Grundläggande litteracitetsundervisning i samspel med arbetspraktik och jobb

Transkript

1 Grundläggande litteracitetsundervisning i samspel med arbetspraktik och jobb Presentation av Resursmodellen _ Hur kan språkundervisning med fokus på resurser och litteracitetspraktiker förbereda för arbete och praktik? 13:de Nordiska Konferensen om Alfabetisering- Grundläggande litteracitet. 4-6 april 2017 på Konventum i Helsingør, Danmark Qarin Franker, fil. dr., lektor i svenska som andraspråk, Göteborgs universitet Tre innehållsfokus Litteracitet Arbetspraktik och språk Resurser och litteracitetspraktiker 1

2 QARIN FRANKER Vad är litteracitet? Litteracitet är en teknisk färdighet Litteracitet är en sociokulturell praktik som betonar avkodning och kopplingen mellan bokstäver och ljud som betonar förståelse av hela texter i sina kontexter De8a synsä8 är vanligt i vardagslivet och i arbetslivet De8a synsä8 är vanligt i tradi:onell skolundervisning (Ong 1982, Goody1972) ( Street 1984, 2005), Barton(2007) Wallace,2007) En begränsad modell En utvidgad modell 2

3 QARIN FRANKER Vad är Funktionell litteracitet? (Functional Literacy) En person är funktionellt litterat när hen* kan delta i de aktiviteter som kräver litteracitet och som gör det möjligt för hen att fungera effektivt i sin närmiljö och samhälle och som även gör det möjligt för hen att fortsätta använda läsning och skrivning och räkning för både sin egen och samhällets utveckling (* min översättning) (UNESCO 1978/2005, Skolverket,1994) QARIN FRANKER När är man tillräckligt litterat? 3

4 QARIN FRANKER Att vara funktionellt litterat ställer krav på att klara av många olika litteracitetspraktiker medborgare konsument förälder arbetstagare praktikant arbetslös egen företagare patient föreningsmedlem studerande QARIN FRANKER The Four Resources Model ( Luke & Freebody 1990/1992) MED TRE DIMENSIONER OCH FYRA LÄSARROLLER LITTERACITET Kulturell TEXTANVÄNDARE Att få använda olika texter ger pragmatisk Kompetens (text use) MENINGSSKAPARE Att själv förstå och skapa olika texter ger syntaktisk och semantisk kompetens (meaning making) Teknisk Kritisk KODKNÄCKARE TEXTANALYTIKER Att få knäcka skriftspråkskoden ger avkodningskompetens Att få ställa frågor till texter ger en kritisk ifrågasättande kompetens (code-breaking) (text critic) 4

5 Det nordiska Alfarådet inom NVL har tagit fram en kompetensbeskrivning av lärare i DESCRIPTION OF TEACHERS COMPETENCE grundläggande litteracitet för vuxna in initial and functional literacy for adults with non-nordic mother tongues QARIN FRANKER, SVENSKA SPRÅKET GU 2017 Grund för utbildningssatsningar och utveckling av alfabe:seringsundervisningen i Norden och Europa. Vad är då grundläggande litteracitet? 1. ett sätt att avgränsa begreppet från litteracitet, literacy, i allmänhet 2. ett sätt att undvika de alltför begränsade begreppen alfabetisering, alfabetiseringsundervisning och analfabet 3. ett sätt att tydliggöra vad som behövs för att erövra en för individen och samhället funktionell litteracitet 4. Fortfarande ett relativt begrepp som är socialt och kulturellt situerat 5. Konkretiseras i Resursmodellen för litteracitetsundervisning. 5

