Nytt om lagen för personförsäkring och sparande

Transkript

1 Nytt om lagen för personförsäkring och sparande Här ges en kortfattad sammanställning av nya lagar och lagförslag m.m., som bedöms vara av intresse för vår verksamhet. PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Proposition om återförsäkring Ett EU-direktiv om återförsäkring ska införas i svensk rätt. Svenska återförsäkringsbolag ska i högre grad omfattas av samma rörelseregler som gäller för direkt försäkring. De nya reglerna föreslås träda i kraft (Prop. 2007/08:40). RÄTTSFALL Ökade besvär flera år efter whiplash En kvinna, född 1973, fick i en trafikolycka 1995 ett whiplashvåld mot halsryggen. Hon anförde i tingsrätten att besvären successivt förvärrats med åren. En läkare (Timander) ansåg att försämringen berodde på trafikolyckan medan två andra läkare menade att skador på kroppens mjukdelar ger störst besvär inom några månader och sedan avtagande besvär. Ett sådant förlopp beskrevs av docenten Erik Spangfort på 1980-talet och är tämligen allmänt accepterat av den svenska läkarkåren. Tingsrätten konstaterade att Timanders ståndpunkt inte har någon vetenskaplig grund eller uttalat stöd inom läkarkåren. Med hänsyn härtill ansåg tingsrätten att kvinnan inte förmått göra det klart mer sannolikt att hennes förvärrade besvär har samband med trafikolyckan, än att de har andra orsaker. - Hovrätten fastställde tingsrättens dom (Svea hovrätts dom i mål nr T ). Domen är överklagad till Högsta Domstolen. Annullerad försäkring En man tecknade 1992 en gruppförsäkring i Folksam. I mars 1993 annullerades försäkringen på hans egen begäran yrkade mannen att Allmänna reklamationsnämnden skulle förklara att försäkringen fortfarande är gällande. Reklamationsnämnden skrev i sitt beslut att det ankommer på Folksam att visa att försäkringstagaren sagt upp försäkringen. Folksam har åberopat en notering i sitt datasystem. Noteringen får stöd av att mannen under de gångna 14 åren inte betalat någon premie och inte heller hört av sig till Folksam när han inte fått några försäkringsbesked. Enligt nämnden har Folksam härigenom uppfyllt beviskravet och mannens yrkande avslogs (ARN:s beslut i ärende nr ). Efterlevande makes rätt att teckna försäkring En i praktiken förekommande situation är att änka/änkling vill teckna försäkring för en stor del av boets tillgångar till förmån för sina egna släktingar. Frågan uppkommer om det är tillåtet när det finns efterarvingar till den först avlidne maken, som därigenom kommer att få mindre arv.

2 Efterlevande make ärver normalt den avlidne maken med fri förfoganderätt. Den rätten är vittgående och man kan under sin livstid använda egendomen till det man vill. Det finns dock en bestämmelse i 3 kap. 3 ärvdabalken, som innebär att vederlag ska utgå till efterarvingarna om den efterlevande - utan tillbörlig hänsyn till dem väsentligen minskat sin egendom genom gåva eller annan därmed jämförlig handling. I ett hovrättsmål hade efterarvingar i arvsklass 2 rätt till hälften av boet. Den efterlevande maken hade emellertid tecknat försäkringar för en tredjedel av de totala tillgångarna och satt in sin syster som förmånstagare. Härigenom minskade efterarvet från hälften till en tredjedel av tillgångarna. Hovrätten ansåg att ett förmånstagarförordnande är att jämställa med gåva och kan prövas enligt nämnda bestämmelse i ärvdabalken. Vid bedömningen av om maken visat tillbörlig hänsyn till efterarvingarna jämförde hovrätten med reglerna om bröstarvinges laglott. Eftersom laglott från den först avlidne maken bara skulle ha varit en fjärdedel av boet fick efterarvingarna således mer. Hovrätten ansåg inte att den efterlevande maken handlat utan tillbörlig hänsyn mot efterarvingarna, som förlorade målet (Svea hovrätts dom i mål nr T ). Domen har inte överklagats. Kommentar: Den efterlevande torde enligt domen fritt kunna teckna försäkringar för så stor del av boet som motsvarar dennes andel av hela boet. Hur stor denna andel är ska beräknas utifrån bodelning och fördelning av arv vid den förste makens död. Innebörden av preskription