Stress och stressrelaterad psykisk ohälsa

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stress och stressrelaterad psykisk ohälsa"

Transkript

1 stockholm december Stress och stressrelaterad psykisk ohälsa Ett bakgrundsmaterial från Hjärnfonden Vad är stress? Stress är en del av vår vardag, och något vi alla känner någon gång. Stressen är i grunden nödvändig den hjälper oss i extra krävande situationer, och ger kroppen extra kraft och energi. När vi ställs inför en utmaning såväl i jobbet som privat kan stress göra att vi fokuserar och presterar bättre. Den gör med andra ord att vi kan ge det där lilla extra när det behövs. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt med återhämtning och vila. Stress påverkar många delar av kroppen och kan märkas på olika sätt för olika personer. Vad som stressar oss är dessutom individuellt det som gör dig stressad kanske inte påverkar din kollega alls, och vice versa. Sid. 1

2 Olika upplevelser av stress Stress en överlevnadsinstinkt Olika saker kan uppfattas som stressande: en deadline på jobbet, att hinna hämta barnen på förskolan, ett viktigt möte, problem med sin chef eller kollega, arbetslöshet, dålig ekonomi, oro för en närståendes hälsa. Exemplen är många, och varierar stort. Kroppens reaktion på stress handlar om att mobilisera energi i situationer som kräver snabb handling eller fysisk ansträngning. Det är denna naturliga stressreaktion som har gjort att vi överlevt i tusentals år. Förr i tiden hjälpte den oss framför allt i situationer som krävde en snabb fysisk ansträngning för att ta sig ur en hotfull situation. Hjärnan och kroppen behövde förbereda sig på att antingen kämpa emot hotet eller fly ifrån det. Det är därför stressreaktionen ofta kallas kamp-/flyktreaktionen. Kroppen reagerar på samma sätt idag, trots att vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress. Generellt kan sägas att många upplever stress när de har för mycket att göra på jobbet, privat eller i skolan. Det kan också vara så att man känner att man har svårt att leva upp till de sociala krav och förväntningar som ställs på oss. Andra vanliga stressfaktorer är oförutsägbara händelser som vi inte har kontroll över, eller när vi upplever tillvaron som meningslös var svenskar sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa. 76 procent av dessa var kvinnor. När vi inte kan kämpa eller fly Ett annat sätt att reagera på stress är att spela död. Denna reaktion sätts igång när hjärnan bedömer att faran är så pass stor att varken kamp eller flykt kommer att hjälpa. Då aktiveras det parasympatiska nervsystemet, vilket drar ner på energin. Det leder till trötthet, yrsel, muskelsvaghet, låg puls, lågt blodtryck, svimningskänslor och magbesvär. Man drar sig undan, isolerar sig från omgivningen och begränsar sina sociala kontakter. Man kan också drabbas av en väldig trötthet, bli handlingsförlamad och känna sig nedstämd eller rentav deprimerad. Sid. 2

