Kontroll, kostnad, kunskap, vilken parameter är viktigast vid beslut gällande hantering av löpande bokföring?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kontroll, kostnad, kunskap, vilken parameter är viktigast vid beslut gällande hantering av löpande bokföring?"

Transkript

1 Företagsekonomiska Institutionen Kontroll, kostnad, kunskap, vilken parameter är viktigast vid beslut gällande hantering av löpande bokföring? - En studie baserad på mikro- och småföretag inom Uppsala län Boel Axelsson & Jessica Jansson Kandidatuppsats, fortsättningskurs C, 15 hp Handledare: Per Forberg Vårterminen

2 FÖRORD Denna uppsats är skriven vid Uppsala Universitet, inom ramen för företagsekonomi, under vårterminen Först och främst vill vi tacka de bolag som ställt upp i vår enkätstudie och bidragit till vårt empiriska material. Vi vill också tacka vår handledare, Per Forsberg, för den hjälp vi fått under arbetets gång. Ett tack riktas också till den hjälpsamma personalen på Ekonomikums bibliotek. Till sist vill vi också tacka alla som på ett eller annat sätt bidragit till uppsatsen. Boel Axelsson Jessica Jansson ~ II ~

3 SAMMANFATTNING Det här är en studie av mikro- och småföretag inom Uppsala län som syftar att bidra till bättre kunskap och ökad förståelse för hur dessa bolag hanterar sin löpande bokföring. Den kvantitativa enkätundersökning som ligger till grund för studien omfattar 163 bolag. De ombads svara på frågor angående hur de hanterar sin löpande bokföring, om de använder bokföringssystem samt vilken av parametrarna kotroll, kostnad och kunskap som var viktigast i beslutet om hanteringen av den löpande bokföringen. Samtliga bolag hade mellan 0-49 anställda och delades in i tre kategorier A, B och C, beroende på antalet anställda. Detta för att kunna se skillnader och göra jämförelser mellan bolag i olika storlek. Studien visar att över 75 % av bolagen hanterade den löpande bokföringen inom bolaget samt att hela 93,4% av dessa gjorde det med hjälp av ett bokföringssystem. Trots att andelen bolag som la ut den löpande bokföringen på en extern aktör endast uppgick till 22,8 % indikerar studien att det var vanligare att lägga ut den löpande bokföringen om bolaget hade få anställda. En majoritet av bolagen uppgav att det var tillgången på kunskap som var den viktigaste parametern vid beslutet huruvida de valde att sköta den löpande bokföringen inom bolaget eller inte, medan endast 6,8 % uppgav tron om kostnadsbesparingar som den viktigaste parametern vid beslutet. Studien visar alltså på att det är tillgången på kunskap som är den viktigaste parametern vid beslut om hantering av den löpande bokföringen. Detta överensstämmer inte med teorin om att kostnadsbesparingar är den viktigaste parametern. Resultatet av studien kan användas av redovisnings- och revisionsbyråer samt leverantörer av affärs- och bokföringssystem i sin marknadsföring samt när de planerar sitt produktutbud. Nyckelord: mikroföretag, småföretag, löpande bokföring, outsourcing, kontroll, kostnad, kunskap. ~ III ~

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING PROBLEMBAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE MÅLGRUPP AVGRÄNSNINGAR TEORETISK REFERENSRAM ATT FÖRA LÖPANDE BOKFÖRING MIKRO- OCH SMÅFÖRETAG ATT BOKFÖRA MED HJÄLP AV ETT AFFÄRS- ELLER BOKFÖRINGSSYSTEM LÖPANDE BOKFÖRING; INOM ELLER UTANFÖR BOLAGET? KONTROLL KOSTNAD KUNSKAP METOD POPULATION STICKPROV VAL AV UNDERSÖKNINGSANSATS TILLVÄGAGÅNGSSÄTT PILOTSTUDIE UTFORMNING AV ENKÄT KRITIK MOT UTFORMNING AV ENKÄT GENOMFÖRANDE AV STUDIE BORTFALL METODKRITIK RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSTUDIE BORTFALL ANALYS HUR HANTERAS DEN LÖPANDE BOKFÖRINGEN? BOKFÖRINGSSYSTEM ELLER INTE? VILKEN PARAMETER ÄR DET SOM AVGÖR? KONTROLL KOSTNAD ~ IV ~

5 5.3.3 KUNSKAP DISKUSSION OCH SLUTSATS DEN LÖPANDE BOKFÖRINGEN INOM UPPSALA LÄN FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING TRYCKTA KÄLLOR INTERNETSIDOR BILAGOR ~ V ~

6 ~ INLEDNING ~ 1 INLEDNING I detta inledande kapitel presenteras bakgrunden till det valda problemområdet. Därefter följer en problemdiskussion som mynnar ut i de frågor uppsatsen ämnar besvara. Vidare redovisas för uppsatsens syfte, målgrupp och avgränsning. 1.1 PROBLEMBAKGRUND Hela 99,4% av Sveriges bolag har färre än 50 anställda (Ekonomifaktas hemsida, 2011) och hamnar därmed under definitionen mikro- eller småföretag (Rekommendation 2003/361/EG). Trots att det finns uppenbara skillnader mellan små och stora bolag har de i många avseenden liknande rättigheter och skyldigheter. Detta innebär att även de mindre bolagen ställs inför liknande utmaningar som de större bolagen. Ett område där samma bestämmelser gäller för samtliga bolag, oavsett storlek, är bolagsrätten. Där regleras bland annat ett av ekonomifunktionens mest grundläggande verktyg, den löpande bokföringen (Hedenström & Malmquist, 2010, s 7). Visserligen finns det lättnader i bokföringslagen (BFL) för de minsta bolagen men grunden är den samma; samtliga affärshändelser ska bokföras så att det är möjligt att kontrollera och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat (BFL 1999:1078, 5 kap 1 ). Att bokföringen ska vara systematisk och gjord i tidsordning är tvingande (Bokföringsnämnden, 2008, s 15), vidare innehåller dock lagstiftningen inga detaljregler om hur bokföringen ska skötas rent praktiskt; eftersom sådana regler snabbt skulle bli omoderna och otillämpbara (Johansson et al., 2008, s 199). Bokföringslagen informerar istället om att den löpande bokföringen ska skötas så att den överensstämmer med god redovisningssed (BFL 1999: kap 2 ). Vad som utgör god redovisningssed framgår av bokföringsnämndens råd och rekommendationer, vilka beskriver hur olika affärshändelser ska hanteras (Bokföringsnämndens hemsida, 2011:a). Trots att detta i kombination med den praxis som har etablerats inom området omfattar de flesta aspekter gällande den löpande bokföringen finns det ändå inget självklart tillvägagångssätt för hur arbetet bör genomföras. Därför finns det valmöjligheter för bolagen gällande frågan hur de ska hantera den löpande bokföringen. Hur den löpande bokföringen ska hanteras är något som måste beslutas när ett bolag har påbörjat sin affärsverksamhet och för att undvika oreda och borttappade underlag är det viktigt att ta tag i frågan i ett tidigt skede. Ska den löpande bokföringen skötas inom bolaget eller ska den läggas ut på en extern aktör? Om beslutet blir att sköta den löpande bokföringen inom bolaget uppkommer nästa fråga, ska ett bokföringssystem användas eller ska ~ 1 ~

