Kontroll, kostnad, kunskap, vilken parameter är viktigast vid beslut gällande hantering av löpande bokföring?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontroll, kostnad, kunskap, vilken parameter är viktigast vid beslut gällande hantering av löpande bokföring?"

Transkript

1 Företagsekonomiska Institutionen Kontroll, kostnad, kunskap, vilken parameter är viktigast vid beslut gällande hantering av löpande bokföring? - En studie baserad på mikro- och småföretag inom Uppsala län Boel Axelsson & Jessica Jansson Kandidatuppsats, fortsättningskurs C, 15 hp Handledare: Per Forberg Vårterminen

2 FÖRORD Denna uppsats är skriven vid Uppsala Universitet, inom ramen för företagsekonomi, under vårterminen Först och främst vill vi tacka de bolag som ställt upp i vår enkätstudie och bidragit till vårt empiriska material. Vi vill också tacka vår handledare, Per Forsberg, för den hjälp vi fått under arbetets gång. Ett tack riktas också till den hjälpsamma personalen på Ekonomikums bibliotek. Till sist vill vi också tacka alla som på ett eller annat sätt bidragit till uppsatsen. Boel Axelsson Jessica Jansson ~ II ~

3 SAMMANFATTNING Det här är en studie av mikro- och småföretag inom Uppsala län som syftar att bidra till bättre kunskap och ökad förståelse för hur dessa bolag hanterar sin löpande bokföring. Den kvantitativa enkätundersökning som ligger till grund för studien omfattar 163 bolag. De ombads svara på frågor angående hur de hanterar sin löpande bokföring, om de använder bokföringssystem samt vilken av parametrarna kotroll, kostnad och kunskap som var viktigast i beslutet om hanteringen av den löpande bokföringen. Samtliga bolag hade mellan 0-49 anställda och delades in i tre kategorier A, B och C, beroende på antalet anställda. Detta för att kunna se skillnader och göra jämförelser mellan bolag i olika storlek. Studien visar att över 75 % av bolagen hanterade den löpande bokföringen inom bolaget samt att hela 93,4% av dessa gjorde det med hjälp av ett bokföringssystem. Trots att andelen bolag som la ut den löpande bokföringen på en extern aktör endast uppgick till 22,8 % indikerar studien att det var vanligare att lägga ut den löpande bokföringen om bolaget hade få anställda. En majoritet av bolagen uppgav att det var tillgången på kunskap som var den viktigaste parametern vid beslutet huruvida de valde att sköta den löpande bokföringen inom bolaget eller inte, medan endast 6,8 % uppgav tron om kostnadsbesparingar som den viktigaste parametern vid beslutet. Studien visar alltså på att det är tillgången på kunskap som är den viktigaste parametern vid beslut om hantering av den löpande bokföringen. Detta överensstämmer inte med teorin om att kostnadsbesparingar är den viktigaste parametern. Resultatet av studien kan användas av redovisnings- och revisionsbyråer samt leverantörer av affärs- och bokföringssystem i sin marknadsföring samt när de planerar sitt produktutbud. Nyckelord: mikroföretag, småföretag, löpande bokföring, outsourcing, kontroll, kostnad, kunskap. ~ III ~

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING PROBLEMBAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE MÅLGRUPP AVGRÄNSNINGAR TEORETISK REFERENSRAM ATT FÖRA LÖPANDE BOKFÖRING MIKRO- OCH SMÅFÖRETAG ATT BOKFÖRA MED HJÄLP AV ETT AFFÄRS- ELLER BOKFÖRINGSSYSTEM LÖPANDE BOKFÖRING; INOM ELLER UTANFÖR BOLAGET? KONTROLL KOSTNAD KUNSKAP METOD POPULATION STICKPROV VAL AV UNDERSÖKNINGSANSATS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT PILOTSTUDIE UTFORMNING AV ENKÄT KRITIK MOT UTFORMNING AV ENKÄT GENOMFÖRANDE AV STUDIE BORTFALL METODKRITIK RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSTUDIE BORTFALL ANALYS HUR HANTERAS DEN LÖPANDE BOKFÖRINGEN? BOKFÖRINGSSYSTEM ELLER INTE? VILKEN PARAMETER ÄR DET SOM AVGÖR? KONTROLL KOSTNAD ~ IV ~

5 5.3.3 KUNSKAP DISKUSSION OCH SLUTSATS DEN LÖPANDE BOKFÖRINGEN INOM UPPSALA LÄN FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR INTERNETSIDOR BILAGOR ~ V ~

6 ~ INLEDNING ~ 1 INLEDNING I detta inledande kapitel presenteras bakgrunden till det valda problemområdet. Därefter följer en problemdiskussion som mynnar ut i de frågor uppsatsen ämnar besvara. Vidare redovisas för uppsatsens syfte, målgrupp och avgränsning. 1.1 PROBLEMBAKGRUND Hela 99,4% av Sveriges bolag har färre än 50 anställda (Ekonomifaktas hemsida, 2011) och hamnar därmed under definitionen mikro- eller småföretag (Rekommendation 2003/361/EG). Trots att det finns uppenbara skillnader mellan små och stora bolag har de i många avseenden liknande rättigheter och skyldigheter. Detta innebär att även de mindre bolagen ställs inför liknande utmaningar som de större bolagen. Ett område där samma bestämmelser gäller för samtliga bolag, oavsett storlek, är bolagsrätten. Där regleras bland annat ett av ekonomifunktionens mest grundläggande verktyg, den löpande bokföringen (Hedenström & Malmquist, 2010, s 7). Visserligen finns det lättnader i bokföringslagen (BFL) för de minsta bolagen men grunden är den samma; samtliga affärshändelser ska bokföras så att det är möjligt att kontrollera och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat (BFL 1999:1078, 5 kap 1 ). Att bokföringen ska vara systematisk och gjord i tidsordning är tvingande (Bokföringsnämnden, 2008, s 15), vidare innehåller dock lagstiftningen inga detaljregler om hur bokföringen ska skötas rent praktiskt; eftersom sådana regler snabbt skulle bli omoderna och otillämpbara (Johansson et al., 2008, s 199). Bokföringslagen informerar istället om att den löpande bokföringen ska skötas så att den överensstämmer med god redovisningssed (BFL 1999: kap 2 ). Vad som utgör god redovisningssed framgår av bokföringsnämndens råd och rekommendationer, vilka beskriver hur olika affärshändelser ska hanteras (Bokföringsnämndens hemsida, 2011:a). Trots att detta i kombination med den praxis som har etablerats inom området omfattar de flesta aspekter gällande den löpande bokföringen finns det ändå inget självklart tillvägagångssätt för hur arbetet bör genomföras. Därför finns det valmöjligheter för bolagen gällande frågan hur de ska hantera den löpande bokföringen. Hur den löpande bokföringen ska hanteras är något som måste beslutas när ett bolag har påbörjat sin affärsverksamhet och för att undvika oreda och borttappade underlag är det viktigt att ta tag i frågan i ett tidigt skede. Ska den löpande bokföringen skötas inom bolaget eller ska den läggas ut på en extern aktör? Om beslutet blir att sköta den löpande bokföringen inom bolaget uppkommer nästa fråga, ska ett bokföringssystem användas eller ska ~ 1 ~