3 Hur går en stressreaktion till? När hjärnan tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet blixtsnabbt. Detta är en del av det autonoma nervsystemet, som styr andning, blodtryck och puls sådant som vi inte kan påverka med vår vilja. Olika stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. Deras uppgift är att öka pulsen och blodtrycket, samt att förse musklerna med tillräckliga mängder socker och annan energi för kamp-/ flyktreaktionen. Smärtkänsligheten minskar och blodet koagulerar fortare. Blodflödet dirigeras om så att musklerna får mer blod, medan organ som inte behövs för en kamp på liv och död får mindre. Vad händer i hjärnan vid kronisk stress? Kronisk stress leder till förändringar i hjärnan. I hjärnan finns runt 100 miljarder nervceller som är sammankopplade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. Kommunikationen mellan nervcellerna är viktig för att hjärnan ska fungera. I studier på djur har forskare visat att kronisk stress får förbindelserna mellan nervceller att dras tillbaka, vilket leder till försämrad kommunikation. Kronisk stress leder även till andra mätbara förändringar i hjärnan. Dessa kan förklara de kognitiva problem som upplevs av utmattade personer. Med hjälp av modern avbildningsteknik har forskarna påvisat en förtunnad hjärnbark i en särskild del av pannloben hos personer med utmattningssyndrom. Just pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga och förmågan att planera och organisera. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, till exempel när man ska komma ihåg en inköpslista. Med samma teknik har forskarna visat att ett annat område i hjärnan, amygdala, ofta är förstorat hos den med utmattningssyndrom. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt. När stressen skadar hjärnan De förändringarna som uppstår i hjärnans struktur vid långvarig kronisk stress kan förklara varför det tar så lång tid för utmattade att återhämta sig. Nya förbindelser mellan nervceller måste skapas igen och det tar tid. Förändringarna i hjärnan kan finnas kvar ett år efter insjuknandet; ibland kan de ha ännu större och mer långvariga effekter. Vikten av vila Kroppens gaspådrag vid en stressreaktion är gjort för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att kroppens andra viktiga funktioner ska få utrymme. Det är alltså inget fel med denna fantastiska kraftmobilisering så länge vi lyckas röja undan hotet, eller skaffa oss de resurser vi behöver för att så småningom återgå till ett balanserat läge. Vi klarar av kortare perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det först när stresspådraget pågår länge, utan tid för återhämtning, vila och sömn. Sid. 3

4 Ohälsosam stress när kroppen säger ifrån Symtom på ohälsosam stress kan komma smygande. Den drabbade kan ha fått många varningssignaler under lång tid, men valt att strunta i dem. Många fortsätter envist framåt i stället för att lyssna på kroppen när den säger ifrån. Att uppmärksamma varningssignalerna är viktigt, eftersom tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom och är dessutom ofta enkla. Många av de symtom som stress orsakar är dessutom allmänna och kan tyda på att någon annan sjukdom ligger bakom. Oavsett anledning till stressen är det viktigt att uppmärksamma dem och söka hjälp. Sjukdomsbilden vid utmattningssyndrom kännetecknas av hjärntrötthet, kognitiva störningar och stresskänslighet. Ett annat vanligt symtom vid utmattningssyndrom är en extrem fysisk trötthet som inte går att vila bort. Att uppmärksamma varningssignaler är viktigt, tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom. Sid. 4

5 Viktiga varningssignaler?! Aj Sömnproblem Minnes- och koncentrationsproblem Värk i kroppen Drar sig undan socialt liv Svårt med krav och tidspress Sömnstörningar Du känner dig ofta trött, håglös och utan energi. Du känner dig inte utvilad på morgonen, även om du sovit länge och ostört. Du har svårt att somna, eller så vaknar du på natten och har svårt att somna om. Du har även svårt att varva ner och koppla av. Koncentration och minne Du har svårt att fokusera och glömmer lätt bort saker. Kroppsliga symtom Du har spänningshuvudvärk, ont i magen, värk i kroppen eller känner dig allmänt stel och spänd. Du spänner musklerna och har ont i nacke, axlar och rygg. Socialt liv Du väljer bort vila, egna intressen, nöjen, fritidsaktiviteter och att umgås med vänner och familj. Du tappar lusten för sex. Krav och tidspress Du har svårt att hantera krav och känner inte att du hinner med dina arbetsuppgifter. Du tycker inte att du har tid att träffa familj och vänner. Immunförsvaret och hjärtat Ditt immunförsvar blir försvagat och du får oftare infektioner. Stressen frisätter en rad hormoner som gör att blodsockret höjs, pulsen ökar och du får hjärtklappning. Sinnesintryck och sinnesstämning Du får ångest, känner dig nedstämd och orolig och fastnar lätt i negativa tankegångar. Du blir lätt irriterad och får känsloutbrott. Du får yrsel och känner dig överkänslig mot sinnesintryck som ljud och ljus. Vila och återhämtning Du återhämtar dig inte lika snabbt som du brukar. Hur mycket du än vilar känns det omöjligt att ladda om batterierna och känna sig helt utvilad. Sid. 5