7 ~ INLEDNING ~ bokföringen skötas utan ett anpassat dataprogram? Många av de minsta bolagen anser sig inte ha den kunskap som krävs för att sköta bokföringen inom bolaget och väljer därför att lägga ut aktiviteten på en extern aktör (Rundquist, 2009, s 30). Andra bolag anser att det bidrar till ökad kontroll av verksamheten om bokföringen sköts internt (Augustson & Bergstedt Sten, 1999, s 45) medan det för andra helt enkelt är en kostnadsfråga (Martin & Lavine, 2001, s 58). 1.2 PROBLEMDISKUSSION Enligt Bragg (2006) är ekonomifunktionen en av de vanligaste funktionerna som bolag väljer att lägga ut på en extern aktör, det vill säga att outsourca. Samtidigt som Dillard & Yuthas (2003) menar att uppkomsten av nya databaserade lösningar i form av affärs- och bokföringssystem både underlättar för och höjer andelen bolag som väljer att sköta den löpande bokföringen inom bolaget. En stor del av forskningen som bedrivits inom dessa områden har haft större bolag som utgångspunkt (Bergström & Lumsden, 1993, s 6; Svanström, 2008, s 12) varför denna uppsats kommer att ha en annan inriktning och behandla mikro- och småföretag. Uppsatsen ämnar svara på hur stor andel av mikro- och småföretagen inom Uppsala län som väljer att sköta den löpande bokföringen inom respektive utanför bolaget samt hur stor andel av dem som använder ett bokföringssystem. Dessa frågor vore dock tämligen ointressant ur ett forskningsperspektiv om inte uppsatsen dessutom strävade efter att svara på frågan varför. Varför väljer bolagen att hantera den löpande bokföringen som de gör, det vill säga vilken parameter är viktigast i beslutsfattandet? Uppsatsen har dessutom för avsikt att besvara frågan huruvida antalet anställda i bolagen har någon inverkan på beslutet och vilken parameter som är viktigast vid beslutsfattandet. Anledningen till denna jämförande del av studien är att tidigare forskning tenderar att gå isär. Det finns de forskare som menar att outsourcing av den löpande bokföringen är vanligare ju mindre bolagen är (Ramström, 1975, s 124) och de forskare som pekar på det motsatta (Schniederjans et al., 2005, s 4). Dessutom visar forskning på att användandet av affärs- och bokföringssystem ökar med bolagets storlek (Ramström, 1975, s 119) samt att det är bolagens förväntan om kostnadsbesparingar som är den främsta beslutsfaktorn (Goldsmith, 2003). ~ 2 ~

8 ~ INLEDNING ~ 1.3 SYFTE Syftet med denna uppsats är att bidra med bättre kunskap och ge en ökad förståelse för hur mikro- och småföretag inom Uppsala län väljer att hantera den löpande bokföringen samt att ta reda på vilken parameter som är viktigast vid beslutet om hur den löpande bokföringen ska hanteras. 1.4 MÅLGRUPP Resultatet av studien är intressant ur flera synvinklar. Det är exempelvis intressant för revisions- och redovisningskonsulter samt övriga leverantörer av ekonomiska tjänster att veta varför mikro- och småföretag väljer att anlita en utomstående leverantör för att sköta den löpande bokföringen. På samma sätt är det intressant för de bolag som säljer affärs- och bokföringssystem, som exempelvis Visma, Hogia och Jeeves, att veta varför bolag väljer att sköta den löpande bokföringen inom bolaget samt i hur stor utsträckning bolagen väljer att använda ett bokföringssystem. Med hjälp av denna uppsats kan leverantörer inom Uppsala län lära känna sin målgrupp bättre. De har därmed möjlighet att anpassa sitt utbud och sin marknadsföring till den lokala marknaden, för att på ett mer effektivt sätt nå fram till potentiella kunder. En annan grupp som kan intresseras av resultatet av uppsatsen är övriga mikro- och småföretag i Sverige, främst nystartade. Genom att ta del av denna studie kan de få en indikation på hur andra bolag hanterar sin löpande bokföring och därmed få vägledning till hur de ska resonera och hantera sin egen löpande bokföring. 1.5 AVGRÄNSNINGAR Uppsatsens population består endast av mikro- och småföretag; begreppsdefinitionen har sin grund i Europeiska Kommissionens bolagsindelning (Rekommendation 2003/361/EG) som omfattar tre krav gällande bolagens: omsättning balansomslutning antal anställda Uppsatsen har dock ej tagit hänsyn till kravet på den begränsade balansomslutningen på 10 miljoner euro, eftersom det skulle försvåra sökningsarbetet avsevärt. Ytterligare en avgränsning är att endast de bolag som bedrivs i form av aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma har inkluderats. Avgränsning har även gjorts till de bolag som är registrerade i Uppsala län. ~ 3 ~

9 ~ INLEDNING ~ Fastställandet av populationen gjordes med hjälp av databasen Retriever och därför är endast bolag som är registrerade i denna databas inräknade i populationen. Retriever är en av nordens ledande källor för bolagsinformation och uppdaterar sin databas i takt med att ny bolagsinformation registreras hos Bolagsverket och Statistiska Centralbyrån (Retrievers hemsida, 2011:a & b). På grund av praktiska skäl fastställdes populationen den åttonde april 2011 och hänsyn har ej tagits till förändringar i populationen efter detta datum. Studien bygger på de tre parametrarna, kontroll, kostnad och kunskap, som bolagen i stickproven fick ta ställning till; dessa parametrar valdes att ligga till grund för studien då de efter genomgång av teorier och tidigare empiriska studier bedömdes vara av väsentlig betydelse. Detta innebär att studien inte är uttömmande, utan att det kan finnas ytterligare betydelsefulla parametrar som studien ej tagit hänsyn till. ~ 4 ~

10 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ 2 TEORETISK REFERENSRAM I detta kapitel redogörs för uppsatsens teoretiska referensram. Den omfattar artiklar, avhandlingar, böcker, lagstiftning samt statistiska data. En beskrivning av löpande bokföring, mikro- och småföretag, bokföringssystem samt parametrarna kontroll, kostnad och kunskap presenteras. 2.1 ATT FÖRA LÖPANDE BOKFÖRING I bokföringslagens (1999:1078) andra kapitel framgår det att juridiska och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet är skyldiga att föra löpande bokföring. För att bokföringen ska uppfylla de krav lagen ställer ska den vara kronologisk och systematisk; vilket innebär att samtliga affärshändelser ska registreras i datumordning, tilldelas ett verifikationsnummer samt konteras (Bokföringsnämnden, 2008, s 15). Att kontera en affärshändelse innebär att, utifrån den dubbla bokföringens princip, registrera hur en händelse påverkar både resultatet och den ekonomiska ställningen i bolaget (Bengtsson, 1999, s 20). Genom att den löpande bokföringen sköts på ett korrekt sätt går det för både interna och externa parter att fortlöpande läsa av bolagets resultat och ekonomiska ställning (Stensson, 2009, s 72). Ovanstående krav på vad den löpande bokföringen ska innehålla är således ett yttre ramverk som lagstiftarna har satt upp (Johansson et al., 2008, s 199). För att skydda bolagens externa parter mot ej rättvisande redovisning, hänvisar bokföringslagen även till att den löpande bokföringen ska följa god redovisningssed. Förutom lagstiftningen omfattar den goda redovisningsseden även råd och rekommendationer från normgivande organ samt etablerad företagspraxis (Bokföringsnämndens hemsida, 2011:b). Trots att lagstiftningen i kombination med den goda redovisningsseden täcker de flesta av frågorna gällande den löpande bokföringen är det upp till varje bolag hur det dagliga arbetet ska utformas och hur mycket information som ska produceras. Genom att fortlöpande erhålla information om hur resultatet och den ekonomiska ställningen utvecklas kan bolagen göra prognoser för att på så sätt kunna styra verksamheten (Jerlinger, 1997, s 8). Enligt Keasey & Short (1990) har dock de små bolagen ofta svårt att förstå sig på informationen, varför den löpande bokföringen ofta är av större nytta för de stora bolagen. Med detta som bakgrund ses den löpande bokföringen i mindre bolag många gånger inte som ett hjälpmedel för att öka förståelsen och se utvecklingsmöjligheter för verksamheten, utan endast som något obligatoriskt för att tillgodose utomstående krav (Marriott & Marriott, 2000). ~ 5 ~