7 ~ INLEDNING ~ bokföringen skötas utan ett anpassat dataprogram? Många av de minsta bolagen anser sig inte ha den kunskap som krävs för att sköta bokföringen inom bolaget och väljer därför att lägga ut aktiviteten på en extern aktör (Rundquist, 2009, s 30). Andra bolag anser att det bidrar till ökad kontroll av verksamheten om bokföringen sköts internt (Augustson & Bergstedt Sten, 1999, s 45) medan det för andra helt enkelt är en kostnadsfråga (Martin & Lavine, 2001, s 58). 1.2 PROBLEMDISKUSSION Enligt Bragg (2006) är ekonomifunktionen en av de vanligaste funktionerna som bolag väljer att lägga ut på en extern aktör, det vill säga att outsourca. Samtidigt som Dillard & Yuthas (2003) menar att uppkomsten av nya databaserade lösningar i form av affärs- och bokföringssystem både underlättar för och höjer andelen bolag som väljer att sköta den löpande bokföringen inom bolaget. En stor del av forskningen som bedrivits inom dessa områden har haft större bolag som utgångspunkt (Bergström & Lumsden, 1993, s 6; Svanström, 2008, s 12) varför denna uppsats kommer att ha en annan inriktning och behandla mikro- och småföretag. Uppsatsen ämnar svara på hur stor andel av mikro- och småföretagen inom Uppsala län som väljer att sköta den löpande bokföringen inom respektive utanför bolaget samt hur stor andel av dem som använder ett bokföringssystem. Dessa frågor vore dock tämligen ointressant ur ett forskningsperspektiv om inte uppsatsen dessutom strävade efter att svara på frågan varför. Varför väljer bolagen att hantera den löpande bokföringen som de gör, det vill säga vilken parameter är viktigast i beslutsfattandet? Uppsatsen har dessutom för avsikt att besvara frågan huruvida antalet anställda i bolagen har någon inverkan på beslutet och vilken parameter som är viktigast vid beslutsfattandet. Anledningen till denna jämförande del av studien är att tidigare forskning tenderar att gå isär. Det finns de forskare som menar att outsourcing av den löpande bokföringen är vanligare ju mindre bolagen är (Ramström, 1975, s 124) och de forskare som pekar på det motsatta (Schniederjans et al., 2005, s 4). Dessutom visar forskning på att användandet av affärs- och bokföringssystem ökar med bolagets storlek (Ramström, 1975, s 119) samt att det är bolagens förväntan om kostnadsbesparingar som är den främsta beslutsfaktorn (Goldsmith, 2003). ~ 2 ~

8 ~ INLEDNING ~ 1.3 SYFTE Syftet med denna uppsats är att bidra med bättre kunskap och ge en ökad förståelse för hur mikro- och småföretag inom Uppsala län väljer att hantera den löpande bokföringen samt att ta reda på vilken parameter som är viktigast vid beslutet om hur den löpande bokföringen ska hanteras. 1.4 MÅLGRUPP Resultatet av studien är intressant ur flera synvinklar. Det är exempelvis intressant för revisions- och redovisningskonsulter samt övriga leverantörer av ekonomiska tjänster att veta varför mikro- och småföretag väljer att anlita en utomstående leverantör för att sköta den löpande bokföringen. På samma sätt är det intressant för de bolag som säljer affärs- och bokföringssystem, som exempelvis Visma, Hogia och Jeeves, att veta varför bolag väljer att sköta den löpande bokföringen inom bolaget samt i hur stor utsträckning bolagen väljer att använda ett bokföringssystem. Med hjälp av denna uppsats kan leverantörer inom Uppsala län lära känna sin målgrupp bättre. De har därmed möjlighet att anpassa sitt utbud och sin marknadsföring till den lokala marknaden, för att på ett mer effektivt sätt nå fram till potentiella kunder. En annan grupp som kan intresseras av resultatet av uppsatsen är övriga mikro- och småföretag i Sverige, främst nystartade. Genom att ta del av denna studie kan de få en indikation på hur andra bolag hanterar sin löpande bokföring och därmed få vägledning till hur de ska resonera och hantera sin egen löpande bokföring. 1.5 AVGRÄNSNINGAR Uppsatsens population består endast av mikro- och småföretag; begreppsdefinitionen har sin grund i Europeiska Kommissionens bolagsindelning (Rekommendation 2003/361/EG) som omfattar tre krav gällande bolagens: omsättning balansomslutning antal anställda Uppsatsen har dock ej tagit hänsyn till kravet på den begränsade balansomslutningen på 10 miljoner euro, eftersom det skulle försvåra sökningsarbetet avsevärt. Ytterligare en avgränsning är att endast de bolag som bedrivs i form av aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma har inkluderats. Avgränsning har även gjorts till de bolag som är registrerade i Uppsala län. ~ 3 ~

9 ~ INLEDNING ~ Fastställandet av populationen gjordes med hjälp av databasen Retriever och därför är endast bolag som är registrerade i denna databas inräknade i populationen. Retriever är en av nordens ledande källor för bolagsinformation och uppdaterar sin databas i takt med att ny bolagsinformation registreras hos Bolagsverket och Statistiska Centralbyrån (Retrievers hemsida, 2011:a & b). På grund av praktiska skäl fastställdes populationen den åttonde april 2011 och hänsyn har ej tagits till förändringar i populationen efter detta datum. Studien bygger på de tre parametrarna, kontroll, kostnad och kunskap, som bolagen i stickproven fick ta ställning till; dessa parametrar valdes att ligga till grund för studien då de efter genomgång av teorier och tidigare empiriska studier bedömdes vara av väsentlig betydelse. Detta innebär att studien inte är uttömmande, utan att det kan finnas ytterligare betydelsefulla parametrar som studien ej tagit hänsyn till. ~ 4 ~

10 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ 2 TEORETISK REFERENSRAM I detta kapitel redogörs för uppsatsens teoretiska referensram. Den omfattar artiklar, avhandlingar, böcker, lagstiftning samt statistiska data. En beskrivning av löpande bokföring, mikro- och småföretag, bokföringssystem samt parametrarna kontroll, kostnad och kunskap presenteras. 2.1 ATT FÖRA LÖPANDE BOKFÖRING I bokföringslagens (1999:1078) andra kapitel framgår det att juridiska och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet är skyldiga att föra löpande bokföring. För att bokföringen ska uppfylla de krav lagen ställer ska den vara kronologisk och systematisk; vilket innebär att samtliga affärshändelser ska registreras i datumordning, tilldelas ett verifikationsnummer samt konteras (Bokföringsnämnden, 2008, s 15). Att kontera en affärshändelse innebär att, utifrån den dubbla bokföringens princip, registrera hur en händelse påverkar både resultatet och den ekonomiska ställningen i bolaget (Bengtsson, 1999, s 20). Genom att den löpande bokföringen sköts på ett korrekt sätt går det för både interna och externa parter att fortlöpande läsa av bolagets resultat och ekonomiska ställning (Stensson, 2009, s 72). Ovanstående krav på vad den löpande bokföringen ska innehålla är således ett yttre ramverk som lagstiftarna har satt upp (Johansson et al., 2008, s 199). För att skydda bolagens externa parter mot ej rättvisande redovisning, hänvisar bokföringslagen även till att den löpande bokföringen ska följa god redovisningssed. Förutom lagstiftningen omfattar den goda redovisningsseden även råd och rekommendationer från normgivande organ samt etablerad företagspraxis (Bokföringsnämndens hemsida, 2011:b). Trots att lagstiftningen i kombination med den goda redovisningsseden täcker de flesta av frågorna gällande den löpande bokföringen är det upp till varje bolag hur det dagliga arbetet ska utformas och hur mycket information som ska produceras. Genom att fortlöpande erhålla information om hur resultatet och den ekonomiska ställningen utvecklas kan bolagen göra prognoser för att på så sätt kunna styra verksamheten (Jerlinger, 1997, s 8). Enligt Keasey & Short (1990) har dock de små bolagen ofta svårt att förstå sig på informationen, varför den löpande bokföringen ofta är av större nytta för de stora bolagen. Med detta som bakgrund ses den löpande bokföringen i mindre bolag många gånger inte som ett hjälpmedel för att öka förståelsen och se utvecklingsmöjligheter för verksamheten, utan endast som något obligatoriskt för att tillgodose utomstående krav (Marriott & Marriott, 2000). ~ 5 ~