6 Stressrelaterad ohälsa ett växande problem Stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat globalt sedan 1990-talet. Det är ett världsomspännade problem som förekommer i såväl i-länder som u-länder. Enligt WHO är psykisk ohälsa det snabbast växande och största hotet mot människors hälsa i framtiden (WHO 2008) var svenskar sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa. 76 procent av dessa var kvinnor. Drygt hälften av alla sysselsatta, 53 procent, säger att de har alldeles för mycket att göra, enligt Arbetsmiljöverket. Det finns en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och arbete, men exakt vad utmattningssyndrom beror på vet man inte helt säkert. Mycket tyder på att det är relaterat till arbete där individen utsatts för långvarig stress med tidspress, stor arbetsbörda, dålig respons på det arbete man utför och bristfälligt socialt stöd. Faktorerna som påverkar oss på en arbetsplats är många. Det kan handla om allt från arbetsuppgifter och relationen till kollegorna, till bristande ledarskap, omorganisationer, neddragningar, teknikanvändning och den övergripande stämningen på jobbet. Kvinnor mer utsatta Det finns dock vissa grupper som sticker ut mer än andra. Exempelvis är det vanligare att kvinnor blir sjukskrivna för stressrelaterade problem. En orsak är att kvinnor och män dras till olika sektorer, med olika arbetsvillkor och arbetsmiljörisker. Inom kvinnodominerade branscher är förutsättningarna och arbetsmiljön allmänt sämre; resurserna är ofta mindre, arbetsbelastningen högre och möjligheten att påverka sitt arbete lägre. Inom just dessa områden drabbas visserligen båda könen. Men även där män och kvinnor arbetar inom samma organisation eller yrke, har de ofta olika uppgifter; det leder till olika fysiska och mentala belastningar, vilket i sin tur påverkar risken att drabbas av psykisk ohälsa. Stress i siffror 4 13 procent av befolkningen är drabbad av utmattningssyndrom svenskar var sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa år procent av dessa var kvinnor. 70 procent av sjuksköterskorna och grundskollärarna upplever att de har ett psykiskt påfrestande arbete. Antalet anmälningar om arbetssjukdomar som orsakats av stress och hög arbetsbelastning har mer än fördubblats mellan 2012 och 2015, från cirka 700 till cirka Sedan 2010 har långtidssjukskrivningarna ökat med 80 procent. Psykisk ohälsa står för närmare 60 procent av denna ökning, enligt Stressforskningsinstitutets siffror från Sid. 6

7 Varför drabbas så många av ohälsosam stress? Att stressen har ökat i samhället har flera skäl. Brist på tid för återhämtning, tidigare ekonomiska kriser med nedskärningar och påföljande arbetslöshet, högre krav i arbetslivet och teknikskifte är några orsaker. Medan datorisering och nya tekniska system är tänkta att effektivisera arbetet, har de också medfört att anställda förväntas göra allt mer själva. Ofta kräver arbetsuppgifterna mer tid vid datorerna, vilket skapar stress hos många. Slimmade organisationer, där färre personer ska uträtta mer arbete på mindre tid, ger större arbetsbörda, mer övertid och ökad stress. Andras krav och förväntningar kombinerade med de ofta alltför höga krav man ställer på sig själv påverkar givetvis också hur man mår. Enligt en undersökning bland patienter på en stressmottagning angav 76% att deras stress berodde på en kombination av privata och arbetsrelaterade faktorer, 20% var stressade enbart på grund av jobbet och 4% uppgav privatlivet som enda stressfaktor. Stress och psykiska påfrestningar är de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Idag har närmare 15 procent av kvinnorna och 8 procent av männen besvär till följd av stress och/eller psykiska påfrestningar i arbetet, enligt Arbetsmiljöverket. Vilka stressorer anger patienter på stressmottagningen? 20% 4% Arbetsrelaterade stressorer 1. Kvantitativa krav i arbetet 2. Emotionella krav i arbetet 3. Dåligt ledarskap 76% Privata stressorer 1. Relationsstörningar 2. Ansvar för sjuk anhörig 3. Ekonomiska problem Både arbete och privat Arbete Privat Sid. 7