11 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ 2.2 MIKRO- OCH SMÅFÖRETAG Europeiska Kommissionen gav år 2003 ut rekommendation 2003/361/EG där de definierar mikro-, små- och medelstora bolag enligt nedan: Ett mikroföretag är enligt Europeiska Kommissionen ett bolag som uppfyller nedanstående kriterier: Bolaget ska ha färre än 10 anställda Bolaget ska ha en årlig omsättning < euro Bolaget ska ha en årlig balansomslutning < euro Medan ett småföretag ska uppfylla följande kriterier: Bolaget ska ha färre än 50 anställda Bolaget ska ha en årlig omsättning < euro Bolaget ska ha en årlig balansomslutning < euro Enligt Retriever fanns det i april år 2011 över mikro- och småföretag i Sverige som bedrivs i form av aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma (Retriever, 2011). 2.3 ATT BOKFÖRA MED HJÄLP AV ETT AFFÄRS- ELLER BOKFÖRINGSSYSTEM Utav de bolag som sköter sin löpande bokföring inom bolaget använder majoriteten ett bokföringssystem av något slag (Hedenström & Malmquist, 2010, s 8). Trots att detta gäller både små (Marriott & Marriott, 2000, s 480) och stora bolag så ökar nyttjandet av databaserade system med bolagsstorlek (Ramström, 1975, s 119). En anledning är att dessa system många gånger inte är tillräckligt anpassade till småföretagen (Bergström & Lumsden, 1993, s 16). Tanken med ett bokföringssystem är att det ska transformera data till information (Bodnar & Hopwood, 2001, s 11) som sedan kan användas för att kontrollera, utvärdera och styra bolaget (Bergström & Lumsden, 1993, s 20). Fördelarna med att använda ett bokföringssystem i jämförelse med att sköta den löpande bokföringen manuellt är enligt Ramström (1975) att det leder till kostnadsbesparingar bland annat på grund av ett lägre behov av arbetskraft. En annan fördel är att ett bokföringssystem ökar möjligheten att kontrollera verksamheten eftersom rutiner, data och information standardiseras (Dillard & Yuthas, 2006, s 207). Risken att effekten blir den omvända, att möjligheten att kontrollera ~ 6 ~

12 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ minskar till följd av användandet av ett bokföringssystem, finns dock om de som arbetar med systemet inte förstår sig på det (Scapens & Jazayeri, 2003). Okunskap om systemet kan även leda till ökade kostnader i form av tid och personal, istället för de förväntade kostnadsbesparingarna (Ramström, 1975, s 130). 2.4 LÖPANDE BOKFÖRING; INOM ELLER UTANFÖR BOLAGET? Outsourcing är ett begrepp som ämnar förklara det fenomen där bolag flyttar delar av sin verksamhet till en extern aktör (Schniederjans et al., 2005, s 3). Outsourcing har sedan början av 1990-talet ökat markant (Langefield-Smith & Smith, 2003, s 282) och många bolag väljer att lägga ut fler och fler av sina aktiviteter (Schniederjans et al., 2005, s 13). Vissa forskare menar att en stor del av de mindre bolagen generellt lägger ut delar av den ekonomiska funktionen på externa aktörer (Bergström & Lumsden, 1993, s 63; Martin et al., 2001, s 58). Samtidigt som vissa menar att outsourcingutnyttjandet bland mindre bolag inte motsvarar det behov som faktiskt finns och att servicetjänsterna på marknaden inte är tillräckligt anpassat till dessa kunder (Johansson, 1997, s 48-49). Sedan finns det forskare som exempelvis Schniederjans et al. (2005) som menar att bolag som befinner sig i ett relativt nystartat stadium, alltså i början av sin livscykel, tenderar att behålla alla aktiviteter inom bolaget. För att sedan i takt med att bolaget utvecklas och växer börja lägga ut aktiviteter på externa aktörer. Kirk (2001) VD på LeapSource menar i enlighet med Schniederjans et al. att större bolag i högre grad använder sig av externa aktörer än mindre bolag. Forskningen går dock isär, för även om outsourcing generellt ökar så anställer ändå många bolag egen ekonomipersonal som sköter ekonomin inom bolaget (Martin & Lavine, 2000, s 59). Oberoende av hur trenden inom outsourcing verkligen ser ut kan det konstateras att det alltid finns för- och nackdelar med att lägga ut vissa av bolagets aktiviteter på en extern aktör (Rundquist, 2009, s 61). I det följande kommer några av dessa för- och nackdelar att presenteras närmare. ~ 7 ~

13 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ KONTROLL Med kontroll menas i denna uppsats bolagens möjlighet att övervaka, granska och styra aktiviteter (NE:s hemsida, 2011:a). När ett bolag väljer att lägga ut en aktivitet på en extern aktör uppstår ett samarbete i någon form och i alla samarbetsprojekt förloras delar av kontrollen i större eller mindre utsträckning (Piachaud, 2002, s 87). När bolag ska besluta om hur den löpande bokföringen ska hanteras är det viktigt att bolaget reflekterar över hur viktig kontrollen är för dem. Detta då en stor del av den kontroll ett bolag har, erhålls av den finansiella funktionen, och om delar av den läggs ut på en extern aktör försvinner samtidigt delar av kontrollen (Bragg, 2006, s 111). När en aktivitet har lagts över på en extern aktör har bolaget inte längre samma möjlighet att utöva kontroll över aktiviteten (Augustson & Bergstedt Sten, 1999, s 45). Att kontrollen minskar är en av de största nackdelarna med outsourcing (Shniederjans et al., 2005, s 29) En annan orsak till att kontrollen minskar är att beroendet till samarbetspartnern ökar. Eftersom att aktiviteten har lagts över på samarbetspartnern är bolaget beroende av att denna levererar och tillhandahåller vad som avtalats. Skulle avtalet inte upprätthållas har bolaget inte längre någon kontroll över aktiviteten och är därmed beroende av den externa aktören. (Piachaud, 2002, s 87) Något som ökar beroendet är också att bolagen, när de beslutat att outsourca, gör sig av med aktiviteten inom bolaget, vilket gör att möjligheten att utföra aktiviteten själv försvinner (Piachaud, 2002 s, 83). Det kan därför sägas att kontrollen är som störst när ett bolag hanterar aktiviteten inom bolaget och därmed kan kontrollera, påverka och lättare kan hantera förändringar som hör till aktiviteten (Schniederjans et al., 2005, s 4) KOSTNAD Med kostnad menas i denna uppsats kostnaden som en aktivitet medför när ett bolag väljer att genomföra den inom bolaget i jämförelse med vad den kostar att lägga ut på en extern aktör (Rundquist, 2009, s 28). Enligt Augustson & Bergstedt (1999) är ekonomi drivkraften bakom alla outsourcingbeslut och i en studie gjord av Goldsmith (2003) påvisas att kostnadsbesparingar är den mest betydelsefulla fördelen med outsourcing. Dessutom säger Martin et al. (2001) att kostnadsbesparingar är den absolut vanligaste anledningen till outsourcing. Hur kostnadsbesparingarna uppkommer kan variera men det finns vissa aspekter som hanteras i teorin oftare än andra. För det första så minskar kostnaden genom att bolagets storlek kan minskas eller hållas nere (Schniederjans et al., 2005, s 10) och ofta blir det billigare att anlita ~ 8 ~

