ett avvisningsbeslut, och att hantera mer akuta stressymptom än vid en klassisk traumabehandling. Hos många unga personer som kommit ensamma till Sverige blir det också tydligt att själva separationen - att skiljas från familj och nätverk under uppslitande omständigheter - är ett trauma i sig som 5

175 bidrar till tillitsbrist och svårigheter i vardagen. Bland specifika symptom som patienterna uppvisar kan nämnas: Sömn-och koncentrationssvårigheter, påträngande minnesbilder, mardrömmar, fobier, aptitlöshet, missbruk, isolering, aggression, självskadebeteenden, impulsivitet, irritabilitet, ljudkänslighet, invanda negativa tankemönster som kretsar kring hopplöshet och uppgivenhet, skuld och skam, desorientering/förvirring, hallucinationer och andra psykotiska symptom. Bland psykosomatiska symptom kan nämnas: Värk i kroppen, spänningshuvudvärk, motorisk oro, yrsel, magbesvär, tics och menstruationsrubbningar. Inte sällan samspelar psykiska och psykosomatiska symptom med fysiska skador som patienter erhållit vid tortyr, misshandel och övergrepp. Behandling Behandlingen sker i form av psykoterapi hos någon av våra psykologer och psykoterapeuter, och kompletteras vid behov med fysioterapi. Vid sociala frågeställningar kan även ett enstaka samtal hos kurator erbjudas. Ett brett stöd Därutöver kan patienter få tillgång till annat stöd inom Röda Korset, t ex juridisk hjälp i synnerhet gällande familjeåterföreningsärenden och tortyrärenden, tortyrskadeutredningar, efterforskning av försvunna familjemedlemmar och stöd från frivilliggrupper vid Röda Korsets Uppsalakrets för t ex språkträning, vägledning och aktivering i vardagen. Språkträning och andra aktiviteter med hjälp av frivilliga kan vara viktigt inte minst för personer som väntar på skolplats och/eller inte fått uppehållstillstånd, och där passivisering på ett negativt sätt kan samspela med traumasymptom och känslor av uppgivenhet. Tolk Behandlingen på centret sker till övervägande del med hjälp av tolk. Centrets terapeuter har själva möjlighet att föra samtal på svenska, engelska, spanska, franska och finska. Psykoterapiformer Centrets behandlare har kompetens i Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och psykodynamisk terapi (PDT), samt tekniker och metoder som bl a Acceptance Commitment Therapy (ACT), Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) och Prolonged Exposure (PE). Obehandlade krigs- och flykttrauman kan ge återkommande symptom och lidande, ibland för hela livet. Vidhållande stress är kännetecknande för problembilden hos många av de patienter som centret möter. Detta ställer i sin tur krav på behandlaren att avväga när behandlingen ska inriktas på tillståndet här och nu, och när det är lämpligt att lägga fokus vid tidigare traumatiska erfarenheter. En förutsättning för all slags traumabehandling, oavsett metod, är att den traumatiserade förmår utveckla tillit och förtroende för behandlaren. Att etablera en bärande behandlingsrelation kan ta tid, inte minst i terapeutiskt arbete med patienter som utsatts för tortyr, misshandel och övergrepp, samt för unga ensamkommande som varit med om uppslitande separationer. Behandlingsprocessen omfattar i varierande grad de bakomliggande traumatiska erfarenheterna, enligt vad som nämnts ovan, med exponering och 6