8 Stressad, utbränd eller utmattad? Vi reder ut begreppen. Även om vägen tillbaka kan vara lång och riktigt kämpig, lyckas de flesta hitta tillbaka till ett liv som någorlunda liknar det de hade innan. Att vara trött och stressad efter en tuff vecka på jobbet kan vara kämpigt nog och har nog drabbat de flesta. Men att bli utbränd, gå in i väggen eller att drabbas av utmattningssyndrom, är ett sjukdomstillstånd som kan ta många år att repa sig från. Tidigare blandades utmattningssyndrom ofta ihop med depression. Idag vet vi att skillnaden är stor, och att utbrändhet mer handlar om att hjärnan faktiskt lägger av. Man är inte bara nedstämd, utan får också problem med kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och koncentrationsförmåga. I slutet av 1980-talet breddade man definitionen av utbrändhet; istället beskrevs det som ett utmattningstillstånd. Nu menar man att individen är utmattad såväl fysiskt som känslomässigt och mentalt, till följd av långvarig exponering för psykiskt krävande situationer. Den drabbade känner sig ständigt trött och svag, hjälplös och utan hopp. Idag anser man att den psykiska ohälsan som ligger till grund för utmattningstillståndet inte bara är kopplat till arbetet, utan även kan uppstå i privata sammanhang. Sedan slutet av 1990-talet har det skett en dramatisk ökning av långtidssjukskrivningar, där sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa står för den största ökningen. Så sent som 2005 blev utmattningssyndrom en egen etablerad diagnos. Begreppet utbränd används idag allt mer sällan. Det kan lätt misstolkas som att någon är helt och oåterkalleligt slutkörd, vilket inte stämmer. Sid. 8 Sedan 2010 har långtidssjukskrivningarna ökat med 80 procent. Psykisk ohälsa står för närmare 60 procent av denna ökning.

9 Så ställs diagnosen utmattningssyndrom Utmattningssyndrom uppkommer efter en långvarig stressbelastning utan tillräcklig återhämtning. Det karaktäriseras av påtaglig brist på energi, sömnstörningar, koncentrations- och minnessvårigheter. Utmattningen påverkar personen såväl fysiskt som känslo- och tankemässigt. Utmattningssyndrom är också en diagnos där det ofta förekommer en samsjuklighet med andra psykiatriska diagnoser, exempelvis depression och ångest. Det är viktigt att diagnosen blir rätt eftersom det krävs olika typer av behandlingsinsatser för exempelvis utmattningssyndrom, depression eller utmattningssyndrom med samtidig depression. Diagnos för utmattningssyndrom kan användas om det inte finns någon depression; därför måste först depressionsdiagnos prövas. Om depressionen är orsakad av utmattning på arbetet används diagnosen utmattningssyndrom endast som tilläggsdiagnos. Centrala symtom är trötthet som inte går att vila bort, sömnrubbningar och kognitiva besvär. I början av förloppet dominerar kroppsliga symtom som mag- och tarmproblem, sömnsvårigheter, värk i kroppen och ständig trötthet. Symtomen kommer smygande och efterhand tillkommer kognitiva symtom. De kognitiva besvären yttrar sig främst som minnes- och koncentrationssvårigheter. Det blir svårt att koncentrera sig på en text, till exempel nyhetsartiklar och böcker. Man får svårt att minnas till exempel att hitta vägen hem från jobbet, eller att känna igen ansikten. I ett senare skede uppkommer humörförändringar och depressiva symtom som nedstämdhet, skuldkänslor och oro procent av befolkningen är drabbad av utmattningssyndrom. Utmattningssyndrom Socialstyrelsens diagnoskriterier Samtliga kriterier som betecknats med stor bokstav måste vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas. A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader. B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med psykisk belastning. C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod: 1. Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning 2. Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress 3. Känslomässig labilitet eller irritabilitet 4. Sömnstörning 5. Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet 6. Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller ljudkänslighet. D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t ex hypothyreoidism, diabetes, infektionssjukdom), reoidism, diabetes, infektionssjukdom). F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi (en lindrigare form av depression som har pågått i minst två år) eller generaliserat ångestsyndrom samtidigt är uppfyllda anges utmattningssyndrom enbart som tilläggsspecifikation till den aktuella diagnosen. Sid. 9

