Hållbara projekt ger... vägar ut ur stuprören?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hållbara projekt ger... vägar ut ur stuprören?"

Magnus Viklund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Dokumentation Hållbara projekt ger... vägar ut ur stuprören? Bakgrund: Boverket välkomnar dig till den andra delen i en mötesserie om erfarenheter från Delegationen för hållbara städers stödprojekt. Detta arbetsmöte riktar sig till er som är involverade i dessa projekt. Ämnet för dagen är samarbete, och dess betydelse - i synnerhet för nytänkande, komplexa projekt. Är samarbete vägen ut ur stuprören? Inom hållbarhetsprojekt används ofta samarbeten som ett verktyg för att skapa samsyn och ett holistiskt perspektiv i projekten. Det handlar om samarbeten mellan projekt, inom projekt, inom organisationer, mellan organisationer, mellan olika nivåer och med vitt skilda aktörer och syften. Hur fungerar olika typer av samarbeten och vilken effekt ger de på projekten? Hjälper samarbetet i sig självt mot stuprörstänkande? Kan det stjälpa? Hur gör man för att optimera ett samarbete? Anna-Karin Stoltz Ehn Samtalsledaren Anna-Karin Stoltz Ehn, chef på Norra Djurgårdsstaden Innovation, inledde dagen genom att prata om sin egen resa när det gäller samarbeten och organisationer. En av de viktigaste lärdomarna Anna-Karin fått med sig var att man måste lära sig förstå hur andra förstår för att kunna göra sig förstådd och skapa samsyn. Koordinerad kraftsamling attraktiva platser Akademi Norr Ann-Ci Jonsson från Akademi Norr beskrev bakgrunden till projektet: glesbefolkade inlandskommuner i norr, med många gemensamma utmaningar, som gått samman för att hitta gemensamma lösningar. Genom Akademi Norr har samarbetet haft fokus på utbildning och lärcentrum med utbildning på distans. I projektet Koordinerad kraftsamling - attraktiva platser har man tittat på hur man kan utnyttja och utveckla platsernas kulturella kapital för att skapa attraktivitet och tillväxt.

Är samarbete vägen ut ur stuprören? Inom hållbarhetsprojekt används ofta samarbeten som ett verktyg för att skapa samsyn och ett holistiskt perspektiv i projekten.

3 Kramfors kommun Nästa talare i projektet Koordinerad kraftsamling - Attraktiva platser, var Andreas Gylling från Kramfors kommun. Andreas pratade specifikt om Ullånger, en tätort med ca 700 personer i Karmfors kommun, där de jobbat mycket med platsens kvaliteter. I Ullånger har de arbetat mycket med medborgardialoger för att undersöka vad de invånarna uppskattar med platsen och vad de vill utveckla. Resultatet har blivit ett landsbygdsutvecklingsspel, tätortsvandringar, en hotspot-karta och långtgående planer på en medborgarutvecklad Generationernas park. Andreas talade även om identitetsskapande, och dess förhållande till profilskapande och imageskapande, att det är när dessa håller ihop som man kan prata om en plats själ. Alla insatser och aktiviteter man gör i stadsbyggandet måste sedan kopplas till denna själ. Som avslutning talade Andreas om utmaningarna som finns i samarbeten och dialogarbeten; till exempel om vikten av att det finns avsatt både tid och resurser till att följa upp dem och konkretisera idéerna.

I Ullånger har de arbetat mycket med medborgardialoger för att undersöka vad de invånarna uppskattar med platsen och vad de vill utveckla.

