Förläggning av två stycken 132 kv kabelförband mellan Helsingör (Danmark) och Helsingborg (Sverige), svenska delen

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsredogörelse Förläggning av två stycken 132 kv kabelförband mellan Helsingör (Danmark) och Helsingborg (Sverige), svenska delen Mars 2015 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av Emma Kruger och Anna Bengtsson För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/18

3 Innehållsförteckning 1 Samråd 5 2 Inkomna synpunkter - Myndigheter 6 Länsstyrelsen i Skåne län (yttrande avseende nätkoncession) 6 Helsingborgs stad 7 Bergsstaten 8 Boverket 8 Fortifikationsverket 8 Försvarsmakten 8 Havs- och vattenmyndigheten 8 Kustbevakningen 9 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 9 Naturvårdsverket 9 Riksantikvarieämbetet 9 Rikspolisstyrelsen 9 Post- och telestyrelsen (PTS) 9 Sjöfartsverket 10 Skogsstyrelsen 10 Statens geotekniska institut (SGI) 10 Statens maritima museer (SMM) 11 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) 11 Svenska Kraftnät 11 Sveriges geologiska undersökning (SGU) 11 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) 12 Trafikverket 12 Transportstyrelsen 12 3 Inkomna synpunkter Företag, organisationer och föreningar 13 Helsingborgs skid- och orienteringsklubb (HSOK) 13 Skanova 13 sid 3/18

4 Skånes Ornitologiska Förening och Kullabygdens Ornitologiska Förening 13 Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) 13 Sydvatten AB 14 Öresundskraft AB 14 Laröds byalag 14 Samfällighetsföreningen Larödsbaden 15 4 Inkomna synpunkter enskilt berörda, rättighetshavare samt allmänhet 15 Adelsnäs 1 15 Adelsnäs 4 15 Sofiero Gård 1 15 Ekensholm Slottsvägen 35/Björksund 9 16 Slottsvägen Samlat yttrande från 22 fastighetsägare på Slottsvägen 17 Bilagor 1 Sändlista samråd myndigheter och organisationer 2 Samrådsyttrande från Helsingborgs stad sid 4/18

5 1 Samråd Samråd har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådet avsåg de bredare stråk för ledningarna som framgår av figur 1. Skriftligt samrådsunderlag avseende ledningsstråken skickades till myndigheter och organisationer enligt sändlista (Bilaga 1). Skriftligt samrådsunderlag skickades även till ägare och kända rättighetshavare till fastigheter inom ledningsstråken och i närhet av dem. Samrådsinformation annonserades i Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar samt Landskrona Posten ( ) samt Lokaltidningen Helsingborg ( ). Samrådet har genomförts av ÅF på uppdrag av E.ON Elnät Sverige AB. Under samrådstiden har det varit möjligt att lämna skriftliga synpunkter på projektet samt nå projektorganisationen för att få ytterligare information om projektet och tillståndsprocessen. Samrådsunderlaget har även tillhandahållits digitalt på Figur 1. De ledningsstråk som var föremål för samråd. sid 5/18

6 2 Inkomna synpunkter - Myndigheter Länsstyrelsen i Skåne län (yttrande avseende nätkoncession) Natur Länsstyrelsen anser att den mest kritiska delen av förläggningen på land vad gäller naturoch rekreationsvärden är passagen på och från stranden och uppför Landborgen. Stråk A, B och C berör höga naturvärden och värdefulla landskapsbilder. Många människor rör sig i området, inte minst sommartid och ingrepp som kabelförläggningen kan inverka negativt på de estetiska värden som är en del av den rekreativa upplevelsen. Länsstyrelsen anser därför att det är viktigt att intrånget blir så litet och så kortvarigt som möjligt i dessa miljöer. Beskrivningen av värdena behöver fördjupas i kommande miljökonsekvensbeskrivning så att den lämpligaste sträckningen inom vald korridor kan väljas. Länsstyrelsen förespråkar, utifrån natur- och rekreationsvärdena, i nuläget stråk B, särskilt om det är möjligt att trycka eller borra kabeln under de delar som berör slottsparken. Sträckningen berörs delvis av strandskydd, har höga naturvärden och ytterligare inventering och beskrivning av värdena längs stranden bör göras. Kullaleden, som är en del av Skåneleden, går längs stranden. Leden är certifierad enligt Europeiska vandrarföreningens kriterier vilket innebär en kvalitetssäkring av bland annat ledens fysiska standard. Därför är det av största vikt, menar länsstyrelsen, att Kullaleden påverkas så lite som möjligt och återställs till sitt ursprungliga skick vid eventuell påverkan. Stråk A eller C går genom skogsområden med till synes delvis lång kontinuitet och med en särprägel som kan upplevas som tilltalande. Schaktning genom dessa områden skulle ge bestående skador på både natur- och upplevelsevärden. Om något av stråken väljs är det viktigt att områdenas naturvärden inventeras mer noggrant. Även påverkan på landskapsbilden ska beskrivas. Landborgen och skogsområdena är en del av värdena i riksintresset för naturvård. Länsstyrelsen skriver vidare att öster om Sofierovägen berörs till största delen jordbruksmark utan särskilda naturvärden. Inom stråken finns dock biotoper, t.ex. åkerholmar och odlingsrösen, vilka skyddas enligt 7 kap 11 miljöbalken. Biotoperna behöver identifieras i fält och bör så långt som möjligt undvikas vid kabelförläggningen. Om biotoper påverkas krävs tillstånd från länsstyrelsen, även om påverkan bara är tillfällig. Klimatförändringar/översvämning/erosion Med tanke på högre risk för översvämning och kraftigare erosion i framtiden, kopplat till klimatförändringar, anser länsstyrelsen att den kritiska punkten för ledningen kommer att vara vid den skarvbox där skarvning mellan sjö- och landkabel sker. Därmed är det viktig att i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen ta hänsyn till den påverkan som kommer att ske i samband med de förväntade klimatförändringarna. Fornminnen/arkeologi Länsstyrelsen anger att ett antal kända fornlämningar kommer att beröras såväl på land sid 6/18

