SVENSK STANDARD SS-ISO Textil - Sömtyper - Klassificering och terminology. Textiles - Seam types - Classification and terminology

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS-ISO 4916 Handläggande organ Fastställd Utgåva Allmänna Standardiseringsgruppen, STG SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH lnternationella STANDARDPUBLIKATIONER Textil - Sömtyper - Klassificering och terminology Textiles - Seam types - Classification and terminology

2

3 SVENSK STANDARD SS ISO 4916 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida Allmänna Standardiseringsgruppen, STG (66) SIS FASTSTÄLLER OCH UTGER SVENSK STANDARD SAMT SÄLJER NATIONELLA, EUROPEISKA OCH lnternationella STANDARDPUBLIKATIONER Textiles - Seam types - Classification and terminology Textil - Sömtyper - Klassificering och terminologi The International Standard ISO 4916:1991 has the status of a Swedish Standard. This document contains the official English version of ISO 4916:1991 with a Swedish translation. This standard supersedes the Swedish Standard SS Swedish Standards corresponding to documents referred to in this Standard are listed in Catalogue of Swedish Standards, annually issued by SIS. The Catalogue lists, with reference number and year of Swedish approval, International and European Standards approved as Swedish Standards as well as other Swedish Standards. Den internationella standarden ISO 4916:1991 gäller som svensk standard. Detta dokument innehåller den officiella engelska versionen av ISO 4916:1991 med svensk översättning. Denna standard ersätter SS För översättningen svarar SIS. Motsvarigheten och aktualiteten i svensk standard till de publikationer som omnämns i denna standard framgår av Katalog över svensk standard, som årligen ges ut av SIS. I katalogen redovisas internationella och europeiska standarder som fastställts som svenska standarder och övriga gällande svenska standarder. Contents lnnehåll 1 Scope Page 1 Omfattning Sida 2 Normative reference 2 Bindande referens Definition Definition 4 Classification 4 4 Klassificering 4 5 Designation 6 5 Beteckning 6 6 Conventions used in the illustrations 6 6 Principer för figurerna 6 7 Illustrations 8 7 Figurer 8 Annex A ISO designations and previous national designations 65 Bilaga A ISO beteckningar och tidigare nationella beteckningar 65 Standarder kan beställas hos SIS som även Iämnar all- Upplysningar om sakinnehållet i standarden Iämnas av STG, männa upplysningar om svensk och utländsk standard, Telefon Telefax Postadress: SIS, Box 6455, STOCKHOLM Telefon: Telefax Prisgrupp T Tryckt i maj 1996

4 Utgåva 1 Sida 2 Forword ISO (the International Organization for Standardization) is a worldwide federation of national standard bodies (ISO member bodies). The work of preparing International Standards is normally carried out through ISO technical committees. Each member body interested in a subject for which a technical committee has been established has the right to be represented on that committee. International organizations, governmental and non-governmental, in liaison with ISO, also take part in the work. ISO collaborates closely with the International Electrotechnical Commission (IEC) on all matters of electrotechnical standardization. Draft International Standards adopted by the technical committees are circulated to the member bodies for voting. Publication as an International Standard requires approval by at least 75 % of the member bodies casting a vote. International Standard ISO 4916 was prepared by Technical committee ISO/TC 8, Textiles. This second edition cancels and replaces the first edition (ISO 4916:1982), of which it constitutes a minor technical revision. Annex A forms an integral part of this International Standard, Förord ISO (den internationella standardiseringsorganisationen) är en världsomfattande sammanslutning av nationella standardiseringsorganisationer (ISOs medlemmar). Arbetet med att få fram internationella standarder utförs normalt i ISOs tekniska kommittéer. Varje medlem som är intresserad av ett ämne för vilket det bildas en teknisk kommitté, har rätt att vara representerad i den kommittén. Internationella organisationer, statliga eller icke statliga, som samarbetar med ISO, tar också del i arbetet. ISO samarbetar flitigt med den internationella elektrotekniska kommissionen (IEC) avseende all elektroteknisk standardisering. Förslag till internationella standarder godkända av den tekniska kommittén skickas till medlemsländerna för omröstning. Publicering av en internationell standard kräver godkännande av 75 % av de givna medlemsrösterna. Den internationella standarden ISO 4916 har utarbetats av den tekniska kommittén ISO/TC8, Textiles. Denna utgåva ersätter SS (1982) som upphävs. Några mindre tekniska ändringar har gjorts. Bilaga A tillhör denna standard. Introduction This classification of stitched seams should provide valuable information for purchasing officers, garment manufacturers, machine manufacturers, students and others. The document primarily provides a descriptive guide for purposes of identification and ease of reference. Stitched seams, for the purpose of this International Standard, consist of a sequence of stitch types as defined in ISO 4915, together with a number of components and their configuration, which appear in this International Standard. In order for a seam specification to be meaningful, the designation of the stitch type has to be added after the designation of the stitched seam. If two or more stitch types are used, they should be stated from left to right. The ISO designations, together with previous national designations, are listed in annex A. NOTE 1 Further seam types which maybe developed in the future should be notified to the secretariat of ISO/TC 8 in order to obtain, after consultation with ISO/TC 8, the correct classification. Orientering Denna klassificering av sömmar lämnar värdefull information till inköpare, konfektionärer, maskintillverkare, studerande och andra. Dokumentet är främst avsett som en beskrivande handledning. Sömmar enligt denna internationella standard utgörs av en följd av stygn enligt ISO 4915 (SS-ISO 4915) och ett antal materialskikt formade enligt figurerna i denna standard. För att en sömbeskrivning skall vara fullständig måste beteckningen för stygntypen anges efter sömbenämningen. Om två eller flera stygntyper används skall de anges från vänster till höger. En förteckning över ISO-beteckningarna tillsammans med tidigare nationella beteckningar finns i bilagan. ANM 1: Man kan till sekretariatet för ISO/TC 8 anmäla framledes utvecklade sömtyper för att erhålla hjälp med rätt klassificering.

5 Utgåva 1 Sida Textiles Seam types Classification and terminology 1 Scope This International Standard classifies, illustrates and designates, the various kinds of stitched seams. It is not intended to be fully comprehensive but to illustrate a number of the most used seam types. It is applicable to seams used most particularly in the clothing industry. All illustrations show the crosssection of the material configuration only. This International Standard should be read in conjunction with ISO Normative reference The following standard contains provisions which, through reference in this text, constitute provisions of this International Standard. At the time of publication, the edition indicated was valid. All standards are subject to revision, and parties to agreements based on this International Standard are encouraged to investgate the possibility of applying the most recent edition of the standard indicated below. Members of IEC and ISO maintain registers of currently valid International Standards. ISO 4915:1991, Textiles Stitch types Classification and termirroiogy. Textil - Sömtyper - Klassificering och terminologi 1 Omfattning I denna internationella standard klassificeras, illustreras och becknas de olika slagen av sömmar. Avsiken är inte att den skall vara fullständigt uttömmande, utan skall ge exempel på de mest använda som typerna. Den är framför allt tillämplig för sömmar som används i konfektionsindustrin. Alla figurer visar endast en snittbild av konstruktionen. Denna internationnella standard skall användas tillsammans med ISO 4915 (SS-ISO 4915). 2 Bindande referens Följande standard innehåller upplysningar som det refereras till i denna svenska standard. Vid publiceringstillfället gällde den angivna utgåvan. Alla standarder är föremål för revidering. Parter som sluter avtal enligt denna svenska standard uppmanas att om möjligt använda de senaste utgåvorna av nedan angivna standarder. Medlemmar av IEC och ISO erhåller förteckning över gällande internationella standarder. (SIS ger ut förteckning över gällande svenska standarder). SS-ISO 4915 Textil Stygntyper Klassificering och terminologi Definition Definition For the purposes of this International Standard, the following definition applies. För denna standardens ändamål, gäller följande definition. Söm: En serie stygn i ett eller flera materialskikt. seam: The application of a series of stitches or stitch types to one or several thicknesses of material.

6 Utgåva 1 Sida 4 4 Classification Stitched seams are divided into eight classes according to the types and minimum number of components within the seam. The components are termed as being of limited or unlimited width (see 6.). The characteristics of each class are shown in table 1 and indicated below. 4.1 Class 1 In this class, seams are produced with a minimum of two components, both limited on the same side. Any other component is either similar to one of these two or limited on two sides. 4.2 Class 2 In this class, seams are produced with a minimum of two components of which one is limited on one side and the second on the other side. These two components are opposite and at different levels and overlap each other. Any other component is either similar to one of these two or limited on two sides. 4. Class In this class, seams are produced with a minimum of two components, one of which is limited on one side with the second, limited on both sides, straddling the edge of the former. Any other component is similar to one of these two. 4.4 Class 4 In this class, seams are produced with a minimum of two components of which one is limited on one side and the second on the other. These two components are opposite and on the same level. Any other component is either similar to one of these or limited on two sides. 4.5 Class 5 In this class, seems are produced with a minimum of one component unlimited on two sides. Any other component may be either limited on one side, or limited on two sides. 4.6 Class 6 In this class, seams are produced with only one component limited on one side (either on the right or the left). 4.7 Class 7 In this class, seems are produced with a minimum of two components of which one is limited on one side (on the right or left) and all others are limited on two sides. 4.8 Class 8 In this class, seems are produced with a minimum of one component limited on two sides. Any other component is also limited on two sides. 4 Klassificering Sommar indelas i åtta klasser alltefter typ av och minsta antal materialskikt i sömmen. Materialskikten betecknas ha avslutade eller icke avslutade kanter (se 6.). De utmärkande dragen för varje klass framgår av tabell 1 och anges nedan. 4.1 Klass 1 I denna klass bildas sömmarna med minst två materialskikt båda avslutade på samma sida. Ytterligare materialskikt är antingen likformiga med en av dessa två eller avslutade på två sidor. 4.2 Klass 2 I denna klass bildas sömmarna med minst två materialskikt av vilka en är avslutad på en sida och den andra på den andra sidan. Dessa två är lagda mot varandra och i olika plan och överlappar varandra. Ytterligare materialskikt är antingen likformiga med en av dessa två eller avslutade på två sidor. 4. Klass I denna klass bildas sömmarna med minst två materialskikt. Ett av dessa är avslutat på en sida med det andra avslutat på båda sidor och omsluter kanten på den förra. Ytterligare materialskikt är likformiga med ett av dessa två. 4.4 Klass 4 I denna klass bildas sömmarna med minst två materialskikt av vilka ett är avslutat på en sida och det andra på den andra. Dessa två materialskikt är lagda mot varandra och i samma plan. Ytterligare materialskikt är antingen likformigt med ett av dessa eller avslutat på två sidor. 4.5 Klass 5 I denna klass bildas sömmarna med minst ett materialskikt icke avslutat på två sidor. Ytterligare materialskikt kan vara antingen avslutat på en sida eller avslutat på två sidor. 4.6 Klass 6 I denna klass bildas sömmarna med endast ett materialskikt avslutat på en sida (antingen till höger eller vänster). 4.7 Klass 7 I denna klass bildas sömmarna med minst två materialskikt av vilka ett är avslutat på en sida (till höger eller vänster) och alla andra är avslutade på två sidor. 4.8 Klass 8 I denna klass bildas sömmarna med minst ett materialskikt avslutat på två sidor. Ytterligare materialskikt är också avslutade på två sidor.

7 Utgåva 1 Sida 5

8 Utgåva 1 Sida 6 5 Designation Each stitched seam is identified by a numerical designation composed of five digits. These are as follows: First digit: Classes 1 to 8 Second and third digits: Counting numbers to indicate differences in material configuration Fourth and fifth digits: Further counting numbers to indicate differences in location of needle penetrations or passages and/or mirror images of the material configuration (as indicated by the second and third digits) 6 Conventions used in the illustrations 6.1 The illustrations normally indicate only the minimum number of components needed to construct the seam. 6.2 Material layers are denoted by a heavy line: 5 Beteckning Varje söm identifieras med en sifferbeteckning bestående av fem siffor. Dessa är följande: 6 Första siffran: Klass 1 till 8 Andra och tredje siffrorna: Löpande nummer som anger skillnader i matrialets kontur. Fjärde och femte siffrorna: Ytterligare löpande nummer som anger skillnader i läget för nålens genomträngningar eller passager och/eller spegelbilden hos materialets kontur (som angetts av den andra och tredje siffran). Principer för figurerna 6.1 Normalt visas i figurerna endast det minsta antal materialskikt som erfordras för att konstruera sömmen. 6.2 Materialskikten anges med en kraftig linje. 6. An unlimited material edge is denoted by a wavy line: 6. En icke avslutad materialkant anges med en våglinje. 6.4 A limited material edge is denoted by a straight line: 6.4 En avslutad materialkant anges med en rak linje. 6.5 The penetration(s) or passage(s) of the needle(s) is 6.5 Nålens (nålarnas genomträngning(-ar) eller pasdenoted by a straight line, e.g. sage(-r) anges med en rak linje t.ex. There are two possibilities of passage. Det finns två alternative till passage The needle passes through the material, in which case Nålen går igenom materialet. I detta fall visas the line is shown passing through each side of the material. hur linjen går igenom varje sida hos materialet. e.g. sewn by stitch type 602 or e.g. sewn by stitch type606 or 607 e.g. sewn by stitch type 02 T.ex. söm med stygntyp(-er) T.ex. som med stygntyp(-er) T.ex. söm med stygntyp(-er) eller eller 607

9 Utgåva 1 Sida The needle does not pass through, in which case the line is shown stopping on the material, or at a tangent to it Nålen går ej igenom materialet. I detta fall visas hur linjen slutar vid materialet eller tangerar detta. e.g. sewn by stitch type 10 T.ex. söm med stygntyp 10 e.g. sewn by stitch type 50 or 505 T.ex. som med stygntyp(-er) 50 eller Piping cross-section is denoted by a large dot: 6.7 All seams are shown as sewn on a machine. In the case of multiple operations, they are shown as sewn after the final operation. 6.6 Tvärsektionen av en inlagd sträng anges med en stor punkt: 6.7 Alla sömmar visas som maskinsömmar. När flera arbetsoperationer fordras visas de när de sytts efter det sista arbetsmomentet. 6.8 Some examples of numerical designations of seam types are as follows: 6.8 Några exempel på sifferbeteckningar för sömtyper anges nedan /01 or/eller /401 or/eller / (401.50) / / /602 or/eller /404

10 Utgåva 1 Sida 8 7 Illustrations/Figurer

11 Utgåva 1 Sida 9