176 andra strategier för hantering av traumarelaterade minnen, men också beteendeaktivering och strategier för att bryta yttre som inre undvikanden vilka begränsar tillvaron och förstärker symptomen. I behandling av patienter som befinner sig i pågående asylprocess blir fokus vanligtvis i högre grad inriktat på att hantera stress och ångest här och nu men är inte självklart då många patienter kan leva i osäkra situationer under många år. Fysioterapi Krigs- och tortyrrelaterad traumatisering innebär ofta både kroppsliga och psykiska symptom, vilka i sin tur kan samspela på ett sätt som leder till ökat lidande hos individen. De kroppsliga symptomen kan vara en direkt följd av fysiska skador genom tortyr och övergrepp, men i vissa fall också en kombination av fysiska skador och somatisering/spänningstillstånd relaterade till stress och psykiska trauman. Sedan några år tillbaka har centret ett samarbete med Friskis och Svettis i Uppsala, där centrets patienter ges möjlighet till träning under ett år till en låg kostnad som enbart motsvarar medlemsavgiften. Att delta i fysisk aktivitet är viktigt i återhämtning efter trauma. Det kan också vara en värdefull del i en integrationsprocess att bli aktiv i en social miljö som denna. Vidareutbildning För att upprätthålla en god kvalitet i behandlingsarbetet är det av högsta vikt att vidareutveckla och uppdatera behandlarkompetensen och ta del av relevant forskning och kunskapstillförsel på området. Röda Korsets Behandlingscenter införskaffar kontinuerligt ny litteratur samt deltar i seminarier och kurser. En av centrets psykologer går i pågående utbildning till psykoterapeut med inriktning KBT. Bland de kurser/seminarier som centrets medarbetare deltagit i kan nämnas specialistkurs i Prolonged Exposure (PE), Basal Kroppskännedom (BK), Utbildning i att utbilda kring Traumamedveten Omsorg (TMO) samt utbildning i tortyrskadedokumentation. Rutiner och säkerhet Den övervägande majoriteten av patienterna är motiverade till den behandling som erbjuds och genomförs, och rapporterar förbättringar vad gäller upplevda symptom, livskvalitet och aktivitetsnivå i vardagen. Patienternas psykiska tillstånd skattas med hjälp av skalorna PCL-C (PTSD CheckList for civilians) och Hopkins Symptom Checklist. Dessa skalor finns översatta till flera olika språk. Indikatorsenkät för omdöme/utvärdering av behandlingen skickas till behandlingscentrets patienter. Centret har strukturerade rutiner för identifiering, rapport, analys och åtgärd av avvikelser. Patientsäkerhetsberättelse upprättas årligen. Vid regelbundna behandlingskonferenser tas beslut kring uppläggning och genomförande av behandlingar och personalgruppen har egen regelbunden metodspecifik handledning för sitt patientarbete. Externa uppdrag Behandlingscentret har under 2016 varit en konsultativ resurs för andra personalgrupper och verksamheter som möter personer med erfarenheter från krig och tortyr. Detta i syfte att främja kvalitén i omsorgen/stödet för denna utsatta grupp. 7