14 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ en extern aktör som sköter särskilda aktiviteter istället för att anställda någon (Bragg, 2006, s 133). Detta då bolaget inte belastas med sociala avgifter, pensionsavsättningar och försäkringar samtidigt som bolaget också undviker den dötid som kan uppstå mellan utförandet av uppgifterna som ingår i aktiviteten (Martin et al., 2001, s 58). För det andra så kan outsourcing leda till kostnadsbesparingar eftersom leverantören som aktiviteten flyttas till ofta kan erhålla stordriftsfördelar, vilket inte kan erhållas i samma utsträckning inom bolaget (Bragg, 2006, s 5; Schniederjans et al., 2005, s 10). För det tredje kan det krävas stora investeringar av ett bolag för att kunna utföra en aktivitet; ett exempel kan vara investeringen i ett affärssystem till ekonomifunktionen. I dessa fall uppkommer kostnadsbesparingar då bolagen lägger ut aktiviteten på en extern aktör som redan har verktygen att utföra aktiviteten (Bragg, 2006, s 3). Men med detta sagt finns också forskning som visar på att outsourcing i många fall inte genererar i de tilltänkta och önskade kostnadsbesparingarna (Schniederjans et al., 2005, s 14-15). I beslutsprocessen om att lägga ut en aktivitet på en extern aktör är kostnader en del som bör analyseras och granskas ingående eftersom det kan finnas dolda kostnader som inte alltid beräknas eller fullt inses innan beslutet är taget och processen igång (Augustson & Bergstedt Sten, 1999, s 48). Dessutom kan outsourcing leda till höga förhandlingskostnader och kostnader vid förseningar som därtill kan öka kostnader för andra delar av bolaget som påverkas av den aktuella aktiviteten (Schniederjans et al., 2005, s 29) KUNSKAP Med kunskap menas i denna uppsats bolagens förmåga att kunna hantera och utföra aktiviteter, en procedural kunskap (Rolf, 2007, s 2). Kunskap är och kommer alltid vara en central resurs som ger ett bolag unika tillgångar som kan användas som konkurrensfördelar (Barney, 1991, s 101). Enligt Rundquist (2009) är kunskap en av de viktigaste aspekterna i beslut om outsourcing; väljer bolag att lägga ut aktiviteten är det oftast för att de vill komma åt kunskap som inte finns inom bolaget. Om exempelvis ett bolag har för lite kunskap för att klara av att utföra vissa aktiviteter inom bolaget kan bolaget överkomma problemet genom att anlita en extern aktör för att ta hand om de specifika aktiviteterna (Bragg, 2006, s 2; Piachaud, 2002, s 84). Martin et al., (2001) menar att om ekonomifunktionen är placerad inom bolaget finns ofta en stark förståelse och kunskap hos de anställda på ekonomiavdelningen för bolagets dagliga verksamhet, vilket ökar deras kunskap om vad som är viktigt och vilket arbete som bör prioriteras. ~ 9 ~

15 ~ TEORETISK REFERENSRAM ~ Ett av de största problemen rörande småföretagare är den bristande finansiella medvetenheten som i flera fall har påvisats. Många småföretagare förstår inte informationen som tillhandahålls av bokföringen och därmed inte heller värdet av bokföringsarbetet. De har därför svårt att applicera kunskapen från bokföringen till den egna verksamheten (Marriott & Marriott, 2000, s 476). Småföretagare kan genom att låta en utomstående aktör sköta den löpande bokföringen dels få ett korrekt utfört arbete av hög kvalitet (Martin et al., 2001, s 58). Dels kan denne aktör bidra med kunskap till bolaget så att bokföringen kan användas till fördel även inom bolaget och inte endast för att tillfredsställa externa parter (Marriott & Marriott, 2000, s 486). Nedan följer en sammanfattande figur som kortfattat beskriver hur de teoretiska begrepp som presenterats i detta avsnitt hänger samman med den genomförda studien. I de blåa rutorna framgår de tre kategorier som studiens population delades in i. De följs av de tre parametrar som besvarar frågan om vilken som är den viktigaste anledningen att sköta den löpande bokföringen inom bolaget, respektive lägga ut den på en extern aktör. Sist visas de rutor som beskriver hur bolag sköter sin löpande bokföring samt huruvida de som sköter den inom bolaget gör det med hjälp av ett bokföringssystem eller inte. Med ett bokföringssystem Utan ett bokföringssystem (A) 0-9 anställda Kontroll Sköter den löpande bokföringen inom bolaget (B) anställda (C) anställda Kostnad Kunskap Lägger ut den löpande bokföringen på en extern aktör Figur 1. Egen sammanställning över vilka parametrar som påverkar valet av hur bolag ska hantera sin löpande bokföring. ~ 10 ~

16 ~ METOD ~ 3 METOD I detta kapitel beskrivs det tillvägagångssätt som används i avsikt att uppnå uppsatsens syfte. Det ingår en kartläggning samt motivering till uppsatsens valda population, stickprov och undersökningsansats. Dessutom beskrivs tillvägagångssättet mer ingående i form av pilotstudien, utformningen av enkäten, genomförandet och bortfallet. Kapitlet avslutas med en redogörelse av kritiska synpunkter till den valda undersökningsansatsen. 3.1 POPULATION De bolag som ingår i uppsatsens population uppfyller samtliga av nedanstående kriterium. KRITEREFÖRTECKNING Kriterium 1. Företagsform Bolaget ska bedrivas som aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag eller enskild firma Kriterium 2. Personal Bolaget ska ha färre än 50 anställda Kriterium 3. Omsättning Bolaget ska ha en omsättning som understiger 10 miljoner euro Kriterium 4. Geografi Bolaget ska vara registrerat i Uppsala län Enligt Bolagsverkets hemsida (2011) finns det tio företagsformer i Sverige varav aktiebolag, handelsbolag och enskilda firmor är de vanligast förekommande. Det är på grund av dessa företagsformers vanliga förekomst som de är valda att ligga till grund för kriterium 1. Kommanditbolag ingår i uppsatsens population eftersom det är en form av handelsbolag. Det andra och tredje kriteriet, personal och omsättning, utgör två av de tre krav som Europeiska Kommissionen har satt upp för att ett bolag ska få gå under benämningen småföretag (Rekommendation 2003/361/EG). Europeiska Kommissionens tredje krav om begränsad balansomslutning har, som tidigare nämnts, valts bort av sökningspraktiska skäl. För att underlätta sökningen i Retriever har kriterium 3 i kriterieförteckningen, som rör bolagens omsättning i euro, översatts till 100 miljoner kronor, trots att genomsnittskursen för en euro under mars 2011 var 8,8864 kr (Skatteverkets hemsida, 2011). Om endast de tre första kriterierna i kriterieförteckningen skulle ligga till grund för uppsatsen skulle populationen ~ 11 ~

17 ~ METOD ~ uppgått till över bolag (Retrievers databas, 2011). Ett fjärde, geografiskt kriterium, lades därför till för att begränsa populationens storlek. Att Uppsala valdes som geografisk avgränsning var naturligt då uppsatsförfattarna studerade vid Uppsala Universitet. Dessutom kan det vara av större intresse för de deltagande bolagen att svara på en enkät som kommer från ett närliggande Universitet snarare än ett avlägset. Definitionen av populationen har gjorts så klar och tydligt som möjligt då det underlättar arbetet med att leverera ett bra och trovärdigt studieresultat (Eliasson, 2006, s 47). Med de fyra ovanstående kriterierna som grund gjordes under sjunde och åttonde april 2011 två sökningar i Retriever, vilka visade att populationen uppgick till bolag. Dessa bolag delades sedan in i tre kategorier, beroende på antalet anställda. Kategori A, som bestod av bolag med 0-9 anställda hade en population på bolag, medan kategori B, som bestod av bolag med anställda hade en population på 490 bolag. Den sista kategorin, kategori C, utgjordes av de bolag som hade mellan anställda och hade en population på 265 bolag. Tabell 1. Översikt över de bolag som ingick i studiens population, uppdelat efter vilken kategori de tillhör. Kategori Antal anställda Antal i population Andel av population Antal i Stickprov Antal i stickprov i förhållande till antal i population A ,4% 100 0,36% B ,7% ,41% C ,9% ,74% TOTALT ,0% 300 1,05% 3.2 STICKPROV Som framgår ovan var populationen markant snedvriden, då hela 97,4% av bolagen befann sig i kategori A. För att ta hänsyn till detta genomfördes ett icke proportionerligt stratifierat urval där populationen delades in i undergrupper (Eliasson, 2006, s 48). Beslut togs också att urvalsfrekvensen skulle vara lika stor, á 100 stycken bolag, i alla tre kategorier. Trots att detta innebar att endast 0,36% av bolagen i kategori A involverades, ansågs att ett jämt fördelat stickprov till antalet var att föredra framför ett obundet slumpmässigt urval. När stickprovsstorleken fastställdes till 300 bolag användes inte något matematiskt tillvägagångssätt eller någon mall. Men efter en genomgång av tidigare studier där majoriteten av observationerna låg under 100 stycken och efter vägledning av Denscombe (2009) som ~ 12 ~