7 som till havs, men att de kända fornlämningarna endast utgör en mindre del av det totala fornlämningsantalet. Sannolikheten för att det finns ytterligare under mark dolda, ej kända fornlämningar inom området bedöms så stor att krav måste ställas på arkeologisk utredning i enlighet med bestämmelserna i 2 kap 11 kulturmiljölagen för hela sträckan. Utredningen bör genomföras så snart man bestämt läget för kabeln. Helsingborgs stad Ett samlat yttrande från Helsingborgs stad har erhållits från Kommunstyrelsen. Yttrandet biläggs i sin helhet (bilaga 2). Sammanfattningsvis rekommenderar Helsingborgs stad kabelförläggning i stråk E+B+C, med förbehåll att man kan borra sig ner till stranden bakom landborgsfronten. I andra hand rekommenderas stråkalternativ B+E. Alternativ A genom Sofiero slottspark bedöms som direkt olämpligt med tanke på risken för omfattande påverkan både på natur- och kulturvärden. Helsingborgs stad anser att detta alternativ bör utgå. Kartan i figur 2 visar det stråk som enligt Helsingborgs stads samlade bedömning ger minst påverkan på miljö- och kulturvärden. Figur 2. Helsingborgs stads förordade alternativ. Helsingborgs stad lämnar ytterligare synpunkter i sitt yttrande (se bilaga 2). Aspekter som lyfts, men som ej ryms i sammanfattningen ovan, är bland annat: Helsingborgs stad kan inte se att något av alternativen för kabeldragning utgör hinder för översiktsplanens (ÖP 2010) intentioner. I översiktsplanen pekas två alternativa dragningar för spårväg ut som skulle komma att korsa föreslagna stråk väster om väg 111. sid 7/18

8 Markförlagda ledningar bör därför förläggas på sådant djup att de inte berörs vid en eventuell spårvägsutbyggnad. Ett krav från stadens sida är att de nya kabelförbanden ansluter till luftledningar i den punkt som i samrådshandlingarna kallas för öster om 111. Möjligheten att ta bort befintliga markförlagda kablar bör utredas. Avseende miljöpåverkan till havs skriver staden att båda stråken i havet skär genom värdefulla områden för bland annat marin flora. Relativt obrutna områden med ålgräsängar längs Helsingborgskusten fortsätter genom stråk 2, medan stråk 1 avviker från detta. Staden anser det prioriterat att få bort uttjänta kablar som ligger på havsbotten. I samband med nedgrävning av nya kabelförband bör botten återställas. Tidpunkten för åtgärder bör vara under senhösten fram till mars månad för att minska påverkan på havsmiljön. Bergsstaten Bergsstaten har inget att erinra då det inte finns några mineralrättigheter i det aktuella området. Boverket Boverket har inga synpunkter på detta ärende utan hänvisar till Länsstyrelsen i Skåne. Fortifikationsverket Fortifikationsverket har inget att erinra. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra. Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten lämnar inledningsvis synpunkter gällande inverkan av magnetfält på vandrande ål. De planerade sjökablarna korsar den utrotningshotade ålens vandringsväg från Östersjön till Sargassohavet, därför är det viktigt att kablarna inte inverkar på vandringsförmågan. Ålen är känslig mot magnetfält och det har visats att högspännings AC-kablar kan medföra en fördröjning av vandringen, havs- och vattenmyndigheten hänvisar till en vetenskaplig artikel gällande just detta. Myndigheten anser att det mot bakgrund av den kumulativa effekten av många sjökablar utmed vandringsstråket är det viktigt att varje nyanlagd kabel förläggs på ett sätt som minimerar magnetfältet och att magnetfältens utbredning i vattenmassan beräknas. Vidare har havsoch vattenmyndigheten synpunkter kring mekanisk skada på ålgräs då anläggandet av nya kablar samt avlägsnande av nuvarande kablar kan komma att medföra skada på ålgräsängar. Ålgräs utgör en ekologiskt viktig och skyddsvärd biotop som under lång tid lidit omfattande förluster informerar myndigheten. Miljökonsekvensbeskrivningen bör i detalj beskriva hur pass omfattande (breda) korridorer som planeras genom ålgräs och hur permanenta skador ska förebyggas. Eventuell skada på andra skyddsvärda grundbottenmiljöer bör också utredas. Myndigheten menar att för de fall där betydande skada kan sid 8/18

9 uppstå av plöjning eller schaktning bör istället styrd borrning användas. Slutligen har havsoch vattenmyndigheten synpunkter kring tidsplanering av grumlande verksamheter. Även om de planerade arbetena inte kan antas medföra sedimentspridning över något större geografiskt område bör det beaktas att det förekommer torsklek i området. Myndigheten anser att grumlande arbeten i havet inte bör bedrivas under den period då torskens ägg och larver är koncentrerade i området. På motsvarande vis bör grumlande och hindrande arbeten i vattendrag inte företas under perioder då fiskvandring sker genom vattendragen. Kustbevakningen Kustbevakningen har ingenting att invända mot projektet men framför några synpunkter. En miljöräddningsplan bör upprättas för att klargöra procedurer i händelse av olycka som medför utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen i vattnet. Verksamhetsutövaren bör åläggas att alltid kontakta Kustbevakningen i händelse av sådant utsläpp eller vid överhängande fara för det. För att underlätta för Kustbevakningen att säkerställa tillräckligt hög beredskap för miljöräddningstjänst till sjöss bör myndigheten med god framförhållning informeras om tidpunkter för arbetets start och avslutning, samt hållas underrättad om hur arbetet fortskrider under anläggningsfasen, såväl ur miljöhänseende som ur sjötrafiksynpunkt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avstår från att yttra sig. Naturvårdsverket Avseende Esbokonventionen anger Naturvårdsverket att av vad som framgår det översända materialet och efter kontakt med handläggare på miljöavdelningen på Länsstyrelsen i Skåne gör Naturvårdsverket bedömningen att detta inte är ett ärende där Danmark behöver underrättas enligt Esbokonventionen. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter och hänvisar till länsstyrelsen i Skåne såsom företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Rikspolisstyrelsen Rikspolisstyrelsen har inget att erinra. Post- och telestyrelsen (PTS) Post- och telestyrelsen (PTS) informerar att de inte har tillgång till detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen. I detta fall torde det vara lämpligt att kontakta Telia Sonera, Skanova, Tele2, Telenor, Tre, NET 1 samt Teracom. Även kommunen bör ha en förteckning över vilka ledningsägare som blir berörda. PTS rekommenderar även att ledningskollen.se används för att identifiera berörda sid 9/18

10 ledningsägare. PTS har i tidigare skrivelse till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintressen. PTS har inga ytterligare synpunkter. Sjöfartsverket Sjöfartsverket anser att samrådsunderlaget väl beskriver den tilltänkta åtgärden och har inget att erinra kring den föreslagna åtgärden i sak. Vidare har Sjöfartsverket flera övriga synpunkter. Sjöfartsverket föredrar att farleder korsas med så rät vinkel som möjligt och rekommenderar att kabeln vid farledspassager förläggs så djupt att den inte kan skadas vid en eventuell nödankring. Som riktlinje anges 2 meter under botten vid hårt bottenbeskaffenhet och 4 meter vid mjuk beskaffenhet. Trafiksepareringen mellan Sverige och Danmark ska beaktas, i detta trafikstråk görs drygt fartygspassager vilket medför en stor trafikintensitet och utgör ett riskmoment under anläggningsarbetena. Sjöfartsverket anser att en riskanalys med avseende på sjöfarten under anläggningsarbetena skall tas fram, denna bör ingå i den miljökonsekvensbeskrivning som görs i samband med kommande ansökan om vattenverksamhet. Riskanalysen ska beakta hela arbetsområdet således måste även den danska sidan inkluderas. För eventuella restriktioner i en trafikseparering ansvarar Transportstyrelsen. Sjöfartsverkets generella ståndpunkt är att gamla kablar skall tas upp och så är även myndighetens ståndpunkt i detta specifika ärende. Eventuellt beslut om ankringsförbud tas av Länsstyrelsen med Sjöfartsverket som remissinstans. Sjöfartsverket har i rubricerat ärende ingenting att erinra kring ett eventuellt ankringsförbud. Till sist skriver Sjöfartsverket att Svenska Kraftnät AB planerar ett byte av 4 stycken 400 kv kablar längre norrut i Öresund och det vore mycket olyckligt om dessa två arbeten pågår samtidigt då det kan få stora konsekvenser på sjöfarten. Därför anser Sjöfartsverket att detta projekt bör koordineras med Svenska Kraftnäts så att de inte genomförs samtidigt. Skogsstyrelsen Av de föreslagna alternativen förespråkar skogsstyrelsen stråk B. Stråk B har minst negativ påverkan på tätortsnära skog och park av föreslagna punkter. Statens geotekniska institut (SGI) Statens geotekniska institut (SGI) bedömer att stråkalternativen är likvärdiga från geoteknisk och miljögeoteknisk synpunkt. SGI konstaterar att det finns ytlig sedimentär berggrund i landborgen och rekommenderar därför att lämpliga markundersökningar genomförs. I underlaget nämns geofysiska undersökningar och provborrning, SGI menar att även geotekniska undersökningar kan ge värdefull information. Vid planering behöver hänsyn tas till omgivningen så att inte schakter och schaktgropar kommer i konflikt med befintlig infrastruktur. Inför ansökan om vattenverksamhet är det viktigt att den planerade bottenundersökningen genomförs för att gå information om bottenförhållandena och var respektive metod blir aktuell. Beroende på bottnens heterogenitet bör information även kunna hämtas från utläggningen av befintliga kabelstråk. Kartläggningen har betydelse för vilken grumling som uppkommer och det bör redovisas vilka skyddsåtgärder som planeras. sid 10/18

11 I ansökan bör det även redovisas hur de befintliga kablarna ska tömmas på olja och riskerna för föroreningsspridning beskrivas. Statens maritima museer (SMM) Statens maritima museer (SMM) kan konstatera att det inom eller i direkt anslutning till de framtagna stråken finns tre registrerade fartygslämningar i Fornsök, Riksantikvarieämbetets fornminnesdatabas, som kan komma att påverkas av den planerade ledningsdragningen. SMM informerar vidare att dessa tre fartygslämningar fartygslämningar (RAÄ Allerum 184, RAÄ 74:6 och RAÄ 74:7) är förlista 1912, 1892 respektive 1904 varför de inte med automatik omfattas av Kulturmiljölagen som skyddar fartygslämningar som är äldre än SMM påpekar att sedan den nya lagen trädde i kraft har länsstyrelsen möjlighet att fornlämningsförklara yngre lämningar om det finns särskilda skäl med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Om området som berörs av exploateringen inte har karterats anser SMM att en kartering bör göras för att avgöra om det inom området finns fler lämningar än de tidigare kända. Vidare om en kartering redan genomförts bör marinarkeologisk expertis ges möjlighet att studera resultatet. Kontakt bör tas med Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen i Skåne för samråd. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) informerar att den elektromagnetiska strålmiljön påverkas i närområdet kring kraftledningar och transformatorstationer. Det är viktigt att detta beaktas och att Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält från 1996 tillämpas vid ansökan om ny koncession. SSM noterar att E.ON Elnät, enligt samrådsunderlaget, har för avsikt att arbeta efter den ovan nämnda försiktighetsprincipen. SSM har i övrigt inga synpunkter på projektet. Svenska Kraftnät Svenska kraftnät har ingen erinran mot planerad sjökabelförläggning mellan Helsingborg och Helsingör. Svenska kraftnät anger för kännedom att de avser att skicka in tillståndsansökan om att byta ut den södra sjökabelförbindelsen som förbinder Skåne med Själland under första kvartalet Detta utbyte berör inte E.ON Elnäts projekt, då Svenska kraftnäts kablar ligger betydligt längre norrut. De nya kablarna planeras i anslutning till befintliga kablar. För övergripande information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för stamnätet för el hänvisas till Perspektivplan 2015 som finns publicerat på Svenska kraftnäts hemsida. Sveriges geologiska undersökning (SGU) Sveriges geologiska undersökning (SGU) informerar att för den del av kabeln som förläggs på land är de olika stråken likvärdiga. Samtliga löper huvudsakligen över moränleror och SGU kan inte se några stora skillnader i schaktbarhet. SGU informerar vidare att i sitt projekt Skånestrand har SGU samlat in maringeologisk information i aktuellt område från strandkanten ut till ca 1000 meter så att bl.a. en heltäckande bild av bottnens terräng samt sid 11/18

12 ytsedimentfördelning erhållits. Informationen är ännu inte färdigbearbetad men kan användas för bedömning av detta ärende. En presentation av insamlad data är planerad att publiceras under våren Sedan tidigare har SGU översiktlig information i området. Havsbotten består i den översta ytan, längst in mot stranden vid båda stråkalternativen av sedimentär berggrund överlagrad med rörlig finsand och sand med mäktighet från några centimeter till någon meter. Några hundratals meter ut från stranden kan även morän med någon eller några meters mäktighet täcka den sedimentära berggrunden, vilket i vissa områden kan ge en bottenyta med grövre fraktioner av grus och sten. Ett område med postglacial lera förekommer ca 1 km ut, framförallt vid det norra stråkalternativet. Längre ut förekommer morän med sand av olika fraktioner på. SGU anser att vid täckandet av kablarna bör det täckande materialet läggas så att stopp för exempelvis naturlig sedimenttransport inte uppkommer, vilket bl.a. skulle kunna leda till sandbrist i vissa områden. Vidare bör materialet ha en likande fraktion som det naturliga längs med kabelsträckningen, såväl från ett sedimentdynamiskt perspektiv så att t.ex. ingen erosion och transport uppkommer och skadar kablarna som att substratet för växter och djur inte förändras. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) anser det angeläget att gamla oljefyllda kablar byts ut mot nya kablar utan olja, särskilt då de förra redan hunnit börja läcka. SMHI förordar att de gamla sjöförlagda kablarna i sin helhet as upp för att återvinnas. Innan SMHI lämnar slutligt utlåtande ser institutet fram emot att få ta del av kommande handlingar, däribland geoteknisk bottenundersökning samt miljökonsekvensbeskrivning. Trafikverket Trafikverket har inga synpunkter på de olika stråkalternativen men lämnar synpunkter då den allmänna vägen 111 är berörd i några av stråkalternativen. För anläggande av ledning eller utförande av arbeten på befintlig ledning inom vägområdet krävs alltid tillstånd från Trafikverket, vilket kräver en separat ansökan. Förläggning av kabel i vägområdet ska ske under sådana former att drift och underhåll av vägen inte fördyras, att skador på vägkonstruktionen inte uppstår eller att fara eller hinder för trafiken inte vållas på grund av ledningen eller dess kringutrustning. Transportstyrelsen Transportstyrelsens yttrande är ur sjöfartssynpunkt. Transportstyrelsen har inga synpunkter på förslagen till sträckning av sjöförläggningen av kabelförbanden. Transportstyrelsen anser dock att en riskanalys för sjöfarten avseende anläggningsfasen tas fram och bifogas miljökonsekvensbeskrivningen. Detta med avseende på att arbete kommer att ske i ett mycket trafikintensivt område. Riskanalysen ska beakta hela arbetsområdet, även den del som finns på Danskt sjöterritorium. Vidare skriver Transportstyrelsen att då förslagen till sträckning av kabelförbanden korsar trafiksepareringssystemet TSS In the Sound, fastställd sid 12/18

13 av International Maritime Organisation (IMO), ska det även redovisas hur omhändertagandet av trafikinformation till sjöfarare under anläggningsfasen kommer att genomföras. Skyltning av kabelförbanden ska ske enligt SJÖFS 2007:19. 3 Inkomna synpunkter Företag, organisationer och föreningar Helsingborgs skid- och orienteringsklubb (HSOK) Helsingborgs skid- och orienteringsklubb (HSOK) bedriver tränings-, motions och tävlingsverksamhet i orientering och längdskidåkning. Verksamheten bedrivs i Pålsjö skog, Kungshultskogen och Sofieroskogen samt mellanliggande öppna landskap. Klubbhuset är beläget invid Pålsjö Slott. HSOK menar att kabeldragningen går genom extremt känsliga kultur- och naturområden och påpekar att områdena kring Pålsjö skog håller på att ombildas till naturreservat. HSOK förutsätter att E.ON Elnät noga övervägt möjligheterna att undvika ingreppen. Vidare skriver HSOK i sitt yttrande att alla stråk (A, B, C, D, E och F) går genom det framtida naturreservatet Hittarp-Pålsjö och kommer påverka utvecklingen av det, inte minst stråk B, C, E och F. HSOK menar att det i samrådsunderlaget nämns att arbete med fördjupad översiktsplan pågår men konsekvensbeskrivningarna hänvisar enbart till nuläget, vilket innebär att odlingsmark som berörs av det framtida naturreservatet måste konsekvensbeskrivas ur en annan vinkel än som odlingsmark. Detta gäller även konsekvensen av vegetationsbegränsningar där stråken går genom nuvarande och planerade skogsområden. Skanova Skanova har inget att erinra mot koncessionsansökan. Skanova önskar dock att stråk B undviks då de har flera kablar i det området. Skånes Ornitologiska Förening och Kullabygdens Ornitologiska Förening Skånes Ornitologiska Förening (SKOF) har tillsammans med Kullabygdens Ornitologiska Förening (KOF) inkommit med ett yttrande. Föreningarna gör bedömningen att det inte finns några allvarliga hot mot fågellivet oavsett vilka alternativ som väljs. Föreningarna påpekar dock att det är viktigt att olja från de gamla kablarna inte läcker ut i Öresund, att trädfällning och övriga ingrepp i vegetationen på land inte sker under fåglarnas häckningstid (1 april 31 juli) och påminner slutligen om att det kan finnas värdefulla musselbankar i de aktuella delarna av Öresund och frågar om detta beaktats. Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) anser att de nya kablarna ska spolas/grävas/fräsas ner där så är möjligt och på övriga platser ska de övertäckas. Tidsmässigt bör arbetet med nerspolning och kabelarbetet i övrigt förläggs under vår sensommar. Efter sensommaren börjar fiskeperioden, som huvudsakligen är under månaderna september december. SFR sid 13/18

14 avstyrker ifrån att arbetet utförs under fiskeperioden då fisket annars påverkas negativt i form av störande ljud och upprörning av bottensediment. Om skyddszoner används bör fisket som bedrivs i området få tillgång till dessa då förberedelser m.m. måste kunna få ske inför fisket, t.ex. v.g. pålar och förankringsanordningar till bottengarn. Samförståndslösningar torde här vara möjliga fullt ut. SFR avstyrker å det bestämdaste ifrån spolning i närheten av fiskeplatser under den tid då fisket sker. Vidare förutsätter förbundet att nogsamt alla tänkbara åtgärder vidtas för att säkerställa en så liten påverkan som möjligt på ålen. Sydvatten AB Sydvatten AB har inga synpunkter avseende projektet. Öresundskraft AB Gällande elnät meddelar Öresundskraft att det inom stråk A nära kustlinjen finns lågspänningsanläggning i liten omfattning. I stråk B finns i Fårhagevägen ett lågspänningsnät som sträcker sig förbi Sofiero Gård. Om det alternativet väljs måste E.ON Elnät påvisa att de nya 132 kv kablarna inte stör lågspänningsnätet. Öster om väg 111 finns 20 kv samt signalkabel längsgående med väg 111. Gällande fjärrvärmenät passerar stråk A2 en mindre fjärrvärmeledning till Sofiero Slott. I stråk A3, B3 och F finns stråk med större fjärrvärmeledningar till Laröd/Hittarp från Helsingborg. Från Helsingborg kommer tre stycken ledningar mm i diameter, de går i Mariehällsvägen och fortsätter i gång-/cykelvägen västerut genom skogen och in i förslaget stråk F och B3. De ligger med varierande utbredning på 3-10 m bredd. Ca 450 m från Larödsvägen delar sig ledningen på två håll. Två ledningar med diameter 280 mm går norrut genom stråk B3/A3 och vidare på östra sidan av Laröd. De har en förläggningsbredd av ca 1,5 m. Ytterligare två ledningar med diameter 280 mm går västerut genom stråk B3/A3, först via gång-/cykelväg och sedan in mot Larödsvägen där den svänger norrut. Även dessa har förläggningsbredd av ca 1,5 m. Ett lämpligt skyddsavstånd till ledningarna vid parallell förläggning kan vara samma, 6 m, som anges i samrådsunderlagets avsnitt Öresundskraft rekommenderar att ledningsunderlag skaffas via Ledningskollen. Även gällande opto/bredbandsnät rekommenderar Öresundskraft ledningskollen. Avseende gasnät har Öresundskraft ingen erinran. Laröds byalag Laröds byalag anser att sträckning A är mycket olämplig då Sofieros Slottspark är en viktig del av Laröd både av historiska skäl och som rekreationsområde. Vidare nämner byalaget att det nordvästra hörnet av parken med sin stora gräsyta används för det stora midsommarfirandet för fler än 5000 personer. Parkens sydvästra hörn är delvis outnyttjat och byalaget menar att det området torde tåla ett visst ingrepp. Laröds byalag förordar därför stråk B, kompletterat med stråk E, som skulle frigöra ytor centralt i byn samt göra infarten från väg 111 mer tilltalande. sid 14/18

15 Samfällighetsföreningen Larödsbaden Samfällighetsföreningen Larödsbaden finner att planerat projekt inte menligt inverkar på miljön i och kring boendet i Larödsbaden och har således inga invändningar mot projektets genomförande. 4 Inkomna synpunkter enskilt berörda, rättighetshavare samt allmänhet Adelsnäs 1 Förvaltaren till det bolag som äger fastigheten framför att de inte har några synpunkter på projektet så länge det inte påverkar eller inkräktar negativt på aktuell fastighet. De vill gärna vara uppdaterade om hur projektet går vidare. Adelsnäs 4 Fastighetsägarna förordar starkt den nordliga dragningen både av sjökabel och landkabel, stråk A, norr om befintliga förband. Fastighetsägarna anser att detta stråk är mest logiskt och påverkar stranden och miljön minst av alla förslagen. Det är också det förslag som påverkar de som bor i Adelsnäsområdet minst. Det raka stråket upp till en ny slutpunkt öster om väg 111 verkar också bra (stråk D). Stråk B och C går igenom en betydligt känsligare strand- och skogsmiljö. Stranden och landborgen är mycket känsliga och är ändå utsatta för mycket belastning av väder och vind. Ytterligare belastning bör undvikas. Stråk B och C påverkar fastighetsägarna extremt mycket mera. Avslutningsvis skriver fastighetsägarna att de i och med de gamla kablarna redan varit utsatta för mycket stök med reparationer pga. oljeläckage, ny kabeldragning m.m. och anser att det vore skönt att slippa gå igenom en ändå större omläggning. Sofiero Gård 1 Ägaren framför att om projektet beslutar att gå vidare med det alternativ som passerar Sofiero Gård, hoppas hon på fortsatt diskussion samt att Helsingborgs stad samordnar utredning och problematik gällande dagvattenhanteringen och infrastrukturen i Sofiero området. Restaurering och ändrad verksamhet av Sofiero Gård pågår/planeras, vilket gör att det är viktigt med samtal och möten avseende byggplaner och grävningar. Fastighetsägaren kommer bland annat att gräva för VVS, tele, el samt troligtvis borra för bergvärme. Sofiero Gård och dess miljö är Q märkt och med i bevarandeplanen, samt att där finns fornlämningar, Landborgen och Kullaleden. Området ska enligt Helsingborgs stad ombildas till naturreservat 2015 (se Pålsjö Översiktsplan.) Verksamheten kommer att bli lidande om det förslag som berör Sofiero Gård går igenom. Fastighetsägaren önskar diskutera lösningar så att rimlig kompensation utfaller. sid 15/18

16 Ekensholm 10 Fastighetsägarna motsätter sig starkt ett eventuellt beslut att placera de nya ledningarna enligt stråk A. Det är alldeles för nära huset, och de kommer påverkas negativt vilket inte kan accepteras. Fastighetsägarna anser även att det kommer förstöra de fina promenadstråk som finns idag och används flitigt av många. Slottsvägen 35/Björksund 9 Fastighetsägaren förordar stråk C bestämt. Inledningsvis konstaterar fastighetsägaren att kuststräckan Pålsjö-Domsten är ett riksintresse för naturvård som omfattar Landborgen och Sofiero Slott. Området är viktigt menar fastighetsägare och hade det inte redan funnits kablar här hade man förmodligen aldrig kommit på tanken att dra några, men nu finns de och de behöver bytas ut. Största möjliga varsamhet krävs således när man ska göra ingrepp och det är på intet sätt givet att tekniskt sett enklaste och billigaste lösning kan tillämpas, snarare tvärtom. Sträckning A och B betraktas som synnerligen olämpliga, A för att ledningarna kommer utmanande nära bebyggelse med elektromagnetiska fält och både A och B för att de kräver ledningsgator genom skogspartier och längs stränder. Sträckningarna innebär även risk för påverkan i Sofieroparken i samband med felsökning och reparation av kablarna, alternativ A i högre grad än B. Alternativ C innebär: a. inga kabelgator eller annan påverkan på miljö och friluftsliv eftersom 1. kablarna nästan helt dras över betesmark och odlingsområden, 2. borrning/tryckning troligen måste (bör) användas från stranden och upp till skogsområdet vilket skulle vara en fördel eftersom det lämnar skogsområdet orört så när som på skarvboxen och 3. endast ett mindre parti skogsmark öster om Sofiero gård måste genomkorsas med kabelgata b. ingen påverkan på Sofieroparken eftersom kablarna dras helt utanför c. inga problem med elektromagnetiska fält eftersom kablarna kan dras på behörigt avstånd från bostäder och liknande (inkl. Sofiero gård) d. att när skogspartiet öster om Sofiero gård genomkorsats finns det flera alternativa vägar att dra kablarna, alla med mycket begränsad inverkan på parker och andra naturvärden såsom betesmarken norr om Larödsvägen (fastighetsägaren utgår ifrån att man väljer att placera slutpunkten öster om väg 111 för att möjliggöra exploatering av området väster om vägen) Nackdelen skulle vara att de nya och gamla kablarna eventuellt måste korsa varandra till sjöss med de komplikationer det innebär, liksom att skarvboxen eventuellt hamnar på en tekniskt sett mindre fördelaktig plats. Vidare anser fastighetsägaren att det inte skulle behövas någon korsning om de nya kablarna placeras mellan de gamla. sid 16/18

17 Mot bakgrund av detta ovan om dels kabelgator och elektromagnetiska fält (stråk A och B) och dels om den mycket begränsade miljöpåverkan av stråk C när anläggningen väl är klar anser fastighetsägaren att stråk C absolut måste föredras även om det anläggningsfasen innebär vissa komplikationer och viss fördyring. Slottsvägen 55 Fastighetsägarna informerar att de i väster har en gräns mot en asfalterad stig (ej en väg) som går ner mot havet. Om det blir aktuellt med stråk A är fastighetsägarna oroliga över att denna stig kommer att användas och de motsätter sig att den används. Stigen är inte dimensionerad och gjord att användas av tunga fordon eller trafik i någon omfattning förutom enstaka fordon. Används stigen i större utsträckning är fastighetsägarnas bedömning att risk finns att marken och fastigheterna runt omkring skadas. Oro finns att byggnader utsätts för sådan påverkan att sättningar, sprickor eller andra skador kan uppstå. Vidare kommer en eventuell användning av stigen orsaka stor olägenhet genom buller, vibrationer och andra störningar, vilket fastighetsägarna inte vill utsättas för. Även genom själva kabeldragningen som görs finns risk att fastigheten och huset utsätts för påverkan genom t.ex. sprängning, grävning, eller annan verksamhet som medför skador som exemplifierats ovan samt att fastighetsägarna utsätts för störningar medförande stor olägenhet. Om kabeldragningen ändå kommer att genomföras där det är föreslaget vill fastighetsägarna att fastigheten besiktigas av sakkunning och oberoende besiktningsman på verksamhetsutövarens eller annan ansvarigs bekostnad före arbetena påbörjas samt efter avlutande för att därigenom kunna bedöma vilka eventuella skador som uppkommit. För det fall kabeldragningen görs förbehåller sig fastighetsägaren rätten att kräva ersättning av verksamhetsutövaren eller annan ansvarig för de skador och olägenheter som fastigheten, byggnaderna på fastigheten och fastighetsägarna drabbas av. Fastighetsägaren vill även erinra om miljöbalkens regler och annan lagstiftning som verksamhetsutövaren har att iaktta och efterfölja i samband med att arbetena utförs. Samlat yttrande från 22 fastighetsägare på Slottsvägen Fastighetsägarna till Slottsvägen 5, 7, 9, 11, 13, 15, 17, 19, 21, 23, 25, 27, 31, 39, 41, 43, 45, 47, 49, 51, 53, 55. Fastighetsägarna förordar alla stråk B. Med stöd av försiktighetsprincipen, det stora antal fastigheter och människor som bor och lever i omedelbar anslutning till stråk A, avstyrkes detta alternativ bestämt. Sträckning A anses vara synnerligen olämpligt med tanke på den omedelbara närheten till lekplats, fotbollsplan, ett stort antal fastigheter och mycket frekventerade gemensamhetsytor omedelbart norr om den norra gränsen till Sofieros slottspark. Fastighetsägarna anser även att Sofieros unika och mycket värdefulla parkmiljö måste skyddas och bevaras. Därför förordar fastighetsägarna stråk B som dras söder om Sofieroparken. Stråk B som går genom öppet landskap och i utkant av skogsområde söder om Sofieroparken anses vara det enda realistiska och rimliga alternativet. sid 17/18

18 Fastighetsägarna till Slottsvägen 39 har gjort följande tillägg till det gemensamma yttrandet: Fastighetsägaren påpekar att det är viktig att inte låta kortsiktiga ekonomiska överväganden få tillåtas få avgörande inverkan på en entreprenad och investeringar som ska ha en beräknad livslängd som sträcker sig decennier framöver. sid 18/18