11 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ 2.2 MIKRO- OCH SMÅFÖRETAG Europeiska Kommissionen gav år 2003 ut rekommendation 2003/361/EG där de definierar mikro-, små- och medelstora bolag enligt nedan: Ett mikroföretag är enligt Europeiska Kommissionen ett bolag som uppfyller nedanstående kriterier: Bolaget ska ha färre än 10 anställda Bolaget ska ha en årlig omsättning < euro Bolaget ska ha en årlig balansomslutning < euro Medan ett småföretag ska uppfylla följande kriterier: Bolaget ska ha färre än 50 anställda Bolaget ska ha en årlig omsättning < euro Bolaget ska ha en årlig balansomslutning < euro Enligt Retriever fanns det i april år 2011 över mikro- och småföretag i Sverige som bedrivs i form av aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma (Retriever, 2011). 2.3 ATT BOKFÖRA MED HJÄLP AV ETT AFFÄRS- ELLER BOKFÖRINGSSYSTEM Utav de bolag som sköter sin löpande bokföring inom bolaget använder majoriteten ett bokföringssystem av något slag (Hedenström & Malmquist, 2010, s 8). Trots att detta gäller både små (Marriott & Marriott, 2000, s 480) och stora bolag så ökar nyttjandet av databaserade system med bolagsstorlek (Ramström, 1975, s 119). En anledning är att dessa system många gånger inte är tillräckligt anpassade till småföretagen (Bergström & Lumsden, 1993, s 16). Tanken med ett bokföringssystem är att det ska transformera data till information (Bodnar & Hopwood, 2001, s 11) som sedan kan användas för att kontrollera, utvärdera och styra bolaget (Bergström & Lumsden, 1993, s 20). Fördelarna med att använda ett bokföringssystem i jämförelse med att sköta den löpande bokföringen manuellt är enligt Ramström (1975) att det leder till kostnadsbesparingar bland annat på grund av ett lägre behov av arbetskraft. En annan fördel är att ett bokföringssystem ökar möjligheten att kontrollera verksamheten eftersom rutiner, data och information standardiseras (Dillard & Yuthas, 2006, s 207). Risken att effekten blir den omvända, att möjligheten att kontrollera ~ 6 ~

12 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ minskar till följd av användandet av ett bokföringssystem, finns dock om de som arbetar med systemet inte förstår sig på det (Scapens & Jazayeri, 2003). Okunskap om systemet kan även leda till ökade kostnader i form av tid och personal, istället för de förväntade kostnadsbesparingarna (Ramström, 1975, s 130). 2.4 LÖPANDE BOKFÖRING; INOM ELLER UTANFÖR BOLAGET? Outsourcing är ett begrepp som ämnar förklara det fenomen där bolag flyttar delar av sin verksamhet till en extern aktör (Schniederjans et al., 2005, s 3). Outsourcing har sedan början av 1990-talet ökat markant (Langefield-Smith & Smith, 2003, s 282) och många bolag väljer att lägga ut fler och fler av sina aktiviteter (Schniederjans et al., 2005, s 13). Vissa forskare menar att en stor del av de mindre bolagen generellt lägger ut delar av den ekonomiska funktionen på externa aktörer (Bergström & Lumsden, 1993, s 63; Martin et al., 2001, s 58). Samtidigt som vissa menar att outsourcingutnyttjandet bland mindre bolag inte motsvarar det behov som faktiskt finns och att servicetjänsterna på marknaden inte är tillräckligt anpassat till dessa kunder (Johansson, 1997, s 48-49). Sedan finns det forskare som exempelvis Schniederjans et al. (2005) som menar att bolag som befinner sig i ett relativt nystartat stadium, alltså i början av sin livscykel, tenderar att behålla alla aktiviteter inom bolaget. För att sedan i takt med att bolaget utvecklas och växer börja lägga ut aktiviteter på externa aktörer. Kirk (2001) VD på LeapSource menar i enlighet med Schniederjans et al. att större bolag i högre grad använder sig av externa aktörer än mindre bolag. Forskningen går dock isär, för även om outsourcing generellt ökar så anställer ändå många bolag egen ekonomipersonal som sköter ekonomin inom bolaget (Martin & Lavine, 2000, s 59). Oberoende av hur trenden inom outsourcing verkligen ser ut kan det konstateras att det alltid finns för- och nackdelar med att lägga ut vissa av bolagets aktiviteter på en extern aktör (Rundquist, 2009, s 61). I det följande kommer några av dessa för- och nackdelar att presenteras närmare. ~ 7 ~

13 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ KONTROLL Med kontroll menas i denna uppsats bolagens möjlighet att övervaka, granska och styra aktiviteter (NE:s hemsida, 2011:a). När ett bolag väljer att lägga ut en aktivitet på en extern aktör uppstår ett samarbete i någon form och i alla samarbetsprojekt förloras delar av kontrollen i större eller mindre utsträckning (Piachaud, 2002, s 87). När bolag ska besluta om hur den löpande bokföringen ska hanteras är det viktigt att bolaget reflekterar över hur viktig kontrollen är för dem. Detta då en stor del av den kontroll ett bolag har, erhålls av den finansiella funktionen, och om delar av den läggs ut på en extern aktör försvinner samtidigt delar av kontrollen (Bragg, 2006, s 111). När en aktivitet har lagts över på en extern aktör har bolaget inte längre samma möjlighet att utöva kontroll över aktiviteten (Augustson & Bergstedt Sten, 1999, s 45). Att kontrollen minskar är en av de största nackdelarna med outsourcing (Shniederjans et al., 2005, s 29) En annan orsak till att kontrollen minskar är att beroendet till samarbetspartnern ökar. Eftersom att aktiviteten har lagts över på samarbetspartnern är bolaget beroende av att denna levererar och tillhandahåller vad som avtalats. Skulle avtalet inte upprätthållas har bolaget inte längre någon kontroll över aktiviteten och är därmed beroende av den externa aktören. (Piachaud, 2002, s 87) Något som ökar beroendet är också att bolagen, när de beslutat att outsourca, gör sig av med aktiviteten inom bolaget, vilket gör att möjligheten att utföra aktiviteten själv försvinner (Piachaud, 2002 s, 83). Det kan därför sägas att kontrollen är som störst när ett bolag hanterar aktiviteten inom bolaget och därmed kan kontrollera, påverka och lättare kan hantera förändringar som hör till aktiviteten (Schniederjans et al., 2005, s 4) KOSTNAD Med kostnad menas i denna uppsats kostnaden som en aktivitet medför när ett bolag väljer att genomföra den inom bolaget i jämförelse med vad den kostar att lägga ut på en extern aktör (Rundquist, 2009, s 28). Enligt Augustson & Bergstedt (1999) är ekonomi drivkraften bakom alla outsourcingbeslut och i en studie gjord av Goldsmith (2003) påvisas att kostnadsbesparingar är den mest betydelsefulla fördelen med outsourcing. Dessutom säger Martin et al. (2001) att kostnadsbesparingar är den absolut vanligaste anledningen till outsourcing. Hur kostnadsbesparingarna uppkommer kan variera men det finns vissa aspekter som hanteras i teorin oftare än andra. För det första så minskar kostnaden genom att bolagets storlek kan minskas eller hållas nere (Schniederjans et al., 2005, s 10) och ofta blir det billigare att anlita ~ 8 ~