10 Vänta inte med att söka hjälp Sjukskrivning och vägen tillbaka Om du söker hjälp i ett tidigt skede när du börjar uppmärksamma några första signaler och symtom på ohälsosam stress går det ofta att sätta in enkla insatser som kan förhindra ett utmattningstillstånd. När du väl har drabbats av utmattningssyndrom kan det ta lång tid att komma tillbaka till det vanliga livet, både privat och på arbetet, och det finns en överhängande risk för återfall. Till en början är det viktigast att bli noga omhändertagen och få det stöd och den förståelse som man behöver, samt att minska belastningen. För dig som drabbats av utmattningssyndrom är vikten av frånvaro från arbetet med påföljande sjukskrivning stor, särskilt då många fall av stressrelaterad psykisk ohälsa har sin grund i arbetsplatsen. Hur länge du kan behöva vara sjukskriven är väldigt individuellt och beror bland annat på symtomens svårighetsgrad. Det är framförallt tre symtom: trötthet och uttröttbarhet, ökad stresskänslighet och nedsatt kognitiv förmåga som påverkar arbetsförmågan. Typ av arbete samt situationen på arbetsplatsen spelar också en betydande roll. Om lämpliga arbetsuppgifter och en bra arbetsmiljö kan ordnas, blir chansen god att en person med kvarstående symtom kan klara sitt arbete. Ännu finns inga större vetenskapliga studier som bekräftar vilka behandlingar som fungerar bäst. Men det är viktigt att så tidigt som möjligt lägga upp en individuell behandlingsplan med till exempel avspänningsövningar, identifiering av stressfaktorer, stresshantering, sömnskola och motion. Även kognitiv beteendeterapi har visat sig ha positiva effekter, och för en del hjälper antidepressiva läkemedel. Ta kontakt med vårdcentralen eller företagshälsovården om du ofta upplever symtom på stressrelaterad psykisk ohälsa, som till exempel kognitiva problem, överkänslighet för sinnesintryck, en trötthet som inte går att vila bort, sömnproblem, ångest och/eller depressiva symtom. Det är viktigt att du så snart som möjligt söker hjälp om du mår dåligt, eftersom stressrelaterade sjukdomar kan ta lång tid att läka. På vårdcentralen kan läkaren se till att du får prata med en kurator eller psykolog. Mer specialiserad hjälp går att få på öppna psykiatriska mottagningar eller på speciella stresskliniker. Om det inte är möjligt eller önskvärt att gå tillbaka till det nuvarande arbetet, är det viktigt att rehabiliteringen inriktas på att byta arbetsplats eller arbetsuppgifter. Generellt kan en alltför tidig återgång till arbetet innebära stor risk för återfall. Samtidigt kan en sen återgång förstärka upplevelsen av att vara kroniskt sjuk och bli ett arbetshinder i sig, som äventyrar möjligheten att återfå hälsan och arbetsförmågan. Det gäller därför att hitta en bra balans där man tar hänsyn till graden av sjukdomsrelaterad oförmåga, individens resurser att hantera besvären och möjligheterna att anpassa arbetsuppgifterna. Sid. 10