enligt trafikskadelagen En man skadade sig i en bilolycka Alltsedan olyckan hade han bl.a. haft kostnader för läkarvård och mediciner samt inkomstförluster 1977, och När han åtskilliga år efter olycksfallet anmälde dessa skador till försäkringsbolaget (Trygg-Hansa) åberopade bolaget preskription. Den försäkrade stämde bolaget i domstol 1996 och en avgörande fråga blev om hans fordringar på försäkringsersättning hade uppkommit före Tingsrätten ansåg att skadorna hade gett sig till känna när han haft de faktiska kostnaderna och inkomstförlusterna. Det innebar, med tillämpning av tioårsregeln om preskription, att endast ersättningsanspråk avseende tiden före 1986 var preskriberade. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och slog fast att alla ersättningsanspråk var preskriberade. Enligt hovrätten avses med skada den person- eller sakskada som den skadelidande åberopar som grund för sina ersättningsanspråk. Vid bedömningen om det är en eller flera skador ska uppdelning göras mellan besvär under den akuta sjuktiden och besvär som är av bestående art. Samtliga ersättningsanspråk som har sin grund i ett visst besvär preskriberas tio år efter att besväret gett sig till känna. Alla den försäkrades besvär hade gett sig till känna före De hade debuterat senast 1982 och visat sig vara bestående senast under perioden (Svea Hovrätts dom i mål nr T ). Samtliga ersättningsanspråk var därmed preskriberade. Domen kommer sannolikt att överklagas.

3 SKATTER INKOMSTSKATT Värdering av vissa anställningsförmåner och reseavdrag Förmån av fri lunch eller middag ska i år värderas till 70 kr. För HemPC har det skattepliktiga förmånsvärdet i år fördubblats till kr. Från och med 2009 ska sådan förmån i stället värderas enligt huvudregeln för värdering av förmåner, dvs. till sitt marknadsvärde. Statslåneräntan (SLR) den 30 november föregående år har betydelse i olika sammanhang. Den som lånar av sin arbetsgivare måste för att slippa förmånsbeskattning betala en ränta som uppgår till SLR + 1 procentenhet. För den som har förmån av fri bil bestäms förmånsvärdet delvis av SLR. Den 30 november 2007 var SLR 4,16 % jämfört med 3,54 % året innan. Avdraget för resor till och från arbetet samt tjänsteresor har höjts med 50 öre per mil. För resor med egen bil är nya avdraget 18,50 kr per mil. Avdraget för resor med förmånsbil är generellt höjt till 9,50 kr, med undantag för dieseldrivna bilar där milavdraget är 6,50 kr. Pensionssparavdraget sänkt till kr Den tidigare rätten till avdrag med ett halvt prisbasbelopp har från och med i år begränsats till kr. Enligt regeringen sker detta som ett led i finansieringen av den borttagna förmögenhetsskatten. Vidare bedömer regeringen att det främst är höginkomsttagare som får en minskad möjlighet att göra pensionssparavdrag. Även möjligheterna genom den s.k. Danmarksdomen att pensionsspara utomlands motiverar en mer restriktiv syn på avdragsmöjligheter och skattekredit. Tilläggsbeloppet för löntagare med pensionsrätt i anställning, som tjänar mer än 10 prisbasbelopp, är helt slopat. Däremot får löntagare, som helt saknar pensionsrätt i anställning, och egenföretagare med inkomst av aktiv näringsverksamhet fortfarande dra av motsvarande 35 % av inkomsten utöver de kronorna. Företagens avdragsrätt för tjänstepensionspremier berörs inte av förändringarna. Sänkningen till kr gäller för beskattningsåret 2008 (taxeringsåret 2009). Begränsningen gäller således för nya inbetalningar till pensionsförsäkring och IPS samt även för inbetalningar 2007, som inte rymdes inom det årets avdragsutrymme och därför rullas framåt för avdrag vid 2009 års taxering. Utrymmet på kr ska även täcka premier för p-klassade sjukförsäkringar. Förlust på såld kapitalförsäkring får inte dras av I Nytt om lagen informerades om lagförslaget att inte längre få dra av förlust från såld kapitalförsäkring. Varken vinster eller förluster ska tas upp i deklarationen och det gäller både privatpersoner och företag. Riksdagen har nu beslutat i enlighet med förslaget och förbudet gäller försäljningar som sker efter utgången av 2007.

4 Skiktgränser för statlig inkomstskatt och grundavdrag Skiktgränserna har för i år höjts till följande nivåer. Upp till en beskattningsbar förvärvsinkomst på kr erläggs endast kommunal inkomstskatt. Med hänsyn till grundavdraget innebär det att man kan tjäna upp till kr (ca kr per månad) utan statlig inkomstskatt. På beskattningsbar förvärvsinkomst mellan kr och kr tillkommer 20 % statlig skatt. Det innebär att för lönedelar mellan kr och kr erläggs kommunal skatt och 20 % statsskatt. Vid beskattningsbar inkomst över kr, dvs. för lönedelar över kr (ca kr per månad), ökar den statliga skatten till 25 %. Den som pensionssparar kr kan således ha en inkomst på ( =) kr utan att få statlig skatt. Om den taxerade förvärvsinkomsten uppgår till högst kr är grundavdraget kr. När förvärvsinkomsten överstiger kr, ökar avdraget med 20 % av överskjutande inkomst till som mest kr vid inkomst mellan och kr. Vid högre inkomst sjunker grundavdraget med en avtrappningstakt på 10 % ner till kr, som gäller för inkomstnivån kr och däröver. Höjt jobbskatteavdrag Förra året infördes skattereduktion för arbetsinkomster, se Nytt om lagen angående jobbskatteavdrag. I år har regeringen anslagit ytterligare 10,72 miljarder kr för att förstärka jobbskatteavdraget. Det sker för att öka arbetsutbudet och genom en större marginalskattesänkning göra det mer lönsamt att arbeta för låg- och mellaninkomsttagare, som redan är sysselsatta. För den som är under 65 år och har en årsarbetsinkomst på kr ökar jobbskatteavdraget med cirka kr till totalt cirka kr. Den som arbetar efter fyllda 65 år har ett större jobbskatteavdrag och kan som mest få en ökning med kr till över kr. Ändrade skatteregler för kapitalvinst från fåmansföretag De senaste åren har reglerna om utdelning och kapitalvinst från fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna, ändrats väsentligt, se Nytt om lagen och Allmänt kan sägas att utdelning beskattas lindrigare men att kapitalvinst från försäljning av aktier i fåmansföretag beskattas hårdare. All kapitalvinst, som överstiger sparat utdelningsutrymme, skulle beskattas som inkomst av tjänst upp till ett tak på 100 inkomstbasbelopp. Riksdagen har nu återinfört tidigare ordning om att hälften av vinsten ska beskattas som inkomst av kapital och andra hälften som tjänsteinkomst, dock högst 100 inkomstbasbelopp. Lagändringen gäller för inkomståren 2008 och 2009 samt retroaktivt för 2007 om den skattskyldige begär det.

5 Kapitalvinstbeskattning efter utflyttning Den som inte är längre är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige är likväl under tio år efter utflyttningsåret skattskyldig för kapitalvinst på delägarrätter såsom aktier och optioner. Regeln tillkom för att man inte vid utflyttning ska kunna undvika svensk skatt genom att vänta med försäljning av värdepapper. Efter lagändring vid årsskiftet gäller skattskyldigheten även utländska delägarrätter som förvärvats under bosättningstid i Sverige. Andelar i investeringsfonder har hittills inte omfattats av skattskyldigheten och den skattefriheten behålls, vilket har betydelse t.ex. vid direktsparande i fonder. Om det blir skatt i nya bosättningslandet beror på det landets skattelag och gällande dubbelbeskattningsavtal. Regeringens förslag till ändrade regler för pensionsförsäkring Efter EG-domstolens dom i januari 2007 i det s.k. Danmarksmålet måste även Sverige ändra sina regler för utländska pensionsförsäkringar, se Nytt om lagen Regeringen lämnade förslag i februari och juni och i början av december lämnades en lagrådsremiss. Proposition är planerad att lämnas i början av detta år och lagändringarna ska träda i kraft Förslagen i lagrådsremissen innebär följande. 1. Från och med kan privata pensionsförsäkringar och tjänstepensionsförsäkringar tecknas med avdragsrätt inom hela EES-området (EU plus Island, Liechtenstein och Norge). 2. Pensionsförsäkringsavtal, som ingåtts från och med , ska innehålla villkor om att försäkringsgivaren åtar sig att lämna kontrolluppgifter och utländska försäkringsgivare ska dessutom ge in ett skriftligt åtagande härom till Skatteverket. 3. Flytträtt återinförs i lagen för försäkringar tecknade före och gäller flyttning av pensionskapital till pensionsförsäkringar i svenska försäkringsbolag. Flytträtt till bolag inom övriga EES-området införs Det mottagande avtalet ska uppfylla samtliga nya villkor för pensionsförsäkring, inklusive villkoret om kontrolluppgifter. Avlämnande försäkringsbolag ska inom 14 dagar lämna kontrolluppgift om genomförd flyttning. För försäkringar tecknade från och med gäller redan flytträtt. Observera att för flytt av försäkring i Folksam krävs också att det är tillåtet enligt Folksams regler. Flyttinstruktionen på Folk1 är under omarbetning. 4. Försäkringstagare med utländska pensionsförsäkringar blir skattskyldiga till 15 % avkastningsskatt. Det utländska försäkringsbolaget kan betala avkastningsskatten för innehavarens räkning, som ändå är ytterst ansvarig för att skatten betalas.

6 5. Utlandsbosatta ska betala svensk s.k. SINK-skatt på pension från utländsk försäkring, som tecknats från och med , i den utsträckning den skattskyldige fått avdrag för premierna i Sverige. Pension från tjänstepensionsförsäkring SINK-beskattas om förmånen erhålls p.g.a. förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats i Sverige. 6. Ett pensionsförsäkringsavtal, som ingåtts från och med , ska avskattas om det ändras så att det inte längre uppfyller villkoren för pensionsförsäkringar, parterna förfogar över avtalet i strid med villkoren för pensionsförsäkring eller om kontrolluppgifter inte lämnas. Då ska försäkringskapitalet, multiplicerat med 1,80, tas upp till engångsbeskattning i inkomstslaget tjänst varefter försäkringen blir en kapitalförsäkring. 7. Kapitalpensionsförsäkringar stoppas från och med genom att nytecknade avtal får lika hög avkastningsskatt som andra kapitalförsäkringar (27 %). Även äldre kapitalpensionsavtal får avkastningsskatten delvis höjd från 15 till 27 % om a) avtalet eller därefter ändras på ett sätt som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller att premiebetalningen tidigareläggs, eller b) en större premie betalas efter än den som lägst ska betalas för premieperioden enligt avtalet. Om för hög premie betalas enligt a) eller b) ska ett särskilt skatteunderlag beräknas för den del av försäkringens värde, som beror på denna premiebetalning. På det skatteunderlaget ska avkastningsskatt tas ut med 27 %. RÄTTSFALL Tillåtet sänka återbäringsdelen av utbetald pension I ett förhandsbesked 2005 godtog Skatterättsnämnden att pensionsbeloppen under de fem första utbetalningsåren sänktes på grund av minskat återbäringstillägg, se Nytt om lagen Efter överklagande har Regeringsrätten 2007 fastställt förhandsbeskedet. I motiveringen angavs att försäkringarna tecknats som pensionsförsäkringar och att det inte framkommit annat än att de hos försäkringstagaren och försäkringsbolaget skattemässigt behandlats som pensionsförsäkringar (Regeringsrättens dom i mål nr ).

7 Depåförsäkring som pensionsförsäkring Försäkringsbolaget Avanza begärde 2005 förhandsbesked angående en ny typ av pensionsförsäkring. Den skulle lagtekniskt vara en traditionell försäkring men utformad som en depåförsäkring. Kapitalet skulle kunna placeras även i andra värdepapper än fondandelar. Inget garanterat försäkringsbelopp skulle finnas utan hela kapitalet skulle bestå av villkorad återbäring. Skatterättsnämnden ansåg att försäkringen inte uppfyllde kravet i inkomstskattelagen på att en traditionell pensionsförsäkring måste utbetalas med samma eller stigande belopp under de första fem åren. Inte heller var det en fondförsäkring. Den betraktades därför som en kapitalförsäkring, se Nytt om lagen Regeringsrätten gjorde samma bedömning (Regeringsrättens dom i mål nr ). Förhandsbesked om "helt saknar pensionsrätt i anställning" Den som helt saknar pensionsrätt i anställning (tjänstepension) har enligt inkomstskattelagen rätt till privat pensionssparavdrag med kr plus 35 % av anställningsinkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. Regeringsrätten har nu i förhandsbesked tolkat bestämmelsen så att man ska anses helt sakna pensionsrätt om inte någon anställning under beskattningsåret medför eller tidigare medfört pensionsrätt. Skatteverket har hävdat att även pensionsrätt i andra anställningar under tidigare år hindrar avdrag med 35 %. Regeringsrättens besked innebär således att endast tjänstepension, som man intjänar eller tidigare intjänat, i någon anställning under hela eller del av det aktuella beskattningsåret ska beaktas. Det innebär en återgång till tidigare rättspraxis. Förhandsbeskedet har betydelse för den berörda kundgruppens möjligheter till nya privata pensionsförsäkringar/ips. Det innebär även möjlighet för befintliga kunder, som de senaste åren fått avslag av Skatteverket, att få omprövning av yrkade avdrag (Regeringsrättens domar i mål nr och ). ÖVRIGT Avkastningsskatt Skatten bestäms bl a av den genomsnittliga statslåneräntan (SLR) under det föregående året. Under 2007 var snittet 4,13 %. På en traditionell försäkring tas skatten ut fortlöpande från återbäringsräntan med 0,6 % på P-försäkring och kapitalpension och 1,1 % på övrig K-försäkring. Från fondförsäkring tas hela skatten ut vid ett tillfälle i början av beskattningsåret genom inlösen av fondandelar. Även från den nya traditionella försäkringen med och utan garanti (CTRSH) och från Alternativ tjänstepension med valfri placering tas hela skatten ut i början på året. Engångsuttag görs från IPS i december för årets avkastningsskatt. För närvarande ( ) är SLR = 4,29 %.

8 Förmögenhetsskatten slopad Riksdagen har beslutat att förmögenhetsskatten ska avskaffas helt från och med Det innebär att någon förmögenhetsredovisning inte ska göras i 2008 års deklaration. Inkomstbortfallet för staten beräknas till drygt 5 miljarder kr. Begränsningen av det privata pensionssparavdraget till kr beräknas finansiera 1,3 miljarder härav. Kontrolluppgiftsskyldigheten för t.ex. försäkringsbolag kvarstår dock för Kontrolluppgifterna är underlag även för förmögenhetsprövning av olika sociala förmåner och studiestöd. Fastighetsavgift på bostäder i stället för fastighetsskatt Vid årsskiftet slopades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. För näringsfastigheter och obebyggd tomtmark finns fastighetsskatten kvar. Fastighetsskatten på utländska privatbostäder avskaffas utan att ersättas av fastighetsavgift. Fastighetsavgiften för småhus är kr men högst 0,75 % av taxeringsvärdet. För flerbostadshus är avgiften kr per lägenhet, dock högst 0,4 % av taxeringsvärdet. Avgifterna ska indexeras i takt med inkomstbasbeloppet. Avgiftsskyldig för hela året är den som är ägare till fastigheten vid ingången av året. Vid nybyggnation har fastighetsskatt för småhus nedsatts till noll de första fem åren och till hälften under åren sex till tio. Dessa regler har behållits för fastighetsavgiften. I samband med införandet av fastighetsavgift upphörde dämpningsregeln, som fördelade taxeringsvärdeshöjning på tre år. Även tidigare markvärdesbegränsning upphörde liksom begränsningsregeln till högst 4 % fastighetsskatt av inkomsten. Regeringen avser dock att under 2008 lägga fram ett förslag om begränsning av fastighetsavgiften för pensionärer med knappa resurser. För staten finansieras den slopade fastighetsskatten med dels en generell nedjustering av statsbidraget till kommunerna, dels höjd kapitalvinstskatt på bostäder. Ändrade regler för kapitalvinstbeskattning av bostäder Skattesatsen på kapitalvinst av såld privatbostad har höjts från 20 till 22 %. Reglerna för uppskov med skatten vid köp av ny bostad har 2008 förändrats på flera sätt. Uppskov kan högst medges med kr. Skatt på vinst därutöver måste således betalas för det år försäljning sker. Om en billigare ersättningsbostad förvärvas beräknas uppskovsbeloppet som kapitalvinsten minskad med prisskillnaden mellan ursprungsbostaden och ersättningsbostaden.

9 Uppskovsbeloppet ska beskattas varje år. En schablonintäkt (ränta) på 1,67 % av uppskovsbeloppet tas upp som inkomst av kapital och beskattas med kapitalskattesatsen 30 %, vilket innebär 0,5 % skatt på uppskovsbeloppet. Eftersom själva skattekrediten är 22 % av uppskovsbeloppet motsvarar detta en effektiv, icke avdragsgill ränta på knappt 2,3 % av skattekrediten. Skatten gäller även gamla uppskov, d.v.s. från försäljningar före Under 2007 utvidgades möjligheten till uppskov till att gälla ersättningsbostäder inom hela EES-området, se Nytt om lagen De svenska reglerna handlar primärt om småhus och bostadsrätter. Utomlands är det emellertid vanligare med s.k. ägarlägenheter än bostadsrätter. Skatteverket har nu kommit fram till att en ägarlägenhet ska anses vara en motsvarighet till ett småhus, vilket bl.a. innebär att den omfattas av uppskovsreglerna (Skatteverkets ställningstagande ). SOCIALFÖRSÄKRING Sjukpenning Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska multipliceras med faktorn 0,97 istället för 0,989 vid beräkning av dagersättning. Det innebär att SGI ska reduceras med 3 %. Arbetsgivare kan begära läkarintyg från arbetstagare redan från den första sjukdagen i en sjuklöneperiod, om inte annat gäller enligt kollektivavtal. Underlåter en arbetstagare utan godtagbart skäl att lämna intyg enligt arbetsgivarens begäran är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön för den återstående delen av sjuklöneperioden. Riksdagen har från årsskiftet avskaffat den frivilliga sjukpenningförsäkringen och hemmamakeförsäkringen, vilka kunde tecknas av personer med låg inkomst. Även arbetsgivares försäkring mot vissa semesterlönekostnader har upphört att gälla. Förslag En arbetsgrupp inom Social, Arbetsmarknads- och Finansdepartementen har lämnat ett förslag angående bland annat tidsbegränsning av sjukpenning. Förslaget går kortfattat ut på följande. Sjukpenning ska endast undantagsvis kunna betalas ut för längre tid än 364 dagar (ersättning under denna tid 80 % av SGI). Om det finns särskilda skäl (personer med mycket allvarliga sjukdomar av livshotande karaktär) ska det vara möjligt att erhålla sjukpenning under maximalt 450 dagar med 80 %. Personer som uppburit maximalt antal dagar med 80 % ersättning kan ansöka om förlängd sjukpenning med 75 % av SGI. Förlängd sjukpenning ska kunna utgå för 550 dagar. För längre tid krävs särskilda skäl (t ex ny sjukdom/skada, rehabilitering, nya ingrepp). Reglerna föreslås träda ikraft den 1 juli 2008 och ska tillämpas även på ersättningsfall som pågår vid ikraftträdandet. Speciella övergångsregler gäller för förlängd sjukpenning.

10 En begränsningsregel för personer som erhåller lön eller försäkringsersättning under tid då sjukpenning utgår med 75 % (dvs. efter 364 dagar) föreslås införas. Sjukpenningen föreslås minskas med det belopp som motsvarar den lön eller försäkringsersättning som betalas ut. Alla försäkringsersättningar som kompletterar sjukpenning ska omfattas. Till den del sjuklönen och/eller försäkringsersättningen motsvarar inkomst över högsta SGI ska sjukpenningen minskas med det belopp som överstiger 75 % av lönen i arbete. Minskningsregeln föreslås träda ikraft den 1 januari 2009 och ska inte omfatta försäkringsavtal som ingåtts före 1 januari 2009 och inte förnyats därefter. Förslagen remissbehandlas för närvarande och remisstiden går ut den 11 februari Socialavgifter Summan av de olika socialavgifterna har inte ändrats i år. Arbetsgivaravgifterna är 32,42 % och egenavgifterna för enskilda näringsidkare är %. Det finns dock numera flera olika grupper för vilka ska betalas lägre avgifter. Ungdomar För personer födda är avgifterna sänkta till 21,31 %. Äldre För personer födda betalas endast ålderspensionsavgift på 10,21 %. För den som är född 1937 eller tidigare betalas inga avgifter alls. Endast ålderspensionsavgift gäller också för den enskilde näringsidkare som fyllt 61 år och under hela året gör fullt förtida uttag av sin allmänna pension. Vissa anställda i tjänstesektorn I år ska införas regler om s.k. avgiftsreducerad verksamhet. Branscher, som konkurrerar med hemarbete, eller där det bedöms att lägre socialavgifter kan leda till att svartarbete ersätts av vitt får avgifterna sänkta till endast ålderspensionsavgift 10,21 %. I lagens uppräkning ingår bl.a. reparation av cyklar, personbilar och fritidsbåtar, restaurang- och cateringverksamhet, taxiverksamhet, tvätteri och hårvård. Lagändringen kräver godkännande av EU och det är i nuläget oklart när den träder i kraft. Utanför avgiftsreduceringen finns sådana tjänster som omfattas av skattereduktion för hushållsnära tjänster samt byggnadsarbeten. Nystartsjobb En annan form av lägre socialavgifter är skattelättnad för arbetsgivare som anställer en långtidsarbetslös person. Arbetsgivaren kan få kreditering på sitt skattekonto motsvarande fulla arbetsgivaravgifter för personen ifråga. Övrigt Försäkringskassans socialförsäkringsnämnder har lagts ned. Beslut ska i fortsättningen tas av en tjänsteman hos Försäkringskassan.

11 VIKTIGA SIFFROR 2008 Jfr 2007 Prisbasbeloppet för pensionsavdrag mm Förhöjda prisbasbeloppet för beräkning av pensionsrätt mm kr kr kr kr Inkomstbasbeloppet Särskild löneskatt 24,26 % oförändrat Arbetsgivaravgifter 32,42 % oförändrat Näringsidkares fulla egenavgifter Löntagares allmänna pensionsavgift 30,71 % oförändrat 7,00 % oförändrat Särskild premieskatt på grupplivförsäkring (TGLbolagens skatt) 45 % på 95 % av premieinkomsten oförändrat Statslåneräntan (SLR) Genomsnittlig SLR under 2007 Högsta sjukpenninggrundande inkomst SGI Högsta pensionsgrundande inkomst PGI 4,16 % : 3,54 % 4,13 % 2006: 3,61 % kr kr kr* kr *eftersom allmän pensionsavgift först frånräknas måste inkomsten dock ha uppgått till minst kr. För ytterligare information, hör av dig till Juridik Person: Kjell Pettersson, tel 27129, kjell.pettersson@folksam.se Karin Dannberg Hamrin, tel 26555, karin.dannberg-hamrin@folksam.se Lars-Åke Geijron, tel 26245, lars-ake.geijron@folksam.se Heidi Ibring, tel 27130, heidi.ibring@folksam.se Kristina Ståhl, tel 26142, kristina.stahl@folksam.se