177 Påverkansarbete, information om centret I syfte att förbättra villkoren och stödet till människor som flytt krig och tortyr och minska lidandet hos dessa är en av behandlingscentrets uppgifter att sprida kunskap om krigs- och flyktrelaterad traumatisering, tortyr och det lidande som detta innebär för många människor. Behandlingscentret vill också informera om sin egen verksamhet som ett sätt att öka förståelsen för traumabehandling och för att stärka förutsättningarna och villkoren för centrets fortsatta existens. Handledning Centrets behandlare har under 2016 på mer eller mindre regelbunden basis handlett personal/medarbetare vid olika arbetsplatser som kommer i kontakt med vår målgrupp, främst kommunanställda. Sammanlagt har genomförts 22 handledningsuppdrag. Utbildning Centret har under 2016 utbildat en mängd olika beställare inom PTSD/trauma kopplat till krig och tortyr; bemötande samt utbildningsinsatser kopplade till barn och unga med krigsrelaterade erfarenheter. Sammantaget har personal från centret genomfört drygt 40 utbildningsinsatser till kommuner, myndigheter, universitet, frivilligorganisationer och olika utbildningsinstitut. Flera av de utbildningar/föreläsningar som centret genomfört under 2016 har också gett tillfälle till information om centrets verksamhet. Utöver det brukar vi delta i olika sammanhang där kunskap om vår verksamhet efterfrågas, bl a i olika mötesforum med representanter från t ex landsting och kommuner. Inspira Projekt och aktiviteter Projekt Inspira, som inleddes under hösten 2015, har fortsatt under hela 2016 och planeras fortgå år Inom projektet samarbetar Röda Korset med Uppsala kommun och Arbetsförmedlingen. Röda Korsets behandlingscenter deltar med 80% psykolog och 100% fysioterapeut. Projekt Inspira har fram till september 2016 finansierats av Samordningsförbundet och därefter och under 2017 av Arbetsförmedlingen. Målgruppen för Inspira är migranter med en etableringsplan, och som har svårt att tillgodogöra sig insatser som till exempel SFI på grund av psykisk ohälsa som kan relateras till krig, flykt och tortyr. Ofta föreligger psykisk ohälsa i kombination med fysisk ohälsa i form av t ex smärta, vilket lätt bildar onda cirklar ifråga om spänningstillstånd, inaktivitet, stress, oro och nedstämdhet. Målsättningen med projektet är att genom psykologisk behandling och hälsofrämjande insatser ge förbättrad hälsa hos deltagarna och därmed också öka deras förutsättningar att fullfölja sin etableringsplan. Ett annat syfte med projektet är att främja samverkan mellan projektets aktörer på detta speciella område. Psykologen erbjuder främst individuell behandling med ACT- och KBT-inriktning, medan fysioterapeuten erbjuder hälsofrämjande insatser som vattengymnastik, yoga och gymträning, och i viss mån individuella kontakter. Projektet har kapacitet för 30 deltagare. Samtliga 30 kan beredas plats i sjukgymnastiska aktiviteter och 20 deltagare kan simultant erbjudas psykologkontakt. Vid årets början deltog ett tiotal deltagare i projektets aktiviteter medan ytterligare några var i bedömningsfasen. Under 8

178 våren fortsatte informationsspridning och rekrytering av deltagare och projektet har under året haft hög beläggningsgrad. Enligt en utvärdering utförd under sensommaren var deltagarna till övervägande del nöjda med insatserna och kände sig hjälpta av dem. I början av december hölls även ett seminarium med 100 deltagare som avslut på Samordningsförbundets del i projektet. Webbaserat utbildningsprogram om krigs- och tortyrtrauma på uppdrag av Sveriges Kommuner & Landsting Under hösten 2016 har RKC Uppsala haft i uppdrag från SKL att göra ett webbaserat utbildningsprogram att användas av SKL i sina verksamheter runtom i landet. Utbildningens huvudteman har varit trauma, posttraumatiskt stressyndrom och post-migratoriska stressorer. Syftet har varit att personal inom kommun och landsting ska få ökad kunskap i hur våld och migration påverkar en människa, samt hur de kan identifiera trauma hos de personer de möter i sitt arbete. En arbetsgrupp bestående av två psykologer och en fysioterapeut på RKC Uppsala tillsattes för att arbeta fram ett programupplägg till SKL. Det blev på ett tidigt stadium i arbetet tydligt att det skulle vara värdefullt att engagera medarbetare med olika professioner från lera av Röda Korsets behandlingscenter i landet för att få flera perspektiv och en bredare kunskapsbas i skrivarbetet. Manusskrivande pågick under hösten för att i slutet av november resultera i 17 stycken filmmanus som därefter filmades. De färdiga manusen delades in i följande teman: Trauma och ptsd Fysioterapi Socialt arbete Blandat (tolk, bemötande) Tortyr Till varje film skrevs två eller flera diskussionsfrågor. Dessa skrevs som ett komplement till filmerna för att få igång reflektion och diskussioner hos tittarna och på arbetsplatserna Filmer och diskussionsfrågor presenterades av två psykologer, en kurator och en fysioterapeut från RKC Uppsala på en utbildningsdag i SKL s regi 8:e december i Stockholm. Utbildningsdagen vände sig till personal inom kommun och landsting som under dagen introducerades till materialet och dess pedagogiska utformning, för att sedan kunna utbilda vidare till personal inom sina respektive kommuner och landsting. Teaching Recovery Techniques (TrT) en traumafokuserad KBT-intervention i grupp för unga ensamkommande Under hösten genomförde, under handledning, två psykologstudenter inom ramen för sitt examensarbete en grupp för unga ensamkommande med symtom på posttraumatisk stress. En av studenterna hade tidigare haft sin psykologpraktik på centret och var redan bekant med målgruppen och hade även hållit i grupper för yngre barn. Teaching Recovery Techniques (TrT) utgår från en manual som baseras på traumafokuserad KBT. Manualen är framtagen av Children and War Foundation i Norge och finns i två upplagor, en för krig och en för naturkatastrofer. Examensarbetet var en del i en pågående pilotstudie som genomförs vid Uppsala Universitet i samarbete med Regionförbundet i Uppsala Län, Uppsala kommun, Knivsta kommun, Tierps kommun, 9