6 Alfarådets kompetensbeskrivning av lärare som undervisar i grundläggande litteracitet QARIN FRANKER, SVENSKA SPRÅKET GU 2017 Li8eracitet i e8 globalt, Vuxnas formella lärande lokalt och individuellt perspek:v i en krea:v och kri:sk lärmiljö 3. Material för e8 vuxet lärande 4. Muntlig kommunika:v kompetens utan skriwspråksstöd 5. Grundläggande läs- och skrivkompetens 6. Grundläggande vardagsmatema:k QARIN FRANKER Prata med din granne i två minuter TRE OLIKA DIMENSIONER v Vad finns det för fördelar att se på litteracitet ur både ett kulturellt, tekniskt och ett kritiskt perspektiv tycker du? FYRA OLIKA ROLLER v Vilken av de fyra rollerna är det viktigast att utveckla tycker du? Vilken roll är minst viktig? Varför det? 6

7 DEL 2 En användbar avhandling Sandwall, K. (2013). Att hantera praktiken Om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser 9/1gupea_2077_32029_1.pdf Sfi-utbildningens mål integrationspolitiska mål (är en språkutbildning) Kursdeltagaren har: Insikter i hur man lär sig språk Inlärnings-och kommunikationsstrategier för fortsatt språkutveckling ( är flera myndigheters ansvar) Integreras så snabbt som möjligt bli självförsörjande (arbeta) lära sig språket kunna svenska 7

8 HÄR MÖTS MÅLEN i SAMVERKAN mellan utbildning- praktikplats/ företag En praktikplats ska vara en plats för integration = En integrationsplats Tanken är att -den aktivt påskyndar min språkutveckling - den får mig att känna mig delaktig - den ger mig inblick i arbetslivet - min yrkesskicklighet tas tillvara Två skilda världar två skilda språk ( Sandwall/Nyborgs presentation på NC Symposium 2015 (bearbetad av Franker 2017) Skolsvenska är inte som vanlig, riktig svenska! Coach/mentor: En del säger att det finns två sorters svenska en som lärarna pratar, långsamt och så finns det vanlig svenska med konstiga ord och snabbt. På praktiken ska ni träna den vanliga svenskan. På praktiken finns det riktiga språket, det vanliga språket. 8

9 Hur mycket fick praktikanterna använda svenska språket på arbetsplatsen? Sandwall(2013) Praktikanterna i studien pratade med sin handledare eller sina arbetskamrater mellan 30 sek och 2 minuter under en arbetsdag De hade enbart transaktionella samtal De hade inga relationella samtal Utvärdering av tiden på praktikplatsen Resultat från Sandwall (2013). POSITIVT lär mig hantera arbetsuppgifterna Roya: I skolan man får nån ar:kel som är jä8esvåra ord som man ska jobba med /.../ men det är såna ord som förekommer aldrig [på prak:kplatsen] NEGATIVT: lär mig inte mer svenska/språk och har inte användning av svenskkunskaperna från skolan Känner mig utnyttjad som gratis arbetskraft Praktiken ger en känsla av misslyckande. Det här fungerar inte, hur ska jag nu göra? 9

10 Arbejdsrum och undervisningsrum kan bli ett gemensamt språkligt läranderum Kommunikativ ingång (tillgång på dansk) Språkbehovsanalyser i olika situationer på arbetsplatsen Vilket språk används och hur? Vad behövs? Yrkesinriktat och allmänt språk, språkfunktioner, språkhandlingar, diskurser. Sociokultrell ingång: vilka möjigheter och begränsningar för interaktion finns?: legitim talare, affordanser, tidigare erfarenheter, socialisering in i gemenskap Biografisk ingång: ny livssituation, investering i nya språk och språkgemenskaper- en identitetshandling (Norton 2013) Michael Svendsen Pedersen (2016) Hämta in ( bringing the outside in ) Vardags-, samhälls-, arbetsliv Sfi-undervisning, Arbete med språket; fokus på form /vokabulär, analysera; reflektera, jämföra (Semi-)autentiska texter, Integreringsuppgifter Kopplingsfrågor Ta med ut ( bringing the inside out ) Praktikplatser Språket i arbete; observera, reflektera, pröva Sandwall

11 SPRAO kunskapscentrum i Visby Praktikläxa 1 - presentera din arbetsplats ( Sandwall/Nyborgs presentation på NC Symposium 2015 (bearbetad av Franker 2017) Du har nu börjat din praktik. Första gången, eller någon av de första gångerna, som du är pa praktik ska du fotografera med din Ipad. Ta ett foto pa entrén till din praktikplats. Kanske du kan ta en selfie? Ett foto pa dig utanför entrén. Fråga din handledare om du får ta ett foto pa honom/henne. Fråga också din handledare om det går bra att ta några foton inne pa arbetsplatsen. Du ska kunna berätta lite om din arbetsplats och lite om din handledare för oss i SPRAOgruppen pa tisdag. Det behöver inte vara någon längre intervju med din handledare. Det tar vi senare under din praktikperiod. Det räcker med namn och yrke. Testa gärna appen Skitch om du vill. Där kan du skriva ord och rita direkt på. Praktikläxa 2 - mina arbetsuppgifter ( Sandwall/Nyborgs presentation på NC Symposium 2015 (bearbetad av Franker 2017) Din andra praktikläxa är att beskriva dina arbetsuppgifter. Vilka olika moment ingår? Vad gör du först? Vad gör du sedan? Vad gör du sist? Vad tycker du om det? Är det roligt, svårt, lätt, spännande eller jobbigt? Du kan till exempel berätta så här:... 11

12 SPRÅKFLÖDET (i tal och skrift) mellan klassrummet och praktikplatsen I KLASSRUMMET kan kursdeltagaren (med stöttning) Bearbeta Analysera Reflektera Jämföra det som händer på praktikplatsen Ta med det ut på praktiken/ arbetsplatsen igen! PÅ PRAKTIKPLATSEN kan kursdeltagaren (med stöttning) utifrån integreringsuppgifter mm som förberetts i skolan Observera Reflektera Samla in Pröva (igen) Ta med det in i skolan igen! Presentation på NC Symposium 2015 av Sandwall/ Nyborg. (bearbetad av Q Franker 2017) Diskutera med din granne Vilka associationer fick du? Vad är avgörande för att språkflödet ska fungera? Integrationsuppgifternas roll Kopplingsfrågornas roll 12

13 QARIN FRANKER The Four Resources Model ( Luke & Freebody 1990/1992) MED TRE DIMENSIONER OCH FYRA LÄSARROLLER som senare blev PRAKTIKER LITTERACITET Kulturell TEXTANVÄNDARE Att få använda olika texter ger pragmatisk Kompetens (text use) MENINGSSKAPARE Att själv förstå och skapa olika texter ger syntaktisk och semantisk kompetens Teknisk Kritisk KODKNÄCKARE TEXTANALYTIKER Att få knäcka skriftspråkskoden ger avkodningskompetens Att få ställa frågor till texter ger en kritisk ifrågasättande kompetens (code-breaking) (meaning making) (text critic) Resursmodellen för litteracitetsundervisning QARIN FRANKER GÖTEBORGS UNIVERSITET med elevernas resurser i centrum och de fyra litteracitetspraktikerna runt om 13

14 SPRÅKLIGA RESURSER erfarenhet av språk och kommunika:on LITTERACITETSANKNUTNA RESURSER DELTAGAREN ALLA RESURSER BLIR UTGÅNGSPUNKTER OCH DRIVKRAFT för ARBETET QARIN FRANKER erfarenhet av text och skriw nu och :digare SOCIOKULTURELLA RESURSER erfarenhet av arbete, upplevelser, sociala nätverk och kontakter nu och :digare De fyra litteracitetspraktikerna är sammankopplade med varandra Betydelseskapande praktik = Arbete med texters innehåll och struktur Kodknäckningspraktik = Arbete med språkets form i tal, bild och skrift Textanvändningspraktik = Arbete med texters funktion och sociala betydelse Analyspraktik = Arbete med ifrågasättande och rekonstruktion av texter 14

15 Den betydelseskapande praktiken Vad betyder den här texten? Hur ska jag göra för att förstå den? Hur använder jag de resurser jag har? I den betydelseskapande praktiken arbetar vi med textens innehåll och struktur. Vi fokuserar på hur eleverna kan koppla ihop den valda texten med sina egna resurser i form av tidigare erfarenheter av skrift, texter och upplevelser. Detta arbete ökar elevens motivation och intresse av att undersöka texter och också vara med och själv skapa meningsfulla texter. Kodknäckningspraktiken Hur kan jag knäcka koden för att förstå den här bilden eller texten? Hur får jag flyt i mitt läsande? Vilka tecken behövs och hur ska jag använda dem för att skapa egna texter? Hur får jag flyt i mitt eget skrivande? Kodknäckningspraktikens arbete har fokus på språkets form i såväl tal som i bild och skrift. Även om vi börjar i talet och fortsätter med bilder så är det huvudsakliga arbetet för läraren att få eleven att uppmärksamma och bli förtrogen med skrifttecknens olika kännetecken, bli fonologiskt medveten och knäcka koden till hur talat språk omsätts i skrift. 15

16 Textanvändningspraktiken Vilket är syftet med den här texten? Varför ser texten ut som den gör? Vem är den tänkta mottagaren av texten? VHur fungerar texten i sitt sammanhang? Hur kan eller vill jag använda den information som finns i texten? Textanvändningspraktikens arbete har fokus på texters funktion och sociala betydelse. Här ska eleverna ges möjlighet att använda de texter de möter i funktionella sammanhang. De får delta i olika sociala aktiviteter i olika miljöer där texter av olika slag förekommer och uppmuntras att diskutera vilka olika kulturella och sociala funktioner texterna har. Det kan vara såväl läromedelstexter, informationsmaterial och nyhetsmaterial som annonser och reklam, skyltar och personliga meddelanden vare sig de är publicerade i pappersform eller digitalt. Analyspraktiken Hur påverkar olika texter mig? Vilka finns med/ syns i texten/bilden? Vilka saknas? Varför? Vad vill de som skrivit texten att jag ska göra eller känna? Varför? Hur kan texter jag själv skriver påverka andra? En kritisk läsare läser mellan raderna och vet att alla texter är skrivna av en person med ett speciellt syfte och att varje läsare läser en text på sitt alldeles egna sätt. Ett analytiskt textarbete innebär således att man tillsammans undersöker texter och hur de påverkar oss och i vilka eller vems intresse de är skapade och utformade. Ett kritiskt textarbete ökar deltagarnas medvetenhet om den egna situationen så att de kan agera för förändringar lokalt. 16

17 Referenser QARIN FRANKER GÖTEBORGS UNIVERSITET För en fullständig refenslista kontakta mig) Barton, D. (2007). Literacy. An introduction to the ecology of written language. Oxford: Blackwell Publishing, UK. Franker,Q (2016): Grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar. Nerladdad från Franker, Q (2016) Resurser och litteracitetspraktiker. Nerladdad från Janks, H. (2010). Literacy and Power. New York and London: Routledge, Taylor and Francis group. Freebody, P. & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural contex. Prospect: Australian Journal of TESOL, 5 (7), Det nordiska Alfarådet (2013). Kompetensbeskrivning av lärare i grundläggande litteracitet för vuxna med andra modersmål än de nordiska. Finland: Oriveden kirajapaino: Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL). Sandwall, K. (2013). Att hantera praktiken om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser 9/1gupea_2077_32029_1.pdf Street, B. V. (2000). Literacy events and Literacy Practices. I: Martin-Jones, M. & Jones, K. (red.), Multilingual literacies. Studies in Written Language and Literacy. Amsterdam/Philadelphia: John BenjaminsPublishing company. Svendsen Pedersen, M. (2016). Samspel mellan arbetsrum och undervisningsrum ( Sprog på og till arbejdsplatsen. I: Kindberg (red.) Flerspråkighet som resurs. Symposium Stockholm:Liber. Jag tar mycket gärna emot synpunkter på modellen och annat i föreläsningen. Skriv till: Qarin.franker@svenska.gu.se 17