14 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ en extern aktör som sköter särskilda aktiviteter istället för att anställda någon (Bragg, 2006, s 133). Detta då bolaget inte belastas med sociala avgifter, pensionsavsättningar och försäkringar samtidigt som bolaget också undviker den dötid som kan uppstå mellan utförandet av uppgifterna som ingår i aktiviteten (Martin et al., 2001, s 58). För det andra så kan outsourcing leda till kostnadsbesparingar eftersom leverantören som aktiviteten flyttas till ofta kan erhålla stordriftsfördelar, vilket inte kan erhållas i samma utsträckning inom bolaget (Bragg, 2006, s 5; Schniederjans et al., 2005, s 10). För det tredje kan det krävas stora investeringar av ett bolag för att kunna utföra en aktivitet; ett exempel kan vara investeringen i ett affärssystem till ekonomifunktionen. I dessa fall uppkommer kostnadsbesparingar då bolagen lägger ut aktiviteten på en extern aktör som redan har verktygen att utföra aktiviteten (Bragg, 2006, s 3). Men med detta sagt finns också forskning som visar på att outsourcing i många fall inte genererar i de tilltänkta och önskade kostnadsbesparingarna (Schniederjans et al., 2005, s 14-15). I beslutsprocessen om att lägga ut en aktivitet på en extern aktör är kostnader en del som bör analyseras och granskas ingående eftersom det kan finnas dolda kostnader som inte alltid beräknas eller fullt inses innan beslutet är taget och processen igång (Augustson & Bergstedt Sten, 1999, s 48). Dessutom kan outsourcing leda till höga förhandlingskostnader och kostnader vid förseningar som därtill kan öka kostnader för andra delar av bolaget som påverkas av den aktuella aktiviteten (Schniederjans et al., 2005, s 29) KUNSKAP Med kunskap menas i denna uppsats bolagens förmåga att kunna hantera och utföra aktiviteter, en procedural kunskap (Rolf, 2007, s 2). Kunskap är och kommer alltid vara en central resurs som ger ett bolag unika tillgångar som kan användas som konkurrensfördelar (Barney, 1991, s 101). Enligt Rundquist (2009) är kunskap en av de viktigaste aspekterna i beslut om outsourcing; väljer bolag att lägga ut aktiviteten är det oftast för att de vill komma åt kunskap som inte finns inom bolaget. Om exempelvis ett bolag har för lite kunskap för att klara av att utföra vissa aktiviteter inom bolaget kan bolaget överkomma problemet genom att anlita en extern aktör för att ta hand om de specifika aktiviteterna (Bragg, 2006, s 2; Piachaud, 2002, s 84). Martin et al., (2001) menar att om ekonomifunktionen är placerad inom bolaget finns ofta en stark förståelse och kunskap hos de anställda på ekonomiavdelningen för bolagets dagliga verksamhet, vilket ökar deras kunskap om vad som är viktigt och vilket arbete som bör prioriteras. ~ 9 ~

15 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ Ett av de största problemen rörande småföretagare är den bristande finansiella medvetenheten som i flera fall har påvisats. Många småföretagare förstår inte informationen som tillhandahålls av bokföringen och därmed inte heller värdet av bokföringsarbetet. De har därför svårt att applicera kunskapen från bokföringen till den egna verksamheten (Marriott & Marriott, 2000, s 476). Småföretagare kan genom att låta en utomstående aktör sköta den löpande bokföringen dels få ett korrekt utfört arbete av hög kvalitet (Martin et al., 2001, s 58). Dels kan denne aktör bidra med kunskap till bolaget så att bokföringen kan användas till fördel även inom bolaget och inte endast för att tillfredsställa externa parter (Marriott & Marriott, 2000, s 486). Nedan följer en sammanfattande figur som kortfattat beskriver hur de teoretiska begrepp som presenterats i detta avsnitt hänger samman med den genomförda studien. I de blåa rutorna framgår de tre kategorier som studiens population delades in i. De följs av de tre parametrar som besvarar frågan om vilken som är den viktigaste anledningen att sköta den löpande bokföringen inom bolaget, respektive lägga ut den på en extern aktör. Sist visas de rutor som beskriver hur bolag sköter sin löpande bokföring samt huruvida de som sköter den inom bolaget gör det med hjälp av ett bokföringssystem eller inte. Med ett bokföringssystem Utan ett bokföringssystem (A) 0-9 anställda Kontroll Sköter den löpande bokföringen inom bolaget (B) anställda (C) anställda Kostnad Kunskap Lägger ut den löpande bokföringen på en extern aktör Figur 1. Egen sammanställning över vilka parametrar som påverkar valet av hur bolag ska hantera sin löpande bokföring. ~ 10 ~

16 ~ METOD ~ 3 METOD I detta kapitel beskrivs det tillvägagångssätt som används i avsikt att uppnå uppsatsens syfte. Det ingår en kartläggning samt motivering till uppsatsens valda population, stickprov och undersökningsansats. Dessutom beskrivs tillvägagångssättet mer ingående i form av pilotstudien, utformningen av enkäten, genomförandet och bortfallet. Kapitlet avslutas med en redogörelse av kritiska synpunkter till den valda undersökningsansatsen. 3.1 POPULATION De bolag som ingår i uppsatsens population uppfyller samtliga av nedanstående kriterium. KRITEREFÖRTECKNING Kriterium 1. Företagsform Bolaget ska bedrivas som aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma Kriterium 2. Personal Bolaget ska ha färre än 50 anställda Kriterium 3. Omsättning Bolaget ska ha en omsättning som understiger 10 miljoner euro Kriterium 4. Geografi Bolaget ska vara registrerat i Uppsala län Enligt Bolagsverkets hemsida (2011) finns det tio företagsformer i Sverige varav aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor är de vanligast förekommande. Det är på grund av dessa företagsformers vanliga förekomst som de är valda att ligga till grund för kriterium 1. Kommanditbolag ingår i uppsatsens population eftersom det är en form av handelsbolag. Det andra och tredje kriteriet, personal och omsättning, utgör två av de tre krav som Europeiska Kommissionen har satt upp för att ett bolag ska få gå under benämningen småföretag (Rekommendation 2003/361/EG). Europeiska Kommissionens tredje krav om begränsad balansomslutning har, som tidigare nämnts, valts bort av sökningspraktiska skäl. För att underlätta sökningen i Retriever har kriterium 3 i kriterieförteckningen, som rör bolagens omsättning i euro, översatts till 100 miljoner kronor, trots att genomsnittskursen för en euro under mars 2011 var 8,8864 kr (Skatteverkets hemsida, 2011). Om endast de tre första kriterierna i kriterieförteckningen skulle ligga till grund för uppsatsen skulle populationen ~ 11 ~