179 Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala och Landstingen i Uppsala län. TrT är en intervention bestående av fem träffar för barn och unga i åldern 8-18 år. I den specifika studien riktade man sig till ensamkommande barn och unga från år. Ungdomarna träffades en gång i veckan under fem veckor och fick då lära sig olika tekniker och färdigheter för att hantera sina påträngande minnen, hitta sätt för att kunna slappna av och former för att hantera sin oro. I interventionen ingår också psykoedukation, normaliserande inslag och förberedelser inför exponering. Parallellt med ungdomarnas träffar fick också en omsorgsperson till ungdomen delta i två gruppträffar för att få ta del av samma tekniker och färdigheter samt lära sig nya sätt för att kunna stötta ungdomen på. Såväl ungdomarnas som omsorgspersonernas gruppträffar var välbesökta och uppskattade och även om gruppträffarna i de flesta fall inte tycktes tillräckliga för att kunna möta ungdomarnas behov av hjälp, bidrog de till en minskad känsla av ensamhet hos ungdomarna. Den ökade förståelsen kring symtom på posttraumatisk stress gjorde också att symtomen inte längre upplevdes lika skrämmande av ungdomarna själva. Barngruppsprojekt Uppsala Rödakorskrets i samarbete med Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala har sedan ett par år drivit ett barngruppsprojekt för barn i åldrarna 6-12 år. Projektet riktar sig till barn som antingen själva utsatts för krig och våld i sina hemländer eller genomlevt svåra umbäranden under resan till Sverige, eller lever med föräldrar som är traumatiserade av krig eller tortyr vilket riskerar att även påverka barnens psykiska hälsa. Upplägget i barngrupperna är psykopedagogiskt och blandar lek och kreativitet med information om normala rektioner på våldsamma upplevelser, om känslor och vad stress är. Upplägget följer ett tidsperspektiv där de första träffarna handlar om situationen i nuet, vilket följs av teman om det som hänt tidigare och avslutas med att barnen får blicka framåt. Genomgående för träffarna är fokus på känslor vad känslor är, varför vi har dem och hur vi kan närma oss dem. Utgångspunkten är att om barnen utvecklar färdigheter att identifiera, sätta ord på och uttrycka sina känslor till en vuxen kommer detta att möjliggöra två saker: 1) De blir bättre på att utrycka vad som sker inom dem, vilket antas öka sannolikheten att vuxna runt dem erbjuder adekvat stöd. 2) Genom att identifiera och beskriva känslor, tränas barnen att betrakta känslan, vilket ökar toleransen för känslan framöver. Parallellt med barngruppsträffarna erbjuds barnens föräldrar att delta i föräldragrupper som under 2015 har letts av psykolog från Röda Korsets behandlingscenter. I takt med att inflödet av nya remisser ökat under 2016 har denna verksamhet lagts på frivilliga kopplade till Röda Korsets Uppsalakrets. Föräldraträffarna följer barngruppens teman och föräldrarna ges även tillfälle att i grupp diskutera och reflektera kring sina barn och sin egen föräldraroll. Behandlingscentrets roll i barngruppsprojektet under 2016 har varit att utbilda och handleda de frivilliga som deltar i grupperna. Korttidsbehanding Under senare år har behandlingscentret i ökad utsträckning mottagit remisser/förfrågningar på patienter som inte primärt 10

180 lidit till följd av våldsamma erfarenheter i hemland eller flykt. De primära svårigheterna har istället varit kopplade till postmigratoriska faktorer som asylprocess, anknytningsärende eller boendesituation. Dessa individer, framförallt ungdomar, har inte varit aktuella för en mer riktad traumabehandling och samtidigt haft stora behov varför centret under 2015 identifierade ett antal teman som kunde användas i en kortare intervention för dessa personer. Beroende på den unges mående och vilka svårigheter som framträder inledningsvis, kan behandlaren göra ett individuellt upplägg kring vilka teman som bör betonas i samtalen och vilka interventioner som ska användas. Traumaanamnes (Livslinje) Formulering av mål eller riktning Psykoedukation Stress avspänning och närvaroövningar. Känslor Ensamhet Det kortare upplägget ställer även krav på att initialt arbeta med mål eller riktning för insatsen vilket i sig bidragit till en ökad effektivitet och en tydligare delaktighet för patienten. I slutet av korttidsbehandlingen får patienten en mapp med dokument kopplade till det som tagits upp, för att på så vis kunna minnas och arbeta vidare med verktygen på egen hand, eller, om ungdomen vill, med stöd av någon person som ungdomen har förtroende för såsom t ex boendepersonal, familjehemsförälder eller god man. För de patienter som har fortsatta behov vid avslut erbjuds en fortsatt kontakt. Videofilmer för projektet Skolan som arena för psykisk ohälsa Skolan som arena för psykisk ohälsa är ett projekt inom Uppsala län som syftar till att fånga upp barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt i ett tidigare skede. En del i detta projekt är en webb-portal med korta pedagogiska och informativa filmer från Uppsala läns olika vårdgivare inom området. RKC filmade inom detta projekt flera filmer med bl a information om vad RKC arbetar med, hur man remitterar till oss, hur barn och ungdomar kan må efter svåra händelser och vad man som ungdom själv kan göra för att främja ett bättre psykiskt mående. Filmerna finns tillgängliga för alla, men är främst avsedda att hjälpa skolpersonal och ungdomarna själva att få information om vilken vård som finns och för att skapa förståelse kring reaktioner efter svåra upplevelser. Ekonomi och finansiering Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala stöds ekonomiskt i olika form av såväl Uppsala kommun (föreningsbidrag) som Uppsala läns landsting (partnerskap), men detta innebär bara en delvis finansiering av centrets verksamhet som därför är beroende av andra bidrag och av finansiering från Röda Korset självt. År 2014 ingicks ett s k partnerskap mellan landstinget i Uppsala län och Röda Korsets behandlingscenter som del av en idéburen organisation. Partnerskapet har ett värde inte minst som ett formaliserat erkännande av Röda Korsets behandlingsverksamhet som ett komplement till den offentliga vården, för centrets specifika patientmålgrupp. Röda Korsets behandlingscentra på andra orter i landet har dock partnerskapsöverenskommelser som innebär att respektive 11

181 landsting tar ett mer omfattande ekonomiskt ansvar för den vårdverksamhet som Röda Korset bedriver, än vad som är fallet i Uppsala. I Uppsala har partnerskapsöverenskommelsen stannat på ungefär samma nivå som det tidigare föreningsbidraget från landstinget. Sett till helheten är behandlingscentret alltjämt underfinansierat, vilket begränsat möjligheterna att ta emot det stadigt växande antal patienter som remitterats till centret. Ett stärkande av remissgångar gentemot t ex primärvård vore angeläget inte minst för att öka möjligheterna för de många vuxna individerna med krigsrelaterad psykisk ohälsa att komma i kontakt med och få behandling på centret, men i ljuset av centrets begränsade resurser i nuläget vore det å andra sidan svårt att hantera en ytterligare ökning av inkommande remisser. Ett viktigt bidrag till centrets verksamhet kommer från Stiftelsen Hildur Nordins Minnesfond, vilket i hög grad bidragit till att en viss ökning av centrets behandlingsresurser trots allt kunnat ske. Röda Korsets behandlingscenter vill till sist tacka sina bidragsgivare som har del i att centret kan fortsätta sin verksamhet för en synnerligen utsatt patientgrupp. Uppsala, Niklas Möller Verksamhetschef/psykolog Röda Korsets behandlingscenter 12

182 Ekonomisk uppföljning RKC Uppsala Intäkter Bidrag från landsting i Uppsala län Bidrag från Uppsala kommun Projektbidrag EU 0 0 Arvsfonden och övriga bidrag Ändamålsmärkt insamling Röda Kors-kretsar Intäkter från utbildning, handledning m.m Summa intäkter Kostnader Lokal, kontors och IT kostnader Resor och konferenskostnader Övriga kostnader (tolkar, handledning) Personalkostnader OH (stöd från enhetsstab) Summa direkta kostnader Avdelningsstab Indirekta kostnader (ekonomi, HR, GS) Summa indirekta kostnader Summa kostnader RESULTAT Finansieras av SRK:s egna medel Intäkter Landstingsbidraget från Uppsala län ligger kvar på samma nivå som tidigare år men under 2016 har centret även erhållit ett engångsbelopp på 800 tkr. Detta för att möjliggöra tillfällig förstärkning för att hantera de ökade vårdköerna. RKC Uppsala har även erhållit ett bidrag från stiftelsen till Hildur Nordins minne, vilket är den enskilt största bidragsgivaren och en stor tillgång för centret. Under året har det även skett en markant ökning av insamlade medel från kretsar. Kostnader Lokal- och kontorskostnader har minskat till följd av den flytt som centret gjorde föregående år vilken medförde högre kostnader. Resekostnader har minskat, lägre leasing/hyrbilskostnader och konferenskostnader mot Övriga kostnader har ökat markant från tidigare år och förklaras av högre kostnad för tolkar. En ny fördelning av gemensamma stödkostnader i form av OH- och indirekta kostnader har lett till förändring av dessa från föregående år. 13

183 Remiss- och behandlingsprocess RKC Uppsala Förfrågan via egen anmälan, remiss/förfrågan (landsting eller kommun) Remisskonferens (jämna torsdagar) Ej målgrupp. Remiss åter remittent Väntelista (ca 7 månader) Kallelse till samtal Första samtal Bedömning Diagnos Mätvärden* Behandlingsplan Remissvar Ev. vidareremittering Psykologisk behandling Inhämtande av mätvärden var 6:e månad Avslutad behandling Inhämtande av mätvärde Sammanfattning av behandling till remittent 14

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210 Tillägg till/utveckling av befintligt idéburet offentligt partnerskap mellan Region Uppsala och svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Målgrupp Det idéburna offentliga partnerskapet omfattar krigs- och tortyrskadade flyktingar som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan, som följd av upplevelser av krig, tortyr eller systematisk förföljelse. Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala erbjuder behandling till personer ur målgruppen som är 13 år och uppåt. Åldersgränsen är till stor del en konsekvens av befintliga resurser. Det finns en önskan om att kunna sänka åldersgränsen, bland annat för att därigenom kunna komma i kontakt och kunna erbjuda små barn i familj från krigsdrabbade områden vård. Detta ses som en viktig fråga. Frågan kring nedre ålder är en fråga som också diskuteras på nationellt plan vid Vårdenheten inom svenska Röda korset. Region Uppsala önskar en sänkning av den nedre åldersgränsen och ser därför gärna att svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala arbetar vidare mot den målsättningen. Samverkan mellan parterna Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala är en vårdinrättning som arbetar med att ge vård till en relativt avgränsad patientgrupp. Man lyder under hälso-och sjukvårdslagens regleringar. Ett konkret samarbete med relevanta vårdgivare inom Region Uppsala, främst inom psykiatrin, behövs. Samarbetet gäller såväl på ledningsnivå som rent operativa kontaktvägar i det enskilda ärendet. Det är viktigt att samarbetet i bägge formerna är konkret och långsiktigt. Region Uppsala kommer, utifrån det idéburna offentliga partnerskapets stipulerade samverkan parterna emellan, att arbeta för att utarbeta ett bättre fungerande samarbete med svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala, såväl avseende det mer övergripande samarbetet som på patientnivå. Ekonomiska villkor och fakturering För förstärks ersättningen till svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala med 800 tkr per år. Förstärkningen omfattas av den årliga uppräkningen. Efter medelsförstärkningen erhåller svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala totalt tkr årligen , med en därtill beslutad uppräkningsfaktor. Period för partnerskap Tillägget har giltighet så länge det befintliga idéburna offentliga partnerskapet parterna emellan är i kraft, dock längst till Detta tillägg till det befintliga idéburna offentliga partnerskapet har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna har erhållit varsitt exemplar. Uppsala 2017-xx-xx Region Uppsala Svenska Röda korsets behandlingscenter i Uppsala Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxx

211 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr LS Läkemedelsenheten Agneta Eklund Tfn E-post Hälso-, sjukvård- och FoUUutskottet Motionssvar avseende Minska läkemedelsberoendet i vårt landsting Förslag till beslut Hälso-, sjukvårds- och FoUU-utskottets beslut Motionen föreslås avslås med anledning av det arbete som redan bedrivs inom området. Ärendebeskrivning Måns Vilhelmsson (M) och My Borg (M) föreslår i en motion att Region Uppsala ska ta fram en övergripande strategi för att minska läkemedelsberoendet, att utreda om dosdispensering kan underlätta tidig upptäckt av beroende samt att arbeta gentemot Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och riksdagen för en sammanhållen läkemedelslista. Region Uppsalas läkemedelskommitté arbetar på uppdrag av regionstyrelsen. Kommittén arbetar för att läkemedelsanvändningen och läkemedelshanteringen i Region Uppsala ska vara ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv. Kommitténs arbete rapporteras i hälso-, sjukvårds och FoUU utskottet regelbundet. Utskottet bereder också kommitténs verksamhetsplan som sedan behandlas i regionstyrelsen fastställdes riktlinjer kring beroendeframkallande läkemedel. En revidering av riktlinjen planeras till Motionen lyfter ett antal yrkanden på området. Region Uppsala ska ta fram en strategi som kompletterar behandlingsprogrammet för att aktivt jobba för att minska läkemedelsberoendet i Region Uppsala Läkemedelskommittén och berörda verksamhetsområden arbetar utifrån uppdaterade kunskapsunderlag angående läkemedelsberoende. Ytterligare underlag bedöms av läkemedelskommittén inte behövas. Utreda om dosdispensering kan vara en möjlighet för att underlätta för läkarna för att tidigt upptäcka patienter som faller in /riskerar att falla in i läkemedelsberoende Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

212 2 (2) Region Uppsalas läkemedelskommitté har i sin verksamhetsplan för 2017 formulerat målet Säker och optimal användning av dosdispensering och arbetar aktivt med frågan. Vidare arbetar kommittén med de fastställda riktlinjerna för dosförskrivning. Dosdispensering innebär att en aktuell och sammanhållen läkemedelslista erhålles och därigenom kan eventuell dubbelsförskrivning upptäckas. Arbeta med och inom SKL och gentemot riksdagen för att få igenom möjligheten till en sammanhållen läkemedelslista Arbetet gentemot SKL och riksdagen för en nationell läkemedelslista är av mycket stor vikt. Frågan har engagerat landets alla läkemedelskommittéer under ett antal år och läkemedelskommittéerna fortsätter att driva denna fråga. Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde om remissyttrande avseende Nationell läkemedelslista där Region Uppsala ställer sig positiv till förslaget om en nationell läkmedelslista. Svaret har beretts tillsammans med läkemedelsteamet och Region Uppsalas läkemedelskommitté. Bilagor Motion Kopia till Regionstyrelsen

213