6 Storsjö Strand Storsjö Strand är ett nybyggnadsprojekt med miljöspetsambitioner, vid Storsjöns strand i Östersund. Anne- Katrin Ångnell, Fredrik Frensborg och Johan Permansson beskrev projektet samt de samarbetsformer de använt sig av. Bakgrunden till projektet kopplas till Östersunds skifte från statlig administration och militär till miljöfokus. På 90-talet flyttade många arbetsplatser, likaså på mitten av 00-talet, och Östersund tvingades ta ställning till om de skulle lägga sig och dö?, som talarna uttrycket sig, eller om de skulle rikta in sig åt annat håll. Valet föll på att rikta in sig mot miljö, och Östersund blev sedermera den första kommunen att bli helt miljöcertifierad. Projektet Storsjö Strand har ambitionen att bli föregångare inom hållbar stadsutveckling. Något som är speciellt i projektet är samarbetsformerna för konsulterna. Konsultupphandlingen gjordes på person istället för på konsultbolag eftersom staden ville undvika risken att ett stort bolag presenterade en färdig modell utan lokalanknytning. Detta ledde till en projektgrupp med personer från White, Sweco, WSP och Arken arkitekter. Talarna menade att detta gjort att man kompletterade varandra genom att man hade ett eget specialistområde men även kunskap om de andras områden. När det gäller samarbetet lyfte talarna fram att det är extremt viktigt att man förstår varandras vokabulär, frågeställningar och bakgrundsförståelse. Politikens inblandning och uppbackning nämndes även det som centralt.

Bakgrunden till projektet kopplas till Östersunds skifte från statlig administration och militär till miljöfokus.

8 Philip Runsten Sedan var det dags för dagens inspirationsföreläsare och workshopledare, Philip Runsten. Philip är forskare på handelshögskolan och VD på konslutbolaget Influence!. Philip föreläser om kollektiv intelligens och om de misstag man ofta gör i strävandet efter gemensam kunskap och perfekta samarbeten. Presentationen inleddes med en genomgång av kollektiv förmåga och kunskapsintegration. Philip menar att kunskapsintegrationen främst sker i mikrosystem som grupper, möten, diskussioner och likande. Men hur gör man dessa effektiva? Philip visade flera exempel på hur den sociala delen i mikrosystemen kan stjälpa istället för att hjälpa. Han pekade även på hur expertgrupper sällan är så effektiva som man tror då gruppdynamiken och processen spelar stor roll, inte bara individuell duglighet. Efter detta fick gruppen genomföra en övning i kollektiv intelligens Desert survival. Övningen gick ut på att deltagarna först enskilt och sedan i grupp fick rangordna saker viktiga för överlevnad vid krasch med flygplan i öken. Philip visade sedan på hur resultatet ofta förbättras i gruppen men ändå bara till nivån av den näst bästa individen. Philip visade sedan på hur effektiva och ineffektiva grupper tenderar att fungera. I en lågpresterande grupp leder ofta samtalet till att ett mönster bildas efterhand (ex. A-B-C-A-B-A-B-C-A). I ett optimalt samtal går inte mönstret att förutsäga. Han visade även en matris gällande kommunikation där högpresterande grupper är kommunikativt mer utforskande mellan eget och andras perspektiv samt mellan utforskande och förespråkande argumentation. Lågpresterande grupper tenderar att fastna i argument kring eget perspektiv samt förespråkande. Philip visade även ett exempel som tagits från par-forskningens värld. Där visar det sig att sättet att prata på hade stor inverkan på parets benägenhet att stanna ihop och agera som en enhet. Det handlade om PN-ratio: Hur det ena parten säger tas emot av den andra. Om parten visade att den lyssnat/tagit till sig/förstått vad den andra säger ökar ration. Om man visar att man inte bryr sig minskar den. Sammanfattning tips för högpresterande gruppsamarbete: Se till att ni pratar om samma sak. Viktigaste faktorn: lyssna/läsa känslostämning. Aktiva, lyhörda, närvarande och omsorgsfulla: effektiva grupper 4 Verktyg: Hur får man till ett bra möte? - Kollektiv reflektion - Ledarens funktion facilitering - Time out - Checklista (Se nedan i Powerpoint!)

Presentationen inleddes med en genomgång av kollektiv förmåga och kunskapsintegration. Philip menar att kunskapsintegrationen främst sker i mikrosystem som grupper, möten, diskussioner och likande.

Relevanta dokument

Hur kan mer effektivt samarbete med externa leverantörer öka leveransen värde?

Hur kan mer effektivt samarbete med externa leverantörer öka leveransen värde? 2019-01-15 Förstå utmaningar i att skapa effektivt samarbete med externa leverantörer Ge insikter kring hur man kan skapa