Avtal FoU Sjuhärad Välfärd Dnr 2015/506

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Avtal FoU Sjuhärad Välfärd Dnr 2015/506 Sammanfattning FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) är sedan 1999 ett samarbete mellan de åtta Sjuhäradskommunerna, Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås. Högskolan är huvudman. Regionen har nu sagt upp sitt engagemang i FoUS och ett tillfälligt avtal reglerar FoUS:s verksamhet till och med augusti Kommunerna och högskolan har nu arbetat fram ett förslag på ny inriktning för FoUS verksamhet, omfattande hela det kommunala verksamhetsområdet inom den sociala sektorn. Behovet av samverkan när det gäller kompetens och utvecklingsfrågor är stort, inte minst på grund av verksamheternas alltmer ökande komplexitet. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 FoUS Avtal FoUS verksamhetsprogram Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Avtal och Verksamhetsprogram för FoU Sjuhärad Välfärd godkänns.

2 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse avtal FoU Sjuhärad Välfärd Diarienummer 2015/506, löpnummer 2309/2016 Sammanfattning FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) är sedan 1999 ett samarbete mellan de åtta Sjuhäradskommunerna, Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås. Högskolan är huvudman. Regionen har nu sagt upp sitt engagemang i FoUS och ett tillfälligt avtal reglerar FoUS:s verksamhet till och med augusti Kommunerna och högskolan har nu arbetat fram ett förslag på ny inriktning för FoUS verksamhet, omfattande hela det kommunala verksamhetsområdet inom den sociala sektorn. Behovet av samverkan när det gäller kompetens och utvecklingsfrågor är stort, inte minst på grund av verksamheternas alltmer ökande komplexitet. Förvaltningens förslag till beslut Avtal och Verksamhetsprogram för FoU Sjuhärad Välfärd godkänns. Ärendet FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) är sedan 1999 ett samarbete mellan de åtta Sjuhäradskommunerna, Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås. Högskolan är huvudman. Regionen har nu sagt upp sitt engagemang i FoUS och ett tillfälligt avtal reglerar FoUS:s verksamhet till och med augusti Kommunerna och högskolan har nu arbetat fram ett förslag på ny inriktning för FoUS verksamhet, omfattande hela det kommunala verksamhetsområdet inom den sociala sektorn. Behovet av samverkan när det gäller kompetens och utvecklingsfrågor är stort, inte minst på grund av verksamheternas alltmer ökande komplexitet. Det övergripande målet för FoUS är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidrag till att utveckla parternas arbete med sociala frågor och utmaningar i välfärdsarbetet, genom att: Genomföra forsknings- och utvecklingsprojekt Stärka och vidareutveckla samverkan mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer Utvärdera, förnya och utveckla arbetsmetoder, verksamhetsformer och handledning Medverka till utveckling av kunskapsbaserade arbetssätt som främjar och utvecklar verksamheternas kvalité Sprida erfarenheter och bidra till implementering av resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt Förmedla relevant information genom aktiv omvärldsbevakning och Samverka med andra FoU-enheter. Finansieringen kvarstår som tidigare med ett årligt verksamhetsbidrag med 13 kronor per invånare för kommunernas del och en miljon kronor för högskolan. Beslutsunderlag 1 FoUS Avtal FoUS verksamhetsprogram

3 2015/506, 2309/2016 2(2) Beslut lämnas till Socialchef Maria Jonsson Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

4 Förslag till AVTAL FoU Sjuhärad Välfärd

5 lnnehållsförteckning Avtal mellan parterna i FoU Sjuhärad Välfärd... 1 Firma... 1 Parter... 1 Syfte... 2 Uppdrag... 2 Ersättning... 2 Styrning... 2 Sammanträden... 3 Beslut... 3 Delegation... 3 Ägarforum... 3 Brukarråd... 3 Nya parter... 4 Jäv... 4 Basorganisation och medarbetares anknytning... 4 Äganderätt till forskningsresultat... 4 Redovisning... 4 Revisorer... 5 Finansiering... 5 Avtalsändringar... 5 Avtalstid... 5 Verksamhetens upphörande... 5 Tvist... 5 Övriga bestämmelser... 6

6 Avtal mellan parterna i FoU Sjuhärad Välfärd Verksamhet och drift vid fortsatt samverkan inom ramen för FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) bygger på detta samverkansavtal. Parterna förbinder sig att vara lojala med FoUS:s syfte och medger att detta avtal ska tolkas i ljuset av angivet syfte. Mellan angivna parter har träffats följande fyra-åriga avtal. 1 Firma 1.1 FoU-enheten benämns "FoU Sjuhärad Välfärd" och förkortas FoUS. 2 Parter 2.1 Bollebygds kommun BOLLEBYGD 2.2 Borås Stad BORÅS 2.3 Herrljunga kommun HERRLJUNGA 2.4 Marks kommun KINNA 2.5 Svenljunga kommun SVENLJUNGA 2.6 Tranemo kommun TRANEMO 2.7 Ulricehamns kommun ULRICEHAMN 2.8 Vårgårda kommun VÅRGÅRDA 2.9 Högskolan i Borås BORÅS 1

7 3 Syfte 3.1 Syftet är att bedriva forskning och utveckling för ingående parter inom välfärdsområdet med inriktning på sociala frågor inom det kommunala ansvarsområdet. 3.2 Verksamheten i FoUS ska bedrivas i enlighet med av parterna beslutat verksamhetsprogram. Styrgruppen beslutar om verksamhetsprogram och årliga verksamhetsplaner. 4 Uppdrag 4.1 Parterna ger Högskolan i Borås i uppdrag att förvalta FoUS i enlighet med verksamhetsprogrammet och i enlighet med vad styrgruppen beslutar samt i övrigt utföra de uppgifter som styrgruppen bestämmer enligt detta avtal. Högskolan ska agera koordinator där verksamhetschefen har ansvar att leda och koordinera FoUS: s verksamhet. Uppgiften ska omfatta att; tillse att verksamhetsprogrammet genomförs, samordna och lämna förslag till justeringar i verksamhetsplanen till styrgruppen inför det årliga ägarforumet, lämna förslag till och utarbeta förutsättningar för avtal för projekt inom FoUS till styrgruppen, avrapportera FoUS:s verksamhet till styrgruppen och internt till högskolan, följa upp och avrapportera projekt inom FoUS till styrgruppen samt ansvara för eventuella utbetalningar av medel parterna emellan, och kalla till samt anordna styrgruppens möten och protokollföring. 5 Ersättning 5.1 Högskolan ska ersättas för det uppdrag som utförs enligt punkt 4.1 från medel som parterna erlägger enligt punkt 18.1 samt från medel från samma konto som erhålles enligt punkt 18.2 och Högskolan ska löpande redovisa vilka kostnader som högskolan avser att debitera FoU Sjuhärad Välfärd. Enligt rektorsbeslut (december 2004) debiteras ett administrativt pålägg om 17 procent samt avtalsenlig hyra. 6 Styrning 6.1 Samtliga parter sätter samman en gemensam styrgrupp. 6.2 Varje kommun tillsätter en tjänsteman, förutom Borås Stad som kan tillsätta två, och Högskolan i Borås, som tillsätter två. Vardera parten utser även ersättare för varje tjänsteman. 6.3 De organ som äger rätten att utse ledamöter och ersättare äger också rätten att entlediga dessa. 6.4 Styrgruppen kan även besluta om att adjungera andra. Dessa personer äger ingen rösträtt. 6.5 Ett arbetsutskott tillsätts bestående av styrgruppens ordförande, två ytterligare representanter från kommunerna samt en representant från högskolan. 6.6 Ordföranden ska väljas för två år i taget och väljs bland de ledamöter som utsetts av kommunerna. En av högskolans representanter ska vara vice ordförande. 2

8 6.7 Eventuell ersättning till ledamöter eller ersättare beslutas och betalas av det organ som tillsatt ledamoten eller ersättaren. 6.8 Som ett led i styrningen av verksamheten ska det finnas mål för verksamheten. Dessa utformas och följs upp av styrgruppen två gånger per år. 6.9 Styrgruppen ska årligen ta fram en verksamhetsplan utifrån verksamhetsprogrammet. 7 Sammanträden 7.1 Ordföranden kallar till sammanträde. Kallelse ska skickas två veckor före sammanträdet, dagordning och handlingar för mötet skickas en vecka före sammanträdet. 7.2 Kallelse och övriga handlingar ska även sändas till ersättarna för kännedom. Ordinarie ledamot som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde kallar själv sin ersättare. Rättidig kallelse ska anses ha skett även om ordinarie ledamot inte kallat sin ersättare. 7.3 Styrgruppen ska sammanträda minst fyra gånger per år. Dessutom om minst en tredjedel av styrgruppens medlemmar begär det. 7.4 Protokoll vid styrgruppens sammanträden ska föras av särskilt utsedd sekreterare. Protokoll ska justeras av ordföranden jämte ytterligare en utsedd ledamot. 8 Beslut 8.1 Styrgruppens medlemmar ska sträva efter att fatta beslut i enighet. Styrgruppen är behörig att fatta beslut om FoUS:s verksamhet inom ramen för detta avtal och verksamhetsprogrammet. 9 Delegation 9.1 Styrgruppen kan delegera beslutanderätten i frågor om verksamheten till en eller flera personer. Delegation kan dock inte ske i frågor av principiellt viktig natur eller av större ekonomiskt värde för FoUS. 9.2 Beslut fattade av delegat ska anmälas till styrgruppen, som ska ange anmälningarna i protokoll. 10 Ägarforum 10.1 Ägarforum består av parternas representanter Styrgruppen kallar årligen till ett ägarforum. Där möts berörda förtroendevalda från samverkande parter. Verksamhetens inriktning och resultat diskuteras Ägarforum informeras årligen om verksamhetsprogram och verksamhetsplan. 11 Brukarråd 11.1 Ett eller flera brukarråd som består av representanter för frivillig- och intresseorganisationer ger FoUS:s ledning råd om innehåll och utformning av verksamheten. Samtliga kända frivillig- och 3

9 intresseorganisationer med verksamhet för FoUS:s målgrupper bjuds in att delta. Minnesanteckningar förs som sprids till styrgruppen. 12 Nya parter 12.1 Om samtliga parter är eniga om det, kan nya kommuner eller andra intressenter, såsom utförare av v social omsorg inom det geografiska området, få ingå som parter i detta avtal efter skriftlig förbindelse. De nya parterna ska erlägga en årlig avgift enligt 18.1 eller med belopp som övriga parter bestämmer. 13 Jäv 13.1 Styrgruppsledamot får inte handlägga frågor som rör avtal mellan ledamoten och någon av FoUS:s parter. Styrgruppsledamoten får inte heller handlägga frågor om avtal mellan FoUS:s parter och tredje man, om ledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot FoUS:s intresse. 14 Basorganisation och medarbetares anknytning 14.1 Den operativa verksamheten sköts av Högskolan i Borås i enlighet med detta avtal och verksamhetsprogrammet Parterna har att verka för att medarbetare hos respektive part ges goda villkor för att arbeta i FoUS Till basorganisationen (verksamhetschef, kommunikatör, administratör) knyts medarbetare Vetenskapliga ledare och samordnare knyts till FoUS via avtal med aktuella högskolor/universitet och respektive part Till mindre uppdrag inom FoUS, avseende tid och omfattning, knyts projektmedarbetare genom avtal med respektive part. 15 Äganderätt till forskningsresultat 15.1 Alla resultat som har direkt anknytning till uppdraget ägs gemensamt av samtliga avtalsparter och disponeras av parterna gemensamt Deltagande forskare äger rätt att i vetenskapliga sammanhang nyttja och redovisa samtliga resultat. I de fall FoUS-medarbetare önskar fördjupa bearbetningen av redan insamlad data ska en enskild skriftlig överenskommelse göras mellan verksamhetschef och vetenskaplig ledare. 16 Redovisning 16.1 Högskolan ska redovisa intäkter och kostnader till styrgruppen, bland annat innebärande att FoUS årsvis ska redovisa det ekonomiska utfallet och avge en verksamhetsberättelse. En avstämning mot upprättad budget ska också ske regelbundet Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ska skickas till Ägarforum av styrgruppen. 4