18 ~ METOD ~ menar att stickprovet inte ska understiga 30 personer eller observationer, ansågs att 300 bolag var ett försvarbart antal. Eftersom kategori B och C hade en betydligt mindre population så uppgick stickprovsandelen i vardera kategorin till 20,41% respektive 37,74%. På grund av detta blir givetvis tendenser, skillnader och avvikelser lättare att säkerställa i dessa kategorier. När storleken på stickprovet var fastställt genomfördes ett systematiskt urval, vilket innebär att en lista över den fastställda populationen används och att respondenter därefter väljs ut systematiskt, med exempelvis var tionde (Eliasson, 2006, s 49; NE:s hemsida, 2011:b). I Retriever visas 20 bolag per sida, sorterade efter omsättning, med den lägsta omsättningen först. På grund av skillnader i storlek hos populationerna i de olika kategorierna gjordes separata uträkningar för urvalet inom varje kategori, som följdes av tre separata sökningar. Sökningen till kategori B och C genomfördes den sjunde april och sökningen till kategori A genomfördes den åttonde april. I kategori A var bolagen fördelade på 1391 stycken sidor och då valdes ett bolag överst på var 14:e sida. I kategori B var bolagen fördelade på 25 stycken sidor och de 4 första bolagen på varje sida valdes. I kategori C var bolagen fördelade på 14 sidor och då valdes om vartannat de 7/8 första bolagen på varje sida, för att sedan avslutas med två bolag på den sista sidan. Tabell 2. Översikt över hur stickprovsurvalet gick till. Kategori Anställda Population Antal bolag per sida Antal sidor med bolag Antal i stickprov Formel A / 20 B / 25 C / 13 TOTALT Urvals-kriterier 1 bolag var 14:e sida 4 bolag per sida 7/8 bolag per sida ~ 13 ~

19 ~ METOD ~ 3.3 VAL AV UNDERSÖKNINGSANSATS If you can t count it, it doesn count (Citerat ur Holme & Solvang, 1997, s 150, av Holsti, 1969) Generellt kan sägas att det inom samhällsvetenskapen finns två typer av undersökningsansatser nämligen, kvantitativa och kvalitativa. Den kvantitativa ansatsen passar bra om forskaren vill kunna säga något om en stor population men bara har resurser att undersöka en mindre del. Denne kan då använda ett stickprov ur populationen för att sedan uttala sig och göra generalisering om hela populationen. Medan den kvalitativa ansatsen går på djupet och inte används för någon generalisering utan forskaren inriktar sig på det speciella och säregna hos objektet. Dessutom kan enkelt sägas att kvantitativa metoder hanterar siffror, medan kvalitativa metoder hanterar ord. (Eliasson, 2006, s 21-30; Holme & Solvang, 1997, s 76-78). Då frågorna som önskas besvaras i denna uppsats är av generaliserade karaktär i form av hur stor andel? och vilka faktorer påverkar? samt ska behandla andelar och siffror har en kvantitativ ansats valt att användas. Det är vanlig förekommande inom kvantitativa ansatser att det används avancerade och matematiskt krävande tillvägagångssätt för att analysera det empiriska materialet. Men det går även att med relativt enkla medel visa på skillnader och fördelningar hos en population inom den kvantitativa ansatsen (Eliasson, 2006, s 28), där det senare är det tillvägagångssätt som valts att arbeta med i analysen. 3.4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT PILOTSTUDIE Innan den slutgiltiga enkäten skickades ut till de utvalda bolagen genomfördes en pilotstudie med syfte att prova enkäten. Dels för att se hur respondenterna tolkade enkäten och dels för att undersöka huruvida de faktiskt förstod frågorna och svarsalternativen. (Holme & Solvang 1997, s 81) Dessutom gav det oss en möjlighet att förfina enkäten, en chans att prova på att sammanställa data och göra eventuella förändringar för att underlätta detta arbete (Saunders et al., 2009, s 394). I pilotstudien e-postades enkäten till 60 bolag utanför Uppsala län för att på så sätt inte riskera någon inverkan på den kommande studien (Eliasson, 2006, s 43). Det bör påpekas att urvalet till pilotstudien inte gjordes på ett korrekt systematiskt vis. Retriever användes för att söka fram bolag som uppfyllde samtliga kriterier i kriterieförteckningen, förutom det geografiska. Vid sökningen upptäcktes att telefonnummer och adresser i stort sätt alltid fanns tillgängliga medan bolagens e-postadresser inte fanns i denna databas. På grund ~ 14 ~

20 ~ METOD ~ av detta var vi tvungna att söka upp e-postadresserna en efter en. Eftersom pilotstudien endast syftade till att prova enkäten valdes bara de bolag som hade lättillgängliga e-postadresser. Under genomförandet av pilotstudien fann vi både positiva och negativa aspekter av det tillvägagångssätt samt den utformning av enkäten som vi valt att använda oss av. Efter att ha mottagit respons och svar på enkäten kunde vi se att respondenterna i stort verkar ha förstått upplägget, frågorna och svarsalternativen. Men det visade sig att några av respondenterna hade missuppfattat en specifik del av enkäten. De hade inte uppfattat att de skulle rangordna kontroll, kostnad och kunskap, utan de hade endast kryssat i den parameter som de ansåg var viktigast. Detta var något vi därför försökte förtydliga inför den enkät som kom att ligga till grund för studien. Då inte alla bolag hade registrerade e-postadresser var vi tvungna göra vissa förändringar i genomförandet av den kommande studien. Anledningen var att vi inte som tänkt kunde e-posta alla de utvalda bolagen till huvudstudien utan skulle bli tvungna att använda oss av de registrerade telefonnumren och ringa bolagen. Pilotstudien skickades ut en fredag eftermiddag med sista svarsdag nästföljande måndag vilket vi inser inte var optimalt då tiden var knapp. Detta togs i beaktning till utskicket av den slutliga enkäten UTFORMNING AV ENKÄT Vid utformningen av en enkät är det viktigt att tänka på upplägget, är enkäten för omfattande, ostrukturerad, slarvig eller framstår som oseriös är sannolikheten liten att respondenterna tar sig tid att svara (Holme & Solvang, 1997, s 173; Eliasson, 2006, s 39-44; Saunders et al., 2009, s 387). Därför valdes att hålla enkätens innehåll kort och att endast använda ett fåtal frågor, för att se enkäten se bilaga 1. Vi ansåg framförallt att det var viktigt att frågorna var korta, lättförståeliga och snabba att svara på för att öka chansen till hög svarsfrekvens. Ett annat skäl till korta precisa frågor var att utöka möjligheten till generaliseringar (Eliasson, 2006, s 40). Vi valde att använda oss av en formellt strukturerad enkät, med förutbestämda slutna svarsalternativ, då det generellt är ovanligt att öppna svarsalternativ används vid kvantitativa studier därför att det försvårar analysarbetet. Dessutom tenderar slutna svarsalternativ att ge en ökad svarsfrekvens. Vi valde även att lägga till ett öppet svarsalternativ benämnt annat för att undvika att svarsalternativ som vissa respondenter anser besvarar frågan på ett bättre sätt uteblir. (Eliasson, 2006, s 36-37) Då respondenter sällan får något i utbyte eller erhåller någon större nytta av att svara på enkäter är det viktigt att motivera och understryka hur betydelsefullt det är för oss som forskare att erhålla svar från respondenterna (Holme & Solvang, 1997, s 173; Saunders et al., 2009, s 395). Därför skapandes en introducerande text i ~ 15 ~

