ÖVERSIKTSPLAN LIDKÖPINGS KOMMUN

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN LIDKÖPINGS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE SEPTEMBER 2003

2 Ingående handlingar I Lidköpings kommuns översiktsplan ingår följande handlingar: denna huvudhandling, inklusive kartor och Länsstyrelsens granskningsyttrande samrådsredogörelse 1 och 2 utlåtande efter utställning Medverkande Det inledande arbetet har bedrivits i nio arbetsgrupper bestående av olika förvaltningar och intressegrupper under ledning av Sten Tollmar, Kommunledningskontoret och Kjell Holgersson, Samhällsbyggnad. Styrgrupp för översiktplanearbetet har varit kommunstyrelsens arbetsutskott och byggnadsnämndens presidium. Översiktsplanens handlingar har utarbetats av Samhällsbyggnad genom Kjell Holgersson och Anna Gunnarsson. Fotografier Entos internet ab Per-Olof Strandroth Ulf Fabiansson Vänermuseet Samhällsbyggnad, Plan-Bygg Akvareller Kjell Larsson, stadsarkitekt Marianne Sköld, Samhällsbyggnad, Plan-Bygg Kartor Kartorna är producerade av Samhällsbyggnad, Plan- Bygg genom Bengt-Göran Nilsson. De är godkända för spridning enligt Medgivande Lantmäteriverket 1998 Ur GSD-Ekonomiska kartan, diarienummer Formgivning och produktion Samhällsbyggnad, Plan-Bygg med hjälp av Informationsenheten Lidköpings kommun. Samhällsbyggnad Plan-Bygg Skaragatan Lidköping tel

3 Översiktsplan Lidköpings kommun Upprättad juni 2003

4 Spiken Vänern S:ta Marie kapell Otterstad Läckö Spårön Ullersund LV587 Hindens rev Svalnäs Rackeby Strö Sunnersberg Skalunda Gösslunda Kinneviken Söne Stenhammar Örslösa Råda LIDKÖPING Såtenäs Tun Friel LV2559 Tådene Tranum Lavad N Kedum Häggesled Väla Gillstad LV187 RV44 Mellby Lovene Trässberg Lidan Majåker LV2602 Hovby Flian N Härene LV184 Filsbäck Sävare Lindärva Vinninga Hasslösa Järpås Saleby Härjevad Uvered 0 2,5 kilometer 5 Lidköpings kommun

5 Innehållsförteckning Så här läser du materialet 1 Kort om Lidköpings kommun 3 Detta är översiktsplanering 7 Mål 11 Miljö- och riskfaktorer 17 Riksintressen 25 Särskilt viktiga intressen 35 Natur 36 Kultur 44 Friluftsliv och fritidsanläggningar 52 Jordbruk, skogsbruk och fiske 62 Näringsliv 66 Materialförsörjning 70 Energi 72 Avfall 78 Bebyggelse 80 Rekommendationer för placering och utformning av byggnader på landsbygden 92 Vård, omsorg och skola 96 Vatten och avlopp 100 Kommunikationer 104 Totalförsvar 110 Mellankommunalt samarbete 115 Sammanfattande konsekvensbeskrivning 119 Ordförklaringar 123 Källförteckning 125 Bilaga Länsstyrelsens granskningsyttrande Kartor

6

7 Så här läser du materialet I din hand håller du den andra versionen av översiktsplan för Lidköpings kommun. Handlingen avser att ge en bild av de förhållanden och planeringsförutsättningar, som ligger till grund för de angivna viljeinriktningar som kommer att vara styrande för kommunens framtida utveckling. Förslaget till revidering av översiktsplanen har varit föremål för samråd och har därefter varit utställt i två månader. Synpunkterna från samrådet och utställningen har legat till grund för omarbetningar från samrådshandling till utställlningshandling och vidare till antagandehandling. Kommunfullmäktige antog planen i september 2003 med mindre ändringar, se sid 10. Ändringarna är införda i denna handling. De rapporter som utgjort underlag för översiktsplanen och som översiktsplanen är en sammanvägning av finns samlade på en CD som lämnas ut av Samhällsbyggnads kundtjänst, Stadshuset, Skaragatan 8, Lidköping, tel Här kan du också få ta del av Samrådshandling, Utställningshandling, Samrådsredogörelse del 1 och 2 samt Utlåtande efter utställning. Översiktsplanen består av följande nio delar: Kort om Lidköpings kommun En kort, övergripande presentation av Lidköpings kommun. Detta är översiktsplanering I detta avsnitt presenteras kort vad en översiktsplan är, vad den har för funktion och hur processen att ta fram en översiktsplan går till. Mål Avsnittet innehåller ett övergripande mål för översiktsplanen version 2 Lidköpings kommun och andra mål, visioner och handlingsprogram som är förutsättningar för översiktsplaneringen. Miljö- och riskfaktorer I detta avsnitt redovisas miljö- och riskfaktorer till vägledning inför beslut om mark- och vattenanvändning i syfte att förebygga olägenheter och miljöproblem. Riksintressen Redovisning av kommunens riksintressen och hur de hanteras i översiktsplanen. Särskilt viktiga intressen Här redovisas ett antal intressen som gör anspråk på mark- och vatten. Genom en beskrivning av bakgrund och nuläge presenteras de förutsättningar som ger motiv till kommunens viljeinriktning för framtiden. I många fall har det varit nödvändigt att väga olika intressen mot varandra för att därefter komma till uttryck i kommunens viljeinriktning. Följderna av vägningarna redovisas under rubriken konsekvenser. Varje intresse har så långt det är möjligt presenterats på följande sätt: Målsättning det här vill kommunen uppnå! Bakgrund det här handlar det om! Nulägesbeskrivning så här är det! Kommunens viljeinriktning så här uppnås målet! Konsekvenser det här blir följden! Måluppfyllelse - så uppfylls de svenska miljömålen! Mellankommunalt samarbete Här presenteras några exempel på samarbete och samverkan i olika former och på olika nivåer som pågår mellan Lidköpings kommun och andra aktörer. Sammanfattande konsekvensbeskrivning Avsnittet ger en samlad bild av innebörden och konsekvenserna av översiktsplanen och är en sammanfattning av de konsekvenser som finns redovisade i avsnittet Särskilt viktiga intressen. 1

8 Kartor Här finns kartor som redovisar grunddragen i markoch vattenanvändningen för Lidköpings kommun. De är en övergripande sammanfattning av översiktsplanen. Detaljerade viljeinriktningar ges uttryck för i text i övriga avsnitt. 2

9 Kort om Lidköpings kommun Gamla rådhuset på Nya stadens torg. En symbol för Lidköpings kommun. Kort om Lidköpings kommun 3

10 Kommunen Lidköpings kommun ligger centralt i Västra Götalands län, vid Vänerns södra strand. Avståndet till Göteborg är ca 130 km och Fyrstadsområdet, d v s Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil ligger inom ca 60 km. Gamla rådhuset på Nya stadens torg. Landskapet och historien Den 22 mil långa Vänerkusten och den örika skärgården övergår i ett småkuperat landskap där bergknallar omges av lerjordar. I söder utbreder sig ett annat landskap, den flacka slätten som tillhör ett av Sveriges mest bördiga jordbruksområden. Kort om Lidköpings kommun Lidköping, centralt i Västra Götaland. I Lidköping bor idag ca invånare varav bor i centralorten. Kommunen är ca 5 mil från norr till söder och ca 4 mil från väst till öst. Landarealen är ca 690 km 2. Lidköpings kommun, som vi känner den idag bildades 1969 genom sammanslagning av åtta kommuner. Staden Den medeltida staden med sitt ursprung i en strategisk handelsplats vid Lidan fick sina stadsprivilegier Vänersjöfart och handel gjorde Lidköping till en blomstrande stad. Greve Magnus Gabriel De la Gardie fick 1670 stadsprivilegier för Nya staden och 1683 förenades de båda städerna i en stad. Lidköping var handelns och hantverkets stad fram till 1870-talet då industrialiseringen tog fart. Landskapet har varit bebott sedan flera tusen år. Talrika fornlämningar, medeltida kyrkor, borgar, herrgårdar och gamla byar minner om en svunnen tid. Bygdens vackra natur och långa historia inbjuder till många natur- och kulturupplevelser, där skärgården och Läckö slott är bland de mest kända. Den inbjuder också till ett rikt friluftsliv. Idag är Lidköping en stad rik på atmosfär, med en vacker stadskärna som genom varsam renovering bevarat sin karaktär. Än idag finns här en blomstrande handel. Det stora torget med sitt rådhus är något av en symbol för Lidköping. Det småkuperade landskapet. Näringslivet Närheten till Vänern betyder än idag mycket för kommunen och atmosfären, både i staden och på 4

11 landsbygden. Sjöfarten är ännu livlig och betydelsefull och vid Spikens fiskeläge finns Vänerns största fiskeflotta. Kommunen har ett skiftande näringsliv med många små och medelstora företag och nyföretagarandan är stor. Skaraborgs flygflottilj är vid sidan av kommunen och regionen den största arbetsgivaren. vacker miljö levande innerstad. Torgbron mellan Nya och Gamla staden. Jas Gripen vid Läckö slott. Befolkningsutveckling En småstad med framåtanda Lidköping vilar på en god och stabil ekonomisk grund och satsar på framtiden och på att allt fler ska välja att bo och etablera sig i vår kommun. Det innebär satsningar på bra kommunikationer, satsningar på ny teknik för arbete och studier på distans och samarbete över gränser med näringsliv och grannkommuner. Med grannkommunerna Götene och Skara, i det s k GöLiSka samarbetet, diskuteras samverkan på flera områden. Även Vara, Essunga och Grästorps kommuner har visat intresse för ett utvecklat samarbete. Med kommunerna längs Kinnekullebanan pågår ett aktivt arbete för bevarande och utveckling av banan. Unika värden Kommunens folkmängd uppgick år 2002 till , det högsta invånarantalet någonsin i kommunen. Prognosen spår en måttlig befolkningsökning där födelsetalen ligger på en jämn nivå på mellan per år. Den grupp som ökar mest är den äldre delen av befolkningen Befolkningsutveckling Kort om Lidköpings kommun Sammanfattningsvis har Lidköping en rad unika värden som ger oss fördelar i konkurrensen med omvärlden: stor kustpotential historisk miljö god ekonomi utpräglad hantverkstradition attraktiv boendemiljö flygvapnet egen flygplats differentierat näringsliv 5

12 6

13 Detta är översiktsplanering Kyrkby i slättlandskapet. Detta är översiktsplanering 7

14 Detta är översiktsplanering Vår framtid I översiktsplanen skisseras vår framtida livsmiljö. I beslut om översiktsplanen behandlas frågor som kan påverka vår livsmiljö under generationer. Planprocessen ger stora möjligheter till medborgarinflytande. Medborgarna har stora kunskaper om kommunen i stort och smått. Denna kunskap är till stor hjälp för den framtida planeringen och naturligtvis är det en rättighet för kommuninvånarna att påverka framtiden i sin närmiljö. Särskilt viktigt är barn och ungdomars delaktighet och ett ökat barnperspektiv. Det är nu vi avgör vilket samhälle vi lämnar i arv till kommande generationer. Därför behövs fysisk planering Planering för bostäder, verksamheter och vägar har en lång tradition. Behovet av planering där människors livsmiljö ställdes i centrum väcktes i samband med 1800-talets stadsbränder och de dåliga sanitära förhållandena i den tidiga industrialismens bebyggelse. Syftet med dagens fysiska planering är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Planläggning ska medverka till: en ändamånsenlig struktur en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Planeringen ska främja: goda miljöförhållanden långsiktigt god hushållning socialt god livsmiljö. Planeringen ska ske med utgångspunkt från de natur- och kulturvärden som finns i den byggda miljön och i landskapet. Detta är en översiktsplan Översiktsplanen är kommunens mest övergripande och långsiktiga planeringsinstrument och ligger till grund för beslut inom hela samhällsområdet. Den berör ekonomiska, ekologiska, tekniska och sociala frågor med anknytning till markanvändning, bebyggelse, miljö m m. Översiktsplanen har flera viktiga funktioner: vision för kommunens framtida utveckling vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut instrument i dialogen mellan stat och kommun när det gäller allmänna intressen medverkan till god resurshushållning möjlighet till dialog och till medinflytande för kommuninvånarna. Översiktsplanen ska visa grunddragen för hur mark och vatten ska användas i framtiden. Den ska ange kommunens syn på hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras och hur riksintressen tillgodoses och miljökvalitetsnormer iakttas. Allmänna intressen, riksintressen och miljö- och riskfaktorer, som ligger till grund för beslut om användning av mark och vatten ska redovisas. Innebörd och konsekvenser av planen ska framgå. Innehållet regleras av plan- och bygglagen och miljöbalken. Utöver lagregleringen styrs innehållet också av politiska beslut i form av visioner, mål, handlingsprogram och liknande på nationell, regional och lokal nivå. Hushållning med mark och vatten God hushållning är en grundläggande utgångspunkt vid överväganden mellan olika intressen i översiktsplanen. Med det menas att mark- och vattenområden ska användas för det ändamål som det är mest lämpat för, med hänsyn till hur det är beskaffat. Översiktsplanens överväganden om hushållning med naturresurser ska ha ett långsiktigt perspektiv. Allmänna intressen Allmänna intressen är intressen som är särskilt viktiga för samhällets olika funktioner och försörjning, t ex jord- och skogsbruksmark, kommunikationer, energiförsörjning, fiske och försvar. Det kan också vara intressen som är viktiga att bevara genom sin betydelse för naturvård, kultur och friluftsliv. 8

15 Är dessa s k allmänna intressen av betydelse för hela riket kallas de riksintressen och får inte skadas. Allmänna intressen och riksintressen redovisas i översiktsplanen, däremot inte enskilda intressen. Översiktsplan - detaljplan - bygglov Översiktsplanen, som i stora drag visar kommunens syn på användningen av mark- och vattenområden, samt hur bebyggelse ska utvecklas och bevaras är inte juridiskt bindande för myndigheter och enskilda. Däremot uttalar planen en kommunal vilja och är vägledande för efterföljande beslut. Den är också en överenskommelse mellan stat och kommun om hur riksintressen bör beaktas. I bindande områdesbestämmelser kan man reglera markanvändningen för begränsade områden. Detta kan användas när man vill säkra riksintressen eller säkra syftet med översiktsplanen. Områdesbestämmelser ger ingen juridisk rätt att bygga. Den närmare regleringen av markens användning, bebyggelse och anläggningar görs i detaljplaner. Detaljplanen ger rätt att bygga i enlighet med planbestämmelserna och är därmed bindande för myndigheter och enskilda. Bygglov prövas mot detaljplan. Om detaljplan saknas prövas lämpligheten mot kraven i plan- och bygglagen, miljöbalken och översiktsplanen. Översiktsplan i varje kommun Varje kommun ska ha en översiktsplan, som täcker hela kommunen. Minst en gång varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Det finns olika skäl till att ändra översiktsplanen. Nya förhållanden i kommunen eller omvärlden, nya markanspråk eller nya faktaunderlag kan vara några skäl till att omarbeta översiktsplanen. Andra skäl kan vara att det behöver göras nya avvägningar på grund av nya regler och förändrade värderingar i samhället. Lidköpings nuvarande översiktsplan Den första kommuntäckande översiktsplanen för Lidköping antogs av kommunfullmäktige i juni Planen har med tiden delvis blivit inaktuell och är i behov av omarbetning. Kommunfullmäktige beslutade i juni 1998 om en revidering av den nu gällande översiktsplanen. Den nya planen kommer fullt ut att ersätta den gamla översiktplanen. Översiktliga planer antagna av kommunfullmäktige för Vinninga, Järpås, Örslösa, Otterstad, Spiken, Mellby, Lidköpings centralort, Lidköpings centrum och Råda Askeslätt gäller som fördjupade översiktsplaner i den nya reviderade översiktsplanen. De gäller till dess de ändras eller revideras efter viljeinriktningarna i den reviderade översiktsplanen. Översiktsplanens planeringsprocess Det praktiska arbetet med översiktsplanen har genomförts av Stadsbyggnadskontoret med stöd av arbetsgrupper för olika intressen. I arbetsgrupperna har funnits representanter från kommunala förvaltningar, näringsliv och föreningar. Deras arbete finns samlat under arbetsnamnet ÖP 2000 och det har legat till grund för sammanvägningar mellan olika intressen i en samrådshandling. Detta är översiktsplanering Samrådshandlingen diskuterades efter godkännande av byggnadsnämnden i en bred grupp, då dialog fördes med intresseorganisationer, partigrupper, kommunala nämnder och förvaltningar, myndigheter, grannkommuner, allmänhet m m. Synpunkterna från samrådet sammanställdes och låg till grund för omarbetningar till nästa skede utställningsskedet. 9

16 Under två månader genomfördes en formell remiss och offentlig utställning kring det slutliga förslaget till översiktsplan. Kommunfullmäktige har sedan prövat planförslaget för antagande. Rapporter från arbetsgrupper Framtagande av Samrådshandling Samråd Utställning KF antagande Detta är översiktsplanering Arbetsgången för framtagandet av översiktsplanen. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktiges beslut : Förslaget till Översiktsplan för Lidköpings kommun antages i enlighet med antagandehandling juni 2003 med följande ändringar: SIDA 71 MATERIALFÖRSÖRJNING, KOM- MUNENS VILJEINRIKTNING, PUNKT 1, får lydelsen Avsätta nuvarande täktområde för täktverksamhet. Vid eventuell konflikt med vattenförsörjningen från området skall vattnet ha företräde. SIDA 76 ENERGI, KOMMUNENS VILJEIN- RIKTNING, NY PUNKT, Vindkraftsstrategi för kommunen skall tas fram för att uppnå riksdagens mål för vindkraftsutbyggnad i Sverige. 10

17 Mål Mål Östra piren i Lidköping. Blicken höjd över horisonten. 11

18 Målsättning för översiktsplanen Mycket har hänt och många nya förutsättningar har tillkommit sedan den förra översiktsplanen togs fram. Förändringar har skett på global nivå, såväl som på nationell, regional och lokal nivå. Detta har lett till kommunfullmäktiges beslut om en revidering av översiktsplanen från Översiktsplanen skall bygga på de politiskt bestämda målen för hur kommunen skall utvecklas och hur man skall nå det övergripande målet att skapa en god livsmiljö. Målsättningen med översiktsplanen är att skapa förutsättningar för en god livsmiljö, nu och i framtiden genom en användning av mark och vatten utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. Översiktsplanen skall i samma anda bevara och utveckla den bebyggda miljön. Planen skall få en förankring hos kommunmedborgaren och de politiskt aktiva för att bli ett värdefullt instrument i planeringen. Mål, program, planer Brundtlandkommissionen. Hållbar utveckling består av fyra av varandra beroende delar: ekologisk hållbarhet social hållbarhet ekonomisk hållbarhet kulturell hållbarhet. En av tankarna med Agenda 21 är att så många människor som möjligt deltar i arbetet. Nyckelbegreppen är demokrati, medborgarinflytande, underifrånperspektiv och partnerskap. Habitat Habitat, engelska för boplats, är namnet på två FNkonferenser om boende-, bebyggelse- och stadsutvecklingsfrågor. Habitatagendan antogs vid konferensen i Istanbul 1996 och man kan säga att den är ett försök att omsätta Agenda 21 i städer och tätorter. Den betonar planeringen som redskap för att säkerställa en hållbar stadsutveckling samt en god livskvalitet och jämlika levnadsvillkor i bostadsområden. Nyckelbegreppen demokrati, medborgarinflytande, underifrånperspektiv och partnerskap känns igen från Agenda 21, liksom lokalt arbete i människors vardagsmiljö. Här följer något om de program, mål, visioner och liknande som är vägledande för arbetet med den reviderade översiktsplanen. Mål Agenda 21 Agenda 21 är det handlingsprogram för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s konferens om miljöoch utveckling i Rio de Janeiro Orden Agenda 21 står för dagordningen för det 21:a århundradet. Hållbar utveckling betyder: att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Begreppet kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, eller den så kallade Svenska miljömål Det övergripande målet för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Av den anledningen antog riksdagen 1999 femton nationella miljökvalitetsmål. Målen, som ska nås inom en generation (25-30 år) beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. De femton miljökvalitetsmålen är: 1 Begränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturlig försurning 12

19 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Ingen övergödning 8 Levande sjöar och vattendrag 9 Grundvatten av god kvalitet 10 Hav i balans, levande kust och skärgård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skogar 13 Ett rikt odlingslandskap 14 Storslagen fjällmiljö 15 God bebyggd miljö Svenska folkhälsomål Regeringen har i en proposition (2002/03:35) lämnat förslag till ett nationellt folkhälsomål: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden har tagits fram för det samlade folkhälsoarbetet: Delaktighet och inflytande i samhället. Ekonomisk och social trygghet. Trygga och goda uppväxtvillkor. Ökad hälsa i arbetslivet. Sunda och säkra miljöer produkter. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Gott skydd mot smittspridning. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa. Ökad fysisk aktivitet. Goda matvanor och säkra livsmedel. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. För varje mål finns ett antal mätbara och tidsbestämda delmål och en ansvarig myndighet. För att målen ska kunna nås har man bestämt sig för tre strategier: Effektivare användning av energi och transporter. Giftfria och resurssnåla kretslopp. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Länsstyrelsen arbetar med att anpassa de nationella målen regionalt och kommunen har ansvaret för anpassning på lokal nivå. Nästan alla av miljökvalitetsmålen är relevanta för den fysiska planeringen och översiktsplanen förväntas ha stor betydelse när det gäller miljömålens genomslagskraft bland befolkning och aktörer i olika sektorer. Nationella mål för handikappolitiken Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken antogs av riksdagen Nationella mål är: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. En handikapplan för Lidköpings kommun har utarbetats och kommunstyrelsen respektive kommunfullmäktige förväntas ta ställning till den under våren Miljöbalken Miljöbalken är ett redskap för att nå miljökvalitetsmålen. Balkens mål är att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. För att uppnå målet ska följande beaktas: Människors hälsa och miljö ska skyddas. Natur- och kulturområden ska skyddas och vårdas. Mål 13

20 Mål Den biologiska mångfalden ska bevaras. En god hushållning av mark och vatten ska tryggas. Återanvändning och återvinning ska främjas. Miljöbalken gäller i princip alla verksamheter och åtgärder, oavsett om det är inom näringslivet eller i det dagliga livet, som har betydelse för en hållbar utveckling. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Genom lagändring 1996 har översiktsplanen fått en vidgad uppgift att förvalta och utveckla natur- och kulturlandskapet och den byggda miljön så att miljöproblem förebyggs och hushållning med mark, vatten, energi och råvaror främjas. Framtidsformer Riksdagen har antagit ett handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Byggnadskonst är en treenighet där konstnärligt uttryck, funktion och hållbarhet skall samverka. Sambandet mellan dessa tre egenskaper är en utgångspunkt för programmet. Det utgår från sex mål som skall prägla det offentliga arbetet med arkitektur, formgivning och design. Arkitektur, formgivning och design skall ges goda förutsättningar för sin utveckling. Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall stärkas och breddas. Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning och offentlig miljö skall stärkas och förstärkas. Offentligt och offentligt stött byggande, inredande och upphandling skall bli förebildligt i sina kvalitetskrav. Svensk arkitektur och formgivning skall utvecklas i ett fruktbart internationellt samarbete. Europeiska unionen Sveriges medlemskap i EU påverkar oss på flera sätt. Bland annat innebär det att de direktiv EU antar måste inarbetas i svensk lagstiftning. ESDP, European Spatial Development Perspective, är EU:s verktyg för att hantera frågor om fysisk planering. Länsstyrelsen har till uppgift att följa och utveckla ESDP-arbetet i dialog med kommuner, näringsliv och andra berörda. Västra Götaland Länsstyrelsen har tidigare tagit fram förslag till regionala mål för uthållig tillväxt, goda livs- och levnadsvillkor och hållbar utveckling. STRAM - en regional miljöstrategi, RES Regional samhällsplanering för ett miljöanpassat transportsystem och Strategi Skaraborg 2010 är exempel som kan nämnas. I maj 2002 kom länsstyrelsens förslag till regionala mål baserade på de nationella miljömålen. Beslut om regionala miljömål förväntas tas under Västra Götalandsregionen, har antagit en regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland. Strategin innehåller bl a tio mål, som ska vara vägledande för regionens insatser. Visionsarbetet Lidköping i framtiden Lidköpings kommuns visionsdokument ska vara underlag för kommunala mål och handlingsplaner. Utgångspunkt för visionen är Agenda 21 arbetets dimensioner, social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Dokumentet innehåller 27 visioner med att antal strategier för varje vision. Det är också grunden för en fortsatt demokratiutveckling. 14

21 Kommunmål 2003 Kommunfullmäktige har antagit 18 kommunmål, varav 13 berör översiktsplaneringen. Lidköping skall vara attraktivt för verksamheter och boende. Antalet arbetstillfällen skall öka. Lidköpingsbornas delaktighet i den demokratiska beslutsprocessen skall öka. Bostadsområden med olika upplåtelseformer skall finnas tillgängliga. Alla skall kunna få sitt bostadsbehov tillgodosett. Segregerat boende skall motverkas. Miljöhänsyn skall tas i all verksamhet. Kommunen skall utvecklas till ett hållbart samhälle både ekologisk, socialt och ekonomiskt. International Union of Local Authorities (IULA) jämställdhetsdeklaration skall genomsyra all kommunal verksamhet. Lidköping skall vara en kommun fri från all slags diskriminering. Kommunen skall ha en väl fungerande offentlig service där utbudet utvecklas med invånarnas behov som grund. FN:s konvention om barns rättigheter, barnkonventionen, skall genomsyra all kommunal verksamhet. Barn-, handikapp- och äldreomsorg av god kvalitet skall finnas tillgänglig efter behov. Utbildningen i kommunen skall ha god kvalitet samt skall möjlighet till utbildning på högskolenivå finnas. Lidköping skall vara en kommun utan drogmissbruk. Kommunen skall ha ett rikt kulturliv och ett varierat utbud av fritidsverksamheter. Kommunen skall verka för att Lidköpings akutsjukhus och sjukvården utvecklas. De kommunala förvaltningarna och bolagen tar tillvara möjligheterna att samarbeta med olika aktörer lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Kräva miljöanpassade produkter och tjänster vid all upphandling. Övervaka och skydda våra vattentillgångar och bevara den biologiska mångfalden. Planera för ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart Lidköping. Informera och utbilda alla om hur vi når det hållbara samhället. Naturens resurser hanteras varsamt och sparsamt. Göra ständiga förbättringar i alla verksamheter. Beredskapsmål Lidköpings kommuns ledningsplan innehåller uppgifter och beskriver förutsättningar som erfordras för att kommunens verksamhet skall kunna ledas på ett tillfredsställande sätt vid en särskild händelse eller vid en svår påfrestning på samhället. Det övergripande målet är: Kommunen skall ha en sådan planläggning och ha vidtagit sådana förberedande åtgärder att befolkningens behov av värme, vatten, el, vård och omsorg, skola, barnomsorg, räddningstjänst och information kan tillgodoses vid en extraordinär händelse eller vid en svår påfrestning på samhället. Samtidigt skall dessa förberedelser utgöra grunden för de ytterligare åtgärder som kan komma att behöva vidtagas för att kommunen skall kunna möta ett läge av höjd beredskap. Mål Miljöpolicy för Lidköpings kommun Policyn anger den gemensamma inriktningen i miljöfrågorna, både för arbetet inom organisationen och arbetet gentemot allmänheten. Lidköpings kommun ska vara ett föredöme och tillsammans uppnå ett långsiktigt hållbart Lidköping genom att: Lagar och andra krav utgör miniminivå för vårt miljöarbete. I varje verksamhet främja mänsklig livskvalitet och en god livsmiljö. 15

22 16

23 Miljö- och riskfaktorer Det militära försvaret präglar Lidköpings kommun. Miljö- och riskfaktorer 17

24 Miljö- och riskfaktorer Målsättning Öka hälsa, säkerhet och trygghet för människor som besöker, bor eller arbetar i kommunen genom förebyggande arbete, samt minimera risken för skador på miljö. Bakgrund Människan, miljön och samhället i sin helhet utsätts för många olika hot. Vissa händelser drabbar plötsligt och oväntat såsom trafikolyckor, brand och haverier som förorsakar utsläpp av farliga ämnen. Andra byggs långsamt upp utan att göra sig gällande förrän efter lång tid. Exempel på sådana hot är försurning av jord och vatten med utfällning av ämnen som följd. Samhället måste genom förebyggande arbete förhindra de plötsliga händelserna och gardera sig mot hotsituationer som utvecklas långsamt. Miljö- och riskfaktorer i översiktsplaneringen Översiktsplanen skall redovisa miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användning av mark- och vattenområden. I den fysiska planeringen måste hänsyn tas till olika former av risker i syfte att förhindra, eller åtminstone minska konsekvenserna av olyckor och allvarliga störningar som kan påverka hälsa, säkerhet och miljö. Svenska miljömål Av de svenska miljökvalitetsmålen berör Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Giftfri miljö, Säker strålmiljö ämnesområdet miljö- och riskfaktorer genom förebyggande av olägenheter och skador på hälsa och miljö. Riktvärden för skyddsavstånd Ett hjälpmedel att använda sig av vid planering är riktvärden för skyddsavstånd. Skyddsavståndet eller skyddszonen gör det möjligt att planera för bebyggelse intill en störande verksamhet samtidigt som verksamheten kan fungera. Riktvärden för skyddsavstånd kan också användas vid ändringar av befintliga förhållanden. I rapporten Bättre plats för arbete har Boverket tillsammans med Naturvårdsverket och Socialstyrelsen redovisat en gemensam syn på planeringen av arbetsområden med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet. Rapporten redovisar olika verksamheters risker samt riktvärden för skyddsavstånd. Ett riktvärde är inte juridiskt bindande utan skall vara vägledande för bedömningar med hänsyn till de lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet. Den effekt ett skyddsavstånd har kan uppnås genom att särskilda åtgärder vidtas, t ex ljudisolering och markarbeten. Geografiska, geologiska och meteorologiska förhållanden Vid riskbedömningar måste hänsyn tas till faktorer som topografi, mark- och grundvattenförhållande samt vanligt förekommande vindriktningar. Nulägesbeskrivning och kommunal viljeinriktning Följande redovisning avser rådande förhållanden avseende miljö- och riskfaktorer och skall ge vägledning inför beslut om den framtida markanvändningen i syfte att förebygga olägenheter, miljöproblem, åtgärda miljöhot eller ta tillvara miljövärden. Den kommunala viljeinriktningen är presenterad i kursiv stil. Miljöfarlig verksamhet Med begreppet miljöfarlig verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljö. I kommunen finns omkring anläggningar av varierat slag och storlek med miljöfarlig verksamhet. Störningarna varierar med typ av verksamhet. Buller, lukt, utsläpp till luft och vatten är några exempel på störningar. Verksamheten kan också medföra en risk genom hantering och förvaring av farliga kemikalier eller ämnen. Miljöbalken reglerar miljöfarlig verksamhet. 18

25 Etablera ny bebyggelse så att riktvärdena för skyddsavstånd enligt Bättre plats för arbete inte underskrids utan att det finns särskilda motiv, eller att effekten av skyddsavståndet uppnås genom särskilda åtgärder. Även riktvärdet för externt industribuller (Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5) eller motsvarande bör klaras. Lokalisera anläggningar med hänsyn till eventuell transport av farligt gods. Förorenade markområden Flera förorenade markområden finns i kommunen. Marken är förorenad av industriell verksamhet som nu är nedlagd, eller ersatt av annan industriell verksamhet. Det rör sig också om avfallsupplag, eller områden där okontrollerad tippning förekommit. Ofta har tippning skett i s k utfyllnadsområden. Ett problem med förorenad mark är att det inte syns och att effekterna visar sig långt efter det att föroreningen uppkom. Vid grävarbeten och schaktningar kan föroreningarna sprida sig till omgivande mark och vatten. Det kan vara befogat att införa begränsningar i markanvändningen för områden som är hårt belastade av miljögifter. Markundersökningar har genomförts på en rad platser, men alla tänkbara platser är inte undersökta. Idag krävs markundersökning i samband med nyetablering där risk för förorening finns. Motorsportbanor och skjutbanor Motorsportbanor förknippas med problem som markslitage och buller. Omgivningen runt skjutbanor påverkas av buller och bly från ammunitionen. Blyspridningen kan ge upphov till förorenad mark och i värsta fall förorenat grundvatten. Skjutbanor som upphör måste saneras från bly. I kommunen finns fyra motorsportbanor och sju skjutbanor. Låta skyddszonen utgöras av det område inom vilket riktvärdet för buller enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 1975:6 (motorsportbanor) respektive 1981:2 (skjutbanor) eller motsvarande klaras. Vägar Tranporter på väg påverkar omgivningen genom buller, vibrationer och utsläpp av avgaser. På grund av hamnens och industriernas lokalisering måste mycket av transporterna gå igenom tätorten. En del av dessa innehåller farligt gods och innebär en särskild risk. För denna typ av transport har räddningsverket rekommenderat särskilda färdvägar. Genomföra markundersökningar och eventuella saneringar i samband med nyetableringar i områden där marken kan misstänkas vara förorenad. Framtida användning av marken och resultatet av undersökningen får sedan visa på eventuella saneringskrav. Djuranläggningar Djuranläggningar kan ge upphov till störningar i form av lukt, allergier, buller från fläktar och maskiner. I kommunen finns ett tjugotal gårdar med större djurbesättningar. Närgången bebyggelse kan t ex innebära begränsningar för anläggningens omfattning och drift. Primär transportväg Sekundär transportväg Rv 44 Lv 187 Lv 2602 E20 Rv 44 Lv 184 Miljö- och riskfaktorer Hålla skyddsavstånd enligt Bättre plats för arbete. Riktvärdet bör inte underskridas utan att det finns särskilda motiv, eller att effekten av skyddsavståndet uppnås genom särskilda åtgärder. Ny bebyggelse som behövs för gårdens drift eller vid generationsskiften kan tillåtas inom skyddsområdet. Rekommenderade vägar för farligt gods. Väglagen, som reglerar byggandet och nyttjandet av allmänna vägar, innehåller riktlinjer för markanvändningen närmast vägen. Enligt väglagen gäller generellt ett byggnadsfritt avstånd på 12 m från vägområdets gräns vid allmänna vägar. Vid större allmänna vägar gäller 30 m. Inom det byggnadsfria 19

26 Riktvärden för trafikbuller Gällande riktvärden, godtagna av riksdagen för trafikbuller (väg, flyg, spår) som normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Väg, flyg, spår 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Väg 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) Flyg 55 dba FBN utomhus FBN står för Flygbuller nivå och är ett dygnsvärde där de enskilda rörelserna start och landning viktas beroende på när de inträffar. Järnväg eller annan spåranläggning 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid uteplats) 60 dba ekvivalentnivå i bostadsområdet i övrigt Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusnivåerna inte överskrids. Miljö- och riskfaktorer området skall tillstånd inhämtas hos länsstyrelsen för eventuella nya tillbyggnader och andra anordningar. Tillstånd prövas främst mot trafiksäkerhetsaspekter. Inom 50 m från vägområdet vid alla allmänna vägar skall tillstånd inhämtas hos länsstyrelsen för uppsättning av skyltar. Tillstånd prövas även här främst mot trafiksäkerhetsaspekter. Ta hänsyn till eventuell transport av farligt gods och gällande riktvärden för buller i planeringssammanhang. Rekommendera att bebyggelse ej läggs närmare än 100 m p g a trafikbuller, avgaser, spridning av vägsalt och med hänsyn till transport av farligt gods längs väg E20, 184 och 44. Rekommendera ett skyddsavstånd på 60 m av samma anledningar längs väg 2602 och 187. Rekommendera bebyggelsefritt område på 30 m på ömse sidor av väg, sammanhållen kontorsbebyggelse fram till 50 m och sammanhållen bostadsbebyggelse fram till 80 m för vägar med transport av farligt gods. Flygplatser Flygplatser orsakar störningar genom buller, utsläpp till luft och utsläpp till vatten vid halkbekämpning av bana och avisning av plan. Från Lidköpings hamn transporteras stora mängder bränsle till flygplatserna där det förvaras för att sedan tankas i planen. I Lidköpings kommun finns en civil och tre militära flygplatser: Lidköping Hovby flygplats, civil Såtenäs, F7 Råda flygfält Hasslösa flygfält Begränsa utsläpp till vatten genom uppsamling av förorenat vatten i slutna system alternativt rening. Utforma och lokalisera ny bebyggelse så att riktvärden för buller inte överskrids. 20

27 Järnväg Igenom Lidköping går Kinnekullebanan. Runt järnvägsområdet finns risk för buller, vibrationer och olyckor. Idag trafikeras banan enbart av persontåg och risken för olyckor i samband med transport av farligt gods och kemikalier finns inte. I en framtid kan dock denna typ av transport bli aktuell. Utforma och lokalisera ny bebyggelse så att riktvärden för buller inte överskrids. Låta området mellan ca m från järnvägen utgöra ett observationsområde för buller, vibrationer och andra risk- och säkerhetsfrågor. När marken utgörs av lera kan observationsområdet behöva utsträckas till 150 m p g a risk för vibrationer. Ta hänsyn till en framtida eventuell transport av farligt gods i planeringssammanhang. Magnetfält Elektriska ledningar ger upphov till magnetiska fält vars styrka uttrycks i mikrotesla (µt). Magnetfältets styrka avtar snabbt med avståndet, men ökar med strömstyrkan. Även om det inte finns vetenskapliga belägg för ohälsa i form av elöverkänslighet, cancer eller annat i samband med magnetiska fält har man i Sverige valt en viss försiktighet i samband med bebyggelse i närheten av kraftledningar och anläggningar som ger förhöjda magnetfält. Några gränsvärden för magnetfält finns inte i Sverige idag. Sträva efter att utforma och placera nya elanläggningar och byggnader så att exponeringen för magnetiska fält begränsas. Hamnar Hamnen i Lidköping är en av Vänerns största sett till mängden gods som hanteras. Transporterna av farligt gods och risken för ett haveri till sjöss innebär ett hot mot vattenintag och miljö. Hamnverksamhet i sig ger upphov till störningar i form av buller, damm, lukt, utsläpp till vatten m m. Detsamma gäller småbåtshamnarna, där också brandoch explosionsrisken är hög genom hantering av bränsle och gasol i kombination med svårsläckta material. De flesta småbåtshamnarna är lokaliserade så att insatstiden för räddningstjänsten är lång. Lokalisera ny bebyggelse inom Lidköpings hamns närområde så att riktvärdet för externt industribuller (Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5) eller motsvarande klaras. Andra typer av störningar prövas från fall till fall. Gasledning Genom kommunens östra del finns ett reservat för framtida naturgasledning mellan västkusten och Mellansverige. Över ledningen kan jordbruk bedrivas, men i skog blir ledningsgatan trädlös. Skyddsavståndet till bebyggelse är 25 m och det dubbla om verksamheten är brand- eller explosionsfarlig. Transformatorstation för elkraft. Master Utbyggnaden av nätet för mobila kommunikationer kommer att medföra omfattande behov av master. Miljö- och riskfaktorer Pröva bebyggelse inom reservatet från fall till fall för att inte försvåra framtida dragning av ledningen. Detta med hänsyn till osäkerheten om gasledningens slutliga läge. 3G mast för mobil kommunikation. 21

28 Det finns idag inga vetenskapliga belägg för att masternas antenner på något sätt skulle kunna vara skadliga för människors hälsa, men människors oro för ohälsa kan vara skäl för att tillämpa viss försiktighet vid lokalisering av master. Kommunfullmäktige har antagit Handlingsplan för utbyggnaden av mobiltelefonnätens basstationer, master och antennner m m, Lidköpings kommun orsaka uppdämda vattendrag med översvämning som följd. Lidans älvbrinkar genom centralorten är undersöka och åtgärder för att höja säkerheten är delvis vidtagna. Älvbrinkarna kan delas upp i följande områden: 1 Sjukhusområdet, Heliga korsets kyrkogård Tillfredsställande säkerhet, åtgärder vidtagna. Miljö- och riskfaktorer Samhällsbygnadsnämnden ska söka uppfylla kommunens målsättning att etablera s k lågstrålande zoner liksom i övrigt arbeta enligt handlingsplan fasställd av kommunfullmäktige. Handläggningen av antenner/antennmaster ska präglas av öppenhet mot allmänheten. Följa vägverkets rekommendationer vid placering intill allmänna vägar. Radon Förekomsten av radon varierar med markens innehåll av uran och radium. Radon transporteras i form av gas genom marken och kan tränga in i hus genom otätheter i grunden eller påverka dricksvatten i brunnar. Gränsvärden finns för radongas i inomhusluft och i dricksvatten. T o m 2001 har 55 markradonundersökningar och 76 undersökningar av radon i vatten genomförts. Marken delas in i högradonmark, normalradonmark och lågradonmark. Beroende på marktyp ställs olika byggnadskrav. I samband med upprättande av detaljplan utförs grundundersökningar där radon ingår. Vid bygglov utanför detaljplanelagt område bevakas markradonfrågan i byggsamrådet med byggherren. Bevaka markradonfrågorna i samband med planläggning och bygglov. Ställa krav på hur grundkonstruktionen skall utföras i bygglovet. Radongashalten i ny bebyggelse ska ligga under gällande gränsvärde 200 Bq/m 3. 2 kv Orren, sjukhuset Ågårdsbron Tillfredsställande stabilitet under oförändrade förhållanden, geoteknisk undersökning vid förändring. 3 Wennerbergsbron sjukhuset, Wennerbergsbron kv Orren Tillfredsställande stabilitet under oförändrade förhållanden, detaljrestriktioner finns. 4 Kanothuset Området ej undersökt. 5 Härenevägen, Sköldmötorp Otillfredsställande stabilitet, åtgärder krävs vid utnyttjande. LIDAN Rv NYA STADEN 2 LJUNGHED GAMLA STADEN Marktyp högradonmark normalradonmark lågradonmark Byggnadskrav radonsäkert radonskyddat traditionellt 5 MAJÅKER Skred Utmed Lidan och Flian finns risk för skred i varierande grad till följd av instabila markförhållanden. Förutom raserade byggnader och vägar kan skred 5 Områden med risk för skred. Följa rekommendationer givna i samband med markundersökningarna. 22

29 Utföra undersökningar i samband med att nya områden tas i anspråk, där risk för skred föreligger. Invallningar och översvämning Genom invallning och torrläggning av områden som normalt ligger under Vänerns yta har nya arealer skapats, framförallt för jordbrukets ändamål. landsbygdsområden utefter Vänerkusten, liksom de delar av centrala Lidköping som ligger norr om järnvägen. Vissa delar av Framnäsområdet och låglänta områden i Tofta har även de ett utsatt läge. Vänerns vattenstånd var 2000/2001 som högst 45,68 m över havet. Vänerns övre dämningsnivå är 44,85 m ö h. Vid ogynnsamma förhållanden orsakar en kombination av vind och vågor en avsevärd höjning av vattenståndet bl a i den inre delen av Kinneviken. För centrala Lidköping kan vid översvämningssituationer uppkomma problem med avlopps- och dagvattensystemet. Den geografiska utformningen av översvämningsområden är svår att ange eftersom den varierar med Vänerns nivå. Istället bör en höjd över havet under vilken det inte bör ske någon exploatering utan särskilda åtgärder identifieras. Översvämningen 2000/2001. I Lidköpings kommun finns ett trettiotal invallningsföretag av varierande storlek. Information om dessa samfälligheter finns hos länsstyrelsen i Skara. I kommunen förekommer också ett antal låglänta områden som vid mycket högt vattenstånd helt eller delvis översvämmas av Vänern. Hit hör bl a delar av Filsbäck, sjönära delar av Kållandsö (Spiken, Skaven, Naven m fl) samt ytterligare ett antal Ta hänsyn till risken för översvämning vid utformning av detaljplaner och områdesbestämmelser främst inom följande områden: Filsbäck, sjönära delar av Kållandsö, landsbygdsområden utefter Vänerkusten, centrala Lidköping norr om järnvägen, Framnäsområdet och låglänta områden i Tofta. Göra särskilda överväganden vid exploatering i områden understigande 46,00 m ö h med tanke på eventuell höjning av vattenståndet och följden av vind och vågpåverkan. Räddningstjänstens insatstid Räddningstjänstens möjligheter att rädda liv, egendom och miljö beror bl a på insatstiden, d v s tiden från alarmering av insatsstyrkan till dess räddningsarbetet påbörjas. Lämplig insatstid avgörs av typ av bebyggelse och verksamhet. Miljö- och riskfaktorer Vid Brandstationen. Större invallningsområden. 23

30 En miljökvalitetsnorm anger den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan eller miljön kan anses tåla. Det finns miljökvalitetsnormer antagna för kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar i utomhusluft samt för fisk- och musselvatten. För bensen och koldioxid finns ett förslag till miljökvalitetsnorm från Naturvårdsverket. Miljökvalitetsnormer är ett viktigt styrmedel för genomförandet av de nationella miljökvalitetsmålen. De regleras i miljöbalken och beslutas av regeringen. Normerna bedöms inte överskridas idag och ställningstagandena i översiktsplanen bedöms inte medverka till att normerna kommer att överskidas inom planperioden. BRANDSTATION INSATSTID < 10 MIN INSATSTID MIN ÖVRIGA OMRÅDEN INSATSTID >20 MIN Räddningstjänstens insatstid. Tillåta enstaka friliggande större objekt i områden där insatstiden överstiger 10 minuter. Brandskyddet ska då särskilt beaktas vid projektering och byggnation. Konsekvenser Viljeinriktningarna innebär hänsyn till olika faktorer som påverkar människors hälsa och miljö och anger de grundläggande förutsättningar för allt kommande planarbete. Genom att följa viljeinriktningarna begränsas användningen av mark och vatten till förmån för förebyggande arbete för hälsa och miljö. Måluppfyllelse Miljö- och riskfaktorer Riskanalys Kommunen saknar aktuella riskanalyser för såväl räddningstjänst som kommunalteknisk försörjning. En omfattande inventering av risker som kan motivera ingripande av kommunens räddningstjänst genomfördes Vid samma tidpunkt gjordes också kommunalteknisk riskanalys främst med avsikten att belysa riskerna för avbrott i dricksvattenförsörjningen. De båda dokumenten är bara delvis aktuella och således i behov av en översyn. Genomföra kommunomfattande risk- och sårbarhetsanalys med hänsyn till kända förhållanden och förutsättningar samt också med avseende på kommunens ökade ansvar för krishantering på lokal nivå. Viljeinriktningarna har en direkt koppling till miljömålet God bebyggd miljö då avsikten med dem är att människor inte ska utsättas för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker samt att hålla mark- och vattenområden fria från gifter, skadliga ämnen och andra föroreningar. Miljömålet Säker strålmiljö uppfylls genom hänsyn till riskerna med elektromagnetiska fält. Något generellt skyddsavstånd finns inte föreslaget utan en bedömning måste göras från fall till fall. Hänsyn till förorenade områden, påtalat i miljömålet Giftfri miljö tas genom att markundersökningar och eventuella saneringar ska genomföras vid misstanke om förorening. Markanvändningen får sedan avgöras av resultatet av undersökningen. Miljökvalitetsnormer 24

31 Riksintressen Läckö, Sveriges vackraste slott. Riksintressen 25

32 Riksintresse Tidigare naturresurslagen och numera miljöbalken gör det möjligt att peka ut geografiska områden av särskild betydelse för vissa enskilda samhällsintressen. Sådana områden, som är av värde för hela landet kallas riksintresse. Dessa värden kan inte kommunen ensam besluta om, utan det är också en fråga för de statliga verken. Riksdagen har dessutom direkt i miljöbalken slagit fast att vissa geografiskt utpekade områden ska bevaras. Det gäller kust-, fjäll-, älv- och sjöområden, som inte får utsättas för hårdhänt exploatering. Här är natur- och kulturvärdena så stora att dessa områden som helhet är av riksintresse. Lidan och Flian Vattendragen är av riksintresse för yrkes- och fritidsfisket bl a genom att de är lämpliga lek- och uppväxtområden för fisk som gullspångsöring, nors och asp (rödlistad art). Kommunen skall medverka till miljömässiga förbättringar av Vänerns vatten genom vassbekämpningsåtgärder, restaurering av reproduktionsplatser för fisk, krav på förbättrad standard på enskilda avloppsanläggningar och begränsning av utsläpp från jordbruksmark. Riksintressen skall skyddas mot åtgärder som kan vara till påtaglig skada för det aktuella värdet. På detta sätt vill man åstadkomma en god hushållning med värdefulla mark- och vattenresurser. Översiktsplanen ska redovisa områden av riksintresse och hur riksintressena tillgodoses. Avsnittet är upplagt så att området för riksintresset anges tillsammans med en beskrivande text. I kursiv stil anges kommunens viljeinriktningar för att tillgodose intresset. Lidköping Yrkes- och fritidsfisket Riksintressen Vänern Hela Vänern är av riksintresse för yrkes- och fritidsfisket. Yrkesfisket som näring och fritidsfiskets utövande kan påtagligt försvåras om lek- och uppväxtområden i vattenområdena Ullersund - Kävelstocken, Brandsfjorden - Dättern, övrig skärgård med vikar och grundområden i Vänern påverkas av skadliga ämnen eller ingrepp. Allt enskilt och allmänt vatten i Vänern är viktiga fångstområden för det yrkesmässiga fisket och fritidsfisket. Riksintresse yrkes- och fritidsfiske. Naturvärden Kållandsö skärgård (NR041) Stor sötvattensskärgård i sprickdalslandskap med kala fågelskär längst ut och med tall- eller lövskogsklädda öar mot land. Variationsrik geologi med grönstensstråk som ger upphov till traktvis rik flora. I området finns allt från exponerade stränder till skyddade vassvikar och det har en rik fågelfauna. För öarna och det närmaste fastlandsområdet finns ett naturvårdsområde upprättat. Inom området finns också två mindre naturreservat. Kommunen vill verka för att området långsiktigt bevaras på det sätt som bedöms mest lämpligt med hänsyn till hotbilden och genom att delta i en sam- Vänern, ett riksintresse för fisket. 26