17 ~ METOD ~ uppgått till över bolag (Retrievers databas, 2011). Ett fjärde, geografiskt kriterium, lades därför till för att begränsa populationens storlek. Att Uppsala valdes som geografisk avgränsning var naturligt då uppsatsförfattarna studerade vid Uppsala Universitet. Dessutom kan det vara av större intresse för de deltagande bolagen att svara på en enkät som kommer från ett närliggande Universitet snarare än ett avlägset. Definitionen av populationen har gjorts så klar och tydligt som möjligt då det underlättar arbetet med att leverera ett bra och trovärdigt studieresultat (Eliasson, 2006, s 47). Med de fyra ovanstående kriterierna som grund gjordes under sjunde och åttonde april 2011 två sökningar i Retriever, vilka visade att populationen uppgick till bolag. Dessa bolag delades sedan in i tre kategorier, beroende på antalet anställda. Kategori A, som bestod av bolag med 0-9 anställda hade en population på bolag, medan kategori B, som bestod av bolag med anställda hade en population på 490 bolag. Den sista kategorin, kategori C, utgjordes av de bolag som hade mellan anställda och hade en population på 265 bolag. Tabell 1. Översikt över de bolag som ingick i studiens population, uppdelat efter vilken kategori de tillhör. Kategori Antal anställda Antal i population Andel av population Antal i Stickprov Antal i stickprov i förhållande till antal i population A ,4% 100 0,36% B ,7% ,41% C ,9% ,74% TOTALT ,0% 300 1,05% 3.2 STICKPROV Som framgår ovan var populationen markant snedvriden, då hela 97,4% av bolagen befann sig i kategori A. För att ta hänsyn till detta genomfördes ett icke proportionerligt stratifierat urval där populationen delades in i undergrupper (Eliasson, 2006, s 48). Beslut togs också att urvalsfrekvensen skulle vara lika stor, á 100 stycken bolag, i alla tre kategorier. Trots att detta innebar att endast 0,36% av bolagen i kategori A involverades, ansågs att ett jämt fördelat stickprov till antalet var att föredra framför ett obundet slumpmässigt urval. När stickprovsstorleken fastställdes till 300 bolag användes inte något matematiskt tillvägagångssätt eller någon mall. Men efter en genomgång av tidigare studier där majoriteten av observationerna låg under 100 stycken och efter vägledning av Denscombe (2009) som ~ 12 ~

18 ~ METOD ~ menar att stickprovet inte ska understiga 30 personer eller observationer, ansågs att 300 bolag var ett försvarbart antal. Eftersom kategori B och C hade en betydligt mindre population så uppgick stickprovsandelen i vardera kategorin till 20,41% respektive 37,74%. På grund av detta blir givetvis tendenser, skillnader och avvikelser lättare att säkerställa i dessa kategorier. När storleken på stickprovet var fastställt genomfördes ett systematiskt urval, vilket innebär att en lista över den fastställda populationen används och att respondenter därefter väljs ut systematiskt, med exempelvis var tionde (Eliasson, 2006, s 49; NE:s hemsida, 2011:b). I Retriever visas 20 bolag per sida, sorterade efter omsättning, med den lägsta omsättningen först. På grund av skillnader i storlek hos populationerna i de olika kategorierna gjordes separata uträkningar för urvalet inom varje kategori, som följdes av tre separata sökningar. Sökningen till kategori B och C genomfördes den sjunde april och sökningen till kategori A genomfördes den åttonde april. I kategori A var bolagen fördelade på 1391 stycken sidor och då valdes ett bolag överst på var 14:e sida. I kategori B var bolagen fördelade på 25 stycken sidor och de 4 första bolagen på varje sida valdes. I kategori C var bolagen fördelade på 14 sidor och då valdes om vartannat de 7/8 första bolagen på varje sida, för att sedan avslutas med två bolag på den sista sidan. Tabell 2. Översikt över hur stickprovsurvalet gick till. Kategori Anställda Population Antal bolag per sida Antal sidor med bolag Antal i stickprov Formel A / 20 B / 25 C / 13 TOTALT Urvals-kriterier 1 bolag var 14:e sida 4 bolag per sida 7/8 bolag per sida ~ 13 ~

19 ~ METOD ~ 3.3 VAL AV UNDERSÖKNINGSANSATS If you can t count it, it doesn count (Citerat ur Holme & Solvang, 1997, s 150, av Holsti, 1969) Generellt kan sägas att det inom samhällsvetenskapen finns två typer av undersökningsansatser nämligen, kvantitativa och kvalitativa. Den kvantitativa ansatsen passar bra om forskaren vill kunna säga något om en stor population men bara har resurser att undersöka en mindre del. Denne kan då använda ett stickprov ur populationen för att sedan uttala sig och göra generalisering om hela populationen. Medan den kvalitativa ansatsen går på djupet och inte används för någon generalisering utan forskaren inriktar sig på det speciella och säregna hos objektet. Dessutom kan enkelt sägas att kvantitativa metoder hanterar siffror, medan kvalitativa metoder hanterar ord. (Eliasson, 2006, s 21-30; Holme & Solvang, 1997, s 76-78). Då frågorna som önskas besvaras i denna uppsats är av generaliserade karaktär i form av hur stor andel? och vilka faktorer påverkar? samt ska behandla andelar och siffror har en kvantitativ ansats valt att användas. Det är vanlig förekommande inom kvantitativa ansatser att det används avancerade och matematiskt krävande tillvägagångssätt för att analysera det empiriska materialet. Men det går även att med relativt enkla medel visa på skillnader och fördelningar hos en population inom den kvantitativa ansatsen (Eliasson, 2006, s 28), där det senare är det tillvägagångssätt som valts att arbeta med i analysen. 3.4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT PILOTSTUDIE Innan den slutgiltiga enkäten skickades ut till de utvalda bolagen genomfördes en pilotstudie med syfte att prova enkäten. Dels för att se hur respondenterna tolkade enkäten och dels för att undersöka huruvida de faktiskt förstod frågorna och svarsalternativen. (Holme & Solvang 1997, s 81) Dessutom gav det oss en möjlighet att förfina enkäten, en chans att prova på att sammanställa data och göra eventuella förändringar för att underlätta detta arbete (Saunders et al., 2009, s 394). I pilotstudien e-postades enkäten till 60 bolag utanför Uppsala län för att på så sätt inte riskera någon inverkan på den kommande studien (Eliasson, 2006, s 43). Det bör påpekas att urvalet till pilotstudien inte gjordes på ett korrekt systematiskt vis. Retriever användes för att söka fram bolag som uppfyllde samtliga kriterier i kriterieförteckningen, förutom det geografiska. Vid sökningen upptäcktes att telefonnummer och adresser i stort sätt alltid fanns tillgängliga medan bolagens e-postadresser inte fanns i denna databas. På grund ~ 14 ~

20 ~ METOD ~ av detta var vi tvungna att söka upp e-postadresserna en efter en. Eftersom pilotstudien endast syftade till att prova enkäten valdes bara de bolag som hade lättillgängliga e-postadresser. Under genomförandet av pilotstudien fann vi både positiva och negativa aspekter av det tillvägagångssätt samt den utformning av enkäten som vi valt att använda oss av. Efter att ha mottagit respons och svar på enkäten kunde vi se att respondenterna i stort verkar ha förstått upplägget, frågorna och svarsalternativen. Men det visade sig att några av respondenterna hade missuppfattat en specifik del av enkäten. De hade inte uppfattat att de skulle rangordna kontroll, kostnad och kunskap, utan de hade endast kryssat i den parameter som de ansåg var viktigast. Detta var något vi därför försökte förtydliga inför den enkät som kom att ligga till grund för studien. Då inte alla bolag hade registrerade e-postadresser var vi tvungna göra vissa förändringar i genomförandet av den kommande studien. Anledningen var att vi inte som tänkt kunde e-posta alla de utvalda bolagen till huvudstudien utan skulle bli tvungna att använda oss av de registrerade telefonnumren och ringa bolagen. Pilotstudien skickades ut en fredag eftermiddag med sista svarsdag nästföljande måndag vilket vi inser inte var optimalt då tiden var knapp. Detta togs i beaktning till utskicket av den slutliga enkäten UTFORMNING AV ENKÄT Vid utformningen av en enkät är det viktigt att tänka på upplägget, är enkäten för omfattande, ostrukturerad, slarvig eller framstår som oseriös är sannolikheten liten att respondenterna tar sig tid att svara (Holme & Solvang, 1997, s 173; Eliasson, 2006, s 39-44; Saunders et al., 2009, s 387). Därför valdes att hålla enkätens innehåll kort och att endast använda ett fåtal frågor, för att se enkäten se bilaga 1. Vi ansåg framförallt att det var viktigt att frågorna var korta, lättförståeliga och snabba att svara på för att öka chansen till hög svarsfrekvens. Ett annat skäl till korta precisa frågor var att utöka möjligheten till generaliseringar (Eliasson, 2006, s 40). Vi valde att använda oss av en formellt strukturerad enkät, med förutbestämda slutna svarsalternativ, då det generellt är ovanligt att öppna svarsalternativ används vid kvantitativa studier därför att det försvårar analysarbetet. Dessutom tenderar slutna svarsalternativ att ge en ökad svarsfrekvens. Vi valde även att lägga till ett öppet svarsalternativ benämnt annat för att undvika att svarsalternativ som vissa respondenter anser besvarar frågan på ett bättre sätt uteblir. (Eliasson, 2006, s 36-37) Då respondenter sällan får något i utbyte eller erhåller någon större nytta av att svara på enkäter är det viktigt att motivera och understryka hur betydelsefullt det är för oss som forskare att erhålla svar från respondenterna (Holme & Solvang, 1997, s 173; Saunders et al., 2009, s 395). Därför skapandes en introducerande text i ~ 15 ~

21 ~ METOD ~ anslutning till enkäten där vi försökte frambringa betydelsen av deras svar genom en kort förklaring till ämnet och vänliga och välvilliga meningar som exempelvis vi skulle uppskatta väldigt mycket och det kommer att hjälpa oss avsevärt. Vi valde dessutom att vara tydliga med när slutdatumet inföll samt att poängtera att vi skulle följa upp enkäten med telefonsamtal om svar uteblev, i ett försök att få en högre svarsfrekvens (Eliasson, 2006, s 42; Saunders et al., 2009, s 389). I den introducerande texten framgick även att respondenterna skulle behandlas anonymt genom hela uppsatsarbetet. Att försäkra respondenterna om att alla svar som erhålls från enkäten kommer behandlas i grupp och ingen kommer att skrivas om separat eller vid namn var viktigt för att inge förtroende hos respondenterna (Saunders et al., 2009, s 156) KRITIK MOT UTFORMNING AV ENKÄT Eftersom vi valt att endast använda oss av ett fåtal frågor leder detta till att vår förståelse för populationen blir mindre än om vi valt att inkludera flera frågor; information som kan anses viktig kan därmed gå oss förbi (Eliasson, 2006, s 40). Dessutom kan valet att ha en begränsad introducerande text påverka respondenternas förståelse och tolkning av frågorna. Problem som kan uppstå till följd av detta är att respondenterna inte tolkar innehållet på samma sätt som avsett och därför svarar annorlunda än de hade gjort om de förstått frågan som forskarna avsett. Det kan också vara bra att undersöka en och samma variabel i två eller flera frågor för att se om respondenten är konsekvent i sina svar (Eliasson, 2006, s 36), detta har vi valt att inte göra på grund av att vi ville hålla enkäten så kort som möjligt. Frågorna som finns i enkäten är inte av kontroversiell karaktär som berör exempelvis respondenternas värderingar. Sådana frågor kan bli formulerade på ett ledande sätt så att respondenterna därav svarar med influens från forskarna (Holme & Solvang, 1997, s 175). Däremot kan svarens trovärdighet vara mer eller mindre korrekt då respondenterna kanske svarar som de vill att det ska vara och inte som det verkligen är GENOMFÖRANDE AV STUDIE Att få tillgång till bolag är ofta en av studiers mest kritiska aspekter, många bolag får ofta besök av studenter och forskare som vill få tillgång till och göra studier hos dem (Saunders et al., 2009, s 395). Därför är det viktigt att i ett tidigt stadium initiera kontakt med bolagen (Saunders et al., 2009, s 173). Detta kan tänkas gälla mest för kvalitativa studier men vi ansåg att det var viktigt även för oss att så tidigt som möjligt skicka ut enkäten till bolagen för att ha tid för påminnelser och eventuella telefonsamtal. Som tidigare sagts var inte e-postadresserna registrerade i Retriever varpå vi var tvungna att enskilt söka efter e-postadresser till de 300 ~ 16 ~

22 ~ METOD ~ bolag som enkäten skulle skickas ut till, vilket krävde en omfattande sökning. Sökandet skedde främst genom bolagens hemsidor, hemsidor med samlad bolagsinformation samt sökmotorer. En uppdelning av bolagen gjordes mellan uppsatsförfattarna som sedan växlades i försök att fylla den andres missade bolags e-postadresser. Enkäten skickades ut till de utvalda bolagen första gången den 13 april 2011 och de första telefonsamtalen till de bolag som inte hade en registrerad e-postadress genomfördes den 14 april Risken med att skicka ut en enkät via e-post är att den tilltänkta respondenten direkt flyttar enkäten till papperskorgen. För att undvika detta ville vi förtydliga redan i ämnesraden att enkäten var lätt och att den gick fort att fylla i, varpå följande text valdes till ämnesraden Studenter vid Uppsala Universitet behöver din hjälp med kort frågeformulär. Det finns olika åsikter och ståndpunkter om när första påminnelsen ska skickas ut, men flera metodforskare menar att om tiden är begränsad bör den skickas ut redan efter en vecka (Saunders et al., 2009, s 398; Bell, 2006, s 152). Då sammanställningen av svaren skedde löpande var svarsfrekvensen hela tiden under uppsyn; och då svarsfrekvensen inte var tillfredsställande efter en vecka valdes att skicka ut en påminnelse till de bolag som ännu inte svarat. Efter ännu en vecka skickades ytterligare en påminnelse till de bolag som fortfarande inte svarat; då med en veckas förlängd svarstid. Det är viktigt för forskare att samla in så många svar från respondenterna som möjligt och att fånga in alla grupper i svaren, då ju färre svar som erhålls ökar risken för att studien inte ger ett rättvisande resultat. Eftersom stickprovet ska representera populationen är en hög svarsfrekvens viktig men vid alla enkätstudier finns ett större eller mindre bortfall (Saunders et al., 2009, s 219). Det problematiska med bortfall är att det finns en chans att de som väljer att inte svara skiljer sig från de som väljer att svara. Därmed kan ett stort bortfall ge ett skevt resultat som inte är representativt för populationen. (Bell, 2006, s ). På grund av detta bör forskare alltid anstränga för att få så många respondenter som möjligt att svara på enkäten (Holme & Solvang, 1997, s 199; Eliasson, 2006, s 114). När svarsdatumet för enkätens andra påminnelse var passerat hade vi ett bortfall på över 50%. Bortfallet skilde sig mellan de olika kategorierna varav kategori B, bolag med anställda, hade störst bortfall. För att minska och undvika stora skillnader mellan gruppernas bortfall gjordes ett sista försök att få in svar genom att ringa några av de bolag som inte svarat i grupp B. När insamlingen av empirisk data ansågs färdigt var bortfallet under 50%. ~ 17 ~

23 ~ METOD ~ BORTFALL En vanlig orsak till bortfall är att respondenten väljer att inte delta i studien. En annan orsak kan vara att respondenten inte går att nå. Det kan antingen bero på forskarens val av tillvägagångssätt eller att enkäten inte når respondenten på grund av olika anledningar. (Saunders et al., 2009, s 220) I vår uppsats antas bortfallet vara en blandning av de två orsakerna. Respondenter som inte hade en registrerad e-postadress kontaktades via telefon, men vissa av dessa bolag svarade inte under något av de tillfällen vi ringde dem. Dessa har vi inte nått ut till och de har därför inte gjort ett aktivt val att avstå från studien. Dessutom är det inte säkert att alla e-postmeddelanden nådde bolagen. E-posten kan ha hamnat som skräppost, eller skickats till en adress som inte länge används. Bolaget har därmed inte givits en chans att ta ställning till deltagande i studien. I pilotstudien visades att några av respondenterna inte hade förstått utformningen av svarsalternativen i fråga fyra och fem, vilket vi försökte bearbeta och förtydliga inför den slutgiltiga enkäten. Men detta lyckades inte till fullo, då det även i den slutgiltiga studien visade sig att vissa respondenter missuppfattat frågorna och vi därmed fick ett partiellt bortfall i enkätsvaren. Samtliga bolag som deltog i studien hade på ett korrekt sätt fyllt i svaren till fråga 1-3 för att sedan gå vidare till fråga fyra alternativt fråga fem. I dessa två sista frågor ombads som bekant respondenten att rangordna svarsalternativen, något 26 av bolagen hade missuppfattat. Däremot hade alla angett vilken parameter de tyckte var den mest viktiga. Därför har vi valt att endast använda oss av det data som visar vilken av parametrarna bolagen i studien ansåg var den mest viktiga och alltså inte använda data som behandlar vilken parameter som är näst och minst viktig. 3.5 METODKRITIK Studien som ligger till grund för uppsatsen gjordes med hög medvetenhet och mycket resonerande över möjliga alternativ. Men naturligtvis fanns det val som inte genererade i önskvärda konsekvenser samt vissa val som vi till stor del var tvungna att fatta men som påverkade uppsatsen i en negativ bemärkelse. När beslutet togs att använda både e-post och telefonsamtal var vi medvetna om att svaren kan påverkas beroende på insamlingssätt. Ett problem som kan uppstå när enkäten skickas ut via e-post är att vi inte kan kontrollera vem det är som svarat på frågorna och om denna person har den information som krävs för att korrekt kunna besvara frågorna. ~ 18 ~

24 ~ METOD ~ Det går däremot bra att använda samma frågor i den enkät som respondenten fyller i på egen hand som i den enkät som genomförs över telefon (Eliasson, 2006, s 29). Men för att ändå minimera risken för att frågorna skulle uppfattas olika var vi noga med att inte fylla ut enkätens innehåll med egna ord och förklaringar när telefonsamtalen genomfördes. Samtalen hölls korta, mellan 1-2 min, och frågorna upp lästes precis som de var utformade i enkäten. En negativ aspekt av telefonsamtal kan vara att respondenterna känner sig stressade och därför enbart svarar, utan större eftertanke, för att snabbt kunna återgå till sitt arbete. I ett försök att undvika detta förtydligade vi inledande att samverkan var helt frivillig samt att det endast skulle ta maximalt två minuter. ~ 19 ~

25 ~ RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE ~ 4 RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE I detta kapitel redogörs för de data som erhållits från enkätstudien. Insamlad data presenteras i form av diagram och tabeller och kommer sedan att ligga till grund för analysen. Enkäten som har används i studien ligger som bilaga SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSTUDIE Utav de 300 bolag som ingick i stickprovet var det 162 bolag som deltog i studien, vilket gav en svarsfrekvens på 54%. Utav dessa 162 bolag svarade 118 via e-post medan resterande 44 svarade via telefon. För en detaljerad sammanställning över hur bolagen svarat på enkäten utöver vad som följer nedan, se bilaga 2. Hur många anställda har bolaget? De bolag som deltog i studien delades in i kategorierna A, B och C, beroende antalet anställda. När samtliga bolag hade delats in i kategorier såg svarsuppdelningen ut som följer; kategori A innehöll 54 bolag, kategori B 51 bolag och kategori C 57 bolag, se figur två (A) 0-9 anställda (B) anställda (C) anställda Figur 2. Sammanställning över hur de 162 bolag som ingick i studien, uppdelat på hur många anställda de hade. Sköts den löpande bokföringen inom bolaget? Enkätens första ämnesrelaterade fråga avsåg att ta reda på om respondenterna skötte sin löpande bokföring inom bolaget eller inte. Utav 162 bolag var det 125 stycken (77,2%) som skötte den löpande bokföringen inom bolaget medan resterande 37 bolag (22,8%) anlitade en extern aktör. Det var lika många bolag i kategorierna A och B, 37 stycken, som skötte den löpande bokföringen inom bolaget medan det var 51 av bolagen i kategori C, se figur 3. ~ 20 ~

26 Antal bolag Antal bolag ~ RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE ~ Antal anställda Lägger ut den löpande bokföringen på extern aktör Sköter den löpande bokföringen inom bolaget Figur 3. Sammanställning över de 162 bolag som ingick i studien hanterade sin löpande bokföring inom bolaget eller inte. Använder ni ett bokföringssystem eller inte, när ni genomför er löpande bokföring? Den tredje frågan vände sig endast till de bolag som hade svarat att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget och hade för avsikt att ta reda på hur många av dem som använde sig av ett databaserat bokföringssystem. Utav de 125 bolag som hade svarat att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget var det 117 bolag (93,6%) som uppgav att de gjorde detta med hjälp av ett bokföringssystem. Resterande 8 bolag (6,4%) uppgav att de inte använde ett bokföringssystem varav samtliga dessa bolag tillhörde kategori A, se figur 4. För en översikt över vilken parameter dessa 125 bolag ansåg viktigast vid beslutet, se tabell 7 i bilaga (A) 0-9 anställda 0 0 (B) anställda (C) anställda Antal anställda Använder inte ett bokföringssystem Använder ett bokföringssystem Figur 4. Sammanställning över de 125 bolag som uppgav att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget, uppdelat på om de använde sig av ett bokföringssystem eller inte. ~ 21 ~

27 ~ RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE ~ Varför har ni valt att sköta den löpande bokföringen inom bolaget? De sista två frågorna behandlade anledningen till varför bolagen valt att sköta den löpande bokföringen som de gör. Fråga fyra vände sig till de bolag som hade svarat att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget medan fråga fem vände sig till de bolag som uppgett att de anlitat en extern aktör. Respondenterna ombads rangordna svarsalternativen med 1-3, där 1 var den viktigaste anledningen. Men som tidigare nämnts används endast de svarsalternativ som bolagen ansåg var den viktigaste, nummer 1, som underlag i studien. Respondenterna fick välja bland följande svarsalternativ och ombads rangordna de tre viktigaste anledningarna. Vi tror att det ger oss en ökad kontroll ( ) Vi tror att det leder till kostnadsbesparingar ( ) Vi har kunskapen inom företaget och ser ingen anledning att lägga ut den löpande bokföringen ( ) Annat: ( ) Utav de bolag som uppgett att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget var det 47 stycken (37,6%) som uppgav att det var tron om en ökad kontroll som var den viktigaste anledningen till beslutet, medan åtta av bolagen (6,4%) svarade att det var en fråga om kostnader och att kostnadsbesparingar var den främsta anledningen till att hålla den löpande bokföringen inom bolaget. 66 bolag (52,8%) uppgav att kunskapen fanns inom bolaget. Till sist var det fyra bolag som hade fyllt i alternativet annat och uppgett bland annat möjligheten finns inom familjen och det diskuterades inget annat som skäl till att sköta den löpande bokföringen inom bolaget. För en överblick av hur frågan besvarades i de olika kategorierna, se figur 5. Ökad kontroll Kostnadsbesparingar Kunskapen finns inom bolaget Annat (A) 0-9 anställda (B) anställda (C) anställda Figur 5. Sammanställning över de 125 bolag som uppgav att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget, uppdelat på vilken parameter som var viktigast för beslutet. ~ 22 ~

28 ~ RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE ~ I diagrammen nedan illustreras svarsfördelningen inom respektive kategori. Dessa inkluderar endast de bolag som uppgav att de sköter den löpande bokföringen inom bolaget. Figur 6. Sammanställning av de 125 bolag som uppgav att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget, uppdelat på antalet anställda samt vilken parameter som var viktigast för beslutet. Varför har ni valt att lägga ut den löpande bokföringen externt? Respondenterna fick välja bland följande svarsalternativ och ombads rangordna de tre viktigaste anledningarna. Vi tror att det ger oss en ökad kontroll ( ) Vi tror att det leder till kostnadsbesparingar ( ) Vi har inte kunskapen inom företaget och väljer därför att lägga ut den löpande bokföringen ( ) Annat: ( ) Av de 37 bolag som uppgav att de anlitar en extern aktör för att sköta den löpande bokföringen var den viktigaste anledningen för fyra bolag (10,8%) att det bidrog till ökad kontroll medan tre av bolagen (8,1%) uppgav minskade kostnader som viktigaste anledningen. 26 bolag (70,3%) menade att det var bristen på kunskap inom det egna bolaget som var den viktigaste anledningen till att anlita en extern aktör. Även här hade fyra bolag fyllt i svarsalternativet annat och uppgett att det var på grund av att vi har inte tid själva, moderbolaget i koncernen sköter den funktionen samt större flexibilitet i ett tillväxtskede och mindre känsligt för frånvaro/sjukskrivningar som de valt att lägga ut den löpande bokföringen. Se figur 7 på nästkommande sida. ~ 23 ~

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Av Regelrevideringsgruppen bestående av Veronica Bache, Dag Brück, Håkan Ericson, Martina Ericsson, Hasse Sundqvist,

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Hur gör de egentligen?

Hur gör de egentligen? Hur gör de egentligen? bra statistik alltså! Vad är statistik? Ordet statistik kan ha olika betydelser. Vanligen menar man sifferuppgifter om förhållandena i samhället. Ursprungligen var det ordagrant

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn?

Kan redovisningskonsulten ersätta revisorn? UPPSALAUNIVERSITET Företagsekonomiskainstitutionen Magisteruppsats HT 2010 Kanredovisningskonsultenersättarevisorn? Enredogörelseförredovisningskonsultensochrevisorns kontrollfunktionidetmindreaktiebolaget.

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring

Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring 1 Bokföringsnämnden bfn@bfn.se Synpunkter på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om bokföring Från Sigurd Elofsson Granvägen 69 138 33 Älta sigurd.elofsson@telia.se Stockholm den 28

Läs mer

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm

Kräftriket Hus 8c 08-674 71 44 www.fest.se uu@fest.se Roslagsvägen 101 114 19 Stockholm Inledning Detta är en sammanställning av Speak-up day vårterminen 2012. Speak-up day arrangerades av Föreningen Ekonomernas Utbildningsutskott för första gången på Företagsekonomiska institutionen vid

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det?

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det? SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 1 Ett värdigt liv inom äldreomsorgen Vad är det? Augusti 2007 2 Inledning Samma dag som förslaget från Göran Hägglund och Maria Larsson om att

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning?

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Syfte och bakgrund Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur ledare i de 500 bolagen med störst omsättning i Sverige upplever

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN

12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN 12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013

Brukarundersökning 2013. Nacka kommun. Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen. December 2013 Brukarundersökning 2013 Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering mottagningsgruppen December 2013 Nordiska Undersökningsgruppen 2013-12-20 Titel: Nacka kommun Social- och äldrenämnden Utvärdering

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Matdistribution Enkätundersökning (NKI) sommaren 2011

Matdistribution Enkätundersökning (NKI) sommaren 2011 RAPPORT 1(6) -10-05 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Matdistribution Enkätundersökning (NKI) sommaren 1. Bakgrund Under åren 2006-2009 har enkätundersökningar motsvarande denna genomförts av företaget

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring Ekonomiguide Del 2 - Bokföring Innehållsförteckning Kvittoredovisning 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av kvittoredovisningsmallen 4 Bokföring 7 Vad, vem, varför? 7 Förklaring av bokföringsmallen 8 Del

Läs mer

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning

Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Chalmers tekniska högskola, IT-universitetet 2004-01-12 MDI Interaktionsdesign Designmetodik, 3 p HT-03 Tänka-högt metoden versus Enkätundersökning Sofia Torberntsson Kursansvariga: Hanna Landin Staffan

Läs mer

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 14 14-6-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare 1. Inledning Under våren 14 har Ljungby kommuns miljö- och byggförvaltning genomfört en servicemätning

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING 2011

BRUKARUNDERSÖKNING 2011 BRUKARUNDERSÖKNING 2011 SOCIAL OCH ARBETSMARKNAD HANNA LINDE, VERKSAMHETSUTVECKLARE, 2012-03-29 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och metod... 3 Olika former av gruppindelning för jämförelse... 3 Svarsfrekvens

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Kundkommunikation i förändring. en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Kundkommunikation i förändring en studie om svenska företags vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten Meddelande Kundkommunikation i förändring 1 Förord Posten lever mitt i ett

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet

Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet Överblick Varför kursvärdering? Samtliga kurser inom den grundläggande utbildningen vid LiU ska utvärderas med stöd av det elektroniska

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m.

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-04-16 Dnr 379/2014 1 (6) Vellinge kommun 235 81 Vellinge Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Vellinge kommun har brutit mot

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Slopad revisionsplikt i små aktiebolag = ökad andel aktiebolag?

Slopad revisionsplikt i små aktiebolag = ökad andel aktiebolag? Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi C C-uppsats 15 poäng Höstterminen 2007 Slopad revisionsplikt i små aktiebolag = ökad andel aktiebolag? Författare: Maria Sundgren

Läs mer

Avtalsbarometern 2014

Avtalsbarometern 2014 Avtalsbarometern 2014 en årlig undersökning om svenskars inställning till att skriva juridiska avtal En undersökning genomförd av Red Blue Green på uppdrag av Avtal24 Sammanfattning AVTALSBAROMETERN 2014

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar

HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar ADMINISTRATIV VÄGLEDNING HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar HUR UTVÄRDERAR DU DIN KLUBB? Ett viktigt utvärderingsverktyg för klubbar - administrativ vägledning Du

Läs mer

Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen. Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH

Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen. Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen Pernilla Johansson Rapport TVBH-3062 Lund 2014 Avdelningen för Byggnadsfysik, LTH Utvärdering av datamaterialet i Vattenskadeundersökningen Pernilla

Läs mer

Avtalsuppföljning utifrån granskning om bisysslor

Avtalsuppföljning utifrån granskning om bisysslor Avtalsuppföljning utifrån granskning om bisysslor Dnr: Rev 33-2012 Genomförd av: Revisionsenheten Thomas Vilhelmsson Vilhelm Rundquist Behandlad av Revisorskollegiet den 19 februari 2014 1 Innehåll 1 Sammanfattning...

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys

Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Bilaga 4 till rapport Högre studiebidrag till arbetslösa ungdomar (2015:13) Bilaga 4 Utformning av enkätundersökningar samt bortfallsanalys Enkätundersökningar utformning och bortfall Statskontoret har

Läs mer