21 ~ METOD ~ anslutning till enkäten där vi försökte frambringa betydelsen av deras svar genom en kort förklaring till ämnet och vänliga och välvilliga meningar som exempelvis vi skulle uppskatta väldigt mycket och det kommer att hjälpa oss avsevärt. Vi valde dessutom att vara tydliga med när slutdatumet inföll samt att poängtera att vi skulle följa upp enkäten med telefonsamtal om svar uteblev, i ett försök att få en högre svarsfrekvens (Eliasson, 2006, s 42; Saunders et al., 2009, s 389). I den introducerande texten framgick även att respondenterna skulle behandlas anonymt genom hela uppsatsarbetet. Att försäkra respondenterna om att alla svar som erhålls från enkäten kommer behandlas i grupp och ingen kommer att skrivas om separat eller vid namn var viktigt för att inge förtroende hos respondenterna (Saunders et al., 2009, s 156) KRITIK MOT UTFORMNING AV ENKÄT Eftersom vi valt att endast använda oss av ett fåtal frågor leder detta till att vår förståelse för populationen blir mindre än om vi valt att inkludera flera frågor; information som kan anses viktig kan därmed gå oss förbi (Eliasson, 2006, s 40). Dessutom kan valet att ha en begränsad introducerande text påverka respondenternas förståelse och tolkning av frågorna. Problem som kan uppstå till följd av detta är att respondenterna inte tolkar innehållet på samma sätt som avsett och därför svarar annorlunda än de hade gjort om de förstått frågan som forskarna avsett. Det kan också vara bra att undersöka en och samma variabel i två eller flera frågor för att se om respondenten är konsekvent i sina svar (Eliasson, 2006, s 36), detta har vi valt att inte göra på grund av att vi ville hålla enkäten så kort som möjligt. Frågorna som finns i enkäten är inte av kontroversiell karaktär som berör exempelvis respondenternas värderingar. Sådana frågor kan bli formulerade på ett ledande sätt så att respondenterna därav svarar med influens från forskarna (Holme & Solvang, 1997, s 175). Däremot kan svarens trovärdighet vara mer eller mindre korrekt då respondenterna kanske svarar som de vill att det ska vara och inte som det verkligen är GENOMFÖRANDE AV STUDIE Att få tillgång till bolag är ofta en av studiers mest kritiska aspekter, många bolag får ofta besök av studenter och forskare som vill få tillgång till och göra studier hos dem (Saunders et al., 2009, s 395). Därför är det viktigt att i ett tidigt stadium initiera kontakt med bolagen (Saunders et al., 2009, s 173). Detta kan tänkas gälla mest för kvalitativa studier men vi ansåg att det var viktigt även för oss att så tidigt som möjligt skicka ut enkäten till bolagen för att ha tid för påminnelser och eventuella telefonsamtal. Som tidigare sagts var inte e-postadresserna registrerade i Retriever varpå vi var tvungna att enskilt söka efter e-postadresser till de 300 ~ 16 ~

22 ~ METOD ~ bolag som enkäten skulle skickas ut till, vilket krävde en omfattande sökning. Sökandet skedde främst genom bolagens hemsidor, hemsidor med samlad bolagsinformation samt sökmotorer. En uppdelning av bolagen gjordes mellan uppsatsförfattarna som sedan växlades i försök att fylla den andres missade bolags e-postadresser. Enkäten skickades ut till de utvalda bolagen första gången den 13 april 2011 och de första telefonsamtalen till de bolag som inte hade en registrerad e-postadress genomfördes den 14 april Risken med att skicka ut en enkät via e-post är att den tilltänkta respondenten direkt flyttar enkäten till papperskorgen. För att undvika detta ville vi förtydliga redan i ämnesraden att enkäten var lätt och att den gick fort att fylla i, varpå följande text valdes till ämnesraden Studenter vid Uppsala Universitet behöver din hjälp med kort frågeformulär. Det finns olika åsikter och ståndpunkter om när första påminnelsen ska skickas ut, men flera metodforskare menar att om tiden är begränsad bör den skickas ut redan efter en vecka (Saunders et al., 2009, s 398; Bell, 2006, s 152). Då sammanställningen av svaren skedde löpande var svarsfrekvensen hela tiden under uppsyn; och då svarsfrekvensen inte var tillfredsställande efter en vecka valdes att skicka ut en påminnelse till de bolag som ännu inte svarat. Efter ännu en vecka skickades ytterligare en påminnelse till de bolag som fortfarande inte svarat; då med en veckas förlängd svarstid. Det är viktigt för forskare att samla in så många svar från respondenterna som möjligt och att fånga in alla grupper i svaren, då ju färre svar som erhålls ökar risken för att studien inte ger ett rättvisande resultat. Eftersom stickprovet ska representera populationen är en hög svarsfrekvens viktig men vid alla enkätstudier finns ett större eller mindre bortfall (Saunders et al., 2009, s 219). Det problematiska med bortfall är att det finns en chans att de som väljer att inte svara skiljer sig från de som väljer att svara. Därmed kan ett stort bortfall ge ett skevt resultat som inte är representativt för populationen. (Bell, 2006, s ). På grund av detta bör forskare alltid anstränga för att få så många respondenter som möjligt att svara på enkäten (Holme & Solvang, 1997, s 199; Eliasson, 2006, s 114). När svarsdatumet för enkätens andra påminnelse var passerat hade vi ett bortfall på över 50%. Bortfallet skilde sig mellan de olika kategorierna varav kategori B, bolag med anställda, hade störst bortfall. För att minska och undvika stora skillnader mellan gruppernas bortfall gjordes ett sista försök att få in svar genom att ringa några av de bolag som inte svarat i grupp B. När insamlingen av empirisk data ansågs färdigt var bortfallet under 50%. ~ 17 ~

23 ~ METOD ~ BORTFALL En vanlig orsak till bortfall är att respondenten väljer att inte delta i studien. En annan orsak kan vara att respondenten inte går att nå. Det kan antingen bero på forskarens val av tillvägagångssätt eller att enkäten inte når respondenten på grund av olika anledningar. (Saunders et al., 2009, s 220) I vår uppsats antas bortfallet vara en blandning av de två orsakerna. Respondenter som inte hade en registrerad e-postadress kontaktades via telefon, men vissa av dessa bolag svarade inte under något av de tillfällen vi ringde dem. Dessa har vi inte nått ut till och de har därför inte gjort ett aktivt val att avstå från studien. Dessutom är det inte säkert att alla e-postmeddelanden nådde bolagen. E-posten kan ha hamnat som skräppost, eller skickats till en adress som inte länge används. Bolaget har därmed inte givits en chans att ta ställning till deltagande i studien. I pilotstudien visades att några av respondenterna inte hade förstått utformningen av svarsalternativen i fråga fyra och fem, vilket vi försökte bearbeta och förtydliga inför den slutgiltiga enkäten. Men detta lyckades inte till fullo, då det även i den slutgiltiga studien visade sig att vissa respondenter missuppfattat frågorna och vi därmed fick ett partiellt bortfall i enkätsvaren. Samtliga bolag som deltog i studien hade på ett korrekt sätt fyllt i svaren till fråga 1-3 för att sedan gå vidare till fråga fyra alternativt fråga fem. I dessa två sista frågor ombads som bekant respondenten att rangordna svarsalternativen, något 26 av bolagen hade missuppfattat. Däremot hade alla angett vilken parameter de tyckte var den mest viktiga. Därför har vi valt att endast använda oss av det data som visar vilken av parametrarna bolagen i studien ansåg var den mest viktiga och alltså inte använda data som behandlar vilken parameter som är näst och minst viktig. 3.5 METODKRITIK Studien som ligger till grund för uppsatsen gjordes med hög medvetenhet och mycket resonerande över möjliga alternativ. Men naturligtvis fanns det val som inte genererade i önskvärda konsekvenser samt vissa val som vi till stor del var tvungna att fatta men som påverkade uppsatsen i en negativ bemärkelse. När beslutet togs att använda både e-post och telefonsamtal var vi medvetna om att svaren kan påverkas beroende på insamlingssätt. Ett problem som kan uppstå när enkäten skickas ut via e-post är att vi inte kan kontrollera vem det är som svarat på frågorna och om denna person har den information som krävs för att korrekt kunna besvara frågorna. ~ 18 ~