10 17 Revisorer 17.1 Verksamheten ska granskas av högskolans revisorer. Övriga parters medverkan granskas av respektive parts revisorer Samtliga parter medger att vardera partens utsedda revisorer får full insyn i FoUS med tillhörande dokumentation för att genomföra den revision vardera partens revisorer finner lämplig. 18 Finansiering 18.1 Samtliga parter ska halvårsvis bidra med medel till FoUS enligt följande finansieringsprincip: För kommunerna 13 kronor/invånare och för Högskolan i Borås 1 mkr. Summan ska efter fakturering vara högskolan tillhanda senast den 1 februari och den 1 september varje år. Högskolan ska föra medlen på särskilt konto Viss verksamhet avgiftsbeläggs, dvs. genererar intäkter till FoUS. Högskolan ska debitera externa avgifter och redovisa dessa som intäkter i FoUS och föra dessa på konto enligt punkt Parternas avsikt är att söka ytterligare externa medel till FoUS genom stöd/anslag från olika myndigheter, organ eller genom sponsring. Sådana medel ska föras på konto enligt punkt Vart 4:e år ska parternas bidrag justeras utifrån aktuellt invånarantal i det geografiska området som parterna representerar (justering enl. SCB). 19 Avtalsändringar 19.1 Ändringar av detta avtal ska vara skriftliga och undertecknade av samtliga parter för att vara gällande. 20 Avtalstid 20.1 Detta avtal löper från och med den 1 september 2016 och gäller till och med den 31 december Avtalet ersätter nuvarande avtal från , vilket upphör att gälla då detta avtal träder ikraft den Möjlighet till förlängning av detta avtal med max ytterligare fyra år Avtalet kan, från någon av parterna, skriftligen sägas upp med en ett-årig uppsägningstid. Avtalet sägs då upp med just den parten. 21 Verksamhetens upphörande 21.1 Om frågan uppkommer om FoUS ska upphöra ska styrgruppen sammankalla ett ägarforum för att behandla frågan Om FoUS upphör och det finns medel kvar på högskolans konto när samtliga skulder är betalda, ska dessa överblivna medel fördelas enligt vad parterna erlagt. 22 Tvist 22.1 Tvist enligt detta avtal ska avgöras av allmän domstol. 5

11 23 Övriga bestämmelser 23.1 Parterna äger inte rätt att företräda varandra eller att ingå juridiskt bindande avtal å varandras vägnar annat än efter särskild för ändamålet utfärdad fullmakt. Inte heller utgör detta avtal någon grund för att anse att någon som helst separat juridisk person bildas Parterna äger rätt att i sin marknadsföring och annan information ange parternas deltagande i FoUS. Parts varumärke får dock inte användas annat än efter samtycke från respektive part. Peter Rosholm Ordförande i kommunstyrelsen Bollebygds kommun Ulf Olsson Ordförande i kommunstyrelsen Borås Stad Johnny Carlsson Ordförande i kommunstyrelsen Herrljunga kommun Tomas Johansson Ordförande i kommunstyrelsen Marks kommun Kerstin Göss Lindh Ordförande i socialnämnden Svenljunga kommun Crister Persson Ordförande i kommunstyrelsen Tranemo kommun Mattias Josefsson Ordförande i kommunstyrelsen Ulricehamns kommun Bengt Hilmersson Ordförande i kommunstyrelsen Vårgårda kommun Björn Brorström Rektor vid Högskolan i Borås 6

12 Bilaga 2 VERKSAMHETS- PROGRAM FÖR FoU Sjuhärad Välfärd FoUS Styrgrupp

13 lnnehållsförteckning Verksamhetsprogram för FoU Sjuhärad Välfärd... 1 Inledning... 1 Mål och prioriterade områden... 1 Samverkan och ägarparternas roll... 1 Prioriteringar under perioden... 2

14 Verksamhetsprogram för FoU Sjuhärad Välfärd lnledning FoU Sjuhärad Välfärd (FoUS) är ett kompetenscentrum för forskning och utveckling inom det kommunala välfärdsområdet; ägt av de åtta kommunerna i Sjuhärad och Högskolan i Borås. Högskolan i Borås förvaltar FoU Sjuhärad Välfärd enligt uppdrag av parterna. Genom fokus på sociala frågor och välfärdens utmaningar ska forsknings- och utvecklingsarbete generera kunskap till ägarparterna genom FoU-projekt och olika kompetensinsatser. FoUS:s övergripande målsättning för perioden beskrivs i detta verksamhetsprogram. FoUS:s avtal mellan ägarpartema är det övergripande styrdokumentet för verksamheten. Verksamhetsprogrammet, som fastställs och revideras av FoUS:s styrgrupp, anger inriktning och prioriteringar under avtalsperioden. En årlig verksamhetsplan konkretiserar verksamhetens mål och fastställer prioriteringar. Denna följs upp av FoUS:s styrgrupp två gånger per år. Mål och prioriterade områden Det övergripande målet för FoUS är att genom kunskapsutveckling och metodstöd bidra till att utveckla parternas arbete med sociala frågor och utmaningar i välfärdsarbetet, genom att: genomföra forsknings- och utvecklingsprojekt, stärka och vidareutveckla samverkan mellan verksamheter, brukare och intresseorganisationer, utvärdera, förnya och utveckla arbetsmetoder, verksamhetsformer och handledning, medverka till utveckling av kunskapsbaserade arbetssätt som främjar och utvecklar verksamheternas kvalité, sprida erfarenheter och bidra till implementering av resultat från forsknings- och utvecklingsprojekt, förmedla relevant information genom aktiv omvärldsbevakning och samverka med andra FoU-enheter. FoU Sjuhärad Välfärds verksamhet har kommuninvånarna i Sjuhäradsbygden som utgångspunkt för att bedriva forskning och utveckling samt kompetensutveckling inom det sociala välfärdsområdet. Hållbar utveckling, folkhälsa, integration och genus är viktiga aspekter inom ramen för FoUS:s verksamhet. Samverkan och ägarparternas roll FoU-arbetet vid FoUS bedrivs i nära samverkan med parterna och deras brukare. Respektive ägarpart har ansvar för sina respektive områden. Behovet av samverkan när det gäller kompetens och utvecklingsfrågor är stort, inte minst på grund av verksamheternas alltmer ökande komplexitet. Högskolan i Borås har ett övergripande ansvar inom givna förutsättningar att tillhandahålla kompetent personal och bidra till kompetensutveckling och FoU-verksamhet. Vid behov kompletteras FoU-arbetet med lärare och forskare anställda vid andra lärosäten och företrädare från professionerna. Högskolan bedriver utbildning och forskning inom bland annat vård, arbetsliv och välfärd. FoUS och ägarparterna prioriterar frågor som rör socialt välfärdsarbete. Högskolan i Borås strävar efter att kunna anordna kurser och på sikt även utbildning inom det sociala området. 1

15 Prioriteringar under perioden Följande frågor prioriteras under perioden : Övergripande frågor: Initiera och genomföra FoU-projekt inom det kommunala välfärdsområdet nu även med inriktning på demografi, ekonomi, teknologi, boende samt arbetsmarknad. Öka kunskapen om FoUS:s olika insatser hos parternas medarbetare. Aktivt sprida och bidra till att FoU-resultat, som t.ex evidensbaserad praktik (EBP), tillvaratas och implementeras så att kunskapsutveckling sker i verksamheterna genom ägarparterna. Stärka och vidareutveckla samarbetet mellan berörda organisationer lokalt i Sjuhärad, samt regionalt och nationellt. Delta aktivt i befintliga nätverk och vid behov etablera nya nätverk. Aktuella interna frågor under perioden: Förtydliga syftet med FoU Sjuhärad Välfärd genom konkreta mål under olika tidsperioder, vilka fastställs i årliga verksamhetsplaner. Förtydliga och stärka styrgruppens uppdrag, roll och engagemang. Styrgruppen ska initiera, prioritera, stödja samt sprida och återföra resultat i verksamheterna. Ansökningar om externa medel ska ske för att stärka FoUS, gärna i samarbete med lämpliga samverkanspartner. Kompetensinsatserna ska ses över när det gäller form, tidslängd, geografisk spridning och nivå i relation till professionernas behov. God framförhållning ska eftersträvas. På grund av den nya FoU-inriktningen och den ekonomiska situationen, ska FoUS:s basorganisation ses över. Formerna för brukarråd ska ses över. I slutet av avtals- och verksamhetsperioden ska en utvärdering ske. 2

16 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem Dnr 2016/294 Sammanfattning Sveriges kommuner och landsting har gett stöd och vägledning kring handläggning av ärenden som berör familjehemsvård, även ersättning i samband med dessa insatser. Det är generella rekommendationer och kommuner uppmanas att ta fram egna riktlinjer. I kommunen finns både familjehem och släktinghem. Riktlinjen syftar till att få en enhetlig handläggning kring de ersättningar som utgår i dessa ärenden. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Cirkulär från SKL 3 Riktlinje för ersättning till familjehem och släktinghem Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem antas.

17 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem Diarienummer 2016/294, löpnummer 2042/2016 Sammanfattning Sveriges kommuner och landsting har gett stöd och vägledning kring handläggning av ärenden som berör familjehemsvård, även ersättning i samband med dessa insatser. Det är generella rekommendationer och kommuner uppmanas att ta fram egna riktlinjer. I kommunen finns både familjehem och släktinghem. Riktlinjen syftar till att få en enhetlig handläggning kring de ersättningar som utgår i dessa ärenden. Förvaltningens förslag till beslut Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem antas. Ärendet Sveriges kommuner och landsting har gett stöd och vägledning kring handläggning av ärenden som berör familjehemsvård, även ersättning i samband med dessa insatser. Det är generella rekommendationer och kommuner uppmanas att ta fram egna riktlinjer. I kommunen finns både familjehem och släktinghem. Riktlinjen syftar till att få en enhetlig handläggning kring de ersättningar som utgår i dessa ärenden. Beslutsunderlag 1 Cirkulär från SKL 2 Riktlinje för ersättning till familjehem och släktinghem Beslut lämnas till Socialchef Verksamhetschef IFO Maria Jonsson Socialchef Maria Winsten Utredare sektor välfärd Sektor välfärd

18 Cirkulärnr: 15:37 Diarienr: 15/06252 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för vård och socialtjänst Mottagare : Socialnämnd Individ - och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Rubrik: Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år 2016

19 ( 6 ) CIRKULÄR 1 5: 37 Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ - och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnads överflyttningar m.m. för år 2016 Cirkuläret syftar till att ge stöd och vägledning för handläggare och beslutsfattare i kommuner gällande handläggningen av ärenden som rör familjehemsvård. Eftersom det är generella rekommenda tioner bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Från den 1 januari 2007 är det nya regler gällande beskattning av omkostnadsersättning. Förändringen är ett led i finansieringen av de skattesänkningar som regeringen beslutat om. Familjehemmen får göra avdrag i sin deklaration för den del av omkostnadsersättningen s om överstiger kronor per år. Staten bestämmer om eventuella begränsningar i rätten till avdrag för utgifter som uppkommer i samband med förvärvsinkomster. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse beslutade den 14 december 2007 att höja omkostnadsers ättningen i rekommendationerna från år 2008 med 130 kronor per månad och uppdragstagare. Denna rekomm endation gäller även för år I cirkuläret finns tabeller med aktuella belopp för ar vode och omkostnader för år Från och med 2010 innehåller SK L; s cirkulär endast rekommendationer gällande ersättningar för arvode och omkostnad. SKL har inte möj lighet att ge råd avseendersättningar i enskilda ärenden. Råd och stöd ges däremot avseende mer generella frågeställningar t.ex. i samband med att kommunen utarbetar egna riktlinjer för ersättningar. Råd givning sker enbart via webb på hemsidan, dvs. inte via telefon eller mejl. Använd formulär i ärenden gällande fam iljehemsvård. SKLs rådgivning är enbart avsedd för företrädare för kommunen. Familjehem kan inte konsultera SKL utan hänvisas till berörd kommun. Klicka här för att komma till formulär et eller kopiera in följande adress i din webbläsare: Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

20 CIRKULÄR ( 6 ) Tidigare års cirkulär finns att hämta i cirkulär basen på hemsidan Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för Vård och omsorg Åsa Furén - Thulin

21 CIRKULÄR ( 6 ) Ersättningar vid familjehemsvård av barn och ungdom enl igt SoL, LVU och LSS för år 2016 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2016 års prisbasbelopp, kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar int e höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan ska läggas på den ordinarie omkostnadsersättningen. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en ålders förde lad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger ti ll grund för Konsumentverkets beräkningar. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbeloppet Kronor % av prisbasbeloppet kr 105 % kr 150 % kr 120 % kr 170 % Arvodesersättning Beräkning av rekommender ad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne statistik och ä r per månad fr.o.m. januari Arvodet har r äknats upp med 2. 8 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr kr kr kr kr kr

22 CIRKULÄR ( 6 ) Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering LSS för år 2016 enl igt SoL, LVU och Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsers ättning per förälder för år Beloppen är beräknade på 2016 års prisbasbelopp, kronor, och ä r per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kost nader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbeloppet Kronor % av prisbasbeloppet kr 120 % kr 170 % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesers ättning per förälder för år Ersätt ningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och ä r per månad fr.o.m. januari Arvodet har r äknats upp med 2.8 % för år Individuell b e dömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode kr kr kr Vid förälder -/barnplaceringar utgår arvode - och omkostnadsersättning även för barnet.

23 CIRKULÄR ( 6 ) Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2016 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2016 års prisbasbelopp, kronor, och ä r per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Grundk ostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbeloppet Kronor % av prisbasbeloppet kr 120 % kr 170 % Arvodesersättning Beräkning av rekommender ad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och ä r per månad fr.o.m. januari Arvodet har r äknats upp med 2.8 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. G rundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr

24 CIRKULÄR ( 6 ) Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2016 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2016 års prisbasbelopp, kronor, och ä r per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättn ingen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Fast omkostnadsersättning platser % av 3-4 platser % av prisbasbelopp prisbasbelopp 923 kr 25 % kr 50 % Rörlig omkostnads ersättning 2 Enligt rekommen - dationer för omkostnadsersätt - ningar för familjehem Arvodesersättning Beräkning av rekommender ad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och ä r per månad fr.o.m. januari Arvodet har r äknats upp med 2.8 % för år Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser kr kr kr 1 Då inga barn finns placerade 2 Då barn finns placerade

25 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Riktlinjer för ersättning till familjehem och släktinghem ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2019

26 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

27 Innehåll 1 Bakgrund Syfte Handläggning

28 1 Bakgrund Sveriges kommuner och landsting har via cirkulär gett stöd och vägledning kring handläggning av ärenden som berör familjehemsvård, även ersättning i samband med dessa insatser. Det är generella rekommendationer och kommuner uppmanas att ta fram egna riktlinjer. I januari 2007 genomfördes förändringar i ersättning till familjehem/släktinghem. De får nu göra avdrag i deklarationen för den omkostnadsersättning som överstiger kronor. Samma år höjdes omkostnadsersättningen med 130 kronor per månad oavsett utgångssumman för att kompensera det inkomstbortfall som kan komma för de kronor i omkostnadsersättning som beskattas. 2 Syfte I kommunen finns både familjehem och släktinghem. Riktlinjen syftar till att få en enhetlig handläggning kring de ersättningar som utgår i dessa ärenden. 3 Begrepp och definitioner Familjehem: En familj som tar emot ett icke känt barn för stadigvarande vård och fostran Släktinghem: En familj som tar emot ett barn som är känt för familjen för stadigvarande vård och fostran Omkostnadsersättning: Ersättning som ska täcka de omkostnader familjen får då de har ytterligare ett barn boende hos sig Arvode: Lön för uppdraget Basbelopp: Prisbasbelopp som utgår ifrån SKL 4 Handläggning En individuell bedömning ska göras i varje enskilt ärende. Ersättning till familjehem bör följa de rekommendationer som SKL ger utifrån årets prisbasbelopp. Andra inkomster till familjehem och släktinghem såsom barnbidrag, underhållsstöd, CSN, dagersättning från Migrationsverket, barnpension etcetera ska dras av den omkostnadsersättning som utgår. På SKL:s rekommendation ska det på omkostnadsersättningen alltid läggas på 130 kronor per månad. Omkostnadsersättningen ska täcka de merkostnader familjen får och är individuell utifrån barnets och familjehemmets förutsättningar. Arvodet ska även det vara individuellt bedömt och följa SKL:s riktlinjer. Förhöjt arvode ska beslutas av Individnämnden enligt delegation. 4

29 Vid jourplaceringar ska det utgå ett större arvode som är dygnsbaserat och även detta ska följa SKL:s rekommendationer. I avtalet ska det tydligt framgå att det är en jourplacering som sedan kommer övergå till ett avtal grundat på arbetsinsats. Till släktinghem ska det endast utgå omkostnadsersättning. Detta utifrån att placeringar i släktinghem oftast är ett önskemål och att det inte ställs samma krav på släktinghem som på familjehem. Ett släktinghem kan bli aktuellt då barnet av olika anledningar inte har någon annanstans att bo. Utredningen kring släktinghem är i mindre format än vid familjehemsutredningar. Vid alla placeringar, både familjehem och släktinghem, ska ersättning utgå för inköp av möbler och basgarderob. Säng köps in utöver. För övriga möbler och kläder ska det för varje kategori (kategori 1: möbler, kategori 2: kläder) utgå högst 6 procent av basbeloppet och även detta ska vara individuellt bedömt. Familjehem ska erbjudas två månaders tjänstledighet vid placering för att trygga upp barnets första tid i familjehemmet. Inkomstbortfall ska då ersättas. Beslut fattas av verksamhetschef enligt delegation. Släktinghem erbjuds inte tjänstledigt eftersom det är en på förhand bestämd konstellation där familjer gjort upp mellan varandra att barnet ska bo hos släktingen. 5

30 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Regler för kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning Dnr 2016/152 Sammanfattning Förvaltningen fick i uppdrag av kommunstyrelsen , 142, att ta fram en modell för att hantera de hyresökningar som blir följden av nybyggda och renoverade bostäder. Förvaltningen föreslår att Ulricehamns kommun inför ett kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning (KBF) för att säkerställa möjligheten för dessa personer att kunna acceptera beslut om bra bostad, trots hög hyra. Bidraget bör riktas till personer med beslut om bostad enligt LSS eller SoL och fungera som ett komplement till Försäkringskassans eller Pensionsmyndighetens ersättningar. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Uträkning KBF 3 Regler för kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning (KBF) Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Kommunalt bostadstillägg införs enligt Regler för kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning, och inkluderas i budgetarbetet för 2017.

31 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Regler för kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning Diarienummer 2016/152, löpnummer 2001/2016 Sammanfattning Förvaltningen fick i uppdrag av kommunstyrelsen , 142, att ta fram en modell för att hantera de hyresökningar som blir följden av nybyggda och renoverade bostäder. Förvaltningen föreslår att Ulricehamns kommun inför ett kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning (KBF) för att säkerställa möjligheten för dessa personer att kunna acceptera beslut om bra bostad, trots hög hyra. Bidraget bör riktas till personer med beslut om bostad enligt LSS eller SoL och fungera som ett komplement till Försäkringskassans eller Pensionsmyndighetens ersättningar. Förvaltningens förslag till beslut Kommunalt bostadstillägg införs enligt Regler för kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning, och inkluderas i budgetarbetet för Ärendet Bristen på bostäder för personer med funktionsnedsättning i Ulricehamns kommun har resulterat i ej verkställda beslut och köpta platser. De senaste åren har det aktivt arbetats med att tillskapa fler bostäder för målgruppen och under hösten 2016 står den första nybyggda gruppbostaden klar. I början på 2017 förväntas ytterligare en gruppbostad vara klar och även ett nytt socialpsykiatriskt boende. De nya platserna innebär att kommunen kan verkställa beslut och ta hem personer som varit placerade på annan ort. Det kvarstår därefter ett stort behov av att se över de äldre gruppbostäderna och deras standard. Hyror Nybyggnationer, ombyggnationer och renoveringar för med sig höga kostnader och leder till höga hyror. Mellan perioden 2002 till 2012 har hyrorna i befintligt bestånd på bostadsmarknaden i Sverige ökat med cirka 60 procent medan hyresökningen i nybyggnationer varit cirka 100 procent. Då det inte har tillkommit nya bostäder för målgruppen i kommunen sedan 2004, blir skillnaden i dessa hyror påtaglig. Kommunens hyressättning förhandlas fram centralt mellan Fastighetsägarna och Hyresgärsföreningen. En marknadsmässig hyressättning innebär att kommunens bostäder hyressätts likt övriga bostäder i ordinarie bestånd, ofta i enlighet med bruksvärdessystemet. Hänsyn tas då bland annat till faktorer som planlösning, modernitet, läge och tillgång till gemensamhetsytor. Betalningsförmåga Personer med funktionsnedsättning har generellt en låg inkomst, oftast bestående av bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, alternativt Pensionsmyndigheten. Det finns oftast inget ekonomiskt utrymme för hyror högre än vad Försäkringskassans bostadsbidrag täcker vilket innebär att de inte kan tacka ja till en bostad med för hög hyra. Det kan leda till att gruppbostäderna står tomma och att beslut fortsatt inte kan verkställas. Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva och bo i en fullvärdig bostad som är den enskildes privata och permanenta hem. Bostäderna bör ligga i etablerade

32 2016/152, 2001/2016 2(3) bostadsområden och får inte ha en institutionell prägel. Kollektivtrafik bör finnas och närhet till dagligvaruhandel är en fördel. Med dessa aspekter inkluderade hamnar bostäderna således ofta i de områden som har högst hyra i en kommun. Generellt består dessa personers inkomst av antingen aktivitetsersättning, sjukersättning, pension eller äldreförsörjningsstöd. Nettoinkomsten kan vara så låg som kronor och med maximalt bostadstillägg på kronor är den totala inkomsten på kronor. Med en hyra på kronor har personen kronor kvar att leva på. En ensamstående person med fullt bostadstillägg och en hyra på kronor betalar själv 350 kronor per månad för sitt boende. Om personen efter hyran är betald har för lite pengar kvar att leva på utgår särskilt bostadstillägg från Försäkringskassan med 93 % av en hyra upp till kronor. Ett ensamhushåll med maximalt bostadstillägg, inklusive särskilt bostadstillägg, får själv betala 434 kronor upp till en hyra på kronor men betalar därutöver allt som överstiger kronor. Andra kommuner En del kommuner hänvisar personen som inte klarar av att betala höga hyror till att ansöka om försörjningsstöd enligt SoL. Då personer som omfattas av LSS i stor utsträckning kommer behöva detta stöd under en lång tid skulle det innebära att andelen mottagare av försörjningsstöd permanent skulle öka i kommunen. Det skulle också innebära att personen först måste använda sparade medel och sälja tillgångar för att därefter ha rätt till försörjningsstöd. En annan subventioneringsmodell är så kallad max-hyra där en hyra som anses vara lämplig för målgruppen bestäms och den hyreskostnad som överstiger max-hyran subventioneras av kommunen. Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning (KBF) är en modell som bland annat Stockholmsregionens kommuner, Göteborg stad och Partille kommun har. Då görs en individuell bedömning utifrån inkomster, förmögenheter över en viss nivå och hyreskostnad. Det ska fungera som ett komplement till Försäkringskassans bostadsbidrag och säkrar att alla har en miniminivå kvar att leva på. Denna modell är administrativt mer krävande men genom att undvika generell subventionering blir istället individens behov utgångspunkt för hur mycket som betalas ut. Förvaltningen föreslår därför denna modell. Ekonomi Kostnaderna för att betala ut KBF föreslås belasta sektor välfärd. Hur mycket som årligen kan komma att betalas ut i KBF är svårt att förutse och är beroende på antal som är berättigade till KBF, hyresökningar och inkomstförhållandena hos individerna. Utifrån de förutsättningar för KBF som förvaltningen föreslår är det i dagsläget de nybyggda bostäderna som kommunen äger eller hyr som är aktuella. Därtill kan det tillkomma personer anvisade till servicebostäder eller andra boenden som har en annan hyresvärd än kommunen. I bifogad bilaga redovisas uppskattade kostnader för KBF, vilket uppgår till drygt kronor per år. I uträkningen inkluderas framtida planerade bostäder där hyresnivån inte ännu är bestämd, uträkningen utgår därför ifrån exempelhyror. Beslutsunderlag 1 Uträkning KBF 2 Regler för kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning (KBF) Beslut lämnas till Socialchef

33 2016/152, 2001/2016 3(3) Maria Jonsson Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

34 Boende Antal lägenheter Ex. brukarhyra/mån Ex. inkomst FK botillägg Särsk.botillägg (FK) Kvar Förbehållsbelopp KBF per brukare & mån Total KBF/år Hestervägen Wallenqvist Svalan 13 Plan Läg 3 1:a :a :a :a :a :a :a :a :a :a :a :a :a TOTAL Observera att hyrorna i de nya boendena inte är bestämda ännu och hyresnivån kan därför komma att ändras. Uträkningen utgår från exempelhyror.

35 Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning ANTAGET AV: "[Klicka här och skriv]" DATUM: "[Fyll i datum enligt ÅÅÅÅ-mm-dd]" ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2019

36 Våra styrdokument [Normerande] Policy Vår hållning, övergripande Riktlinjer Rekommenderade sätt att agera Regler Absoluta gränser och ska-krav [Aktiverande] Strategi Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar Program Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan Uppdrag, tidsram och ansvar 2

37 Innehåll 1 Bakgrund Syfte Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning Regler för KBF i Ulrichemans kommun Grundläggande Gifta och sammanboende Bostad och hyra Inkomster Minimibelopp Ansökan Beslut Utbetalning Omprövning Överklagan Återbetalningsskyldighet

38 1 Bakgrund Målet med insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Lagen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer den omfattar, vilket inkluderar bl.a. möjligheten att ha ett eget hem. Enligt socialtjänstlag (2001:453) är insatsen bostad med särskild service en rättighet för individer som inte själva kan tillgodose sina behov. I proposition 1999/93:159 framhålls att ingen annan faktor kan sägas ha så stor betydelse för känslan av den egna integriteten som den egna bostaden. Kommuner får med stöd av 2 kap 6 Lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47) lämna enskilda hushåll ekonomiskt stöd i syfte att minska deras kostnader för att skaffa eller inneha en permanent bostad. Många personer med omfattande funktionsnedsättning tillbringar en stor del av sin dag i det egna hemmet och för dessa personer är en god bostad mycket betydelsefull. Att skapa förutsättningar som möjliggör för personer med funktionsnedsättning att flytta till egen bostad är av största vikt, men bostadsbristen och de dyra boendeformerna utgör idag betydande hinder. 2 Syfte KBF syftar till att underlätta för personer med funktionsnedsättning att få en ändamålsenlig bostad som är lämplig utifrån individens behov. Reglerna för KBF syftar till att förtydliga de förutsättningar som krävs för att få beviljat KBF i Ulricehamns kommun och är förvaltningens stöd för beslut i dessa ärenden. 3 Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning KBF är en frivillig ersättning som kommuner kan välja att betala ut för att främja ett självständigt liv för de personer det omfattar. Exempelvis Stockholm, Göteborg, Täby och Partille har sådant tillägg. Det är inte lagstyrt och kommunerna har således olika regler för tillägget och olika metoder för beräkning av det. KBF är individuellt och utgår från personens behov av, och förutsättningar för, att få en god bostad. Det påverkar inte hyressättningar och i kommunens nya bostäder blir hyran marknadsmässigt bestämd. Eftersom det länge varit brist på fullvärdiga, anpassade bostäder i kommunen ger modellen möjlighet att verkställa fler beslut om boende, trots att nybyggnationer och renoveringar ger högre hyror. Modellen ska garantera att alla har en miniminivå kvar att leva på och en god bostad som främjar ett självständigt liv. 4

39 4. Regler för KBF i Ulricehamns kommun 4.1 Grundläggande KBF kan utgå till person med funktionsnedsättning som är folkbokförd i Ulricehamns kommun och har beslut om bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt LSS eller SoL. KBF ska fungera som ett komplement till försäkringskassans (FK) bostadstillägg och/eller bostadsbidrag och dessa måste sökas i första hand. Först när hyran överstiger den maxhyra som FK betalar ut tillägg/bidrag för kan KBF bli aktuellt. För 2016 är denna maxhyra 6200 kr. KBF ska säkra att person med hyra som överstiger försäkringskassans maxhyra fortfarande har det av Socialstyrelsen fastställda minimibeloppet kvar att leva på. Exempel beräkning av KBF Inkomster efter skatt 6500 Bostadstillägg (FK) 4650 Särsk.bostadstillägg (FK) 1116 Hyra Minimibelopp att ha kvar: 5001 KBF Gifta och sammanboende Sambor likställs med makar när det gäller KBF. Om det på grund av omständigheterna är sannolikt att två personer är sambor, ska dessa likställas med sambor, om de inte kan visa att de inte är det. En person som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make likställs med en ogift person, om inte särskilda skäl talar emot detta. Om personen är gift eller sammanboende ska bådas inkomster och förmögenheter räknas med och kostnaden för boendet delas lika mellan dem. Även minimibelopp att ha kvar påverkas, enligt Socialstyrelsens årligen fastställda belopp för avgiftsberäkning 4.3 Bostad och hyra KBF lämnas endast för bostad som i och med beslut om särskild bostad LSS/SoL anvisats den sökande. Bostaden ska vara anpassad och ändamålsenlig med hänsyn till personens behov. Till bostadskostnad räknas hyra inklusive uppvärmning. Hushållsel räknas inte. 4.4 Inkomster Inkomster som tas med i beräkningen är samma som försäkringskassan inkluderar vid beräkning av bostadstillägg; Inkomst av tjänst Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av kapital 5

40 Tillgångar Vissa skattefria inkomster Om personen har en förmögenhet som överstiger kronor räknas 15 % av den överstigande delen som inkomst. För gifta/sammanboende gäller 15 % på belopp som överstiger kr. 4.5 Minimibelopp Socialstyrelsen fastställer varje år ett minimibelopp som anger vad person bör ha kvar att leva på efter att hyra och eventuella avgifter är betalda. För 2016 är beloppet 5001 kr för ensamboende eller 4225 kr för var och en sammanlevande makar och sambor. 4.6 Ansökan En ny ansökan ska göras årligen där följande uppgifter ska bifogas: aktuella uppgifter om inkomst aktuella uppgifter om boendekostnader beslut om bostadstillägg och, eventuellt, särskilt bostadstillägg från försäkringskassan läkarintyg som styrker funktionsnedsättningen, om detta inte redan finns hos kommunen. 4.7 Beslut Beslutet som fattas ska vara skriftligt och det ska av beslutet framgå om ansökan avslås eller beviljas. Det ska också framgå av beslutet, om ansökan beviljas, hur stort belopp som kommer att utbetalas och när utbetalning kommer att ske. 4.8 Utbetalning KBF utbetalas i förskott varje månad. Belopp som understiger 100 kronor per månad betalas inte ut. 4.9 Omprövning Om nya uppgifter inkommer under tiden som beslut om KBF löper, eller om omständigheterna ändras, kan kommunen på egen hand ompröva beslutet om KBF Överklagan Eftersom det inte finns en lagstadgad rätt till KBF fattas beslut utifrån dessa regler som fastställs av kommunfullmäktige. Personen kan ta beslutet till Förvaltningsrätten som har att ta ställning till lagligheten i beslutet, det vill säga göra en laglighetsprövning, och antingen undanröja eller fastställa beslutet. Beslutet kan inte ändras Återbetalningsskyldighet En person kan bli återbetalningsskyldig om KBF har betalats ut felaktigt, eller med felaktigt belopp. Personen har en skyldighet att snarast anmäla förändringar i inkomst, boendekostnader, familjesituation eller annat som kan påverka rätten till KBF, eller storleken på KBF. 6

41 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland Dnr 2016/341 Sammanfattning Västra Götalandsregionen har tillsammans med VästKom tagit fram en handlingsplan i syfte att stödja utvecklingen och förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre i regionen. Syftet är också att uppnå och upprätthålla en god kvalitet på arbetet kring de mest sjuka äldre och sträva efter att de gemensamma resurserna används på bästa möjliga effektiva sätt. Målet är att de mest sjuka äldre ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan man befinner sig och oavsett vilka behov man har. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen vilket innebär att äldreomsorg, hemsjukvård, primär- och specialistvård samverkar runt de mest sjuka äldre. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Det goda livet fo r mest sjuka a ldre i VG Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Ulricehamns kommun sta ller sig bakom Handlingsplan Det goda livet fo r mest sjuka a ldre i Västra Götaland

42 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland Diarienummer 2016/341, löpnummer 2294/ Sammanfattning Västra Götalandsregionen har tillsammans med VästKom tagit fram en handlingsplan i syfte att stödja utvecklingen och förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre i regionen. Syftet är också att uppnå och upprätthålla en god kvalitet på arbetet kring de mest sjuka äldre och sträva efter att de gemensamma resurserna används på bästa möjliga effektiva sätt. Målet är att de mest sjuka äldre ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan man befinner sig och oavsett vilka behov man har. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen vilket innebär att äldreomsorg, hemsjukvård, primär- och specialistvård samverkar runt de mest sjuka äldre. Förvaltningens förslag till beslut Ulricehamns kommun ställer sig bakom Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland Ärendet Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stäkra och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. Den första handlingsplanen i Västra Götaland gällde för perioden och en reviderad plan fanns under perioden Syftet med handlingsplanen är att stödja utvecklingen och förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Handlingsplanen har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen och VästKom. Syftet med handlingsplanen för perioden är att uppnå och upprätthålla en god kvalitet på arbetet kring de mest sjuka äldre och sträva efter att de gemensamma resurserna används på bästa möjliga effektiva sätt. Målet är att de mest sjuka äldre ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbefinnande oavsett var i vårdkedjan man befinner sig och oavsett vilka behov man har. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sammanhållen vilket innebär att äldreomsorg, hemsjukvård, primär- och specialistvård samverkar runt de mest sjuka äldre. I handlingsplanen finns fem fokusområden: SIP Samordnad individuell plan, mål: de mest sjuka äldre som har behov av samordnade insatser har en SIP Mobil närvård, mål: de mest sjuka äldre har tillgång till hembesök via mobil närvård Kunskapsbaserad vård, mål: de mest sjuka äldre ska få en kvalitetssäkrad och patientsäker vård God och säker läkemedelsbehandling, mål: de mest sjuka äldre får rätt läkemedelsbehandling

43 2016/341, 2294/2016 2(2) Trygg och säker vårdövergång, mål: de mest sjuka äldre får en trygg, säker och standardiserad in- och utskrivning mellan olika vårdgivare Beslutsunderlag 1 Det goda livet för mest sjuka äldre i VG Beslut lämnas till Socialchef Verksamhetschef äldreomsorg Maria Jonsson Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

44 6 Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland Handlingsplan

45 Bakgrund Mellan åren 2010 till 2014 träffade staten och SKL (Sveriges kommuner och landsting) överenskommelser om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i fokus, uppmuntra, stärka och intensi era samverkan mellan kommuner och landsting. Hösten 2011 gav hälso- och sjukvårdsutskottet i uppdrag åt hälso- och sjukvårdsdirektören i Västra Götaland att ta fram en handlingsplan för att stödja utvecklingen och förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Den första handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland gällde under åren och reviderad plan under Nuvarande plan som bytt namn till Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland gäller för åren och togs fram på uppdrag av LiSA. Beslut om att rekommendera kom - muner och region att arbeta efter handlingsplanen togs i LiSA april En stor del av sjukvården riktas till multisjuka; personer med minst två kroniska sjuk - domar står för 50 procent av de samlade sjukvårdskostnaderna och drygt hälften av alla läkarbesök på akutmottagningar. Före - komsten av kroniska sjukdomar är naturligt relaterad till ålder 85 procent av svenskarna över 65 år har minst en kronisk sjukdom. I grup - pen år har 56 procent er än en kronisk sjukdom, i gruppen 75 till 84 år 77 procent, och i gruppen över 85 år 81 procent. Personer med kommunala omsorgsinsatser har i ännu högre grad (90 procent) kronisk sjukdom*. Antalet personer 85 år och äldre förväntas öka med 130 procent mellan åren 2015 och 2050**. *Effektiv vård - Slutbetänkande av En nationell samordnare för effekti - vare resursutnyttjande inom hälso och sjukvården. Stockholm 2016 **Källa: SCB, Statistiska centralbyrån 2015, Sveriges folkmängd (i ettårsklasser) Från Målgrupp mest sjuka äldre Mest sjuka äldre personer Med mest sjuka äldre menas personer 65 år och äldre som har omfattande nedsättningar i sitt funktion - stillstånd till följd av åldrande, skada eller sjukdom. I Västra Götaland fanns det år 2015 cirka personer som är över 65 år, av dem räknas cirka personer till gruppen mest sjuka äldre. 18% 30 % år 13 % år 1 % 95+ år 56 % år Läs Socialstyrelsens de nition av målgruppen mest sjuka äldre på kunskapsguiden.se personer över 65 år i Västra Götaland 2015 Källa: SCB, 2015 Fokusområden Syfte varför gör vi detta? SIP - Samordnad individuell plan Mobil närvård Kunskapsbaserad vård God och säker läkemedelsbehandling Trygg och säker vårdövergång Dessutom ska vi i arbetet med äldre; Ar beta hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande. Se till att äldre har en fast vårdkontakt. Se till att äldre blir delaktiga och medskapare till sin egen vård. Anv ända välfärdsteknologi och anpassa våra verksamheter till digitaliseringen. Med handlingsplanens mål och aktiviteter vill vi uppnå och upprätthålla en god kvalitet på arbetet kring de mest sjuka äldre och sträva efter att våra gemensamma resurser används på bästa möjliga effektiva sätt. Mål vad vill vi uppnå? De mest sjuka äldre ska uppleva trygghet, säkerhet, kontinuitet, samordning, värdighet och välbe nnande oavsett var i vårdkedjan hen be nner sig och oavsett vilka behov hen har. Vården och omsorgen ska vara samordnad och sam - manhållen, vilket innebär att äldreomsorg, hemsjukvård, primär- och specialistvård samverkar runt de mest sjuka äldre. 2

46 Äldrearbetet i Västra Götaland Ledningsstruktur På strategisk övergripande nivå mellan de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen finns sedan år 2012 en struktur för ledning i samverkan (LiSA). LiSA har uppdraget att driva på, samordna och skapa förutsättningar för länets utveckling inom välfärdsområdet med syftet att skapa effektivitet och resultat. För länets gemensamma äldrefrågor finns Länssamverkansgrupp Äldre som också är beredande till LiSA och ska i den rollen stödja och länsövergripande skapa förutsättningar för utveckling av de gemensamma delarna inom äldreområdet. Arbetet bygger på förankring och samråd med huvudmännen inom de fem vårdsamverkansgrupperna. Länssamverkan Äldre följer utvecklingen och genomförandet av handlingsplanen och rapporterar regionalt och delregionalt. Under 2016 väntas samverkansstrukturen mellan kommun och region förändras för att stärkas. Vårdsamverkansgrupperna: - Närvårdssamverkan Södra Älvsborg - Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet - Vårdsamverkan Skaraborg - Vårdsamverkan Fyrbodal - SIMBA Kommunerna i Västra Götaland: - Boråsregionen - Göteborgsregionen - Skaraborgs kommunalförbund - Fyrbodal Länssamverkansgrupp Äldre Regionens verksamheter Samordning via VästKom och Regionkansliet Ledning i samverkan VGR/VGK - välfärd (LiSA) Politiska samrådet mellan VästKom och Västra Götalandsregionen (SRO) Bilden ovan visar strukturerna för samverkan i Västra Götaland, (mars 2016). Genomförande Ansvaret för genomförandet av länets handlingsplan har länets vårdsamverkansområden där det delregionala arbetet ska finnas beskrivet i en genomförandeplan. För den länsövergripande samordningen av handlingsplanens genomförande finns det under 2016 en processledare anställd på Västra Götalandsregionen. Uppdraget omfattar bland annat att; aktivt stödja och följa upp genomförandet av aktiviteterna i handlingsplanen, delta i Länssamverkansgrupp Äldres arbete och att leda Utvecklingsledarnätverk Äldre som består av personer inom vårdsamverkan som finns som stöd i arbetet med handlingsplanen. Utvecklingsledarnätverk Äldre träffas regelbundet för erfarenhetsutbyte, omvärldsbevakning och för att arbeta med uppdrag från Länssamverkan Äldre. Länsgemensamma mötesplatser kring arbetet med handlingsplanen arrangeras två gånger per år. 3

47 Fokusområden för att uppnå en sammanhållen god vård, rehabilitering och omsorg för mest sjuka äldre i Västra Götaland När de mest sjuka äldre har behov av vård och omsorg från era vårdgivare samtidigt måste personal från äldreomsorg, hemsjukvård, primär- och specialistvård samspela så att det sammanlagda resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv. SIP SIP - Samordnad individuell plan En SIP gör att de mest sjuka äldre och deras närstående blir delaktiga i planeringen av insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård samt att ansvarsfördelningen blir tydlig. Mål De mest sjuka äldre som har behov av samordnade insatser har en SIP. Aktiviteter Arbetssätt med SIP implementeras i verksamheterna. Indikator Andel listade patienter 65 år och äldre som har en upprättad SIP. Måltal: Öka Indikator Andel listade patienter 65 år och äldre som har en uppföljning av SIP. Måltal: Öka Tips! Utbildnings- samt implementeringsmaterial för SIP i Västra Götaland nns på samt Mobil närvård De mest sjuka äldre ska få en personcentrerad, trygg och samordnad nära primär- och specialistvård som präglas av helhetssyn. Mål De mest sjuka äldre har tillgång till hembesök via mobil närvård. Aktiviteter - Modeller för mobil närvård utvecklas och implementeras i samverkan mellan kommun, primär- och specialistvård. - Spridningskonferenser för mobil närvård anordnas två gånger per år på länsnivå. Indikator Andel listade patienter +75 år, som fått hembesök senaste 12 mån. Måltal: Öka Indikator Två eller era inskrivningar i slutenvård sista månaden i livet, andel. Måltal: Minska Indikator Andel kommuner/stadsdelar som har en mobil närvård. Måltal: Öka 4

48 Kunskapsbaserad vård Vården ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Implementering av nationella och regionala riktlinjer, överenskommelser och avtal som berör samverkan kring de mest sjuka äldre. Mål De mest sjuka äldre ska få en kvalitetssäkrad och patientsäker vård. Aktiviteter I Länssamverkan Äldre beakta nationella och regionala riktlinjer, överenskommelser och avtal som berör samverkan kring de mest sjuka äldre. Arbeta med kvalitetsregistren; - Svenska palliativregistret - Senior Alert - BPSD - SveDem Indikator Svenska palliativregistret Andel med dokumenterat brytpunktssamtal, +65 år. Andel med gjorda bedömningar av munhälsa, +65 år. Andel med utförda smärtskattningar, +65 år. Måltal: Öka Indikator Senior Alert Fall, Trycksår och Undernäring: Andel riskbedömningar med minst en planerad åtgärd. Andel riskbedömningar med minst en utförd åtgärd. Måltal: Öka Indikator BPSD Andel som har en bemötandeplan. Måltal: Öka Indikator SveDem Antalet anslutna enheter i primärvården. Måltal: Öka God och säker läkemedelsbehandling Läkemedelsanvändningen bland mest sjuka äldre är ett problematiskt område förskrivning av för höga doser, olämpliga läkemedel och biverkningar av behandling är vanligt. Mål De mest sjuka äldre får rätt läkemedelsbehandling. Aktiviteter Personer 75 år och äldre ska få en fördjupad läkemedelsgenomgång enligt regional medicinsk riktlinje Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse minst gång/år. Indikator Andel listade +75 som fått en fördjupad läkemedelsgenomgång under senaste året. Måltal: Öka Indikator Andel personer +75 med olämpliga läkemedel. Måltal: Minska Trygg och säker vårdövergång Övergångarna och informationsöverföringen mellan olika vårdgivare ska vara trygga och säkra. Mål De mest sjuka äldre får en trygg, säker och standardiserad in- och utskrivning mellan olika vårdgivare. Aktiviteter - Utskrivning från sjukhus enligt lokal anpassning av regional medicinsk riktlinje Säker utskrivning från slutenvård och hemskrivning från Akutmottagning. - Samordnad vård- och omsorgsplanering enligt regional rutin Samordnad vård- och omsorgsplanering Gemensam rutin i Västra Götaland. Indikator Andel oplanerad återskrivning på sjukhus inom 30 dagar för +65. Måltal: Minska Indikator Antalet utskrivningsklara dagar. Måltal: Minska 5

49 Häng upp detta uppslag lättillgängligt på väggen. Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland Handlingsplan Fokusområden för att uppnå en sammanhållen god vård, rehabilitering och omsorg för mest sjuka äldre i Västra Götaland När de mest sjuka äldre har behov av vård och omsorg från flera vårdgivare samtidigt måste personal från äldreomsorg, hemsjukvård, primär- och specialistvård samspela så att det sammanlagda resultatet bidrar till ett tryggt och självständigt liv. SIP - Samordnad individuell plan Mobil närvård Kunskapsbaserad vård En SIP gör att de mest sjuka äldre och deras närstående blir delaktiga i planeringen av insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård samt att ansvarsfördelningen blir tydlig. Mål De mest sjuka äldre som har behov av samordnade insatser har en SIP. Aktiviteter Arbetssätt med SIP implementeras i verksamheterna. De mest sjuka äldre ska få en personcentrerad, trygg och samordnad nära primär- och specialistvård som präglas av helhetssyn. Mål De mest sjuka äldre har tillgång till hembesök via mobil närvård. Aktiviteter - Modeller för mobil närvård utvecklas och implementeras i samverkan mellan kommun, primär- och specialistvård. - Spridningskonferenser för mobil närvård anordnas två gånger per år på länsnivå. Vården ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Implementering av nationella och regionala riktlinjer, överenskommelser och avtal som berör samverkan kring de mest sjuka äldre. Mål De mest sjuka äldre ska få en kvalitetssäkrad och patientsäker vård. Aktiviteter I Länssamverkan Äldre beakta nationella och regionala riktlinjer, överenskommelser och avtal som berör samverkan kring de mest

50 Tips! Utbildnings- samt implementeringsmaterial för SIP i Västra Götaland finns på se/sip samt God och säker läkemedelsbehandling Läkemedelsanvändningen bland mest sjuka äldre är ett problematiskt område förskrivning av för höga doser, olämpliga läkemedel och biverkningar av behandling är vanligt. Mål De mest sjuka äldre får rätt läkemedelsbehandling. Aktiviteter Personer 75 år och äldre ska få en fördjupad läkemedelsgenomgång enligt regional medicinsk riktlinje Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse minst gång/år. Kolla in handlingsplanens fokusområden i detalj på:! eller sjuka äldre. Arbeta med kvalitetsregistren; - Svenska palliativregistret - Senior Alert - BPSD - SveDem Trygg och säker vårdövergång Övergångarna och informationsöverföringen mellan olika vårdgivare ska vara trygga och säkra. Mål De mest sjuka äldre får en trygg, säker och standardiserad in- och utskrivning mellan olika vårdgivare. Aktiviteter - Utskrivning från sjukhus enligt lokal anpassning av regional medicinsk riktlinje Säker utskrivning från slutenvård och hemskrivning från Akutmottagning. - Samordnad vård- och omsorgsplanering enligt regional rutin Samordnad vård- och omsorgsplanering Gemensam rutin i Västra Götaland samt IT-stödet KLARA-SVPL.

51 t e liv a d o tg e /d e ṣ m o tk s a ṿ w w t e liv a d o tg e /d e ṣ n io g re g ṿ w w Handlingsplanen på nätet Handlingsplanen som pdf, en A3- af sch över fokusområdena samt en mall för framtagande av lokala aktiviteter nns att hämta på webbadresserna här till vänster. t rie k e c try n io g e R : k c ry T n e n io g re s d n la ta ö G tra s ä V r, tö a ik n u m m o K, n s o rls a K a n A : g in n iv g rm fo s k ra G

52 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 2 Planprioriteringslista för 2016 Dnr 2015/745 Sammanfattning Miljö och samhällsbyggnad överlämnar ett förslag till uppdragskatalog för detaljplanering, program och utredningar. Planuppdragen som finns med i prioriteringslistan initieras antingen av privat aktör, eller av kommunen. I prioriteringslistan finns ett antal uppdrag som inte har något beslutsdatum från kommunstyrelsen. Miljö och samhällsbyggnad lämnar här också in begäran om planuppdrag för de planer som kommunen själv initierar. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Planprioritering höst 2016 (002) 3 Översikter höst Följebrev Planprioriteringslistan höst 2016 Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Planprioriteringen ska ligga till grund för miljö och samhällsbyggnads fortsatta planarbete. Miljö och samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram detaljplan för: 1. Del av Bogesund 1:253 m fl. 2. Ny förskola i Hössna 3. Nytt VO-boende för äldre i Gällstad 4. Del av Bogesund 1:86 m fl Entré Ulricehamn 5. Delområde 1. Kv Sparven m fl 6. Del av Bogesund 1:86 Marknadsplatsen 7. Bogesund 1:83 m fl Järnvägsområde Norr 8. Bogesund 1:87 m fl Järnvägsområde Mellan 9. Del av Bogesund 1:86 m fl Järnvägsområde Söder 10. Bronäs utvecklingsområde 11. Ny förskola i Blidsberg 12. Ny förskola i Gällstad 13. Delområde 2. Kv Marielund m fl 14. Delområde 3. Kv Solrosen m fl 15. Delområde 4. KvHästhoven m fl 16. Delområde 5. Kv Rönnen m fl 17. Utredning för kv Brunnsbo, Fiskebacken m fl. 18. Del av Vist 10:2 Norra delen vid Fredsstenen. 19. Del av Bogesund 1:230 Bergsäter. Beslutade planuppdrag återtas/avbryts och tas bort från prioriteringslistan: 1. MBN , Del av Tingslyckan KS , Del av Bogesund 1:61 m fl Nyboholm. 3. KS delegat , Höghult 1 m fl. 4. KS , Storgatan Glastaket.

53 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 2 av 2 Miljö och samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram program/utredning för: 1. Bronäs, Marknadsplatsen m fl. 2. Kv Brunnsbo, Fiskebacken m fl.

54 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Planprioriteringslista för 2016 Diarienummer 2015/745, löpnummer 2928/2015 Sammanfattning Miljö och samhällsbyggnad överlämnar ett förslag till uppdragskatalog för detaljplanering, program och utredningar. Planuppdragen som finns med i prioriteringslistan initieras antingen av privat aktör, eller av kommunen. I prioriteringslistan finns ett antal uppdrag som inte har något beslutsdatum från kommunstyrelsen. Miljö och samhällsbyggnad lämnar här också in begäran om planuppdrag för de planer som kommunen själv initierar. Förvaltningens förslag till beslut Planprioriteringen ska ligga till grund för miljö och samhällsbyggnads fortsatta planarbete. Miljö och samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram detaljplan för: 1. Del av Bogesund 1:253 m fl. 2. Ny förskola i Hössna 3. Nytt VO-boende för äldre i Gällstad 4. Del av Bogesund 1:86 m fl Entré Ulricehamn 5. Delområde 1. Kv Sparven m fl 6. Del av Bogesund 1:86 Marknadsplatsen 7. Bogesund 1:83 m fl Järnvägsområde Norr 8. Bogesund 1:87 m fl Järnvägsområde Mellan 9. Del av Bogesund 1:86 m fl Järnvägsområde Söder 10. Bronäs utvecklingsområde 11. Ny förskola i Blidsberg 12. Ny förskola i Gällstad 13. Delområde 2. Kv Marielund m fl 14. Delområde 3. Kv Solrosen m fl 15. Delområde 4. KvHästhoven m fl 16. Delområde 5. Kv Rönnen m fl 17. Utredning för kv Brunnsbo, Fiskebacken m fl. 18. Del av Vist 10:2 Norra delen vid Fredsstenen. 19. Del av Bogesund 1:230 Bergsäter. Beslutade planuppdrag återtas/avbryts och tas bort från prioriteringslistan: 1. MBN , Del av Tingslyckan KS , Del av Bogesund 1:61 m fl Nyboholm. 3. KS delegat , Höghult 1 m fl. 4. KS , Storgatan Glastaket. Miljö och samhällsbyggnad får i uppdrag att ta fram program/utredning för: 1. Bronäs, Marknadsplatsen m fl. 2. Kv Brunnsbo, Fiskebacken m fl.

55 2015/745, 2928/2015 2(2) Ärendet Planuppdragen som finns med i prioriteringslistan initieras antingen av en privat aktör, eller av kommunen. Det finns ett antal planuppdrag som kommunen initierat, men där det inte finns något beslutsdatum för uppdraget. Det är beslutsdatumet som räknas som startdatum för planarbetet och det i sin tur styr vilken planprocess som ska användas, enligt PBL (Plan och bygglagen). Därför är det viktigt att det finns ett politiskt beslutsdatum för planuppdragen. I medsänt följebrev finns en kortfattade förklaring till planprioriteringslistan. Beslutsunderlag 1 Planprioritering höst Översikter höst Följebrev Planprioriteringslistan höst 2016 Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ida Sjöberg Planarkitekt Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad

56 1 PLANPRIORITERINGSLISTA HÖSTEN 2016 BOSTÄDER, HANDEL, M M INDUSTRI, VÄGAR, M M Ej utdelad till handläggare Dpl Detaljplan U Kostnad utreds i planarbetet Pro Planprogram 0 Ingen kostnad för kommunen Utr Utredning PLANERAD START AV PLANARBETEN Nr Uppdrag Typ Beslut Syfte Status på karta 1 Bäckebotomt 2 Dpl KS delegat I gällande plan är fastigheten avsedd för föreningsverksamhet. Ska ändras till bostad. framtag ande Kostnad genomf örande drift Fastigheten är såld. Planavtal med ny fastighetsägare behöver upprättas Planerad tid Del av Bogesund 1:253 och Bogesund 1:300 Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR När detaljplan tas fram för Bäckebotomt 2 skapas 3-4 nya tomter på kommunal mark. 300 tkr U U Stadsskogen 1:58 Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Ny förskola i Hössna. Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Nytt VO-boende för äldre i Gällstad Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Storgatan "Glastaket" Dpl KS Begäran om planbesked är inlämnad. Ny detaljplan, eller planändring beroende på lokalisering av nya förskolan. Ny detaljplan, eller planändring beroende på lokalisering av nytt VO-boende. Förslag om inglasning av gågatan från Grodparken till Stora torget. Positivt planbesked. Detta planuppdrag samkörs med påbörjat planarbete för del av Bogesund 1:230 "Bergsäter". 0 U? Tkr Planarbetet bör starta så fort detta är klargjort. U U? Tkr Planarbetet bör starta så fort detta är klargjort. Återtaget på fastighetsägares begäran. Föreslås tas bort från prioriteringslistan. 600 tkr? 0? milj? Tkr 3,3 milj + VA 2,5 milj 27 tkr

57 7 Del av Vegby 4:100 Dpl KS Privat markägare. Möjligt för ca tomter. Fastighetsägaren avvaktar planstart. Kontakt tas hösten U U Del av Sanatorieskogen 1:3 m fl Prog Dpl Del av Bogesund 1:86 m fl. "Entré Ulricehamn" med ny cirkulationsplats. Vist 10:24 m fl "Nytt reningsverk mm" Delområde 1. Sparven, Svanen, Tjädern, Höken, Tingsholm, Morkullan. Dpl Dpl Dpl KS KOMMAN DE PLAN- UPPDR KOMMAN DE PLAN- UPPDR KOMMAN DE PLAN- UPPDR Norra Amerika 1 Dpl KS delegat Krämaren 4. Stubos kontor Dpl KS delegat Del av Bogesund 1:86 "Marknadsplatsen" Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR I samband med att detaljplanen för Hotell Lassalyckan tas fram förbereds en detaljplan för hela friluftsområdet. Detaljplan från Alängsgatan till Marknadsplatsen. Ny cirkulationplats. Delar av området är inte planlagt. UEAB, nytt fjärrvärmeverk, reningsverk mm. Begäran om planbesked inlämnat. Det är idag svårt för bygglov att tolka den gamla gällande detaljplanen från Nya planer behöver tas fram. Ny detaljplan för Bostäder, Utredning pågår var ny cirkulationsplats ska anläggas. Lokaliseringsutredning pågår U U U Handel och Kontor Ny detaljplan för Bostäder, Handel och Kontor Marknadsplatsen utvecklas till område för handel, kontor, bostäder, parkeringsplatser mm. Utredning om trafiksituation, planens omfattning och konsekvens ska tas fram. 1 milj U U 15 Bogesund 1:83 m fl. "Järnvägsområde Norr" Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Järnvägsområdet utvecklats inte enl gällande detaljplaner. Nya planer för P-platser, lekplats mm behöver tas fram. U U U 16 Bogesund 1:87 m fl "Järnvägsområde Mellan" Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Järnvägsområdet utvecklats inte enl gällande detaljplaner. Nya planer för P-platser, lekplats mm behöver tas fram. U U U

58 17 Del av Bogesund 1:86 m fl "Järnvägsområde Söder" Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Järnvägsområdet utvecklats inte enl gällande detaljplaner. Nya planer för P-platser, lekplats mm behöver tas fram. U U U Bronäs utvecklingsområde. Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Ny förskola i Blidsberg. Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Ny förskola i Gällstad. Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Delområde 2. Marielund, Himmelslyckan, Almen, Häggen, Freden, Ekliden, Trädgården. Delområde 3. Solrosen, Resedan, Syenen, Älgen, Granen, Haren, Violen, Pionen. Delområde 4. Hästhoven, Smörbollen, Vårlöken, Linnéan, Blåklinten, Bergåsen, Karlslund, del av Lärkan. Delområde 5. Rönnen, Eken, Björken och Aspen. Dpl Dpl Dpl Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR KOMMAN DE PLAN- UPPDR KOMMAN DE PLAN- UPPDR KOMMAN DE PLAN- UPPDR Uddens fritidshusområde Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Kina 14 "Nämndhuset" Dpl KS Nytt bostadsområde. Flerfamiljshus. Ca 350 lägenheter. U U U Ny detaljplan, eller planändring beroende på lokalisering av nya förskolan. Ny detaljplan, eller planändring beroende på lokalisering av nya förskolan. Det är idag svårt för bygglov att tolka den gamla gällande detaljplanen från Nya planer behöver tas fram. Det är idag svårt för bygglov att tolka den gamla gällande detaljplanen från Nya planer behöver tas fram. Det är idag svårt för bygglov att tolka den gamla gällande detaljplanen från Nya planer behöver tas fram. Det är idag svårt för byg-glov att tolka den gamla gällande detaljplanen från Nya planer behöver tas fram. Fritidshusområdet behöver planläggas för struktur i samband med avstyckning, byggnation och VA-anslutning. Plan för bl a Bostäder, Handel och Kontor. En enkät har skickats ut till fritidshusägarna och boende i området ang behovet av planläggning. Ev kostnader för omläggning av Badhusgatans anslutning mot Strandgatan U U 0

59 27 28 Brunnsbo 6 Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Ubbarp 8:24 "Återvinningsstation Övreskog" Pro Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Förslag till flerfamiljshus. Begäran om planbesked har lämnats in. U 0 0 Återvinningsstationen behöver detaljplaneras. Begäran om planbesked är inlämnad PLANERAD START PÅ ÖVRIGA UPPDRAG Nr Uppdrag Typ Beslut Syfte Läge på karta 29 Kvarteren Brunnsbo och Fiskebacken Utr KOMMAN DE UPPDR Utredning för en helhetsbild av ev bostäder vid kvarteren mellan Falmansgatan - Strandgatan - Fiskaregatan - Storgatan. framtag ande Kostnad genomf örande drift U 0 0 Planerad tid PÅGÅENDE PLANARBETEN BOSTÄDER, HANDEL, M M INDUSTRI, VÄGAR, M M Utdelad till handläggare Dpl Detaljplan Handläggare med konsult Prog Planprogram U Kostnad utreds i planarbetet Omrb Områdesbestämmelser 0 Ingen kostnad för kommunen Utr Utredning Tind Tomtindelning

60 Nr Uppdrag Typ Beslut Syfte Läge på karta 30 Blidsberg 30:1 Dpl MBN Privat markägare. Föreningslokal (C) till bostäder (B) framtag ande Kostnad genomf örande drift Samråd i maj. Inväntar riskanalys Planerad tid Del av Bogesund 1:230, Skottek 1:11 Bredgården 1:1 m fl. "Granhagen" Prog Dpl KSAU Chile 2 Dpl KS Programmet kommer föreslå fler separata detaljplaner. Kan generera tomter Planlägga för handel, bibliotek mm vid ICA. Kalkylerade kostnader se inriktningsbeslutet för nytt bibliotek, KS Resedan 8 m fl Dpl SMB 2014 Montesoriskolan byggs till och verksamheten ska säkras i detaljplanen. Beslut om planbesked har fattats. Del av Vist 10:2 "Norra delen vid Fredsstenen" Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Kalkstenen 2 Dpl KS delegat Bogesund 1:40 m fl "Gamla Handelsträdgården" Trasten 1 Dpl SMB delegat 2015 Norra delen av Vist 10:2 detaljplaneras inför försäljning av mark. Ny lokalgata ska byggas inom fastigheten och bli allmän platsmark. Dpl KS Nya bostäder. Tar med 08 Bogesund 1:36 och kyrkogården Bogesund 1:47. Trafikutredning är klar. Ska skickas ut på samråd till hösten Utredn 500 tkr 0 0 Har varit på samråd och granskning. Lämnas till KF för antagande den 29 sept. 0 U U Planavtal är upprättat. Samråd till hösten Planavtal är upprättat. Samråd i juni. Nytt gatunamn Kalkstensgatan. Samråd juli - augusti Beräknad utskick till granskning hösten Bostadsrättsföreningen har fått Planavtal upprättat. Samråd maj - positivt beslut om planbesked juni. och ny detaljplan. Byggnation av inglasade balkonger U U tkr 760 tkr 2,9 mil 52 tkr Adjunkten 7 Dpl KS delegat Sanatorieskogen 1:38 m fl "Hotell Lassalyckan" Dpl KS Privat markägare. Fastigheten ska byggas om till lägenheter. Hotell Lassalyckan behöver bygga ut. Planavtal upprättat. Konsult anlitad Planavtal ska upprättas

61 40 Hökerum 7:7 m fl Mogdens fritidshusområde Dpl KSAU Privata markägare. Ändra gällande dpl. Permanentboende och utbyggnad utredd. Planerat Va-utredning klar. Möjlig kommunalt VA. Ny väg till samråd hösten fastigheterna närmast sjön. Bidrag ny väg. Badplatsen Vist 10:2 UBAB Dpl KS Del av Bogesund 1:230 "Kvarnryd" Hemrydsgatan Privat markägare. Vill köpa kommunal mark för att kunna expandera. Dpl KS 2015 Stubo har ansökt om ny dpl för flerbostadshus vid Stjärnhusen. Planområdet utökas. Innefattar även UBAB:s fastighet m fl. Nytt planavtal tas fram Planavtal är upprättat. Geoteknisk utredning, trafik- och bullerutredning ska tas fram. 300 tkr U U Del av Bogesund 1:230 "Bergsäter" Prog Dpl KOMMAN DE PLAN- UPPDR Brännebo 2:1 i Dalum Dpl KS delegat Lena 7:20 i Timmele Dpl KS delegat Nytt bostadsområde söder om Fredriksberg och Grönahögsvägen. Begäran om planbesked är inlämnad. Sökande vill bygga ett garage på 100 kvm på sin tomt. Begäran om planbesked är inlämnad. Sökande vill bygga en inglasad altan. Byggrätten behöver ökas. Omfattning ej klar. Ekonomisk bild svårt ta fram. Se Stadsskogen 1:1 Planavtal ska upprättas. Planavtal ska upprättas. U U U PÅGÅENDE ÖVRIGA UPPDRAG Nr Uppdrag Typ Beslut Syfte Läge på karta 46 Marknadsplatsen, Osdal, Boråsvägen, Bronäs, Falköpingsvägen, Kvarnlyckan, Bogesundsgatan Utr/ Prog UPPDRAG? En översiktlig bild behövs för området vid Marknads-platsen, Bronäs, Lidl och cirkulationsplatserna framtag ande Kostnad genomf örande drift U 0 0 Planerad tid

62 47 48 Rönnåsen etapp två Utr UPPDRAG? Stadskärnans utveckling Utr UPPDRAG? Upphävande av tomtindelningar En utredning behöver göras för att se vilka när-områden som kan vara lämpliga som industriområde. Tomtind Riktlinjer för hur stadskärnan ska utvecklas. En geoteknisk undersökning görs för att se vilket av de i ÖP:n utpekade områden som ska detaljplaneras först. Markförhandling pågår. Påbörjad. U U U KS Upphävande av tomtindelningar Pågår löpande, kvarter efter 21 i Ulricehamn. kvarter VILANDE PÅBÖRJADE UPPDRAG Nr Uppdrag Typ Beslut Syfte Läge på karta Australien 3 "Gamla UThuset" Slingan 1 m fl Dpl KS Dpl KS Privat markägare. Byggnation 05 flerbostads-hus. I gällande plan är bef hus belagt med litet q. Ca 25 nya lgh. Privat markägare. Nytt höglager. Utredningar ska tas fram. Samråd maj - juni Planavtal upprättat. Inväntar svar från fastighetsägarna ang fortsatt planarbete. Planavtal upprättat. Inväntar svar från fastighetsägare ang fortsatt planarbete. framtag ande Kostnad genomf örande drift Planerad tid FÖRESLÅS TAS BORT Uppdrag Typ Beslut Syfte Läge Kv Tingslyckan 8 Dpl MBN Vid anläggande av friidrottsplan på skolom-rådet, säkras ny tillfart och parkering för boende på Tingslyckan 25 Planuppdraget har legat i prioriteringslistan sedan Det har inte ansetts prioriterat, därför föreslås den utgå. Kostn framtag ande Kostn genomf örande Kostn drift

63 6 Del av Bogesund 1:61 m fl "Nyboholm" Dpl KS Höghult 1 m fl Dpl KS delegat Storgatan "Glastaket" Dpl KS Utveckling av område mellan den nya motor-vägen rv 40 o gamla rv 40, nu väg Gällande plan tillåter handel en våning. Fastig-heten ska byggas om till kontor, två våningar. Förslag om inglasning av gågatan från Grodparken till Stora torget. Positivt planbesked. Förutsättningen för planuppdrag är inte längre aktuellt. Uppdraget återtaget på fastighetsägarens begäran. Avbruten. Uppdraget återtaget på fastighetsägares begäran tkr U U ,3 milj + VA 2,5 milj 27 tkr 8 UTFÖRDA UPPDRAG 2016 Typ Beslut Syfte Läge Områdesbestämmelse Sträckås Omrb KS Upphävda tomtindelningar Tomtind Kostn framtag ande Kostn genomf örande Kostn drift Antogs 26 maj Är överklagat Antogs under våren Typ Beslut Syfte Läge Blodboken 4 Dpl SMB Del av Vist 10:2 "Ny lokalgata" Dpl SMB Gunilla delegat 2015 Del av Holmared 1:40 Dpl SMB Gunilla delegat 2015 Fastighetsägaren vill för-värva Antas 3 nov Laga kraft 1 kommunal mark som gränsar dec till fastighet-en, ca 800 kvm. Del av fastigheten är ej planlagd. En ny lokalgata behöver anläggas för att möjlig-göra försäljning av småtomter på Vist industriområde. Haglunds industri i Rånnaväg ska bygga ut sin fastighet och behöver köpa in mark från Holmared 1:40 Antogs 8 sep Laga kraft 7 okt Antogs 8 sep Laga kraft 7 okt Kostn framtag ande Kostn genomf örande Kostn drift U U 0 0 0

64 Del av Osdal 7 Dpl SMB Privat markägare. UEAB har begärt detaljplan för att flytta ställverket som finns i kv Krämaren. Antogs 8 sep Laga kraft 7 okt Rv 46 Handel (ICA) Ubbarp 8:20 m fl Dpl KS Planlägga för handel öster om motorvägen. Antogs 24 sep tkr 20 tkr Rv 46 Trafikservice. Vist 10:25 m fl. 32 Upphävda tomtindelningar Tomtind Dpl KS Väster om motorvägen planlägga för trafikservic. Antogs 24 sep tkr Antogs under tkr Del av Svalan 7 Dpl KS Privat markägare. Plan för 24 bostäder. För att kunna inrätta lägenheter i bygg-naden krävs att en ny plan tas fram som tillåter boende. Kommuntäckande översiktsplan ÖP Uppdatering av öp:n för Ulricehamns kommun. LIS införlivas i ÖP:n Storgatan "Glastak" Utr Planer finns på att sätta upp ett glastak över gågatan. Förutsättningar behöver ses över. Antogs 26 nov Laga kraft 28 dec Antogs 29 okt Grundläggande utredning gjorda. Begäran om planbesked och planuppdrag bör lämnas in. 510 tkr 3,1 tkr Utredn 500 tkr

65 PLANUPPDRAG HGUHans-Göran Utstrand IS Ida Sjöberg?? MEX SKK Saba Khosh Khooee CB Christian Bruhn AS Ann Stockzelius???? Påbörjad överlämnad till? Konsult Oklart med resurser. Ej utdelad till handläggare PÅGÅENDE Obj nr Mex Grupp Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Marknadspl, Bronäs, rv 46, rondellerna mm Utr Kalkstenen Dpl Samråd Antagande Chile 2 "ICA" 6021 Dpl NP Antagande Del av Vist 10:2 Fredsstenen 6043 Dpl Samråd Antagande Bogesund 1:40 m fl "Handelsträdgården" Dpl NP 6005 Granskning Antagande Bogesund 1:230 m fl, Granhagen 6030 Prog Samråd Blidsberg 30: Dpl EP Samråd Antagande Del av Vist 10:2 UBAB 6024 Dpl NP Samråd Granskning Antagande Resedan 5 och 8 m fl 6022 Dpl EP Samråd Antagande Kv Trasten 6008 Dpl Samråd Granskning Antagande Hökerum 7:7m fl Mogdens fritidshus 6006 Dpl NP Samråd Granskning Antagande Del av Bog 1:230 Kvarnryd, Hemrydsgatan 6007 Dpl Samråd Granskning Antagande Del av Bogesund 1:230 "Bergsäter" 6041 Dpl Samråd Granskning Antagande Upphäva tomtindeln Upph Adjunkten 7 Dpl Samråd Granskning Antagande Rönnåsen etapp två 6035 Utred Brunnsbo 6 m fl Planbesk ÖVERKLAGADE Jan Feb MarsApril Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb MarsApril Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Områdesbestämmelser Sträckås Omb Antagande Överklagad HUR GÅ VIDARE o VILANDE UPPDR Jan Feb MarsApril Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb MarsApril Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Australien 3, Gamla UT-huset 6004 Dpl Slingan 1 B & B Tools 6023 Dpl EJ PÅBÖRJADE Jan Feb MarsApril Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb MarsApril Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Brännebo 2:1 i Dalum 6044 Dpl Lena 7:20 i Timmele 6045 Dpl Kv Brunnsbo o Fiskebacken Utr/Prog Bäckebotomt Dpl Del av Bog 1:253 o 1:300 vid Bäckebotomt 6010 Dpl Del av Vegby 4: Dpl Nytt VO-boende i Gällstad? Dpl Storgatan "Glastaket" 6046 Dpl Del av Sanatorieskogen 1:3 m fl "Lassalyckan"? Dpl Entré Ulricehamn 6026 Dpl Vist 10:24 m fl "Nytt reningsverk mm" 6050 Dpl Dpl 1934 plan 1 Dpl Norra Amerika Dpl Krämaren Dpl

66 Marknadsplatsen 6034 Dpl Järnvägsomr delområde norr 6047 Dpl Järnvägsomr delområde mellan 6048 Dpl Järnvägsomr delområde söder 6049 Dpl Bronäs utvecklingsomr 6014 Dpl Dpl 1934 plan 2 Dpl Dpl 1934 plan 3 Dpl Dpl 1934 plan 4 Dpl Dpl 1934 plan 5 Dpl UDDEN fritidshusomr Vegby 6027 Prog/Dpl Kina 14 "Nämndhuset" 6015 Dpl Brunnsbo Dpl Ubbarp 8:24 "Återvinningsstn Övreskog" 6051 Dpl Önskemål från bygg Jan Feb MarsApril Maj Juni Juli AuguSep Okt Nov Dec Jan Feb MarsApril Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Brunn Omrbes Fästeredssund Prog/Dpl Liared Omrbes Gullered Omrbes Knätte Omrbes Sjögunnarsbo Omrbes Böne Omrbes Kråkeboviken / Kaptensviken Dpl

67 ÖVERSIKT ULRICEHAMNS TÄTORT PLANPRIORITERINGAR HÖSTEN 2016 Röda cirklar innebär att uppdraget inte är påbörjat. Blåa cirklar innebär att uppdraget pågår.

68 ÖVERSIKTER ULRICEHAMNS KOMMUN PLANPRIORITERINGAR HÖSTEN 2016 Röda cirklar innebär att uppdraget inte är påbörjat. Blåa cirklar innebär att uppdraget pågår. Blidsberg och Dalum Hökerum Vist, Timmele och Hössna Vegby och Gällstad

69 (3) Kommunstyrelsen Planprioriteringslista för hösten 2016 Ett förslag till planprioriteringslista för hösten 2016 har tagits fram och lämnas in till kommunstyrelsen för beslut om antagande. Inriktningen för prioriteringsordning är: 1. Planer som ger ett nytillskott av bostäder. 2. Planer som behöver tas fram utifrån kommunens lokalförsörjningsplan. 3. Planer som bedöms ge arbetstillfällen till exempelvis besöksnäringen och industriområden. 4. Planer utifrån sambandet med utbyggnaden av rv 40 till motorväg. Listan är indelad i två typer. Detaljplaner med användningsområden för Bostäder, handel mm, vilka i listan är rosafärgade och detaljplaner med användningsområden för Industri, vägar mm, vilka i listan är grönfärgade. Prioriteringsordningen är indelad i olika grupper, Planerad start av planarbeten, Planerad start av övriga uppdrag, Pågående planarbeten, Pågående övriga uppdrag, Vilande påbörjade uppdrag, uppdrag som Föreslås tas bort, samt Utförda uppdrag 2016 och Planerad start av planarbeten och övriga uppdrag Detaljplaner som beräknas påbörjas under hösten 2016 är: Bäckebotomt 2 och Bogesund 1:253 m fl, Stadsskogen 1:58 samkörs med detaljplanen för del av Bogesund 1:230 Bergsäter, plan för ny förskola i Hössna, plan för nytt VO-boende för äldre i Gällstad och plan för del av Vegby 4:100. Utredningen för ev bostäder vid kvarteren Brunnsbo och Fiskebacken m fl beräknas också påbörjas under hösten Under 2017 beräknas detaljplanen för del av Sanatorieskogen 1:3 m fl påbörjas. Den beräknas kunna samköras med planarbetet för Hotell Lassalyckan. Planen för Entré Ulricehamn beräknas också påbörjas under Detaljplanerna för att förnya planbestämmelserna för gällande detaljplan från 1934 ska påbörjas och det samma gäller för de tre delområdena på Järnvägsområdet. Ny detaljplan för Krämaren 4, plan för Norra Amerika 1, plan för Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

70 (3) Marknadsplatsen, plan för nytt reningsverk, plan för Bronäs utvecklingsområde, plan för ny förskola i Blidsberg och plan för ny förskola i Gällstad beräknas också påbörjas under Detaljplan för Uddens fritidshusområde och detaljplan för Kina 14 Nämndhuset beräknas påbörjas Detaljplan för Brunnsbo 6 och detaljplan för Ubbarp 8:24 Återvinningsstationen Övreskog beräknas påbörjas Pågående planarbeten och övriga uppdrag, Planer som beräknas antas under hösten 2016 är,planen för Blidsberg 30:1 m fl, planen för Chile 2 m fl Biblioteket, planen för Resedan 8 m fl Montesoriskolan, planen för Trasten 1, planen för Kalkstenen 2, planen för del av Vist 10:2 Norra delen vid Fredsstenen, planen för Bogesund 1:40 m fl Handelsträdgården, planen för Adjunkten 7, planen för Brännebo 2:1 och planen för Lena 7:20. Planprogrammet för Granhagen området söder om Tre rosors väg, samt öster och väster om lv 157 (Skottek) beräknas bli klart under hösten Planarbetet för del av Vist 10:2 UBAB i Timmele har blivit försenat, eftersom omfattningen av planområdet har förändrats, men till hösten 2016 beräknas ett nytt samrådsförslag vara klart. Detaljplanen för Sanatorieskogen 1:38 m fl Hotell Lassalyckan har påbörjats och samrådsförslag beräknas vara klart under hösten Det samma gäller för Hökerum 7:7 m fl Mogdens fritidshusområde. Del av Bogesund 1:230 Bergsäter har påbörjats, samrådsförslag lär bli klart först till våren Planarbetet för Bogesund 1:230 Kvarnryd Hemrydsgatan har tillfälligt stannat upp, vi inväntar besked från fastighetsägaren ang planens omfattning. Övriga uppdrag som pågår är utredningen för ny cirkulationsplats vid Marknadsplatsen Bronäs Lidl - Entré Ulricehamn m m, utredningen för etapp två vid Rönnåsens industriområde, samt utredningen för stadskärnans utveckling. Uppdraget med att upphäva kommunens gamla tomtindelningar har pågått sedan 2009 och beräknas nu bli klart under Vilande påbörjade uppdrag, Arbetet med detaljplanen för Slingan 1 Höglagret har påbörjats, men är vilande i väntan på beslut från fastighetsägaren om fortsatt planarbete. Det samma gäller för Australien 3 Gamla uthuset. Här väntar vi också på beslut från fastighetsägaren om fortsatt planarbete. Föreslås tas bort Har ett planuppdrag blivit liggande mer än fem år från beslutsdagen, eller om ett planarbete påbörjats, men avstannat och inte aktiverats ingen inom tre år, föreslås dessa tas bort från prioriteringslistan. Under rubriken Föreslås tas bort finns fyra planuppdrag. Del av Tingslyckan 8, ny anslutningsväg till Tingsholm i samband med att en friidrottsanläggning byggs. Uppdraget är snart sex år gammalt, därför föreslås det tas bort. Ny begäran lämnas in då uppdraget blir aktuellt igen. Förutsättningen för planuppdraget för del av Bogesund 1:61 m Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

71 (3) fl Nyboholm är idag inte aktuellt. Höghult 1 m fl har återkallats av fastighetsägaren. Storgatan Glastaket, fastighetsägare har återtagit uppdraget. Utförda uppdrag 2016 och Under 2016 har hitintills områdesbestämmelserna för Sträckås antagits och 28 tomtindelningar har upphävts Under 2015 har sju detaljplaner vunnit laga kraft: En ny lokalgata på Vist industriområde. Del av Holmared 1:40 i Rånnaväg, utbyggnad av industri. Del av Osdal 7, transformatorstation vid Sturegatan. Ubbarp 8:20 m fl, Ica Maxi. Vist 10:25 m fl, för trafikservice. Del av Svalan 7, vårdboende vid gamla hälsohuset. Blodboken 4 m fl, utbyggnad av befintlig fastighet. 32 tomtindelningar har upphävts Den nya Översiktsplan för Ulricehamn har antagits Planprioriteringslistan uppdateras kontinuerligt. Denna politiska avstämning är beräknad att göras 1-2 ggr per år. Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Ann Stockzelius Planingenjör Samhällsutveckling Sektor miljö- och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad TELEFON (vx) E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun