Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning
|
|
- Filip Mattsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Mariana Femling December 2008
2 Kompetenscentrum t Hållbar Hästhållning ng Studien är gjord av Mariana Femling på uppdrag av Berit Löfgren, Länsstyrelsen, och med Sandvikens kommun som projektägare. Studien finansieras av Jordbruksverkets satsning på livskraftigt hästföretagande och landsbygdsprogrammet.
3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Bakgrund 5 Finansiering av projektet 6 Mål Projektets uppdrag 6 Arbetssätt 6 Tidsplan 6 Resultat 6 Media 6 Besök Information Diskussion 6 Möte med målgrupperna 7 Arbetsgrupp 7 Miljörådgivning 8 Företagsutveckling 8 Samarbete med andra projekt 8 Utöver projektets uppdrag har följande gjorts 8 Beskrivning av Hästlyftet Kompetenscentrum Gävleborg 9 Vision 9 Mål 9 Syfte 9 Målgrupper 9 Ledningsgrupp 10 Samarbetspartners 10 Verksamhetsbeskrivning 10 För att föra utvecklingen framåt och säkra kompetensförsörjningen ska hästlyftet arbeta med 11 Huvudman och lokalisering 12 Årsbudget 12 Finansiering 12 Slutsats och diskussion 13 Använd(bar) litteratur 14 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Tidningsartiklar seminarium Tidningsartikel seminarium Tidningsartikel foder Inbjudan till seminarium, 23 september, 2008, Kvarnen, Söderhamn Dokumentation från seminariet 23 sept. Inbjudan till Planera för häst hästen i samhällsplaneringen
4 Sammanfattning Uppdraget för den här studien har varit att ta fram förutsättningar för en etablering och finansiering av ett regionalt kompetenscentrum för hästrelaterade frågor. Länsstyrelsen har varit beställare och Sandvikens kommun projektägare. Hästsektorn i Gävleborg har kartlagts och behoven identifierats både på kommunal- och länsnivå. Nästa steg behöver tas utifrån de erfarenheter, kunskaper och behov som framkommit i projekten Hästen i Gävleborg, Hästlyftet Gävleborg, HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun, Häst i hållbar utveckling och Hästföretag i hållbar utveckling. Dessa förstudier och projekt har alla haft ett väl förankrat underifrånperspektiv där både kommunerna och hästsektorn med dess företagare, klubbar, organisationer och enskilda hästhållare har sagt sitt. Den kraftiga expansionen av antalet hästar, från cirka till cirka under en 30-års period, har skapat en mängd nya verksamheter, arbetstillfällen och yrkeskategorier men även kunskapsbrister och samordningsproblem. I takt med hästnäringens tillväxt ökar även behovet av anläggningar, service, utbildning, rådgivning, vägledande tillsyn och samordning. En dialog mellan hästnäringen och kommunerna samt en klok integrering av hästfrågor i samhället är nödvändig. För att ge en varaktig och hållbar utveckling ur alla aspekter, såväl ekonomisk som ekologisk och social, behöver kommunerna och hästsektorn stöd och rådgivning av en professionell kompetens. Hästsektorn är i dag så pass utbredd att dess frågor måste lyftas till en aktiv nivå, där hästen tillåts ta plats i samhället. Hästens inverkan på näringslivet, miljön, folkhälsan, samhällsplaneringen, regionens attraktionskraft osv. är av en sådan omfattning att dessa frågor behöver samlas och drivas strategiskt och långsiktigt. Detta bör ske i en löpande verksamhet för att ge en varaktig och hållbar utveckling. Detta ska göras i ett regionalt kompetenscentrum för häst. Hästlyftet Kompetenscentrum Gävleborg kommer att verka på en regional nivå för en samordning och hållbar utveckling av hästsektorn i Gävleborgs län med dess 10 kommuner. Detta ska ske genom samordning av frågor kring häst, skapa mötesplatser och nätverk, säkra kompetensförsörjningen, samt vara ett bollplank och stöd för offentlig och privat verksamhet. Hästlyftet ska vara den instans dit man kan vända sig till då det gäller hästrelaterade frågor. Välmående hästar i ett attraktivt län 4
5 Inledning Hästsektorn har kartlagts och behoven identifierats både på kommunal- och länsnivå. Gävleborg behöver ta ytterligare ett steg och fortsätta det arbete som påbörjats och gå vidare utifrån de erfarenheter, kunskaper och behov som framkommit i projekten Hästen i Gävleborg, Hästlyftet Gävleborg, HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun, Häst i hållbar utveckling och Hästföretag i hållbar utveckling. För att ge en varaktig och hållbar utveckling behöver kommunerna och hästsektorn stöd och rådgivning av en professionell kompetens. Frågorna behöver samlas och arbetet drivas långsiktigt, strategiskt och framförallt i fasta former genom en löpande verksamhet. Detta ska göras i ett regionalt kompetenscentrum för häst. Den moderna hästhållningen har stor betydelse för den sociala och ekonomiska utvecklingen på landsbygden. Hästsektorn kommer att vara strategiskt viktig för landsbygdens överlevnad i Gävleborgs län. Här finns en stor och ännu outnyttjad potential. Samtidigt blir hästen en alltmer tätortsnära företeelse och idag finns ungefär 2/3 hästarna i tätortsnära miljöer. Hästen i samhällsplaneringen är en av alla viktiga frågor som kommunen måste ha kunskaper om då de har planmonopolet i Sverige. I Länsstyrelsens projekt Häst i hållbar utveckling framkom att kommunerna inte vet hur man gör och efterfrågade någon att vända sig till. När djurskyddskontrollerna flyttas till Länsstyrelsen, , försvinner djurkompetens från kommunerna. Ytterligare en viktig fråga för kommunerna är ansvaret för det lokala miljö- och kretsloppsarbetet. Ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor är en framkomlig väg att säkra kompetensförsörjningen till kommunerna. Lika viktigt som det är att planera för häst i samhället är det att hästägare har tillräckliga kunskaper både för att hålla häst och för att använda hästen som en resurs för det rika odlingslandskapet. Landskapsvård för att bevara kulturmiljöer, öka den biologiska mångfalden, minska riskerna med bekämpningsmedel samt att öka djurvälfärden är ämnesområden som kräver större utrymmen i hästägares vardag. En viktig del är att synliggöra hästnäringen och utveckla hästföretagen. Hästsektorns utveckling bygger på ett växelspel där å ena sidan hästnäringen måste ta sitt ansvar och arbeta för en professionalisering. Å andra sidan måste kommunerna få upp ögonen för hästnäringen, ta sitt ansvar och se på hästföretagare som vilken annan näring som helst. Företag och företagsnätverk kring ridleder, trav, och övrig hästsport är exempel på den besöksnäring som ökar starkt i Sverige och i Europa. Även här finns det en stor outnyttjad potential. Bakgrund Hästsektorn i Gävleborg omsätter en miljard kronor årligen och var tionde häst skapar ett heltidsjobb! Den kraftiga expansionen av antalet hästar, från cirka till cirka under en 30-års period, har skapat en mängd nya verksamheter, arbetstillfällen och yrkeskategorier men även en del kunskapsbrister och samordningsproblem. I takt med hästnäringens tillväxt ökar även behovet av anläggningar, service, utbildning, rådgivning, vägledande tillsyn och samordning. En dialog mellan hästnäringen och kommunerna samt en klok integrering av hästfrågor i samhället är nödvändig. I tidigare genomförda projekt har kommuner, hästhållare, företagare, organisationer och föreningar uttryckt behovet av kompetensförsörjning, en regional samordning och en tydlig part att vända sig till i hästrelaterade frågor. I maj 2006 fick Länsstyrelsen i uppdrag av hästsektorn att arbeta för en permanent resurs för hästfrågor. Även från nationellt håll arbetar man för regionala resurser. 5
6 Finansiering av projektet Projektet har tre delar, delprojekt med olika finansiering. Då samverkan är nödvändig finns fördelar av att frågorna hålls ihop av en aktör med bred kompetens. Finansieringen av projektet har skett med medel från landsbygdsprogrammet, axel 1 och 3, samt från Livskraftigt hästföretagande. Redovisningen omfattar hela projektet. Mål projektets uppdrag Huvudmålet med studien är att ta fram förutsättningarna för och att påbörja en etablering av ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor i Gävleborgs län. Företagsutveckling och miljörådgivning för hästhållning är ytterligare två prioriterade områden i projektet. Arbetssätt För att kunna ta fram förutsättningarna för ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor i Gävleborgs län behöver följande åstadkommas: Skapa opinion och synliggöra behovet av ett regionalt kompetenscentrum i bland annat media. Kontakt och diskussion med länets organisationer angående en samordning av hästsektorn samt respektive organisations roll i och ekonomiska stöd till ett regionalt kompetenscentrum för häst. Ett öppet möte med hästsektorn samla hästnäringen, det offentliga, organisationer, föreningar och enskilda för en diskussion kring huvudmannaskap, lokalisering och fi nansiering av ett regionalt kompetenscentrum för häst. Tillsätta en arbetsgrupp för att driva arbetet framåt. Ta fram en arbetsbeskrivning för ett regionalt kompetenscentrum för häst. Ta fram en projektansökan för startfasen av ett regionalt kompetenscentrum för häst. För att fortsätta det arbete med miljörådgivning som har pågått sen 2004, kommer skötsel av slåttervallar och beten, parasitbekämpning, samt landskapsvård att tas upp. Detta sker främst i kursverksamhet i samband med utbildning om foder och utfodring. Arbetet med att utveckla företagandet kommer främst att bestå av att stötta befintliga företagsnätverk och att initiera/starta upp nya. Ytterligare ett led i att stötta företagsutvecklingen är att samordna och vidareutbilda de som på olika sätt arbetar med samhällsplanering såsom kommunernas samhällsplanerare och bygglovshanterare. Tidsplan Arbetet beräknas pågå mellan den första maj 2008 till den sista december Resultat Media Projektet har vid ett flertal tillfället synts i media, i form av tidningsartiklar, se bilaga 1, 2 och 3 samt varit med i lokal- och Riks TV, Landet runt. Besök information diskussion Kontakt har tagits med länets kommuner och organisationer angående en samordning av hästsektorn. Diskussioner har förts kring respektive organisations roll i ett regionalt kompetenscentrum för häst och vilket ekonomiskt stöd man har möjlighet att bidra med. 6
7 Följande har kontaktats/ besökts: Länsstyrelsen LRF LRF Konsult Gävleborgs ridsportsförbund HS Hushållningssällskapet Bollnäs Travet Bollnästravets Samverkansgrupp Svenska Kyrkan Samtliga är mycket positiva till ett kompetenscentrum och har även god kunskap om tidigare projekt. Möjlighet att bidra med ekonomiskt stöd varierar från kr per år till att gå in med arbetstid. Diskussioner har förts med sju av länets tio kommuner. Nu återstår att fastställa kommunernas bidrag till finansieringen av ett regionalt kompetenscentrum för hästrelaterade frågor. Möte med målgrupperna Hästsektorns aktörer har bjudits in till ett seminarium ett öppet möte för en gemensam diskussion och för att få in synpunkter och förslag till ett förvekligande av ett regionalt kompetenscentrum, se bilaga 4. Åtta av tio kommuner var representerade med både politiker och tjänstemän, LRF Konsult, LRF, Länsstyrelsen, alla tre travbanorna, Gävleborgs ridsportsförbund, enskilda företagare, Företagsringen, tre gymnasieskolor, Hushållningssällskapet, Ridled Hälsingland samt ett antal ridskolor och ridklubbar. För en sammanställning av diskussionerna, se bilaga 5. Se även tidningsartiklar i bilaga 1 och 2. Följande frågor diskuterades: Huvudmannaskap Lokalisering Framtida fi nansiering Gruppen var i det närmaste enig om att huvudmannaskapet bör ligga på Länsstyrelsen. Då det gäller lokaliseringen framfördes två alternativ: 1. Ett kompetenscentrum kan ligga i princip var som helst. Med dagens teknik behövs ingen fysisk plats men väl fysiska möten. 2. Att kompetenscentrumet bör ligga centralt i länet med närhet till befintliga verksamheter. Bollnäs, Nytorp och Söderhamn kom upp som förslag. Finansieringen behöver ha en lösning på kort sikt, under en inledningsfas behöver finansieringen bygga på projektmedel EU medel. På längre sikt, under projekttidens gång, är målsättningen att bidragsdelen minskar över tiden. Finansieringen av driften på behöver lösas på flera sätt: Ekonomisk förening medlemskap branschorganisation Statliga och kommunala medel Försäljning av tjänster Utvecklings och forskningsmedel, m.m. Arbetsgrupp Under mötet bildades en arbetsgrupp på sex personer för att ta fram en projektansökan. Arbetsgruppen består representanter från politiken, travet, näringen, Länsstyrelsen samt projektledaren. Gruppen har träffats vid ett flertal tillfällen och varit ett ovärderligt stöd under projektets slutfas. Denna grupp kan vara en lämplig referensgrupp i grundandet av ett regionalt kompetenscentrum för hästrelaterade frågor. 7
8 Miljörådgivning Arbetet med miljörådgivning har främst skett i samband med kurser kring foder och utfodring. Se bilaga 3. Tyngdpunkten har legat på skötsel av vallar och beten, parasitbekämpning, samt landskapsvård. Informationsmaterial om landskapsvård och parasitbekämpning har funnits med på alla kurser och träffar. Företagsutveckling Arbetet med att utveckla företagandet har främst bestått av att stötta befintliga företagsnätverk i Ljusdal och Sandviken, totalt 9 nätverksträffar. Sandvikens nätverksgrupp har startat en ideell förening, Gestrike Häst med en ännu så länge intern hemsida. Ljusdalsgruppen har fortsatt sitt arbete med att stärka och utvidga samordningen samt lagt upp en utbildningsplan kring företagsutveckling och marknadsföring. Ett nytt nätverk i Nordanstigs kommun har startat. Ytterligare ett led i att stötta företagsutvecklingen har varit att samordna och vidareutbilda de som på olika sätt arbetar med samhällsplanering, t.ex. kommunernas samhällsplanerare och bygglovshanterare. Ett seminarium har ordnats, se bilaga 6, med ett trettiotal deltagare från sex kommuner. Samarbete med andra projekt Under projekttiden har ett samarbete och utbyte skett med följande projekt: Hästföretag i Hållbar utveckling Häst i hållbar utveckling Nordanstigs kommun Hästen i Skåne HS Norrbotten Vision Häst Värmdö Lokal och regional utveckling Regionala nav för utveckling av hästsektorn Stockholms Länsstyrelse Pilgrim Hälsingland Pilgrim Europa Bollnästravets Framtidsgrupp Utöver projektets uppdrag har följande gjorts: Två kurstillfällen med temat naturlig inhysning har hållits med 90 deltagare. Ett utvecklingsarbete har påbörjats med länets lokala kvarnar för att ta fram ett koncept för gårdsanpassat foder att utifrån en grovfoderanalys ta fram ett kompletterande kraftfoder som bygger på lokalproducerad spannmål. Har lyft frågan om att utse Årets hästkommun till i första hand HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse, men även till LRF och Jordbruksverket. Tanken är att: Lyfta fram och sätta fokus på hästsektorn och det offentligas/ kommunernas roll/ betydelse för utvecklingen. Genom nomineringar presentera ett antal kommuner som har häst på agendan och visa exempel på vad som kan göras. På något sätt premiera de som har arbetat med frågan. Först och främst med den reklam som det innebär en kommuns attraktionskraft. Och helst även någon form av vinst. Här behövs en diskussion kring lämpliga kriterier. 8
9 Beskrivning av HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Ett regionalt kompetenscentrum för en samordning och hållbar utveckling av hästsektorn i Gävleborgs län. Det i tidigare projekt inarbetade namnet Hästlyftet har blivit ett välkänt begrepp och namnet kommer fortsättningsvis att vara HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Hästlyftet Kompetenscentrum Gävleborg kommer att verka på en regional nivå för en samordning och utveckling av hästsektorn i Gävleborgs län med dess 10 kommuner. Kompetenscentrat kommer att samordna frågor kring häst, säkra kompetensförsörjningen, skapa mötesplatser och nätverk samt vara ett bollplank och stöd för offentlig och privat verksamhet. Hästlyftet ska vara den instans dit man kan vända sig till då det gäller hästrelaterade frågor. Nationell Plattform HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Vision Välmående hästar i ett attraktivt län. Länets 10 kommuner Mål Etablering och finansiering av ett regionalt kompetenscentrum för hästrelaterade frågor. Syfte Syftet med ett regionalt kompetenscentrum för hästrelaterade frågor är: att aktivt verka för en uthållig utveckling av hästsektorns företag och verksamheter att aktivt verka för en sund, funktionell, ekonomisk och miljömässig hästhållning att aktivt verka för en samordnad hästsektor att samla hästrelaterade frågor att vara en tydlig part att vända sig till att tillgodose kompetensförsörjningen hos målgrupperna att Gävleborg blir ett attraktivt län att bo och verka i med häst Målgrupper Näringen Företag med anknytning till häst eller som producerar något för hästsektorn. Det offentliga Kommun, Landsting, statliga verk såsom Skattemyndigheten, Vägverket, Polisen och Länsstyrelsen. Hästhållningen Hästägare, hästhållare, föreningar, allmänheten m.fl. Organisationer LRF, Gävleborgs Ridsportsförbund, Almi, Hushållningssällskapet, STC Svenska Travsportens centralförbund, fackförbund, studieförbund m.fl. Klubbar Föreningar Länets 10 kommuner Företagare Näringen HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Hästhållning Hästägare Statliga verk Organisationer Landstinget Folkhälsan 9
10 Ledningsgrupp En grupp om 4 5 personer som utifrån sin kompetens utvecklar Hästlyftet, ser behoven samt leder och driver frågorna framåt (dessa är ej med som intressegrupp eller för att representera). Samarbetspartners En grupp som representerar de aktörer som är viktiga för hästsektorns utveckling och som driver en sammanhållen politik och samsyn på hästsektorns frågor. Här sitter de som äger frågorna och huvudfinansiärerna. Man är där som intressegrupp och för att representera målgrupperna, bestående av representanter för t.ex.: Hästnäringen Hästsporten Kommuner Länsstyrelsen LRF LRF Konsult Landstinget Studieförbund Region Gävleborg Kyrkor och församlingar Andra projekt Turistnäringen Wij trädgårdar Forskningen, FoU Gästrikerådet, Hälsingerådet HS, Hushållningssällskapet Verksamhetsbeskrivning Frågorna kommer att drivas med ett samhällsperspektiv. Behoven styrs ur en fortlöpande process i en tät dialog med hästsektorn och det offentliga. Arbetet kommer att bestå i att: Lyfta hästens betydelse för länet och dess kommuner. Synliggöra hästsektorn och dess behov. Skapa förutsättningar för livskraftiga företag. Förse målgrupperna med kunskap och service. Fungera som en informationskanal t.ex. föra ut forskningsresultat, ny information, nationella direktiv, nya lagar och regler m.m. Kommunicera hästsektorns behov av forskning och utveckling, FoU. Vara en diskussionspart bollplank och stöd för det offentliga i strategiska frågor. Fortsätta arbetet för en samordnad hästsektor och vara en sammanhållande länk för hästfrågor både inom och mellan målgrupperna. Medverka till att höja kvalitén på djurskyddet. Arbeta med frågor som faller mellan stolarna t.ex. hästen i samhällsplaneringen. Medverka till att kommuner och hästsektorn tar fram policydokument för hästhållning. Sammanhållande länk Tydlig part att vända sig till Myndighetsutövning? Skapa mötesplatser Nätverk Utbildning Information HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Rådgivning Hemsida Portal Opinion Lobbyarbete Handledning Bollplank 10
11 För att föra utvecklingen framåt och säkra kompetensförsörjningen ska Hästlyftet arbeta med Utbildning kompetensutveckling fortbildning till målgrupperna inom: Företagsutveckling affärsutveckling marknadsföring Landskapsvård, skötsel av beten och hagmarker samt kulturmiljö Hästen i kretsloppet, växtnäring och gödsel hantering Foder och utfodring Hästhållning, djurskydd och djurvälfärd Byggnader och närmiljö Hästen i samhällsplaneringen Lagstiftning och regelverk Nätverk mötesplatser Stimulera nätverk hästkluster och skapa mötesplatser och inom och mellan målgrupperna. Hemsida portal En viktig uppgift är skapandet av en länsportal, HÄSTLYFTET, som fungerar som en informativ och kommunikativ plattform. Hemsidan är länets och dess kommuners informationskanal, som också marknadsför Gävleborgs satsning på ett kompetenscentrum och möjligheten till ett gott liv med häst i regionen. Hemsidan/ portalen som vänder sig till alla målgrupper, skall vara heltäckande och ha en lättnavigerad och informativ formgivning. Portalen erbjuder fakta, information och kontakter med myndigheter, FoU, företag, föreningar, klubbar och organisationer. Sidan innehåller även kalendarium, nyheter, kursinbjudningar och rapporter. Egna länkar som gynnar handel för t.ex. hästgårdar, foder, strö och tjänster m.m. riktade mot hästsektorn är en annan viktig del. Rådgivning handledning En rådgivningsresurs med tyngdpunkten på rådgivning, handledning, vägledande tillsyn och förmedling av frågor till rätt huvudman då det gäller: Samhällsplanering tätortsnära hästhållning, översiktsplaner, infrastruktur, trafi k, anvisade aktivitetsytor m.m. En samordning av hästsektorn Vägledning i strategiska frågor rörande djurskydd och företagsutveckling Kartläggning av hästsektorn i resp. kommun Landskapsvård, skötsel av beten och hagmarker samt kulturmiljö Hästen i kretsloppet, växtnäring och gödsel hantering Hästhållning, djurskydd och djurvälfärd Företagsutveckling Foder och utfodring Byggnader och närmiljö Lagstiftning och regelverk 11
12 Huvudman och lokalisering Under uppbyggnadsskedet är Länsstyrelsen det lämpligaste alternativet som huvudman, vilket också hästsektorn tydligt har uttryckt önskemål om. Frågan har ställts till Länsstyrelsens ledning. På längre sikt är målet att hästsektorns aktörer tar över driften. Ett Hästens Hus är en tänkbar arena, där kompetens från hästsektorns aktörer samlas t.ex. Gävleborgs Ridsportsförbund, HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg, veterinärkliniker, smedja, ett eventuellt framtida branschförbund m.m. Årsbudget Löner: två tjänster 150 %, resor, vidareutbildning Hyra, OH. Telefon Aktiviteter, seminarier, kurser, bild, broschyr, slutrapport, hemsideportal, ledningsgrupp m.m Summa utgifter, kr Finansiering Startfasen är i projektform och spänner över en treårs period. Under projekttidens gång är målet att kostnader för driften av kompetenscentrumet skall föras över till kommunerna och hästsektorns aktörer. Rådgivning och utbildning ska vara kundorienterad och efterfrågestyrd. För produktions och prestationshöjande frågor finns redan aktörer och hästhållningen betalar för detta. Men då det gäller miljörelaterade frågor såsom hästens närmiljö, landskapsvård, miljö och kretsloppsfrågor finns varken aktörer eller finansiärer. För säkra kompetensutvecklingen i dessa frågor kommer det även i fortsättningen finnas behov av medel för målstyrd rådgivning, vägledande tillsyn, information och utbildning. Delar av detta kan finansieras inom landsbygdsprogrammet. För nationella krav och arbetsuppgifter behöver finansieringen komma från nationellt håll. Arbetsgruppen har påbörjat arbetet med en projektansökan. Projektmedel kommer att sökas från landsbygdsprogrammet och Jordbruksverket Livskraftigt hästföretagande. Medel kommer även att sökas hos dem som har störst nytta av kompetensen såsom Region Gävleborg, länets 10 kommuner, LRF, Länsstyrelsen, sporten, näringslivet och övriga samarbetspartners. 12
13 Slutsats och diskussion Det finns goda förutsättningar för en framgångsrik etablering av ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor i Gävleborgs län: Länsstyrelsen i Gävleborg har tidigt insett hästens potential och betydelse för regionen samt behovet av en samordning och utveckling av hästsektorn. Länsstyrelsen ser också hästsektorn som en profilfråga för länet. En positiv Länsstyrelse har varit en stor och viktig faktor för det som har åstadkommits och är en av de främsta förutsättningarna för ett långsiktigt och varaktigt arbete i framtiden. Lokalt och historiskt finns ett stort och utbrett hästintresse både i Gästrikland och i Hälsingland. Arbetet med frågorna kring häst har skett i projektform sedan 2002, vilket har givit oss en kartlagd hästsektor med identifierade behov. Hästsektorn och det offentliga har sagt sitt i projekten Hästen i Gävleborg, Hästlyftet Gävleborg, HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun, Häst i hållbar utveckling och Hästföretag i hållbar utveckling. Arbetet i dessa projekt har gett avtryck i länet, här är några exempel: Nya företag, etablerade lokala företagsnätverk och ridleder. Ett stort lokalt engagemang där det som har gjorts har ett väl förankrat underifrån perspektiv, vilket inte minst det stora deltagarantalet på genomförda aktiviteter visar. En pågående och levande dialog mellan hästsektorn och det offentliga, både på kommunal och på regional nivå. Målgruppernas medvetenhet och kunskap om hästsektorns möjligheter och behov är i jämförelse mycket bra. Inställningen är mycket positiv hos både hästsektorn och det offentliga till att gå vidare i arbetet med att utveckla och samordna hästsektorn. Två av länets kommuner har kartlagt hästsektorn och en tredje står i startgroparna. Tre av länets kommuner har startat upp lokala företags nätverk. Flertalet av länets kommuner inser värdet av hästen som attraktionskraft för inflyttning och en möjlighet för små och medelstora kommuner att marknadsföra sig. Kontakter med FoU, SLU, JTI och HIG, Högskolan i Gävle, kring forskning och utveckling av hästen i samhällsplaneringen och hästens närmiljö. Bollnäs kommun planerar att eventuellt lägga utbildningsdelar i omvårdnadsprogrammet om hästen som terapeutiskt redskap. 13
14 Allt sammantaget gör att Gävleborg har goda förutsättningar att nå framgång med ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor. En arbetsgrupp med bred representation har påbörjat arbetet med att ta fram underlag för projektansökningar till Länsstyrelsen, Region Gävleborg och Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande. Allt utvecklingsarbete inom hästsektorn ska vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Hästsektorns ekonomiska och sociala positiva inverkan i Gävleborg är väl dokumenterad. Ekologisk hållbarhet innebär att all verksamhet ska vara uthållig ur miljösynpunkt och ge minimal påverkan på omgivande mark, luft och vatten. Här återstår mycket för hästsektorn att lära då även hästhållningen står inför EU:s fyra utmaningar: Biologisk mångfald foderproduktion, landskapsvård och klok betesdrift. Klimatet inhysningsformer. Förnybar energi att utnyttja gödsel för energiproduktion med bibehållen växtnäring. Vattenresurser undvika urlakning av växtnäring till grundvatten, sjöar och vattendrag. Och till sist hästens roll som landskapsvårdare och bevarare av den biologiska mångfalden är undervärderad. Hästar kan användas för att hålla åkermarken i hävd för framtida livsmedelsproduktion och kan förhållandevis lätt förflyttas till mindre produktiva marker. Hur ska vi klara av dessa frågor och hur får vi effekt av nationella direktiv utan ett regionalt kompetenscentrum? Hästsektorn är i dag så pass utbredd att dess frågor måste lyftas till en aktiv nivå, där hästen tillåts ta plats i samhället. Hästens inverkan på näringslivet, miljön, samhällsplaneringen, folkhälsan, regionens attraktionskraft osv. är av en sådan omfattning att dessa frågor behöver samlas och drivas strategiskt och långsiktigt. Detta bör ske i en löpande verksamhet för att ge en varaktig och hållbar utveckling. Detta ska göras i ett regionalt kompetenscentrum för häst. I ett mer historiskt perspektiv har det här förslaget likheter med den roll som lantbruksnämndernas produktions rådgivning hade innan sammanslagningen med länsstyrelserna. En nationell plattform för hästrelaterade frågor är en viktig förutsättning för ett väl fungerade arbete på regional nivå. Denna ska främst behandla övergripande frågor, nationellt och internationellt för helhetssyn och samordning. Omvänt blir den regionala nivån en viktig utförare av aktuella frågor som behandlats nationellt. 14
15 Använd(bar) litteratur Andersson M. (2006) Hästen i Skåne, Hästen i Skåne Aronsson H. och Femling M. Nätverk för kvinnors företagande i Ljusdals och Sandvikens kommuner, 2008 Falkhaven E. (2005) Häst i Halland, Människan och hästen Hästen och människan, HS Halland Femling M. (2003) Hästen i Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg Femling M. (2006) Hästlyftet Gävleborg, LRF Femling M. (2007) HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse och utvecklingskraft i Gävle kommun, Gävle kommun Femling M. (2007) Häst i hållbar utveckling, Länsstyrelsen Gävleborg Hästnäringens Nationella stiftelse, (2004) Hästen i Sverige betyder mer än du tror Hästnäringens Nationella Stiftelse, (2008) Hästen i kommunen betyder mer än du tror Hästnäringens Nationella Stiftelse, (2006) Hästen i politiken, betyder mer än du tror Ivarsson M. (2007) Hästföretagande från hobby, via livsstil till livskraftigt företagande, HästHalland Johansson D. et al, (2004) Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse i Sverige, SLU Jordbruksverket, (2008) Framtidsspaning om hästsektorn Jordbruksverket Rapport 2005:5, Kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige Svala C. (2002) Hästen i landskapet, Sveriges Lantbruksuniversitet Svala C. (2006) Hästen i samhället, SLU Alnarp Skogsberg R. (2006) Hästverksamhet på annans mark, LRF Svenska Travsportens Centralförbund, (2007) Regelverk för hästföretagare Turistdelegationen (2004) Häst-Sverige som upplevelseindustri Wallström Y. (2005) Kartläggning av hästrelaterade utvecklingsmöjligheter i Sjöbo kommun Regeringens skrivelse, (2003) Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn 15
16 Bilaga 1, tidningsartikel seminarium. Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december
17 Bilaga 2, tidningsartikel seminarium. Län och landskap TORSDAG 2 OKTOBER 2008 Helsingen. Ett lyft för länets hästnäring Hästnäringen omsätter miljonbelopp varje år, och nu ska den bli ännu större med hjälp av ett nytt projekt. Foto: Gunnar Lidén. GÄVLEBORG Ett kompetenscentrum ska inrättas för att möta den ex expanderande hästnäringens behov av en samordnande kraft i Gävleborgs län. Hästlyftet, som projektet kallas, blir det första i sitt slag i landet. - Hästlyftet ska vara den instans dit alla kan vända sig då det gäller hästrelaterade frågor, säger projektledaren Mariana Femling. Intresset för hästar har på ett par decennier exploderat i Sverige. På 1970-talet fanns hästar i landet vid millennieskiftet runt Gävleborgs län är inget undantag när det gäller den här utvecklingen, tvärtom, och det uppskattas att hästsektorn i länet idag omfattar hästar, sysselsätter personer och omsätter en miljard kronor årligen, spelet på hästar inräknat. Näringen ger arbete åt en mängd olika yrkesgrupper, allt från tränare, hästmassörer och ridterapeuter till turridningsföretagare och ridbaneläggare. Samordning efterfrågad Med tillväxten har följt ett ökat behov av anläggningar, av service och utbildning och av samordning av den befintliga kompetensen. Framför allt behövs också en in-. tegrering av hästfrågor i offentlig planering. Det är i alla fall det intryck som Marina Femling fått när hon sonderat terrängen bland föreningar, hästnäringens företagare, kommuner och myndigheter samt bland alla de enskilda som på olika sätt utgör en del av hästsektorn. - Samtliga målgrupper har uttryckt ett önskemål om en samordnande kraft och mitt uppdrag är att se över förutsättningarna för ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor, säger hon. Det är länsstyrelsen som gett henne uppdraget men även från Jordbruksverket, Jordbruksdepartementet och från Hästnäringens Nationella Stiftelse har det kommit önskemål om en regional nivå. Förändrad syn hos kommunerna Hästlyftet ska erbjuda rådgivning, utbildning och mötesplatser för alla branschens aktörer, inklusive det offentliga. - Det kan gälla allt från hästen i samhällsplaneringen till företagsutveckling och foderrådgivning, menar Mariana Femling. I slutet på november ska ett färdigt förslag läggas fram för länsstyrelsen. Därpå följer att söka pengar från olika håll och förhoppningen är också att få med Postadress: Box 73, Söderhamn. Besöksadress: Köpmangatan 25. Vi är på plats må-fre kl Tel: Fax: E-post: redaktion@helsingen.se Redaktion: Gunnar Lidén (ansvarig utgivare), Karin Lidén, ,Kerstin Andersson, , mobil , Jonas Harrysson, Utgivare: Gunnar Lidén Media i Söderhamn AB Organisationsnummer: länets tio kommuner i projektet. Mariana Femling har gott hopp om att lyckas. Hon upplever att kommunernas syn på hästnäringen förändrats markant på bara några år. - Jag har gjort kommunbesök sedan 2004 och i början sa de alltid att om det gäller hästfrågor ska du prata med Kultur och fritid. Då fick jag säga att nej, jag vill prata med Näringsliv och utveckling. Hästnäringen berör egentligen alla förvaltningar och det är det som är så intressant, säger hon. och butik. Mariana Femling vill i det här skedet inte ha några synpunkter gällande den framtida lokaliseringen men säger att det inledningsvis kan ligga fördelar i att Hästlyftet finns på länsstyrelsen. JONAS HARRYSSON Bollnäs kan få Hästens hus När Mariana Femling för ett par år sedan gjorde studien Häst i hållbar utveckling slog hon bland annat fast följande, med adress till politikerna: En satsning på hästen och hästnäringen är till stora delar synonymt med en satsning på ett öppet och varierat jordbrukslandskap, en levande landsbygd med kommunal service, skolor, vård, omsorg, kulturutbud och öppna butiker. Det är också en satsning på kvinnor och barnfamiljer. Var det planerade kompetenscentrat ska lokaliseras återstår ännu att se men tankar finns om ett Hästens hus i Bollnäs kommun. Det skulle även kunna innehålla veterinärklinik, smedja, Prenumerationer, annonser: Tel: Abonnemangspris: tre månader 199 kr, halvår 249 kr, tolv månader 399 kr inkl. 6% moms. Postgiro: Tryck: Mittmedia Print, Hudiksvall. Tel: Om tidningen uteblir, ring: Hudiksvall, , vard , lör 8-10 Bollnäs/Ovanåker: Ljusdal: vard, , 12-13, lör 8-10 Söderhamn: , vard , lör 8-10 Postdistribution övriga Sverige: Tel: må-fre Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december
18 8 Bilaga 2, tidningsartikel foder. Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december
19 Bilaga 4, inbjudan till seminarium23 september, 2008, Kvarnen, Söderhamn. Inbjudan Kompetenscentrum för häst i Gävleborgs län Hästnäringen Gävleborg omsätter en miljard kronor årligen och var tionde häst skapar ett heltidsjobb! Med ett ökat hästantal ökar behoven av anläggningar, utbildning, samordning och framförallt en klok integrering av hästfrågor i offentlig planering. Ett regionalt kompetenscentrum för häst ska samla hästsektorns frågor på en plats. Det ska fungera som en sammanhållande länk för rådgivning och utbildning, skapa mötesplatser och nätverk samt vara ett bollplank och stöd för offentlig och privat verksamhet. För att kunna ta fram ett förslag till ett förvekligande av ett regionalt kompetenscentrum för häst behöver vi samla alla som är intresserade av att påverka utformningen. Tid: Tisdagen 23 sept. kl Plats: Kvarnen i Söderhamn (obs ändrad plats) Vi börjar med kaffe och avslutar med lunch Frågor som behöver svar är: huvudmannaskap lokalisering framtida finansiering Anmälan senast fred 19 sept. till Mariana Femling eller mariana.femling@sandviken.se Välkomna Mariana Femling Tillväxtkontoret Sandvikens kommun Sandviken Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december
20 Bilaga 5 - sid 1 av 4, dokumentation från seminariet 23 september. Redovisning från konferens den 23 september 2008, Söderhamn avseende HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Ett regionalt kompetenscentrum för en samordning och hållbar utveckling av hästsektorn i Gävleborgs län Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december
21 Bilaga 5 - sid 2 av 4, dokumentation från seminariet 23 september. Bakgrund Hästsektorn i Gävleborg omsätter en miljard kronor årligen och var tionde häst skapar ett heltidsjobb! Hästnäringen är en tillväxtbransch och den kraftiga ökningen av antalet hästar har skapat en mängd nya verksamheter, arbetstillfällen och yrkeskategorier som tränare, ridterapeut, hästmassör, hästchiropraktor, ridbaneanläggare, turridningsföretag m.m. Med den kraftiga tillväxten följer även ett ökat behov av anläggningar, service, utbildning, en samordning och framförallt en klok integrering av hästfrågor i offentlig planering. I tidigare genomförda projekt har samtliga målgrupper, se nedan, uttryckt behovet av en regional samordning och en tydlig part att vända sig till i hästrelaterade frågor. I maj 2006, på Hästlyftet Gävleborgs avslutningsseminarium i Orbaden, fick Länsstyrelsen i uppdrag av hästsektorn att arbeta för en permanent resurs för hästfrågor. Även från nationellt håll arbetar man för en regional resurs. Projekten Hästen i Gävleborg, Hästlyftet Gävleborg, HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun och nu senast Häst i hållbar utveckling har kartlagt hästsektorn i länet och identifierat behoven. Arbetet som påbörjades 2002 fortsätter och styrs fortlöpande underifrån i en tät dialog med hästsektorn och det offentliga. Hästsektorns frågor behöver samlas och drivas långsiktigt och strategiskt för att ge en varaktig och hållbar utveckling. Detta kan göras i ett kompetenscentrum. Hästlyftet Kompetenscentrum Gävleborg kommer att samla hästsektorns frågor på ett ställe. Det ska fungera som en sammanhållande länk för rådgivning och utbildning, skapa mötesplatser och nätverk samt vara ett bollplank och stöd för offentlig och privat verksamhet. Hästlyftet ska vara den instans dit alla kan vända sig då det gäller hästrelaterade frågor. Det kan gälla allt från hästen i samhälls-planeringen till företagsutveckling och foderrådgivning. Målgrupper NÄRINGEN - näringslivet Företag med anknytning till häst DET OFFENTLIGA - myndigheter Kommun, Landsting, Skattemyndighet, och Länsstyrelsen HÄSTHÅLLNINGEN Hästägare, hästhållare, enskilda, föreningar organisationer, m.m. Syftet med ett kompetenscentrum I tidigare genomförda projekt har samtliga målgrupper definierat att ett regionalt hästkompetens centrum ska: * Aktivt arbeta för en uthållig utveckling av hästsektorns företag och verksamheter * Aktivt arbeta för en sund hästhållning och ett sunt hästföretagande * Samla hästrelaterade frågor och vara en tydlig part att vända sig till * Vara en länk mellan målgrupperna samt mellan myndigheter, forskning och hästsektorn Representation på mötet Åtta av tio kommuner var representerade med både politiker och tjänstemän, LRF, LRF Konsult, Länsstyrelsen, alla tre travbanorna, Gävleborgs ridsportsförbund, enskilda företagare, Företagsringen, tre gymnasieskolor, Hushållningssällskapet, Ridled Hälsingland samt ett antal ridskolor och ridklubbar. Under konferensen diskuteras i grupper frågorna om: * Huvudmannaskap * Lokalisering * Finansiering Resultaten av dessa diskussioner redovisas på följande sidor. Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december
22 Bilaga 5 - sid 3 av 4, dokumentation från seminariet 23 september. Huvudmannaskap Länsstyrelsen under ca 5 år för att fasas ut till en branschöverskridande intresseorganisation Länsstyrelsen permanent huvudmannaskap för ett Häst-centrum (egen stiftelse eller annan form av fristående organisation) Uppgift? En länk och kunskapskälla för aktörerna Motsvarighet i andra branscher? SISU, Svenskt Näringsliv o s v Nybildning av studieförbund? Hästlyftet Existerande organisation? En kommun (Nytorp) Länsstyrelsen skulle få sitta på dubbla stolar ansvar rådgivning Länsstyrelsen initialt, därefter Region Länsstyrelsen Positivt Sektorsoberoende Enkel tillgänglighet Möjlighet för alla att deltaga Inga lokaliseringsproblem Inga privata intressen Länsövergripande Långsiktigt Negativt Långa led För byråkratiserat Lokalisering Länsstyrelsen Gävle inledningsskedet, sedan utfasning med branschorganisation till Bollnäs (Nytorp) Skapa delaktighet hos alla + geografiskt smart Bollnäs/Söderhamn? Internet, med fysiskt kontor/arena Var? Tönnebro eller Nytorp Kan vara Nytorp Kan vara Distriktet Ridsportsförbundet Behövs ingen fysisk plats behöver fysiska möten www hemsida/portal Mobilt Beroende på var kompetensen finns Centralt i länet Lämplig miljö (tillgång till mark) Kompetensnav ( Politisk vilja (stor enighet, hållbar över tiden) Befintliga verksamheter/närhet Stark hästnäring (travet, privata företagare, underleverantörer) Möjligheter till logi/allmänna kommunikationer Forskning/utveckling (handikapp, SUH) Konferensmiljö Miljötanken (kretslopp) Fysisk närvaro mellan yrkesgrupper/möten Tillgänglighet för personer med funktionshinder (=Bollnäs) Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december
23 Bilaga 5 - sid 4 av 4, dokumentation från seminariet 23 september. Finansiering Kort sikt: Nationella- och EU-medel Lång sikt: Kommunerna, branschvisa medlemskap, staten Om ingen vill betala finns det inget behov Kort sikt: Projektmedel Lång sikt: Medlemskap differentierad, grund offentlig Kort sikt: Projekt Länsstyrelse, Jordbruksverket, kommunerna Lång sikt: Medlemskap, staten offentliga medel Kort sikt: Projektmedel e t c Lång sikt: Självfinansierande? Bidragsberoende? Kort sikt: EU + kommunerna Lång sikt: Försäljning av tjänster Branschorganisationer Uppstart 3-5 år: EU-stöd + Landsbygdsutvecklingsprogrammet Kommunerna går in med %-fördelning Nationella Stiftelsen m fl Lång sikt: Ekonomisk förening Utvecklings- och forskningsmedel söks fortlöpande Försök till sammanställning av gruppdiskussionen Huvudmannaskap Gruppen var i det närmaste enig om att huvudmannaskapet bör ligga på Länsstyrelsen Fördelar som nämndes var Sektorsoberoende Tillgänglighet Möjlighet för alla att deltaga Inga lokaliseringsproblem Inga privata intressen Ej beroende av lokala politiska beslut Lättare verka länsövergripande Nackdelar som nämndes var Långa beslutsled För byråkratiserat Dubbla roller med både myndighet/ansvar rådgivning En uthållig projektägare Lokalisering Då det gäller lokaliseringen framfördes två alternativ Det ena var att ett kompetenscentrum kan ligga i princip var som helst. Med dagens teknik behövs ingen fysisk plats men väl fysiska möten Det andra var att kompetenscentrumet bör ligga centralt i länet med närhet till befintliga verksamheter. Bollnäs, Nytorp och Söderhamn kom upp som förslag Finansiering På kort sikt - under en inledningsfas bygger finansieringen på projektmedel EU medel På längre sikt - under projekttidens gång är målsättningen att andelen egenfinansiering ökar över tiden. Finansieringen av driften på kommer att kunna lösas på flera sätt: Ekonomisk förening - medlemskap branschorganisation Statliga och kommunala medel Försäljning av tjänster Utvecklings och forskningsmedel M.m. Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december
24 Bilaga 6, inbjudan till Planera för häst - hästen i samhällsplaneringen. Inbjudan PLANERA FÖR HÄST Nu bjuder Hästlyftet, i samarbete med Länsstyrelsen, till en spännande kursdag - informationsdag kring Hästen i samhällsplaneringen. Kursen vänder sig främst till kommunala tjänstemän och politiker samt andra som arbetar med samhällsplaneringsfrågor. I mån av plats är det även öppet för övriga intresserade. Attraktivt boende - Att bygga för häst - Problem och möjligheter Staffan Svensson, grundare av Julmyra gård, Heby - idag 97 tomter för hästnära boende med anläggningar och all kringservice för en bra hästhållning Planera för tätortsnära ridning Hanna Elgåker, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp Hur tolkar vi regelverket? Klara Wirdby, Länsstyrelsen Mikael Ventorp, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp Torsd 20 nov. kl Bollnäs folkhögskola Vi börjar med kaffe och avslutar med lunch vilket kostar 110:- och betalas direkt på plats Anmälan senast tisdag den 18 november till Mariana Femling eller mariana.femling@sandviken.se Välkomna Mariana Femling Tillväxtkontoret Sandvikens kommun Sandviken Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december
Välmående hästar i ett attraktivt län
Välmående hästar i ett attraktivt län HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Mariana Femling Delrapport Januari 2010 HÄSTLYFTET - Kompetenscentrum Gävleborg Ett regionalt kompetenscentrum för en samordning
Läs merHästlyftet Kompetenscentrum Gävleborg
Slutrapport Mariana Femling Mars 2012 2 Hästlyftet Kompetenscentrum Gävleborg Projektet har gjorts av Mariana Femling på uppdrag av Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg. HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg
Läs merHästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie
Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2
Läs merInformationsmöten Oktober 2012
Informationsmöten Oktober 2012 Föreningen Hästriket Roslagen driver projektet med samma namn, vilket pågår tom 2013 Finansieras av Leader UROSS Anknytning till Norrtälje kommun konkret genom att ett antal
Läs merHästen i kommunen betyder mer än du tror
SLUTRAPPORT 2007-12-12 Hästen i kommunen betyder mer än du tror Sammanfattning Nationella Stiftelsen för Hästhållningens Främjande (NS) har med finansiering från Statens Jordbruksverks satsning på Livskraftigt
Läs merUtvecklat företagande i travbranschen
Utvecklat företagande i travbranschen Projektrapport 071129 Projektledare: Projektägare: Referensgrupp: Mats Norberg, LRF Konsult AB Johan Abenius, STC Carina Dahling, Skråmsta stuteri Jörgen Westholm,
Läs merFas 2 Projektrapport: December 2010
Spelregler för Hästföretagaren Fas 2 Projektrapport: December 2010 Projektledare: Projektägare: Mats Norberg, LRF Konsult Nybrogatan 1 871 30 HÄRNÖSAND mats.norberg@konsult.lrf.se 0611-289 33 LRF Konsult
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merNominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna
Läs merNU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG
NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG Vi vill höja kompetensen inom besöksnäringen i regionen och bredda turistutbudet för våra besökare, men också bygga en långsiktig
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs merVerksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära
Läs merProjektansökan 2011-10-20
Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda
Läs merHandlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara
Läs merSammanställning Sölvesborgs kommun Projektledare Maria Hjelm Nilsson
Sammanställning Sölvesborgs kommun 2015 Projektledare Maria Hjelm Nilsson Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Projektperiod...2 3. Kartläggning Sölvesborg..2 3.1 Resultat kartläggning i Sölvesborg...2-3
Läs merStöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande
1(8) 2010-02-22 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@jordbruksverket.se Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt
Läs merDestinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé
Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta
Läs merDelrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi
Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi 2017-03-02 2015/KS044872 Gunilla Berg Tyresö kommun / 2017-03-02 2 (6) Innehållsförteckning Inledning Vad är turism och besöksnäring? Varför en lokal strategi?
Läs merRegional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning
Läs merSLUTRAPPORT. Attityd. - företagande med passion för hästen. December 2008
1(8) SLUTRAPPORT Attityd - företagande med passion för hästen December 2008 Rapporten är delfinansierad av Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande 2008. 2(8) Innehållsförteckning Inledning
Läs merUppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Läs merUtveckla ditt företag i Hedemora
Utveckla ditt företag i Hedemora Inger Wilstrand, VD Hedemora Näringsliv AB Attraktiva Hedemora Ett näringsliv som präglas av engagemang och bredd I Hedemora går det ett företag på var tionde invånare.
Läs merSlutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978
Slutrapport 1. Projekt Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnummer: 29-3978. Stödmottagare: Siljansnäs Sockenkontor Ekonomisk förening 2. Kontaktpersoner Jonny Wikström Siljansnäs
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merAnalytikernätverk 20 november
1 Analytikernätverk 20 november Hur kan analysarbetet användas för att mobilisera aktörer? 2 Hur hänger det ihop? Interregionala planer och samarbeten Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt
Läs merRegionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft
Svenska Ridsportförbundets förstudie Regionala forum för hästsektorn - hållbar samverkan med utvecklingskraft Förstudien är finansierad av Jordbruksverket via Livskraftigt hästföretagande 2009. Innehållsförteckning
Läs merSlutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun
Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merPresentation av Framtidsveckan i Norrbotten.
Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem
Läs merStöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande
1(9) 2006-04-05 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@sjv.se Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merCirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merKommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merVälkommen! Nu skapar vi Skara Hästland! Informationsmöte 31 oktober, Axevalla Travbana. www.skarahastland.se
Välkommen! Nu skapar vi Skara Hästland! Informationsmöte 31 oktober, Axevalla Travbana Vid februarimötet framkom En arena för stora hästevenemang En modern rid- och träningsanläggning på Skålltorp En plats
Läs merMöjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet
Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merLänsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare
Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merNäringsliv och arbetsmarknad
Näringsliv och arbetsmarknad 30 31 Näringsliv och arbetsmarknad Det utbredda intresset för hästar i Sverige medför en stor efterfrågan på varor och tjänster knutna till svensk hästnäring. En hästägare
Läs merHÄSTPOLICY. Beslutad av kommunstyrelsen
HÄSTPOLICY Beslutad av kommunstyrelsen 2011-10-03 Hästpolicyns syfte Syftet med en kommunal hästpolicy är att tydliggöra hästens betydelse och positiva effekter för människor, samhällsekonomi och levande
Läs merSammanställning. Workshop Framtidsbilden. Ängelholms kommun har en översiktsplan
Sammanställning Ängelholms kommun har en översiktsplan från 2004. Kommunfullmäktige har tagit beslut att en ny översiktsplan ska tas fram. Den nya översiktsplanen ska utgöra ett strategiskt dokument, en
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merEuropeiska socialfonden
1(5) Beslut 2008-09-15 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i hela Sverige. Namn: Beskrivning: Kompetensförsörjning
Läs merHäst i hållbar utveckling
Häst i hållbar utveckling Rapport 2007:12 Häst i hållbar utveckling Utveckling av hästnäringen på regional och lokal och nivå i Gävleborgs län En studie genomförd av Mariana Femling på uppdrag av Berit
Läs merSocialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Läs merNominering Årets Leader
Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:
Läs merEn strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.
Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater
Läs merProtokoll Sammanträdesdatum
2010-01-27 1 (10) Plats och tid Orbaden Konferens, Orbaden, klockan 09.00-11.10 ande Lennart Olsson, vice ordf, c, Söderhamn Evy Degerman c, Bollnäs Ingvar Persson, m, Bollnäs Stefan Bäckström, c, Hudiksvall
Läs merDestination Visit Bollnäs
Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och
Läs merStrategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010
Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor
Läs merNominering - Årets Integrationssatsning Med checklista
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:
Läs merNU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM
NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM VARFÖR BEHÖVS HORSES MADE IN SWEDEN? Vi har: Vikande betäckningssiffror inom nästan alla raser En icke-fungerande marknad, både utifrån köp- och säljperspektiv
Läs merStockholms läns livsmedelsstrategi
Stockholms läns livsmedelsstrategi Nationell livsmedelsstrategi beslutad juni 2017 Riksdagsbeslut med 7 Riksdagspartier bakom Agenda 2030 Övergripande mål Den regionala livsmedelsstrategin för Stockholms
Läs merFlens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan
Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan Besöksperspektiv i översiktsplanen Med ett tydligt besöksperspektiv i sin nya översiktsplan visar Flens kommun hur man på ett bra sätt kan skapa bättre
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merÅtgärder för att stärka hästnäringen
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:3377 av Bengt Eliasson (L) Åtgärder för att stärka hästnäringen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hästnäringens
Läs merEQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Läs merStöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande
1(1) 2008-04-29 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@sjv.se Stöd till projekt för främjande av Livskraftigt hästföretagande
Läs merNominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Riddarordern Jamtlandicum Mer och bättre hästbaserade natur- och kulturupplevelser
Läs merVision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden
Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att
Läs merNaturturism i Uppsala län
Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet Projektnamn: Naturturism i Uppsala län - del 1 och 2 Foto: Frida Hedin, HS Konsult AB Frida Hedin 2010-05-10 HS Konsult AB Journalnummer: 2009-3403 Innehållsförteckning
Läs merNorrbotten
Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i Norrbotten är i grunden positiva till en regionbildning
Läs merKommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege
Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet och status
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll
Läs merNominering - Årets integrationssatsning Med checklista
Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Innovation landsbygd Journalnummer: 2010-3610
Läs merDetta är Jordbruksverket
www.jordbruksverket.se Detta är Jordbruksverket Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området och ansvarar för
Läs merInsats ASF arbetsintegrerande sociala företag
ASF SKAPAR JOBB - SAMVERKAN FÖR EN INKLUDERANDE ARBETSMARKNAD Insats ASF arbetsintegrerande sociala företag Samordningsförbund Stockholms stad - 5 juni 2018 Insats Arbetsintegrerande sociala företag Samordningsförbund
Läs merFler småföretag Hållbart samhälle Socialt företagande Närproducerad mat
Fler småföretag Hållbart samhälle Socialt företagande Närproducerad mat VAD ÄR UPPHANDLINGSDIALOG DALARNA? Upphandlingsdialog Dalarna (UDD) är ett stöd för alla som kommer i kontakt med offentlig upphandling,
Läs merEn svala gör ingen sommar
Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,
Läs merSocialförvaltningen Sida 0 (5) Verksamhetsplan
Sida 0 (5) Forum CARPE 2017-04-01 Verksamhetsplan 2017-04-01 2018-03-31 Forum Carpe - kompetens- och verksamhetsutveckling inom funktionshinderområdet i Stockholm län Sida 1 (5) Verksamhetsidé och övergripande
Läs merProjekt inom Hushållningssällskapen Miljö
Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna
Läs merVerksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2016 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-12-17 Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2016 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar
Läs merNy EPOK vid SLU. Vision och inriktning. Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp
Ny EPOK vid SLU Vision och inriktning Seminarium den 30 mars 2011 Alnarp Maria Wivstad Föreståndare EPOK centrum för ekologisk produktion och konsumtion Varför EPOK? Politiska mål 20% av landets jordbruksmark
Läs merVerksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Läs merMiljösamverkanVärmland
MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att
Läs merTillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens
Läs merProtokoll Sammanträdesdatum
2008-05-21 1 (9) Plats och tid Orbaden Konferens, Orbaden, klockan 09.00-12.00 Beslutande Sven-Åke Thoresen, ordf, s, Hudiksvall Lennart Olsson, vice ordf, c, Söderhamn Ingvar Persson, m, Bollnäs Stefan
Läs merFolkhälsocentrum Norrbottens läns landsting
Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns
Läs merNominering - Årets Integrationssatsning Med checklista
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:
Läs merSlutrapport för projekt
Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital
Läs mernorrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2
norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens
Läs merSKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014
SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs mer2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4
Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS
Läs merLänsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merHandlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013
Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen
Läs merGävleborgs län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde. " Företagsamhet " Attraktionskraft " Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar
Gävleborgs län Introduktion Det övergripande målet för Gävleborgs läns tillväxtavtal är kunskapsdriven tillväxt. De parter som står bakom avtalet anser att det skall vara den gemensamma handlingsplanen
Läs merVerksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg
Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns
Läs merVi kopplar samman stad och land.
Vi kopplar samman stad och land. LAB190 en samverkansplattform LAB190 är en samverkansplattform för att skapa ett modellområde för hållbar utveckling. Vi fokuserar på gröna näringar, hållbar besöksnäring
Läs merNominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader
Läs mer