24 ~ METOD ~ Det går däremot bra att använda samma frågor i den enkät som respondenten fyller i på egen hand som i den enkät som genomförs över telefon (Eliasson, 2006, s 29). Men för att ändå minimera risken för att frågorna skulle uppfattas olika var vi noga med att inte fylla ut enkätens innehåll med egna ord och förklaringar när telefonsamtalen genomfördes. Samtalen hölls korta, mellan 1-2 min, och frågorna upp lästes precis som de var utformade i enkäten. En negativ aspekt av telefonsamtal kan vara att respondenterna känner sig stressade och därför enbart svarar, utan större eftertanke, för att snabbt kunna återgå till sitt arbete. I ett försök att undvika detta förtydligade vi inledande att samverkan var helt frivillig samt att det endast skulle ta maximalt två minuter. ~ 19 ~

25 ~ RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE ~ 4 RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE I detta kapitel redogörs för de data som erhållits från enkätstudien. Insamlad data presenteras i form av diagram och tabeller och kommer sedan att ligga till grund för analysen. Enkäten som har används i studien ligger som bilaga SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTSTUDIE Utav de 300 bolag som ingick i stickprovet var det 162 bolag som deltog i studien, vilket gav en svarsfrekvens på 54%. Utav dessa 162 bolag svarade 118 via e-post medan resterande 44 svarade via telefon. För en detaljerad sammanställning över hur bolagen svarat på enkäten utöver vad som följer nedan, se bilaga 2. Hur många anställda har bolaget? De bolag som deltog i studien delades in i kategorierna A, B och C, beroende antalet anställda. När samtliga bolag hade delats in i kategorier såg svarsuppdelningen ut som följer; kategori A innehöll 54 bolag, kategori B 51 bolag och kategori C 57 bolag, se figur två (A) 0-9 anställda (B) anställda (C) anställda Figur 2. Sammanställning över hur de 162 bolag som ingick i studien, uppdelat på hur många anställda de hade. Sköts den löpande bokföringen inom bolaget? Enkätens första ämnesrelaterade fråga avsåg att ta reda på om respondenterna skötte sin löpande bokföring inom bolaget eller inte. Utav 162 bolag var det 125 stycken (77,2%) som skötte den löpande bokföringen inom bolaget medan resterande 37 bolag (22,8%) anlitade en extern aktör. Det var lika många bolag i kategorierna A och B, 37 stycken, som skötte den löpande bokföringen inom bolaget medan det var 51 av bolagen i kategori C, se figur 3. ~ 20 ~

26 Antal bolag Antal bolag ~ RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE ~ Antal anställda Lägger ut den löpande bokföringen på extern aktör Sköter den löpande bokföringen inom bolaget Figur 3. Sammanställning över de 162 bolag som ingick i studien hanterade sin löpande bokföring inom bolaget eller inte. Använder ni ett bokföringssystem eller inte, när ni genomför er löpande bokföring? Den tredje frågan vände sig endast till de bolag som hade svarat att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget och hade för avsikt att ta reda på hur många av dem som använde sig av ett databaserat bokföringssystem. Utav de 125 bolag som hade svarat att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget var det 117 bolag (93,6%) som uppgav att de gjorde detta med hjälp av ett bokföringssystem. Resterande 8 bolag (6,4%) uppgav att de inte använde ett bokföringssystem varav samtliga dessa bolag tillhörde kategori A, se figur 4. För en översikt över vilken parameter dessa 125 bolag ansåg viktigast vid beslutet, se tabell 7 i bilaga (A) 0-9 anställda 0 0 (B) anställda (C) anställda Antal anställda Använder inte ett bokföringssystem Använder ett bokföringssystem Figur 4. Sammanställning över de 125 bolag som uppgav att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget, uppdelat på om de använde sig av ett bokföringssystem eller inte. ~ 21 ~

27 ~ RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE ~ Varför har ni valt att sköta den löpande bokföringen inom bolaget? De sista två frågorna behandlade anledningen till varför bolagen valt att sköta den löpande bokföringen som de gör. Fråga fyra vände sig till de bolag som hade svarat att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget medan fråga fem vände sig till de bolag som uppgett att de anlitat en extern aktör. Respondenterna ombads rangordna svarsalternativen med 1-3, där 1 var den viktigaste anledningen. Men som tidigare nämnts används endast de svarsalternativ som bolagen ansåg var den viktigaste, nummer 1, som underlag i studien. Respondenterna fick välja bland följande svarsalternativ och ombads rangordna de tre viktigaste anledningarna. Vi tror att det ger oss en ökad kontroll ( ) Vi tror att det leder till kostnadsbesparingar ( ) Vi har kunskapen inom företaget och ser ingen anledning att lägga ut den löpande bokföringen ( ) Annat: ( ) Utav de bolag som uppgett att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget var det 47 stycken (37,6%) som uppgav att det var tron om en ökad kontroll som var den viktigaste anledningen till beslutet, medan åtta av bolagen (6,4%) svarade att det var en fråga om kostnader och att kostnadsbesparingar var den främsta anledningen till att hålla den löpande bokföringen inom bolaget. 66 bolag (52,8%) uppgav att kunskapen fanns inom bolaget. Till sist var det fyra bolag som hade fyllt i alternativet annat och uppgett bland annat möjligheten finns inom familjen och det diskuterades inget annat som skäl till att sköta den löpande bokföringen inom bolaget. För en överblick av hur frågan besvarades i de olika kategorierna, se figur 5. Ökad kontroll Kostnadsbesparingar Kunskapen finns inom bolaget Annat (A) 0-9 anställda (B) anställda (C) anställda Figur 5. Sammanställning över de 125 bolag som uppgav att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget, uppdelat på vilken parameter som var viktigast för beslutet. ~ 22 ~

28 ~ RESULTAT AV GENOMFÖRD STUDIE ~ I diagrammen nedan illustreras svarsfördelningen inom respektive kategori. Dessa inkluderar endast de bolag som uppgav att de sköter den löpande bokföringen inom bolaget. Figur 6. Sammanställning av de 125 bolag som uppgav att de skötte den löpande bokföringen inom bolaget, uppdelat på antalet anställda samt vilken parameter som var viktigast för beslutet. Varför har ni valt att lägga ut den löpande bokföringen externt? Respondenterna fick välja bland följande svarsalternativ och ombads rangordna de tre viktigaste anledningarna. Vi tror att det ger oss en ökad kontroll ( ) Vi tror att det leder till kostnadsbesparingar ( ) Vi har inte kunskapen inom företaget och väljer därför att lägga ut den löpande bokföringen ( ) Annat: ( ) Av de 37 bolag som uppgav att de anlitar en extern aktör för att sköta den löpande bokföringen var den viktigaste anledningen för fyra bolag (10,8%) att det bidrog till ökad kontroll medan tre av bolagen (8,1%) uppgav minskade kostnader som viktigaste anledningen. 26 bolag (70,3%) menade att det var bristen på kunskap inom det egna bolaget som var den viktigaste anledningen till att anlita en extern aktör. Även här hade fyra bolag fyllt i svarsalternativet annat och uppgett att det var på grund av att vi har inte tid själva, moderbolaget i koncernen sköter den funktionen samt större flexibilitet i ett tillväxtskede och mindre känsligt för frånvaro/sjukskrivningar som de valt att lägga ut den löpande bokföringen. Se figur 7 på nästkommande sida. ~ 23 ~

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan

Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan Arbetslivets nöjdhet med den kompetens som kommer från yrkeshögskolan 2017 Myndigheten för yrkeshögskolan Dnr: MYH 2018/737 ISBN-nr: 978-91-88619-31-0 Västerås 180312 Diagram är utarbetade av Myndigheten

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.

Dnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut. Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning

Läs mer

Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling

Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling Rapport: Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters användning av e-upphandling Sid 0 (11) Birgitta Nelson birgitta.nelson@kammarkollegiet.se 08-7000716 2013-01-28 Uppföljning 2012 av upphandlande myndigheters

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Inventering av kompetensbehov m.m. inom informationssäkerhet i offentlig sektor

Inventering av kompetensbehov m.m. inom informationssäkerhet i offentlig sektor Sidan 1 (10) Rapport Dnr. 0707/2005 2005-06-16 Informationssäkerhets- och analysenheten Kjell Kalmelid Johan Gustavsson Inventering av kompetensbehov m.m. inom informationssäkerhet i offentlig sektor Sid

Läs mer

Individuellt fördjupningsarbete

Individuellt fördjupningsarbete Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras

Läs mer

Mentorsundersökningen 2018

Mentorsundersökningen 2018 Mentorsundersökningen 2018 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Syfte...4 Metod...4 Enkäten...5 Resultat...6 Studielängd och tid med mentor...6 Information och kännedom om mentorsstöd...8

Läs mer

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen

733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen 733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse

Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse Organisation, roller och attityder resultat från en enkät om upphandlingens strategiska betydelse Innehållsförteckning På den strategiska agendan hos upphandlande myndigheter sid 4 Upphandling som strategiskt

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Brukarundersökning 2013 Bemötande, tillgänglighet och information

Brukarundersökning 2013 Bemötande, tillgänglighet och information Dnr NAV/2013:205 2014-03-18 Brukarundersökning 2013 Bemötande, tillgänglighet och information NAV/2013:205 2013-11-25 Arbete och Välfärd Sofie Johansson, utredare Mats Karlsson, utredare Dnr NAV/2013:205

Läs mer

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018

Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Arjann Akbari, Anni Gustafsson Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet Det nationella provet i svenska

Läs mer

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Av Regelrevideringsgruppen bestående av Veronica Bache, Dag Brück, Håkan Ericson, Martina Ericsson, Hasse Sundqvist,

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014

Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Kurslitteratur för universitetet

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Kurslitteratur för universitetet Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra Kurslitteratur för universitetet 2019 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra 1 Inledning Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas

Läs mer

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige

Övergripande granskning Sammanställning till kommunfullmäktige Övergripande granskning Sammanställning till KPMG AB 6 november 2015 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Metod 3 6. Resultat

Läs mer

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det?

Del 1. Ett värdigt liv inom äldreomsorgen. Vad är det? SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 1 Ett värdigt liv inom äldreomsorgen Vad är det? Augusti 2007 2 Inledning Samma dag som förslaget från Göran Hägglund och Maria Larsson om att

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010

Läs mer

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning?

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Syfte och bakgrund Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur ledare i de 500 bolagen med störst omsättning i Sverige upplever

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG

SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG SAMMANFATTNING, REFLEKTION & FÖRSLAG Utredning av Miljöledningssystem och Koldioxidkartläggning EMC Sverige Undersökning och rapport utförd av Annlie Zell och Syfte, målgrupp/urval och tillvägagångssätt

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet

Yttrande över Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om elektrisk utrustning och föreskrifter om elektromagnetisk kompatibilitet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid:

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen VVT012 SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-02-17 Tid: 09-11 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Metod-PM till B-uppsats

Metod-PM till B-uppsats Problem Metod-PM till B-uppsats Den 27 augusti 2012 utgavs boken Rösträtt till salu det nya hotet mot demokratin? (Lindberg & Svensson, 2012), baserad på en World Value Survey-undersökning i Sverige 2011.

Läs mer

Delredovisning av regeringsuppdrag

Delredovisning av regeringsuppdrag Bilaga 1. Resultatet av genomförd enkätundersökning om arbetet inom verksamheten ekonomiskt bistånd ur ett jämställdhetsperspektiv med kvalitetsdeklaration Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2011 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Frågorna... 3 Redovisningen... 3 Svaren... 4 Antal svar... 4 Fördelning mellan orterna... 5 Kön...

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad

Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Övergång till komponentavskrivning

Övergång till komponentavskrivning INFORMATION Övergång till komponent Bakgrund I RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar, uttrycks ett explicit krav på tillämpning av komponent. Även om tidigare versioner av rekommendationen inte har

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning vid genomförandet av direktupphandlingar vid Högskolan Dalarna Bilaga 2 till dokumentet Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr:

Läs mer

Nöjdkundundersökning

Nöjdkundundersökning Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Dnr 2011-468 2012-12-13 D 12

Dnr 2011-468 2012-12-13 D 12 Dnr 2011-468 2012-12-13 D 12 D 12 1 Inledning Revisorsnämnden (RN) har mottagit en anmälan avseende auktoriserade revisorn A-sons uppdrag i ett aktiebolag (nedan benämnt entreprenadbolaget eller bolaget)

Läs mer

Matdistribution Enkätundersökning (NKI) sommaren 2011

Matdistribution Enkätundersökning (NKI) sommaren 2011 RAPPORT 1(6) -10-05 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Matdistribution Enkätundersökning (NKI) sommaren 1. Bakgrund Under åren 2006-2009 har enkätundersökningar motsvarande denna genomförts av företaget

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Föreläsning 4. Kapitel 5, sid Stickprovsteori

Föreläsning 4. Kapitel 5, sid Stickprovsteori Föreläsning 4 Kapitel 5, sid 127-152 Stickprovsteori 2 Agenda Stickprovsteori Väntevärdesriktiga skattningar Samplingfördelningar Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen 3 Statistisk inferens Population:

Läs mer

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Sammanställning och resultat av popup-undersökningen Hittar du det du söker?

Sammanställning och resultat av popup-undersökningen Hittar du det du söker? Rapport 2013-12-17 Sammanställning och resultat av popup-undersökningen Hittar du det du söker? KS 2013/0964 Om undersökningen Från och med den 21 oktober till och med den 30 november 2013 genomfördes

Läs mer

Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till

Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till 2012-11-30 Logistikprogrammet Veronica Linnarsson, Lisa Verona, Huifen Virro/Cao Sammanfattning Linköpings kommun arbetar sedan ett tiotal år

Läs mer

Laboration 3: Urval och skattningar

Laboration 3: Urval och skattningar S0004M Statistik 1 Undersökningsmetodik. Laboration 3: Urval och skattningar Denna laboration handlar om slumpmässiga urval. Dessa urval ska användas för att uppskatta egenskaper hos en population. Statistiska

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C, AE1VB1 Tentamen ges för: Tentamensdatum: 180324 Tid: 09.30-15.30 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,

Läs mer

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK

Läs mer

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?

HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Design ger uppemot 70 % högre vinstmarginaler under många år

Design ger uppemot 70 % högre vinstmarginaler under många år 1 Ny analys från Teknikföretagen visar att företag som satsar på design har högre vinstmarginaler Design ger uppemot 70 % högre vinstmarginaler under många år Ett konsekvent investerande i design har stor

Läs mer

Rapport. Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005. Rapport till Kodkollegiet

Rapport. Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005. Rapport till Kodkollegiet Rapport Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005 Rapport till Kodkollegiet 7 december 2005 Rapport Teknisk beskrivning Population och urval Målgruppen för undersökningen är befattningshavare i ansvarig

Läs mer

P1115 UPPSALA STUDENTKÅR UNDERSÖKNING OM TIDIGA STUDIEAVHOPP VID UPPSALA UNIVERSITET P1115

P1115 UPPSALA STUDENTKÅR UNDERSÖKNING OM TIDIGA STUDIEAVHOPP VID UPPSALA UNIVERSITET P1115 UPPSALA STUDENTKÅR UNDERSÖKNING OM TIDIGA STUDIEAVHOPP VID UPPSALA UNIVERSITET P1115 Vintern 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Målgrupper... 3 1.4 Metod...

Läs mer

12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN

12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN 12. ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE INOM VÅRDVAL UPPSALA LÄN Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2010 1 Innehåll Inledning... 3 Metod... 3 Frågorna... 3 Redovisningen... 3 Svaren... 4 Antal svar... 4 Fördelning mellan orterna... 5 Könstillhörighet...

Läs mer

Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning.

Om Vårdgivare avser att ansöka om godkännande för flera mottagningar lämnas en ansökan per mottagning. Ansökan om godkännande inom Vårdval Uppsala län Ansökan kan fyllas i elektroniskt men måste sedan skrivas ut för underskrift. Den lämnas eller skickas till landstingets Upphandlingsenhet. Märk kuvertet

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer