100 år. Under den tiden har villasamhället i södra Täby fullständigt förändrats. Denna skrift berättar om detta och något om framtiden för föreningen.

Transkript

1 Typsnitt Times bold italic gemen för krets och förening höjd = luften mellan logo och linje (tumregel: logobredd 70 mm, text 14 pt.) (Krets undantagsvis versal om läslighet så kräver) Region versal rak fet text 100 år Fristående används om logon är så liten (<45 mm) att text blir oläslig (<9pt). Fristående också där flera organisationsdelar presenteras tillsammans. pms 2747 pms 186 cmyk cmyk pms-färger röd 186, blå 2747 I hundra år har Näsby undertexter times Fastighetsägareförening new roman fetkursiv funnits till. Under den tiden har villasamhället i södra Täby fullständigt förändrats. Denna skrift berättar om detta och något om framtiden för föreningen. Föreningen bildades 1909 av 11 villaägare i Näsby Stationssamhälle. Stationssamhället var området runt stationen i nuvarande Roslags Näsby fanns det 60 delvis bebyggda villatomter i Näsby Stationssamhälle. När samhället växte kom föreningens område att omfatta Roslags Näsby, Lahäll, Näsbypark (väster om Djursholmsvägen) och Norskogen. Idag bor nära familjer i villor och småhus i föreningens område. 900 hushåll är medlemmar i Näsby Fastighetsägareförening. De första villatomterna, styckningsplan/tomtkarta från 1903.

2 Vad föreningen är till för Enligt stadgarna ska Näsby Fastighetsägareförening bevaka de boendes intressen i ekonomiska, juridiska och andra till boendet hörande frågor. Föreningen är ideell och partipolitiskt obunden. Medlemmarna ska med ideellt arbete verka för att vårt villaområde blir bra och trivsamt att bo i. AAtt grundarna ville använda beteckningen fastighetsägareförening säger något om det engagemang, som fanns bland de boende för 100 år sedan. Det var en stor sak att äga den mark man valt att bo på. Fri och egen grund innebar självständighet och ansvarstagande. Att bevaka de boendes intressen handlar främst om att sprida information, samla in uppgifter om vad de boende tycker och bilda opinion. Föreningen fattar beslut på stämmor Utdrag ur ursprungliga stadgar för Näsby Fastighetsägareförening antagna Föreningen vill omfatta alla kommunalt och politiskt itresserade inom Täby stationssamhälle bosatta personer, som i anslutning till föreningens program önska ett sansadt och kraftigt framåtskridande på alla områden samt att ombestyra samhällets ekonomiska angelägenheter. 2. Föreningen har till uppgift att, vid såväl kommunala som politiska val, verka för väljande af sådana representanter, som äro villiga och skickliga att främja förverkligandet af de idéer, hvilka finnas utvecklade å föreningens program Medlem erlägger vid inträde en afgift af en krona, hvilken äfven gäller som årsafgift. Årsafgiften skall vara betald under 1:sta kvartalet, Medlem som uraktlåter att under 1:sta kvartalet inbetala årsafgiften, anses som utgången ur föreningen. Ledmot kan uteslutas, om han befinnes motarbeta föreningens intresse; Styrelsen ansvarar gemensamt för alla föreningens tillgångar, den får ej skuldsätta föreningen----- Styrelseledamot, som utan giltigt förfall är frånvarande från tvenne på hvarandra följande sammanträden, erlägger 2 kr, till föreningens kassa a) Föreningens räkenskaper afslutas för kalenderår och skola jämte verifikationer af kassören aflämnas till revisorerna före jan. månads utgång. där medlemmarna har en röst vardera. Årsmöte hålls i mars och vid behov hålls en ytterligare stämma på hösten. Vid årsmötet väljs en styrelse. Styrelsen har på senare tid arbetat med öppna styrelsemöten en gång i månaden, vid vilka medlemmarna inbjuds att vara med och själva delta i förberedelsen av ärenden för vilka de har intresse. Själva arbetet sker i så kallade e-postslingor, dvs. grupper som arbetar över Internet. Genom Täby-kretsen sker samverkan med andra villaföreningar i Täby. Kretsen är också den närmaste kopplingen vår förening har med Villaägarnas Riksförbund. Förbundet bedriver opinionsbildning på riksnivå och har rådgivning samt olika former av service till sina medlemmar och de anslutna lokala föreningarna. Viktiga intresseområden i föreningens verksamhet Visionen för det framtida Täby, Översiktsplanen Samhällsservice och utbudet av aktiviteter för rekreation Kollektivtrafiken, ökningen av biltrafiken, säkra gång- och cykelvägar Grannsamverkan mot brott i samarbete med närpolisen Stipendier till duktiga ungdomar Opinionsbildning i boendefrågor lokalt och på riksplanet 2

3 Villasamhällets och föreningens utveckling På 1800-talet var södra Täby ren landsbygd. Det har dock bott människor i området sedan lång tid. Man vet att de fyra gårdarna Näsby, Tibble, Ytterby och Åva existerade som bosättningar för mer än år sedan. Gravfälten som ligger norr om Näsby Allé är minnen från den tiden. Kollektivtrafiken var förutsättningen för villaboendet Den stora förändringen för hela Täby skedde med utbyggnaden av järnvägen från Östra station mot Rimbo. Detta var en så stor händelse att på invigningståget i december 1885 medföljde kung Oscar II med uppvaktning. Det var tågtrafiken som gjorde det möjligt för folk att bo i villa en och en halv mil från Stockholm och ändå kunna jobba inne i stan. Efter första världskriget kom busstrafiken igång och förbättrade då kommunikationerna ytterligare. Störst betydelse fick dock bilen på 50-talet och därefter. Den innebar en lösning på många av de transportproblem som villaboendet för med sig. Epoken Lamm Näsby slott byggdes av greven och generalen Peder Sparre efter ritningar av Tessin d.ä. och stod klart Den mark som tillhörde Näsby gods upptog större delen av nuvarande södra Täby. Under godset låg många gårdar och torp, vars namn nu ingår i områdes- och gatunamn. I slutet av 1800-talet blev slottets och godsets ekonomi alltmer försämrad. År 1897 var slottsherren, Julius Cronhielm, på utlandsresa. Samma år pågick den stora Stockholms-utställningen på Djurgården. På midsommardagen 1897 var större delen av slottspersonalen i Stockholm för utställningsbesök. Samtidigt pågick en flottyrstekning i slottets kök. Denna medförde att en brand uppstod med påföljd att större delen av slottet brann ner. Makarna Carl Robert och Dora Lamm förvärvade därefter egendomen och byggde upp slottet på nytt, delvis efter Tessins ursprung- Kort historik 1000-talet Bosättning finns vid Näsby (gravfältet vid Falkvägen/Högomsvägen) 1668 Slottet färdigbyggt, Näsby gods skapas och 1800-talen ätterna Sparre, Meijerfelt, Cronhielm m fl styr på Näsby Slottet brinner ner köper ingenjör Carl Robert Lamm slottet på exekutiv auktion och återuppbygger det en avstyckningsplan/tomtkarta upprättas och försäljning av villatomter påbörjas. 3

4 liga ritningar. Carl Robert Lamm var en företagsam man med stort intresse för de tekniska nyheter som lanserades kring förra sekelskiftet. Nu följde en aktiv tid. Ett mönsterjordbruk anlades med en modern ladugård, som var Sveriges första elektrifierade. För ändamålet startade Carl Robert Lamm ett elverk, vars fortsatta öde kom att beröra villaföreningen, vilket det står mer om i avsnittet om föreningens stiftelse. Genom Carl Robert Lamms insatser kom södra Täby att få en snabb utveckling. En ångkvarn och en ångsåg anlades Han medverkade även till bildandet av Näsby Fastighets AB för den fortsatta exploateringen av området. Skolor byggdes upp. Först en skola år 1907 belägen på samma tomt som dagens Ytterbyskola. Därefter ännu en skola 1926, vilken ersattes 1944 av den nuvarande Ytterbyskolan. Det var framförallt två frågor som föll inom föreningens verksamhet brandväsendet och vägbelysningen. För det förra måste redskap anskaffas och år 1929 även en brandbil en begagnad Scania Vabis för kr + ombyggnad för brandändamål för kr. En viktig fråga var anläggandet av brandbrunnar, eftersom någon kommunal vattenförsörjning ej fanns. Ansvaret för vägbelysningen innebar uppsättning av stolpar och lampor vartefter nya vägar och fastigheter tillkom. Vidare måste den ekonomiska sidan hanteras. För brandredskapsfonden uttaxerades 5 kr och för gatubelysningen 15 kr/tomt och år. Samtidigt var medlemsavgiften i föreningen 1 kr/år. Ett samarbete beträffande brandskyddet etablerades med Enebybergs municipalsamhälle, vilket ledde till en gemensam brandkår. På sin 55-årsdag 1911 donerade Carl Robert Lamm en tomt i Näsbyområdet till föreningen för ett kapell, och på sin 60-årsdag ett belopp på kr för kapellets uppförande. En stiftelse bildades senare Ingenjör Carl Robert Lamm för donationen. Detta ledde långt om länge till den nuvarande kyrkan vid Näsbyparks station. Stiftelsen kunde vid kyrkans uppförande 1980 bidra med en summa på kr. Stiftelsen avvecklades Lamm hade önskemål om kapellets utformning, bl.a. en särskild föreningslokal, vilket blev förverkligat. På Dora Lamms initiativ anlades en fruktträdgård och parken runt slottet upprustades. Familjen Lamm var en av dåtidens stora Roslags Näsby gamla station. Stationsmästarna Wass, Liljegren och Mellqvist. konstsamlare och för att få utrymme för alla konstverken tillbyggdes slottet med en flygel mot norr. Man hade också stora festligheter med kungahuset som gäster och naturligtvis deltog även den tidens stora konstnärer Anders Zorn, prins Eugen, Carl Larsson, Bruno Liljefors m.fl. Man ordnade även fester för gårdens folk vid midsommar och jul. Men som så ofta. All glädje är inte beständig. Mörka moln började glida in över slottet. I början av 1920-talet hade verksamheten miljonförluster. Näsby Fastighets AB försåldes av Carl Robert Lamm år 1926 till grosshandlare Söderberg. Strax därefter fick Lamm lov att avyttra såväl markområden som inventarier och fick moratorier (betalningsanstånd) för skulder. Den 12 mars 1927 hade man en avskedsfest för alla anställda på slottet. Då Näsby Fastighets AB övergick till ny ägare framförde föreningen i slutet av 20-talet krav till de nya ägarna om iordningställande av brandbrunnar, förbättring av vägunderhållet, plats för offentliga bad och d:o båthamn samt område för en idrottsplats. I fastighetsbolagets svar angavs att man hade planer på att anlägga ett idrotts- och sportområde, där nuvarande Näsby Gård finns. Området kallades också i många år för Sportfältet. 4

5 Näsby slott. Roslags Näsby År 1890 var en ny järnvägssträckning till Åkersberga klar. Då blev Näsby upphöjt från anhalt till järnvägsstation med eget stationshus. Järnvägen medförde en start för utvecklingen av samhället. En del villor byggdes och man fick postoch telegrafstation. En omvandling från jordbruksbygd till villasamhälle tog sin början. Senare under och 50-talet var det åter stora aktiviteter vid och runt Roslags Näsby. Ångkvarnen och ångsågen revs och på platsen uppfördes ett nytt kommunalhus (det lägre av de två nuvarande), som togs i drift De stora förändringarna kom därefter på 50- och 60-talen. I kvarteret Höstfibblan (Näsbydal) uppfördes fem 10-våningshus. Motorvägen (E18) och Centralvägen med viadukt över järnvägen byggdes samtidigt. En ny brandstation vid Sågtorpsvägen togs i bruk och en skidbacke anlades. I närheten av stationshuset uppfördes ett affärscentrum och senare kom söder därom kvarteret Kardborren, som var klart 1982 och är ett företagscentrum. Lahäll Lahäll tillhörde Danderyds socken under 1600-talet. Ett torp med namnet Lahäll, tillhörande Svalnäs, låg ungefär vid dagens korsning mellan Lahällsvägen och Lyckostigen. Torpet införlivades med Näsby under 1700-talet. Området Lahäll kvarstod dock inom Danderyd fram till En gren av Djursholmsbanan drogs fram till Lahäll 1928, vilket medförde att området exploaterades i första hand med sommarstugor. En affär och en poststation etablerades vid stationen. Där fanns också en populär festplats med dansbana. De sommarboende trivdes i Lahäll och byggde alltmer om sina stugor till ett permanentboende. Vy vid Lahälls station. Huset var tidigare matvarubutik och på andra sidan Lahällsvägen fanns en poststation. Näsby Allé 5

6 byggda villor och sommarstugor började under 1920-talet med att Näsby Fastighets AB började exploateringen av Näsby Östra Park 1926 med en indelning på 150 tomter. Kommunikationerna skedde med Roslagsbanan från innerstaden till Lahälls station, varifrån man fick ta en buss. En stadsplan för området fastställdes 1933, varefter en utbyggnad skedde och på 5 år hade 220 avstyckade tomter sålts och 300 personer flyttat in i området. Järn- Den slutgiltiga formen fastställdes Nu skedde en stor utbyggnad av Näsby Parks Centrum med flerfamiljshus vid Kryssarvägen och Eskadervägen. Näsby Parks Centrum kunde invigas 1961 och var med bortåt 30 butiker det första köpcentret i nordostsektorn. Samtidigt inrättades en samhällsservice med bibliotek, apotek och vårdcentral. Ett särskilt äldreboende, Ångaren, byggdes och stod klart För några år sedan byggdes Näsby Parks Näsbyvikens båthamn. Ånglok vid Viggbyholms station år Tullstugan i Näsby Park Lahäll och Näsby hade ursprungligen en gemensam villaförening, men i början av 1930-talet bröt sig Lahäll ur och bildade en egen förening. På årsmötet 2006 återgick Lahälls Villaägareförening dock till Näsby Fastighetsägareförening. De boende i Lahäll önskade också att Lahäll fortsättningsvis skulle tillhöra Danderyd, men tack vare ett löfte om en lösning på avloppsfrågan från kommunalnämndens ordförande i Täby, Gustav Berg, ändrade man ståndpunkt och förordade 1945 en anslutning till Täby. Avloppsfrågan fick dock inte sin slutgiltiga lösning förrän på 1950-talet. Näsbypark Den första inflyttningen till ny- vägen drogs vidare från Lahäll till Näsbypark Vid korsningen Djursholmsvägen/Näsby Allé hade tidigt funnits ett litet centrum, men man såg behov av ett större inom samhället och 1952 utlyste Näsby Fastighets AB en arkitekttävling om ett stadsplaneförslag till Näsby Parks Centrum. Norskogsbadet en solig sommardag. Centrum om, bl.a. byggdes det tidvis mycket blåsiga affärstorget in. Samtidigt byggdes ett höghus i anslutning till centret. Skolfrågan var ett problem med provisorier vid Örnstigen, men 1958 fick man Norskolan och 1961 Näsbygårdsskolan. Därefter tillkom i Näsby Parks centrum Näsbyparks- 6

7 Roslags Näsby station idag. Det viat huset till vänster är den gamla stationsbyggnaden. över av Friskis och Svettis. I övrigt finns en del småföretag. Norskogen På andra sidan Centralvägen sett från Näsby Parks Centrum ligger Norskogen, som fått sitt namn efter ett torp Nor, som låg på andra sidan motorvägen inom Galoppfältets Roslags Näsby gamla stationsbyggnad. område. Under skedde en stor utbyggnad av villor och radhus i Norskogen. I början av Koltrastvägen uppfördes ett affärshus, som numera är ombyggt. Ett byalag bildades som svarade för renhållning och fester. I anslutning till Norskogen vid Centralvägen finns några nya flerfamiljshus i modern stil. Mosstorpsparken med Katolska kyrkan. skolan och en Montessoriskola. Kyrkan i Näsbypark invigdes togs Näsby slott över av Sjökrigsskolan, Nu skedde stora förändringar. Kaserner, skolsalar och idrottshallar byggdes upp och ca 200 kadetter utbildades varje år. Sjökrickan, som skolan gemenligen kallades, kom nu att prägla Näsbypark de följande åren med skjutövningar, idrottstävlingar och militärövningar, men också med kadettbaler och ceremonier. Sedan Sjökrigsskolan omorganiserats 1984 och flyttats till Berga avslutades verksamheten i Näsby. Slottet ägs idag av AP-fonderna och i slottet drivs en konferensverksamhet. De byggnader, som byggdes upp under Sjökrigsskolans tid, används nu för olika ändamål. I en del lokaler har Pliktverket flyttat in. Motionsanläggningen har tagits Exempel på föreningens tidiga verksamhet Under 1910 beslöt man att utöka fotogenbelysningen med två lyktor i närheten av stationen. Samtidigt föreslogs införande av elektrisk belysning 1911 fattade man beslut om att anordna ett brandväsende med trädgårdsmästare Pettersson som chef på ett år. Ingenjör Lamm bekostade samtidigt ett spruthus och en brandspruta till den frivilliga brandkåren. Anläggning av vatten- och avloppsnät var en stor fråga. På årsmötet 1931 informerades om att en diskussion om detta hade tagits upp med Enebybergs municipalsamhälle. År 1934 anslogs medel på kr för en utredning om VA-frågan, som så småningom övertogs av kommunen. Så småningom fick föreningen ett bidrag på kr/år för brandverksamheten från Täby kommun, som enligt en ny lag övertog ansvaret för brandskyddet under 1940-talet. Andra frågor som föreningen behandlade var vägnamnsskyltar, anslagstavlor och framställningar till fastighetsbolaget om det dåliga vägunderhållet. Detta ledde till att en särskild vägförening bildades. Under andra världskriget bildade föreningen en särskild luftskyddsförening och undersökte anordnande av splitterskydd om möjligt i befintliga jordkällare eller annorstädes. Föreningen gav anslag till potatisland och på årsmötet 1940 höll en trädgårdsarkitekt ett föredrag om att odla nyttoväxter i trädgårdarna. Föreningen inköpte även obligationer i försvarslån för kr. Vid årsmötet den 25 april 1947 antogs nya nu gällande stadgar för föreningen fattades beslut om att ansluta föreningen till Villaägareförbundet. Frågan hade varit uppe vid flera tidigare Bildtext årsmöten men då avslagits. 7

8 Täby kommun Flerbostadshus, köpcentra och andra verksamheter Från 60-talet och framåt har södra Täby blivit ganska hårt exploaterat. Det har tillkommit mycket stora flerbostadshus både kring Näsby Parks Centrum och i Roslags Näsby. Ändå överträffas detta av den storskaliga bebyggelsen i Näsbydal, Grindtorp och kring Täby Centrum. Täby väntas växa ytterligare och meningblir till och tar över När de första villaägarna bosatte sig i Näsbyområdet för 100 år sedan fanns ingenting av den samhällsservice som vi nutidsmänniskor tar för givet. Det fanns inga vatten- och avloppssystem. Elektrifieringen stod i sin början. Vägunderhållet med plogning, sandning och grusning fick man ombesörja själv. Om det uppstod en eldsvåda fick man själv ta hand om släckningen. Det var därför naturligt att man slöt sig samman och bildade fastighets- och villaägareföreningar på olika håll. Med samhällets utveckling övertogs all fler av dessa uppgifter av kommunen. Täby köping blev Täby kommun T1971 och den kommunala förvaltningen växte, varför det blev nödvändigt att bygga ett nytt kommunalhus, som togs i drift Enligt föreliggande planer planeras detta kommunalhus att nu ersättas av ett i Täby Centrum. Föreningen har alltsedan 1950-talet fått engagera sig i de strukturella förändringar i samhället som skett. Det gällde den nya motorvägen E18, Centralvägens sträckning, utbyggnaden av ett nytt kommunalhus och anslutningsväg till det kommande Täby Centrum. Föreningen blev i samband härmed engagerad i expropriationsärenden och delgivning av information. Vid ett informationsmöte 1953 om de planerade Bygget av kommunalhuset förändringarna deltog mer än 100 medlemmar. När motorvägen togs i drift upptäcktes så småningom att det blev bullerstörningar. Detta togs upp av föreningen med Vägverket, som avvisade föreningens krav med motiveringen att E18 tillkommit före lagen om bullerstörningar och dessutom hade man inga medel i budgeten för detta. Sedermera har ju dock ett bullerplank byggts upp längs vägen. I början av 70-talet planerades för en förlängning av tunnelbanan från Danderyd till Täby Centrum. I Mosstorpsberget skulle samtidigt utrymme för en vagnhall utsprängas i berget. Vidare skulle en station lokaliseras till Mosstorpsområdet. Det upprättades även en ny stadsplan för området. Det hela skulle medföra en expropriation av ett 30-tal fastigheter och dessutom omfattande transporter av bergmassor. Föreningen arbetade under större delen av 70-talet med detta ärende genom kontakter med kommunen, länsstyrelsen, bostadsdepartementet och Statens Planverk Så småningom föll hela ärendet då förlängningen av T-banan avskrevs. 8

9 en är att tillväxten skall ske med just liknande flerbostadshus i stadslik miljö. Köpcentret i Täby Centrum ska byggas ut och hela centrumområdet kommer att omskapas med många bostäder och arbetsplatser. Stora bostads- och kontorsfastigheter planeras i västra Roslags-Näsby, Täby Centrum, Galoppfältet och Arninge. Det behöver inte betyda att föreningens villasamhälle är hotat. Men det kräver att vi som bor i villaområdet följer utvecklingen och bevakar våra intressen. Kommunen och olika institutioner har tagit över många av de uppgifter som man ursprungligen handhade inom föreningen, såsom brandväsende, vatten- och avloppssystem, vägbelysning m.m., men det Tåget har kommit till Täby. Invigningen av Näsby Parks station. har hela tiden kommit till nya frågor och nya problem. Sannolikt kommer detta att bli fallet även framöver och därför bör det finnas uppgifter för Näsby Fastighetsförening även de kommande 100 åren. Näsbyområdet och föreningen idag och framöver När man följer Näsby Fastighetsförenings 100-åriga utveckling i protokoll från årsmöten och sammanträden finner man att de lokala frågorna av naturliga skäl får ett stort utrymme. Det kan för 100 år sedan ha gällt tömning av latrinkärl, inköp av Rysk fotogen och uppsättning av nya väglyktor. Men där finns även en koppling till utvecklingen av samhället och världen i övrigt, som diskussionen om att bygga skyddsrum under andra världskriget. Idag är det trafikfrågor, planfrågor, energi och skatter som dominerar i föreningens arbete. Under och 90-talen försköts föreningens arbete mot en ökad Framdragning av Roslagsbanan från Lahäll till Näsby Park. Vänthallen vid Roslags Näsby station. kontakt med Villaägareförbundet. Vid de återkommande kongresserna svarade föreningen för ett flertal motioner. Framförallt var villabeskattningen den stora frågan. Man ordnade demonstrationer och infor- mationsmöten och uppvaktade politiker. Aktiviteterna var lyckosamma då beskattningen för Täbys villaägare reducerades efter valet Sedan har ordförandens möten med enskilda politiker i skatte- och finansutskotten fortsatt, nu främst för att fastighetstaxeringarna ska avskaffas. Under de senaste åren har de höga elkostnaderna och Täby kommuns långsiktiga utveckling varit dominerande frågor. För att kunna behandla problem av gränsöverskridande karaktär har flera villaföreningar i Täby slutit sig samman under 2009 i en samarbetsgrupp. Föreningens område i södra Täby är idag ett i stort sett helt utbyggt villaområde med vad det innebär i form av grönska, lugn och möjligheter till samvaro. Det finns ordnat för olika former av rekreation med promenadstigar i Centralparken, i slottsparken och längs Värtans stränder. Det finns fotbollsplaner och tennisbanor. För bad finns både Norskogsbadet och Näsaängsbadet vid Värtan. Service finns i närliggande centra. De båda grenarna av Roslagsbanan är fortfarande av betydelse för samhället. En viss förtätning med nybyggnation på obebyggda tomter kan bli aktuell, dock relativt marginellt. År 1979 var antalet medlemmar 200 och antalet villor i området 600 st. Idag är motsvarande siffror 900 och

10 D Det administrativa och ekonomiska ansvaret för anläggningarna överfördes initialt till Näsby Fastighetsägareförening. Det var emellertid ej tillåtet för en villaförening att stå som ansvarig för en sådan verksamhet. Därför bildades en s.k. elektrisk distributionsförening. Sådana var relativt vanligt förekommande på den tiden. Då Täby Elverk AB bildades någon gång på 1930-talet överfördes detta elnät till det nybildade företaget mot betalning i form av aktier i Täby Elverk AB. Näsby Fastighetsägareförening erhöll några av dessa aktier, vilka i många år var en sovande tillgång för föreningen År 1997 beslöt Täby kommun att sälja elverket till Stockholm Energi. Detta medförde att de aktier, som fanns i Näsby Fastighetsägareförenings ägo, då 21 st, också kunde säljas. Därigenom fick föreningen Näsby Fastighetsägareförenings stiftelse För nära 100 år sedan var det några gubbar och kanske också gummor som reste stolpar och drog fram elledningar till de olika fastigheterna i Näsby för en elektrifiering av villaområdet. ett kapitaltillskott, som var betydligt större än vad som behövdes för själva föreningsverksamheten. Fastighetsägareföreningens styrelse beslöt då att inrätta en stiftelse med ändamål att genom stipendiegivning ur stiftelsens löpande avkastning understödja, företrädesvis postgymnasial, utbildning av begåvade och skötsamma ungdomar, företrädesvis barn till egnahemsägare i Roslags Näsby/Näsbypark i Täby kommun Numera även Lahäll. Stiftelsen fick ett startkapital på drygt kr. Detta har placerats främst i börsnoterade aktier och uppgår för närvarande till ca kr. Hittills har stiftelsen under åren delat ut kr i stipendier om kr. Stipendierna har gått till ungdomar för studier vid universitet och högskolor m.m. både i Sverige och utomlands. Inte kunde väl de gubbar och kanske också gummor, som reste stolpar och drog fram elledningar, ens i sin vildaste fantasi tänka sig att deras arbete på 2000-talet skulle bidra till att ungdomar från Näsby skulle fara till andra kontinenter för att studera. Ideellt och oavlönat arbete kan göra oväntat stor nytta. Föreningen har även tidigare gjort åtskilliga sociala insatser. Man skänkte medel till ungdoms- och idrottsföreningar, till skolresor och till en cello till Näsbyskolans musikundervisning. Vidare bidrog man med medel till ungdomsgården vid Kvarntorp och till båtbryggan vid Lahäll. Midsommarfester anordnades förr gemensamt med hembygdsföreningen på Mosstorpsgärdet. Till vad har Musikstudier vid Conservoir Nationale Région i Paris Fältstudie avseende abortfrågan i Nicaragua Hotell- och restaurantmanagement vid Hotel & Hospitalty Management i London Historiestudier vid skolan Claustrio i Sevilla Spanien Utbildning i Guldsmide och Design på Lärcenter Falbygden i Falköping Ett flertal svenska universitet och högskolor finns representerade såsom Uppsala Universitet, KTH, stipendier utdelats? KI, Chalmers m.fl. Dessutom flera utländska utöver ovan nämnda, exempelvis University of Southern California, City University of Hong Kong, North Netherlands Conversatoire i Groningen, Quieens University Kingston Canada, Old Dominium University, Virginia USA Detta är bara några exempel. Kurser på ett flera universitet och högskolor i Sverige och på olika håll i världen finns för övrigt representerade bland stipendiaternas studiemål. G 10

11 Grannsamverkan Föreningen tog, under Lars Björkmans ledning, initiativ till att starta grannsamverkan Vid ett uppstartsmöte i samarbete med Polisen och Folksam deltog ett 80-tal boende i området. Föreningen har varit drivande när det gäller att få Närpolisen att utveckla det -nätverk som nu omfattar hela Täby. Genom nätverket sprids mycket effektivt information om inbrott och inbrottsrisker. Varje år genomförs särskilda tillsynsprojekt under julhelgen och sju semesterveckor på sommaren. Bortresta får då en daglig kontroll av att deras hus inte drabbats av inbrott. Frivilliga tillsynskvinnor/-män ställer upp och genomför tillsynen. När inbrottsvågor svept över Täby har medlemmar i Näsby Park s grannsamverkan enligt på förhand uppgjorda scheman promenerat/cyklat runt i området för att kunna observera och larma om mot brott något misstänkt inträffar. Sådana turer har genomförts såväl dag- som nattetid. Larm, lås och andra typer av inbrottsskydd i all ära, men det är den mänskliga skyddsmuren som egentligen är det bästa skyddet mot inbrott. Erfarenheten hittills är att Grannsamverkan genom ökad uppmärksamhet, grannkontakt och hjälp med åtgärder när man är bortrest är mycket viktigt för att förebygga inbrott. Det finns en arbetsgrupp för Grannsamverkan inom ABC-regionen av Villaägarnas Riksförbund. Där sker en samordning och statistikinsamling över inbrottsutvecklingen i Stockholms län. Av statistiken framgår att det är större risk att drabbas av inbrott om man bor i villa jämfört med lägenhet. Dock ökar för närvarande lägenhetsinbrotten betydligt mer. Det visar sig också att inbrotten påfallande ofta kommer som en serie inbrott i samma område under kort tid. Genom närpolisen får kontaktpersonerna i Grannsamverkan snabb information när ett inbrott inträffar och med e-post förmedlas varning ut till hushållen som deltar. Spridning av Grannsamverkan är i föreningens intresse. Så många i området som möjligt ska vara med och ha tillgång till information och inbrottsvarningar. Därför är deltagandet gratis och det ställs inget krav på att samtidigt vara medlem i föreningen. Från föreningens sida ser vi Grannsamverkan som en viktig verksamhet för att höja trivseln i vårt villaområde. Därför stöttar föreningen denna verksamhet både personellt och med pengar. Tidningar, information Genom samverkan i Täby-kretsen finns en gemensam medlemstidning, som heter VillaInfo och kommer ut fyra gånger om året. Den delas ut till alla småhus i Täby och innehåller sådant som kan intressera de villaboende. Som medlem i Villaägarnas Riksförbund får man tidningen Villaägaren fem gånger om året. Den är på över 100 sidor och innehåller massor med artiklar och praktiska upplysningar. Dessutom en rad förmåner i form av medlemsrabatter på olika varor och tjänster, som en villaägare kan behöva. TILL TÄBYS SMÅHUSÄGARE NR 1 MARS 2009 Täby Villaägareförening kallar till Årsmöte Tisdagen den 21 april kl på Täby Park Hotell, Kemistvägen 30 Inbjuden gästtalare är Vice Förbundsdirektör Joacim Olsson för Villaägarnas Riksförbund Ämnet för kvällen: - Lägre energikostnader - Avskaffa taxeringssystemet - Så gör vi Kom och lyssna och ställ frågor Före Joacims föredrag kommer den formella delen av årsmötet att hållas. Vi bjuder på förtäring. Alla medlemmar är hjärtligt välkomna. Styrelsen Joacim Ohlsson Häng med på en promenad längs Värtans stränder - från Näsby Park till Hägernäs. Intervju med Täby kommunstyrelses ordförande Leif Gripestam I de senaste numren av VillaInfo har vi redogjort för de utbyggnadsplaner som finns utarbetade för Täbys expansion under de närmaste decennierna. Vi har även återgivit det remissyttrande som flera villaägareföreningar gemensamt avgav i anslutning till kommunens Översiktsplan för Täby kommun Det samarbete som härvid inleddes mellan olika villaägareföreningar har lett fram till bildandet av en s.k. plangrupp, vare syfte är att behandla gränsöverskridande frågor som berör flera föreningar. Det hela är f.n. i en startfas och kommer att formellt tas upp vid resp. förenings årsmöte under våren. Som en aktivitet i ett sådant samarbete gjorde Per-Axel Liljequist från Täby Villaägareförening och Ulf Lundman från Näsby Fastighetsägareförening ett besök i kommunhuset den 24/2 för följande intervju med kommunstyrelsens ordförande Leif Gripestam: och VillaInfo: Kommer Översiktsplanens Stadsalternativ ge från villabebyggelsen avgränsade stadsområden? Gripestam: Ja! Tillväxten av bostäder kommer att hamna på redan hårdgjord mark i Täby C., Roslags Näsby, Arninge och på Galoppfältet. Det är egentligen bara Roslags Näsby, som ligger intill villaområden. Vad som händer i Täby bestäms ytterst av den tillväxt som kommer att ske i Stockholmsområdet i sin helhet under de närmaste decennierna. Täby kommer hur som helst att påverkas och utan en trovärdig vilja och en långsiktig planering förlorar kommunen möjlighet till ökade skatteintäkter och hamnar i bakvatten. Kommer förtätningarna med flerbostadshus i villaområdena att minska? Något totalstopp för flerbostadshus på ledig mark i villa- FOTO: ANDERS KJELLBERG opinionsbildning Fortsättning på sid 2 De frågor som vår lokala förening ägnar sig åt avhandlas på styrelsemöten, som numera hålls en gång i månaden och är öppna för alla medlemmar. Vad som ska diskuteras anges i förväg på föreningens hemsida nasby/ De arbetsgrupper som håller på med olika utredningar presenterar vad man kommit fram till på dessa möten och resultaten återges i protokoll på hemsidan. Varje medlem är välkommen att själv ta upp sådana frågor som kan förbättra förhållandena i villaområdet. Numera är det medlemmarna själva som utreder och driver de frågor de har intresse för. Styrelsen kan förstärka detta arbete och framförallt ge stöd vid kontakter och vid opinionsbildning bland hushållen i vårt område. 11

12 Framtidsvision FFöreningen har bevakat de boendes intressen under åren som gått. Villaområdet har fått ett gott rykte, vilket talar för att ansträngningarna kan ha betytt en del. Nu ser dock samhället helt annorlunda ut och dagens villaägare har helt andra levnadsvillkor, än vad som gällde för hundra år sedan. Kanske frågan ska ställas om det är dags att lägga ner föreningen? Låter inte ordet föreningsverksamhet lite gammaldags? Och ordet fastighetsägareförening har väl mest med flerbostadshus att göra? Förresten kommer väl kommunen och Boverket och andra institutioner att ta så väl hand om de villaboende att föreningen inte längre behövs? Styrelsen har ställt sig dessa frågor. Det råder full enighet om svaret, nämligen att verksamheten att bevaka behövs, men att föreningsformen måste moderniseras. Moderna villaägare har ont om tid. De vill inte spendera tid på långrandiga möten. Därför ska den framtida verksamheten utnyttja de elektroniska hjälpmedel som numera står till förfogande. Föreningens arbetsgrupper arbetar redan i e- postslingor. Det har visat sig ge många fördelar. I kombination med månadsvisa öppna styrelsemöten har alla medlemmar en möjlighet att komma till tals och framföra sina Större förändringsområden enligt "stadsalternativet" Större förändringsområden enligt de olika alternativen Fler än 50 lägenheter och /eller fler än 100 arbetsplatser Huvudsakligen bostäder. Bostäder samt bostadsanknuten service, arbetsplatser och grönska. Blandad bebyggelse. Bostäder, arbetsplatser, service, handel, parkering, bostadsknuten grönska mm. Huvudsakligen arbetsplatser. åsikter i olika frågor. De nyinflyttade yngre medlemmarna har en vana att arbeta över nätet. För dem är det nya arbetssättet helt naturligt. Den nya arbetsordning, som styrelsen nu vill introducera, innebär också att styrelsen själv får lov att ändra sitt sätt att fungera. Men den provverksamhet som bedrivits pekar på att detta kan ske utan större problem. En modern föreningsform är under blivande. Den kan utvecklas ytterligare, men den är fullt duglig redan som den fungerar idag. De uppgifter föreningen står inför är spännande. Hur ska det framtida Täby se ut? Ska villaområdena finnas kvar och hur ska de som bor där få ett gott liv? På vad sätt påverkas boendet i villaområdet av de förändringar som kommer? Kan vi själva påverka hur det blir att bo i södra Täby i framtiden? Föreningen kan inte själv lösa så många frågor, men vi kan bidra till bra lösningar genom att formulera hur de som bor i vårt område vill ha det. Mer om föreningen finns att läsa på Denna skrift har publicerats i Täby under augusti 2009 Text Per-Axel Liljequist Layout Anders Kjellberg Bild Anders Kjellberg och Täby Hembygdsförening Tryck Tryckeri AB Orion