11 Så undviker du ohälsosam stress Vila och återhämtning Vi klarar perioder av stress om vi ser till att vila och återhämta oss. Titta på TV, läs en bok, bläddra i en tidning eller bara slappa är exempel på bra avkoppling som ger återhämtning och vila för både kropp och hjärna. Ställ rimliga krav på dig själv Att arbeta med din egen inställning till de krav som ställs i livet och försöka lägga upp din tillvaro efter de krav som du kan hantera är andra sätt att hantera stress. Fysisk aktivitet När du rör på dig händer mycket i kroppen som gör att du känner dig piggare och starkare. Blodcirkulationen ökar och hjärnan får mer syre. Fysisk aktivitet gör också att kroppen blir bättre på att ta hand om stresshormoner din stresstålighet ökar, helt enkelt. Dessutom frisätts signalsubstanser i hjärnan som motverkar depression och smärta. Minne, inlärning, problemlösning och koncentrationsförmåga kan också förbättras. När jobbet stressar Försök få en rimlig arbetsbörda. Sätt gränser, delegera och be om hjälp. Ta hjälp med gränssättning. När jobbet stressar är det bäst att tala med chefen för att åstadkomma en förändring. Du kan också tala med dina kollegor, det ger möjlighet att dela erfarenheter och att stötta varandra. Socialt umgänge Att umgås med familj och vänner gör det lättare att varva ner. Det kan vara så enkelt som att ta en fika eller en promenad tillsammans. Varva ner Det finns avslappningsövningar du kan lära dig. Mindfullness och yoga är exempel på övningar som kan hjälpa till att hejda tankar som snurrar i huvudet och gör att stressreaktioner i kroppen dämpas. När privatlivet stressar Det är mycket i privatlivet som kan vara stressande. Om du blir stressad av att familjen har många aktiviteter, gå igenom och ta bort, och om det finns möjlighet att be om hjälp. Öva på att säga nej om du lätt ställer upp på vad andra vill. Be att få vänta en dag med svaret så kan det vara lättare att säga nej. Sov gott Det är kanske lättare sagt än gjort men en god natts sömn är viktig för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Se till att börja varva ned i god tid innan du lägger dig helst utan mobil, dator eller andra skärmar. Ta hellre ett bad eller läs en bra bok. Håll sovrummet mörkt och svalt. Sid. 11

12 För mer information se hjarnfonden.se Källa: Ange Hjärnfonden Övrigt källmaterial: Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Stressforskningsinstitutet, Vårdguiden 1177, Företagshälsans riktlinjegrupp, Hasselberg et al. Self reported stressors among patients with Exhaustion Disorder: an exploratory study of patients records. BMC Psychiatry Sid. 12

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående

Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov

Läs mer

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bella Stensnäs, leg psykolog Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presenta(on av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssä> Utmattningssyndrom

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist

Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist Stress och hanteringsstrategier leg. Psykolog Therése Blomqvist Agenda Vad är stress? Konsekvenser av långvarig stress? Vad orsakar stress? Vad kan jag göra? Vad är stress? Stress är ett tillstånd av ökad

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet 1 Utbrändhet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bella Stensnäs, leg psykolog Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssätt Utmattningssyndrom

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter

Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter Hur ska jag hinna med allt? Informationspass för nya studenter 2016-09-14 Studentlivet har börjat - grattis! Positivt, roligt och spännande! Nya vänner för livet! Ny kunskap! Flytta hemifrån, ny struktur

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Utbrändhet. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Utbrändhet Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella forskningsteman:

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Bella Stensnäs, leg psykolog

Bella Stensnäs, leg psykolog Bella Stensnäs, leg psykolog bellastensnas@hotmail.com Agenda Presentation av mig Forskning Fysiologiska och psykologiska konsekvenser av hög stressbelastning Strategier, stöd och förhållningssätt Utmattningssyndrom

Läs mer

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN.

UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. UTMATTNINGSSYNDROM EN KARTLÄGGNING AV DEN TIDIGASTE SYMTOMFASEN. Författare: Margareta Gustavsson, företagsläkare, specialist i allmänmedicin Apladalens FHV Pilgatan 10 331 30 Värnamo margareta.gustavsson@apladalen-fhv.com

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017

STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017 STRESS och Utmattningssyndrom Vårdsamordnare våren 2017 Lilian Wiegner Överläkare Institutet för Stressmedicin Institutet för stressmedicin ISM Projekt (2002) till permanent verksamhet (2008) Sedan start

Läs mer

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog Dagens agenda Vad är stress? Vad är stressrelaterad ohälsa? Varningssignaler på ohälsosam stress Vad kan jag göra? Vad är stress? Hur använder du ordet stress? Vad är

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Stress i arbetet. På uppdrag av Stockholms läns landsting

Stress i arbetet. På uppdrag av Stockholms läns landsting Stress i arbetet På uppdrag av Stockholms läns landsting Långvarig intensiv stress utan perioder av återhämtning orsakar allvarliga och kostsamma problem i dagens arbetsliv. Stress och psykiska påfrestningar

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

SMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N

Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N A R B E T S - O C H M I L J Ö M E D I C I N Utarbetad, utmattad, utbränd? ett problem i arbetslivet juni 2006 Sedan slutet av 1990-talet och in på 2000-talet har långvarig sjukskrivning ökat påtagligt.

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE

HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE Lars Rönnbäck, professor, neurolog Birgitta Johansson, docent, psykolog, specialist i neuropsykologi Mental trötthet/ hjärntrötthet - ingen vanlig trötthet Tillgänglig energi

Läs mer

Lugn, glad & kreativ på jobbet. Ett föredrag som lär dig och dina kollegor enkel och effektiv stresshantering

Lugn, glad & kreativ på jobbet. Ett föredrag som lär dig och dina kollegor enkel och effektiv stresshantering Lugn, glad & kreativ på jobbet Ett föredrag som lär dig och dina kollegor enkel och effektiv stresshantering Lugn, glad & kreativ på jobbet Föredraget blandar aktuell forskning om jobbstress och stress

Läs mer

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial Pe rs on al Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET

TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi

Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi Arbetsliv, psykisk ohälsa och sjukskrivning s Varför ökar sjukfrånvaron med psykiska diagnoser? Hugo Westerlund, fil.dr., professor i epidemiologi Föreståndare för Stressforskningsinstitutet, Stockholms

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell

Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Anhörigskap & stress, och hur mår du? Anhörigsamordnare Margaretha Hartzell Hur mår du? Känslor och tankar? Medberonde Stress Vad kan jag göra själv? Stämmer detta/funderar du på detta? Lars Björklund

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

cž_b 5Ƃa RWTUT] 1P[P]b [ŽeTc

cž_b 5Ƃa RWTUT] 1P[P]b [ŽeTc EzaP QſbcP cž_b 5Ƃa RWTUT] 1P[P]b Ž haztb [ŽeTc Balans i yrkeslivet för chefen - som anställd Chefen som anställd Upplever du att tiden inte räcker till? Då är du inte ensam. 43 procent av chefsmedlemmarna

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Rast och ro Om stress och återhämtning

Rast och ro Om stress och återhämtning Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)

Läs mer

Utmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17

Utmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17 Utmattningssyndrom Nationell konferens koordinatorer sept-17 Lilian Wiegner Överläkare Institutet för Stressmedicin Carl Skottbergs gata 22B 413 19 Göteborg lilian.wiegner@vgregion.se Institutet för stressmedicin

Läs mer

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Symtom vid hjärntrötthet eller mental trötthet är bl.a. koncentrationssvårigheter, stresskänslighet, sömnsvårigheter, försämrad förmåga att komma igång och ta initiativ Lars Rönnbäck, professor i neurologi

Läs mer

Kvartalsenkät Mars 2013

Kvartalsenkät Mars 2013 Kvartalsenkät Mars 20 Stress, arbetsliv och hälsa Arbets- och miljömedicin Lund Du når oss på adressen: Arbets- och miljömedicin Alwallhuset, Barngatan 2A Skånes Universitetssjukhus, Lund 22 8 LUND Telefon:

Läs mer

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring.

Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. Utbildningar i Ming metoden och taktil beröring. MÅL: Använda behandlingarna i det dagliga arbetet för att skapa lugn, lindring och återhämtning. Minska stresspåslag för att ge ett lugnare arbetstempo

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Stress Positiva stresseffekter

Stress Positiva stresseffekter Ork & Energi Stress Positiva stresseffekter Stress är egentligen en livsviktig reaktion i kroppen som sätter i gång olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol för att ge dig extra kraft

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Tjörns kommuns författningssamling

Tjörns kommuns författningssamling Tjörns kommuns författningssamling Verksamhetsområde: Personal Författning: Stresshantering Handlingsplan för Tjörns kommun Beslut: KF 139/021118 Dnr. 02.054-026 Vad säger lagen? STRESSHANTERING Handlingsplan

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer